EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.11.2021

COM(2021) 699 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

EU:s markstrategi för 2030
Frisk mark till förmån för människor, livsmedel, natur och klimat

{SWD(2021) 323 final}

1.Inledning

Att investera i förebyggande och återställande av markförstöringen är en god idé ur ekonomisk synvinkel. Som EU:s största landbaserade ekosystem försörjer friska marker flera ekonomiska sektorer medan markförstöringen kostar EU flera tiotals miljarder euro per år 11 . Förvaltningsmetoder som upprätthåller och förbättrar markhälsan och den biologiska mångfalden förbättrar kostnadseffektiviteten och begränsar de insatsvaror (t.ex. bekämpningsmedel, gödselmedel) som behövs för att upprätthålla avkastningen. Att stoppa och vända den nu pågående markförstöringen skulle kunna generera upp till 1,2 biljoner euro per år i ekonomiska fördelar världens över 12 . Kostnaden för att inte agera när det gäller markförstöring, vilket är sex gånger dyrare än att vidta åtgärder i Europa 13 , är inte bara ekonomisk: det skulle inte bara leda till förlorad bördighet, med konsekvenser för den globala livsmedelsförsörjningen, utan även påverka produkternas kvalitet och deras näringsvärde.

2.Vision och mål: uppnå god markhälsa senast 2050

·Bekämpa ökenspridning, återställa skadad mark och jord, inklusive mark som har drabbats av ökenspridning, torka och översvämningar, och sträva efter en värld utan nettoförstöring av mark (mål för hållbar utveckling 15.3) 16 .

·Betydande områden med skadade och kolrika ekosystem, inklusive jordar, ska återställas 17 .

·Uppnå en nettominskning av växthusgasutsläppen i EU på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) 18 .

·Uppnå god ekologisk och kemisk status i ytvatten och god kemisk och kvantitativ i grundvattnet senast 2027 19 .

·Näringsämnesförlusterna ska minskas med minst 50 %, den totala användningen av och risken med kemiska bekämpningsmedel ska minska med 50 % och användningen av mer farliga bekämpningsmedel ska minska med 50 % fram till 2030 20 .

·Betydande framsteg ska göras när det gäller att sanera förorenad mark 21 .

·Inget ianspråktagande av mark 22   23 .

·Markföroreningarna ska minskas till nivåer som inte längre anses vara skadliga för människors hälsa och de naturliga ekosystemen och respektera de gränser som vår planet kan klara, vilket leder till en giftfri miljö 24 .

·Uppnå ett klimatneutralt Europa 25 och, som ett första steg, sträva efter att uppnå landbaserad klimatneutralitet i EU senast 2035 26 .

·Göra EU till ett klimatresilient samhälle som är helt anpassat till de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna senast 2050 27 .

·Tillhandahålla livsmedels- och biomassaproduktion, även inom jord- och skogsbruket. ·Absorbera, lagra och filtrera vatten och omvandla näringsämnen och ämnen, och därigenom skydda grundvattenförekomster. ·Utgöra grunden för liv och biologisk mångfald, vilket inbegripet livsmiljöer, arter och gener. ·Fungera som en kolreserv. ·Tillhandahålla en fysisk plattform och kulturtjänster för människor och deras aktiviteter. ·Fungera som en råvarukälla. ·Utgöra ett arkiv över geologiska, geomorfologiska och arkeologiska arv.

3.Mark som en viktig lösning på våra stora utmaningar

3.1.Mark för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 

·Organiska jordar (inklusive torvmark) har ett högt kolinnehåll på mer än 20 % i torrvikt och täcker 8 % av EU 34 . Med torvmarker avses våtmarker på land där de vattendränkta omgivningarna hindrar växtmaterial från att brytas ned helt. Dräneringen av torvmark inom alla markkategorier i Europa släpper ut omkring 5 % av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen från odlade organiska jordar har fortfarande inte minskat nämnvärt på grund av den fortsatta användningen av skadliga odlingsmetoder. Ett återställande av enbart dränerade organiska jordar skulle likväl kunna minska koldioxidutsläppen från marken, med åtskilliga fördelar för naturen, den biologiska mångfalden och vattenskyddet 35 .

·Mineraljordar har ett kolinnehåll som är mindre än 20 % kol, och det ligger i regel under 5 %. Varje år förlorar mineraljordar under odlingsmark omkring 7,4 miljoner ton kol 36 , bland annat på grund av ohållbara jordbruksmetoder. Detta kolförråd är ”bankkontot” för jordbrukarnas och skogsbrukarnas naturkapital. Eftersom kolinnehållet utgör grunden för markens biologiska mångfald, hälsa och bördighet är det är viktigt att inte tömma det. Dessutom är koldioxidbindningen i mineraljordar, även om den beror på jordmånen och klimatförhållandena, en kostnadseffektiv utsläppsminskningsmetod med betydande potential att binda mellan 11 och 38 MtCO2eq per år i Europa 37 , om en rad förvaltningsmetoder som redan har fastställts skulle tillämpas i större skala på åkermark. Många av dessa metoder är kostnadseffektiva 38 . Skogsbrukarna har också betydande möjligheter att vidta åtgärder som samtidigt förbättrar skogsproduktiviteten, skogarnas funktion som kolsänka och egenskaperna hos friska marker. Bank- och finanssektorn är allt mer intresserad av att investera i jordbrukare som tillämpar hållbara metoder och ökar kolet i marken, samt av att skapa marknadsbaserade incitament för kollagring. Det finns bevis för att kolinlagrande jordbruk i hög grad kan bidra till EU:s insatser för att ta itu med klimatförändringarna, och att de även ger andra fördelar, t.ex. ökad biologisk mångfald och bevarande av ekosystem 39 .

·På grundval av resultaten av konsekvensbedömningen överväga att föreslå rättsligt bindande mål inom ramen för lagen om återställande av natur för att begränsa dräneringen av våtmarker och organiska jordar och att återställa brukad och dränerade torvmarker i syfte att bevara och öka kollagren i marken, minimera riskerna för översvämning och torka och öka den biologiska mångfalden, med beaktande av de konsekvenser som dessa mål får för framtida initiativ om kolinlagrande jordbruk och jordbruks- och skogsbruksproduktionssystem. Dessutom har EU åtagit sig att skydda våtmarker och torvmarker i enlighet med bestämmelserna i förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken. ·Bidra till bedömningen av torvmarkernas tillstånd inom ramen för FAO:s och UNEP:s globala initiativ för torvmarker 40 . ·Kommissionen kommer att överväga åtgärder, eventuellt inom ramen för lagen om återställande av natur, för att förbättra jordbruksmarkens biologiska mångfald, vilket skulle bidra till att bevara och öka mängden organiskt kol i marken. ·Ansluta sig till det internationella initiativet ”4 per 1000” för att öka kolhalten i jordbruksmarker 41 . ·Utveckla en långsiktig vision för hållbara kolkretslopp (inklusive avskiljning, lagring och användning av koldioxid) i en klimatneutral EU-ekonomi. Som en del av detta kommer kommissionen att lägga fram ett meddelande om återställande av hållbara kolkretslopp under 2021 och presentera EU:s initiativ för kolinlagrande jordbruk och ett lagstiftningsförslag om certifiering av koldioxidupptag under 2022, med målet att främja en ny grön affärsmodell som belönar markförvaltare, som t.ex. jordbrukare och skogsbrukare, när de använder klimatvänliga metoder 42 .

3.2. Mark och den cirkulära ekonomin

3.2.1.En säker, hållbar och cirkulär användning av uppgrävd jord 

·Undersöka de strömmar av uppgrävd mark som genereras, bearbetas och återanvänds i EU samt fastställa riktmärken för marknadssituationen i medlemsstaterna senast 2023. Detta bör ge en fullständig bild av situationen i EU. ·Som ett led i utvecklingen av lagen om markhälsa bedöma behovet av och potentialen hos rättsligt bindande bestämmelser om ett ”pass för uppgrävd mark” och tillhandahålla vägledning, baserat på medlemsstaternas erfarenheter, för införandet av ett sådant system. Passet bör spegla den uppgrävda jordens kvantitet och kvalitet för att säkerställa att den transporteras, behandlas eller återanvänds på ett säkert sätt någon annanstans.

3.2.2.Begränsning av ianspråktagandet och hårdgörningen av mark med hjälp av med cirkulär markanvändning

·Senast 2023 fastställa sina egna ambitiösa nationella, regionala och lokala mål för att minska nettoianspråktagandet av mark fram till 2030 för att på ett mätbart sätt bidra till EU:s mål för 2050 samt rapportera om framstegen. ·Integrera ”hierarkin för ianspråktagande av mark” i sina stadsförgröningsplaner 53  och prioritera återanvändning och återvinning av mark och jordar av kvalitet på nationell, regional och lokal nivå genom lämpliga lagstiftningsinitiativ och genom att fasa ut ekonomiska incitament som skulle strida mot denna hierarki, som lokala skatteförmåner för omvandling av jordbruksmark eller naturlig mark till bebyggda miljöer. ·Tillhandahålla en definition av nettoianspråktagande av mark i lagen om markhälsa. ·Som en del av konsekvensbedömningen för lagen om markhälsa överväga att kräva att medlemsstaterna ska rapportera om framstegen med att uppnå sina mål för ianspråktagande av mark. ·Som en del av konsekvensbedömningen för lagen om markhälsa överväga alternativ för övervakning och rapportering av framsteg mot målen för att säkerställa inget nettoianspråktagande av mark och genomförandet av hierarkin för ianspråktagande av mark på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna rapporterar. ·Ge vägledning till myndigheter och privata företag om hur hårdgörningen av marken kan minskas, inklusive bästa praxis för lokalt uppstartade initiativ för att luckra upp konstgjorda ytor för att låta marken andas, tillsammans med en översyn av EU:s riktlinjer för hårdgörning av mark senast 2024 54 . Främja utbyte av bästa praxis som bygger på erfarenheter från medlemsstater eller regioner som har system för fysisk planering som framgångsrikt tar itu med den utmaning som utgörs av ianspråktagande av mark i syfte att utveckla en gemensam metod 55 .

3.2.3.Sluta näringsämnes- och kolkretsloppet

3.3. Markens biologiska mångfald för människans, djurens och växternas hälsa

·Visa sin globala ledande roll när det gäller att bygga upp kunskap om markens biologiska mångfald genom att senast 2022 offentliggöra den första bedömningen av EU:s biologiska mångfald i marken och antimikrobiellt resistenta gener i jordbruksmark inom ramen för olika förvaltningssystem (genom Lucas). ·Bedöma risken för ytterligare invasiva främmande plattmaskarter så att de kan tas upp i förteckningen över invasiva främmande arter av unionsbetydelse i enlighet med förordningen om invasiva främmande arter 66 . ·Sträva efter bättre samstämmighet och starkare synergieffekter mellan Riokonventionerna och sträva efter en global ram för biologisk mångfald efter 2020 som erkänner vikten av markens biologiska mångfald, stärker användningen av hållbara markförvaltningsmetoder för att skydda ekosystemtjänster (nämligen genom att främja agroekologi och andra metoder som gynnar den biologiska mångfalden) och integrerar bevarandet och återställandet av mark i olika mål och indikatorer. ·Aktivt bidra till att vid den femtonde partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald 67 anta handlingsplanen 2020–2030 för det internationella initiativet för bevarande och hållbar användning av biologisk mångfald i marken och den uppdaterade handlingsplanen samt till genomförandet av denna. ·Intensifiera ansträngningarna för att kartlägga, bedöma, skydda och återställa den biologiska mångfalden i marken och stödja inrättandet av det globala observationsorgan för biologisk mångfald i marken som föreslagits av FAO:s globala markpartnerskap 68 .

3.4. Mark för rena vattenresurser 

4.Förebyggande av jord- och markförstöring och återställande av mark

4.1. En hållbar markförvaltning som standard

·Som en del av lagen om markhälsa, och mot bakgrund av en konsekvensbedömning, bedöma kraven för en hållbar användning av mark så att markens kapacitet att tillhandahålla ekosystemtjänster inte hämmas, inbegripet möjligheten att fastställa rättsliga krav. ·I samråd med medlemsstater och intressenter utarbeta en uppsättning metoder för ”hållbar markförvaltning”, inbegripet regenerativt jordbruk i enlighet med agroekologiska principer, som anpassas efter den stora variationen av jordekosystem och jordmåner, liksom identifiera ohållbara metoder för markförvaltning. ·Hjälpa medlemsstaterna att med hjälp av nationella medel inrätta initiativet ”KOSTNADSFRIA MARKUNDERSÖKNINGAR”.  ·Tillsammans med medlemsstaterna skapa ett nätverk av spetskompetens bland yrkespersoner och ett inkluderande nätverk av ambassadörer inom hållbar markförvaltning, inbegripet om regenerativt och ekologiskt jordbruk, som sammanför intressenter utanför den akademiska världen och jordbruksaktörer. För detta ändamål kommer de att bygga vidare på det arbete som utförs av de levande laboratorierna och fyrtornsprojekten inom ramen för uppdraget ”En giv för den europeiska marken” (se avsnitt 5.3). ·Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och i nära samarbete med medlemsstaterna fortsätta att sprida framgångsrika lösningar för en hållbar förvaltning av mark och näringsämnen, bland annat genom de nationella landsbygdsnätverken inom landsbygdsutvecklingsprogrammet, rådgivningstjänster för jordbruk och kunskaps- och innovationssystemen inom jordbruket samt det europeiska innovationspartnerskapet för jordbruksproduktion och hållbarhet (EIP-AGRI). ·Främja en hållbar markförvaltning genom frivilliga åtaganden mellan aktörer i livsmedelssystemet inom ramen för EU:s uppförandekod för ansvarsfulla livsmedelsföretag och saluföringsmetoder. ·Värdesätta enastående prestationer och innovativa initiativ för hållbar markförvaltning genom att stärka samarbetet med jordbrukarna, t.ex. via markpriset till europeiska markägare 79 . ·Fortsätta att stödja det globala markpartnerskapet för att främja hållbar markförvaltning över hela världen. ·Senast 2023 föreslå en rättslig ram för ett hållbart livsmedelssystem i EU, vilket anges i från jord till bord-strategin. ·I sina program inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik vederbörligen inkludera bevarande, återställande och en hållbar användning av mark genom att dra full nytta av EU:s riktlinjer om integrering av ekosystem och ekosystemtjänster i beslutsfattandet 80 . ·Säkerställa ett betydelsefullt bidrag från den gemensamma jordbrukspolitiken till bevarandet och förbättringen av markhälsan i linje med analysen av de strategiska planerna och behovsbedömningarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta ska bland annat uppnås genom antagande av ambitiösa strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken som innehåller tillräckliga insatser enligt miljöstrukturen 81 , i enlighet med kommissionens rekommendationer om den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen kommer att fortsätta att tillhandahålla nödvändig vägledning och bedöma hur dessa planer bidrar till och hur pass konsekventa de är när det gäller att uppnå den gröna givens mål. ·På lämplig nivå inrätta initiativet ”KOSTNADSFRIA MARKUNDERSÖKNINGAR”.

4.2. Förhindra ökenspridning

·Fastställa en metod och relevanta indikatorer, som utgår från UNCCD:s tre indikatorer, för att bedöma ökenspridningens och markförstöringens omfattning i EU. ·Föreslå för medlemsstaterna att man ska förklara EU drabbat av ökenspridning inom ramen för UNCCD och fortsätta att uppmuntra medlemsstaterna att delta i Förenta nationernas program för fastställande av mål för markförstöringsneutralitet. ·Med stöd av Europeiska miljöbyrån (EEA) och Gemensamma forskningscentrumet (JRC) vart femte år offentliggöra information om läget för markförstöringen och ökenspridningen i EU. ·Fortsätta att stödja viktiga initiativ som initiativet den stora gröna muren 89 och Regreening Africa 90 , liksom att stödja land- och markfrågor i utvecklingssamarbetet. ·I linje med de åtgärder som planeras i EU:s klimatanpassningsstrategi 91 anta lämpliga långsiktiga åtgärder för att förebygga och minska markförstöringen, särskilt genom att minska vattenanvändningen och anpassa grödorna till den lokala vattentillgången, tillsammans med en mer utbredd användning av förvaltningsplaner för torka och tillämpning av hållbar markförvaltning.

4.3. Förhindra markföroreningar

·Se över direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel 94 och utvärdera direktivet om avloppsslam senast 2022. ·Förbättra och harmonisera hänsynstagandet till markkvaliteten och den biologiska mångfalden i marken i EU:s riskbedömningar för kemikalier, livsmedel och fodertillsatser, bekämpningsmedel, gödselmedel osv. Den kommer att göra detta inom ramen för initiativet ”ett ämne, en bedömning” och i samarbete med Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), EEA, JRC och medlemsstaterna. ·Begränsa den avsiktliga användningen av mikroplaster enligt förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) och utarbeta åtgärder för oavsiktliga utsläpp av mikroplaster senast 2022. När vissa medlemsstater har inlett begränsningsförfarandet kommer kommissionen att fastställa en begränsning enligt Reach av alla icke väsentliga användningsområden för per- och polyfluoralkylämnen (PFAS) för att förhindra att de släpps ut i miljön, inklusive marken, och även ta fram en politisk ram för biobaserad, biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast senast 2022. ·Senast i juli 2024 anta kriterier för biologisk nedbrytbarhet för vissa polymerer, exempelvis beläggningsmedel och marktäckningsfilm för jordbruksändamål, i enlighet med EU:s förordning om gödselprodukter. Gränsvärdena för främmande ämnen i EU:s gödselprodukter kommer att ses över senast i juli 2026 som en del av den allmänna översynen av den förordningen.

4.4.Återställande av förstörd mark och sanering av förorenade områden

Förstörd mark har helt eller delvis förlorat sin förmåga att tillhandahålla sina många funktioner och tjänster. I vissa fall kan man genom att börja tillämpa en hållbar markförvaltning göra det möjligt för jorden att läkas, vilket leder till full återhämtning efter några år (t.ex. vid förlust av kol och biologisk mångfald eller packning och erosion av det övre bördiga lagret). I andra fall behövs aktiva återställningsåtgärder för att ibland uppnå enbart en delvis återhämtning (t.ex. för hårdgjord, försaltad eller försurad mark). I EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 tillkännagav kommissionen ett förslag om att under 2021 inrätta rättsligt bindande EU-mål för återställande av natur för att restaurera förstörda ekosystem, framför allt de som har högst potential när det gäller att fånga in och lagra koldioxid och förhindra och minska effekterna av naturkatastrofer. Ibland går marken tyvärr inte att återställa.

– Bedöma möjligheten att införa ett markhälsointyg för marktransaktioner för att ge markköparna information om de viktigaste egenskaperna och hälsotillståndet hos marken på den plats som de avser att köpa. ·I samarbete med medlemsstaterna och berörda parter underlätta en dialog och ett kunskapsutbyte om riskbedömningsmetoderna för markförorening och fastställa bästa praxis. ·Senast 2024 utarbeta en prioriteringslista på EU-nivå för allt mer oroväckande och oroväckande föroreningar som utgör betydande risker för den europeiska markkvaliteten och som kräver vaksamhet och prioriterade åtgärder på europeisk och nationell nivå. ·Senast 2022 se över direktivet om industriutsläpp 104 och senast 2023 utvärdera direktivet om miljöansvar 105 , inbegripet med avseende på definitionen av markskador och den roll som spelas av ekonomiska garantier. ·Inrätta ett system med markhälsointyg för marktransaktioner, med stöd av EU:s forskningsprogram och uppdraget ”En giv för den europeiska marken”, om detta inte ingår i lagen om markhälsa.

5.Markkunskapen måste förbättras

5.1. Mark och den digitala agendan

·Förbättra användningen av digitala verktyg och Copernicus och förlita sig på JRC för att vidareutveckla EU:s markobservationsorgan (EUSO) 112 och EEA för att utveckla det europeiska markinformationssystemet (Lise), med stöd av geospatiala analysprodukter. ·Uppmuntra och stödja medlemsstaterna att inrätta verktyg för hållbart jordbruk för näringsämnen (FaST), som en del av rådgivningstjänsterna till jordbruket inom ramen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa verktyg kommer att ge jordbrukarna rekommendationer om användningen av gödselmedel i linje med befintlig lagstiftning och på grundval av tillgängliga data och kunskaper. ·Förbättra modelleringskapaciteten för markrelaterade processer inom ramen för kommissionens initiativ Destination Earth 113 i samarbete med Horisont Europas uppdrag ”En giv för den europeiska marken”.

5.2. Markdata och markövervakning

·Efter en konsekvensbedömning, och som en del av lagen om markhälsa, överväga att inrätta bestämmelser om övervakning av mark och markens biologiska mångfald samt rapportering om markens tillstånd, som bygger på befintliga nationella system och EU-system, inklusive markmodulen Lucas. Som en del av konsekvensbedömningen överväga att tillhandahålla en rättslig grund för Lucas för att förankra målen, villkoren, finansieringen, tillgången till mark, användningen av data och integritetsfrågor i lagstiftning. ·Genom Lucas tillhandahålla omfattande harmoniserad övervakning på EU-nivå av utvecklingen av markens innehåll av organiskt kol och kollager för att komplettera medlemsstaternas rapportering enligt LULUCF-förordningen. ·Arbeta för att integrera en föroreningsmodul i den framtida versionen av Lucas 2022 119 för att förstå och kartlägga frågan om diffusa markföroreningar på ett bättre sätt 120 i EU, och skapa utsikter för ren mark som en del av den integrerade övervaknings- och utsiktsramen för nollförorening. ·Vid genomförandet kommer EUSO att göra följande: oMed hjälp av det europeiska gemensamma programmet för markförvaltning inom jordbruket 121 identifiera luckor i markövervakningen i dialog med medlemsstaterna och andra viktiga intressenter. oUtveckla en instrumentpanel för mark med en uppsättning tillförlitliga markindikatorer som integrerar trender och framtidsutsikter. oUtarbeta en EU-inventering av markbiota för att övervaka och förstå den biologiska mångfalden i marken bättre.

5.3. Markforskning och innovation

·Genomföra ambitiösa färdplaner för forskning och innovation i syfte att utvidga kunskapsbasen för markförvaltning och öka tillgången till och användningen av forskningsresultat. ·Fortsätta tillhandahålla betydande finansiering till i) forskningslösningar för att öka den biologiska mångfalden i marken, ii) ta itu med markförstöringen, iii) pilottesta innovativa tekniker för dekontaminering. ·Främja utvecklingen och användningen av digitala och fjärrstyrda sensorer, appar och handhållna provtagare för att bedöma markkvaliteten.

6.Göra omställningen till friska marker möjlig

6.1. Privat finansiering och EU-finansiering

·Offentliggöra en vägledning 2022 med en översikt över EU:s finansieringsmöjligheter för skydd, hållbar förvaltning och återställande av mark när alla prioriteringar och fokusområden för 2021–2027 väl har definierats tydligt. ·Främja investeringar i projekt som på ett hållbart sätt förvaltar och inte i någon större utsträckning skadar marken enligt EU:s taxonomiförordning 129 och dess delegerade akter.

6.2. Markkunskap och samhällsengagemang

·Lansera ett initiativ för markkunskap och markmedvetenhet, som bygger på det framgångsrika exemplet med ”havskunskap” 130 . ·Underlätta och uppmuntra utbyte av bästa praxis när det gäller kommunikation och engagemang på marken, bygga upp en EUSO-portal och inrätta uppsökande nätverk för att säkerställa friska marker. ·Integrera frågan om markförsämring i den europeiska gemensamma referensramen för hållbarhetskompetens 131 för att utveckla begreppet markkunskap tillsammans med EU-medborgarna. ·Genomföra en omfattande rad åtgärder för kommunikation, utbildning och medborgarengagemang för att främja markhälsan på olika nivåer och göra marken viktigare för medborgarna, med utgångspunkt i uppdraget ”En giv för den europeiska marken” och EU:s markobservationsorgan.

7.Slutsatser

(1) FAO (2020), State of knowledge of soil biodiversity – Status, challenges and potentialities.

(2) World Resources Institute (2019), Creating a sustainable food future.

(3) Europeiska kommissionen (2021), EU-strategin för klimatanpassning – konsekvensbedömning .

(4) Europeiska kommissionen (2005), Europeisk markatlas.

(5) Europeiska kommissionen (2020), Genom att vårda marken vårdar vi livet.

(6) EEA (2019), The European Environment: State and Outlook 2020.

(7) Panagos P. et al (2015), The new assessment of soil loss by water erosion in Europe.

(8)   https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/dashboards/land-take-statistics#tab-based-on-data.

(9) Europeiska kommissionen (2021), Accounting for ecosystems and their services in the EU (INCA) .

(10) World Business Council for Sustainable Development (2018), The business case for investing in soil health.

(11) Uppskattas till 50 miljarder euro i rapporten från styrelsen för uppdraget för markhälsa och livsmedel (2020), ”Genom att vårda marken vårdar vi livet”, https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/4ebd2586-fc85-11ea-b44f-01aa75ed71a1/ . 

(12) Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (2018), Assessment Report on Land Degradation and Restoration.

(13)  Nkonya et al. (2016), Economics of Land Degradation and Improvement – A Global Assessment for Sustainable Development.

(14) EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, COM(2020) 380 final.

(15) EU:s klimatanpassningsstrategi, COM(2021) 82 final.

(16) Förenta Nationerna (2015), Att förändra vår värld: agenda 2030 för hållbar utveckling.

(17) EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, COM(2020) 380 final.

(18) Förslag om översyn av LULUCF-förordningen, COM(2021) 554 final.

(19)   Ramdirektivet för vatten, direktiv 2000/60/EG .

(20) Från jord till bord-strategin, COM(2020) 381 final.

(21) EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, COM(2020) 380 final.

(22) Färdplan för ett resurseffektivt Europa, KOM(2011) 571 slutlig.

(23) EU:s sjunde miljöhandlingsprogram, beslut nr 1386/2013/EU.

(24)  Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark, COM(2021) 400 final.

(25) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1119.

(26) Förslag om översyn av LULUCF-förordningen, COM(2021) 554 final.

(27) EU:s klimatanpassningsstrategi, COM(2021) 82 final.

(28) Krav som rör särskilda aspekter av markskyddet i t.ex. direktivet om avloppsslam, direktivet om industriutsläpp, den gemensamma jordbrukspolitiken, direktivet om miljöansvar, ramdirektivet om avfall och LULUCF-förordningen.

(29) En temainriktad strategi för markskydd, COM(2006) 231 final.

(30)  Europaparlamentet, Europeiska revisionsrätten, Regionkommittén, EEA i dess rapport State and Outlook of the Environment 2020, medborgare och intressenter som besvarat det offentliga samrådet; se SWD(2021) xxx för mer information.

(31)  Exempelvis expertis från näringslivsorganisationer och yrkesorganisationer, akademiska och vetenskapliga organisationer samt det civila samhället.

(32)   Förslag om ändring av förordningarna (EU) 2018/841 och (EU) 2018/1999, COM(2021) 554 final .

(33)   Genomförandet av den europeiska gröna given: 55 %-paketet .

(34) Har beräknats på grundval av uppgifter från de nationella rapporterna till UNFCCC.

(35)  Europeiska kommissionen (2021), Technical guidance handbook: Setting up and implementing result-based carbon farming mechanisms in the EU . Uppgifterna är från 2016 och inbegriper Förenade kungariket.  

(36) Europeiska kommissionen (2018), djupgående analys till stöd för detta i COM(2018) 773 final: En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi .

(37) Lugato et al. (2014), Potential carbon sequestration of European arable soils estimated by modelling a comprehensive set of management practices.

(38) Europeiska kommissionen (2021), Technical guidance handbook: Setting up and implementing result-based carbon farming mechanisms in the EU . 

(39) Europeiska kommissionen (2021), Technical guidance handbook: Setting up and implementing result-based carbon farming mechanisms in the EU .

(40)

  www.globalpeatlands.org . 

(41)   www.4p1000.org . 

(42) Europeiska kommissionens initiativ om kolinlagrande jordbruk, ”Klimatförändringar – hållbart kolkretslopp” . 

(43)   Principer för hållbara råvaror i EU .

(44) I enlighet med artikel 2.1 c i ramdirektiv 2008/98/EG om avfall omfattas inte icke förorenad jord och annat naturligt förekommande material som grävts ut i samband med byggverksamhet, när det är säkerställt att materialet kommer att användas för byggnation i sitt naturliga tillstånd på den plats där grävningen utfördes, av detta direktiv. Återanvänd uppgrävd jord rapporteras inte heller som avfall.

(45) Europeiska kommissionen (2020), Study to support the preparation of Commission guidelines on the definition of backfilling.

(46) Pistocchi A. et al (2015), Soil sealing and flood risks in the plains of Emilia-Romagna, Italy.

(47) Europeiska kommissionen (2012), In depth report: soil sealing.

(48) Förlusten av EU-ländernas jordbruksmark mellan 1990 och 2006 genom hårdgörning hade en produktionskapacitet som motsvarade 6 miljoner ton vete per år (Gardi et al. (2014).

(49) European Academies Science Advisory Council (2018), Opportunities for soil sustainability in Europe.

(50) Den totala förbrukningen i EU uppskattas ha lett till att mer än 9 miljoner hektar avskogades mellan 1990 och 2008 för att kunna bemöta EU:s import av grödor och boskap. Källa: Konsekvensbedömning om konsumtion – skogar – miljö .

(51) Tyskland har för avsikt att hårdgöra mindre än 30 hektar om dagen fram till 2030, Österrike hade fastställt ett mål på 2,5 hektar om dagen fram till 2010 och två belgiska regioner (Flandern och Vallonien) har fastställt mål för att minska ianspråktagandet av mark till noll fram till 2040 respektive 2050.

(52)   Återvinning och packning av mark – EEA .

(53)   Se EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, centralt åtagande 11 i planen för återställande av natur: ”Städer med minst 20 000 invånare har en ambitiös stadsförgröningsplan” senast 2030.

(54)  Guidelines on best practice to limit, mitigate or compensate soil sealing, arbetsdokument från kommissionens avdelningar (2012) 101 final.

(55) Tjeckien har delat upp jordbruksmark i fem skyddsklasser för att skydda den mest värdefulla och bördiga marken från att tas i anspråk.

(56) EEA (2019), Land and soil in Europe.

(57)  Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark, COM(2021) 400 final.

(58) Bland annat Horisont 2020 (stänga näringsämneskretsloppet) och Horisont Europa (miljöpåverkan och kompromisser i fråga om alternativa gödselprodukter på global/lokal nivå).

(59) Fortuna, A. (2012), The Soil Biota. Nature Education Knowledge.

(60) Brevik et al. (2020), Soil and human health: current status and future needs .

(61) Yu Imai et al. (2019), A new antibiotic selectively kills Gram-negative pathogens .

(62)   One Health (who.int) .

(63) Wall och Six (2015), Give soils their due .

(64) Pickles et al. (2017), Mycorrhizal Networks and Forest Resilience to Drought. Mycorrhizal Mediation of Soil, s. 319–339 .

(65) Gemensamma forskningscentrumet (2021), Baseline distribution of invasive alien species added to the Union list in 2019 .

(66) Förordning (EU) nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.

(67)   https://www.cbd.int/meetings/COP-15 .

(68) FAO (2020), State of knowledge of soil biodiversity – Status, challenges and potentialities.

(69)   Det europeiska innovationspartnerskapet inom jordbruket .

(70) IUCN (2020), Common ground, restoring land health for sustainable agriculture . 

(71) God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, https://ec.europa.eu/info/food-farming-fisheries/key-policies/common-agricultural-policy/income-support/cross-compliance_sv . 

(72)   Pro Silva-principerna, https://www.prosilva.org/close-to-nature-forestry/pro-silva-principles/ .  

(73) FAO (2017), Voluntary Guidelines for Sustainable Soil Management.

(74) Gattinger A. et al (2012), Enhanced top soil carbon stocks under organic farming.

(75)   https://ec.europa.eu/info/food-farming-fisheries/key-policies/common-agricultural-policy/cap-glance_sv . 

(76)  Ny EU-skogsstrategi för 2030, COM(2021) 572 final.

(77)   https://www.gissol.fr/le-gis/programmes/base-de-donnees-danalyses-des-terres-bdat-62 .

(78) Se EU:s uppförandekod om ansvarsfulla livsmedelsföretag och saluföringsmetoder, https://ec.europa.eu/food/horizontal-topics/farm-fork-strategy/sustainable-food-processing/code-conduct_en . 

(79)   Soil and Land Award (europeanlandowners.org) .

(80) SWD(2019) 305 final om integrering av ekosystem och ekosystemtjänster i beslutsfattande.

(81)  Miljöordningar och landsbygdsutveckling samt ambitiösa standarder för ”god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden”.

(82) Se till exempel, https://indicators.report/targets/15-3/ . 

(83) Se rapporteringsplattformen för UNCCD: https://prais.unccd.int/unccd/reports .

(84)  EEA (2019), Climate change adaptation in the agriculture sector in Europe.

(85) Bulgarien, Cypern, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Malta, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien och Ungern. Källa: Europeiska revisionsrätten (2018), bakgrundsdokument. Ökenspridning i EU.

(86) Revisionsrätten, Särskild rapport nr 33/2018: Ökenspridning i EU: ett växande hot som kräver ökade insatser .

(87) EEA (2019), Climate change adaptation in the agriculture sector in Europe .

(88) Se rekommendationerna från bedömningen av den andra uppsättningen förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.

(89)   https://www.greatgreenwall.org/ . 

(90)   https://regreeningafrica.org/ . 

(91)  Att bygga upp ett klimateresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning, COM(2021) 82 final.

(92)  Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark, COM(2021) 400 final.

(93) Europeiska miljöbyrån (2021), Land and soil pollution – widespread, harmful and growing .

(94) Direktiv 2009/128/EG.

(95)  Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark, COM(2021) 400 final.

(96)   https://ec.europa.eu/environment/chemicals/mercury/regulation_en.htm . 

(97) Direktiv 2004/35/EG om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador.

(98) Dom i de förenade målen C-379/08 och C-380/08, ERG.

(99) Direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp.

(100) Historiska föroreningar orsakades innan nationell lagstiftning eller EU-lagstiftning trädde i kraft. I förorenade områden utan huvudman kan förorenaren inte identifieras, finns denne inte längre eller kan denne inte bära kostnaderna för att avhjälpa skadan, t.ex. på grund av konkurs.

(101) Resolutionerna 3/4 om miljö och hälsa och 3/6 om hantering av markföroreningar från UNEA-3, Agenda 2030 för hållbar utveckling (mål 3.9 och 15.3), Minamatakonventionen (artikel 12), Stockholmskonventionen (artikel 6) och Ostravaförklaringen från den sjätte ministerkonferensen om miljö och hälsa.

(102)   https://echa.europa.eu/-/21-551-chemicals-on-eu-market-now-registered.

(103) SWD(2020)249 om poly- och perfluoroalkylämnen (PFAS) som åtföljer kemikaliestrategin.

(104) Industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU).

(105) Direktivet om miljöansvar (2004/35/EG).

(106) En EU-strategi för data, COM(2020) 66 final.

(107) Inspiredirektivet (2007/2/EG).

(108) Från jord till bord-strategin, COM(2020) 381 final.

(109)   SWD(2021) 140 final .

(110) Verktyget för hållbart jordbruk, se https://fastplatform.eu . 

(111)   Copernicus markövervakningstjänst .

(112)   https://ec.europa.eu/jrc/en/eu-soil-observatory.

(113)  Se https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/destination-earth . 

(114)

  https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/wikis/display/SOIL/National+monitoring+systems . 

(115) Inspiredirektivet (2007/2/EG).

(116) Se även EEA (2021), Soil monitoring in Europe – Indicators and thresholds for soil quality assessments. https://www.eea.europa.eu/publications/soil-monitoring-in-europe-indicators-and-thresholds/ . 

(117) Direktiv 2016/2284 om nationella åtaganden om utsläppsminskning, artikel 9.

(118) Förordning 2018/841 om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

(119)   Lucas – ESDAC – Europeiska kommissionen .

(120) Håller på att utvecklas i överensstämmelse med andra övervakningsinitiativ, t.ex. EU:s bevakningslista för grundvatten.

(121)   EJP SOIL – Towards climate-smart sustainable management of agricultural soils .

(122)   https://ec.europa.eu/info/research-and-innovation/research-area/environment/bioeconomy/food-systems/food-2030_en . 

(123)

  Soil health for stronger farms? We can measure that (rabobank.com) .

(124) T.ex. Soil Capital .

(125)   Microsoft uses blockchain modern technology to purchase soil carbon credit in Australia .

(126)   Living Soils-initiativet: Nestlé, McCain and Lidl address soil health in France .

(127)   Revive .

(128) Europeiska kommissionen, C(2021) 1054 final .

(129) Förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.

(130)   https://oceanliteracy.unesco.org/ . 

(131)   https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12985-Utbildning-for-en-hallbar-miljo_sv .  

(132)   https://www.eionet.europa.eu/countries/national-reference-centres/nrc-on-soil . 

(133)   https://ec.europa.eu/info/research-and-innovation/funding/funding-opportunities/funding-programmes-and-open-calls/horizon-europe/missions-horizon-europe/soil-health-and-food_en . 

(134)   http://www.fao.org/global-soil-partnership/regional-partnerships/europe/en/ .