(2)

Unionen bör bekämpa social utestängning och diskriminering, främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter. Vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet bör unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot fattigdom och social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor, såsom fastställs i artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(2)

Unionen bör bekämpa social utestängning och diskriminering, främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter. Vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet bör unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av inkluderande arbetsmarknader, hög sysselsättning, kollektiva förhandlingar, skäliga löner, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot fattigdom och social utestängning – med särskild tonvikt på utsatta grupper, dvs. barn, personer med funktionsnedsättning, ensamstående föräldrar, etniska minoriteter som t.ex. romer, hbtqia+-personer, personer som bor i avlägsna områden och äldre – samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor, såsom fastställs i  artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(5)

I den europeiska planeringsterminen kombineras de olika instrumenten i en övergripande ram för en integrerad multilateral samordning och övervakning av ekonomisk politik och sysselsättningspolitik. I planeringsterminen införlivas principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess övervakningsverktyg, den sociala resultattavlan, inbegripet starka förbindelser med arbetsmarknadens parter, civilsamhället och andra berörda parter, samtidigt som miljömässig hållbarhet, produktivitet, rättvisa och stabilitet är riktmärken. Planeringsterminen främjar arbetet med att nå målen för hållbar utveckling. Unionens och medlemsstaternas sysselsättningspolitik och ekonomiska politik bör samordnas med Europas omställning till en klimatneutral, miljömässigt hållbar och digital ekonomi, förbättra konkurrenskraften, säkerställa skäliga arbetsvillkor, främja innovation, social rättvisa och lika möjligheter för alla samt bekämpa ojämlikheter och regionala skillnader.

(5)

I den europeiska planeringsterminen kombineras de olika instrumenten i en övergripande ram för en integrerad multilateral samordning och övervakning av ekonomisk politik, sysselsättningspolitik , socialpolitik och miljöpolitik . Principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess övervakningsverktyg, den sociala resultattavlan, bör införlivas ytterligare i planeringsterminen, inbegripet starka förbindelser med arbetsmarknadens parter, civilsamhället och andra berörda parter, samtidigt som miljömässig hållbarhet, produktivitet, rättvisa och stabilitet är riktmärken. Planeringsterminen främjar arbetet med att nå målen för hållbar utveckling , i synnerhet jämställdhet . Unionens och medlemsstaternas sysselsättningspolitik och ekonomiska politik bör samordnas med Europas omställning till en klimatneutral, socialt inkluderande, miljömässigt hållbar och digital ekonomi, förbättra konkurrenskraften, säkerställa skäliga arbetsvillkor och robusta välfärdssystem , främja innovation, social rättvisa och lika möjligheter för alla, investera i ungdomen samt bekämpa ojämlikheter och regionala skillnader och minska fattigdomen . Det finns ett brådskande behov av att sörja för hållbar sysselsättning av hög kvalitet, bland annat genom initiativ om skäliga arbetsvillkor för distansarbete, rätten att inte vara uppkopplad, föräldraledighet och ledighet för att ta hand om andra anhöriga, plattformsarbetares rättigheter, en allmän rättslig ram för underentreprenader, med ökad insyn och rekommendationer om skadeståndsansvar, samt hälsa och säkerhet och en förstärkt roll för kollektiva förhandlingar.

(6)

Klimatförändringarna och de miljörelaterade utmaningarna, globaliseringen, digitaliseringen, artificiell intelligens, distansarbete, plattformsekonomin och de demografiska förändringarna kommer att förändra Europas ekonomier och samhällen. Unionen och dess medlemsstater bör arbeta tillsammans för att hantera dessa strukturella faktorer på ett ändamålsenligt sätt och anpassa befintliga system efter behov, med beaktande av det nära ömsesidiga beroendet mellan medlemsstaternas ekonomier och arbetsmarknader och tillhörande politik. Detta kräver en samordnad, ambitiös och verkningsfull politik både på unions- och medlemsstatsnivå, i överensstämmelse med EUF-fördraget och unionens regler om ekonomisk styrning. Dessa politiska insatser bör omfatta stimulans för hållbara investeringar, förnyade satsningar på strukturreformer i lämplig ordningsföljd som ökar den ekonomiska tillväxten, antalet arbetstillfällen av hög kvalitet, produktiviteten, skäliga arbetsvillkor, den sociala och territoriella sammanhållningen, den uppåtgående konvergensen, motståndskraften och det finanspolitiska ansvaret. De bör kombinera åtgärder på både utbuds- och efterfrågesidan, samtidigt som åtgärdernas miljörelaterade, sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenser beaktas.

(6)

Klimatförändringarna och de miljörelaterade utmaningarna, globaliseringen, digitaliseringen, artificiell intelligens, distansarbete, plattformsekonomin och de demografiska förändringarna håller på att förändra Europas ekonomier och samhällen. Distansarbete kan ses som ett steg mot att förbättra balansen mellan arbete och privatliv och göra det möjligt för tidigare exkluderade arbetskraftsgrupper att ta sig in på arbetsmarknaden, men riskerar samtidigt att luckra upp gränsen mellan arbetstid och fritid med eventuella negativa konsekvenser för arbetstagarnas grundläggande rättigheter och deras fysiska och psykiska hälsa. Unionen och dess medlemsstater bör arbeta tillsammans för att hantera dessa strukturella faktorer på ett ändamålsenligt sätt och anpassa befintliga system efter behov, med beaktande av det nära ömsesidiga beroendet mellan medlemsstaternas ekonomier och arbetsmarknader och tillhörande politik. Detta kräver en samordnad, ambitiös och verkningsfull politik , med deltagande av arbetsmarknadens parter, både på unions- och medlemsstatsnivå, i överensstämmelse med EUF-fördraget , den europeiska pelaren för sociala rättigheter och unionens regler om ekonomisk styrning. Dessa politiska insatser bör omfatta stimulans för hållbara investeringar, förnyade satsningar på strukturreformer i lämplig ordningsföljd som ökar den ekonomiska tillväxten, antalet arbetstillfällen av hög kvalitet, produktiviteten, skäliga arbetsvillkor, den sociala och territoriella sammanhållningen, den uppåtgående konvergensen, motståndskraften och det finanspolitiska och sociala ansvaret. De bör kombinera åtgärder på både utbuds- och efterfrågesidan, samtidigt som åtgärdernas miljörelaterade, sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenser beaktas. Till följd av uttalandet av den 23 mars 2020 från EU-ländernas finansministrar om stabilitets- och tillväxtpakten och coronakrisen, där ett tillfälligt avsteg från stabilitets- och tillväxtpakten (allmänna undantagsklausulen) tillkännagavs, och kommissionens meddelande av den 2 juni 2021 Samordning av den ekonomiska politiken 2021: få bukt med covid-19, stödja återhämtningen och modernisera ekonomin, enligt vilket den allmänna undantagsklausulen ska fortsätta att tillämpas under 2022 och väntas avaktiveras från 2023, bör medlemsstaterna utnyttja den allmänna undantagsklausulens fulla potential för att stödja företag i svårigheter eller med likviditetsbrist, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag, i syfte att värna arbetstillfällen, löner och arbetsvillkor och investera i människor och välfärdssystem. Den potentiella risken för de offentliga finanserna av förlängningen och de potentiella negativa sociala konsekvenserna av den förväntade avaktiveringen 2023 bör utvärderas i förväg.

(8)

Vid det sociala toppmötet i Porto den 8 maj 2021 (20) erkände EU:s ledare den europeiska pelaren för sociala rättigheter som en grundläggande del av återhämtningen, och konstaterade att dess genomförande kommer att stärka unionens satsning på en digital, grön och rättvis omställning och bidra till att uppnå en social och ekonomisk konvergens uppåt och till att ta itu med de demografiska utmaningarna. De betonade att den sociala dimensionen, den sociala dialogen och arbetsmarknadsparternas aktiva deltagande står i centrum för en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft. Medlemsstaterna ansåg att kommissionens handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter tillhandahöll användbar vägledning för genomförandet av pelaren, bland annat på områdena sysselsättning, kompetens, hälsa och socialt skydd. De välkomnade EU:s nya överordnade mål för 2030 för sysselsättning (78 % av befolkningen i åldern 20–64 år bör vara sysselsatt), kompetens (60 % av alla vuxna bör delta i utbildning varje år) och fattigdomsminskning (minst 15 miljoner, varav fem miljoner bör vara barn) och den reviderade sociala resultattavlan, som kommer att hjälpa till att mäta framstegen med genomförandet av den sociala pelarens principer som en del av ramen för politisk samordning inom den europeiska planeringsterminen. De konstaterade även att i takt med att Europa gradvis återhämtar sig från covid-19-pandemin kommer man att prioritera att skapa nya arbetstillfällen och inte bara bevara de befintliga samt att förbättra kvaliteten i arbetet, och de betonade att genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter kommer att vara avgörande för att säkerställa att fler och bättre arbetstillfällen för alla skapas inom ramen för en inkluderande återhämtning. Slutligen betonade medlemsstaterna vikten av att noggrant följa framstegen med genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU:s överordnade mål för 2030, även på den högsta nivån.

(8)

Vid det sociala toppmötet i Porto den 8 maj 2021 (20) erkände EU:s ledare den europeiska pelaren för sociala rättigheter som en grundläggande del av återhämtningen, och konstaterade att dess genomförande kommer att stärka unionens satsning på en digital, grön och rättvis omställning och bidra till att uppnå en social och ekonomisk konvergens uppåt och till att ta itu med de demografiska utmaningarna. De betonade att den sociala dimensionen, den sociala dialogen och arbetsmarknadsparternas aktiva deltagande står i centrum för en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft. Medlemsstaterna ansåg att kommissionens handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter tillhandahöll användbar vägledning för genomförandet av pelaren, bland annat på områdena sysselsättning, kompetens, hälsa och socialt skydd. De välkomnade EU:s nya överordnade mål för 2030 för sysselsättning (78 % av befolkningen i åldern 20–64 år bör vara sysselsatt), kompetens (60 % av alla vuxna bör delta i utbildning varje år) och fattigdomsminskning (minst 15 miljoner, varav fem miljoner bör vara barn) och den reviderade sociala resultattavlan, som kommer att hjälpa till att mäta framstegen med genomförandet av den sociala pelarens principer som en del av ramen för politisk samordning inom den europeiska planeringsterminen. De konstaterade även att i takt med att Europa gradvis återhämtar sig från covid-19-pandemin kommer man att prioritera att skapa nya arbetstillfällen och inte bara bevara de befintliga samt att förbättra kvaliteten i arbetet, och de betonade att genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter kommer att vara avgörande för att säkerställa att fler och bättre arbetstillfällen för alla skapas inom ramen för en inkluderande återhämtning. Slutligen betonade medlemsstaterna vikten av att noggrant följa framstegen med genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU:s överordnade mål för 2030, även på den högsta nivån. Medlemsstaterna bör säkerställa rättvis mobilitet och möjligheten att överföra rättigheter och sociala förmåner genom bättre skydd av mobila arbetstagare, inklusive gräns- och säsongsarbetare, effektivare arbetsinspektioner och införande av effektiva digitala lösningar.

(8a)

(9)

Reformer på arbetsmarknaden, inklusive de nationella lönesättningsmekanismerna, bör följa nationell praxis beträffande den sociala dialogen, för att se till lönerna är rättvisa och möjliggör en rimlig levnadsstandard och hållbar tillväxt. De bör också ge tillräckliga möjligheter att övergripande beakta socioekonomiska frågor, inklusive förbättringar vad gäller hållbarhet, konkurrenskraft, innovation, arbetstillfällen av hög kvalitet, arbetsvillkor, fattigdom bland förvärvsarbetande, utbildning och kompetens, folkhälsa och inkludering samt reallöner. Medlemsstaterna och unionen bör säkerställa att covid-19-krisens sociala, sysselsättningsrelaterade och ekonomiska inverkan lindras och att omställningar är socialt rättvisa. De bör också främja utvecklingen mot ett inkluderande och resilient samhälle där människor är skyddade och kan förutse och hantera förändringar och aktivt delta i samhällslivet och ekonomin. Enhetliga aktiva arbetsmarknadsåtgärder som utgörs av tillfälliga anställnings- och övergångsincitament , kompetensåtgärder och förbättrade arbetsförmedlingar krävs för att stödja övergångar på arbetsmarknaden i enlighet med kommissionens rekommendation (EU) om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease-åtgärder).

(9)

Reformer på arbetsmarknaden, inklusive de nationella lönesättningsmekanismerna, bör följa nationell praxis beträffande den sociala dialogen, för att se till lönerna är rättvisa och möjliggör en rimlig levnadsstandard och hållbar tillväxt. De bör också ge tillräckliga möjligheter att övergripande beakta socioekonomiska frågor, inklusive förbättringar vad gäller hållbarhet, konkurrenskraft, innovation, arbetstillfällen av hög kvalitet, arbetsvillkor, fattigdom bland förvärvsarbetande, jämställdhet, utbildning och kompetens, folkhälsa och inkludering samt reallöner. Medlemsstaterna bör därför respektera och stärka arbetsmarknadsparternas roll, satsa på att bygga ut förhandlingarnas täckningsgrad och stödja en hög grad av anslutning till fack- och arbetsgivarföreningar för att säkerställa en inkluderande och socialt rättvis återhämtning. Medlemsstaterna och unionen bör säkerställa att covid-19-krisens sociala, sysselsättningsrelaterade och ekonomiska inverkan lindras och att omställningar är socialt rättvisa. De bör också främja utvecklingen mot ett inkluderande och resilient samhälle där människor är skyddade och kan förutse och hantera förändringar och aktivt delta i samhällslivet och ekonomin. Enhetliga aktiva arbetsmarknadsåtgärder som utgörs av tillfälliga incitament för anställning och övergångskvalifikationer , validering och tillägnande av kompetens och förbättrade arbetsförmedlingar krävs för att stödja övergångar på arbetsmarknaden i enlighet med kommissionens rekommendation (EU) om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease-åtgärder). En grundlig utvärdering av nationella åtgärder och stödordningar som har satts in för att lindra effekterna av covid-19-pandemin behövs för att lärdomar ska kunna dras och instrument kartläggas för framtida bruk.

(10)

Diskriminering i alla former bör åtgärdas , jämställdhet mellan könen bör säkerställas och ungdomssysselsättning bör stödjas . Tillgång och möjligheter för alla bör säkerställas och fattigdom och social utestängning, även för barn, bör minskas , framför allt genom väl fungerande arbetsmarknader liksom adekvata och inkluderande sociala trygghetssystem, och genom att hindren för deltagande i utbildning och på arbetsmarknaden undanröjs, bland annat genom investeringar i förskoleverksamhet och barnomsorg samt i digitala färdigheter. Mot bakgrund av covid-19-krisen och med tanke på den åldrande befolkningen är det särskilt viktigt med jämlik tillgång till ekonomiskt överkomlig långvarig vård och omsorg och hälso- och sjukvård i rätt tid, inklusive förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Möjligheterna för personer med funktionsnedsättningar att bidra till ekonomisk tillväxt och social utveckling bör tillvaratas i högre utsträckning. När nya ekonomiska modeller och affärsmodeller införs på arbetsplatser i unionen förändras också anställningsförhållandena. Medlemsstaterna bör säkerställa att den europeiska sociala modellen bibehålls och stärks av de anställningsförhållanden som följer av nya arbetsformer.

(10)

Diskriminering i alla former bör undanröjas , jämställdhet mellan könen bör säkerställas och ungdomssysselsättning bör främjas . Tillgång och möjligheter för alla bör säkerställas och fattigdom och social utestängning, även för barn, bör utrotas , framför allt genom väl fungerande arbetsmarknader liksom adekvata och inkluderande sociala trygghetssystem, och genom att hindren för deltagande i utbildning och på arbetsmarknaden undanröjs, bland annat genom investeringar i förskoleverksamhet och annan barnomsorg, i digitala färdigheter och i livslångt lärande . Medlemsstaterna bör främja investeringar i hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet och ta ett samlat grepp för att lyfta barn ur fattigdom och stödja föräldrar till behövande barn. Den europeiska barngarantin bör integreras i alla politikområden och finansiering av barns rättigheter bör prioriteras, samtidigt som befintlig unionspolitik och unionsfinansiering bör utnyttjas till fullo för konkreta åtgärder som bidrar till att utrota barnfattigdom och socialt utanförskap. Mot bakgrund av covid-19-krisen och med tanke på den åldrande befolkningen är det särskilt viktigt med jämlik tillgång till ekonomiskt överkomlig långvarig vård och omsorg och hälso- och sjukvård i rätt tid, inklusive förebyggande , inte minst i frågor om psykisk hälsa på arbetsplatsen, och hälsofrämjande åtgärder. Möjligheterna för personer med funktionsnedsättningar att bidra till ekonomisk tillväxt och social utveckling bör tillvaratas i större utsträckning. När nya ekonomiska modeller och affärsmodeller införs på arbetsplatser i unionen förändras också anställningsförhållandena. Medlemsstaterna bör säkerställa att de anställningsförhållanden som följer av nya arbetsformer stärker den europeiska sociala modellen och samtidigt garanterar arbetstagarrättigheter, skäliga arbetsvillkor, inklusive hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, skäliga löner och en god balans mellan arbete och privatliv .

(12)

Medlemsstaterna bör till fullo utnyttja React-EU (21) som förstärker de sammanhållningspolitiska fonderna fram till 2023, Europeiska socialfonden+, den nya faciliteten för återhämtning och resiliens (22) och annan unionsfinansiering, inklusive Fonden för en rättvis omställning och InvestEU, för att främja sysselsättning, sociala investeringar, social inkludering, tillgänglighet, kompetenshöjning och omskolning av arbetskraften, livslångt lärande och högkvalitativ utbildning och fortbildning för alla samt digital kompetens och digitala färdigheter. De integrerade riktlinjerna riktar sig till medlemsstaterna och unionen, men de bör genomföras i partnerskap med alla nationella, regionala och lokala myndigheter, i nära samarbete med parlamenten, samt med arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället.

(12)

Medlemsstaterna bör till fullo utnyttja React-EU (21) som förstärker de sammanhållningspolitiska fonderna fram till 2023, Europeiska socialfonden+, den nya faciliteten för återhämtning och resiliens (22) och annan unionsfinansiering, inklusive Fonden för en rättvis omställning och InvestEU, för att främja sysselsättning, sociala investeringar, social inkludering, tillgänglighet, kompetenshöjning och omskolning av arbetskraften, livslångt lärande och högkvalitativ utbildning och fortbildning för alla samt digital kompetens och digitala färdigheter. Medlemsstaterna bör även dra full nytta av den reviderade europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/691  (22a) , för att stödja arbetstagare som sagts upp till följd av covid-19-krisen. De integrerade riktlinjerna riktar sig till medlemsstaterna och unionen, men de bör genomföras i partnerskap med alla nationella, regionala och lokala myndigheter, i nära samarbete med parlamenten, samt med arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället.

(13a)