1 Migration, asyl och återtagande

2 Rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

3 Rekommendationer för Serbien

1 Migration, asyl och återtagande

2 Rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

3 Rekommendationer för Georgien

VIII. Republiken Moldavien

1.Migration, asyl och återtagande

2 Rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

3 Rekommendationer för Moldavien

IX. Ukraina

1 Migration, asyl och återtagande

2 Rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

3 Rekommendationer för Ukraina

X. Slutsatser

I. Inledning

Liberaliseringen av viseringsbestämmelserna har varit ett kraftfullt verktyg för att underlätta direkta personkontakter 1 och för att stödja reformer på västra Balkan och inom det östliga partnerskapet på områdena frihet, säkerhet och grundläggande rättigheter.

Som en del av kommissionens ansvar för att lämplig övervakning sker av det viseringsfria systemet finns det inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar krav på att kommissionen årligen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet huruvida att de länder vilkas medborgare har beviljats viseringsfria inresor för mindre än sju år sedan fortsatt följer skyldigheterna för att tillerkännas undantag från viseringskraven efter att framgångsrikt ha slutfört en dialog om viseringsliberalisering. 2

När det gäller viseringsbefriade partnerländer på västra Balkan 3 , vilkas medborgare har varit undantagna från viseringskraven under mer än sju år 4 , fokuserar denna rapport på hur kommissionens tidigare rekommendationer har följts upp, men några fullständiga uppgifter om den fortsatta uppfyllelsen av riktmärkena lämnas inte längre. De aspekter som avser riktmärkena för viseringsliberalisering bedöms även fortsättningsvis inom ramen för utvidgningsprocessen enligt kapitel 23, rättsväsen och grundläggande rättigheter, och kapitel 24, rättsliga och inrikes frågor, och rapporteras i Europeiska kommissionens årliga utvidgningspaket. Vad gäller viseringsbefriade länder i det östliga partnerskapet 5 , som fortfarande befinner sig inom de första sju åren av viseringsundantag, innehåller rapporten även en bedömning i fråga om kontinuerlig uppfyllelse av riktmärkena för viseringsliberalisering.

På grundval av detta, och med beaktande av den påverkan som covid-19-pandemin haft på restriktionerna, fokuserar den fjärde rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar på åtgärder som vidtagits under 2020 av de länder som ingår, vid behov med uppdateringar för 2021. Den innehåller också en rapport om det operativa samarbetet med EU och med medlemsstaterna. 6

Förutom riktmärkena för viseringsliberalisering innehåller rapporten också en översikt över utvecklingen på migrationsområdet 7 som återspeglar Eurostats uppgifter för det fullständiga statistiska året 2020, inbegripet variationen avseende 2019. Bedömningen tar även hänsyn till hur restriktionerna i samband med covid-19-pandemin har påverkat utvecklingen på migrationsområdet, vilket har resulterat i en kraftig minskning av irreguljära gränspassager, nekade inresor, faktiskt återvända personer och ansökningar om internationellt skydd.

Denna rapport åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som innehåller kompletterande upplysningar om de åtgärder som vidtagits av partnerländerna i samarbete med EU och med medlemsstater bilateralt. Rapporten bygger på information från alla länder som omfattas, Europeiska utrikestjänsten, relevanta EU-organ 8 och medlemsstater.

II. Republiken Albanien

1 Migration, asyl och återtagande

1.1 Vidtagna åtgärder på området migration, asyl och samarbete kring återtagande

Under 2020 fortsatte Albanien att vidta åtgärder på områdena gränsförvaltning, migrationshantering och asyl. Albanien antog en strategi för integrerad gränsförvaltning i december 2020 och en ny asyllag i februari 2021, vilket innebar att den albanska lagstiftningen närmade sig EU:s regelverk och internationella standarder. Därutöver öppnade Albanien en ny tillfällig mottagningsenhet för utsatta personer.

Medlemsstaterna rapporterar överlag om gott samarbete med Albanien på migrations- och gränsförvaltningsområdet, vilket även gäller för återtagande. Albanien samarbetar också på den högsta nivån med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex). En överenskommelse mellan Albanien och EU om den första färdplanen för samarbete med Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) har nåtts och kommer att genomföras fram till slutet av 2022.

Albaniens viseringspolitik är inte helt i linje med förteckningen över tredjeländer vilkas medborgare måste inneha visering för kortare vistelser i EU.

Följande rekommendationer lämnades i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar:

a) Intensifiera åtgärderna för att motverka irreguljär migration och ogrundade asylansökningar från albanska medborgare, bland annat genom att undersöka och åtgärda de bakomliggande orsakerna, och anordna fler informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som viseringsfria resor innebär.

Albanien vidtar åtgärder för att motverka problemet med ogrundade asylansökningar som lämnas in av albanska medborgare i EU. När det gäller förebyggande åtgärder pågår arbete för förstärkt kontroll av albanska medborgare som passerar statsgränsen, förstärkt kontroll av minderåriga som reser utomlands och utökat samarbete och informationsutbyte (särskilt med medlemsstater som påverkas av problemet med ogrundade asylansökningar från albanska medborgare).

Gripanden av albanska medborgare som försöker göra irreguljära gränspassager har minskat på grund av covid-19-pandemin och de åtgärder som införts av albanska myndigheter, däribland informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som sammanhänger med viseringsfria resor till EU.

Gränskontrollen har också förbättrats med ökad patrullering och samarbete med Frontex samt med användning av gränsövervakningsutrustning som tillhandahållits av medlemsstaterna. Albanien har också fortsatt att utbyta information med motsvarande myndigheter i grannländerna. Detta möjliggör en mer detaljerad kontroll av albanska medborgare som reser till EU. Albanska myndigheter offentliggjorde EU-medlemsstaternas återvändandeinsatser med albanska medborgare i massmedier och fortsatte att varna för missbruk av EU:s viseringsfria system, samtidigt som de påminde om tillämpliga påföljder. Rättigheterna och skyldigheterna när det gäller viseringsfri rörlighet offentliggörs på internet, och Internationella organisationen för migration (IOM) lanserade i januari 2021 en informationskampanj med stöd av medlemsstater och EU-finansiering.

b) Upprätthålla och intensifiera det proaktiva operativa samarbetet med EU-organen och de medlemsstater där migrationstrycket från Albanien är högt.

Albanien fortsatte att samarbeta med Frontex och medlemsstaterna om övervakning av landgränser och sjögränser samt vid gränsövergångsställen, i syfte att stärka gränsförvaltningen, informationsutbytet, förebyggande av och kampen mot gränsöverskridande brottslighet, identifiering av förfalskade resehandlingar och identitetsbedrägerier. Albanien var också första partnerland att sluta ett Frontex statusavtal om gränsförvaltningssamarbete (statusavtalet) med EU 9 , som gör det möjligt att placera ut gränsbevakningstjänstemän från Frontex inom ett tredjelands territorium med verkställande funktioner. Avtalet trädde i kraft den 1 maj 2019, vilket gjorde det möjligt att inleda gemensamma Frontex-insatser med albanska gränsbevakningstjänstemän vid gränsen till Grekland den 22 maj 2019.

Det pågår också arbete för att genomföra Albaniens handlingsplaner för att hantera problemet med albanska underåriga utan medföljande vuxna som överskrider den tillåtna vistelsen i Italien och albanska ogrundade asylansökningar som lämnas in i Frankrike, vilket även omfattar förstärkning av gränskontrollerna. Albanien samarbetar också med andra medlemsstater för att hantera dessa problem med avseende på förebyggande arbete, samarbete med gränspolisen samt återvändande och återtagande.

1.2 Övervakning av trender avseende irreguljär migration, ansökningar om internationellt skydd, återvändande och återtagande

Antalet ansökningar om internationellt skydd inlämnade i EU-medlemsstater 10 av albanska medborgare minskade med 65 % mellan 2019 och 2020, med 6 970 ansökningar inlämnade under 2020. Andelen godkända asylansökningar 11 minskade något från 5,6 % 2019 till 5,3 % 2020.

Under 2020 rapporterade medlemsstaterna 1 429 irreguljära gränspassager, 30 % färre än 2019, medan antalet albanska medborgare som vistades irreguljärt i medlemsstaterna minskade med 8 % jämfört med året innan (från 34 420 under 2019 till 31 630 under 2020). Antalet avslag i medlemsstaterna på ansökningar om visering från albanska medborgare minskade med 33 % under 2020 (från 19 670 under 2019 till 13 265 under 2020).

Antalet beslut om återvändande antagna under 2019 (30 840) minskade med 25 % under 2020 (23 235). Under 2020 rapporterades 9 755 faktiskt återvända albanska medborgare, jämfört med 15 370 under 2019 (minskning med 37 %). Andelen återvändande minskade från 50 % under 2019 till 42 % under 2020, vilket återspeglar den allmänna trenden under de senaste åren.

Medlemsstaterna och Frontex rapporterar överlag om ett gott samarbete när det gäller återvändande och återtagande. Frontex fortsätter att tillhandahålla stöd till de albanska nationella myndigheterna i återvändanderelaterade frågor och kapacitetsuppbyggnadsinsatser mot bakgrund av den senaste tidens minskande andel återvändande.

2 Rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

Åtgärder vidtagna på området rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

Under 2020 fortsatte insatserna på områdena rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet. Medlemsstaterna rapporterar överlag om ett gott samarbete med Albanien på säkerhetsområdet. Albanien fortsatte samarbetet med Europol och Eurojust och deltog i gemensamma aktiviteter med ett flertal medlemsstater. I och med att samarbetsavtalet med Eurojust trädde i kraft 2019 tillträdde en albansk sambandsåklagare sin tjänst i januari 2021.

Kommissionen övervakar vilka effekter den nya albanska medborgarskapslagen kan komma att få för det viseringsfria systemet. Även om inga genomförandeåtgärder har antagits i nuläget ger lagen möjlighet att införa ett systemför medborgarskap till investerare, vilket kan användas för att kringgå EU:s förfarande för viseringar för kortare vistelser och den ingående bedömning av enskilda migrations- och säkerhetsrisker som det omfattar.

Följande rekommendationer lämnades i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar:

a) Upprätthålla och intensifiera det proaktiva operativa samarbetet med EU-organen och de medlemsstater där det föreligger hot mot allmän ordning och säkerhet från albanska medborgare som är involverade i organiserade kriminella grupper.

Det proaktiva samarbetet med medlemsstater och EU-organ fortsatte, däribland utbyte av polisinformation genom Interpol, Europol och Camden-nätverket för myndigheter för återvinning av tillgångar (Carin), huvudsakligen på områdena utredning av brott avseende narkotika, människohandel och illegal handel med fordon, penningtvätt, ekonomisk och finansiell brottslighet samt it-brott. Under 2020 fortsatte samarbetet inom straffrättsliga förfaranden och polisinsatser på dessa områden.

b) Förbättra effektiviteten i lagföring och i brottsbekämpande insatser mot korruption på hög nivå och organiserad brottslighet.

Albanien fortsatte att göra ytterligare insatser i kampen mot korruption och organiserad brottslighet, däribland i syfte att nå goda resultat vad gäller proaktiva utredningar, lagföring och fällande domar, vilket även fortsättningsvis är ett långsiktigt mål.

När det gäller kampen mot organiserad brottslighet fortsatte insatserna på grundval av handlingsplanen för perioden 2017–2020. I december 2020 godkände Albanien strategin mot organiserad brottslighet och grova brott för 2021–2025 och den åtföljande handlingsplanen för 2021–2025. I januari 2020 antog Albanien lagen om förebyggande åtgärder i kampen mot terrorism, organiserad brottslighet och grova brott. Åtgärderna omfattar insatser mot egendom genom beslagtagande och förverkande, begränsning av rörligheten för misstänkta brottslingar och restriktioner för deras ekonomiska verksamhet.

Den sektorsöverskridande strategin mot korruption för perioden 2015–2021 förlängdes till 2023 i juli 2020. Handlingsplanen för 2020–2023 för att genomföra lagen om kampen mot korruption på hög nivå antogs också i juli 2020.

I oktober 2020 antogs integritetsplanen för den statliga polisen för 2020–2021, vilken bygger på genomförandet av rekommendationerna från Gruppen av stater mot korruption (Greco).

Skapandet av ett nätverk av samordnare mot korruption inom 17 myndigheter bidrog också till att förbättra effektiviteten i kampen mot korruption. Arbetsgruppen för korruptionsbekämpning, med ansvar för interinstitutionella inspektioner, har under det gångna året varit mindre effektiv, eftersom inga regelbundna sammanträden har ägt rum sedan 2020 och bara ett begränsat antal utredningar har genomförts.

Det återstår att se vilka konkreta effekter för utredning, lagföring och rättegångar med anledning av korruption på hög nivå som det nyligen inrättade direktoratet för korruptionsbekämpning, med ansvar för samordning, övervakning och rapportering inom ramen för handlingsplanen för korruptionsbekämpning, kommer att få.

Specialstrukturen för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet, bestående av den särskilda åklagarmyndigheten och centralkriminalpolisen samt domstolarna för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet i första och andra instans, är operativ. Albanien rapporterade en ökning med 27 % under 2020 jämfört med 2019 i fråga om polisinsatser genomförda av centrala och lokala polisorganisationer inom kriminalpolisavdelningen på området organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet.

Antalet slutliga fällande domar mot högre tjänstemän har varit begränsat när det gäller korruption och relaterad brottslighet (t.ex. penningtvätt, missbruk av tjänsteställning etc.). Under den senaste tiden har dock en positiv tendens kunnat iakttagas med anledning av de första resultaten från den nyetablerade specialstrukturen för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet.

c) Förbättra resultaten i fråga om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism med fullt utnyttjande av kommissionens stöd för att förstärka kapaciteten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

I december 2020 antog den albanska regeringen den nationella sektorsövergripande strategin mot terrorism och handlingsplanen för 2020–2025 som innefattar särskilda åtgärder för att förebygga och bekämpa finansiering av terrorism.

Albanien har gjort framsteg i fråga om genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning på västra Balkan från 2018 när det gäller att bygga upp kapacitet för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Under 2020 antogs lagar för att inrätta ett register om verkliga huvudmän och ett centraliserat bankkontoregister. Båda registren förväntas vara i drift inom kort.

Albanien finns sedan februari 2020 med i den förteckning över jurisdiktioner under utökad övervakning som arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) har upprättat. Högt uppsatta politiker i Albanien har åtagit sig att genomföra FATF:s handlingsplan, vilket skulle göra det möjligt för Albanien att strykas från denna förteckning. Genomförandet pågår.

I juli 2020 undertecknades ett samarbetsmemorandum mellan riksåklagarmyndigheten, inrikesministeriet samt finans- och ekonomiministeriet för att öka effektiviteten i fråga om utredningar av penningtvätt, finansiering av terrorism, ekonomisk brottslighet samt beslagtagande och förverkande av tillgångar som härrör från brottslig verksamhet. Gemensamma analyser av straffrättsliga förfaranden som genomfördes mellan juni och september 2020 ledde till framsteg i utredningar, väckande av åtal samt beslagtagande och förverkande av en uppsättning tillgångar tillhörande personer som är involverade i straffrättsliga förfaranden.

Albanien har utnämnt en särskild åklagare och har skapat en särskild utredningsavdelning för penningtvätt inom distriktsåklagarmyndigheterna. Åklagare och specialister på utredning av ekonomisk och finansiell brottslighet utsågs också till de lokala polisdirektoraten och poliskommissariaten i domkretsar för att särskilt arbeta med utredningar av brott relaterade till penningtvätt.

3 Rekommendationer för Albanien

Albanien har vidtagit åtgärder för att ta itu med kommissionens rekommendationer. Det behövs dock ytterligare åtgärder för att hantera problemet med ogrundade ansökningar om asyl i EU:s medlemsstater som lämnas in av albanska medborgare och när det gäller områdena bekämpning av penningtvätt, kampen mot terrorism och kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Det är framför allt följande åtgärder som måste vidtas:

·Fortsatt samarbete med de medlemsstater som påverkas mest av ogrundade asylansökningar från albanska medborgare, däribland intensifiering av Albaniens deltagande i aktiviteter inom ramen för den operativa åtgärdsplanen ”Hjälp till olaglig inresa och vistelse” inom Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact); skräddarsydda informationskampanjer om det viseringsfria systemet för relevanta migrantprofiler, däribland utsatta grupper, överskridanden av den tillåtna vistelsen och ogrundade asylansökningar.

·Fortsatt förstärkning av förebyggande av och kamp mot korruption och organiserad brottslighet, olaglig handel, terroristbrott och penningtvätt genom a) ytterligare insatser mot goda resultat i fråga om korruptionsmål, beslagtagande, förverkande och återvinning av tillgångar som härrör från korruptionsrelaterad brottslig verksamhet, b) fortsatt utveckling av den systematiska användningen av parallella ekonomiska utredningar och ökat deltagande i samordnade eller gemensamma utredningar och lagföring med länder i regionen och medlemsstater, och c) fortsatta framsteg i fråga om genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning på västra Balkan.

·Fortsatt anpassning av Albaniens viseringspolitik till EU:s förteckningar över tredjeländer som omfattas av viseringskrav, i synnerhet när det gäller de tredjeländer som har irreguljär migration eller som utgör säkerhetsrisker för EU.

·Avstående från att införa ett program för medborgarskap till investerare på grundval av den nya medborgarskapslagen.

III. Bosnien och Hercegovina

1 Migration, asyl och återtagande

1.1 Vidtagna åtgärder på området migration, asyl och samarbete kring återtagande

Även under 2020 stod Bosnien och Hercegovina inför ett starkt migrationstryck med ett stort antal asylsökande och irreguljära migranter på sitt territorium. Sedan början av 2018 har EU gett Bosnien och Hercegovina stöd för att förbättra migrations- och asylhanteringen. EU tillhandahöll nödhjälp för att avhjälpa den humanitära krisen 2020 när hundratals flyktingar och migranter lämnades utan tillsyn under hårda vinterförhållanden, samtidigt som tillgängliga mottagningsanläggningar inte användes fullt ut. EU uppmanade myndigheterna att utarbeta en hållbar och långsiktig lösning för att inkvartera migranter och flyktingar och säkerhetsministeriet vidtog vissa åtgärder. Detta ministerium kommer gradvis att ta över ansvaret för förvaltningen av mottagningsanläggningar. För att undvika en upprepning av denna situation nästa vinter måste det finnas garantier för adekvata mottagningsförhållanden för migranter och flyktingar.

Bosnien och Hercegovina har vidtagit vissa åtgärder på området gränsförvaltning. Landet fortsatte genomförandet av strategin och handlingsplanen för integrerad gränsförvaltning för perioden 2019–2023. Lagarna om utlänningar och asyl är i kraft och överensstämmer i stort med EU:s regelverk, med undantag för en ändring i utlänningslagen som antogs den 27 maj 2021 om påtvingat återvändande eller repatriering av utlänningar som har begått vissa brott. Ytterligare förbättringar krävs för att säkerställa ett effektivt migrations- och asylhanteringssystem. Bosnien och Hercegovinas viseringspolitik är inte heller helt i linje med förteckningen över tredjeländer vars medborgare måste inneha visering för kortare vistelser i EU.

Samarbetet med medlemsstaterna och Frontex fortsatte under 2020, däribland vad gäller återvändande och återtagande av bosnisk-hercegovinska medborgare. Landet genomför också strategin för återintegrering av återvändande för 2020–2023, trots begränsade resurser.

Följande rekommendationer lämnades i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar:

a) Förbättra krishanteringsförmågan och beredskapsplaneringen så att migrationsflödena kan hanteras på ett sätt som gör det möjligt att tillhandahålla skydd samt garantier för att asylsystemet fungerar. Ansvaret för migrationshanteringen och systemen för operativt samarbete på alla nivåer måste stärkas markant.

Under 2020, och i synnerhet mot slutet av året, uppvisade myndigheterna i Bosnien och Hercegovina mycket begränsad kapacitet när det gäller migration och asyl, inbegripet krishantering. Myndigheterna var beroende av EU och av internationellt ekonomiskt och tekniskt stöd för att kunna hantera den humanitära krisen.

Bosnien och Hercegovina måste öka ansträngningarna på detta område, bland annat genom att anta en budget för migration och använda tillgängliga mottagningsanläggningar på ett effektivt sätt. Statliga institutioner och regionala myndigheter bör också samarbeta för en effektiv samordning av kapaciteten för migrationshantering och asylsystemets funktion.

b) Fortsätta att anordna informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria resorna innebär.

Bosnien och Hercegovina genomförde kompletterande insatser för att öka allmänhetens medvetenhet om de regler som styr EU:s viseringsfria system, bl.a. den maximala längden på den tillåtna vistelsen. Myndigheterna lanserade också en kampanj för att informera medborgarna om de påskyndade förfaranden som införts i många medlemsstater och avråda dem från att lämna in omotiverade asylansökningar. Detta kan ha bidragit till det minskande antalet sådana ansökningar i medlemsstaterna från bosnisk-hercegovinska medborgare.

c) Stärka gränskontrollerna, särskilt gränsövervakningen, till exempel när det gäller identifierings- och registreringsåtgärder, med full respekt för de grundläggande rättigheterna, så att det operativa samarbetet med EU:s medlemsstater och Frontex fungerar effektivt.

Under 2020 fortsatte gränspolisen att tillämpa handlingsramen från maj 2018 genom att använda mobila reservstyrkor från andra säkerhetsmyndigheter för att förstärka vissa avsnitt av de externa gränserna. Gemensam gränspatrullering genomfördes också tillsammans med Serbien. Trots dessa ansträngningar krävs ett effektivare interinstitutionellt samarbete och samordningsmekanismer för att förbättra gränsövervakningen liksom registrering och identifiering av migranter.

Det operativa samarbetet med medlemsstaterna och Frontex fortsatte att vara tillfredsställande, trots det faktum att Bosnien och Hercegovina ännu inte har undertecknat statusavtalet med EU om den europeiska gräns- och kustbevakningen (Frontex), som avser gränsförvaltningssamarbete.

d) Fortsatt arbete i syfte att ingå statusavtalet med Frontex.

EU har fortsatt att arbeta med Bosnien och Hercegovina för att uppnå undertecknande och ratificering av statusavtalet. Samarbetet med medlemsstaterna och Frontex fortsatte ändå, i synnerhet vad gäller återvändande och återtagande av bosnisk-hercegovinska medborgare.

1.2 Övervakning av trender avseende irreguljär migration, ansökningar om internationellt skydd, återvändande och återtagande

Under 2020 lämnades 1 545 ansökningar om internationellt skydd in av bosnisk-hercegovinska medborgare till medlemsstaterna 12 , 29 % färre jämfört med 2019 (2 180). Andelen godkända ansökningar 13 minskade från 7,2 % 2019 till 5,1 % 2020.

Under 2020 rapporterade medlemsstaterna bara tolv irreguljära gränspassager av bosnisk-hercegovinska medborgare vid EU:s yttre gränser, en minskning med 48 % jämfört med 2019. Under 2020 minskade antalet medborgare från Bosnien och Hercegovina som vistades irreguljärt i medlemsstaterna med 14 %, med 3 670 irreguljära vistelser under 2020 jämfört med 4 290 under 2019. Antalet beslut om nekade inresor ökade med 91 % från 4 270 fall under 2019 till 8 150 under 2020.

Både antalet beslut om återvändande för bosnisk-hercegovinska medborgare (2 785 under 2020 jämfört med 3 730 under 2019, en minskning med 25 %) och antalet personer som faktiskt återvände (920 under 2020 jämfört med 1 495 under 2019, en minskning med 38 %) minskade under 2020 jämfört med 2019. Andelen återvändande minskade från 40 % 2019 till 33 % 2020.

Medlemsstaterna och Frontex rapporterade om ett gott samarbete med Bosnien och Hercegovina när det gäller återtagande och om ett korrekt genomförande av EU:s återtagandeavtal.

2 Rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

Åtgärder vidtagna på området rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

Under 2020 antog Bosnien och Hercegovina strategier mot människohandel och mot handel med handeldvapen, lätta vapen och narkotika. Bosnien och Hercegovina har en kontaktpunkt för Eurojust.

Medlemsstaterna rapporterar överlag om ett gott samarbete med Bosnien och Hercegovina på säkerhetsområdet. Bosnien och Hercegovina fortsatte samarbetet med Europol och Eurojust och deltog i gemensamma aktiviteter med ett flertal medlemsstater. EU fortsatte att uppmana Bosnien och Hercegovina att stärka det operativa samarbetet med EU:s organ för rättsliga och inrikes frågor, nu senast i samband med stabiliserings- och associeringsrådets möte den 13 juli.

Följande rekommendationer lämnades i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar:

a) Inrätta en nationell kontaktpunkt för Europol.

I januari 2021 utfärdade säkerhetsministeriet en föreskrift om att inrätta en kontaktpunkt för samarbete med Europol. Kontaktpunkten är dock ännu inte helt i drift.

b) Stärka det förebyggande arbetet och kampen mot korruption och organiserad brottslighet, vilket även omfattar penningtvätt och terrorism, först och främst genom att anta och genomföra en lag om intressekonflikter och skydd för visselblåsare; man måste även se till att de korruptionsbekämpande organen, och samarbetet mellan dem, fungerar väl, samt visa att man är på rätt väg när det gäller proaktiva utredningar, bekräftade åtal och fällande domar mot organiserad brottslighet och korruption, även på höga nivåer.

Bosnien och Hercegovina har antagit nya strategier mot människohandel (för perioden 2020–2023, antagna i januari 2020), mot handel med handeldvapen och lätta vapen (för 2021–2024, antagna i februari 2021) och mot narkotikahandel (för 2018–2023). Lagstiftning om intressekonflikter har fortfarande inte antagits. De korruptionsbekämpande organens och utredande och rättsliga myndigheternas arbete måste intensifieras, mot bakgrund av att resultaten för åtal, lagföring och fällande domar fortfarande är svaga. Genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning på västra Balkan har fortsatt.

Det finns brister i systemet vad gäller operativt samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter på grund av bristande harmonisering av den straffrättsliga lagstiftningen i landet, vilket förstärks genom bristfällig samordning och ett mycket begränsat informationsbyte mellan institutioner. Ekonomiska utredningar och beslagen av tillgångar är till stor del ineffektiva. Det saknas ett noggrant och trovärdigt system för kontroll av redovisning av tillgångar när det gäller personer som innehar ämbeten inom rättsväsendet. Åtgärderna för att bekämpa penningtvätt måste intensifieras. Slutgiltiga fällande domar i korruptionsmål på hög nivå är mycket sällsynta och påföljderna är inte tillräckligt avskräckande.

c) Intensifiera ansträngningarna för att stärka reglerna för återvinning av tillgångar genom att anta och genomföra ett mer omfattande regelverk för förverkande av vinning av brott och förbättra de behöriga myndigheternas möjligheter att utdöma effektiva och avskräckande påföljder.

Kontor för förvaltning av tillgångar finns på plats inom två organisationer, men inte på nationell nivå. Detta utgör ett allvarligt problem för tillgångar som beslagtagits på nationell nivå, eftersom det inte finns något kontor för återvinning av tillgångar som ansvarar för att underlätta spårning och identifiering av vinning av brott och annan brottsrelaterad egendom. Det skedde inga framsteg i fråga om att stärka reglerna för återvinning av tillgångar under 2020.

3 Rekommendationer för Bosnien och Hercegovina

Bosnien och Hercegovina har vidtagit åtgärder för att ta itu med kommissionens rekommendationer. Det krävs dock fortsatta ansträngningar på områdena gränsförvaltning och migrationshantering, bekämpning av penningtvätt och kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Det är framför allt följande åtgärder som måste vidtas:

· Förbättra samordningen, på alla nivåer, när det gäller kapaciteten för gränsförvaltning och migrationshantering, i synnerhet genom att se till att asylsystemet fungerar, och genom att tillhandahålla adekvat mottagningskapacitet för migranter. Vidta nödvändiga åtgärder för att underteckna statusavtalet med Frontex.

·Fortsätta utvecklingen i kampen mot korruption, också på hög nivå, genom att anta och genomföra effektiv lagstiftning om intressekonflikter, offentlig upphandling och skydd för visselblåsare, samt se till att de korruptionsbekämpande organen, och samarbetet mellan dem, fungerar väl.

·Förstärka ansträngningarna mot organiserad brottslighet, främst genom att säkerställa ett effektivt samarbete mellan brottsbekämpande organ och med åklagarmyndigheter, och visa att man är på rätt väg när det gäller proaktiva utredningar, bekräftade lagföringar och slutliga fällande domar mot organiserad brottslighet.

·Inrätta en nationell kontaktpunkt för Europol och fortsätta utvecklingen i fråga om genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning på västra Balkan.

·Fortsatt anpassning av Bosnien och Hercegovinas viseringspolitik till EU:s förteckningar över tredjeländer som omfattas av viseringskrav, i synnerhet när det gäller de tredjeländer som har irreguljär migration eller som utgör säkerhetsrisker för EU.

IV. Montenegro

1 Migration, asyl och återtagande

1.1 Vidtagna åtgärder på området migration, asyl och samarbete kring återtagande

Under 2020 fortsatte Montenegro att vidta åtgärder på områdena gränsförvaltning, migrationshantering och asyl. I januari 2020 antog Montenegro strategin för integrerad gränsförvaltning för perioden 2020–2024 med åtföljande handlingsplaner.

Statusavtalet med Frontex trädde i kraft i juli 2020, och sedan dess har två gemensamma insatser genomförts. Frontex och medlemsstaterna rapporterar om ett gott samarbete när det gäller återvändande och återtagande. Medlemsstaterna rapporterar också om ett gott samarbete med Montenegro på området migration och gränsförvaltning.

När det gäller rekommendationen att öka medvetenheten om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria resorna innebär, som ingick i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar, rapporterar Montenegro att det inte anordnades några informationskampanjer under 2020 på grund av reserestriktionerna i samband med covid-19-pandemin.

Montenegros viseringspolitik är inte helt i linje med förteckningen över tredjeländer vars medborgare måste inneha visering för kortare vistelser i EU.

1.2 Övervakning av trender avseende irreguljär migration, ansökningar om internationellt skydd, återvändande och återtagande

Antalet ansökningar om internationellt skydd inlämnade i EU-medlemsstater 14 av montenegrinska medborgare minskade med 44 % mellan 2019 och 2020, med 250 ansökningar inlämnade under 2020 jämfört med 445 under 2019. Andelen godkända ansökningar 15 minskade från 4,9 % 2019 till 3,4 % 2020.

EU-medlemsstaterna rapporterade inga irreguljära gränspassager av montenegrinska medborgare under 2020. Antalet montenegrinska medborgare som vistades irreguljärt under 2020 ökade med 7 % (från 885 under 2019 till 945 under 2020). Under 2020 var antalet avslag i medlemsstaterna på ansökningar om visering från montenegrinska medborgare 485, 3 % fler jämfört med 2019 (470).

Både antalet beslut om återvändande för montenegrinska medborgare (475 under 2020 jämfört med 590 under 2019) och antalet personer som faktiskt återvände (275 under 2020 jämfört med 355 under 2019) minskade under 2020 jämfört med 2019, med 19 % respektive 23 %. Andelen återvändande minskade något, från 60 % 2019 till 58 % 2020.

2 Rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

Åtgärder vidtagna på området rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

Under 2020 fortsatte Montenegro att vidta åtgärder mot organiserad brottslighet, däribland avseende kampen mot människohandel, samarbetet på narkotikaområdet och kampen mot terrorism. Medlemsstaterna rapporterar överlag om ett gott samarbete med Montenegro på säkerhetsområdet. Montenegro fortsatte också samarbetet med Europol och Eurojust.

I mars 2021 beslutade regeringen att fasa ut programmet för medborgarskap till investerare, som infördes i januari 2019, till slutet av 2021. Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka programmet så länge ansökningar behandlas, eftersom program för medborgarskap till investerare kan användas för att kringgå EU:s förfarande för viseringar för kortare vistelser och den ingående bedömning av enskilda migrations- och säkerhetsrisker som det omfattar.

Montenegro tog också itu med följande rekommendationer som ingår i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar:

a) Förebygga och bekämpa organiserad brottslighet och korruption på hög nivå, bland annat genom förverkande av vinning av brott och frysning av tillgångar samt vidtagande av åtgärder så att strafflindring på grund av medverkan i brottsutredning endast ges i undantagsfall.

Framstegen när det gäller gripanden, narkotikabeslag och utredningar av organiserad brottslighet befästes ytterligare under 2020, tack vare förstärkt polisiär kapacitet och det ständigt utökade internationella polissamarbetet. För första gången ökade också antalet domstolsavgöranden och fällande domar under 2020, mot bakgrund av att ett större antal utredningar från tidigare år hade nått domstolarna. Trenden var uppåtgående när det gäller upptäckt och beslagtagande av tillgångar som härrör från brottslig verksamhet, men de slutliga förverkandena förblev sällsynta.

b) Stärka polisens, åklagarväsendets och domstolarnas kapacitet att utreda, lagföra och döma i penningtvättsärenden i enlighet med bästa praxis i EU.

I oktober 2020 antog Montenegros regering en nationell riskbedömning för penningtvätt och finansiering av terrorism med åtföljande handlingsplan. I november 2020 blev Montenegros finansunderrättelseenhet (FIU) medlem av Egmontgruppen för finansunderrättelseenheter. Montenegro är också det första landet i regionen att koppla sin finansunderrättelseenhet till Siena, Europols kanal för säkert informationsutbyte.

I mars 2021 antog regeringen ändringar i lagen om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism för att öka finansunderrättelseenhetens oberoende och autonomi genom att låta chefen för finansunderrättelseenheten rapportera direkt till inrikesministern i stället för till rikspolischefen, i linje med de åtgärder som arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) har utarbetat. Moneyvalstrategin antogs i april 2020. Sedan den 18 maj 2020 deltar inte Montenegro länge officiellt i förfarandet för regelbunden rapportering till Moneyval 16 om de framsteg som gjorts efter den fjärde utvärderingsomgången.

Trots ovanstående framsteg har Montenegro bara till en del genomfört det som den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning på västra Balkan syftar till när det gäller att bygga upp kapacitet för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Det krävs ytterligare konkreta steg för att förstärka ekonomiska utredningar och för att säkerställa den rättsliga ramens effektivitet, däribland tillgång till information i det centrala bankregistret.

3 Rekommendationer för Montenegro

Montenegro har vidtagit åtgärder för att ta itu med kommissionens rekommendationer. Det krävs dock fortsatta ansträngningar på områdena bekämpning av penningtvätt, terrorismbekämpning och kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Montenegro bör också fortsätta med de pågående informationskampanjerna om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria resorna innebär. Det är framför allt följande åtgärder som måste vidtas:

·Skräddarsydda informationskampanjer om det viseringsfria systemet för relevanta migrantprofiler, däribland utsatta grupper, överskridanden av den tillåtna vistelsen och ogrundade asylansökningar.

·Fortsatta framsteg när det gäller förebyggande av och kampen mot organiserad brottslighet, korruption och terrorism genom att a) konsolidera resultaten när det gäller slutliga fällande domar och förverkande av tillgångar, b) förstärka kapaciteten att åtala och döma i penningtvättsärenden, c) uppnå bättre resultat som svar på organiserad brottslighet, däribland att ta itu med den frekventa tillämpningen av strafflindring på grund av medverkan i brottsutredning, och d) fortsätta framstegen när det gäller genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning på västra Balkan.

·Fortsatt anpassning av Montenegros viseringspolitik till EU:s förteckningar över tredjeländer som omfattas av viseringskrav, i synnerhet när det gäller de tredjeländer som har irreguljär migration eller som utgör säkerhetsrisker för EU.

·Faktisk fullständig utfasning av programmet för medborgarskap till investerare så snart som möjligt.

V. Republiken Nordmakedonien

1 Migration, asyl och återtagande

1.1 Vidtagna åtgärder på området migration, asyl och samarbete kring återtagande

Under 2020 och början av 2021 fortsatte Nordmakedonien att vidta åtgärder på områdena gränsförvaltning, migrationshantering och asyl, bland annat för att förbättra mottagningsförhållandena för asylsökande.

Medlemsstaterna rapporterade om ett gott samarbete på området gränsförvaltning, migration och asyl samt återtagande. Samarbetet med Easo fortsatte inom ramen för den avtalade färdplanen för att stärka kapaciteten på områdena asyl och mottagning. Samarbetet med Frontex fortsatte också, även om statusavtalet fortfarande inte har undertecknats.

Nordmakedoniens viseringspolitik är inte helt i linje med förteckningen över tredjeländer vars medborgare måste inneha visering för kortare vistelser i EU.

Följande rekommendationer lämnades i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar:

a) Förstärka gränskontrollerna, med fullständig respekt för de grundläggande rättigheterna.

Nordmakedonien fortsätter att samarbeta och utbyta information med medlemsstaterna, Europol och Frontex (också med sambandsmännen) liksom med Interpol. En gemensam insats med stöd från medlemsstaterna och EU pågår.

I februari 2021 undertecknade Nordmakedonien avtal med Serbien om samarbete för att bekämpa människosmuggling och människohandel.

Nordmakedonien rapporterar att under 2020 förhindrade landet 3 200 försök till irreguljära gränspassager, nekade inresa till 1 520 utländska medborgare, medan 207 utländska medborgare nekades utresa, huvudsakligen på grund av tidigare överskridanden av den tillåtna vistelsen, användning av förfalskade dokument, avsaknad av uppehållstillstånd, giltig visering eller skadat eller utgånget pass. De är huvudsakligen inhysta i mottagningsanläggningar.

b) Fortsätta att anordna informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria resorna innebär.

Under 2020 spreds broschyrer med rubriken ”Sluta missbruka liberaliseringen av viseringsbestämmelserna”, som innehåller information om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria resorna innebär, på flygplatser i Nordmakedonien till personer som skulle resa ut ur landet.

1.2 Övervakning av trender avseende irreguljär migration, ansökningar om internationellt skydd, återvändande och återtagande

År 2020 minskade antalet ansökningar om internationellt skydd i EU-medlemsstaterna 17 från nordmakedoniska medborgare med 67 % jämfört med 2019, med 1 390 ansökningar inlämnade under 2020. Andelen godkända asylansökningar 18 ökade från 1,4 % 2019 till 1,8 % 2020.

Under 2020 rapporterades totalt 18 irreguljära gränspassager av medborgare i Nordmakedonien på EU-nivå, jämfört med 10 under 2019. Under 2020 minskade antalet medborgare i Nordmakedonien som vistades irreguljärt med 6 %, med 6 545 irreguljära vistelser under 2020 jämfört med 7 000 under 2019. Antalet beslut om nekade inresor minskade med 13 %, från 2 815 fall under 2019 till 2 455 under 2020.

Under 2020 minskade andelen återvändande från 78 % 2019 till 57 % 2020. Trenden beror på en minskning av antalet beslut om återvändande för medborgare i Nordmakedonien (2 515 under 2020 jämfört med 3 855 under 2019, vilket utgör en minskning med 35 %) och en minskning av antalet personer som faktiskt återvände (1 425 under 2020 jämfört med 3 005 under 2019, vilket utgör en minskning med 53 %). Den sjunkande trenden när det gäller antalet återvändandeinsatser med chartrade flyg till Nordmakedonien som iakttagits under senare år fortsatte under 2020. Medlemsstaterna rapporterar ändå om ett gott samarbete vad gäller återvändande och återtagande.

2 Rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

Åtgärder vidtagna på området rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

Nordmakedonien fortsatte att vidta åtgärder i kampen mot organiserad brottslighet, däribland mot narkotikahandel och människohandel, på områdena korruptionsbekämpning och bekämpning av penningtvätt, i kampen mot terrorism och finansiering av terrorism och för att förebygga radikalisering, vilket har varit en följd av genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning på västra Balkan.

Medlemsstaterna, Europol och Eurojust rapporterar överlag om ett gott samarbete med Nordmakedonien på säkerhetsområdet.

Nordmakedoniens medborgarskapslag gör det möjligt att förvärva medborgarskap för särskilda ekonomiska intressen utan några krav på tidigare bosättning. Europeiska kommissionen har uppmärksammat Nordmakedonien på de risker som sammanhänger med att möjliggöra medborgarskap för investerare, eftersom det kan påverka det viseringsfria systemet och användas för att kringgå förfarandet för viseringar för kortare vistelser och den ingående bedömningen av enskilda migrations- och säkerhetsrisker.

Nordmakedonien tog itu med följande rekommendationer som ingår i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar:

a) Fortsätta att förbättra effektiviteten i de brottsbekämpande insatserna för att bekämpa kriminella nätverk som är särskilt inriktade på narkotikahandel. Fortsätta att uppvisa goda resultat i fråga om utredningar, lagföring och fällande domar. Utredningen av och lagföringen mot organiserade kriminella grupper, inbegripet de som är inblandade i smuggling av migranter, penningtvätt och ekonomisk brottslighet, måste förstärkas.

Nordmakedonien fortsatte sina ansträngningar för att förbättra sina resultat på området bekämpning av organiserad brottslighet. Det nationella samordningscentrumet för bekämpning av organiserad brottslighet har förbättrat sin operativa kapacitet. De relevanta institutionerna har utsett sina företrädare och är anslutna till centrumet. Landet samarbetar i insatser i kampen mot handel med människor, vapen och narkotika, både på bilateral och multilateral nivå.

I enlighet med rekommendationerna från Expertgruppen för åtgärder mot människohandel (Greta) inrättades en arbetsgrupp 2020. Under 2020 var Nordmakedonien involverat i ett flertal mål som rörde organiserad brottslighet vid Eurojust. Målen avsåg narkotikahandel och penningtvätt.

Nordmakedonien har gjort framsteg med att harmonisera sin lagstiftning för att anpassa den till det fjärde direktivet om bekämpning av penningtvätt 19 . Registret över verkliga huvudmän startades den 27 januari 2021 och är i drift sedan den 27 maj 2021.

Åklagarmyndigheterna har också blivit bättre på att använda resultaten från finansunderrättelseenheten i enlighet med genomförandebestämmelserna för Nordmakedonien avseende den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning på västra Balkan. Den nya modulen för övervakning och återkoppling av fall av misstänkta transaktioner som rapporteras av finansunderrättelseenheten till de behöriga myndigheterna har inrättats och testats. Modulen är dock inte i bruk ännu. Det behövs ytterligare ansträngningar för att fullt ut genomföra den nya modulen om misstänkta transaktioner som finansunderrättelseenheten rapporterar till de behöriga myndigheterna, och uppnå resultat vad gäller åklagarmyndigheternas användning av modulen.

b) Fortsatt förstärkning av kampen mot korruption.

Nordmakedonien har fortsatt att genomföra reformer i kampen mot korruption. Landet har gjort framsteg när det gäller att konsolidera sina resultat i fråga om utredningar, lagföring och slutliga fällande domar i korruptionsmål, också på hög nivå.

Inom ramen för de restriktiva åtgärder som tillämpades under nödläget på grund av covid-19-pandemin införde regeringen åtgärder för att skjuta upp förfarandefrister i domstolsförfaranden, liksom i brådskande ärenden i domstolarna i fråga om mål avseende organiserad brottslighet och korruption.

En ny lag om åklagarmyndigheten, antagen i februari 2020, trädde i kraft i juni 2020. Målet med lagen är ett professionellt och opartiskt åklagarväsende, i synnerhet för att uppnå hållbarhet i arbetet med målen som handläggs av den särskilda allmänna åklagarmyndigheten. Arbetet har fortsatt med de mål som hanteras av den tidigare särskilda åklagarmyndigheten, vilket även omfattar viktiga domar.

Den statliga kommissionen för korruptionsförebyggande åtgärder (SCPC) 20 har arbetat proaktivt för att utföra sitt uppdrag att kontrollera deklarationer av tillgångar och intressekonflikter. Budgeten och personalstyrkan har utökats. I januari 2020 antog SCPC en ny nationell strategi för förebyggande av korruption och intressekonflikter, med en handlingsplan för perioden 2020–2024.

Nordmakedonien vidtar också åtgärder för att genomföra rekommendationerna från Gruppen av stater mot korruption (Greco). En arbetsgrupp inom inrikesministeriet fick i uppdrag att utarbeta ändringar av lagen om inrikes frågor och polislagen.

3 Rekommendationer för Nordmakedonien

Nordmakedonien har vidtagit åtgärder för att ta itu med kommissionens rekommendationer. Det krävs dock ytterligare ansträngningar på områdena migrationshantering, bekämpning av penningtvätt, terrorismbekämpning och kampen mot korruption och organiserad brottslighet samt vad gäller förvärv av medborgarskap för särskilda ekonomiska intressen. Det är framför allt följande åtgärder som måste vidtas:

·Ytterligare förbättra registreringen av migranter på ett mer systematiskt sätt; skräddarsy informationskampanjer om det viseringsfria systemet för relevanta migrantprofiler, däribland utsatta grupper, överskridanden av den tillåtna vistelsen och ogrundade asylansökningar.

·Fortsätta ansträngningarna på områden relaterade till det förebyggande arbetet med och kampen mot korruption och organiserad brottslighet samt terrorismbekämpning genom att a) förbättra resultaten i fråga om slutliga fällande domar i korruptionsmål, inbegripet på hög nivå, däribland genom att utöka förverkandet av tillgångar som härrör från brott, b) ytterligare förbättra resultaten i fråga om utredningar, lagföring och fällande domar för organiserad brottslighet och penningtvätt, c) utöka deltagandet i samordnade eller gemensamma utredningar och lagföring med länder i regionen och medlemsstater, d) till fullo utnyttja det nationella samordningscentrumet för bekämpning av organiserad brottslighet, e) fortsätta utvecklingen i fråga om genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning på västra Balkan, och f) fullt ut genomföra den nya modulen om misstänkta transaktioner som rapporteras av finansunderrättelseenheten och uppnå resultat vad gäller åklagarmyndigheternas användning av modulen.

·Fortsatt anpassa Nordmakedoniens viseringspolitik till EU:s förteckningar över tredjeländer som omfattas av viseringskrav, i synnerhet när det gäller de tredjeländer som har irreguljär migration eller som utgör säkerhetsrisker för EU.

·Avstå från att möjliggöra systematiskt förvärv av medborgarskap för särskilda ekonomiska intressen.

VI. Republiken Serbien

1 Migration, asyl och återtagande

1.1 Vidtagna åtgärder på området migration, asyl och samarbete kring återtagande

Under 2020 fortsatte Republiken Serbien sina åtgärder på områdena gränsförvaltning, migrationshantering och asyl, inklusive mottagandeförhållanden, och att stödja återanpassningen av återvändande personer.

Vad gäller samarbetet med Frontex trädde det statusavtal som ratificerades i februari 2021 i kraft den 1 maj, och arbetet inleddes i juni 2021. Frontex och medlemsstaterna rapporterar om ett välfungerande samarbete med Serbien i fråga om återvändande och återtagande.

Enligt medlemsstaterna fungerar också samarbetet med Serbien i stort väl på områdena gränsförvaltning, irreguljär migration och asyl. Under 2020 började Easo genomföra den nya färdplanen för samarbete med Serbien.

I den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar ingick följande rekommendationer för Serbien:

a) Anpassning till EU:s viseringspolitik måste ske, vilket är ett underliggande villkor för att kunna fortsätta att uppfylla riktmärkena kring migrationshantering.

Serbiens viseringspolitik är inte helt i linje med förteckningen över tredjeländer vars medborgare måste inneha visering för kortare vistelser i EU.

b) Fortsätta att anordna informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria resorna innebär.

Serbien har spridit information om de serbiska medborgarnas rättigheter och skyldigheter inom ramen för EU:s viseringsfria system på internet och på EU:s infocenter i Belgrad, Novi Sad och Niš.

c) Ytterligare stärka gränskontrollförfarandena, särskilt gränsövervakningen och identifierings- och registreringsåtgärderna, med full respekt för de grundläggande rättigheterna.

Gränsövervakning har skett genom patrullering och andra operativt taktiska och operativt tekniska åtgärder och insatser längs gränserna, i enlighet med lagen om gränskontroll och andra förordningar. Analyser om effekterna av gränsövervakning pågår både på lokal, regional och central nivå.

Utifrån konventionen om polissamarbete i sydöstra Europa har inrikesministeriet upprättat ett direkt samarbete med samtliga grannländer. Det pågår ett samarbete med gemensam patrullering vid gränserna. Man har gemensamma kontaktcentrum för informationsutbyte. Serbien får också stöd av medlemsstaterna för gränsförvaltning och kapacitetsbyggande åtgärder. Det EU-finansierade gränsförvaltningsprojektet hanteras i nuläget av IOM.

1.2 Övervakning av trender avseende irreguljär migration, ansökningar om internationellt skydd, återvändande och återtagande

Under 2020 fick medlemsstaterna 2 835 ansökningar om internationellt skydd från serbiska medborgare 21 , vilket var en minskning med 57 % jämfört med 2019. Andelen godkända ansökningar 22 minskade något från 4,8 % 2019 till 4,6 % 2020.

Under 2020 sjönk andelen irreguljära gränspassager av serbiska medborgare vid EU:s yttre gränser med 28 %, till 21 %. Antalet serbiska medborgare som vistades irreguljärt i en medlemsstat ökade dock med 23 %; 16 775 personer under 2020 jämfört med 13 635 personer under 2019. Antalet serber som nekas inresa är på nedåtgående, vilket framgår av att siffrorna har sjunkit varje år sedan 2018. Antalet serbiska medborgare som nekats inresa uppgick 2020 till 7 315, jämfört med 8 300 år 2019 – en minskning med 12 %.

Både antalet återvändandebeslut för serbiska medborgare (6 545 under 2020 jämfört med 8 745 under 2019) och antalet personer som faktiskt har återvänt (3 230 under 2020 jämfört med 5 250 under 2019) sjönk med 25 % respektive 38 % under 2020 jämfört med 2019. Andelen återvändande minskade från 60 % 2019 till 49 % 2020. Återvändandeinsatser med chartrade flyg återupptogs i mitten av juni 2020. Frontex rapporterar om en generellt god praktisk erfarenhet av återvändanderelaterade åtgärder som utförts i Serbien.

2 Rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

Åtgärder vidtagna på området rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

Serbien genomför fortsatt åtgärder för att bekämpa organiserad brottslighet, däribland handel med narkotika samt människohandel, bekämpa terrorism, förebygga korruption samt stärka samarbetet i straffrättsliga frågor.

Medlemsstaterna rapporterar generellt att samarbetet med Serbien fungerar bra på säkerhetsområdet. Serbien har fortsatt att samarbeta med Europol och Eurojust och har genomfört gemensamma åtgärder med ett flertal medlemsstater. Det måste till ytterligare framsteg vad gäller genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning på västra Balkan, eftersom de flesta av åtgärderna i det bilaterala avtalet fortfarande inte har slutförts. Det krävs större ansträngningar för att förhindra alla former av radikalisering som leder till våldsam extremism och terrorism.

I den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar ingick följande rekommendationer:

a) Europol-sambandsmannen måste snabbt ackrediteras och utplaceras.

I december 2020, efter att medlemsstaterna hade utvärderat projektet och med stöd av Europol, beslutade Europols styrelse att avsluta EU:s pilotprojekt att utplacera en Europol-sambandsman i Serbien. Utplaceringen kunde inte ske inom projektets tidsram på grund av svårigheter att slutföra ackrediteringsförfarandet.

b) Tillförlitliga resultat måste uppnås i fråga om utredningar, lagföring och fällande domar i mål som rör organiserad brottslighet, inbegripet narkotika och penningtvätt, baserat på proaktiva utredningar (inbegripet systematisk spårning av penningflöden, förverkande av sådana penningflöden samt effektiv tillämpning av särskilda utredningsåtgärder för att samla in relevant bevisning).

De uppgifter som Serbien har överlämnat visar på att antalet åtal som väckts i ärenden som rör organiserad brottslighet har ökat, men att antalet fällande domar och nya utredningar av organiserade kriminella grupper har minskat. En av orsakerna till minskningen kan vara covid‑19-pandemin, men det finns också farhågor om att den väldigt låga graden av fällande domar och återvinning av tillgångar är kopplad till hur det straffrättsliga systemet fungerar, framför allt brister i förundersökningar, brottsutredningar och domstolsförfaranden.

3 Rekommendationer för Serbien

Serbien har vidtagit åtgärder för att ta itu med kommissionens rekommendationer. Det krävs dock fortsatta ansträngningar för en integrerad gränsförvaltning, för att bekämpa penningtvätt och terrorism och för att förebygga och bekämpa korruption och organiserad brottslighet. Det är framför allt följande åtgärder som måste vidtas:

·Anta handlingsplanen för Schengensamarbetet, ett program som lades fram i Belgrad i februari 2019 med stöd av EU, och se till att alla berörda institutioner på regeringsnivå medverkar i tillräcklig grad. Utarbeta och anta en ny strategi för integrerad gränsförvaltning och en handlingsplan i linje med de nya koncepten inom integrerad gränsförvaltning. Skräddarsy informationskampanjer om det viseringsfria systemet för relevanta migrantprofiler, däribland utsatta grupper, överskridanden av den tillåtna vistelsen och ogrundade asylansökningar.

·Öka ansträngningarna för att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet, korruption och terrorism genom att a) förbättra resultaten i fråga om utredningar, åtal och slutliga fällande domar i korruptionsmål på hög nivå, däribland genom att beslagta och förverka tillgångar som härrör från brott, b) anta en ny strategi mot korruption som bygger på en trovärdig och realistisk handlingsplan samt en effektiv samordningsmekanism, c) fortsätta utvecklingen i fråga om genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning på västra Balkan, och d) öka ansträngningarna för att förhindra alla former av radikalisering som leder till våldsam extremism och terrorism, inklusive våldsam högerextremism.

Fortsatt anpassning av Serbiens viseringspolitik till EU:s förteckningar över tredjeländer som omfattas av viseringskrav, i synnerhet när det gäller de tredjeländer som har irreguljär migration eller som utgör säkerhetsrisker för EU.

VII. Georgien

1 Migration, asyl och återtagande

1.1 Åtgärder vidtagna för att fortsätta att uppfylla riktmärkena för viseringsliberalisering

Georgien ökar sina tekniska resurser för gränsförvaltning med stöd av EU, bland annat inom ramen för Safe-programmet om säkerhet, ansvar och brottsbekämpning, och med stöd av medlemsstater som Lettland. Den 11 februari 2021 undertecknades ett förnyat samarbetsavtal med Frontex.

I syfte att förbättra kontrollerna före avresa har Georgiens parlament antagit ändringsförslag till lagen som reglerar inresor till och utresor från Georgiens territorium, som trädde i kraft den 1 januari 2021. I de nya bestämmelserna fastställs kriterier som speglar inresevillkoren för tredjelandsmedborgare, i enlighet med kodexen om Schengengränserna. Den 21 december 2020 fattade inrikesministeriet ett beslut om att ändringsförslagen skulle tillämpas i praktiken.

Migrationsstrategin 2021–2030 och motsvarande handlingsplan för 2021 antogs i december 2020. I juli 2020 antog den statliga kommissionen för migrationsfrågor (SCMI) en metod för ett enhetligt system för analys av migrationsrisker. Utvecklingen av riskanalyssystemet planeras kunna slutföras 2023. I mars 2021 blev Georgien observatör i det europeiska migrationsnätverket.

Asylförfarandena inställdes delvis i Georgien mellan den 2 april och den 22 maj 2020 på grund av undantagstillståndet i samband med covid-19-pandemin, med undantag för ansökningar om internationellt skydd och utfärdande av intyg till asylsökande. Den rättsliga ramen för att bevilja internationellt skydd uppdaterades, bland annat med ändringar i identifieringsförfarandet för asylsökande vid gränsen och behandlingen av personuppgifter.

Medlemsstaterna bekräftade ett fortsatt gott samarbete med de georgiska myndigheterna när det gäller återvändande och återtagande. Det väletablerade systemet för hantering av återtagandeärenden har visat sig särskilt användbart under pandemin.

I fråga om dokumentsäkerhet rapporterar Georgien att landet utbyter information med Interpol om förlorade och stulna pass. Icke-biometriska pass kommer att fasas ut helt till den 1 januari 2025, då alla icke-biometriska dokument löper ut.

Georgiens viseringspolitik är inte helt i linje med förteckningen över tredjeländer vars medborgare måste inneha visering för kortare vistelser i EU.

1.2 Åtgärder vidtagna för att ta itu med rekommendationerna i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar på migrationsområdet

Georgien tog itu med följande rekommendationer som ingår i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar:

a) Stärka det operativa samarbetet för att uppnå och upprätthålla en snabb minskning av antalet ogrundade ansökningar om internationellt skydd från georgiska medborgare.

Georgien vidtar åtgärder för att hantera problemet med ogrundade ansökningar om internationellt skydd i EU från georgiska medborgare, bland annat genom att förstärka kontrollerna före avresa.

När det gäller gemensamma insatser har Frontex ökat antalet tjänstemän på de internationella flygplatserna i Tbilisi och Kutaisi med uppgift att bistå de nationella myndigheterna. Personal från Frontex deltog 2019–2020 i några av de inledande kontrollerna och profileringarna av passagerare som flög till destinationer i EU. Varje månad har fyra georgiska poliser placerats på berörda flygplatser i EU-medlemsstater. Inrikesministeriet utbyter proaktivt information med polisattachéer på fältet för att förebygga irreguljär migration.

b) Fortsätta anordna informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria resorna innebär.

Under 2020 fortsatte man att sprida information med upplysningskampanjer om de georgiska medborgarnas rättigheter och skyldigheter inom ramen för EU:s viseringsfria system, resevillkoren och följderna av att missbruka det viseringsfria systemet, bland annat genom videoklipp och en kampanj på sociala medier, som inleddes i slutet av 2020.

1.3 Övervakning av trender avseende irreguljär migration, ansökningar om internationellt skydd, återvändande och återtagande

Under 2020 minskade antalet ansökningar om internationellt skydd i medlemsstaterna 23 med 60 % jämfört med 2019, med 8 860 inlämnade ansökningar 2020. Andelen godkända ansökningar 24 ökade från 4,1 % 2019 till 4,6 % 2020.

Under 2020 inträffade 30 irreguljära gränspassager till medlemsstaterna av georgiska medborgare, vilket var tio gånger färre än 2019 (328 irreguljära gränspassager). Antalet georgiska medborgare som har vistats irreguljärt i en medlemsstat minskade med 13 % 2020 – 10 360 personer jämfört med 11 870 under 2019.

Antalet georgiska medborgare som nekades inresa sjönk med 53 %, från 4 435 under 2019 till 2 065 under 2020. Eftersom trenden tidigare har varit allmänt stigande kommer denna indikator sannolikt att visa på en stigning igen när covid-19-pandemin avtar.

Vad gäller återvändande georgiska medborgare minskade andelen från 52 % 2019 till 47 % 2020. Trenden beror på att antalet återvändandebeslut som fattats för georgiska medborgare minskade med 27 % (11 985 år 2020 jämfört med 16 310 år 2019) och att antalet personer som faktiskt återvände minskade med 33 % (5 685 under 2020 jämfört med 8 520 under 2019).

Frontex rapporterar dock att EU:s återtagandeavtal fullgjordes under 2020. Enligt flera medlemsstater fungerar samarbetet med Georgien väl, framför allt i fråga om användningen av återsändandeflygningar.

2 Rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

2.1 Åtgärder vidtagna för att fortsätta att uppfylla riktmärkena

Medlemsstaterna rapporterar överlag om ett gott samarbete med Georgien på säkerhetsområdet. Georgien har fortsatt att samarbeta med Europol och Eurojust och har genomfört gemensamma åtgärder med ett flertal medlemsstater.

Georgien har fortsatt att bekämpa den organiserade brottsligheten via sin nationella strategi för bekämpning av organiserad brottslighet och tillhörande handlingsplaner. Den 19 december 2020 antog Georgiens parlament lagändringar om aktiv sökverksamhet som syftar till bättre bekämpning av organiserad brottslighet, narkotikabrott, människohandel, cyberbrott och andra allvarliga brott. I december 2020 godkände rådet mot människohandel den nationella handlingsplanen mot människohandel, med beaktande av EU:s rekommendationer. Den funktion som sekretariatet för rådet mot korruption har haft överfördes från justitieministeriet till statsförvaltningen den 16 mars 2021. När 2021 inleddes ansåg Greco att de flesta av dess rekommendationer hade införlivats helt eller delvis. Den kontrollmekanism för tillgångsdeklarationer som infördes 2017 fungerar fortfarande.

Handlingsplanen 2021–2022 mot narkotika och den nationella strategin 2021–2026 för att förebygga narkotikamissbruk antogs i februari 2021. Det nationella övervakningscentret för narkotika upprättades i januari 2020 för att samla in och analysera information om narkotikarelaterade frågor.

Georgien håller på att genomföra en nationell strategi för att bekämpa terrorism och en handlingsplan för denna. Landet medverkar i internationella insatser för att bekämpa terrorism och är aktiv medlem i den internationella koalitionen mot Islamiska staten. Georgien har en omfattande rättslig ram för att kriminalisera finansiering av terrorism och har antagit en lag som syftar till att underlätta bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism. Georgien anses dock fortfarande bara delvis uppfylla FATF:s rekommendation i fråga om en oberoende finansunderrättelseenhet.

Ändringsförslag kopplade till den fjärde vågen av rättsliga reformer trädde i kraft under 2020 och omfattade disciplinöverträdelser, reglering av det högsta rättsliga rådets funktion och reformen av det högsta rättsliga rådet. Offentliggörandet av rättsliga avgöranden lades på is efter författningsdomstolens dom i juli 2020.

Den 30 september 2020 och den 1 april 2021 antog Georgiens parlament ändringsförslag om nomineringsprocessen för domarna i Högsta domstolen. Georgien krävde i enlighet med EU:s rekommendationer en efterhandsbedömning av Europeiska kommissionen för demokrati genom lag (Venedigkommissionen). Den 12 juli 2021 utnämnde Georgiens parlament sex domare i Högsta domstolen i enlighet med det gamla utnämningssystemet, i strid med EU:s råd och Venedigkommissionens rekommendationer.

I fråga om samarbetet med Eurojust utstationerades en georgisk sambandsåklagare till Eurojust i juni 2020. Det operativa samarbetet med Europol fortskred, bland annat via det georgiska sambandskontoret på byrån.

2.2 Åtgärder vidtagna för att ta itu med rekommendationerna i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar

a) Stärka det gränsöverskridande brottsbekämpande samarbetet för att bekämpa georgiska organiserade kriminella grupper, och som ett led i denna process prioritera slutförandet av reformen om underrättelsestyrd brottsbekämpning.

Under 2020 slöt Georgien avtal om brottsbekämpande samarbete med Frankrike och Spanien. Det avtal som tidigare slutits med Grekland trädde i kraft den 13 mars 2020. Det georgiska sambandskontoret på Europol deltog i arbetet som utfördes av det europeiska centrumet för grov och organiserad brottslighet. Georgien samarbetar med ett flertal medlemsstater (däribland Österrike, Belgien, Finland, Spanien och Sverige) genom att utbyta information via bland annat sambandsmän, utbildningar och gemensamma analysgrupper. Georgien har dessutom polisattachéer utstationerade i elva EU-medlemsstater. Fortsatta ansträngningar görs för att förbättra det enhetliga systemet för brottsanalys.

3 Rekommendationer för Georgien

I stort fortsätter Georgien att uppfylla riktmärkena för viseringsliberalisering och landet har vidtagit åtgärder för att följa kommissionens rekommendationer. Det krävs dock fortsatta ansträngningar för att komma till rätta med de ogrundade asylansökningarna i medlemsstaterna och för att bekämpa penningtvätt samt förebygga och bekämpa korruption och organiserad brottslighet. Det är framför allt följande åtgärder som måste vidtas:

·Fortsätta att proaktivt hantera problemet med ogrundade asylansökningar i medlemsstaterna. Skräddarsy informationskampanjer om det viseringsfria systemet för relevanta migrantprofiler, däribland utsatta grupper, överskridanden av den tillåtna vistelsen och ogrundade asylansökningar.

·Effektivisera korruptionsbekämpande institutioner och brottsbekämpande organ för att hantera korruptionsfall på hög nivå på ett bättre sätt. Se till att alla sådana fall utreds.

·Slutföra reformen av Högsta domstolen genom att ändra urvalsförfarandet för domare så att det blir förenligt med Venedigkommissionens rekommendationer och med europeiska standarder. Slutföra lagföringsreformen, bland annat genom att göra åtskillnad mellan utredares och åklagares funktioner. Slutföra utvecklingen av finansunderrättelseenhetens verksamhet genom att se till att enheten a) kan inhämta den information som krävs från rapporterande enheter och b) inom rimlig tid har obegränsad tillgång till nödvändig finansiell och administrativ information samt information för brottsbekämpning och för att kunna utföra uppgifterna ordentligt. Fortsätta arbetet med att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet, framför allt i fråga om tvättning av pengar från illegal verksamhet. Fortsätta ansträngningarna för att anpassa den nationella lagstiftningen fullständigt till EU:s regelverk om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

·Fortsatt anpassning av Georgiens viseringspolitik till EU:s förteckningar över tredjeländer som omfattas av viseringskrav, i synnerhet när det gäller de tredjeländer som har irreguljär migration eller som utgör säkerhetsrisker för EU.

VIII. Republiken Moldavien

1.Migration, asyl och återtagande

1.1 Åtgärder vidtagna för att fortsätta att uppfylla riktmärkena för viseringsliberalisering

Moldavien utarbetade en handlingsplan för 2021–2023 för en integrerad gränsförvaltning, som innehöll de flesta av de förslag som Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag (EUBAM) gav till Moldavien och Ukraina i maj 2020.

Under 2020 fortsatte den moldaviska gränspolisen och tullmyndigheterna att ta itu med rekommendationerna från det gemensamma stödförfarandet ”Demetra” 25 .

Gränskontroller med gemensam patrullering har förstärkts längs gränsen mellan Moldavien och Ukraina.

Inom ramen för samarbetsavtalet mellan Frontex och Moldavien har Frontex inlett samråd med Moldavien om en samarbetsplan för perioden 2021–2023. EUBAM fortsatte att ge stöd till en modernisering av gränsövergångarna, i samarbete med de moldaviska och ukrainska gräns- och tullmyndigheterna. Frontex och medlemsstaterna rapporterar om ett gott samarbete vad gäller återvändande och återtagande.

I fråga om dokumentsäkerhet löpte alla icke-biometriska pass ut den 1 januari 2021, på grund av att icke-biometriska pass inte har utfärdats sedan den 1 januari 2011. Det innebär att utfasningen av pass som inte är godkända av Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) har slutförts. Moldavien rapporterade att man fortsätter ansträngningarna för att förbättra förmågan att upptäcka falska eller förfalskade dokument, både vid statsgränser och inom landet. Den nationella databasen för falska dokument uppdateras regelbundet, och Moldavien har utbytt information med tredjeländer och Frontex.

Moldaviens viseringspolitik är inte helt i linje med förteckningen över tredjeländer vars medborgare måste inneha visering för kortare vistelser i EU.

1.2 Åtgärder vidtagna för att ta itu med rekommendationerna i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar på migrationsområdet

a) Stärka det operativa samarbetet för att uppnå en snabb minskning av antalet ogrundade ansökningar om internationellt skydd i medlemsstaterna från moldaviska medborgare.

De moldaviska myndigheterna för bilaterala samtal med Tyskland och Nederländerna om ogrundade asylansökningar från moldaviska medborgare, och har sagt sig vara villiga att föra liknande samtal med Frankrike.

Det moldaviska inrikesministeriet har upprättat en arbetsgrupp med företrädare för generalinspektoratet för gränspolisen, generalinspektoratet för den moldaviska polisen samt byrån för asyl- och migrationsfrågor. Arbetsgruppen hanterar frågor knutna till migration, återtagande, samarbete på området för straffrättsliga förfaranden samt eventuella risker i samband med viseringsfriheten med EU.

De moldaviska myndigheterna har också ökat ansträngningarna för att integrera utsatta samhällsgrupper och informerar även dem om reglerna för inresa till EU.

b) Fortsätta att anordna informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria resorna innebär.

Moldavien har fortsatt att genomföra informationskampanjer riktade till allmänheten och personer som tillhör utsatta samhällsgrupper. Enligt de moldaviska myndigheterna fortsätter den reviderade upplagan av riktlinjerna för fri rörlighet i EU, där de rättigheter och skyldigheter som det viseringsfria systemet innebär förklaras, att vara det centrala informationsverktyget för ministeriet för utrikes frågor och europeisk integration.

1.3 Övervakning av trender avseende irreguljär migration, ansökningar om internationellt skydd, återvändande och återtagande

Antalet ansökningar om internationellt skydd i medlemsstaterna från moldaviska medborgare 26 minskade med 24 % mellan 2019 och 2020, med 6 865 inlämnade ansökningar 2020. Andelen godkända ansökningar 27 ökade något, från 0,8 % 2019 till 1,0 % 2020.

Även under 2020 var antalet försök av moldaviska medborgare att korsa EU:s yttre gränser på olagligt sätt väldigt lågt (34). Antalet moldaviska medborgare som vistats irreguljärt i en medlemsstat ökade från 16 540 under 2019 till 24 685 under 2020 (en ökning med 49 %). Under 2020 fortsatte antalet moldaviska medborgare som nekades inresa i en medlemsstat att öka och nådde den högsta siffra som har registrerats för denna nationalitet (ökade med 28 %, från 7 940 under 2019 till 10 140 under 2020).

Antalet beslut om återvändande som fattades för moldaviska medborgare minskade med 10 % under 2020 (6 755 jämfört med 7 540 under 2019). Antalet faktiskt återvända personer var 44 % lägre 2020 än 2019 (2 620 jämfört med 4 720 under 2019). Andelen återvändanden minskade från 63 % 2019 till 39 % 2020. Medlemsstaterna uppger dock att samarbetet är gott vad gäller återtagande av egna medborgare, och Frontex rapporterar att återvändandeinsatserna fungerar smidigt.

2 Rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

2.1 Åtgärder vidtagna för att fortsätta att uppfylla riktmärkena

Under 2020 fortsatte Moldavien att samarbeta med Europol och Eurojust och genomförde gemensamma åtgärder med ett flertal medlemsstater, vilka rapporterar om ett gott samarbete med Moldavien på säkerhetsområdet.

Moldavien har gjort stora investeringar i politiska reformer för att bekämpa förbindelsen mellan korruption, organiserad brottslighet och olagliga penningflöden. Det finns dock fortfarande utrymme att förbättra och öka effektiviteten och resultaten när det gäller att beslagta och förverka tillgångar från olaglig verksamhet. Lagen om åklagarväsendet ändrades i juli 2020 och föreskriver att åklagare ska utnämnas genom förflyttningar i stället för uttagningsförfaranden. Under 2020 utnämndes en ny chefsåklagare för byrån för bekämpande av organiserad brottslighet, utan uttagningsförfarande.

Moldavien har ökat årsbudgeten för korruptionsbekämpande institutioner såsom den nationella integritetsmyndigheten, kontoret för återvinning av tillgångar som härrör från brott samt finansunderrättelseenheten. En parlamentarisk kommitté inrättades i mars 2021 med uppdrag att förbättra den rättsliga ramen för den nationella integritetsmyndighetens arbete.

I april 2019 godkände riksåklagaren riktlinjer för parallella finansiella utredningar, i syfte att genomföra EU:s standarder. I augusti 2019 godkände parlamentet lagstiftning för att minimera riskerna för penningtvätt och inrätta frivilliga deklarationer och ett skattestimuleringsprogram. I december 2020 trädde lagen om påföljder för penningtvätt i kraft.

Dessutom godkände parlamentet, för att följa rekommendationerna från Moneyvalkommittén, den nationella strategin och handlingsplanen för 2020–2025 för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, som utarbetats av kontoret för förebyggande av och kamp mot penningtvätt (OPFML). OPFML godkände också förordningen om kontrollförfaranden för rapporterande enheter, individualisering och tillämpning av påföljderna för brott mot lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism.

De moldaviska myndigheterna har infört en nationell strategi för 2018–2023 för att förebygga och bekämpa människohandel och en åtföljande handlingsplan för 2018–2020. Moldavien fortsatte att dra fördel av programmet ”EU4Monitoring Drugs”, som inrättats av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk.

Det straffrättsliga samarbetet fortsatte, genom att samarbetsavtalet från 2014 mellan Eurojust och Moldavien genomfördes.

Moldaviens brottsbekämpande myndigheter deltog aktivt i gemensamma riktade åtgärder organiserade av EUBAM i samarbete med Europol, Frontex och Olaf samt i gränsöverskridande aktiviteter (som också hade organiserats av EUBAM) i syfte att utveckla och stärka samarbetet mellan olika organ och det gränsöverskridande samarbetet mellan Ukraina och Moldavien, i tematiska arbetsgrupper och gränsöverskridande samarbetsplattformar för att förebygga och bekämpa gränsöverskridande brottslighet, liksom för att utvärdera och förbättra varningsmekanismen och informationsutbytet om gränsöverskridande, brottsrelaterade fall.

Mellan 2018 och 2020 hade Moldavien ett program för medborgarskap till investerare. Programmet upphävdes den 1 september 2020, men ansökningar som lämnats in fram till det datumet fortsätter att prövas.

2.2 Åtgärder vidtagna för att ta itu med rekommendationerna i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar

a) Fortsätta de ändamålsenliga samråden för att anta ett strategiskt koncept och en handlingsplan för reform av rättsväsendet utifrån en omfattande analys, i brett samförstånd med berörda aktörer och i full överensstämmelse med konstitutionen och EU:s rekommendationer.

Arbetet fortsatte med strategin 2021–2024 för att säkerställa rättsväsendets oberoende och integritet och med handlingsplanen för dess genomförande. Slutversionen av utkastet till strategi och handlingsplan antogs av regeringen den 28 oktober 2020 och av parlamentet den 26 november 2020. Den 17 februari 2021 återsände Moldaviens president strategin och handlingsplanen till parlamentet och bad om en ändring av mekanismerna för prövning av domare och åklagare, samt begärde att artikel 307 i strafflagen, som tillåter lagföring av domare som antar beslut som strider mot lagen, skulle tas bort. Arbetet med ändringarna pågår.

b) Uppvisa framsteg i arbetet med att få till ändringar av konstitutionen angående domstolsväsendet i enlighet med Venedigkommissionens rekommendationer.

Den 1 juli 2020 lade regeringen, efter samråd med Venedigkommissionen, Europarådet och Europeiska kommissionen, fram förslaget till grundlagsändringar till författningsdomstolen för samråd. Efter ytterligare samråd och justeringar avgav författningsdomstolen ett positivt yttrande om de justerade ändringsförslagen, som sedan lades fram för parlamentet den 10 december 2020. De föreslagna ändringarna måste antas tidigast sex månader och senast tolv månader efter att parlamentet mottagit dem.

c) Avsevärt minska den nationella integritetsmyndighetens befintliga eftersläpning med e-deklarationer och säkerställa att strategin för återvinning av tillgångar samt systemet för redovisning av tillgångar genomförs på ett effektivt sätt med avseende på samtliga aktörer på hög nivå.

Sedan 2016 offentliggör det automatiserade informationssystemet ”e-Integrity” redovisningarna av tillgångar och personliga intressen (med undantag för personuppgifter) omedelbart efter att de har undertecknats digitalt. Antalet redovisningar är högt (2019 uppgick det till nästan 65 000). Den nationella integritetsmyndigheten kontrollerar bara ett visst antal av sådana redovisningar, och prioriterar då parlamentsledamöter, domare, åklagare och offentliganställda på hög nivå (t.ex. direktörer för förvaltningsdistrikt). Under 2020 rörde 45 % av alla verifieringar sådana prioriterade redovisningar (totalt 1 332), varav samtliga färdigbehandlades.

d) Stärka insatserna för att genomföra och slutföra en opartisk och omfattande utredning och lagföring av bankbedrägeriet 2014, så att alla ansvariga utan ytterligare dröjsmål kan ställas till svars och förskingrade medel återvinnas.

I juni 2020 undertecknades en överenskommelse med Riksåklagarmyndigheten i Lettland om att inrätta en gemensam utredningsgrupp för att utreda bankbedrägeriet 2014 i linje med villkoren för utbetalningen av den andra lånetranchen av det regelbundna programmet för makroekonomiskt stöd. År 2020 hade rättegångarna skjutits upp flera gånger, åtal mot aktieägare i de berörda bankerna hade lagts ned och dömda förövare hade frigetts tidigare från fängelse.

e) Säkerställa att strategin för återvinning av tillgångar samt systemet för redovisning av tillgångar genomförs på ett effektivt sätt med avseende på samtliga aktörer på hög nivå.

Kontoret för återvinning av tillgångar som härrör från brott har sedan juni 2018, tillsammans med andra rättsvårdande organ, verkställt strategin för återvinning av tillgångar för att återvinna medel som erhållits på ett bedrägligt sätt från tre banker och statsbudgeten mellan 2010 och 2015. Målet är att ha spårat och återvunnit tillgångar på 10 700 000 000 moldaviska lei (546 000 000 euro) vid utgången av 2021.

3 Rekommendationer för Moldavien

Moldavien fortsätter i stort att uppfylla riktmärkena för viseringsliberalisering. Det krävs dock fortsatta ansträngningar för att komma till rätta med de ogrundade asylansökningarna och för att bekämpa finansiella bedrägerier, penningtvätt samt förebygga och bekämpa korruption och organiserad brottslighet. Det är framför allt följande åtgärder som måste vidtas:

·Fortsätta skräddarsy informationskampanjer om det viseringsfria systemet för relevanta migrantprofiler, däribland utsatta grupper, överskridanden av den tillåtna vistelsen och ogrundade asylansökningar.

·Anta en strategi och handlingsplan för rättsliga reformer, få till stånd ändringar av konstitutionen angående domstolsväsendet i enlighet med Venedigkommissionens rekommendationer samt se till att utnämning av domare sker genom en meritbaserad och öppen urvalsprocess, med bland annat väl genomtänkta motiveringar för utnämningar och avslag som baseras på kriterier för kompetens och integritet.

·Fortsätta att bekämpa korruption, framför allt genom att säkerställa att systemet för redovisning av tillgångar genomförs på ett effektivt sätt med avseende på aktörer på hög nivå, införa en effektiv uppdelning av befogenheter för organ med ansvar för korruptionsbekämpning och se till att åklagarmyndigheten för korruptionsbekämpning fokuserar på korruptionsfall på hög nivå. Öka ansträngningarna för att bekämpa penningtvätt genom att anta sekundärlagstiftning varigenom lagen om påföljder för penningtvätt genomförs, göra framsteg i utredningen och lagföringen av betydelsefulla penningtvättsaktiviteter och anpassa den nationella lagstiftningen till EU:s regelverk om bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Stärka arbetet mot bankbedrägerier genom att uppdatera strategin för återvinning av tillgångar, upprätta en ny mekanism för återvinning av tillgångar och slutföra utredningen av bankbedrägeriet 2014 med syfte att ställa alla ansvariga inför rätta och återvinna de förskingrade medlen.

·Fortsatt anpassning av Moldaviens viseringspolitik till EU:s förteckningar över tredjeländer som omfattas av viseringskrav, i synnerhet när det gäller de tredjeländer som har irreguljär migration eller som utgör säkerhetsrisker för EU.

IX. Ukraina

1 Migration, asyl och återtagande

1.1 Åtgärder vidtagna för att fortsätta att uppfylla riktmärkena för viseringsliberalisering

Under 2020 fortsatte Ukraina att genomföra strategin och handlingsplanen för integrerad gränsförvaltning för perioden 2019–2025, men endast ett begränsat antal mätbara mål har uppnåtts. Samarbetet med Frontex har fortsatt och en Frontex-sambandsman med regionalt mandat för det östliga partnerskapet ska snart utstationeras till Kiev.

Ukraina fortsatte att genomföra strategin och handlingsplanen för sin migrationspolitik 2018–2021. Ukraina arbetar också regelbundet för att öka medvetenheten i statliga organ och lokalsamhällen om asylsökandes rättigheter genom informationskampanjer och möten med lokala myndigheter.

Polen har identifierat ukrainska medborgare med fler än ett lagligt utfärdat pass, ibland med modifierade personuppgifter, vilket skulle kunna göra att de kan stanna i EU längre än gränsen på 90 dagar under en 180-dagarsperiod.

I fråga om dokumentsäkerhet utfärdar Ukraina biometriska pass sedan 2015. De sista passen utan biometrik utfärdades 2016, och de planeras vara helt utfasade 2026, då de löper ut.

Ukrainas viseringspolitik ligger inte helt i linje med förteckningen över tredjeländer vars medborgare måste inneha visering för kortare vistelser i EU.

1.2 Åtgärder vidtagna för att ta itu med rekommendationerna i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar på migrationsområdet

a) Stärka det operativa samarbetet med medlemsstaterna för att minska irreguljär migration av ukrainska medborgare till medlemsstater.

EU:s medlemsstater har signalerat ett generellt sett gott samarbete med Ukraina när det gäller återvändande av personer som vistas irreguljärt i medlemsstaterna. Vissa medlemsstater har framhållit problem som huvudsakligen rör den otydliga avgränsningen av olika statliga organs befogenheter. Tyskland har rapporterat om problem med den långsamma behandlingen av begäranden om återtagande. Ukraina har ansträngt sig för att påskynda återtagandedialogen och formuleringen av genomförandeprotokoll och har även ökat sina ansträngningar för att få bort nätverk som ägnar sig åt människosmuggling av båda medborgare och utlänningar till EU:s territorium.

b) Fortsätta att anordna informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria resorna innebär.

Ukraina har genomfört informationskampanjer för att förhindra irreguljär migration och om de risker som den medför. De bestod av informationsseminarier och webbinarier som hölls på sysselsättningscentrum och via interaktiva informationsverktyg på nätet.

1.3 Övervakning av trender avseende irreguljär migration, ansökningar om internationellt skydd, återvändande och återtagande

Under 2020 var antalet ukrainska ansökningar om internationellt skydd i medlemsstaterna 28 6 020, vilket är 37 % färre än 2019. Andelen godkända ansökningar 29 ökade något, från 10,2 % 2019 till 11,0 % 2020.

Antalet ukrainska medborgare som olagligen överträdde EU:s gräns var marginellt (93 under 2019, 87 under 2020). Antalet ukrainska medborgare som vistades irreguljärt i EU var 50 570 (41 705 under 2019, en ökning med 21 %). Antalet ukrainska medborgare som nekades inresa minskade med 15 %, från 66 390 under 2019 till 56 450 under 2020.

Under 2020 minskade antalet fattade beslut om återvändande för ukrainska medborgare med 42 % (21 630 jämfört med 37 095 under 2019). Antalet faktiskt återvända personer var 79 % lägre än 2019 (5 585 år 2020 jämfört med 27 200 under 2019), och andelen återvändande minskade från 73 % 2019 till 26 % 2020.

2 Rättsligt samarbete, allmän ordning och säkerhet

2.1 Åtgärder vidtagna för att fortsätta att uppfylla riktmärkena

Medlemsstaterna rapporterar överlag om ett gott samarbete med Ukraina på säkerhetsområdet. Ukraina har fortsatt att samarbeta med Europol och Eurojust och har genomfört gemensamma åtgärder med ett flertal medlemsstater.

I juni 2020 antog parlamentet en ny lag om bekämpning av organiserad brottslighet. För att förtydliga brottsbekämpande organs befogenheter begränsade en annan lag, som antogs i januari 2021, den statliga säkerhetstjänstens ansvar till bland annat terrorismbekämpning, underrättelseverksamhet och nationell säkerhet. De befogenheter inom brottsbekämpning som tidigare hörde hemma inom den statliga säkerhetstjänsten tilldelades den statliga utredningsbyrån. I januari 2021 antog parlamentet dessutom lagen om den statliga byrån för ekonomisk säkerhet, varigenom skattemyndigheten inrättades, vilket är en ny myndighet som kommer att ersätta skattepolisen.

Ukraina ger Europol tillgång till de flesta av sina databaser. Samarbetet med Eurojust har fortsatt, via Ukrainas företrädare på EU-byrån.

I augusti 2020 utfärdade presidenten ett dekret om den nationelle samordnaren för bekämpning av människohandel. En interministeriell arbetsgrupp inrättades med uppdraget att utarbeta en strategi för landets narkotikapolitik fram till 2030.

Vad gäller kampen mot terrorism ligger prioriteten på att hantera incidenter i samband med den väpnade konflikten i områdena Donetsk och Luhansk. Under 2020 fortsatte den statliga säkerhetstjänsten sina åtgärder mot Ukraina-baserade aktivister och personer som stöder extremistorganisationer från Mellanöstern, Centralasien och Nordafrika. Ukraina anses följa FATF:s rekommendation om finansunderrättelseenhetens oberoende.

Överdomstolen för korruptionsmål inledde sin verksamhet i september 2019, och permanenta lokaler skaffades slutligen fram. Ukrainas nationella byrå för korruptionsbekämpning (Nabu) har byggt vidare på sina goda resultat i fråga om korruptionsutredningar på hög nivå, genom att byråns befogenheter och kapacitet har förbättrats.

Samarbetet mellan Nabu och den särskilda åklagarmyndigheten för korruptionsbekämpning (Sapo) har förbättrats. I augusti 2020 förklarade dock Ukrainas författningsdomstol att presidentens dekret från 2015 om tillsättningen av chefen för Nabu stred mot konstitutionen. I september 2020 förklarade författningsdomstolen också att vissa bestämmelser i lagen om Nabu stred mot konstitutionen, bland annat de som gav presidenten befogenhet att inrätta Nabu, vilket ledde till att Nabu hamnade i en rättsligt osäker situation.

I oktober 2019 antogs en lag för att omvandla den nationella byrån för förebyggande av korruption (NACP). Den säkerställer att offentliga tjänstemäns årliga inkomstdeklarationer och fastighetsdeklarationer verifieras. Strategin för korruptionsbekämpning 2020–2024 godkändes av ministerrådet i september 2020, men antagandet av parlamentet fördröjdes.

I oktober 2020 förklarade författningsdomstolen att systemet för redovisning av tillgångar, det straffrättsliga ansvaret för oriktiga uppgifter och vissa viktiga befogenheter för korruptionsbekämpning som NACP hade stred mot konstitutionen. Även om relevant lagstiftning delvis återinfördes den 4 december 2020 saknas fortfarande avskräckande påföljder för falskdeklaration av tillgångar. Ukraina behöver fortfarande se till att landets lagstiftning överensstämmer med Venedigkommissionens yttrande av den 6 maj 2021, där ett tillförlitligt system för deklaration av tillgångar efterfrågas, med ett sanktionssystem som är proportionellt men avskräckande.

Organet för återvinning och hantering av tillgångar (Arma) ansvarar för att spåra och hantera tillgångar som förvärvats genom brottslig verksamhet och/eller korruption, enligt Grecos rekommendationer. Sedan slutet av 2019 leds dock organet av en tillförordnad chef, till dess att den permanenta chefen utses. Organet lider även av en bristfällig rättslig ram för hanteringen av beslagtagna tillgångar och av bristen på en strategisk ram för återvinning av tillgångar.

Oaktat de insatser som beskrivs ovan är framstegen i kampen mot korruption inte tillräckliga, i synnerhet vad gäller fallen av korruption på hög nivå och state capture, som sällan utreds och leder till åtal, med få fällande domar.

Lagstiftning om bekämpning av penningtvätt antogs i april 2020, men har ännu inte kunnat tillämpas fullt ut på grund av att sekundärlagstiftning saknas.

2.2 Åtgärder vidtagna för att ta itu med rekommendationerna i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar

a) Säkerställa oberoende, ändamålsenlighet och hållbarhet för det institutionella ramverket inom korruptionsbekämpning, och undvika politisering av alla brottsbekämpande myndigheters arbete. Utnämningar och avskedanden av de brottsbekämpande myndigheternas högsta ledning måste ske i strikt överensstämmelse med lagen. Det måste säkerställas att den nyligen återinrättade nationella byrån för förebyggande av korruption fullgör sitt mandat på ett trovärdigt sätt.

Såsom anges ovan har författningsdomstolen antagit ett antal beslut som har fått negativ inverkan på det institutionella ramverket inom korruptionsbekämpning, framför allt i fråga om Nabu, NACP och systemet för deklaration av tillgångar. Reformen av ramen för korruptionsbekämpning går långsamt framåt, befintliga institutioner möter många hinder i sin verksamhet, allmänhetens förtroende för deras effektivitet är lågt, liksom antalet fällande domar i stora korruptionsärenden.

I oktober 2020 godkände riksåklagaren strategin för 2021–2023 för utvecklingen av åklagarmyndigheten. Den pågående attesteringen av åklagare ska fortsätta, men attesteringsperioden måste förlängas till efter september 2021. Övergångsbestämmelserna för urvalet av åklagare i ledande ställning gav mer insyn i urvalet, men de behöver fortfarande förbättras inför den permanenta perioden, som inleds i september 2021.

I december 2020 ändrade parlamentet lagen om rekrytering till Sapo. Det pågår ett allmänt uttagningsprov för lediga administrativa tjänster vid Sapo, däribland tjänsten som biträdande riksåklagare – chef för Sapo. Urvalsprocessen för en ny chef för den statliga utredningsbyrån inleddes 2020, men har blivit försenad. Det tar ofta lång tid att tillsätta chefer för brottsbekämpande organ och insynen i processen är bristfällig.

d) Stärka den nationella polisens kapacitet och förbättra samarbetet och ansvarsfördelningen mellan brottsbekämpande organ för en bättre hantering av den organiserade brottsligheten.

Ukraina fortsatte sina ansträngningar för att höja kvaliteten på utbildningen och modernisera utrustningen hos brottsbekämpande organ. Landet började ta itu med frågan om brottsbekämpande organs behörighet. Den statliga säkerhetstjänsten inriktades på områden som terrorismbekämpning, underrättelseverksamhet och nationell säkerhet. Sådana befogenheter för brottskämpande organ som tidigare tillhörde den statliga säkerhetsmyndigheten tilldelades den statliga utredningsbyrån. Den befintliga lagstiftningen beskriver dock fortfarande inte vilka funktioner de olika brottsbekämpande organen har på området organiserad brottslighet.

3 Rekommendationer för Ukraina

I stort fortsätter Ukraina att uppfylla riktmärkena för viseringsliberalisering. Det krävs dock fortsatta ansträngningar för att komma till rätta med de ogrundade asylansökningarna och för att bekämpa korruption och penningtvätt samt förebygga och bekämpa organiserad brottslighet. Det är framför allt följande åtgärder som måste vidtas:

·Fortsätta arbeta för att minska antalet ukrainska medborgare som vistas irreguljärt i EU-medlemsstaterna och lämnar in omotiverade asylansökningar.

·Undanröja möjligheten för ukrainska medborgare att inneha mer än ett giltigt pass vid en och samma tidpunkt och sluta utfärda ”ytterligare” pass och upphäva giltigheten hos de som redan har utfärdats.

·Skräddarsy informationskampanjer om det viseringsfria systemet för relevanta migrantprofiler, däribland utsatta grupper, överskridanden av den tillåtna vistelsen och ogrundade asylansökningar.

·Öka effektiviteten hos korruptionsbekämpande institutioner och brottsbekämpande organ genom att lägga huvudfokus på korruptionsbekämpning i fråga om stora korruptionsärenden och state capture.

·Anta nödvändig lagstiftning om Nabu som skulle undanröja osäkerheten kring dess status.

·Göra ett öppet, avpolitiserat och meritbaserat urval av chefer för Nabu, Sapo, Arma och brottsbekämpande organ samt av åklagare i ledande ställning genom lämpliga förfaranden och urvalskriterier, bland annat en trovärdig integritetskontroll.

·Stärka lagstiftningen om Arma med avseende på hantering av beslagtagna tillgångar och anta en relevant nationell strategi för återvinning av tillgångar.

·Skapa förutsättningar för Nabu och andra behöriga organ att genomföra oberoende avlyssning av kommunikation.

·Förbättra effektiviteten i kampen mot organiserad brottslighet och penningtvätt genom att a) införa den underrättelsestyrda brottsbekämpningen fullt ut i den nationella strategin om kampen mot organiserad brottslighet, b) förtydliga och avgränsa befogenheter för alla brottsbekämpande organ och vidta åtgärder så att Nabu, Sapo och Överdomstolen för korruptionsmål får exklusiva befogenheter att utreda, åtala och döma i korruptionsmål på hög nivå, samt c) fortsätta ansträngningarna för att helt anpassa den nationella lagstiftningen till EU:s regelverk om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och förbättra dess genomförande.

·Fortsatt anpassning av Ukrainas viseringspolitik till EU:s förteckningar över tredjeländer som omfattas av viseringskrav, i synnerhet när det gäller de tredjeländer som har irreguljär migration eller som utgör säkerhetsrisker för EU.

X. Slutsatser

Europeiska kommissionen anser att alla de bedömda länderna har vidtagit åtgärder för att ta itu med kommissionens rekommendationer i den tredje rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar. Vad gäller de länder vars medborgare beviljades undantag från viseringskraven för mindre än sju år sedan, och vars uppfyllelse av riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande bedöms, anser kommissionen att viseringsliberaliseringens krav fortfarande uppfylls. Ytterligare åtgärder behöver dock vidtas på vissa områden för att säkerställa ett fortsatt uppfyllande av riktmärkena och för att fortsätta arbetet med att följa kommissionens rekommendationer.

Covid-19-pandemin och de relaterade reserestriktionerna har haft signifikant inverkan på migrationsströmmarna, vilket har lett till en betydande minskning av många migrationsrelaterade indikatorer. Det uppstod en tillfällig, kraftig minskning av antalet asylansökningar under våren 2020, som därefter följdes av en snabb återhämtning. Antalet ansökningar har emellertid generellt legat klart under nivåerna från före pandemin. Ett flertal länder måste fortsätta att ta itu med problemet med ogrundade asylansökningar, bland annat genom att stärka sitt deltagande i Empact och fortsätta anordna riktade informationskampanjer.

Pandemin har också haft en djupgående inverkan på medborgarnas återvändande till sina hemländer. Reserestriktionerna och den begränsade tillgången på flygningar gjorde det svårt att genomföra återvändandeinsatser under 2020. Trots att andelen återvändande minskade för medborgare från samtliga åtta länder fortsatte Frontex och medlemsstaterna att överlag rapportera om ett gott samarbete inom återvändande och återtagande.

Det krävs fortfarande förbättringar på områdena gränsförvaltning och migrationshantering, och mottagningskapaciteten i vissa partnerländer på västra Balkan (särskilt Bosnien och Hercegovina) fortsätter att ge upphov till oro. Nordmakedonien och Bosnien och Hercegovina bör också ingå och genomföra statusavtalen med Frontex.

För att säkerställa att en väl förvaltad migrations- och säkerhetsmiljö ligger till grund för riktmärkenas fortsatta uppfyllande uppmanas samtliga berörda länder att anpassa sina regelverk till EU:s viseringspolitik, i synnerhet de länder vars medborgare behöver visum för inresa och kortare vistelse i EU. För att undvika ett kringgående av EU:s viseringsförfarande för kortare vistelse och den ingående bedömning av enskilda migrations- och säkerhetsrisker som förfarandet medför, uppmanar kommissionen dessutom viseringsbefriade länder som använder program för medborgarskap till investerare att fasa ut dessa på ett effektivt sätt.

De länder som det finns rapporter om har fortsatt att vidta åtgärder för att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet. Det krävs dock fortsatta ansträngningar, framför allt när det gäller behörighetsbeskrivning för och samordning mellan brottsbekämpande organ samt effektiviteten hos kampen mot organiserad brottslighet, finansiella bedrägerier och penningtvätt. Korruption på hög nivå utgör fortfarande ett problem i alla de länder som behandlas i denna rapport. Arbetet mot korruption hindras framför allt i Moldavien och Ukraina av den rättsliga statusen för organ med ansvar för korruptionsbekämpning, deras begränsade faktiska, operativa kapacitet och det låga antalet fällande domar i korruptionsärenden som går till rättegång.

Genomförandet av riktmärkena för viseringsliberalisering och uppföljningen av rekommendationerna från kommissionen är fortlöpande och pågående processer. Fortsatt noggrann uppföljning kommer därför att ske, bland annat genom möten mellan högre tjänstemän samt regelbundna möten och samtal mellan EU och de länder som ingår i rapporten i underutskottet för rättvisa, frihet och säkerhet. Vad gäller länderna på västra Balkan ingår även uppföljning av frågor knutna till riktmärkena för viseringsliberalisering i Europeiska kommissionens årliga utvidgningspaket.

(1) Liberaliseringen av viseringsbestämmelserna har lett till en omedelbar ökning på kort sikt av resor till EU, däribland en betydande ökning av antalet turister som kunnat besöka EU viseringsfritt (Europeiska migrationsnätverket, 2019. Impact of visa liberalisation on countries of destination – synthesis report. Europeiska migrationsnätverket, Bryssel).

(2) I enlighet med artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (EUT L 303, 28.11.2018, s. 39).

(3) Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien.

(4) Sedan 2009–2010.

(5) Georgien, Moldavien och Ukraina.

(6) I denna rapport avses med medlemsstater de medlemsstater som tillämpar förordning (EU) 2018/1806 (viseringsförordningen), dvs. alla nuvarande medlemsstater utom Irland, och de Schengenassocierade länderna.

(7) Samtidigt som riktmärkena för viseringsliberalisering som avser migration är begränsade till de berörda tredjeländernas hantering av migrationspolitiken återspeglar avsnittet om utvecklingen på migrationsområdet irreguljär migration till medlemsstaterna, beslut om nekade inresor fattade av medlemsstaterna och ansökningar om internationellt skydd inlämnade i medlemsstaterna av medborgare i de länder som omfattas av rapporten.

(8) Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) och Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol). Informationen från Europol baseras på uppgifter som tillhandahållits av medlemsstater och partnerländer i samband med 2021 års version av European Union serious and organised crime threat assessment, A corrupting influence: the infiltration and undermining of Europe’s economy and society by organised crime, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

(9) Statusavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Albanien om åtgärder som utförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i Republiken Albanien, undertecknat den 5 oktober 2018.

(10) Se fotnot 3.

(11) I denna rapport räknas andelen godkända asylansökningar som andelen positiva beslut i första instans (däribland skydd enligt Genèvekonventionen, alternativt skydd och humanitär status) av det totala antalet beslut i första instans.

(12) Se fotnot 3.

(13) Se fotnot 9.

(14) Se fotnot 3.

(15) Se fotnot 9.

(16) Expertkommittén för utvärdering av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

(17) Se fotnot 3.

(18) Se fotnot 9.

(19) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och rådets och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

(20) Antagen 2019 i enlighet med den reviderade lagen om förebyggande av korruption och intressekonflikter.

(21) Se fotnot 3.

(22) Se fotnot 9.

(23) Se fotnot 3.

(24) Se fotnot 9.

(25) Genomfördes 2018 av EUBAM i samarbete med generalinspektoratet för gränspolisen och de moldaviska tullmyndigheterna i syfte att bedöma bland annat efterlevnaden av EU:s standarder för gränskontroll av resenärer vid vissa utvalda gränsövergångar.

(26) Se fotnot 3.

(27) Se fotnot 9.

(28) Se fotnot 3.

(29) Se fotnot 9.