|
5.5.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 169/26 |
Rådets motivering: Rådets ståndpunkt (EU) nr 14/2021 vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013
(2021/C 169/02)
I. INLEDNING
|
1. |
Den 30 maj 2018 antog Europeiska kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013 (1). |
|
2. |
Europaparlamentet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen den 28 mars 2019 (2). |
|
3. |
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén antog sitt yttrande den 12 december 2018 (3) och Regionkommittén antog sitt yttrande den 6 februari 2019 (4). |
|
4. |
Vid mötet den 20 december 2018 enades rådet om en partiell allmän riktlinje (enbart artiklarna) (5). Den 17 april 2019 godkände Coreper mandatet för förhandlingar med Europaparlamentet (hela texten med både skäl och artiklar) (6). Fyra trepartsmöten hölls, och en preliminär överenskommelse nåddes vid det sista trepartsmötet den 14 december 2020. |
|
5. |
Den 18 december 2020 godkände Coreper den slutliga kompromisstext (7) som trepartsmötena hade utmynnat i. |
|
6. |
Den 11 januari 2021 godkändes texten av Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning. |
II. SYFTE
|
7. |
Programmets allmänna mål är att skydda, utveckla och främja den europeiska kulturella och språkliga mångfalden och det europeiska kulturarvet samt att öka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft och ekonomiska potential, särskilt inom den audiovisuella sektorn. De specifika målen innefattar samarbete på europeisk nivå för att stödja skapandet av europeiska verk och stärka de ekonomiska, sociala och externa dimensionerna av de europeiska kulturella och kreativa sektorerna, och därmed främja den europeiska audiovisuella sektorns konkurrenskraft, strategiskt samarbete och innovation samt mediemångfald och mediekunnighet. |
|
8. |
Programmet bibehåller strukturen från det föregående programmet Kreativa Europa (2014–2020) med tre separata programområden: programområdet Kultur, som omfattar de kulturella och kreativa sektorerna med undantag av den audiovisuella sektorn, programområdet Media, för den audiovisuella sektorn och ett sektorsövergripande programområde för att stödja sektorsövergripande insatser som omfattar alla kulturella och kreativa sektorer. |
III. ANALYS AV RÅDETS STÅNDPUNKT VID FÖRSTA BEHANDLINGEN
|
9. |
Med utgångspunkt i kommissionens förslag förde rådet och parlamentet förhandlingar i syfte att nå en tidig överenskommelse vid andra behandlingen på grundval av rådets ståndpunkt vid första behandlingen, som parlamentet kunde godkänna som sådan. |
|
10. |
Rådets ståndpunkt vid första behandlingen omfattar följande centrala inslag om vilka en överenskommelse har nåtts mellan medlagstiftarna vid trepartsmötena: |
Viktiga frågor
|
11. |
Styrning
Europaparlamentet hade uttryckt farhågor om programmets styrning, och ville förhindra att initiativ införs utan parlamentets föregående godkännande under programperioden. Medlagstiftarna enades om en fast förteckning över åtgärder i bilaga I (Beskrivning av programmets åtgärder) med ett mycket detaljerat innehåll. Flexibilitet finns därmed uteslutande på genomförandenivån. Nya åtgärder får införas endast genom att kommissionen lämnar in ett förslag om ändring av förordningen. Detta garanterar båda medlagstiftarnas medverkan i politiskt relevanta beslut under programmets löptid. Arbetsprogram ska antas genom en genomförandeakt, varvid programkommittén behålls som en kontrollmekanism för medlemsstaterna. Användningen av delegerade akter planeras för att utarbeta bestämmelserna i en ram för övervakning och utvärdering, inklusive ändringar av bilaga II i syfte att se över eller komplettera indikatorerna. |
|
12. |
Budget
Överenskommelsen mellan medlagstiftarna motsvarar den finansieringsram som Europeiska rådet beslutade om i samband med den fleråriga budgetramen 2021–2027 (1 842 000 000 EUR i löpande priser), kompletterad med ett ytterligare anslag på 600 000 000 EUR i 2018 års priser (som ett resultat av den programspecifika justering som föreskrivs i artikel 5 i förordning (EU, Euratom) 2020/2093). De två medlagstiftarna enades också om att använda samma modell för uppdelningen per programområde för både finansieringsramen och det ytterligare anslaget: minst 33 % för det mål som motsvarar programområdet Kultur, minst 58 % för det mål som motsvarar programområdet Media och upp till 9 % för det mål som motsvarar det sektorsövergripande programområdet. |
|
13. |
Enheter som får beviljas bidrag utan ansökningsomgång
Vid fastställandet av vilka enheter som är berättigade att delta i programmet föreslog kommissionen två enheter som skulle kunna få bidrag utan ansökningsomgång: Europeiska filmakademin och Europeiska unionens ungdomsorkester. Även om parlamentets ursprungliga ståndpunkt liknande kommissionens, med Europeiska filmakademin som mottagare av direkt stöd utan konkurrens i den specifika kontext som rör åtgärden för LUX-priset var rådets ursprungliga ståndpunkt mindre gynnsam, och betonade rättvis konkurrens som en förutsättning för tillgång till offentlig finansiering. Den text som förhandlingarna utmynnade i föreskriver inte att utsedda bidragsmottagare får beviljas bidrag utan ansökningsomgång. Den innehåller dock en uttrycklig hänvisning till LUX-priset bland de åtgärder genom vilka prioriteringarna för programområdet Media ska eftersträvas (bilaga I). Vad gäller Europeiska unionens ungdomsorkester innehåller texten a) ett erkännande av dess specifika status i skäl 40, och b) en möjlighet att stödja denna enhet föreskrivs i bilaga I (en lösning liknande den som fastställs för LUX-priset). Ungdomsorkestern är också föremål för en avsiktsförklaring från kommissionen. |
|
14. |
Likvärdiga förutsättningar
De centrala inslag som definierar rådets ståndpunkt i denna fråga, som diskuterades ingående, är följande:
|
|
15. |
Behandlingen av musiksektorn
I den överenskomna texten har skäl 13 förenklats och hänvisningen till musiksektorn framhävts i inledningsfrasen för sektorsspecifika åtgärder inom ramen för programområdet Kultur. I linje med kommissionens förslag identifieras musiksektorn som föremål för en sådan avgränsad sektorsspecifik åtgärd, tillsammans med bok- och förlagsbranschen, arkitektur och kulturarv samt andra sektorer för konstnärligt skapande med särskilda behov. |
|
16. |
Inkludering
Den överenskomna texten innehåller en ny övergripande hänvisning till inkludering i programmet (i artikel 3 – Programmets mål). |
Övrigt
|
17. |
Medlagstiftarna enades om att behålla logotypen för programområdet Media, som återges på bild i en ny bilaga till texten. |
|
18. |
Vad gäller tredjeländers deltagande innebär resultatet av förhandlingarna att alla tredjeländer som deltar i programområdet Media och det sektorsövergripande programområdet måste uppfylla villkoren i direktivet om audiovisuella medietjänster. I vederbörligen motiverade fall får länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken dra nytta av ett undantag från denna skyldighet. Eftastaterna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, kandidatländer och potentiella kandidater som deltog fullt ut i programmet för 2014–2020 kommer att omfattas av en övergångsperiod för att anpassa sin nationella rätt till det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster. Tredjeländer som enbart deltar i programområdet Kultur får möjlighet att inrätta ett programkontor. |
|
19. |
Flera bestämmelser har ändrats för att säkerställa ett övergripande tillvägagångssätt för alla ärenden som rör den fleråriga budgetramen. De avser frågor såsom att programmets löptid har lagts till i artikel 1 och anpassats till tidsramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027, tredjeländers deltagande, skyddet av unionens ekonomiska intressen, spetskompetensstämpeln, kumulativ och alternativ finansiering samt retroaktivitet. |
IV. SLUTSATS
|
20. |
Rådets ståndpunkt vid första behandlingen återspeglar till fullo den kompromiss som med kommissionens hjälp nåddes i förhandlingarna mellan rådet och Europaparlamentet. Denna kompromiss bekräftas av skrivelsen från ordföranden för Europaparlamentets utskott för utbildning och kultur till Corepers ordförande den 15 januari 2021. I denna skrivelse anger ordföranden för utskottet för utbildning och kultur att, om rådet formellt översänder sin ståndpunkt till parlamentet som överenskommet skulle hon, med förbehåll för juristlingvisternas granskning, rekommendera plenarförsamlingen att godkänna rådets ståndpunkt utan ändringar vid parlamentets andra behandling. |
(1) Dok. 9170/18 + ADD 1.
(2) EUT C 108, 26.3.2021, s. 934.
(3) EUT C 110, 22.3.2019, s. 87.
(4) EUT C 168, 16.5.2019, s. 37.
(5) Dok. 15618/18 + ADD 1.
(6) Dok. 7526/19.
(7) Dok. 13848/20.