Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om hur resurs- och energiintensiva industrier kan dra nytta av EU:s återhämtningsplan i sin socialt godtagbara omställning till minskade koldioxidutsläpp och digitalisering

(yttrande på eget initiativ)

(2022/C 152/07)

Föredragande:	Andrés Barceló DELGADO
Medföredragande:	Enrico GIBELLIERI

Beslut av EESK:s plenarförsamling	25.3.2021
Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI)
Antagande av sektionen	10.11.2021
Antagande vid plenarsessionen	08.12.2021
Plenarsession nr	565
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	151/0/4

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens och de tillhörande nationella återhämtnings- och resiliensplanerna måste bidra till en rättvis omställning för EU:s resurs- och energiintensiva industrier. De måste leda till att arbetstillfällen av god kvalitet skapas och bibehålls inom dessa industrier. Arbetsmarknadens parter måste göras delaktiga i genomförandet av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna, och övergångar på arbetsmarknaden måste stödjas genom omskolning och kompetensutveckling.

1.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar kommissionen och övriga EU-institutioner att säkerställa lika villkor på den inre marknaden för att förhindra att industrins fördelar är ojämnt fördelade som en följd av medlemsstaternas olika strategier.

1.3

EESK menar att man inte kommer att kunna uppnå den industriella omställningen utan att genomföra energiomställningen. Att det finns tillräckligt med ekonomiskt överkomliga koldioxidsnåla energikällor, som möjliggör industriproduktion med låga koldioxidutsläpp, kommer därför att vara av avgörande betydelse. Unionslagstiftarna och medlemsstaterna bör balansera tillgången på energivektorer och kostnaderna för dessa, så att de resurs- och energiintensiva industrierna kan genomföra den industriella omställningen och konkurrera på den internationella arenan. Vidare kommer teknisk neutralitet att vara avgörande för att säkerställa att de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna genomförs på rätt sätt, samtidigt som EU:s klimatmål för 2030 och 2050 samt FN:s mål för hållbar utveckling uppnås.

1.4

Automatisering och digitalisering hör till de allmänna förutsättningarna för den industriella omvandlingsprocessen. Det är dock viktigt att digitaliseringens roll inom de resurs- och energiintensiva industrierna inte missförstås: det handlar om ett verktyg, inte ett självändamål.

1.5

EESK välkomnar de sju flaggskeppsområdena i kommissionens vägledning till medlemsstaterna om de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna, liksom att minst 37 % av den totala budgeten måste avsättas för åtgärder på området klimatinvesteringar och minst 20 % på området digitalisering. EU-institutionerna uppmanas att noggrant övervaka användningen av de tilldelade medlen, så att dessa krav uppfylls.

1.6

Företagen inom de resurs- och energiintensiva industrierna kommer att behöva mer tid än vad faciliteten för återhämtning och resiliens medger för att genomföra den industriella omställningen. Kommittén uppmanar EU-institutionerna att ta detta i beaktande och införa nya lämpliga finansiella instrument och bestämmelser för tiden efter 2026, för att fullt ut ställa om till en koldioxidsnål industri.

1.7

Eftersom företagen inom de resurs- och energiintensiva industrierna kräver särskild uppmärksamhet när det gäller forskning, utveckling och innovation uppmanas EU-institutionerna att vidta särskilda åtgärder för att ta itu med de utmaningar som dessa företag ställs inför på vägen mot en koldioxidneutral industri.

1.8

Renovering av byggnader kommer att säkerställa en betydande del av den energieffektivitet som krävs för att uppnå ett koldioxidneutralt samhälle 2050. Kommittén stöder insatser och projekt som syftar till att öka energieffektiviteten i byggnader genom renovering av deras klimatskal och installationer.

1.9

EESK förespråkar bestämt att man utvecklar ett proprietärt EU-molnsystem som bidrar till unionens tekniska oberoende.

1.10

Talanghantering inom EU:s industri är avgörande för att få till stånd en framgångsrik industriell omvandling. Kommissionen måste följaktligen övervaka i vilken utsträckning de program och verksamheter som utvecklas för att förbättra nya färdigheter bidrar till en framgångsrik omvandling i detta sammanhang.

2.   Bakgrund

2.1

Covid-19-pandemin har inte bara förorsakat en global hälsokris utan också en ekonomisk och social kris. I denna svåra situation har de europeiska beslutsfattarna tvingats till omfattande politiska åtgärder för att stabilisera ekonomierna i EU:s alla medlemsstater.

2.2

EU har inrättat flera mekanismer inom ramen för Next Generation EU för att med hjälp av det största stimulanspaketet någonsin hjälpa medlemsstaterna att gå stärkta ur krisen. En långtidsbudget på 1,8 biljoner euro kommer att fördelas genom olika instrument, som är inriktade på modernisering, forskning, klimatomställning och socialt skydd.

2.3

Ett av instrumenten inom ramen för Next Generation EU är faciliteten för återhämtning och resiliens, som ska avhjälpa de omedelbara ekonomiska och sociala skador som orsakats av covid-19-pandemin och främja den gröna och den digitala omställningen till ett koldioxidsnålt och digitalt samhälle.

2.4

Faciliteten uppgår till totalt 672,5 miljarder euro, som kommer att betalas ut i form av lån (360 miljarder euro) och bidrag (312,5 miljarder euro) till stöd för medlemsstaternas reformer och investeringar, med målet att få till stånd en hållbar återhämtning.

2.5

Medlen i fråga kommer att fördelas i enlighet med medlemsstaternas nationella återhämtnings- och resiliensplaner, som omfattar de reformer och investeringar som krävs och återspeglar de relevanta landsspecifika rekommendationer som rådet antagit inom ramen för styrningen av den europeiska planeringsterminen, i syfte att bidra till EU:s årliga strategi för hållbar tillväxt 2021.

2.6

Kommissionen har fastställt de centrala flaggskeppsområden där varje medlemsstat ska ange sina specifika åtgärder. Det handlar om följande områden: 1. NYA ENERGIKÄLLOR – ren teknik och förnybar energi. 2. RENOVERINGAR – energieffektivitet i byggnader. 3. LADDNING och TANKNING – hållbara transporter och laddstationer. 4. KONNEKTIVITET – utbyggnad av snabba bredbandstjänster. 5. MODERNISERING – digitalisering av offentlig förvaltning. 6. KAPACITETSÖKNING – datamolnskapacitet och hållbara processorer. 7. OMSKOLNING och FORTBILDNING – utbildning till stöd för digitala färdigheter. De centrala flaggskeppsområdena har fastställts för att de åtgärder som vidtas ska bidra väsentligt till EU:s gröna och digitala omställning. Genom de utvecklingsområden som medlemsstaterna främjar, och som är i linje med de landsspecifika rekommendationerna från den europeiska planeringsterminen, kommer faciliteten att ge de organisationer som drabbats av pandemins ekonomiska konsekvenser det andrum som de behöver. Den kommer att vara till särskild hjälp för de ekonomiska sektorer som redan befann sig i en svår situation (på grund av den betydande regelbördan och den otillbörliga konkurrensen från vissa tredjeländer) och som har påverkats mycket negativt av de rådande omständigheterna, såsom de resurs- och energiintensiva industrierna.

2.7

Återhämtningsstrategin, som bygger på EU:s industristrategi och 2021 års uppdatering av denna, kommer att bidra till arbetet med att uppnå målen i den europeiska gröna given, klimatneutralitetsmålet för 2050 och det reviderade målet om minskade växthusgasutsläpp 2030. Faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att spela en avgörande roll när det gäller de enorma investeringar som måste göras inom de resurs- och energiintensiva industrierna för att dessa mål ska uppnås. De insatser som krävs för att skapa en starkare inre marknad för EU:s återhämtning måste stödjas genom starka partnerskap mellan EU, medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter, industrin och andra berörda parter. Återhämtningsstrategin kommer också att stärka mekanismen för en rättvis omställning, som är till stöd för regioner som är beroende av resurs- och energiintensiva industrier och som genomgår strukturella förändringar.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EU:s återhämtningsplan utgör en central del i den hållbara omställningen till en koldioxidsnål och digitaliserad ekonomi och belyser det faktum att EU:s strävan efter att uppnå en grön och digital omställning, utöver politiskt engagemang och/eller gyllene regler, kräver politiskt ansvar. Kommittén är positiv till de föreslagna centrala flaggskeppsområdena, som kommer att rikta investeringarna mot några av de mest relevanta områdena när det gäller att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling, samtidigt som man säkerställer att de klimatmål som fastställs i EU-lagstiftningen för 2030 (en minskning av växthusgasutsläppen på minst 55 % jämfört med 1990) och 2050 (nettonollutsläpp av växthusgaser) uppnås.

3.2

Pandemin har skapat ett behov av att staka ut en gemensam väg där reglerna fastställs globalt och tillämpas enhetligt av alla regioner, för att man på så sätt ska kunna ta itu med den potentiella risken för fragmentering som följer av att resurser fördelas på många olika sätt. Den kris som förorsakats av pandemin och behovet av att ställa om till en hållbar, motståndskraftig och flexibel ekonomi skulle kunna göra detta till ett utmärkt tillfälle att fastställa regler som säkerställer lika villkor i EU.

3.3

I detta syfte måste den svåra situation som de resurs- och energiintensiva industrierna befinner sig i bedömas ordentligt, tillsammans med de konsekvenser som varaktigheten hos dessa förhållanden skulle kunna få för den europeiska ekonomin som helhet. De resurs- och energiintensiva industriernas bidrag till EU:s bruttonationalprodukt (BNP) bör beaktas, liksom att de är ledande inom innovation, skapar arbetstillfällen av hög kvalitet och bidrar till ett långsiktigt välbefinnande för hela samhället. En stark offentlig sektor behöver drivkraften hos den privata sektorn. Kommittén är dock bekymrad över bristen på precision beträffande dessa industrier i vissa redan godkända nationella återhämtnings- och resiliensplaner, eftersom det händer att investeringar styrs om till andra ekonomiska sektorer.

3.4

Det är också viktigt att beakta att de resurs- och energiintensiva industrierna kan fungera som drivkrafter för forskning och utveckling, eftersom de utgör ett viktigt område där innovationer på laboratorienivå utvecklas i industriell skala.

3.5

De resurs- och energiintensiva industrierna hör möjligen till dem som bidrar mest till den industriella omställning som kommer att säkra ett koldioxidsnålt Europa. Industrin bör öka sina ansträngningar för att utveckla och införa koldioxidsnåla tillverkningsprocesser och främja dem längs de komplexa leveranskedjorna. Utan detta arbete, som bedrivs både internt och externt, kommer det att bli svårt att uppnå de viktiga men ambitiösa mål som fastställs i Parisavtalet, samt EU:s egna mål.

3.6

Automatisering och digitalisering kommer att spela en avgörande roll när det gäller att åstadkomma denna industriella omställning. Begreppen får dock inte blandas ihop: omställningen är målet, digitaliseringen är verktyget. Genom att digitala lösningar införs kommer människors sätt att tänka, fatta beslut och agera att rationaliseras: digitalisering måste vara en prioritering inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, men fokus bör ligga på hur dessa verktyg möjliggör en effektivare hantering av de utmaningar som vi står inför.

3.7

Den digitala omställningen kommer att kräva att teknik som tillämpats på pilot- eller laboratorienivå utvecklas i industriell skala. De offentliga och privata partnerskapen bör därmed inriktas på forskning, utveckling och innovation. Investeringarna bör inriktas på teknik som tidigt visar på de innovativa lösningarnas skalbarhet, genomförbarhet och tillförlitlighet i de övre delarna av värdekedjorna och samtidigt är förenlig med hållbarhetsmålen. Man kommer dessutom att behöva planera för en omställningsperiod, under vilken innovativa lösningar utvecklas i industriell skala.

3.8

För att denna situation ska kunna hanteras på ett effektivt sätt bör omställningen bygga på den sakkunskap som förvärvats, de resurser som redan finns och de potentiella synergieffekter som kan uppstå. Omvandlingen omfattar innovation, uppfinningar, design, konstruktion och även utveckling, men detta innebär inte nyskapande som sådant.

3.9

Kommittén är medveten om de investeringar som omställningen kommer att kräva. Faciliteten för återhämtning och resiliens och Next Generation EU bör inte ses som något universalmedel. De resurs- och energiintensiva industriernas omvandling för att hantera den gröna och den digitala omställningen kommer att kräva en mycket omfattande investeringsplan som mobiliserar ett stort antal ytterligare finansieringskällor (t.ex. statligt stöd, viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, nya egna medel för EU-budgeten, framtida intäkter från EU:s utsläppshandelssystem och privata investeringar). I detta avseende är det ytterst viktigt att förena industri- och energipolitiken med klimatpolitiken, i syfte att mobilisera alla de enorma investeringar som krävs för att ställa om till en koldioxidfri ekonomisk modell.

3.10

EESK menar att insatser bör göras för att samordna det stöd som tillhandahålls genom faciliteten för återhämtning och resiliens för att omvandla de resurs- och energiintensiva industrierna med befintliga offentlig-privata finansieringsprogram såsom SPIRE (det offentlig-privata partnerskapet om hållbara industriprocesser genom resurs- och energieffektivitet) eller CSP (partnerskapet för rent stål). Industriallianser bör fungera som plattformar för främjande av långsiktiga synergieffekter mellan projekt som finansieras genom faciliteten och befintliga EU-program, med syftet att driva på omvandlingen av dessa industrier.

3.11

Det har konstaterats att det finansiella stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens måste åtföljas av en ambitiös skattereform. Den bör anpassas till överenskommelsen i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) om att säkerställa att företag med stora vinster omfattas av en effektiv bolagsskattesats på 15 % från och med 2023.

3.12

Det främsta syftet med att betala ut bidrag till företag bör vara att bibehålla den internationella konkurrenskraften hos EU:s industri och samtidigt uppfylla EU:s sociala, ekonomiska och miljömässiga normer för att säkerställa att den gröna och den digitala omställningen gynnar EU:s medborgare.

3.13

Såsom framhålls ovan kommer EU:s återhämtningsplan att vara avgörande för de resurs- och energiintensiva industriernas omvandling, samtidigt som den kommer att bidra till förändringar inom andra ekonomiska sektorer i samband med den gröna och den digitala omställningen. Denna omfattande omställning kommer att kräva långsiktiga anpassnings- och övergångsperioder, i synnerhet vad gäller alla frågor som rör humankapital. Kommittén förordar bestämt att tillämpningstiden för investeringsmekanismerna förlängs efter 2026 och att starka och tydliga kopplingar fastställs mellan dem.

4.   Särskilda kommentarer

EESK uppmanar medlemsstaterna och industrin att lägga fram investeringar och reformer med största möjliga omvandlingseffekter när det gäller att uppnå de slutliga målen inom de centrala flaggskeppsområden som kommissionen fastställt. Man får inte bortse från att de kostnader som är förknippade med att uppnå målen i samband med den gröna och den digitala omställningen måste vara rimliga för samhället som helhet.

4.1   NYA ENERGIKÄLLOR – ren teknik och förnybar energi

4.1.1

Den industriella omställningen kommer inte att kunna uppnås om inte energiomställningen genomförs. Minskningar av koldioxidutsläppen inom industrin kommer att vara direkt beroende av tillgången till tillräckligt med ekonomiskt överkomliga koldioxidsnåla energikällor, som möjliggör industriproduktion med låga koldioxidutsläpp. Att säkerställa tillräcklig produktion av koldioxidfri energi på ett tillförlitligt sätt kommer att vara avgörande för att klimatmålen och de digitala målen ska kunna uppnås. Likaså krävs mycket omfattande investeringar för att utveckla eller skapa den infrastruktur som behövs för att transportera, lagra och distribuera dessa exempellösa volymer koldioxidsnål energi. Genomförandet av de nationella återhämtningsplanerna, särskilt de föreslagna reformerna, bör inriktas på att säkerställa energipriser som är konkurrenskraftiga, stabila och förutsägbara för att begränsa de effekter som höga energipriser har på inflationen, som skulle kunna äventyra återhämtningen i de resurs- och energiintensiva industrierna och samhället i stort.

4.1.2

EESK håller med om att teknisk neutralitet är en nödvändighet när de nationella återhämtningsplanerna genomförs: all koldioxidsnål teknik (förnybar energi, förnybar vätgas, fusionsreaktorer osv.) måste ingå i denna omställning, under förutsättning att de är förenliga med klimatmålen för 2030 och 2050 samt FN:s mål för hållbar utveckling. Ingen teknik bör uteslutas godtyckligt eller på förhand. Kriterierna för resursfördelning bör inriktas på att säkerställa konkurrenskraftiga energipriser för slutkonsumenterna, oavsett teknik.

4.1.3

Det kan därför krävas att man överväger inte bara att kombinera olika konkurrenskraftiga förnybara energikällor utan även att kombinera dem med teknik för avskiljning, lagring och användning av koldioxid, detta utan att man bortser från den roll som sammanlänkning av energinät mellan olika medlemsstater kommer att spela. Det måste finnas tillräckligt med enhetlig reglering för att skapa affärsmässiga förutsättningar för investeringar och för att denna teknik ska kunna tillämpas.

4.1.4

Utöver tillgången till energi och tekniska lösningar till överkomliga priser måste energieffektiviteten beaktas ordentligt. I alla scenarier som beskrivs i EU:s långsiktiga strategi för minskade utsläpp vad gäller att uppnå klimatneutralitetsmålen för 2050 tillmäts energibesparingar en viktig roll (1). Omställningen till en mer cirkulär ekonomi är också avgörande när det gäller att minska energi- och resursförbrukningen inom de resurs- och energiintensiva industrierna.

4.1.5

Den risk för otillbörlig konkurrens som nämns ovan måste hanteras på lämpligt sätt inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, i syfte att försöka förebygga och begränsa riskerna med koldioxidläckage. Det är viktigt att inte förbise de åtgärder eller system som har bidragit till att minska utsläppen, utan att vid behov i stället stärka dem med ytterligare eller kompletterande (inte alternativa) mekanismer.

4.1.6

Det största frågetecknet efter bedömningen av alla de potentiella nyckelfaktorer som kommer att behöva hanteras inom flaggskeppsområdet ”nya energikällor” är hur EU ska kunna leverera den exempellösa mängd energi som samhället behöver.

4.2   RENOVERINGAR – energieffektivitet i byggnader

4.2.1

För att öka energieffektiviteten i befintliga och nya byggnader kommer det att krävas smarta material och smart utrustning, vilket kommer att bidra till en hållbar omställning. Med smarta material menar vi miljövänliga material eller de hållbara processer genom vilka de framställs.

4.2.2

EESK utgår från att smarta material (och deras hållbara produktionsprocesser) kommer att främjas utöver den normala verksamheten, i syfte att på ett övergripande sätt bidra till de mål som kommissionen fastställt. Eftersom vi inte kommer att kunna uppnå energieffektivitet genom att endast fokusera på klimatskalet får vi inte glömma utrustningen: utrustning och system måste utvärderas, förnyas och sammankopplas på lämpligt sätt. Detta skulle kunna ge en skjuts åt marknader för smarta material, med offentliga upphandlingsförfaranden som en möjlig praktisk utgångspunkt.

4.3   LADDNING och TANKNING – hållbara transporter och laddstationer

4.3.1

Inom ramen för den europeiska strategin måste betydande ansträngningar göras för att fastställa en tydlig färdplan med syftet att minska koldioxidutsläppen inom sektorer som är svåra att elektrifiera (vägtransporter över långa avstånd, tunga vägtransporter, luftfart, sjötransporter osv.).

4.3.2

En strategi för förnybara och koldioxidsnåla bränslen och en allians mellan värdekedjor för förnybara och koldioxidsnåla bränslen kommer att bidra till att minska koldioxidutsläppen inom luftfarts- och sjötransportsektorerna och samtidigt komplettera insatserna för att minska koldioxidutsläppen från vägtransporter genom bl.a. elektrifiering. På så vis kommer tillgången till ekonomiskt överkomlig mobilitet för alla att säkras. Koldioxidutsläppen inom transportsektorn kommer att minskas på grundval av en livscykelanalys och en kostnads-nyttoanalys: i första hand kommer man att ersätta transportsätten med störst påverkan, samtidigt som man med hjälp av koldioxidsnåla hållbara bränslen säkerställer tillräckligt långa omställningsperioder för användare med låg inkomst.

4.4   KONNEKTIVITET – utbyggnad av snabba bredbandstjänster

4.4.1

EESK inser vikten av automatisering och digitalisering för den industriella omställning som vi står inför, med tanke på att det handlar om allmänna förutsättningar för denna omvandlingsprocess.

4.4.2

Industrin måste ha tillräckliga resurser för att kunna förbättra automatiseringen av systemen. Information av god kvalitet kan sedan tillhandahållas med hjälp av digitala verktyg för att effektivisera beslutsprocesserna.

4.4.3

Detta kommer att kräva investeringar inte bara i teknik utan också i utbildning i digitala färdigheter för arbetstagare och samhället i stort, anammande av digitalt tänkande och tillhandahållande av lämplig reglering och lämpliga verktyg för att garantera it-säkerhet, bland annat.

4.5   MODERNISERING – digitalisering av offentlig förvaltning

4.5.1

EESK inser betydelsen av att man inom ramen för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen kan behöva ta itu med de alltför stora administrativa bördor som industrin ofta tacklas med. Den digitala omställningen måste dock baseras på en verklig kostnads-nyttoanalys, vilket innebär att medel fördelas på ett korrekt sätt i enlighet med tekniska kriterier (denna analys måste beaktas utöver själva målet).

4.6   KAPACITETSÖKNING – datamolnskapacitet och hållbara processorer

4.6.1

Korrekt datahantering kommer att innebära en vändpunkt när det gäller att fatta riktiga beslut, utveckla omvärldsbevakningen, effektivt lösa problem och optimera resurser, vilket är avgörande för att säkerställa en framgångsrik omställning. Tillräckliga medel måste anslås för att säkerställa att alla typer av organisationer görs delaktiga i genomförandet av detta initiativ, för att säkra rättvisa dataresurser som bidrar till en rättvis omställning.

4.6.2

När det gäller strategiskt oberoende bör EU utveckla sin egen molnkapacitet, vilket möjliggör teknisk suveränitet och motverkar tekniskt beroende av tredjeländer.

4.7   OMSKOLNING och FORTBILDNING – utbildning till stöd för digitala färdigheter

4.7.1

Den omställning som vi står inför kommer inte att kunna genomföras om den inte baseras på vårt nuvarande och framtida samhälles behov och förväntningar och bygger på idén om en rättvis omställning.

4.7.2

Humankapitalet är EU:s största konkurrensfördel. EU saknar råvaror, vår levnadsstandard är den högsta i världen och vårt regelverk är relativt strikt: det betyder att vår största fördel är den höga produktivitet som vårt humankapital, med sin rika mångfald, står för.

4.7.3

Kapacitetsuppbyggnad och projekt som går ut på att kartlägga nyckelkompetenser kommer att ha stor betydelse när det gäller att säkerställa en ändamålsenlig industriell omställning som är inriktad på jämlikhet och inte lämnar någon på efterkälken. Utbildning i fråga om de nya utmaningar som vi kommer att ställas inför måste därför främjas på alla samhällsnivåer (från dagens till framtidens arbetstagare).

4.7.4

Innovativt tänkande kommer att vara mycket viktigt i framtida beslutsprocesser. Denna typ av färdigheter måste ingå i utbildningsprogrammen. Den närmaste framtiden kommer det dessutom att finnas en mycket stor efterfrågan på digitala färdigheter. Personalavdelningarna måste försöka fylla dessa luckor, i syfte att säkerställa konkurrenskraftiga organisationer vars arbetstagare också har det som krävs.

---

(1)  https://knowledge4policy.ec.europa.eu/publication/depth-analysis-support-com2018-773-clean-planet-all-european-strategic-long-term-vision_en.