EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 18.5.2021
COM(2021) 251 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EMPTY
Företagsbeskattning för 2000-talet
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 18.5.2021
COM(2021) 251 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EMPTY
Företagsbeskattning för 2000-talet
1. EU:s skattepolitiska regelverk
1.1 Bakgrund
Kontexten för EU:s företagsbeskattningspolitik har förändrats radikalt under det senaste året. Samhällen och ekonomier både i Europa och globalt har drabbats hårt av coronaviruset. Folkhälsoutmaningen har omvandlats till den mest dramatiska ekonomiska krisen i EU:s historia med stora sociala konsekvenser och ökande ojämlikhet.
Pandemin inträffade samtidigt som det finns flera pågående stora trender som formar våra ekonomier och samhällen, däribland en åldrande befolkning, klimatförändringar, miljöförstöring, globalisering och omvandlingen av arbetsmarknaden. Pandemin har också påskyndat befintliga digitaliseringstrender, med allt fler människor och företag som handlar, arbetar, interagerar och gör affärer på nätet. Dessa trender har stor inverkan på befintliga skattebaser och kräver en diskussion om utformningen av effektiva, hållbara och rättvisa skatteregler i framtiden, bland annat genom att beakta den övergripande skattemixen (se ruta 1).
Det råder vidare nu enighet om att de grundläggande begreppen skatterättslig hemvist och skattekälla som det internationella skattesystemet har varit grundat på under det senaste århundradet är föråldrade. Numera är det vanligt att affärsverksamhet bedrivs i en stat utan en fysisk närvaro, vilket de nuvarande reglerna har svårt att hantera, samtidigt som digitaliseringen av ekonomin också har lett till nya möjligheter att manipulera de befintliga principerna genom skatteplanering.
Som svar på detta har regeringarna i allt högre grad antagit ett lapptäcke av åtgärder mot skatteflykt och skatteundandragande. Även om dessa har varit framgångsrika när det gäller att hantera specifika problem har de medfört ännu mer komplexitet. På grund av flera skatteskandaler, en strikt tillämpning av reglerna om statligt stöd och behovet av att finansiera offentliga utgifter efter finanskrisen påskyndades diskussionerna om reformen av det internationella regelverket för bolagsbeskattning i början av 2010-talet, vilket ledde till projektet om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) 1 , som leds av OECD och G20. Denna process ledde år 2015 till de första resultaten, som genomfördes i EU bland annat genom direktiven mot skatteflykt 2 . Internationella diskussioner förs nu för att få till en global lösning som ska reformera det föråldrade internationella bolagsskattesystemet, med åtgärder för omfördelning av beskattningsrätten och faktisk minimibeskattning. Innehållet i dessa diskussioner kommer att påverka utformningen av EU:s agenda för bolagsbeskattning i framtiden, oavsett om en konkret global överenskommelse nås eller inte.
Samtidigt har internationella partner, såsom Förenta staterna, redan aviserat planer för hur deras agenda för bolagsbeskattning kommer att se ut under de kommande åren, genom att gå längre än eller bygga vidare på de internationella diskussionerna. Åtgärderna behövs för att det krävs intäkter för att finansiera offentliga investeringar som behövs för en bättre återuppbyggnad och för att stödja och upprätthålla en ekonomisk återhämtning för alla. Andra länder, t.ex. Förenade kungariket, har också aviserat åtgärder som gäller bolagsbeskattning efter covid-19.
I detta sammanhang behöver EU ett robust, effektivt och rättvist regelverk för skatter som tillgodoser behovet av offentlig finansiering och samtidigt stöder återhämtningen och den gröna och digitala omställningen genom att skapa en miljö som främjar rättvis, hållbar och sysselsättningsskapande tillväxt och investeringar.
1.2 EU:s skattepolitiska agenda
EU:s åtgärder som gäller bolagsbeskattning måste ingå i en övergripande EU-skatteagenda. Kärnan i detta är behovet av en balanserad skatteintäktsmix och ett skattesystem som styrs av principerna om rättvisa, effektivitet och enkelhet.
Följande prioriteringar kommer att vara avgörande för att uppnå denna vision:
(I)Möjliggöra en rättvis och hållbar tillväxt
EU:s skatteagenda bidrar till det övergripande målet att möjliggöra rättvis och hållbar tillväxt genom att stödja en mer vittomfattande EU-politik såsom den europeiska gröna given 3 , kommissionens digitala agenda, den nya industristrategin för Europa 4 och kapitalmarknadsunionen 5 . Den bör också bidra till att stödja en inkluderande återhämtning i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Ett skattesystem som stöder den gröna omställningen kommer att vara ett viktigt verktyg för att uppnå målen i den europeiska gröna given. Skatteåtgärder måste gå hand i hand med andra instrument för miljöprissättning samt regleringsåtgärder, samtidigt som man tar vederbörlig hänsyn till fördelningseffekter för att säkerställa en rättvis omställning.
På EU-nivå kommer det kommande förslaget om en reform av energiskattedirektivet 6 att vara ett avgörande steg framåt i detta avseende. Denna översyn kommer att komplettera andra initiativ i 55 %-paketet genom att rationalisera systemet med minimiskattesatser och avskaffa föråldrade undantag och reducerade skattesatser. Som en del av samma paket kommer kommissionen att föreslå nya och reformerade prissättningsmekanismer till stöd för EU:s klimatmål, särskilt en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna, och ett förslag till ett revidering av EU:s utsläppshandelssystem. På nationell nivå bör medlemsstaterna öka sina ansträngningar för att sätta ett pris på externa effekter 7 , med vederbörlig hänsyn till eventuella negativa sociala konsekvenser, och för att fasa ut skadliga subventioner, även som en del av mer omfattande skattereformer 8 .
I meddelandet om det digitala decenniet 9 fastställde kommissionen EU:s mål för den digitala omställningen fram till 2030. Beskattningen måste underlätta denna övergång genom att skapa en miljö där digitala företag kan blomstra. Samtidigt måste skattereglerna anpassas så att de bättre motsvarar verkligheten i en digitaliserad ekonomi. Detta innebär också en digitalisering av skattemyndigheternas verksamhet.
EU:s skatteregler måste utformas så att den bidrar till en starkare inre marknad för återhämtning i Europa, i linje med den nya industristrategin från 2020 och dess uppdatering som antogs i maj 2021 10 . Den bör minska företagens kostnader för efterlevnad, underlätta gränsöverskridande investeringar och skapa rätt förutsättningar för små och medelstora företag samt större företag att blomstra i ett grönt och digitalt Europa.
EU:s skatteregler har också en viktig roll att spela när det gäller att stödja utvecklingen av kapitalmarknadsunionen 11 , särskilt genom att undanröja skattehinder för gränsöverskridande investeringar och hantera snedvridningen till förmån för skuldfinansiering inom bolagsbeskattningen.
(II)Säkerställa en effektiv beskattning
Att säkerställa en effektiv skatteuppbörd är avgörande för att finansiera offentliga tjänster av god kvalitet och är en förutsättning för en rättvis fördelning av skattebördan mellan skattebetalarna. Detta bidrar också till lika villkor för företag och förbättrar EU:s konkurrenskraft. Varje år går miljarder euro förlorade i EU till följd av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt 12 . Skattebestämmelser i enskilda medlemsstater kan också leda till inkomstbortfall för andra EU-medlemsstater, till exempel när royaltyer och räntebetalningar kan betalas till mottagare i jurisdiktioner med låga eller inga skatter utan att skatter har betalats i EU.
|
Ruta 1: EU:s skattemix på vägen mot 2050 Skattesystemen måste moderniseras för att bättre återspegla pågående och framtida ekonomisk och social utveckling. Medlemsstaternas budgetar är starkt beroende av skatter på arbete, inklusive sociala avgifter, som står för mer än 50 % av de totala skatteintäkterna i EU-27. Mervärdesskatt står för mer än 15 % av de totala skatteintäkterna, medan andra skattebaser, t.ex. miljöskatter (ca 6 %), fastighetsskatter (ca 5 %) och bolagsskatter (ca 7 %) bidrar relativt lite 13 . Även om skatteintäkternas totala sammansättning i EU har varit relativt stabil under de senaste två decennierna 14 , kommer megatrender som klimatförändringar och den digitala omvandlingen av arbetsmarknaden sannolikt att påverka den framtida skattemixen i EU:s medlemsstater. En åldrande befolkning och en ökning av atypiskt arbete kan minska möjligheten att generera samma intäkter genom skatt på arbete som i dag. Med utgångspunkt i grönboken om åldrande 15 och 2021 års åldranderapport 16 kommer vi därför att behöva tänka om hur arbete ska beskattas och konsekvenserna för andra skattebaser, med beaktande av behovet av hållbara inkomster och rättvisa mellan generationerna, och bidra till socialskyddssystemens hållbarhet. Det traditionellt höga skattetrycket på arbete inom EU, även jämfört med andra avancerade ekonomier, måste minskas ytterligare för att stödja konkurrenskraften, sysselsättningen och skapandet av arbetstillfällen efter krisen 17 . Samtidigt ligger konsumtionsskattesatserna redan på en historiskt hög nivå, eftersom mervärdesskattesatserna höjdes under åren efter finanskrisen. Man bör prioritera en begränsning av den ineffektiva användningen av reducerade mervärdesskattesatser och -undantag, som ofta misslyckas med att uppnå de politiska mål som eftersträvas. Beteendeskatter, såsom miljö- och hälsoskatter, fortsätter att bli allt viktigare för EU:s skattepolitik. Välutformade miljöskatter bidrar till att stödja den gröna omställningen genom att sända rätt prissignaler och genomföra principen att förorenaren betalar 18 . De genererar också intäkter som skulle kunna kompensera vissa av de nödvändiga reduceringarna av skatten på arbete. På samma sätt kan hälsoskatter, till exempel på tobak eller alkohol, förbättra folkhälsan och rädda liv samtidigt som trycket på de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen minskar. Slutligen kommer en framtidssäkrad skattemix också att kräva att kapitalinkomster beskattas rättvist och effektivt både för privatpersoner och företag. Samtidigt kommer det att krävas förenklingar och andra åtgärder för att minska den administrativa komplexiteten. Dessutom kan återkommande skatter på fast egendom också vara ett relativt effektivt sätt att öka skatteintäkterna. Fördelningsmässiga och administrativa utmaningar i samband med värderingen av fastigheter måste dock hanteras på ett korrekt sätt. På grundval av dessa överväganden kommer kommissionen att inleda en bredare diskussion, som bör utmynna i ett skattesymposium år 2022 om EU:s skattemix på vägen mot 2050. Denna diskussion kommer att ta hänsyn till de principer som anges ovan samt fördelningseffekterna av eventuella ändringar av skattemixen, inbegripet deras inverkan på låginkomsthushåll. |
De principer som beskrivs i detta avsnitt bör också tillämpas på systemet med egna medel som finansierar EU:s budget. I enlighet med mandatet från Europeiska rådet och åtagandena i det interinstitutionella avtal 19 som åtföljer den nya fleråriga budgetramen kommer kommissionen också att lägga fram förslag till nya egna medel som kommer att bidra till återbetalningarna av återhämtningsinstrumentet. Efter en första uppsättning förslag i juli 2021, som kommer att omfatta förslag om en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna, en digital skatt och en revidering av EU:s utsläppshandelssystem, kommer kommissionen att föreslå ytterligare nya egna medel, som skulle kunna inbegripa en skatt på finansiella transaktioner och egna medel kopplade till företagssektorn.
Förslaget om mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna kommer att ingå i det kommande 55 %-paketet. Syftet är att minska risken för koldioxidläckage genom att säkerställa att priset på sådant som importeras bättre återspeglar deras koldioxidinnehåll om tredjeländer inte har en lika ambitiös klimatpolitik. Det kommer också att bidra till att uppnå klimatmålen genom att uppmuntra producenter i tredjeländer och EU-importörer att använda teknik med låga koldioxidutsläpp. Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna kommer att vara fullt förenlig med skyldigheterna enligt WTO och andra internationella organ.
Digitala företag tenderar att betala mindre skatt än andra företag och de skatter de betalar gynnar inte alltid de länder där deras verksamhet äger rum. Den digitala skatten kommer att säkerställa ett rättvist bidrag från den digitala sektorn till finansieringen av återhämtningen i EU och samhället i stort. Den kommer att utformas på ett sådant sätt att den är oberoende av det kommande globala avtalet om den internationella bolagsskattereformen och är förenlig med skyldigheterna enligt WTO och andra internationella organ 20 . Denna skatt kommer att vara förenlig med EU:s centrala politiska mål att stödja och påskynda den digitala omställningen. Efter inrättandet kommer skatten att samexistera med genomförandet av ett OECD-avtal om en delning av en del av skattebasen för de största multinationella företagen, så snart avtalet har ratificerats och införlivats i EU-lagstiftningen.
1.3 Vad innebär detta för bolagsbeskattningen i EU?
Inom företagsbeskattningen bör det säkerställas att skattebördan fördelas rättvist mellan företagen och att de beskattningsbara inkomsterna fördelas rättvist mellan olika jurisdiktioner. Det övergripande systemet bör vara enkelt för att minska efterlevnadskostnaderna och bör underlätta investeringar och tillväxt och därmed stärka den inre marknaden. Trots framsteg när det gäller att undanröja hinder för den inre marknaden på många andra områden måste företag som bedriver verksamhet i EU fortfarande brottas med upp till 27 olika nationella skattesystem. Detta lapptäcke av nationella skatteregler skapar onödiga efterlevnadskostnader för företagen, vilket avskräcker från gränsöverskridande investeringar på den inre marknaden. Detta gäller för större företag, men även för små och medelstora företag, nystartade företag och andra företag som vill växa, expandera och bedriva gränsöverskridande handel och för vilka kostnaderna är proportionellt högre 21 . Detta leder också till kryphål och komplexitet som kan öppna möjligheter till aggressiv skatteplanering, vilket hämmar likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det inverkar negativt på investeringar och tillväxt samt EU:s konkurrenskraft jämfört med andra internationella partner. Politiska val på företagsbeskattningsområdet påverkar också i vilken utsträckning skattesystemet stöder investeringar. Slutligen bör skattesystemet minimera oavsiktliga snedvridningar av affärsbeslut, till exempel mot finansiering med lån snarare än eget kapital, och på så sätt stödja hållbar och långsiktig företagsfinansiering och en omstrukturering av företag som har ackumulerat en farligt hög skuldnivå, bland annat till följd av covid-19-krisen.
I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör EU:s åtgärder som gäller företagsbeskattning inriktas på utmaningar med en tydlig gränsöverskridande dimension. Detta inbegriper undanröjande av hinder för en väl fungerande inre marknad och gränsöverskridande investeringar som beror på skillnader mellan de nationella skattesystemen.
Framstegen på EU-nivå bör kompletteras genom nationella stödåtgärder på områden där medlemsstaterna kan vara bäst lämpade att bedöma behoven i sin ekonomi och sitt samhälle. Detta inbegriper fastställandet av en högre nivå på bolagsskattesatsen än de miniminivåer som kommer att fastställas internationellt (se avsnitt 2), som kommer att förbli en nationell befogenhet i EU, samt inhemska åtgärder för att förbättra skatteförvaltningarnas arbete och underlätta efterlevnaden av skatteregler. Där så är lämpligt kan mer riktade åtgärder vidtas, såsom väl utformade och effektiva skatteincitament, för att stödja bredare politiska mål. På dessa områden kan EU också spela en roll när det gäller att utforma agendan och utbyta information samt ge ekonomiskt stöd till nationella reformer och investeringar. Faciliteten för återhämtning och resiliens, som står i centrum för EU:s återhämtningsagenda, och instrumentet för tekniskt stöd kan tillhandahålla viktig finansiering för modernisering och digital omvandling av skatteförvaltningar och samtidigt stödja viktiga skattereformer.
EU har under de senaste åren gjort viktiga framsteg, till exempel genom att anta och börja genomföra direktiven mot skatteflykt och direktivet om administrativt samarbete 22 . I uppförandekodsgruppen för företagsbeskattning fortsätter medlemsstaterna att inbördes granska varandras skattesystem för att säkerställa att de följer principerna om rättvis skattekonkurrens. Även Europaparlamentet har varit mycket aktivt när det gäller beskattning i allmänhet och företagsbeskattning i synnerhet. Dessutom antog kommissionen i juli 2020 en ambitiös handlingsplan 23 för att göra beskattningen rättvisare, enklare och bättre anpassad till modern teknik och meddelandet om god förvaltning i skattefrågor i och utanför EU, 24 som har som mål att ytterligare stärka EU:s främjande av transparens och rättvis beskattning både på europeisk och global nivå.
I detta meddelande beskrivs ytterligare åtgärder på området företagsbeskattning på både kort och lång sikt. Kommissionen kommer att agera snabbt för att genomföra det kommande globala avtalet om omfördelning av beskattningsrätt och faktisk minimibeskattning (se avsnitt 2). Kommissionen kommer också att vidta åtgärder under de kommande två åren för att hantera de mest omedelbara utmaningarna (se avsnitt 3). Dessutom presenterar kommissionen en plan för ett övergripande EU-regelverk för bolagsbeskattning som är anpassad till de kommande årtiondena (se avsnitt 4).
2. Reform av det internationella regelverket för bolagsbeskattning
2.1 Pågående globala diskussioner
På uppdrag av G20 arbetar OECD:s inkluderande ramverk på en global samförståndslösning för att reformera det internationella regelverket för bolagsbeskattning. Diskussionerna är inriktade på två breda arbetsflöden: Pelare 1 (partiell omfördelning av beskattningsrätten) och pelare 2 (faktisk minimibeskattning av multinationella företags vinster). De två pelarna syftar till att ta itu med olika men relaterade frågor kopplade till den ökande globaliseringen och digitaliseringen av ekonomin.
EU har konsekvent främjat ambitiösa reformer på internationell nivå, och de globala diskussionerna kan nu också bygga på den nya amerikanska administrationens positiva engagemang. Tillbakadragandet av det tidigare safe harbour-förslaget 25 och framläggandet av konkreta och konstruktiva förslag om pelare 1 är ett viktigt steg och erbjuder en lovande möjlighet att göra verkliga framsteg i riktning mot en global överenskommelse om delning av en del av multinationella företags skattebas. Den amerikanska administrationens senaste tillkännagivanden om sina avsikter för en reform av den inhemska bolagsbeskattningen är en ambitiös milstolpe och ett viktigt steg mot en överenskommelse om pelare 2, som kommer att sätta stopp för kapplöpningen mot botten. G20-ländernas finansministrar har nyligen bekräftat sitt åtagande att nå en global lösning som baserar sig på samförstånd senast i mitten av 2021 26 .
Syftet med pelare 1 är att anpassa de internationella reglerna om beskattning av bolagsvinster så att de återspeglar de föränderliga affärsmodellerna, inbegripet företagens förmåga att bedriva verksamhet utan fysisk närvaro. Det kommer att ge marknadsjurisdiktioner rätt att beskatta en del av vinsterna för vissa utländska företag genom att föreskriva en omfördelning av en del av dessa globala vinster mellan jurisdiktioner där företagsgruppen har kunder eller användare, med hjälp av en överenskommen formel. Diskussionerna som gäller pelare 1 inriktades till en början främst på företag som är verksamma inom den digitala sektorn. Den föreslagna lösningen skulle dock nu kunna förenklas om man koncentrerar sig på ett mindre antal multinationella företag men samtidigt utvidgar den till att omfatta de största och mest lönsamma multinationella företagen, oavsett bransch.
Genom pelare 2 införs begränsningar för överdriven skattekonkurrens genom att säkerställa att multinationella företag omfattas av en viss minimiskattenivå på alla sina vinster varje år. I takt med att ekonomierna har globaliserats och användningen av immateriella tillgångar i globala värdekedjor har ökat har det blivit möjligt för vissa multinationella företag att flytta sina vinster till jurisdiktioner med låga skatter. Genom pelare 2 kommer jurisdiktioner att kunna höja det skattebelopp som betalas av stora multinationella företag till en faktisk minimiskattenivå, samtidigt som enskilda länder får frihet att besluta om utformningen av sina egna skattesystem. En sådan faktisk minimibeskattning av företagens vinster kommer att begränsa möjligheterna till skatteflykt.
Båda pelarna i det framtida globala avtalet ligger i linje med kommissionens vision om ett regelverk för bolagsbeskattning för 2000-talet, enligt vad som beskrivs i avsnitt 4. Målen kompletterar varandra och en lösning för dem båda är nödvändiga som en del av de globala diskussionerna. De markerar steg mot de viktiga principerna om en fördelningsnyckel (genom att använda en formel för partiell omfördelning av beskattningsrätten inom pelare 1) och en gemensam definition av skattebasen. Kommissionen deltar aktivt i de internationella diskussionerna och arbetar tillsammans med medlemsstaterna för att säkerställa att frågor av gemensamt intresse för EU beaktas, t.ex. förenlighet med den inre marknaden och en minimering av den administrativa komplexiteten, och att lösningarna är till nytta för EU. I sina slutsatser av den 25 mars 2021 upprepade Europeiska rådet också att det ”helt klart föredrar och stöder en global lösning” och förklarade att det kommer att sträva efter att nå en samförståndslösning inom ramen för OECD senast i mitten av 2021. 27
2.2 Hur det globala avtalet ska genomföras i EU
När en överenskommelse har nåtts och omsatts i en multilateral konvention kommer tillämpningen av pelare 1 att vara obligatorisk för de deltagande länderna. För att säkerställa ett konsekvent genomförande i alla EU:s medlemsstater, även de som inte är medlemmar i OECD och som inte deltar i det inkluderande ramverket, kommer kommissionen att föreslå ett direktiv för genomförandet av pelare 1 i EU.
För att säkerställa en konsekvent tillämpning inom EU och förenlighet med EU-lagstiftningen kommer den huvudsakliga metoden för att genomföra pelare 2 att vara ett EU-direktiv som återspeglar OECD:s modellregler med nödvändiga anpassningar. Genomförandet av en global överenskommelse om faktisk minimibeskattning kommer också att få konsekvenser för befintliga och kommande EU-direktiv och EU-initiativ (se ruta 2 nedan).
|
Ruta 2: Samverkan mellan ett avtal om faktisk minimibeskattning och befintliga EU-initiativ Genomförandet av pelare 2 kommer att få konsekvenser för befintliga regler i direktivet mot skatteflykt, särskilt reglerna om kontrollerade utländska bolag, som kommer att samverka med huvudregeln i pelare 2 (bestämmelsen om inkomstintegrering). När bestämmelsen om inkomstintegrering genomförs i EU kommer det att bli nödvändigt att undersöka hur man bäst kan hantera samspelet mellan de två reglerna. Införlivandet av pelare 2 bör bana väg för en överenskommelse om det pågående förslaget till omarbetning av direktivet om räntor och royaltyer 28 , vars behandling i rådet inleddes 2011. Syftet med det omarbetade direktivet var att förmånerna i direktivet (som undanröjer källskattehinder för gränsöverskridande ränte- och royaltybetalningar inom en företagsgrupp) har som villkor att räntan beskattas i destinationsstaten. Vissa medlemsstater ansåg att direktivet om räntor och royaltyer borde gå längre och fastställa en minimiskattenivå i destinationsstaten som ett villkor för att kunna dra fördel av avsaknaden av källskatt. En överenskommelse om pelare 2 kommer att lösa denna fråga. Såsom framgår av det nyligen offentliggjorda meddelandet om god förvaltning i skattefrågor i och utanför EU 29 kommer kommissionen att föreslå att pelare 2 införs i de kriterier som används för att bedöma tredjeländer i EU:s förteckningsprocess, för att uppmuntra dem att ansluta sig till det internationella avtalet. Detta ligger i linje med EU:s befintliga strategi att använda förteckningsprocessen till att främja internationellt överenskommen god praxis. |
3. Gå längre än OECD-överenskommelsen – riktade lösningar
I detta avsnitt beskrivs EU:s agenda för företagsbeskattning för de kommande två åren, med åtgärder som förbättrar det nuvarande systemet, med fokus på de dubbla prioriteringarna om att säkerställa en rättvis och effektiv beskattning och att främja produktiva investeringar och entreprenörskap.
3.1 Säkerställa rättvis och effektiv beskattning
Ett första steg mot ett rättvisare skattesystem är en större offentlig insyn i de skatter som betalas av stora ekonomiska aktörer. Det finns ett ökande krav från medborgare och organisationer i det civila samhället att säkerställa större transparens och rättvisa när det gäller företagsbeskattning, särskilt bolagsskatten.
Kommissionen kommer att lägga fram ett nytt förslag till att årligen offentliggöra den effektiva bolagsskattesatsen för vissa stora företag med verksamhet i EU, genom att använda den metod som överenskommits för beräkningarna inom pelare 2. Den effektiva bolagsskattesatsen ger information om den andel av bolagsskatten som betalas av företagen i förhållande till det vinstbelopp de genererar snarare än i förhållande till deras skattepliktiga vinst, som kan minskas på olika sätt, t.ex. genom skatteavdrag. Förslaget kommer därför att förbättra den offentliga transparensen kring den faktiska effektiva skattesats som stora företag har i EU.
EU kommer också att ytterligare intensifiera bekämpandet av missbruk av skalbolag, dvs. företag med ingen eller minimal betydande närvaro och verklig ekonomisk verksamhet, genom ett nytt lagstiftningsinitiativ för att neutralisera missbruket av skalbolag för skatteändamål. Flera åtgärder på EU-nivå och internationell nivå tillhandahåller instrument för att bekämpa missbruk genom skattestrukturer, men det finns fortfarande en risk att juridiska enheter med ingen eller endast minimal substans och ekonomisk verksamhet används för otillbörliga ändamål, såsom aggressiv skatteplanering, skatteundandragande eller penningtvätt. Även om det kan finnas giltiga skäl för att använda sådana enheter, finns det ett behov av ytterligare åtgärder för att hantera enheter och strukturer som skapats i det huvudsakliga syftet att minska skatteplikten eller dölja det olämpliga beteendet hos den företagsgrupp eller de verksamheter de tillhör, utan substans och verklig ekonomisk verksamhet i de länder där de har bildats.
Kommissionens förslag skulle omfatta åtgärder såsom att kräva att företag till skatteförvaltningen rapporterar den information som krävs för att bedöma om de har väsentlig närvaro och verklig ekonomisk verksamhet, vilket leder till att skattefördelar som är kopplade till förekomsten eller användningen av skalbolag som används för missbruk nekas, och skapar nya krav på skatteinformation, övervakning och skattetransparens. Kommissionen avser också att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att royaltyer och räntebetalningar som lämnar EU undgår beskattning (så kallad dubbel icke-beskattning).
Samtidigt kommer kommissionen att fortsätta att använda alla verktyg som står till dess förfogande för att säkerställa att företagen betalar sin skäliga andel av skatten, inklusive genom att tillämpa reglerna om statligt stöd. Direkt beskattning är visserligen medlemsstaternas befogenhet, men medlemsstaterna måste utöva denna befogenhet på ett sätt som är förenligt med unionsrätten, inbegripet reglerna om statligt stöd.
|
Åtgärder för att säkerställa rättvis och effektiv beskattning: Åtgärd 1: Lägga fram ett lagstiftningsförslag om offentliggörande av de effektiva skattesatser som betalas av stora företag, baserat på den metod som diskuteras i pelare 2 i OECD-förhandlingarna (senast 2022) Åtgärd 2: Lägga fram ett lagstiftningsförslag med unionsregler för att neutralisera missbruk av skalbolag för skatteändamål (senast fjärde kvartalet 2021) |
3.2 Möjliggöra produktiva investeringar och entreprenörskap
Beskattningen har en viktig roll att spela när det gäller att hjälpa företag att investera och växa, genom att uppmuntra och möjliggöra ekonomiska beslut av företagare som är socialt önskvärda. Denna möjliggörande sida av skattepolitiken är en särskilt viktig del av den gröna och digitala omställningen och den ekonomiska återhämtningen från covid-19-pandemin.
På grund av ett mer begränsat kassaflöde är små och medelstora företag ofta mindre kapabla att absorbera eller finansiera förluster än större företag. Därför har många medlemsstater agerat snabbt under den nuvarande krisen för att lätta på det omedelbara skattetrycket för små och medelstora företag, till exempel genom uppskov som gäller skattskyldigheter. Förluster behandlas dock fortfarande mycket olika i olika medlemsstater och det finns utrymme för att förbättra förutsättningarna för investeringar och tillväxt. Parallellt med detta meddelande antar kommissionen en rekommendation till medlemsstaterna om den nationella behandlingen av förluster. Detta kommer att bidra till att säkerställa rättvis konkurrens mellan företag och bättre stödja företag under återhämtningen. Detta kommer sannolikt att vara särskilt fördelaktigt för små och medelstora företag. Kommissionen kommer också att mer allmänt undersöka utsikterna för en samordnad behandling av gränsöverskridande förlustavdrag för att ta itu med de utmaningar som små och medelstora företag samt andra företag möter i inledningsskedet av sin europeiska expansion.
Med tanke på att det nuvarande skatteregelverket möjliggör skatteavdrag för räntor på skulder finns det fortfarande i skattereglerna en snedvridning till förmån för skuldfinansiering. Detta innebär att ett företag kan dra av ränta som är knuten till lånefinansiering men inte kostnader i samband med finansiering med eget kapital, såsom utbetalning av utdelningar, vilket uppmuntrar företaget att finansiera investeringar genom lån snarare än genom eget kapital. Detta kan bidra till en alltför stor skuldackumulering, med eventuella negativa spridningseffekter för EU som helhet om vissa länder skulle ha stora mängder företag som drabbas av insolvens. Snedvridningen till förmån för skuldfinansiering straffar också finansieringen av innovation genom eget kapital. Denna fråga har blivit mer akut i takt med att företagens skulder har ökat betydligt på grund av den ekonomiska krisen efter covid-19-pandemin. Kommissionen kommer därför att lägga fram ett förslag för att hantera snedvridningen till förmån för skuldfinansiering inom bolagsbeskattningen genom ett bidragssystem för finansiering med eget kapital, och på så sätt bidra till att återställa aktiekapitalet för finansiellt utsatta företag. Förslaget kommer att innehålla åtgärder för att motverka missbruk så att det inte används för oavsiktliga ändamål.
|
Åtgärder för att möjliggöra produktiva investeringar och entreprenörskap Åtgärd 3: Anta en rekommendation om nationell behandling av förluster (parallellt med detta meddelande) Åtgärd 4: Lägga fram ett lagstiftningsförslag om inrättande av ett avdrag för minskning av snedvridningen till förmån för skuldfinansiering (senast första kvartalet 2022). |
4. Gå längre än OECD-överenskommelsen – en EU-bolagsbeskattningsmiljö för 2000-talet
Ett globalt samförstånd om reformen av de internationella bolagsskattereglerna kommer att utgöra ett historiskt steg framåt mot en modernisering av de globala bolagsskattereglerna. Det finns goda skäl till att det globala avtalet om pelare 1 först bara kommer att gälla ett begränsat antal företag. För att en sådan lösning ska fungera globalt måste den kunna administreras av och mellan 139 jurisdiktioner med olika ekonomisk profil och administrativ kapacitet. Ett nära integrerat EU med sin inre marknad kan och bör dock gå längre.
Avsaknaden av ett gemensamt bolagsskattesystem på den inre marknaden hämmar konkurrenskraften. Detta beror på snedvridningar som gäller investerings- och finansieringsbeslut (när dessa styrs av strategier för skatteoptimering snarare än andra överväganden) och högre efterlevnadskostnader för företag som är verksamma i mer än en medlemsstat. Detta skapar en konkurrensnackdel jämfört med marknader i tredjeländer.
Kommissionen kommer därför att föreslå ett nytt regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa (Business in Europe: Framework for Income Taxation eller BEFIT). Regelverket för inkomstbeskattning kommer att vara enhetligt för bolagsbeskattning i EU, baserat på huvuddragen i en gemensam skattebas och fördelningen av vinster mellan medlemsstaterna på grundval av en formel (fördelningsnyckel). Det kommer att bygga vidare på de framsteg som gjorts i de globala diskussionerna, där dessa begrepp redan finns, genom att använda en formel för partiell omfördelning av vinster inom pelare 1 och gemensamma regler för beräkning av skattebasen vid tillämpning av pelare 2. Det kommer att säkerställa att företag på den inre marknaden kan idka verksamhet utan onödiga skattehinder. Samtidigt kommer man att säkerställa att skillnaderna mellan bolagsskattesystemen i EU inte undergräver medlemsstaternas förmåga att generera intäkter för att finansiera nationella utgiftsprioriteringar.
Gemensamma regler för att fastställa bolagsskattebasen kommer att leda till betydande förenklingar för företagsgrupper som är verksamma på den inre marknaden. I stället för att behöva följa upp till 27 olika bolagsskatteregler kommer en företagsgrupp att kunna fastställa sin skatteplikt i varje EU-land enligt en enda uppsättning regler. Detta kommer också att bana väg för ytterligare administrativa förenklingar, t.ex. möjligheten till en gemensam EU-bolagsskattedeklaration för en företagsgrupp.
Detta nya förslag kommer att ersätta de pågående förslagen om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas 30 , som kommer att dras tillbaka.
|
Genom regelverket för inkomstbeskattning kommer man att... §...skapa ett gemensamt regelverk för företagsgrupper som är verksamma på den inre marknaden i mer än en medlemsstat, vilket minskar hindren för gränsöverskridande investeringar, §...minska byråkratin och minska efterlevnadskostnaderna på den inre marknaden och därigenom minska den administrativa bördan för skattemyndigheter och skattebetalare, §...bekämpa skatteflykt och stödja skapande av arbetstillfällen, tillväxt och investeringar, §...skapa ett enklare och rättvisare sätt att fördela beskattningsrätten mellan medlemsstaterna, §...säkerställa tillförlitliga och förutsägbara bolagsskatteintäkter för medlemsstaterna. |
Genom regelverket för inkomstbeskattning kommer vinsterna från en multinationell företagsgrupp inom EU att konsolideras till en enda skattebas, som sedan kommer att fördelas mellan medlemsstaterna med hjälp av en formel och beskattas enligt nationella bolagsskattesatser. Viktiga överväganden kommer att inbegripa hur man på lämpligt sätt ska lägga vikt vid försäljning enligt destination, för att återspegla betydelsen av den marknad där en multinationell företagsgrupp bedriver verksamhet, samt hur tillgångar (inklusive immateriella tillgångar) och arbetskraft (personal och löner) bör återspeglas, för att säkerställa en balanserad fördelning av bolagsskatteintäkterna mellan EU-medlemsstater med olika ekonomiska profiler.
Användningen av en formel för vinstfördelning kommer att undanröja behovet av att tillämpa komplexa regler för internprissättning inom EU för de företag som omfattas av detta. Olika typer av fördelningsnycklar används redan i olika länder. I exempelvis USA, Kanada och Schweiz används en formel för att beräkna skattebasen på regional nivå. Internprissättning kräver däremot att bolag prissätter transaktioner mellan företag i samma multinationella grupp på samma sätt som en jämförbar transaktion skulle prissättas mellan två icke-närstående enheter (armlängdsprincipen). Genom OECD:s BEPS-åtgärder om internprissättning har de internationella riktlinjerna uppdaterats, men dessa principer är dock svåra att tillämpa och genomdriva i en modern ekonomi som är beroende av immateriella och ej saluförda tillgångar. Arbetet med pelare 1 har visat på intresse för en annorlunda metod för fördelning av beskattningsrätten genom att använda en formel för omfördelning av en liten del av skattebasen. Regelverket för inkomstbeskattning kommer att bygga vidare på detta steg för att skapa ett enklare system för den inre marknaden. Till skillnad från pelare 1, där de nuvarande reglerna och omfördelningen av vinst enligt en formel skulle fungera parallellt, skulle enligt regelverket för inkomstbeskattning en fördelningsnyckel ersätta de nuvarande reglerna för fördelning av skattebasen inom den inre marknaden för företag som omfattas av detta.
Genom en kombination av en fördelningsnyckel och en gemensam regelbok för skattebasen kommer regelverket för inkomstbeskattning att utgöra ett viktigt steg i uppbyggnaden av ett stabilare bolagsskattesystem på den inre marknaden. Även om principerna om en gemensam skattebas och en fördelningsnyckel redan fanns med i det tidigare förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, kommer det nya förslaget att återspegla de betydande förändringarna i ekonomin och i det internationella regelverket sedan mars 2011, då den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen ursprungligen föreslogs. Framför allt kommer man i förslaget att sträva efter att bygga vidare på det tillvägagångssätt som använts i det kommande globala avtalet vid definitionen av skattebasen. Det kommer också att ha en annan fördelningsnyckel som bättre återspeglar verkligheten i dagens ekonomi och den globala utvecklingen, särskilt genom att ta större hänsyn till digitaliseringen.
Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med medlemsstaterna vid utarbetandet av detta förslag, samtidigt som även Europaparlamentets synpunkter beaktas, och i samråd med näringslivet och grupper i det civila samhället.
|
Åtgärder för ett mer långsiktigt regelverk för bolagsbeskattning Åtgärd 5: Lägga fram ett förslag om regelverket för inkomstbeskattning, i riktning mot ett gemensamt skatteregelverk och en rättvisare fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna (2023) |
5. Slutsatser
Det kommande globala avtalet kommer att innebära ett avgörande steg framåt i reformen av det internationella bolagsskattesystemet och ta itu med viktiga utmaningar i samband med fördelningen av beskattningsrätten och den faktiska minimibeskattningen på global nivå. På EU-nivå måste vi bygga vidare på dessa framsteg och arbeta vidare med en ambitiös agenda för bolagsbeskattning som säkerställer en rättvis och effektiv beskattning och stöder produktiva investeringar och entreprenörskap. De åtgärder som aviseras i detta meddelande kommer, tillsammans med det arbete som redan pågår, att föra EU framåt och förverkliga denna vision om ett EU-regelverk för bolagsbeskattning som är lämplig för att möta 2000-talets utmaningar och som är inriktad på en välfungerande inre marknad.
I detta projekt ingår nu 139 jurisdiktioner runt om i världen.
Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1).
COM(2019) 640 final.
COM(2020) 102 final.
Se t.ex. COM(2020) 590 final.
Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).
Enligt artikel 191.2 i EUF-fördraget ska de negativa externa effekterna av förorenande eller annan skadlig verksamhet prissättas, medan medlemsstaterna i den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 uppmuntras att i sina återhämtnings- och resiliensplaner inkludera strukturreformer, inbegripet reformer av skattesystemet ”genom till exempel en skatteväxling från skatt på arbete till skatter som har en mindre snedvridande effekt” (COM(2020) 575).
För att stödja denna process och som en uppföljning av Europeiska revisionsrättens kommande rapport kommer kommissionen att anta rekommendationer om hur man ytterligare kan främja relevanta instrument och incitament för att bättre genomföra principen om att förorenaren betalar och på så sätt slutföra utfasningen av tiden då det gick att förorena gratis. (COM(2021) 400).
COM(2021) 118 final
COM(2021) 350 final.
COM(2020) 590 final.
Privatpersoners internationella skatteundantaganden leder till en förlust av skatteintäkter på 46 miljarder euro per år för EU:s medlemsstater. Se ECOPA och CASE (2019) Estimating International Tax Evasion by Individuals, Taxation Papers 76. Dessutom beräknas 35–70 miljarder euro gå förlorade varje år genom företagens skatteflykt i EU. Se Dover, R., Ferrett, B., Gravino, D., Jones, E., & Merler, S. (2015) Bringing transparency, coordination and convergence to corporate tax policies in the European Union, Europaparlamentets utredningstjänst, PE 558.773, Álvarez-Martínez, M., Barrios, S., d’Andria, D., Gesualdo, M., Nicodème, G., & Pycroft, J. (2018) How Large is the Corporate Tax Base Erosion and Profit Shifting? A General Equilibrium Approach, CEPR Discussion Papers 12637, och Tørsløv, T., Wier, L., & Zucman, G. (2018) The Missing Profits of Nations, NBER Working Paper 24701.
https://ec.europa.eu/taxation_customs/business/economic-analysis-taxation/data-taxation_en
Europeiska kommissionen, Annual Review of Taxation – 2021 Edition, ej ännu publicerad.
COM(2021) 50 final, 27.1.2021.
The 2021 Ageing Report. Economic & Budgetary Projections for the EU Member States (20192070). Institutional Paper 148. Maj 2021.
Mellan 2012 och 2020 minskade den genomsnittliga skattekilen inom EU-27 för en ensamstående person med genomsnittslön med mer än 2 procentenheter.
Artikel 191.2 i EUF-fördraget.
Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 28).
Detta förslag kommer att skilja sig från förslagen för skatt på digitala tjänster (COM(2018) 148 final) och betydande digital närvaro (COM(2018) 147 final) från år 2018, som kommer att dras tillbaka.
De beräknade kostnaderna för att efterleva skattereglerna uppgår för stora företag till cirka 2 % av betalda skatter, medan kostnaderna för små och medelstora företag beräknas till cirka 30 % av betalda skatter.
https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/resources/documents/tax_survey.pdf
Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, EUT L 64, 11.3.2011, s. 1.
COM(2020) 312 final.
COM(2020) 313 final.
Detta skulle i praktiken ha gjort tillämpningen av pelare 1 frivillig för företag.
https://www.consilium.europa.eu/media/48976/ 250321-vtc-euco-statement-en.pdf (europa.eu)
COM(2011) 714 final.
COM(2020) 313 final.
COM(2016) 685 final och COM(2016) 683 final.