|
29.7.2022 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 290/22 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Vad krävs för att åstadkomma social acceptans för energiomställningen och omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle?
(Förberedande yttrande på begäran av det franska rådsordförandeskapet)
(2022/C 290/04)
|
Föredragande: |
Arnaud SCHWARTZ |
|
Medföredragande: |
Pierre Jean COULON |
|
Remiss |
Franska rådsordförandeskapet, 20.9.2021 |
|
Rättslig grund |
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt |
|
Ansvarig sektion |
Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället |
|
Antagande av sektionen |
10.3.2022 |
|
Antagande vid plenarsessionen |
23.3.2022 |
|
Plenarsession nr |
568 |
|
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster) |
224/6/5 |
1. Slutsatser och rekommendationer
|
1.1 |
För att åstadkomma social acceptans för energiomställningen, med beaktande av inkomna ståndpunkter under dess planerings- och genomförandefaser, ber Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) alla berörda parter att eftersträva följande förbättringar: oberoende förfaranden, högkvalitativ och tillgänglig information, fritt och brett deltagande, tydliga villkor, ansvarsskyldighet och hänsyn till deltagande vid beslut, öppenhet och insyn, uppföljning av planer och projekt från ”vaggan till graven” samt en omställning som är ekonomiskt överkomlig och funktionell (utifrån tillgängliga lösningar, t.ex. laddningsstationer för elfordon på bra platser och i tillräckligt antal). |
|
1.2 |
EESK uppmanar EU att betydligt starkare driva på för fördelningsmässig rättvisa och prosumtion med hjälp av finansiella incitament, eftersom de är den enskilda faktor som mest påverkar hur energiomställningen accepteras på lokal nivå. Information bör finnas tillgänglig om dessa incitament, och deras processer bör vara enkla. Energiunionens mål att sätta medborgarna i centrum för politiken, säkerställa att de själva lätt kan bli energiproducenter och dra nytta av ny teknik måste förverkligas mycket snabbare än hittills. EESK påpekar därtill att det är viktigt att ett projekts fördelar såväl som uppfattade kostnader fördelas jämnt över samhället. |
|
1.3 |
EESK föreslår att EU ska identifiera och undanröja hinder som i förekommande fall förklarar befolkningens låga delaktighet och stöd. Som en allmän regel ökar acceptansen i samhället när berörda befolkningsgrupper och organisationer i det civila samhället ges tillfälle att delta i framtagandet av förslag och planeringen av beslut. Därför bör en handlingsplan som syftar till att öka deltagandet titta på faktorer som tidsbrist, medborgarskapsutbildning och berörda myndigheters ansvarsskyldighet. |
|
1.4 |
EESK skulle vilja se att samråd ända från planeringsstadiet sker i större omfattning än för närvarande med ett större engagemang från allmänheten sida och då särskilt från arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer. Vi önskar se en tydlig koppling mellan mål och planering på alla förvaltningsnivåer, hela vägen fram till det lokala genomförandet av omställningen. Detta är avgörande för att vi ska få till stånd en större social acceptans och snabbare uppnå energiomställningens mål. |
|
1.5 |
EESK betonar att det för att öka acceptansen bland befolkningen och berörda parter också krävs särskilda insatser och åtgärder såsom livslångt lärande, omskolning och kompetenshöjning för arbetskraften, stöd till företag samt informationskampanjer som riktar sig till de olika målgrupper som påverkas av omställningen. Informationen bör framför allt betona varför energiomställningen är nödvändig – den innebär rättvisare och renare energi för individen såväl som för samhället – samt på lång sikt billigare för medborgarna. |
|
1.6 |
EESK upprepar dock att energiomställningen kommer att föranleda individuella och kollektiva förändringar bland medborgare, företag, kommuner osv. På grund av att energipolitiken hitintills inte har tagit hänsyn till negativa externa effekter av fossila bränslen innebär utfasningen av dessa bränslen på kort sikt högre kostnader för producenterna och högre priser för konsumenterna. Vi måste tala mer öppet om detta. Med tanke på de nuvarande energipriserna kan det bli svårt för konsumenterna att frivilligt acceptera ännu högre priser. Det är viktigt att ha detta i åtanke. Utöver det är det också viktigt att informera om de positiva följderna av en rättvis omställning. I den rådande debatten får negativa berättelser alltför ofta stort utrymme. En grundläggande förutsättning för att omställningen till en koldioxidneutral ekonomi ska vinna social acceptans och bli framgångsrik är att man bevarar de europeiska företagens konkurrenskraft på världsmarknaden, så att onödiga påfrestningar på ekonomin och arbetslöshet undviks. |
|
1.7 |
EESK påtalar att befintlig beskattning på fossila bränslen och ny miljöbeskattning utgör utgifter som i högre grad påverkar ekonomin i låginkomsthushåll än i välbeställda hushåll. Subventioner och beskattning som kan skada miljön måste gradvis fasas ut och avskaffas, vilket ofta utlovas av politiker. Intäkterna från sådan ny grön beskattning bör därför i synnerhet gå till social innovation, till att understödja utsatta hushålls energiomställning och bevara deras köpkraft. |
|
1.8 |
EESK påminner också om att alla funderingar och åtgärder som rör omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle måste genomsyras av konceptet om en rättvis omställning. En rättvis omställning bör bestå av mer än en uppsättning politiska mål, eftersom den utgör grunden för social acceptans för energiomställningen. På EU-nivå bör 55 % -paketet kompletteras med en rättslig ram för en rättvis omställning, vilken till exempel bör omfatta konkreta förslag från detta yttrande som kan införlivas i nationella energi- och klimatplaner. |
|
1.9 |
EESK efterlyser en omprövning av 55 %-paketet för att förbättra kapaciteten att hantera instabila energipriser och problem till följd av nödsituationer, inbegripet krig, samt införande av lämpliga bestämmelser för att hantera sådana situationer på ett sätt som undviker negativa effekter för slutanvändarna. |
2. Bakgrund och definitioner
|
2.1 |
Mänskligheten tampas med att jordens resurser är ändliga (1), att den biologiska mångfalden kollapsar och att klimatet blir varmare. Energiomställningen och omställningen till en koldioxidneutral ekonomi utgör en konkret (framför allt genom ändrade vanor, både individuellt och kollektivt) och civilisationsomvälvande omstöpning av våra samhällen. Den måste göra det möjligt för oss att minska våra material- och energibehov samtidigt som vi tar hänsyn till allas bästa (2), och detta på ett demokratiskt och rättvist sätt samt med respekt för ekosystemen (3). |
|
2.1.1 |
Att under kommande årtionden fortsätta att utvinna fossila bränslen i samma omfattning som nu är inte ett alternativ, av miljömässiga, försörjningsmässiga såväl som av sociala skäl. Omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle måste därför ske mycket brådskande. |
|
2.1.2 |
Inom ramen för den gröna tillväxten (4) kan dock de låga avkastningarna på energiinvesteringar i alternativa energikällor innebära en risk för systemkollaps för våra ekonomier. Vi får inte heller glömma gruvdriftens möjliga förödande konsekvenser för miljön. |
|
2.1.3 |
För ökad samstämmighet och social acceptans måste vi
|
|
2.1.4 |
Med tanke på de begränsningar som finns i scenarier kopplade till teknikrisk, misslyckande med koldioxidsänkor eller energieffektivitet, blir det nödvändigt att inte bara skapa manöverutrymme genom återhållsamhet i systemet, men också genom att skapa större acceptans för åtgärder för anpassning till klimatförändringarna. |
|
2.2 |
Förutsättningarna för att vinna social acceptans för omställningen har undersökts i vetenskapliga studier under de senaste åren. EESK tar fasta på dessa i föreliggande yttrande, som bland annat syftar till att förbättra metoderna inom EU:s institutioner och medlemsstater. |
|
2.3 |
Den sociala acceptansen för projekt som gynnar energiomställningen är en mycket komplex fråga. Den bottnar i aspekter som synen på föreslagen teknik och därmed förknippade risker (sociala, hälsorelaterade, ekonomiska osv.), möjliga alternativ, kostnadsuppskattningar och fördelar med rekommenderade alternativ samt lokala attityder där projekt förläggs. För att vinna social acceptans måste sådana projekt diskuteras med befolkningen, liksom med alla berörda parter. Man bör också ställa sig mer övergripande frågor kring hur regioner kan utvecklas och hur man vill att det ska vara att leva där. |
|
2.4 |
De viktigaste faktorerna för social acceptans, enligt både EESK och flera studier (5), är
|
|
2.5 |
Låt oss nu se vad dessa begrepp omfattar och vilka av dem som kan inspirera metoderna för genomförandet av omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. |
3. Villkor för genomförandet
3.1 Förtroende för samhällsstyrningen och ett rättvist beslutsfattande
|
3.1.1 |
Många studier har visat att förtroende är avgörande för graden av social acceptans. Det råder ett samband mellan rättvist beslutsfattande, förtroende och acceptans för omställningen. Med insyn i beslutsfattandet och förbättrad kommunikation ökar det ömsesidiga förtroendet mellan projektutvecklare och lokalsamhällen. |
|
3.1.2 |
EESK bekräftar därför att rättsstatsprincipen bör stå i fokus, till exempel när det gäller hur de olika EU-fonderna nyttjas. På samma sätt anser kommittén att kommissionen snabbt bör offentliggöra sina förslag på alla officiella språk och i en lättillgänglig form för att säkerställa en bred tillgång till dem och deltagande. |
|
3.1.3 |
Studier visar dessutom att medborgardeltagande bidrar till att lösa problem på lokal nivå och ökar det ömsesidiga förtroendet. Att få ut information är avgörande för att komma till rätta med missuppfattningar om omställningen och de åtgärder eller verktyg som krävs för den. Det är därför viktigt att hålla samråd om till exempel aspekter som rör placering, kostnader samt eventuella negativa miljömässiga, ekonomiska, hälsorelaterade och sociala följder av projekt inom ramen för energiomställningen, men också om deras fördelar. Detta kan dessutom bidra till att öka allmänhetens acceptans för att nya anläggningar uppförs i närområdet. |
|
3.1.4 |
För att åstadkomma acceptans i samhället anser EESK därför att det är av största vikt att medborgare och berörda intressenter kommer till tals. Man bör skapa ett ömsesidigt förtroende med hjälp av öppen kommunikation och möjligheter att delta i tidiga skeden av energiomställningsrelaterade insatser och projekt (6) på alla lämpliga förvaltningsnivåer, från lokal nivå till EU-nivå. |
|
3.1.5 |
Det är viktigt att åberopa lokalt stöd, särskilt från de organisationer i det civila samhället som offentligt förespråkar en vetenskapsbaserad omställning, för att främja deltagande och skapa förtroende (7). Dessa lokala nätverk kan bidra till att informera allmänheten på ett naturligare sätt och fungera som en motpol mot eventuella missuppfattningar som sprids. |
|
3.1.6 |
Deltagandedemokrati är i dag en central aspekt av den europeiska medborgarskapsmodellen. Lissabonfördraget säkerställer balansen mellan representativ demokrati och deltagandedemokrati. Ur internationell synvinkel regleras tillgång till information och allmänhetens deltagande i planering och utveckling i två av Århuskonventionens tre pelare. Genomförandet av dessa två samt av pelaren för tillgång till rättslig prövning måste förbättras (8). |
|
3.1.7 |
Medborgardebatter är en deltagandeform som bör främjas. En oberoende kommitté bestående av specialister på medborgardeltagande med dokumenterad erfarenhet bör stå för dessa (9). Det är en viktig garant för hela debattens trovärdighet och involverar medborgare i framtagandet av viktiga åtgärder som rör det område där de bor. De ger alla berörda parter fullständig och öppen information om särskilda planer, program eller projekt som håller på att tas fram, vilket ger medborgare möjlighet att både som individer och som del av ett kollektiv uttala sig om de föreslagna åtgärdernas lämplighet. |
|
3.1.8 |
På senare år har det allt mer digitaliserade medborgardeltagandet, på grund av bristande ansvarsskyldighet och avsaknad av debatt under oberoende parts överinseende som värnar formen, gradvis undergrävt medborgarnas förtroende. Utöver information behövs dock en kombination av onlinesamråd och fysiska möten (10) för att göra allmänheten delaktig i alla skeden och i beslutsfattandet. |
|
3.1.9 |
För att förbättra dialogen mellan alla berörda parter borde det när allmänheten deltagit till exempel krävas att beslutsfattande myndigheter eller företrädare för den representativa demokratin skriftligen redogör för vad de gjort med de olika bidrag som lagts fram under debatten och hur det kommer att leda till förbättringar för medborgarna. Denna ansvarsskyldighet skulle bidra till en bättre förståelse för på vilka grunder beslut fattas, vilket kan öka förtroendet för demokratin. |
3.2 En rättvis och ekonomiskt överkomlig omställning
|
3.2.1 |
55 %-paketet och målet om koldioxidneutralitet senast 2050 är enorma utmaningar vi måste ta oss an. För att vi ska klara de mål vi har fram till 2030 kommer det enligt kommissionen årligen krävas ytterligare 350 miljarder euro i investeringar enbart i energiproduktionssystem. För EESK och samhället i stort är den avgörande frågan vem som ska betala, vem som kommer att investera, vem som kommer att gagnas av detta och om det kommer att finnas tillräckliga medel. |
|
3.2.2 |
Fördelningsmässig rättvisa, för en rättvis och ekonomiskt överkomlig omställning, säkerställer att ett projekts fördelar och kostnader fördelas rättvist. Det är en avgörande faktor för social acceptans. Ekonomiska incitament, som inte är alltför administrativt eller tekniskt komplicerade, har visat sig vara den starkast motiverande faktorn för att omställningsprojekt accepteras. Det är så privatpersoner, jordbrukare, små och medelstora företag, energigemenskaper osv. genom sina investeringar och sitt engagemang blir redo att ta del av det nya systemet och bidra till den nödvändiga omställningen. |
|
3.2.3 |
En grundläggande förutsättning för att omställningen till en koldioxidneutral ekonomi ska vinna social acceptans och bli framgångsrik är att europeiska företag förblir konkurrenskraftiga på världsmarknaden, så att man undviker onödiga påfrestningar på ekonomin och arbetslöshet. |
|
3.2.4 |
Ekonomiska incitament i någon form (t.ex. lägre energipriser eller inkomstmöjligheter, stöd till den lokala ekonomin, fortbildning eller omskolning) är en viktig faktor för lokal acceptans av och stöd för ett projekt. |
|
3.2.5 |
Erhållande av förmåner kan också bidra till att öka den lokala acceptansen. Till exempel uppfattas arbetsskapande åtgärder på den lokala arbetsmarknaden, i synnerhet i samband med energiomställning, som en fördel för lokalsamhället, vilket kan främja acceptansen för ett projekt. |
|
3.2.6 |
Särskilt el från vindkrafts- och solcellsanläggningar är redan, eller håller på att bli, den ekonomiskt mest överkomliga och hållbara elen på en del platser. En möjlighet är att låta lokala medborgare producera och dra nytta av billig el. När de blir elproducenter förändras deras roll och de blir prosumenter. Deras rättigheter måste förstärkas och garanteras. Detta tillvägagångssätt blir allt viktigare i takt med att transport- och uppvärmningssektorerna i allt högre grad elektrifieras. |
|
3.2.7 |
För klimatet spelar det ingen roll vem som bygger och driver solcellssystem eller vindkraftverk, men för acceptans på lokal nivå och regional ekonomi är det en avgörande fråga. I praktiken måste därför särskilda ansträngningar göras så att denna typ av deltagande blir möjligt. |
|
3.2.8 |
EESK anser att antalet prosumenter och den sociala acceptansen av omställningen snabbt skulle kunna öka med hjälp av följande åtgärder:
|
|
3.2.9 |
Lokal prosumtion är också av intresse i samband med smarta mätare som läser av marknadens prissignaler och på så vis möjliggör en nätverksvänlig konsumtion och flexibilitet, vilket kan löna sig. Denna kombination kan bidra till att minska belastningen på nätet och kan därmed minska behovet av att bygga ut det. |
|
3.2.10 |
Frågan om ökade energikostnader och vad medlemsstaterna kan göra för att dämpa dessa måste stå i centrum för framtida politiska åtgärder. EESK stöder inte bara nödåtgärder som syftar till att undvika drastiska sociala konsekvenser men ställer sig också helhjärtat bakom marknadsbedömningar som testar hur energimarknadens aktörer uppträder. Samtidigt påminner kommittén om unionens gemensamma värden när det gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i den mening som avses i artikel 14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), i enlighet med protokoll nr 26 om tjänster av allmänt intresse som fogas till fördraget om Europeiska unionen. Det skulle kunna leda till ökad effektivitet och undanröja marknadsmisslyckanden. Det behövs en effektivare marknadskontroll från myndigheternas sida. |
|
3.2.11 |
EESK efterlyser en omprövning av 55 %-paketet för att förbättra kapaciteten att hantera instabila energipriser och problem till följd av nödsituationer, inklusive krig, på ett sådant sätt att man undviker negativa effekter för slutanvändarna, till exempel genom att införa lämpliga mekanismer för att undvika överdriven prissättning, såsom tillfällig icke-tillämpning av systemet för handel med utsläppsrätter. |
|
3.2.12 |
Samtidigt måste vi hålla ett vakande öga på den sociala rättvisan och minska européers växande energifattigdom (11). Enligt kommissionen finns det påtagliga risker för att kampen mot klimatförändringarna ökar ojämlikheter. Specifika offentliga åtgärder måste vidtas för att motverka det. Framför allt måste yrkesutbildning och omskolning förstärkas och man måste övervaka hur en del prisökningar påverkar hushåll som är drabbade av energifattigdom (12). En energiomställning som skapar sysselsättning och värnar låginkomsthushållens köpkraft är i större mån socialt godtagbar (13). |
|
3.2.13 |
För att bana väg för acceptans för omställningen har dessutom olika scenarier som ger mer resurser till låginkomsthushåll övervägts, såsom i simuleringarna i ”Locomotion”-konsortiet. EESK påminner emellertid om att EU:s sociala klimatfond och Fonden för en rättvis omställning (14) bör utökas och utvidgas för att säkerställa att ingen hamnar på efterkälken. De bör också ta hänsyn till alla former av utestängning och marginalisering. |
|
3.2.14 |
För att hjälpa framför allt de mest utsatta att sätta energiomställningen i verket, kan det också vara av nytta att utveckla och förbättra omfördelningspolitiken och även prova på innovativa åtgärder (15) såsom medborgarlön, skatteavdrag, förkortad arbetsvecka, arbetsdelning, program för anställningsgaranti och en större roll för arbetstagarna i ledningen av företagen. |
|
3.2.15 |
Dessa och andra åtgärder som nämns ovan kan öka acceptansen för omställningen. De kan gynnas av att subventioner, finansiering och skatteförmåner som fortfarande är aktuella för fossila bränslen omedelbart riktas om. Det är viktigt att skapa finansieringskällor för hållbara investeringar. |
|
3.2.16 |
Sålunda bör man nu precis som utlovat snabbt gå vidare med att avskaffa miljöskadlig finansiering och utarbeta miljövänliga skatter i ett skattesystem (16) som styr om skatter på så vis att de gynnar omställningen. Detta kommer att hjälpa alla att förstå och acceptera de offentliga åtgärderna på området. |
|
3.2.17 |
För att åstadkomma social acceptans för miljöbeskattning behövs det kompenserande åtgärder som tar hänsyn till hushållens inkomster och deras energifattigdom (obefintlig kollektivtrafik, dåligt isolerade bostäder, ineffektiva uppvärmningssystem i bostäderna eller energislukande fordon m.m.) för att hjälpa hushållen (17) att dra nytta av besparingar som kan göras på längre sikt tack vare mindre energislukande utrustning. |
|
3.2.18 |
Man bör också testa att införa en koldioxidkarta (18) som består i att tilldela individuella ej överlåtbara utsläppsrätter, för att se om dess pedagogiska potential i praktiken leder till minskade utsläpp av växthusgaser och en påskyndad energiomställning, men också om ett sådant rättvist verktyg kan öka acceptansen för energiomställningen. |
|
3.2.19 |
Huruvida offentliga aktörer blir goda föredömen (utöver de åtgärder som vidtas för att spara energi, använda förnybara energikällor, främja deltagande och finansiera medborgardrivna anläggningar eller livslångt lärande om omställningen) hänger på deras förmåga att lösa finansieringsfrågan och sörja för en varaktig finansiering, till exempel med en flerårig budget för finansiering av energirenoveringar, kopplad till ett krav på resultat. |
|
3.2.20 |
Nya subventioner och skatterelaterade åtgärder bör på ett lämpligt sätt kompletteras med normer som gäller för alla. På samma sätt som åtgärder genomförs för att kunna utveckla en växelverkan som främjar omställningen är det också dessa normer som ska göra det möjligt för oss att skapa en värld som vi både kan och vill leva i. |
3.3 Plats och planering
|
3.3.1 |
Många problem i samband med att förlägga energiomställningsrelaterade projekt beror på deras särskilda fysiska egenskaper. Det krävs ytterligare insatser för att bemöta sådana farhågor. Bland annat kan falsk information bemötas med kunskapsspridning samtidigt som bästa praxis följs för att lösa problemen. |
|
3.3.2 |
Det handlar här framför allt om att vara medveten om kulturarv och tidigare stadsplaneringspraxis (stadsinfarter som har vanställts av handels- och industriområden, kundparkeringar på bördig mark, villaområden och förortsbebyggelse som skapar beroende av personbilar m.m.). Fördelarna med energiomställningen är i nuläget större än nackdelarna för ”landskapet”. För att se till att den sker på ett hållbart sätt måste vi i den mån det är möjligt undvika, eller i vart fall minska och uppväga, de negativa effekter som är förknippade med omställningens markbehov. |
|
3.3.3 |
Detta bör åstadkommas genom att anläggningar förläggs på platser där de inte konkurrerar med jordbruket eller riskerar att skada naturen eller kulturarvet. Att integrera anläggningar i befintliga stads- eller industriområden eller att placera dem i ytterområden av ringa värde ur produktions- eller natursynpunkt är ett alternativ. |
|
3.3.4 |
Om det är oundvikligt att förlägga en anläggning på produktiv mark bör den i möjligaste mån integreras i jordbrukssystemet, så att den inte ger upphov till röjning och/eller nettomarkexploatering. |
|
3.3.5 |
För att informera allmänheten på ett korrekt sätt och vinna dess förtroende bör dessutom rigorösa miljökonsekvensbedömningar systematiskt genomföras för anläggningar och för alla energirelaterade mål och planer på såväl nationell nivå som EU-nivå. |
|
3.3.6 |
Efterhandsutvärderingar är också oumbärliga för att se till att vårt samhälle upprätthåller en ständig förbättringsdynamik. Utöver det bör man skapa förutsättningar för dialog mellan alla förvaltningsnivåer samt ta fram bra verktyg för att följa upp och genomföra åtgärder som syftar till att förhindra markexploatering och ”förskjutningar av miljöproblem” så långt det är möjligt. Det rekommenderas bland annat av Europeiska miljöbyrån (19). |
|
3.3.7 |
Uppskattningar av lokala ekonomiska konsekvenser som görs i efterhandsutvärderingar av åtgärder och energiomställningsrelaterade projekt kan leda till att den sociala acceptansen ökar. |
|
3.3.8 |
En möjlig kompletterande lösning på problemet beträffande svårigheterna att hitta lämpliga platser för energiproduktion i Europa består i att importera flytande grön el som produceras på annat håll, med vätgas som energibärare. Detta bör, mot bakgrund av social acceptans, ses som en form av gemensam utveckling för dessa regioner (20). |
3.4 Sociodemografiska faktorer
|
3.4.1 |
Utöver dessa skäl har även den demografiska sammansättningen betydelse för allmänhetens uppfattning. Med hjälp av att på förhand studera demografiska aspekter kan man formulera bättre strategier och därmed skapa acceptans för projekt, tack vare en bättre kännedom om målgruppens sammansättning och storlek när det handlar om en potentiellt skeptiskt inställd målgrupp. Dessa studier bör göras tillgängliga för alla berörda parter. |
|
3.4.2 |
Det finns ett samband mellan högre acceptansnivåer och högre utbildningsnivåer samt yngre åldersgrupper. Därför är det viktigt att utveckla livslångt lärande (även i företag och yrkesutbildningscentrum) när det gäller nyfikenhet, medborgardeltagande och investeringar i kollektiva åtgärder för omställningen. |
|
3.4.3 |
EESK föreslår att informationskampanjer om omställningen ska inspireras av ”Build In My Backyard”-rörelsen (BIMBY) som är en reaktion på ”Not In My Backyard”-rörelsen (NIMBY). Man bör betona sådant som leder till ett positivt socialt efterhärmande beteende samt till fördelar för befolkningen, och samtidigt föra fram positiva berättelser med hjälp av vittnesmål och lyckade konkreta exempel som många kan känna igen sig i, hämtade från olika regioner och länder. |
|
3.4.4 |
Allt detta skulle kunna skapa en acceptans och en vilja att med förenade krafter närma sig det nya levnadssätt som krävs för att vi ska kunna ersätta fossila bränslen. Resurser bör avsättas för informationskampanjer, som med fördel skulle kunna drivas av olika berörda parter. |
|
3.4.5 |
Det råder inte samsyn om sociodemografiska faktorers direkta effekter eftersom de påverkar i varierande grad i olika länder och olika politiska sammanhang. De har dock en tydlig inverkan på den lokala acceptansen av planer och omställningsrelaterade projekt. För EESK är det följaktligen viktigt att stödja energiomställningsrelaterade utbildningsinsatser, på såväl lägre som högre nivåer, tillsammans med arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer. |
|
3.4.6 |
När man talar i termer av social acceptans kan det emellertid innebära att en viss målgrupp får ansvar för att godkänna eller förkasta en viss teknik. Det kan tas för att enbart den sociala dimensionen skulle avgöra när det kommer till att frigöra teknikens potential. Motvilja mot att ta till sig eller använda nya verktyg kan i själva verket vara mer komplex än så (21). |
3.5 Socioteknisk genomförbarhet (22)
|
3.5.1 |
Hinder för anammandet av en del utrustning kan också vara av teknisk art. Det rör sig om hur svårt det är att främja energibesparingar i ett samhälle som paradoxalt nog uppmuntrar till ökad konsumtion, vilket går stick i stäv med budskapen om att använda mindre energi. |
|
3.5.2 |
Social acceptans avser en komplex situation i vilken samexistens råder mellan teknik och användare. Acceptans innebär dock inte anammande. (Se till exempel fallet med smarta mätare som accepterats i teorin men inte har anammats och därför inte installeras.) För att anamma teknik krävs att den redan på sätt och vis har normaliserats. Den är inte längre föremål för diskussion, har bevisat sitt värde, är ett bland andra tekniska alternativ, vilket inte i sig innebär att man tagit till sig den. Att ta till sig den innebär att man gjort den till sin egen, en del av sin livsstil och tar den för oumbärlig och nödvändig. |
|
3.5.3 |
De krav som ställs vid anammandet av övergångsteknik kan kopplas till att denna teknik i de flesta fall tagits fram utifrån antagandet att användarna nyttjar den i enlighet med avsett ändamål. |
|
3.5.4 |
Användare förutsätts stå bakom de energiprojekt som förs fram av denna teknik, så att den kan användas till sin fulla potential. Många undersökningar pekar emellertid på att även tekniska föremål i vår vardag till stor del är underutnyttjade på grund av bristande kunskap om deras kapacitet och hur de ska användas. |
|
3.5.5 |
Socioteknisk genomförbarhet kan anses vara ett sätt att föra in och sprida användningen av teknik i samhället, inom en tidsram bestående av ett visst antal faser. Den första fasen är avgörande eftersom det är då som forskning och utveckling samt kontroverser (23) tar form. Under denna fas kan man föregripa förändringar som den nya tekniken kan mynna ut i. Under den andra fasen samlas de första erfarenheterna in. Det är nu som designlogiken bringas i kontakt med slutanvändningen och teknikens förmåga att integreras socialt. Den sista fasen motsvarar den långsiktiga normaliseringen. I detta skede står projektets förkastande eller antagande på spel, anammandet av det samt hur det ska integreras i samhället. |
|
3.5.6 |
Det är på detta område vi ser en mobilisering på lokal nivå: dessa regioner försöker – eller försöker inte – att ta itu med ett antal utmaningar med hjälp av dessa tekniker. När den integreras i samhället leder anammandet till makrosociala förändringar. |
|
3.5.7 |
Genom att använda sig av en viss teknik kan man i grunden stöpa om sin syn på världen, relationer och sociala föreställningar. Detta är endast möjligt om tekniken inte drivs igenom per automatik och det ges möjligheter till finjusteringar och anpassningar. I detta avseende anser EESK att en teknikneutralitet som bygger på vetenskapliga studier, rättvis konkurrens och möjligheten att testa och diskutera olika teknikers lämplighet kan bidra till att förbättra den sociala acceptansen. |
|
3.5.8 |
Om man granskar debatten om energiomställningen i detalj frångår den sitt starka teknikfokus och blir mer socialt inriktad. Det förutsätter att vi nyanserar begreppet social acceptans, i de fall det tenderar att lägga över ansvaret för vår energikrävande livsstil enbart på konsumenterna, och i stället ser den i ett bredare sammanhang inom vilket den sociotekniska genomförbarheten kan ifrågasätta teknikens mening samt energipolitiska val. |
Bryssel den 23 mars 2022.
Christa SCHWENG
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
(1) https://www.footprintnetwork.org/our-work/ecological-footprint/
(2) https://doughnuteconomics.org/about-doughnut-economics
(3) https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2021/07/IPBES_IPCC_WR_12_2020.pdf
(4) https://eeb.org/library/decoupling-debunked/; https://www.eea.europa.eu/publications/growth-without-economic-growth
(5) ”Trends in Social Acceptance of Renewable Energy Across Europe – A Literature Review”, 8.12.2020.
(6) Det är vad FNE (Frankrike – natur – miljö) rekommenderar i sina ”scopes” (”méthascope” [metanisering], ”éoloscope” [vindkraft] osv.).
(7) https://www.fondation-nicolas-hulot.org/sondage-science-et-transition-ecologique-en-qui-les-francais-ont-il-confiance/ (enbart på franska).
(8) EUT C 123, 9.4.2021, s. 66.
(9) T.ex. CNDP (nationella kommissionen för offentlig debatt) i Frankrike.
(10) Se franska statsrådets (Conseil d’État) offentliga rapport från 2011 ”Consulter autrement, participer effectivement” (en annan sorts samråd för ett effektivt deltagande), La Documentation française 2011.
(11) Informationsrapport från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: ”Utvärdering av den europeiska energiunionen – energiomställningens sociala och samhälleliga dimension”.
(12) Denna energifattigdom leder till exempel till stöld (genom anslutning till nät som tillhör andra), på grund av fattigdom eller som civil olydnad mot elhandelssystemet.
(13) EUT C 152, 6.4.2022, s. 158.
(14) EUT C 311, 18.9.2020, s. 55.
(15) https://eeb.org/library/escaping-the-growth-and-jobs-treadmill/
(16) EUT C 62, 15.2.2019, s. 8.
(17) Eurofound (2015), ”Access to social benefits: reducing non-take-up”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg. Europeiska miljöbyråns policydokument ”Exploring the social challenges of carbon energy policy in Europe” ef22004en.pdf.
(18) https://www.socialter.fr/article/carte-carbone-plutot-qu-une-taxe-un-quota-pour-chaque-citoyen-1 (enbart på franska).
(19) https://www.eea.europa.eu/themes/energy/renewable-energy/eu-renewable-electricity-has-reduced
(20) EUT C 123, 9.4.2021, s. 30.
(21) Till exempel måste man när man köpt en elbil förändra sitt sätt att köra eftersom man byter från manuell till automatisk växellåda, vilket kan vara avskräckande.
(22) https://www.fondation-nicolas-hulot.org/sondage-science-et-transition-ecologique-en-qui-les-francais-ont-il-confiance/ (enbart på franska).
(23) Ett exempel från ett annat område än energiomställningen är hur smarta telefoner har accepterats och anammats.