Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2015/760 vad gäller omfattningen av godtagbara tillgångar och investeringar, kraven på portföljsammansättning och diversifiering, penninglån och andra fondbestämmelser samt vad gäller kraven avseende auktorisation, investeringsstrategi och driftsvillkor för europeiska långsiktiga investeringsfonder

(COM(2021) 722 final – 2021/0377 (COD))

(2022/C 290/11)

Föredragande:

Pierre BOLLON

Remiss	Europaparlamentet, 14.2.2022 Europeiska unionens råd, 22.3.2022
Rättslig grund	Artiklarna 114 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	3.3.2022
Antagande vid plenarsessionen	23.3.2022
Plenarsession nr	568
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	111/1/0

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ställer sig helhjärtat bakom den välavvägda översyn av förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltif-förordningen) som föreslås, eftersom förordningen i sin tidigare form inte uppnådde sina välmenta mål. Det är särskilt viktigt för den socialt inkluderande återhämtningen efter covid-19-pandemin och för den digitala omställningen och klimatomställningen att det sker ett skifte i fråga om ekonomiska resurser och besparingar till förmån för långsiktiga investeringar. I detta sammanhang är det mycket viktigt med en ingående översyn av Eltif-förordningen. Kommittén hoppas därför att antagandeprocessen inte kommer att leda till att det införs nya krav i lagstiftningen som begränsar den satsning på större enkelhet som kommissionen med rätta föreslår.

1.2

Detta relevanta förslag till en andra Eltif-förordning kommer lägligt och kan avsevärt stimulera den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen i EU. Europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltif-fonder) är långsiktiga fonder som omfattas av ett ”europeiskt pass”. De kommer att behöva spela en central roll när det gäller att finansiera klimatomställningen och den digitala omställningen, bygga upp transportinfrastruktur och social infrastruktur samt finansiera bostadsprojekt, och givetvis även i fråga om att finansiera små och medelstora företag, särskilt innovativa företag och uppstartsföretag, i EU.

1.3

I dagsläget finns det tyvärr inte någon tillräckligt exakt beräkning av det globala underskottet i fråga om långsiktig finansiering. Det krävs fortfarande arbetsinsatser på EU-nivå för att man ska kunna göra en bättre beräkning, men finansieringsbehovet är utan tvekan stort och uppgår till flera biljoner euro.

1.4

EESK framhåller mycket bestämt vikten av att finansiera den nödvändiga omställningen till en mycket mindre koldioxidintensiv (och i slutändan koldioxidneutral) ekonomi i EU, och av EU:s strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi. Man behöver också öka tillgängligheten på miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade uppgifter (ESG-uppgifter) och finansiella uppgifter, särskilt genom projektet med den europeiska gemensamma kontaktpunkten och, vilket är nog så viktigt, genom nödvändig reglering av och tillsyn över dataleverantörer.

1.5

Kommissionens förslag till en andra Eltif-förordning omfattar riktade förbättringar vad gäller godtagbara investeringar. Detta kommer att utöka investeringssfären för Eltif-fonderna och stödja ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Förslaget innebär också att fonderna geografiskt sett kommer att kunna täcka ett bredare spektrum av investeringar i Europa.

1.6

EESK uttrycker sitt stöd för justeringen av tidigare avskräckande hinder för tillgång till Eltif-fonder för icke-professionella investerare, som i dag inte kan dra nytta av avkastningen på långsiktiga investeringar. I och med detta kommer Eltif-fonderna att kunna komplettera de aktuella framgångarna för företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag). Detta är ett viktigt steg, inte minst eftersom investerarskyddet stärks genom den nya starka kopplingen till de obligatoriska ”lämplighetsbedömningarna” inom ramen för direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid II) och förtydligandet av reglerna om intressekonflikter. Som så många gånger tidigare uppmanar kommittén också med eftertryck till att utbildning för investerare utvecklas i hela Europa.

1.7

EESK skulle kunna tänka sig ”delvis öppna” Eltif-fonder (utöver slutna Eltif-fonder), dvs. Eltif-fonder som kan vara stora och diversifierade och där inlösen (och teckning) kan tillåtas efter en viss uppsägningstid, naturligtvis under förutsättning att dessa möjligheter tydligt anges i den dokumentation som kunderna får och att de övervakas av den behöriga nationella myndigheten. För att Eltif-fonderna ska bli mer likvida bör de kunna investera upp till 50 % (och möjligen ännu mer) i diversifierade tillgångar, med iakttagande av fondföretagsreglerna. Det skulle också vara till stor hjälp om nivån i fråga om möjliga investeringar i andra fonder höjdes ytterligare.

1.8

Med tanke på att Eltif-fonderna strikt ska följa reglerna i en EU-förordning skulle kommissionen som en ytterligare positiv åtgärd kunna bedöma huruvida det skulle vara fördelaktigt och genomförbart att tillåta dem att använda ett internationellt standardnummer för värdepapper (ISIN-kod) med ”.eu” för att öka sin tillgänglighet och synlighet över gränserna. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) bör, vid sidan av aktiva nationella tillsynsmyndigheter, spela en stark roll vad gäller att anta tekniska standarder för tillsyn, främja enhetlig tillsyn och samordna tillsynsarbetet.

1.9

Det är viktigt att göra det lättare för Eltif-fonder att få tillgång till sparkonton, fondförsäkringsavtal, sparprogram för arbetstagare och givetvis pensionsmekanismer såsom den paneuropeiska pensionsprodukten. Samtidigt skulle man inom ramen för det aktuella förslaget till omarbetning av Solvens II och den framtida översynen av direktivet om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (direktivet om tjänstepensionsinstitut) kunna ge försäkrings- och pensionsföretag incitament att investera i Eltif-fonder.

1.10

Sist men inte minst bör europeiska investerare i Eltif-fonder kunna få den ”bästa skattemässiga behandlingen” i fråga om sina besparingar i sitt hemvistland. Långsiktiga investerare bör omfattas av stabila och stimulerande skatteregler i hela EU.

2.   Sammanfattning av kommissionens förslag

2.1

Eltif-förordningen är en europeisk ram för alternativa investeringsfonder (AIF-fonder) som gör långsiktiga investeringar, bl.a. i samhälls- och transportinfrastruktur, fast egendom och små och medelstora företag. Genom Eltif-förordningen fastställs enhetliga regler för auktorisation, investeringsstrategi och driftsvillkor samt marknadsföring av Eltif-fonder.

2.2

Eltif-regelverket är avsett att underlätta institutionella och icke-professionella investerares långsiktiga investeringar i dessa typer av tillgångar och ge realekonomin en alternativ finansieringskälla utanför banksektorn.

2.3

Denna översyn syftar till att öka användningen av Eltif-fonder i hela EU till förmån för den europeiska ekonomin och investerare. Detta skulle i sin tur stödja den fortsatta utvecklingen av kapitalmarknadsunionen, som också syftar till att underlätta EU-företagens tillgång till mer stabil, hållbar och mångsidig långsiktig finansiering.

2.4

Sedan Eltif-fondernas ursprungliga rättsliga ram antogs i april 2015 har endast 67 Eltif-fonder (februari 2022) auktoriserats med en relativt liten mängd nettotillgångar under förvaltning (de totala förvaltade tillgångarna uppskattas ha varit ca 2,4 miljarder euro år 2021). De auktoriserade Eltif-fonderna har sitt säte i endast fyra medlemsstater (Luxemburg, Frankrike, Italien och Spanien) och de övriga medlemsstaterna har inga inhemska Eltif-fonder.

2.5

Eltif-ramen är fortfarande relativt ny och tillgängliga marknadsdata visar att marknaden inte har utvecklats i den takt som förväntades.

2.6

Av utvärderingen av hur Eltif-fondens rättsliga ram fungerar och återkopplingen från intressenter framgår att Eltif-fondernas fördelar hämmas av de restriktiva fondbestämmelserna och inträdeshindren för icke-professionella investerare. Den kombinerade verkan av dessa två egenskaper minskar Eltif-ramens nytta, ändamålsenlighet och attraktionskraft för förvaltare och investerare. Dessa begränsningar är de viktigaste anledningarna till att Eltif-fonderna inte lyckas växa så mycket att de når sin fulla potential när det gäller att kanalisera investeringar till realekonomin.

2.7

Följaktligen syftar översynen av Eltif-fondernas rättsliga ram till att påskynda acceptansen av Eltif-fonderna och höja deras attraktionskraft genom riktade ändringar av fondbestämmelserna. Ändringarna består i synnerhet av att bredda omfattningen av godtagbara tillgångar och investeringar, tillåta mer flexibla fondbestämmelser som bl.a. underlättar fondandelsstrategier, minska de ogrundade hinder som innebär att icke-professionella investerare inte får tillgång till Eltif-fonder, i synnerhet kravet på att nyinvesteringar uppgår till minst 10 000 euro och kravet på att icke-professionella investerare vars finansiella portföljer uppgår till mindre än 500 000 euro totalt inte investerar mer än 10 % av sin portfölj i Eltif-fonder.

2.8

Förslaget syftar dessutom till att göra Eltif-strukturen attraktivare genom att lätta på utvalda fondbestämmelser för Eltif-fonder som endast distribueras till professionella investerare. Genom översynen av Eltif-fondernas rättsliga ram införs också en mekanism för en frivillig likviditetsfacilitet som tillhandahåller Eltif-investerare och nytecknande investerare extra likviditet utan att Eltif-fondernas kapital behöver utnyttjas. Förslaget syftar också till att säkerställa att det finns lämpliga skyddsmekanismer för investerare.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EESK ställer sig helhjärtat bakom den välavvägda översyn av Eltif-förordningen som föreslås, eftersom förordningen i sin tidigare form inte uppnådde sina välmenta mål. Denna välkomna översyn framhölls redan i kommitténs yttrande om kapitalmarknadsunionen (1) som en hörnsten i den nya handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen.

3.2

Utöver att öka effektiviteten och säkerheten på de europeiska kapitalmarknaderna är det för den socialt inkluderande återhämtningen efter covid-19-pandemin och för den digitala omställningen och klimatomställningen i själva verket särskilt viktigt att det sker ett skifte i fråga om ekonomiska resurser och besparingar till förmån för långsiktiga investeringar. I detta sammanhang är det mycket viktigt med en ingående översyn av Eltif-förordningen. Kommittén hoppas därför att antagandeprocessen inte kommer att leda till att det införs nya krav i lagstiftningen som begränsar den satsning på större enkelhet som kommissionen med rätta föreslår.

3.3

Eltif-fonder är långsiktiga fonder som kan marknadsföras och tecknas över gränserna inom EU, eftersom de omfattas av ett ”europeiskt pass”. De kommer att kunna spela en central roll när det gäller att bygga upp infrastruktur (t.ex. transport- och energiinfrastruktur), modernisera bostäder, finansiera forskning och utveckling och, givetvis, finansiera små och medelstora företag och uppstartsföretag i EU (här är det fråga om investeringar där man i regel inte kan dra nytta av den likviditet som en notering på finansmarknaderna medför), vilket främjar skapandet av arbetstillfällen.

3.4

Vidare framhåller EESK mycket bestämt vikten av att finansiera den nödvändiga omställningen till en inkluderande och mycket mindre koldioxidintensiv (och i slutändan koldioxidneutral) ekonomi i EU och av EU:s strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi, i synnerhet förslaget till direktiv om företagens hållbarhetsrapportering och den planerade sociala taxonomin. Man behöver också öka tillgängligheten på ESG-uppgifter och finansiella uppgifter, särskilt genom projektet med den europeiska gemensamma kontaktpunkten och, vilket är nog så viktigt, genom nödvändig reglering av och tillsyn över dataleverantörer. Arbetet med ESG-märkning bör också påskyndas för att ge vägledning åt investerare i Eltif-fonder.

3.5

Kommissionens välavvägda och proportionerliga förslag till en andra Eltif-förordning omfattar med rätta riktade förbättringar vad gäller godtagbara investeringar, som kommer att göra det möjligt att stärka stödet för tillväxt och konkurrenskraft genom Eltif-fonder. Många Eltif-fonder kommer således att vara mer diversifierade, eftersom deras investeringssfär kommer att utökas och ge fler möjligheter. Andra Eltif-fonder kommer att vara mer koncentrerade, med fokus på viktiga investeringar. Ändringarna innebär också att Eltif-fonderna geografiskt sett kommer att kunna täcka ett bredare spektrum av investeringar i Europa.

3.6

EESK uttrycker sitt stöd för justeringen av tidigare avskräckande hinder för tillgång till Eltif-fonder för icke-professionella investerare. Med tanke på den enorma mängd sparmedel som i dag inte kan dra nytta av avkastningen av långsiktiga investeringar är detta ett viktigt steg, särskilt i ett läge med låga räntor (som i vissa fall visserligen är på väg upp) och inflationstryck. När det gäller investerarskyddet är det mycket viktigt att ett bredare spektrum av godtagbara tillgångar och investeringsstrategier tillhandahålls, vilket kommer att vara effektivare än de detaljerade begränsningarna från 2015, som på ett mycket negativt sätt har begränsat fondutbudet för investerare, såväl institutionella som icke-professionella. EESK välkomnar den nya starka kopplingen till de obligatoriska ”lämplighetsbedömningarna” inom ramen för Mifid II och förtydligandet av reglerna om intressekonflikter. Som så många gånger tidigare uppmanar kommittén också med eftertryck till att utbildning för investerare utvecklas i hela Europa.

3.7

En typ av Eltif-fonder fungerar på ett sätt som gör att de påminner om slutna fonder. I detta fall får investerarna vanligtvis likviditet genom mekanismer för en frivillig likviditetsfacilitet via mekanismer för handel på andrahandsmarknaden, vilket också kommissionen föreslår. Dessa mekanismer är emellertid ofta svåra eller till och med omöjliga att genomföra i praktiken, särskilt när det råder brist på ”marknadsgaranter” (en risk som EESK lyfte fram i sitt yttrande av den 16 oktober 2013 och som dessvärre har blivit verklighet).

3.8

Utöver dessa slutna Eltif-fonder skulle EESK därför även kunna tänka sig ”delvis öppna” Eltif-fonder (2), dvs. Eltif-fonder som kan vara stora och diversifierade och där regelbunden (t.ex. två gånger om året) inlösen (och även teckning) kan tillåtas efter en viss uppsägningstid (t.ex. 90 dagar), naturligtvis under förutsättning att dessa möjligheter tydligt anges av Eltif-förvaltaren i den dokumentation som kunderna får och att de övervakas av den behöriga nationella myndigheten. Kommissionens förslag om att bringa ytterligare klarhet genom tekniska standarder för tillsyn med avseende på procentandelen för inlösen är ett första steg i rätt riktning som bör följas av ytterligare steg. För att de ”delvis öppna” Eltif-fonderna ska bli mer likvida bör de kunna investera upp till 50 % (och möjligen ännu mer) i diversifierade tillgångar, med iakttagande av fondföretagsreglerna. Det skulle också vara till stor hjälp om nivån i fråga om möjliga investeringar i andra fonder höjdes ytterligare.

3.9

EESK skulle vilja se att medel som mobiliseras genom Eltif-fonder huvudsakligen investeras i EU:s ekonomi, med tanke på den hårda konkurrensen på global nivå och behovet av att finansiera den gröna och den digitala omställningen. I dagsläget finns det tyvärr inte någon tillräckligt exakt beräkning av underskottet i fråga om långsiktig finansiering. Det krävs således fortfarande arbetsinsatser på EU-nivå för att man ska kunna göra en bättre beräkning, men finansieringsbehovet är utan tvekan stort: räknar man in behovet av finansiering avseende klimat och hållbarhet, eget kapital, innovativa små och medelstora företag och uppstartsföretag, transportinfrastruktur och, framför allt, social infrastruktur uppgår det till flera biljoner euro (en låg ensiffrig procentandel av EU:s bruttonationalprodukt).

3.10

Med tanke på att Eltif-fonderna strikt ska följa reglerna i en EU-förordning skulle kommissionen som en ytterligare positiv åtgärd kunna bedöma huruvida det skulle vara fördelaktigt och genomförbart att tillåta dem att använda en ISIN-kod med ”.eu” för att öka sin tillgänglighet och synlighet över gränserna. EESK välkomnar i detta avseende den förbättring av Eltif-registret som kommissionen föreslår. Kommittén uppmanar till att tydliga EU-omfattande regler fastställs och tillämpas, under effektiv ledning av Esma och i vederbörligt samarbete med aktiva nationella tillsynsmyndigheter. Reglerna måste framför allt säkerställa att Eltif-förvaltare inför lämpliga likviditetshanteringsverktyg i de fonder som de inrättar och även tillhandahåller tydlig och korrekt information om avgifter och risker, vilket redan föreskrivs i förordningen om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter) och i Mifid.

3.11

Det är viktigt att göra det lättare för Eltif-fonder att få tillgång till sparkonton, fondförsäkringsavtal, sparprogram för arbetstagare och givetvis pensionsmekanismer såsom den paneuropeiska pensionsprodukten. Samtidigt skulle man inom ramen för det aktuella förslaget till omarbetning av Solvens II och den framtida översynen av direktivet om tjänstepensionsinstitut kunna ge försäkrings- och pensionsföretag incitament att investera i Eltif-fonder.

3.12

Sist men inte minst bör europeiska investerare i Eltif-fonder kunna få den ”bästa skattemässiga behandlingen” i fråga om sina besparingar i sitt hemvistland. Tyvärr är det i dag många länder i EU som mycket ofta behandlar det kortsiktiga sparandet i likvida tillgångar mer fördelaktigt i skattehänseende, vilket sänder investerarna den felaktiga signalen att det är bättre att ”föredra likviditet” även om de skulle kunna ha en mer långsiktig vision. Långsiktiga investerare bör under alla omständigheter omfattas av stabila och stimulerande skatteregler.

---

(1)  EUT C 155, 30.4.2021, s. 20.

(2)  Såsom för närvarande planeras inom ramen för det kommande systemet för långsiktiga tillgångsfonder (LTAF) i Förenade kungariket. Majoriteten av dem som lämnade synpunkter på kommissionens konsekvensbedömning var av samma åsikt (se s. 73).