Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag

(COM(2021) 813 final – 2021/0419 (COD))

(2022/C 290/20)

Föredragande:

Stefan BACK

Remiss	Europaparlamentet, 27.1.2022 Rådet, 28.1.2022
Rättslig grund	Artiklarna 91 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Antagande av sektionen	10.3.2022
Antagande vid plenarsessionen	23.3.2022
Plenarsession nr	568
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	225/1/5

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens förslag, som är helt i samklang med EESK:s rekommendationer i vårt tidigare yttrande om samverkande intelligenta transportsystem, och menar att förslaget tillför ett betydande mervärde med avseende på förbättringar, säkerhet, trygghet och effektivitet.

1.2

EESK välkomnar också att omfattningen av den information som ska tillhandahållas har breddats samt att medlemsstaterna ska vara skyldiga att samarbeta. Särskild uppmärksamhet kan fästas vid det utvidgade tillämpningsområdet för informationsutbyte om gods samt samverkande, uppkopplad och automatiserad mobilitet, inbegripet kommunikation mellan fordon, vilket också avsevärt förbättrar trafiksäkerheten.

1.3

Kommittén noterar att den förbättrade effektiviteten kommer att gälla både gods- och persontransporter, vilket till exempel gör det möjligt att följa en försändelse.

1.4

EESK uppskattar visserligen behovet av att standardisera informationsutbytet, men understryker ändå behovet av att lämna rimligt utrymme för lokala och företagsspecifika lösningar, där detta är vederbörligen motiverat och proportionerligt, även med beaktande av eventuella effekter på den inre marknaden.

1.5

Kommittén understryker att införandet av intelligenta transportsystem (ITS) måste ske i en bred samhällskontext där man beaktar faktorer långt bortom rent tekniska aspekter, och att det kan komma att uppstå negativa effekter ur både hållbarhets- och resurseffektivitetssynpunkt om man underlåter att göra detta. I anslutning till detta understryker EESK vikten av att ägna tillräcklig uppmärksamhet och tillräckliga resurser åt landsbygdsområdenas behov, inbegripet aspekter som rör allmännyttiga tjänster och alternativa mobilitetssätt såsom gång och cykling.

1.6

Kommittén tar också upp frågan om gemensamt utnyttjande av mobilitetsresurser och vill fästa uppmärksamhet på det eventuella behovet av en delegerad akt om ITS-stöd för detta ändamål, där man exempelvis tar upp tillgången till transportresurser och transportkapacitet, samt sammanläggning av resebehov, och kartlägger matchningsmöjligheter för att optimera kapacitetsutnyttjandet.

1.7

En optimerad användning av tillgängliga resurser, med det ökade antalet utsläppsfria fordon, kommer att förbättra hållbarheten.

1.8

EESK ser förslaget som ett viktigt steg i riktning mot ett gemensamt europeiskt dataområde för rörlighet, vilket ger mervärde genom ökad effektivitet samt skapar förutsättningar för förbättrade arbetsvillkor inom transportsektorn, till exempel genom att underlätta efterlevnaden av lagstiftningen om arbets- och vilotider och göra det lättare att hitta och få tillträde till rastplatser.

1.9

Vi vill fästa uppmärksamheten på vikten av förtroendeskapande åtgärder för att ett system som bygger på utbyte av resurser och information ska accepteras av allmänheten och fungera väl. Detta innebär bland annat att integritets- och dataskyddet samt skyddet för affärshemligheter måste vara tillfredsställande. Kommittén ser därför fram emot den styrningsram som kommissionen tillkännagav i sitt meddelande om en EU-strategi för data.

1.10

När det gäller fordonsintegrerade data pekar EESK också på behovet av att säkerställa såväl konsumentskydd som rättvis konkurrens, vilket vidareutvecklas i punkt 3.18.

1.11

Det är brådskande med en sektorsspecifik förordning om tillgång till fordonsintegrerade data, funktioner och resurser. Kommissionen har hittills inte lagt fram något förslag i frågan. En sådan försening är särskilt negativ för konsumenterna.

1.12

EESK framhåller också behovet av att förbättra inkluderingen av personer med nedsatt rörlighet, och anser att tillgänglighetskraven i direktiv (EU) 2019/882 bör inkluderas i ITS-kraven, eventuellt i form av en delegerad akt.

1.13

Slutligen upprepar kommittén sitt erbjudande i ovannämnda yttrande om samverkande intelligenta transportsystem om att bistå kommissionen i dess genomförandeåtgärder genom att fungera som en länk till det civila samhället.

2. Bakgrundsinformation

2.1

Kommissionens förslag är en del av genomförandet av kommissionens strategi för hållbar och smart mobilitet från 2020 (nedan kallad strategin) och omställningen av det europeiska transportsystemet. Där beskrivs på vilka områden digitaliseringen har en nyckelroll för att göra transportsystemet sömlöst och mer effektivt.

2.2

Intelligenta transportsystem (ITS) har en central roll när det gäller att skapa ett uppkopplat och automatiserat multimodalt mobilitetssystem som kommer att förbättra transporternas effektivitet, säkerhet och hållbarhet.

2.3

Det föreliggande förslaget läggs fram i linje med kommissionens meddelande om en EU-strategi för data (COM(2020) 66), i syfte att bidra till genomförandet av målen i den gröna given och rusta Europa för den digitala tidsåldern.

2.4

ITS-direktivet (2010/40/EU) behöver uppdateras för att möta utmaningarna i samband med den tekniska utvecklingen av ITS och särskilt för att förbättra samarbetet mellan berörda aktörer och tillgången till ITS-tjänster.

2.5

Förslaget om en uppdatering av ITS-direktivet ingår i ett lagstiftningspaket som fokuserar på målen om att minska koldioxidutsläppen, om digitalisering och om förbättrad resiliens hos transportinfrastrukturen. Till exempel innehåller både förslaget till översyn av TEN-T-förordningen (1) och meddelandet om EU:s nya ram för mobilitet i städer (2) bestämmelser om införandet av ITS-tjänster såsom tillhandahållande av säkerhetsrelaterad information och mobilitetsutveckling i städer.

2.6

ITS-direktivet kommer att vara ett viktigt inslag i genomförandet av det gemensamma europeiska dataområdet för rörlighet, som är ett av de dataområden som planeras för strategiska sektorer inom ramen för EU-strategin för data.

2.7

Genom förslaget ändras ITS-direktivet så att datatillgång och införande av ITS-tjänster läggs till i direktivets tillämpningsområde. De prioriterade åtgärdsområdena har omstrukturerats så att de stämmer bättre överens med de olika typerna av ITS-tjänster.

—	En nationell åtkomstpunkt för datautbyte håller på att inrättas i varje medlemsstat. Det blir obligatoriskt att utbyta/tillhandahålla data på ett antal områden, och data kommer i stor utsträckning också att vidarebefordras till berörda aktörer.

—	Medlemsstaterna ska också vid behov samarbeta med relevanta berörda aktörer om de operativa aspekterna av genomförandet.

—	I ett nytt avsnitt i bilaga I om prioriterade områden fastställs bestämmelser om en roll för data vid spårning av fraktgods och det finns även ett nytt avsnitt om samverkande, uppkopplade och automatiserade mobilitetstjänster.

—	Det finns också bestämmelser om dataskydd och integritet.

—	Ett viktigt inslag är att kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att uppdatera vissa informationskrav.

—	Medlemsstaterna ska regelbundet rapportera till kommissionen om genomförandet av direktivet.

3. Allmänna kommentarer

3.1

EESK välkomnar kommissionens förslag, som är helt i samklang med den utveckling som vi rekommenderar i vårt yttrande om samverkande intelligenta transportsystem (3). Kommittén anser att det uppdaterade ITS-system som kommissionen nu föreslår har ett betydande mervärde, både när det gäller förbättrad trygghet och säkerhet samt ökad effektivitet, inte bara med hänsyn till förbättrade och säkrare trafikflöden utan också som stödfunktion för en effektiv logistik.

3.2

EESK välkomnar därför också att omfattningen av den information som ska tillhandahållas har breddats och att medlemsstaterna kommer att vara skyldiga att samarbeta. Vi uppskattar särskilt att bestämmelserna om informationsutbyte beträffande godstransporter har fått ett utvidgat tillämpningsområde och att den information som ska ingå har utökats till att omfatta samverkande, uppkopplad och automatiserad mobilitet.

3.3

Kommittén förutsätter att det föreslagna informationssystemet även kommer att omfatta kommunikation mellan fordon, vilket vi redan efterfrågat i vårt yttrande om den europeiska strategin för samverkande intelligenta transportsystem. EESK påminner om att kommunikation mellan fordon bidrar starkt till att förebygga trafikolyckor.

3.4

Vi utgår från att det uppgraderade system för informationsutbyte som nu föreslås kommer att tillföra ett mervärde i form av ökad effektivitet för både passagerar- och godstransporter och även att det nu kommer att bli lättare för de inblandade att t.ex. följa en fraktförsändelse, eftersom relevant information nu också kommer att vidarebefordras till relevanta berörda aktörer.

3.5

Kommittén noterar att den information som ska utbytas i detta skede till stor del är standardiserad, och upprepar därför sin åsikt att det är viktigt ge rimligt utrymme för lokala och företagsspecifika lösningar, när detta är vederbörligen motiverat och proportionerligt, även med beaktande av eventuella effekter på den inre marknaden. EESK utgår från att detta inte utgör något problem så länge som den information som matas in i det föreslagna systemet uppfyller de fastställda standarderna.

3.6

Kommittén noterar att införandet av intelligenta transportsystem (ITS) måste ske i en bred samhällskontext, och att det inte automatiskt leder till ett klimatvänligt transportsystem. Digitaliseringen av transportsätten i sig (t.ex. automatiserad mobilitet med bil) kan till och med vara kontraproduktiv ur miljöpolitisk synpunkt. Intelligenta transportsystem bör utvecklas, främjas och användas för att få fram ett klimatvänligt mervärde.

3.7

Ett effektivt kollektivtrafiksystem som en del av tjänster av allmänt (ekonomiskt) intresse, kompletterat med cykling och gång, är avgörande för hållbar mobilitet. EESK förespråkar ett främjande av intelligenta transportsystem för att stärka och komplettera kollektivtrafiken.

3.8

En rent teknikorienterad syn på utvecklingen av intelligenta transportsystem kan leda till att man misslyckas med att bidra till uppnåendet av de fastställda målen och resultaten – till exempel bidraget från system för bildelning i tätorter som redan har välutvecklade kollektivtrafiksystem. Automatiserad bilkörning är kanske heller inte en framtidsorienterad lösning för städer, särskilt inte på platser med trafikstockningar och där man har ont om offentliga ytor. EESK vidhåller därför att de stora mobilitetsinnovationerna elektrifiering, automatisering och delning kommer att ge störst mervärde om de planeras och genomförs med vederbörlig hänsyn till samhällsbehov såsom tillgänglighet, effektivitet och allmännyttiga tjänster.

3.9

Under samråden med berörda parter framkom många farhågor kring den territoriella täckningen. EESK beklagar att man i förslaget inte tar upp utveckling av intelligenta transportsystem för att täcka landsbygdsområdenas behov, som en separat fråga i förhållande till utvecklingen i stadsområden. Vi rekommenderar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt att utvidga ITS-systemen till landsbygdsområden, eftersom tillgången till offentliga tjänster och infrastruktur av hög kvalitet är en viktig förutsättning för livet i sådana områden. I ett separat meddelande från kommissionen med titeln ”En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden” (4) anges det också att grundläggande tjänster och tillhörande infrastruktur i dessa områden är avgörande för att säkerställa social och ekonomisk integration. På EU-nivå bör man därför måna om att landsbygdsområdena kan dra nytta av de lösningar som tillhandahålls genom ITS.

3.10

Detta kan vara av särskilt intresse för ett effektivt utnyttjande av transportkapaciteten i landsbygdsområden. Transporter orsakar inte bara skador i form av utsläpp utan även genom användningen av transportresurser. Vi rekommenderar att kommissionen, när så är lämpligt, överväger att anta delegerade akter för att ta itu med fördelningen av de resurser som stöds av ITS. Det bör inbegripa smart, digitalt understödd sammanläggning av resebehov och delning av outnyttjad kapacitet (läs samåkning), vilket särskilt skulle behövas på landsbygden, där den tillgängliga transportkapaciteten blir alltmer begränsad och där det blir allt svårare att bygga upp ny kapacitet på grund av avstånden. Sådana intelligenta system bör göra det möjligt att utbyta information om användningen av fordonet och att fylla på med ytterligare passagerare eller gods i det befintliga systemet.

3.11

Det är bra att förslaget, utöver att främja utsläppsfria fordon, även kommer att bidra till mer hållbara transporter genom tjänster för delad rörlighet, för att leda fram till nettonollutsläpp senast 2050. Genom att göra vägtrafiken smidigare och minska trafikstockningar uppfyller vi våra miljömål på flera sätt.

3.12

Kommittén uppskattar att den förstärkning av ITS-systemet som nu föreslås kan ses som ett första steg i riktning mot ett gemensamt europeiskt dataområde för rörlighet, vilket skulle medföra ett betydande mervärde i form av ökad effektivitet.

3.13

Det är uppenbart att inrättandet av ett sådant område skulle underlätta tillhandahållandet av mobilitet som en tjänst med avseende på både passagerare och gods och kanske kan förbättra arbetsvillkoren inom transportsektorn.

3.14

EESK välkomnar ITS för säker parkering för yrkesförare i det transeuropeiska motorvägsnätet. Telematikapplikationer för säker parkering kan underlätta efterlevnaden av lagstadgade kör- och vilotider. EESK påpekar dock att det grundläggande problemet för både företag och yrkesförare är att infrastrukturen för rastplatser vid motorvägar är otillräcklig, vilket leder till överfyllda parkeringar nattetid. Infrastrukturutvecklingen måste gå hand i hand med de ITS-baserade tjänsterna (t.ex. reserverade parkeringsplatser).

3.15

EESK vill mot bakgrund av detta än en gång understryka vikten av att bygga upp förtroende och det faktum att ingen skyldighet att tillhandahålla information får inkräkta på affärshemligheter och integritets- och dataskyddet.

3.16

När det gäller kommissionens rätt att anta delegerade akter för att uppdatera specifika informationskrav noterar EESK behovet av lika spelregler och förtroende för alla som deltar i ”datadelning”. Kommittén ställer sig bakom det utvidgade tillämpningsområdet för ITS-direktivet och det mervärde som det tillför. Vi noterar också att det finns förtroendeproblem beträffande datadelning och ett behov av att inrätta en ram för styrning av de europeiska dataområdena, särskilt på strategiska områden såsom mobilitet, i enlighet med kommissionens meddelande om en EU-strategi för data (5).

3.17

Här vill EESK också betona att det är viktigt att informationen i systemet endast används för ITS-ändamål och inte för andra ändamål. Kommittén framhåller på nytt betydelsen av ett effektivt integritets- och dataskydd i samband med införandet av intelligenta transportsystem. Den allmänna dataskyddsförordningen ger dock inte tillräckligt skydd när man vid anonymisering av data använder teknik (t.ex. mobilitetsmönster i fordonsdata, ansiktsigenkänning osv.) som gör det möjligt att dra slutsatser om enskilda personer eller till och med diskriminera personer genom algoritmer. Beträffande användningen av personuppgifter på arbetsplatsen måste arbetstagare, deras företrädare och fackföreningar få tycka till och kunna lägga in veto. EESK betonar att denna potentiella risk måste undanröjas genom artikel 10 i förslaget (bestämmelser om dataskydd och integritet). Detta är särskilt viktigt för att stärka förtroendet för systemet och acceptansen i samhället i stort.

3.18

Vi noterar att konsumenterna måste behålla kontrollen över de data som delas: deras personuppgifter när de bokar tjänster eller biljetter, samt de data som deras bilar delar med tjänsteleverantörer eller infrastruktur. Under alla omständigheter måste konsumenterna stå i centrum och deras data skyddas, i full överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen.

3.19

Tillgången till fordonsintegrerade data måste slutligen regleras till förmån för data- och konsumentskyddet samt rättvis konkurrens. Om fordonsintegrerade data överlåts på biltillverkarna leder det till monopol och en dominerande ställning på marknaden och en risk för missbruk. Kommissionen har länge uppmanats att lägga fram ett lagstiftningsförslag och har sänt positiva signaler i detta avseende, till exempel i den ovannämnda datastrategin, dock utan att ta steget till att lägga fram ett förslag. Denna försening är särskilt negativ ur konsumentsynpunkt och för konsumenternas möjligheter att ha kontroll över sina data och göra alternativa, välgrundade val.

3.20

Digitaliseringen kan minska den brist på inkludering som personer med nedsatt rörlighet drabbas av i sitt dagliga liv. I detta avseende bör uttryckliga tillgänglighetskrav enligt direktiv (EU) 2019/882 fastställas för alla ITS-sektorer i detta direktiv. Det räcker inte att endast nämna denna fråga i ett skäl, där man tar upp möjligheten att utveckla tillgänglighetsfunktioner för personer med nedsatt rörlighet i multimodala digitala mobilitetstjänster.

3.21

Det planerade utbytet av och den planerade tillgången till data om vägar och motorvägar (körförbud, hastighetsbegränsningar, realtidsdata om vägavspärrningar, vägarbeten osv.) i bilaga III bör välkomnas. I detta sammanhang skulle EESK vilja uppmuntra utvecklingen av intelligenta trafikledningssystem som i tidsmässigt hänseende kan jämna ut trafiken av (transit)vägtransporter på motorvägar och på så sätt garantera trafiksäkerheten och trafikflödet.

3.22

I samband med detta noterar vi att kommissionen i sitt arbete med att uppdatera förteckningen över obligatoriska uppgifter har för avsikt att begära in synpunkter från Europeiska rådgivande gruppen för ITS. Här upprepar EESK sitt erbjudande i ovannämnda yttrande om att bistå kommissionen genom att fungera som en länk till det civila samhället.

Bryssel den 23 mars 2022.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Förordning (EU) 1315/2013.

(2) COM(2021) 1811.

(3) EUT C 288, 31.8.2017, s. 85, och COM(2016) 766 final.

(4) ”En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden – för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040” – COM(2021) 345.

(5) COM(2020) 66.