Rådets motivering: Rådets ståndpunkt (EU) nr 29/2021 vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik

(2021/C 265/02)

I. INLEDNING

Den 13 juni 2018 lade kommissionen fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering (1) (instrumentet) under rubrik 4 (Migration och gränsförvaltning) i den fleråriga budgetramen 2021–2027.

Europaparlamentet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen (2) vid plenarsammanträdet den 13 mars 2019.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén antog sitt yttrande den 17 oktober 2018 (3).

Regionkommittén har inte avgett något yttrande om detta instrument.

Den 7 juni 2019 antog rådet en partiell allmän riktlinje (4) som tjänade som ett första mandat för förhandlingar med Europaparlamentet. Den 12 oktober 2020 antog rådet en fullständig allmän riktlinje (5) om ovannämnda förslag.

Medlagstiftarna inledde förhandlingar under andra halvåret 2019. Vid trepartsmötet den 10 december 2020 nådde medlagstiftarna en preliminär överenskommelse, som lades fram vid Corepers möte den 16 december 2020 (6). Arbetet med slutförandet av skäl, terminologi, bestämmelser om retroaktivitet för att säkerställa kontinuitet i finansieringen samt indikatorer fortsatte under 2021.

Coreper analyserade den slutliga kompromisstexten (7) i syfte att nå en överenskommelse vid mötet den 24 februari 2021.

Den 1 mars 2021 bekräftade Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) den politiska överenskommelsen. LIBE-utskottets ordförande skickade en skrivelse till Corepers ordförande och bekräftade att parlamentet, om rådet godkänner texten vid första behandlingen, efter juristlingvisternas slutgranskning kommer att godkänna rådets ståndpunkt vid andra behandlingen.

Coreper bekräftade den politiska överenskommelsen (8) vid mötet den 10 mars 2021.

II. MÅL

10.

Instrumentets politiska mål är att säkerställa en stark och effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna samtidigt som den fria rörligheten och grundläggande rättigheter skyddas, och därigenom bidra till att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom unionen.

11.

Instrumentet kommer att bidra till att följande specifika mål uppnås: i) Stödja en effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna för att underlätta laglig gränspassage, förebygga och upptäcka olaglig invandring och gränsöverskridande brottslighet samt på ett effektivt sätt hantera migrationsströmmar. ii) Stödja den gemensamma viseringspolitiken för att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt avseende utfärdandet av viseringar och underlätta lagligt resande, och samtidigt bidra till att förhindra migrations- och säkerhetsrisker.

III. ANALYS AV RÅDETS STÅNDPUNKT VID FÖRSTA BEHANDLINGEN

12.

Europaparlamentet och rådet förde förhandlingar i syfte att nå en överenskommelse på grundval av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (”tidig överenskommelse vid andra behandlingen”).

13.

Texten i rådets ståndpunkt vid första behandlingen återspeglar den kompromiss som med kommissionens hjälp nåddes i förhandlingarna mellan Europaparlamentet och rådet. Huvudinnehållet i denna kompromiss sammanfattas nedan.

14.

Multifunktionell utrustning Medlagstiftarna enades om att tillgångar som köpts med ett ekonomiskt bidrag från instrumentet kommer att förbli tillgängliga för användning på andra områden, inbegripet för tullen, för maritima insatser eller för att uppnå målen för de två andra fonderna för inrikes frågor (Amif och Fonden för inre säkerhet), under förutsättning att denna användning inte överstiger 30 % av den sammanlagda period som tillgången används.

15.

Minsta utgiftsnivå för viseringspolitik. Medlagstiftarna enades om att fastställa en bindande procentsats på minst 10 % av medlemsstaternas program för att täcka utgifterna inom detta specifika mål. Denna bindande procentsats kommer inte att tillämpas på den tematiska delen. Medlemsstaterna får avvika från minimiprocentsatsen endast om en ingående redogörelse lämnas i deras program.

16.

Åtgärder i och i förhållande till tredjeländer. Medlagstiftarna enades om att instrumentet kommer att ha den grad av flexibilitet som krävs för åtgärder som stöder dess mål, oavsett om de genomförs inom eller utanför unionens gränser. Dessa åtgärder måste utförs i synergi och samstämmighet med andra åtgärder utanför unionen som stöds genom andra unionsinstrument,

17.

Unionsbyråernas roll. Kunskapen och expertisen hos de berörda unionsbyråerna, i synnerhet Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa) och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, kommer att beaktas utifrån deras behörighetsområden vid utarbetandet av medlemsstaternas program. De skulle också kunna rådfrågas av kommissionen om åtgärder som ingår i driftsstödet och om vilka byråerna har särskilda sakkunskaper, samt när det gäller övervaknings- och utvärderingsuppgifter.

18.

Bestämmelser om grundläggande rättigheter. Bestämmelserna om grundläggande rättigheter rationaliserades i hela lagtexten. I detta sammanhang infördes i förordningen en ny artikel om ”Icke-diskriminering och respekt för grundläggande rättigheter”.

19.

Budgettillägg. Medlagstiftarna enades om ett tilläggsanslag på högst 1 miljard EUR i 2018 års priser som ska tilldelas den tematiska delen i enlighet med artikel 5 i och bilaga II till förordningen om den fleråriga budgetramen.

20.

Delegerade akter och genomförandeakter. Medlagstiftarna enades om att kommissionens arbetsprogram ska antas genom genomförandeakter (granskningsförfarande) och att bilaga III (stödets tillämpningsområde) ska ändras genom en delegerad akt.

21.

Åtgärder som berättigar till högre medfinansieringsgrader. Vissa åtgärder betraktades som prioriterade och deras medfinansieringsgrader höjdes. Dessa inbegriper omedelbart stöd till offer för människohandel, utveckling av integrerade system för skydd av barn vid de yttre gränserna, åtgärder för identifiering av utsatta personer, omedelbart bistånd till sådana personer och hänvisning av dem till skyddstjänster, driftskostnader för Etias, åtgärder för att höja kvaliteten på data som lagras i IKT-system på området viseringspolitik och gränser samt åtgärder för att förbättra IKT-systemens interoperabilitet.

22.

Driftsstöd. Den högsta procentsatsen för driftsstöd höjdes till 33 % av det belopp som tilldelats programmet. Kostnader som rör utbildningsverksamheter och fastigheter kommer att täckas för båda målen (gränser och visering), vilket breddar det tillämpningsområde som kommissionen ursprungligen föreslog.

23.

Blandfinansieringsinsatser. Medlagstiftarna beslutade att inte göra det möjligt att använda denna typ av ekonomiskt stöd från instrumentet.

24.

Överföring av medel (övergripande). En mottagandeklausul infördes i syfte att möjliggöra en eventuell överföring, på begäran av medlemsstaterna, av upp till 5 % av den ursprungliga tilldelningen från någon av fonderna enligt förordningen om gemensamma bestämmelser med delad förvaltning.

25.

Förfinansiering (övergripande). Särskilda förfinansieringsnivåer, som avviker från förordningen om gemensamma bestämmelser, godkändes för instrumentet.

26.

Kontroll och revision av projekt som genomförs av internationella organisationer (övergripande). Som ett undantag från förordningen om gemensamma bestämmelser enades man om en ny artikel för att underlätta medlemsstaternas samarbete med internationella organisationer inom ramen för delad förvaltning utan att ändra deras skyldighet att säkerställa lagligheten och korrektheten för de utgifter som deklareras till kommissionen.

IV. SLUTSATS

27.

Rådets ståndpunkt vid första behandlingen återspeglar den kompromiss som rådet och Europaparlamentet, med stöd av kommissionen, kommit överens om.

28.

Rådet anser att dess ståndpunkt vid första behandlingen utgör en väl avvägd kompromiss och att den nya förordningen, när den väl har antagits, kommer att spela en viktig roll när det gäller att säkerställa en stark och effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna samtidigt som den fria rörligheten för personer och grundläggande rättigheter skyddas, och därigenom bidra till att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom unionen.

(1) Dok. 10151/18 + ADD 1, ADD 1 COR 1

(2) Dok. 7403/19 (EUT C 23, 21.1.2021, s. 406).

(3) Dok. 13606/18 (EUT C 62, 15.2.2019, s. 184).

(4) Dok. 10141/19

(5) Dok. 11943/20

(6) Dok. 13863/20

(7) Dok. 6105/21

(8) Dok. 6690/21