EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 8.7.2021
COM(2021) 358 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
i enlighet med artikel 14.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/880 av den 17 april 2019 om införsel och import av kulturföremål
Innehåll
1. INLEDNING
2. MÅLSÄTTNINGAR
3. PROJEKTSTRUKTUR OCH PLANERINGSMETOD
4. Lägesöversikt
Antagande av genomförandebestämmelser
Projektutveckling - arbete med projektgruppen
Utformning - nyttokalkyl
Projektutformning - visionsbeskrivning
5. RISK FÖR FÖRSENINGAR
6. SLUTSATSER
Bilaga I: Flerårig strategiplanering
Bilaga II: Huvudsakliga projektfaser och tidslinje för kritiska etappmål
ORDLISTA
|
Nyttokalkyl |
Det dokument som innehåller en motivering till varför it-projektet behövs och fastställer budgetbehoven |
|
Visionsbeskrivning |
I visionsbeskrivningen bygger man vidare på de antaganden som gjorts i nyttokalkylen. Den beskriver partnerskapet mellan systemägaren och systemleverantören och förståelsen för systemet vid den tidpunkt då beskrivningen skrivs. |
|
ICG-systemet |
Systemet för import av kulturföremål - det centraliserade elektroniska systemet för import av kulturföremål |
|
Traces-systemet |
Trade Control and Expert System - Europeiska kommissionens flerspråkiga onlineplattform för sanitär och fytosanitär certifiering |
|
EU CSW - CERTEX |
Systemet för en enda EU-kontaktpunkt för utbyte av certifikat |
|
FBR |
Flerårig budgetram, EU:s långsiktiga budget som löper från 2021 till 2027 |
1.INLEDNING
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/880 av den 17 april 2019 1 om införsel och import av kulturföremål (nedan kallad förordningen) syftar till att förhindra olaglig handel med kulturföremål, särskilt där sådan handel bidrar till finansiering av terrorism, och till att förbjuda att kulturföremål som exporterats olagligt från tredjeländer importeras till unionens tullområde.
Enligt förordningen ska vissa kulturföremål som anses vara en del av ett särskilt hotat kulturarv omfattas av importlicenser, medan andra, som anses vara mindre hotade, ska omfattas av importörsförklaringar. I förordningen föreskrivs också att föremålen ska omfattas av enhetliga kontroller i samband med införseln till unionen. Viss import av kulturföremål som är avsedda för särskild användning (kopplad till utbildning, vetenskap eller forskning) är undantagen från dessa dokumentationskrav.
Importörernas skyldighet att skaffa en importlicens eller formulera och lämna in en importörsförklaring till tullmyndigheten kommer endast att träda i kraft från och med den tidpunkt då ett centraliserat elektroniskt system är driftklart. Det centraliserade elektroniska systemet för import av kulturföremål (ICG-systemet) ska ha utvecklats av kommissionen senast den 28 juni 2025.
Systemet kommer inte bara att fungera som ett medel för att operatörerna ska fullgöra formaliteterna utan även användas för lagring och utbyte av information mellan medlemsstaternas myndigheter med ansvar för genomförande av förordningen (tull- och kulturmyndigheter).
Utarbetandet av ICG-systemet och dess funktioner hänger nära samman med ett annat viktigt initiativ från kommissionen på tullområdet, nämligen systemet för en enda EU-kontaktpunkt för utbyte av certifikat (EU Singel Window Certificate Exchange System), EU-CSW CERTEX 2 .
EU-CSW CERTEX kopplar samman EU:s centraliserade system för icke-tullrelaterade unionsformaliteter med de nationella tullsystemen för att möjliggöra digitalt utbyte av stöddokument, kontrollresultat och resultaten av tullförfaranden och andra förfaranden.
Var tolfte månad från det att förordningen träder i kraft och till dess att ICG-systemet har inrättats, ska kommissionen lägga fram en lägesrapport för Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts med inrättandet av det elektroniska systemet.
Kommissionen lade fram sin första årliga lägesrapport förra året 3 . I rapporten beskrevs de insatser som kommissionen genomfört under det första året efter att förordningen trädde i kraft, nämligen a) förberedelsearbete för att anta de nödvändiga genomförandebestämmelserna och b) samråd med medlemsstaterna genom expertgruppen för tullfrågor i samband med kulturföremål och projektgruppen för import av kulturföremål. När det gäller potentiella risker för försening av leveransen av ICG-systemet inom den fastställda tidsfristen, identifierades i rapporten osäkerhet kring de personalresurser som anslås för projektet och dess finansiering från den fleråriga budgetramen.
Den här andra årliga lägesrapporten omfattar perioden juli 2020 till juni 2021 och i den presenteras de framsteg som gjorts vad gäller antagandet av de nödvändiga genomförandebestämmelserna och inledandet av fas 1 – Utformning i ICG-projektet. För fullständighetens skull nämns målsättningarna, projektstrukturen och planeringsmetoden, som beskrivs i detalj i den första årliga lägesrapporten, kortfattat här. En sammanfattning av den övergripande bedömningen av framstegen och de identifierade riskerna för försening finns i rapportens avsnitt om slutsatser.
2.MÅLSÄTTNINGAR
ICG-systemet ska vara driftklart senast den 28 juni 2025, eftersom det från och med den dagen blir obligatoriskt för alla operatörer att skaffa importlicens eller lämna en importörsförklaring via det elektroniska systemet för att kunna importera 4 kulturföremål lagligt till unionen.
I förordningen fastställs också den 28 juni 2021 som det sista datumet för antagande av genomförandebestämmelser med detaljerade bestämmelser om det elektroniska systemet.
Efter antagandet av genomförandebestämmelserna och godkännandet av visionsbeskrivningen kommer utvecklingsfasen för det elektroniska systemet att inledas. I den tredje fasen kommer ICG-systemet att kopplas samman med EU-CSW CERTEX för att möjliggöra utbyte av dokument med medlemsstaternas tullsystem. Parallellt kommer utbildningstillfällen att anordnas för att förvaltningarna ska kunna bekanta sig med ICG-systemets operativa funktioner.
Tillsammans med kommissionens andra aktiviteter på tullområdet har projektet om import av kulturföremål också detaljplanerats genom 2019 års revidering av den fleråriga strategiska planen för elektronisk tullbehandling 5 , (MASP-C rev. 2019). Ett utdrag ur planeringen för projektet om kulturföremål från MASP-C rev. 2019 finns i bilaga I till denna rapport. Det bör noteras att projektformuläret kommer att uppdateras under nästa revidering av MASP-C för att spegla det faktiska läget i projektet.
En del av projektet om import av kulturföremål utvecklas också inom initiativet för en enda EU-tullkontaktpunkt (MASP-C rev. 2019 Fiche 1.13) där EU CSW-CERTEX är det centrala it-systemet. Ett utdrag ur planeringen för EU CSW-CERTEX från MASP-C Fiche 1.13 finns i bilaga I till denna rapport.
3.PROJEKTSTRUKTUR OCH PLANERINGSMETOD
Som redan förklarats i den första årliga lägesrapporten, grundas projektstrukturen på den metodik som anges i MASP-C rev. 2019 och bilagorna till denna, bland annat styrramen (Governance Scheme) 6 , EU:s policy för tullmyndigheternas affärsmodell (EU Customs Business Process Modelling Policy) 7 och it-strategin (IT strategy) 8 . I bilaga II finns en övergripande projektplan med de huvudsakliga projektfaserna och avgörande etappmålen.
Även om projektet fortskrider på flera nivåer samtidigt kan man säga att det är uppdelat i tre huvudfaser:
Fas 1 – Utformning: Först görs en nyttokalkyl (business case) som innehåller en motivering till varför projektet behövs och fastställer budgetbehov. Därefter utarbetas en visionsbeskrivning, med hjälp av affärsprocessmodellering (Business Process Modelling, BPM) som ger mer detaljerade uppgifter om utformningen av projektet i form av struktur, kostnader, tid och risker samt information om etappmål, resultat och projektorganisation. Dessa dokument speglar diskussionerna och innehållet i den genomförandeakt som ska utarbetas av kommissionen.
Fas 2 – Systemutveckling: I enlighet med bestämmelserna i genomförandeakten och utarbetandet av användarkrav och funktionsspecifikationer för systemet, ska tekniska specifikationer för hur systemet kommer att konstrueras utarbetas. Dessa tekniska specifikationer omfattar vilken arkitektur som kommer att användas, vilka meddelanden som kommer att skickas av de ekonomiska aktörerna, gränssnitten mot andra system, testplaner, osv.
När systemets utformning är klar ur ett konceptuellt perspektiv och de resultat som förtecknas i tabell 1, etappmål 1 och 3 (se bilaga I) har åstadkommits, tar ett mer djupgående arbete vid. Här beaktas fler tekniska aspekter i tillämpnings- och tjänstespecifikationerna och de tekniska specifikationerna för systemet, som utgör en konkretisering av nyttokalkylen och visionsbeskrivningen.
Fas 3 – Införande och idrifttagande: Den faktiska it-utvecklingsfasen inleds (anläggningsfasen) som följs av en övergångsfas där de tidiga versionerna av ICG-systemet gradvis byggs ut i de olika användargrupperna och tester utförs för att se till att alla aktörer och behöriga myndigheter är redo och välutbildade så att de kan använda systemet senast den 28 juni 2025. Efter denna fas följer en uppföljningsperiod på sex månader då systemet kommer att finjusteras för att möta eventuella driftsbehov som kan visa sig först efter att it-systemet blivit obligatoriskt. Här kontrolleras också att driften fungerar problemfritt.
Det bör noteras att ICG-systemet kommer att vara sammankopplat med medlemsstaternas tullmyndigheter via EU CSW-CERTEX senast den 3 mars 2025, i enlighet med kommissionens förslag om en miljö med enda kontaktpunkt för tullen i EU 9 , vilket gör att tullen kan utföra automatiska kontroller av de handlingar som utfärdats för import av kulturföremål. Verksamheten kommer att kräva överensstämmelsetester.
4.LÄGEsöversikt
Antagande av genomförandebestämmelser
Under den första fasen antog 10 kommissionen de nödvändiga genomförandebestämmelserna för inrättandet av det elektroniska systemet. För att få ett bättre perspektiv på det praktiska genomförandet, anordnade kommissionen omfattande samråd med medlemsstaternas representanter i expertgruppen för tullfrågor i samband med kulturföremål och i kommittén för kulturföremål.
Expertgruppen är ett forum för diskussioner kring genomförandet av unionens lagstiftning om tullfrågor i samband med kulturföremål och i synnerhet förordning (EU) 2019/880 om införsel och import av kulturföremål samt förordning (EG) 116/2009 om export av kulturföremål 11 . Den senare är ett EU-regelverk som också föreskriver ett licenssystem - vid export - som har varit i kraft sedan 1993 12 .
För att försäkra sig om att den praktiska tillämpningen av förordningen är väl anpassad till förhållandena på marknaden tog kommissionen varje tillfälle i akt att underrätta konstmarknadens organisationer om hur arbetet fortskrider. Som ett formellt steg i antagningsförfarandet, gjordes även utkastet till genomförandeakt tillgängligt på internet för samråd med intressenter under en fyraveckorsperiod (24.3.2021–21.4.2021).
Genomförandeakten består av fem avsnitt, där det sista behandlar de detaljerade bestämmelserna för inrättandet och driften av ICG-systemet.
ICG-systemet ska utvecklas som en oberoende modul i det befintliga Traces-systemet, som förvaltas av kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet (GD Hälsa och livsmedelssäkerhet). Kommissionen ska säkerställa dess drift, underhåll, stöd och all eventuell uppdatering och utveckling som kan behövas.
För att kunna ta fram de periodiska rapporter som krävs och säkerställa systemets utveckling, drift, och underhåll ska kommissionen ha tillgång till all data, information och alla dokument i ICG-systemet. Den ska också säkerställa att ICG-systemet är sammankopplat med de nationella tullsystemen, med hjälp av EU CSW-CERTEX.
För att kunna förvalta, utveckla, identifiera prioriteringar för och övervaka det korrekta genomförandet av ICG-systemet, kommer medlemsstaterna och kommissionen att behöva utse kontaktpunkter.
Det är mycket viktigt att de som ansöker om/innehar en licens eller de som lämnar importförklaringar kan identifieras korrekt i ICG-systemet. Därför krävs det i genomförandeakten att aktörerna ska identifiera sig med hjälp av ett Eori-nummer 13 .
I bilagan till genomförandeakten fastställs en dataordlista för ifyllnaden av importlicensansökningar och importörsförklaringar, dvs. en lista över den typ av information som ansökande och förklarande kommer att behöva ange i ICG-systemet för att fylla i och lämna in de relevanta formulären.
Även om man i den grundläggande rättsakten hänvisar till ”format” så ska inte detta tolkas bokstavligt, eftersom de ifyllbara formulären kommer satt vara elektroniska och inte typiska pappersformulär. Det kommer att vara möjligt att göra en utskrift av en licens, en förklaring eller en allmän beskrivning men, till skillnad från de specifikationer som finns i förordningen om export av kulturföremål, kan denna göras på vilken sorts papper som helst (dvs. inga obligatoriska siddimensioner eller papperstjocklek eller integrerade säkerhetsmönster). I vilket fall som helst så kommer tullmyndigheter eller behöriga myndigheter när de behöver bekräfta en licens eller förklaring att göra det genom att ta fram den elektroniskt från ICG-systemet. Dessutom kommer sådana framtagna dokument att vara fristående, vilket innebär att giltigheten för elektroniska signaturer och dokumentets integritet kommer att kontrolleras varje gång någon ges tillgång till dokumentet (eller en kopia av det), i enlighet med eIDA-standarden 14 .
Eftersom dokumentationen finns i ICG-systemet och kommer att göras tillgänglig för tullmyndigheterna elektroniskt via EU-CSW CERTEX så finns det ingen risk för förfalskning, på det sätt som det finns med pappersdokument. Därutöver innehåller genomförandeakten en uppsättning garantier, i form av elektroniska stämplar och underskrifter, som ska förhindra all eventuell olaglig ändring av innehållet och intyga den exakta tidpunkten och datumet för när formuläret lämnades in eller togs emot av den behöriga myndigheten.
Elektroniska importlicenser ska närmare bestämt undertecknas av den person vid den behöriga myndigheten som ger sitt tillstånd med dennas elektroniska underskrift och stämplas med den utfärdande behöriga myndighetens avancerade eller kvalificerade elektroniska stämpel och ska därefter stämplas av ICG-systemet med en avancerad eller kvalificerad elektronisk stämpel.
Därutöver kommer inlämningen av en licensansökan, en begäran av behörig myndighet om ytterligare upplysningar, en inlämning av ytterligare upplysningar eller handlingar från sökanden, det beslut som fattats av den behöriga myndigheten samt utlöpandet av 90 dagar utan att ett beslut fattats av behörig myndighet att markeras i ICG-systemet med en elektronisk kvalificerad tidsstämpel.
När det gäller tillgång till dokument i ICG-systemet, fastställs i genomförandeakten att tullmyndigheterna och de behöriga myndigheterna ska ha tillgång till de importlicenser för vilka ett beslut har fattats och till de importörförklaringar och allmänna beskrivningar som har lämnats in till tullmyndigheterna. Aktörer ska ha tillgång till sina egna licenser, förklaringar och allmänna beskrivningar. För att underlätta handel kan de också ge andra parter (t.ex. presumtiva kunder, experter, osv.) tillgång i ICG-systemet till samma dokument.
Kommissionen och medlemsstaterna kommer att vara personuppgiftsansvariga för den personuppgiftsbehandling som krävs för inrättandet av ICG-systemet. I detta syfte kommer de att behöva ingå ett arrangemang om gemensamt personuppgiftsansvar senast den 28 juni 2022.
För att kunna fastställa de praktiska kraven för tillgängligheten till och systemets funktion, samt för att säkerställa verksamhetskontinuitet föreskrivs i genomförandeakten att driftsavtal ska ingås mellan kommissionen och medlemsstaterna.
Även om detta inte förväntas inträffa har vissa beredskapsarrangemang upprättats, i händelse av att ICG-systemet skulle bli otillgängligt i över åtta timmar. Specifikt så ska, ICG-kontaktpunkterna i medlemsstaterna upprätthålla ett offentligt nätarkiv som innehåller en skrivbar elektronisk mall för alla dokument som kan utfärdas i ICG-systemet. När ICG-systemet eller den funktion som har varit otillgänglig åter blir tillgänglig kan aktörerna använda de handlingar som har skapats i nätarkivet för att registrera samma information i systemet.
Slutligen innehåller genomförandeakten vissa bestämmelser kring systemsäkerhet för att säkerställa tillförlitlig och säker drift, särskilt för att kontrollera en uppgifts källa och för att skydda uppgifter mot risken för otillåten åtkomst, förlust, ändring eller förstöring. Varje åtgärd för att införa, ändra eller ta bort uppgifter ska registreras tillsammans med information om skälen till och den exakta tidpunkten för denna behandling och identitetsuppgifter om den person som utfört åtgärden. Därutöver ska medlemsstaterna informera varandra, kommissionen och, i tillämpliga fall, den berörda aktören om alla faktiska eller misstänkta överträdelser av säkerheten i ICG-systemet.
Projektutveckling - arbete med projektgruppen
Kommissionen har inrättat projektgruppen Customs Project Group on the import of cultural goods (PGICG) som fungerar som ett diskussionsforum för experter från medlemsstaternas tullförvaltningar och behöriga kulturmyndigheter med erfarenhet av licensformaliteter i kulturarvsfrågor – särskilt i digital form. Gruppen tillhandahöll stöd i förberedandet av genomförandeakten och kommer att hjälpa kommissionens tjänster med att definiera parametrarna och utarbeta kriterierna för funktionsspecifikationerna för ICG-systemet.
Projektgruppen 15 består av 18 delegater från elva medlemsstater (Österrike, Belgien, Bulgarien, Spanien, Lettland, Portugal, Rumänien, Tyskland, Nederländerna, Italien, Frankrike) och har hittills sammanträtt nio gånger (fyra under rapporteringsperioden 29.6.2020–28.6.2021).
Under den här rapporteringsperioden arbetade projektgruppen främst med att definiera omfattningen av it-systemet, minimifunktioner och användarkrav. Resultaten av dessa diskussioner har först fångats upp i nyttokalkylen och sedan förfinats ytterligare i visionsbeskrivningen.
Utformning - nyttokalkyl
Nyttokalkylen godkändes av ITCB 16 den 23 september 2020 och av samordningsgruppen för elektroniska tullar (Electronic Customs Coordination Group) den 16 oktober 2020 utan kommentarer. I nyttokalkylen utforskar man olika alternativ och bekräftar att Traces-systemet som GD Hälsa och livsmedelssäkerhet står värd för är den bäst lämpade plattformen för att utveckla ICG-systemet, eftersom de flesta funktioner som krävs för certifierings- och licensieringsprogram är väl utvecklade på den plattformen.
Projektutformning - visionsbeskrivning
I visionbeskrivningen förfinas den ursprungliga bedömning som gjorts i nyttokalkylen ytterligare och i den beskrivs metoden, projektstyrningen och samverkanseffekter med andra projekt i detalj. Därmed kommer ICG-systemet utvecklas i samarbete mellan kommissionens generaldirektorat för skatter och tullunionen (TAXUD) och GD hälsa och livsmedelssäkerhet (SANTE) så att man kan dra nytta av det långvariga samarbetet och samverkanseffekterna mellan dessa två generaldirektorat när det gäller samarbetet mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter, som hittills har visat sig väldigt framgångsrikt inom området importkontroll av djur, livsmedel och foder. Visionsbeskrivningen befinner sig i slutförandefasen och förväntas godkännas av samordningsgruppen för elektroniska tullar senast i slutet av juni 2021.
5.RISK FÖR FÖRSENINGAR
Sammanfattning av projektet
Kommissionen har fått i uppgift att utveckla ett centraliserat elektroniskt system och koppla samman det med de nationella tullmyndigheterna inom sex år efter det att förordningen har trätt i kraft. Det krävs två administratörstjänster (AD) vid GD Skatter och tullar för att genomföra det initiativet, vilket anges i den relevanta finansieringsöversikten för rättsakten.
Riskrubriker och beskrivningar
Leveransen av ICG-systemet är beroende av dels godkännandet av tillräcklig finansiering och dels av tilldelningen av resurser inom GD Skatter och tullar med beaktande av de olika prioriteringar som generaldirektoratet måste göra.
Risk 1 – Personaltilldelning
Kommissionens ursprungliga förslag innefattade inte inrättandet av ett it-system. Därför tilldelades inga resurser för detta. Under förhandlingarna och på begäran av medlagstiftarna infördes dock krav på inrättande av ICG-systemet i förordningen, vilket krävde ytterligare resurser som i det skedet var oförutsebara. Vid tidpunkten för de slutliga politiska trepartsdiskussionerna i december 2018 bedömdes att det sexåriga projektets personalbehov i fråga om it-utveckling inom GD Skatter och tullar skulle vara två administratörstjänster på heltid. Emellertid kunde endast en administratörstjänst på heltid tilldelas från och med juli 2020.
Risk 2 – Covid-19 pandemin
Utöver de risker som identifieras ovan påverkar även covid-19-krisen i viss mån teamets kapacitet att leverera, och i synnerhet projektaktiviteter och möten i expertgruppen, liksom projektgruppens möten med medlemsstaterna. Möten hölls i digitalt format, med kortare dagordningar och begränsad interaktion. Den allmänna hälsokrisen har också tvingat fram en omprioritering hos medlemsstaterna, vilket gör att deras kapacitet att bidra och återkoppla till projektet är begränsad. Dessa effekter kommer att fortsätta beroende på hur länge hälsokrisen varar.
Risk 3 – Förslaget om en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU
Ett välfungerande ICG-system är beroende av hur det går för kommissionens förslag om att införa en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU i syfte att skapa en rättslig grund för hur EU CSW-CERTEX ska fungera. Den viktiga punkt i det förslaget som rör kontakter mellan olika staters myndigheteravspeglar hur tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter kommer att utbyta uppgifter digitalt. Om medlagstiftarna i slutändan når en överenskommelse som avsevärt skiljer sig från metoden med kontakter mellan myndigheter så som den beskrivs i förslaget kommer detta i så fall att påverka hur ICG-systemet och EU CSW-CERTEX är sammanlänkande och även påverka de ovan beskrivna genomförandebestämmelser för ICG-systemet.
Risk 4 – Budgettillgänglighet
Osäkerheten kring budgeten på grund av förhandlingarna kring den nya fleråriga budgetramen gjorde det mycket svårt att gå framåt. Det bör emellertid noteras att det positiva resultatet av förhandlingarna kring den fleråriga budgetramen har minskat den risken från slutet av 2020 och att budgetmässigt omfattas det här initiativet fullt ut av det nya tullprogrammet.
Riskreducerande åtgärder
Riskerna har rapporterats inom GD Skatter och tullar.
6.SLUTSATSER
De huvudsakliga insatser som genomförts under den period som omfattas av denna andra lägesrapport för att utarbeta ett centraliserat elektroniskt system för kulturföremål (ICG-systemet) är följande: 1) antagandet av genomförandebestämmelser i enlighet med förordning (EU) 2019/880 2) det arbete som utförts av den projektgrupp som skapats för detta syfte 3) det fortsatta arbetet med att utarbeta nyttokalkylen och visionsbeskrivningen för ICG-projektet.
Även om kommissionen hittills har hållit tidsplanen så har vissa risker för förseningar upptäckts vad gäller leveransen av ICG-systemet inom de fastställd tid. En risk har att göra med osäkerhet kring de personalresurser som anslås för projektet eftersom detta beror på de aktuella budgetresurserna och övergripande prioriteringar för utveckling av tullens it-system 17 . Covid-19-krisen identifierades också som något som i viss mån påverkar framstegen med ICG-projektet. De fullständiga effekterna kommer att bero på hur länge hälsokrisen varar.
Bilaga I: Flerårig strategiplanering
Den fleråriga strategiska planen för elektronisk tullbehandling, MASP-C, garanterar en effektiv och konsekvent hantering av it-projekt genom att upprätta såväl en strategisk ram som etappmål. Planen är slutgiltigt godkänd av medlemsstaterna i tullpolicygruppen (Customs Policy Group, CPG) på grundval av expertutlåtanden från samordningsgruppen för elektroniska tullar (Electronic Customs Coordination Group, ECCG) och samråd med gruppen för näringslivskontakter (Trade Contact Group, TCG).
Planeringen av det elektroniska systemet har diskuterats och godkänts av medlemsstaterna och beskrivs i detalj i MASP-C rev. 2019 Fiche 1.18.
I tabell 1 nedan ges ett utdrag ur planeringen för projektet om kulturföremål från MASP-C rev. 2019 Fiche 1.18.
|
Tabell 1 – Utdrag ur MASP-C rev. 2019 Fiche 1.18 |
||
|
Etappmål |
Beräknat slutdatum |
|
|
1 |
Affärsanalys och affärsmodellering |
|
|
– Nyttokalkyldokument |
4:e kvartalet 2020 |
|
|
– Nivå 3 (Användarkrav, BPM) |
1:a kvartalet 2022 |
|
|
– Nivå 4 (Funktionskrav, detaljerad BPM) |
1:a kvartalet 2022 |
|
|
2 |
Rättsliga bestämmelser |
|
|
– Aktuella bestämmelser antagna* |
2:a kvartalet 2019 |
|
|
– Framtida bestämmelser antagna** |
2:a kvartalet 2021 |
|
|
3 |
Inledningsfas |
|
|
– Visionsbeskrivning |
2:a kvartalet 2021 |
|
|
– Beslut om godkännande |
2:a kvartalet 2021 |
|
|
4 |
IT-projektet |
|
|
– Specifikation av applikationer och tjänster |
2:a kvartalet 2023 |
|
|
– Specifikation av tekniskt system |
2:a kvartalet 2023 |
|
|
Anläggningsfas |
||
|
– Genomförande av centrala tjänster |
3:e kvartalet 2024 |
|
|
– Integrering av tjänsterna i nationella system |
Ej tillämpligt |
|
|
– Nationellt genomförande. |
Ej tillämpligt |
|
|
Övergångsfas |
||
|
– Införande och utbyggnad |
4:e kvartalet 2024 |
|
|
– Överensstämmelsetester |
2:a kvartalet 2025 |
|
|
5 |
Drift |
|
|
– Kommissionen, medlemsstaternas myndigheter och ekonomiska aktörer |
2:a kvartalet 2025 |
|
|
– Länder och ekonomiska aktörer utanför EU (när så krävs) |
Ej tillämpligt |
|
|
6 |
Stöd till genomförande (utbildning och kommunikation) |
|
|
– Centralt utarbetad utbildning och kommunikation |
4:e kvartalet 2024 |
|
|
– Nationell utbildning och kommunikation |
4:e kvartalet 2024 |
|
* Med aktuella bestämmelser avses förordning (EU) 2019/880.
** Med framtida bestämmelser avses genomförandebestämmelserna som ska antas enligt förordning (EU) 2019/880.
I tabell 2 finns ett utdrag ur projektet EU CSW-CERTEX med fokus på komponent 2 i projektet EU-CSW CERTEX om sammankoppling av ICG-systemet.
|
Tabell 2 – Utdrag ur MASP-C rev. 2019 Fiche 1.13 – komponent 2 ”EU CSW- CERTEX” |
||
|
Etappmål |
Beräknat slutdatum |
|
|
1 |
Affärsanalys och affärsmodellering |
|
|
– Nyttokalkyldokument |
1:a kvartalet 2017 |
|
|
– Nyttokalkylbilaga |
2:a kvartalet 2023 |
|
|
– Nivå 3 (Användarkrav, BPM) |
1:a kvartalet 2024 |
|
|
– Nivå 4 (Funktionskrav, detaljerad BPM) |
1:a kvartalet 2024 |
|
|
2 |
Rättsliga bestämmelser |
|
|
– Aktuella bestämmelser antagna* |
I kraft |
|
|
– Framtida bestämmelser antagna** |
2021 |
|
|
3 |
Inledningsfas |
|
|
– Visionsbeskrivning |
3:e kvartalet 2017 |
|
|
– Visionsbeskrivning, bilaga |
3:e kvartalet 2023 |
|
|
– Beslut om godkännande |
3:e kvartalet 2023 |
|
|
4 |
IT-projektet |
|
|
– Specifikation av applikationer och tjänster |
2:a kvartalet 2024 |
|
|
– Specifikation av tekniskt system |
2:a kvartalet 2024 |
|
|
Anläggningsfas |
||
|
– Genomförande av centrala tjänster |
3:e kvartalet 2024 |
|
|
– Integrering av tjänsterna i nationella system |
Från och med 4:e kvartalet 2024 |
|
|
– Nationellt genomförande. |
Från och med 4:e kvartalet 2024 |
|
|
Övergångsfas |
||
|
– Införande och utbyggnad |
4:e kvartalet 2024 |
|
|
– Överensstämmelsetester |
Från och med 1:a kvartalet 2025 |
|
|
5 |
Drift |
|
|
– Kommissionen, medlemsstaternas myndigheter och ekonomiska aktörer (Anm.: Detta är driftsdatum för kommissionen, medlemsstaterna kommer att utföra överensstämmelsetester från och med 2:a kvartalet 2020) |
2:a kvartalet 2025 |
|
|
– Länder och ekonomiska aktörer utanför EU (när så krävs) |
Ej tillämpligt |
|
|
6 |
Stöd till genomförande (utbildning och kommunikation) |
|
|
– Centralt utarbetad utbildning och kommunikation |
Ej tillämpligt |
|
|
– Nationell utbildning och kommunikation |
Ej tillämpligt |
|
* Med aktuella bestämmelser avses förordning (EU) 2019/880.
** Med framtida bestämmelser avses genomförandebestämmelserna som ska antas enligt förordning (EU) 2019/880.
Bilaga II: Huvudsakliga projektfaser och tidslinje för kritiska etappmål
EUT L 151, 7.6.2019, s. 1.
I förordningen definieras import som hänförande av varor till någon av följande kategorier av särskilda förfaranden: Övergång till fri omsättning. Lagring i tullager och frizoner. Tillfällig införsel. Slutanvändning, inbegripet aktiv förädling.
Se https://ec.europa.eu/taxation_customs/general-information-customs/electronic-customs_en .
https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/2019_masp_annex3_en.pdf
https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/2019_masp_annex4_en.pdf
https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/2019_masp_annex5_en.pdf
Se bilagan till förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och om ändring av förordning (EU) nr 952/2013, COM(2020) 673 final.
Vid tidpunkten för utarbetandet av denna rapport hade utkastet till förordning röstats igenom i kommittén och planerades antas av kollegiet i juni 2021.
Rådets förordning (EG) nr 116/2009 av den 18 december 2008 om export av kulturföremål (EUT L 39, 10.2.2009, s. 1).
Innan inrättandet av expertgrupper enligt Lissabonfördraget fördes dessa diskussioner inom ramen för kommittén som inrättats genom förordning (EG) nr 116/2009. Expertgruppens medlemmar är i stort sett samma myndigheter som sammanträder inom den förordningens kommitté.
Eori-nummer är ett registrerings- och identitetsnummer för ekonomiska aktörer enligt definitionen i artikel 1.18 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).
Se kommissionens första lägesrapport COM(2020) 342 final för fler detaljer om projektgruppens mandat och arbete.
Europeiska kommissionens styrelse för informationsteknik och cybersäkerhet (Information Technology and Cybersecurity Board, ITCB) är en permanent undergrupp till förvaltningsstyrelsen. Den ser till att resurser och investeringar i informationsteknik används effektivt och att affärsbehov stöds av effektiva, säkra och motståndskraftiga kommunikations- och informationssystem, i enlighet med principerna om personuppgiftsskydd. Den övervakar genomförandet av Europeiska kommissionens digitala strategi.
Exempelvis digitaliseringen av unionens tullkodex.