Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet

[COM(2021) 555 final – 2021/0200(COD)]

(2022/C 152/31)

Föredragande:	Veselin MITOV
Medföredragande:	Udo HEMMERLING

Remiss	Europaparlamentet, 13.9.2021 Rådet, 17.9.2021
Rättslig grund	Artiklarna 304 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	25.11.2021
Antagande vid plenarsessionen	8.12.2021
Plenarsession nr	565
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	220/4/8

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens förslag om att ändra förordningen om ansvarsfördelning – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) (1) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp – för att anpassa förordningens bidrag så att den hjälper till att uppnå den höjda ambitionsnivå för 2030 som eftersträvas genom den europeiska gröna given och omsätts i konkreta åtgärder genom resten av 55 %-paketet.

1.2

Även om den höjda ambitionsnivån för EU:s utsläppsminskningsmål står sig väl i internationell jämförelse, finns det en risk att även dessa ökade insatser från en rik ekonomi med historiskt sett stora utsläpp inte räcker till för att på ett meningsfullt sätt bidra till ett scenario med en maximal uppvärmning på 1,5 oC i slutet av århundradet, också mot bakgrund av den dramatiska prognosen i IPCC:s nyligen offentliggjorda sjätte utvärderingsrapport (2021) (2). Av denna anledning är det mycket viktigt att minskningsmålet på 55 % för hela EU senast 2030 genomförs, och medlemsstaternas insatser är avgörande i detta sammanhang. EESK konstaterar därför att det är mycket viktigt att det i förordningen om ansvarsfördelning finns ambitiösa och bindande mål för medlemsstaterna.

1.3

Den höga ambitionsnivån på klimatområdet i hela 55 %-paketet är således obestridlig. Samtidigt kan dessa nödvändiga klimatåtgärder ha avsevärda fördelningsmässiga effekter (både mellan och inom medlemsstaterna) och måste därför hanteras på lämpligt sätt.

1.4

EESK instämmer därför i att skillnaderna mellan medlemsstaterna måste beaktas för att säkerställa både maximal rättvisa och kostnadseffektivitet. För att uppnå verklig kostnadseffektivitet på ett rättvist sätt bör beräkningarna rörande ansvarsfördelningen helst behandla båda dessa aspekter samtidigt och målen bör fastställas på så sätt att de relativa kostnaderna för att minska utsläppen i förhållande till BNP är desamma för alla länder. För att kompensera för bristerna i ansvarsfördelningen anser EESK att flexibilitetsmekanismerna har en avgörande roll och bör ägnas särskild uppmärksamhet.

1.5

Integrationen bör ske på ett sätt som stärker framstegen mot långsiktig klimatneutralitet och därför måste både utsläppsminskningar och koldioxidbindning beaktas, liksom utmaningarna i samband med anpassning och livsmedelstrygghet.

1.6

När det gäller inrättandet av ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader stöder vi kommissionens aktuella förslag om att fortsatt låta dessa sektorer omfattas av förordningen om ansvarsfördelning även efter att ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader har inrättats, och noterar att de utsläppsminskningar som följer av handeln med utsläppsrätter inom dessa sektorer kommer att räknas med i medlemsstaternas insatser för att uppfylla skyldigheterna enligt förordningen om ansvarsfördelning. Kommissionen och medlemsstaterna måste hantera beröringspunkterna mellan de två systemen på ett smidigt och öppet sätt.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

Som en del av 55 %-paketet, som kommissionen lade fram den 14 juli 2021, syftar detta förslag till att ändra förordningen om ansvarsfördelning så att den bidrar till att uppnå målet att minska utsläppen med 55 % fram till 2030 i enlighet med den europeiska klimatlagen. Den totala minskningen skulle behöva öka med cirka 11 procentenheter från det minskningsmål på 29 % fram till 2030 som fastställdes i förordningen om ansvarsfördelning 2018. I detta yttrande framför EESK sina synpunkter på förslaget till förordning om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030.

2.2

Förslaget till förordning om ansvarsfördelning är en del av genomförandet av EU:s åtagande att minska växthusgasutsläppen med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Enligt kommissionens förslag innebär 2030-målet att utsläppen jämfört med 2005 års nivåer ska minska med 61 % i sektorer som omfattas av EU:s befintliga utsläppshandelssystem, med 43 % i det föreslagna separata utsläppshandelssystemet för transporter och byggnader samt med 40 % i sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet.

2.3

Den föreslagna förordningen är tillämplig på vägtransporter och byggnader, som skulle omfattas av ett separat utsläppshandelssystem, i enlighet med 55 %-paketet, samt sjöfart inom EU och på sektorer och verksamheter som inte omfattas av utsläppshandelssystemet, såsom jordbruk och avfall. EESK stöder kommissionens förslag om att behålla förordningen om ansvarsfördelning för ovannämnda sektorer. Det förväntade mervärdet av detta är enligt kommissionens konsekvensbedömning att det säkerställer att dessa sektorer kommer att uppnå de utsläppsminskningar som krävs och att ett (utvidgat) utsläppshandelssystem bör ses som ett ytterligare stöd för att nå den höjda ambitionsnivån för 2030. I konsekvensbedömningen påpekas också att en höjning av de nationella målen i förordningen om ansvarsfördelning kommer att kräva en översyn av principerna om rättvisa och kostnadseffektivitet. Kompletterande instrument (marknad och reglering) kan därför komma att behövas för sektorer med stelheter på marknaden (brist på tillgång till överkomliga koldioxidsnåla lösningar) där befolkningen (särskilt låginkomsttagare) påverkas direkt. Om dessa sektorer fortsatt omfattas av medlemsstaternas lagstiftningsmöjligheter inom ramen för förordningen om ansvarsfördelning säkerställer det att de eftersträvade resultaten uppnås, och det kan innebära ett bättre skydd och mer rättvisa. Därför stöder vi kommissionens aktuella förslag om att fortsatt låta dessa sektorer omfattas av förordningen om ansvarsfördelning även efter inrättandet av ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader. Kommissionen och medlemsstaterna måste hantera beröringspunkterna mellan de två systemen på ett smidigt och öppet sätt.

2.4

Kommissionen föreslår att de differentierade nationella utsläppsminskningsmålen bibehålls för att man ska kunna efterleva de principer om rättvisa och kostnadseffektivitet som Europeiska rådet efterlyser. De reviderade målen för minskning av växthusgaser fram till 2030 för enskilda medlemsstater i sektorer som omfattas av förordningen för ansvarsfördelning varierar från 10 % till 50 % jämfört med 2005 års nivåer. EESK stöder helhjärtat tanken att de medlemsstater som är ekonomiskt bäst rustade att minska utsläppen av växthusgaser relativt sett bör göra mer, samtidigt som en kostnadseffektiv utsläppsminskningspotential också bör övervägas, och i detta syfte bör flexibilitetsmekanismerna ge ett betydande bidrag.

2.5

När det gäller flexibilitetsmekanismer bör flexibilitet mellan medlemsstater och flexibilitet över tid, antingen genom sparande eller lån, också tillämpas, med beaktande av medlemsstaternas olika förmåga och kapacitet, kostnadseffektiva lösningar och effekterna av konjunkturcykler.

2.6

Kommissionen föreslår att man fortsätter att använda ett flexibilitetssystem som möjliggör överföring av utsläppstilldelningar mellan medlemsstater och över tid. Den föreslår också nya flexibilitetsmöjligheter som gör det möjligt för de sektorer som omfattas av ansvarsfördelningsbeslutet att genomföra vissa utjämningar i förhållande till de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och LULUCF-sektorerna.

2.7

I det framlagda 55 %-paket tas också övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser upp, inbegripet bokföringsregler för markanvändning och skogsbruk.

3.   Särskilda kommentarer

3.1

Kommissionen beaktar med rätta principerna om rättvisa och kostnadseffektivitet i sitt förslag. EESK instämmer i att skillnaderna mellan medlemsstaterna måste beaktas för att säkerställa både rättvisa och kostnadseffektivitet. Syftet är avspegla skillnaderna i medlemsstaternas särskilda förhållanden och utgångsläge, samt deras ekonomiska potential att minska utsläppen.

3.2

När man beaktar de nationella utsläppsminskningsmålen och hur dessa ska uppnås på ett rättvist och kostnadseffektivt sätt bör befintliga statliga subventioner till produktion och förbrukning av fossil energi fasas ut på ett genomtänkt sätt.

3.3

EESK uppmärksammar dock att rättvisa och kostnadseffektivitet behandlas separat i den föreslagna strategin. För att åstadkomma det mest ändamålsenliga resultatet på EU-nivå med verklig kostnadseffektivitet på ett rättvist sätt bör beräkningarna helst omfatta båda aspekterna på ett övergripande sätt i alla medlemsstater.

3.4

När det gäller markanvändning och skogsbruk – som är ett ämne för ett separat förlag, men med viss relevans även för andra sektorer – föreslår kommissionen att balans mellan utsläpp och upptag, beräknade enligt bokföringsreglerna, måste uppnås i varje medlemsstat. Om kolsänkor inkluderas i EU:s mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 kommer nettoupptaget av växthusgaser inom LULUCF-sektorn att höjas till 310 miljoner ton. EESK anser att höjningen av ambitionsnivån är nödvändig, men påpekar att koldioxidupptag inte bör ses som en mekanism för att kompensera för andra sektorers utsläppsminskningar.

3.5

Det krävs ett effektivt och transparent system för att övervaka resultaten av flexibiliteten. Den nuvarande övervakningsramen i form av det register som inrättats genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1124 (3) bör därför förstärkas för att säkerställa att allmänheten har full tillgång till transaktionsuppgifter, inbegripet användningen av flexibilitet (4).

3.6

När det gäller de nationella utsläppsminskningsmålen uppmanar EESK kommissionen att undersöka vilka särdrag hos medlemsstaterna utöver enbart BNP per capita som bör beaktas när man fastställer nationella mål (t.ex. koldioxidintensitet, sårbara regioner), även med tanke på det stöd som ges genom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

(2)  IPCC (2021): ”Summary for Policymakers” i: Climate Change 2021: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [MassonDelmotte, V., P. Zhai, A. Pirani, S.L. Connors, C. Péan, S. Berger, N. Caud, Y. Chen, L. Goldfarb, M.I. Gomis, M. Huang, K. Leitzell, E. Lonnoy, J.B.R. Matthews, T.K. Maycock, T. Waterfield, O. Yelekçi, R. Yu, och B. Zhou (red.)]. Cambridge University Press.

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1124 av den 13 mars 2019 om ändring av delegerad förordning (EU) 2019/1122 vad gäller unionsregistrets funktion enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 (EUT L 177, 2.7.2019, s. 66).

(4)  För närvarande är transaktionsuppgifter, inklusive användningen av flexibilitet, tillgängliga för allmänheten (Union Registry) Dessutom rapporterar kommissionen årligen om efterlevnaden av all EU:s klimatlagstiftning genom lägesrapporten om klimatåtgärder.