Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Viktiga inslag i hållbart kvalitetsarbete under och efter återhämtningen

[Förberedande yttrande på begäran av det slovenska ordförandeskapet]

(2021/C 517/04)

Föredragande:

Andrej ZORKO

Remiss från det slovenska rådsordförandeskapet	Skrivelse av den 19.3.2021
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	7.9.2021
Antagande vid plenarsessionen	23.9.2021
Plenarsession nr	563
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	146/24/54

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Arbetskvalitet är ett av de grundläggande inslagen i livskvaliteten. Principen om arbetskvalitet för livskvalitet måste följas, eftersom det är en förutsättning för hållbar social utveckling. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är därför övertygad om att denna bör ägnas särskild uppmärksamhet i EU:s politik för att förebygga riskerna för ojämlikhet, fattigdom, social utestängning och otillbörlig konkurrens.

1.2

Kommittén är av den bestämda uppfattningen att problemen och utmaningarna i fråga om kvalitetsarbete bör hanteras mot bakgrund av principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. ILO:s internationella normer för anständigt arbete (1) bör också beaktas, liksom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2). Medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter uppmanas därför att inom ramen för den sociala dialogen och kollektiva förhandlingar kartlägga och hitta lösningar för de förändringar på arbetsmarknaden som har påskyndats av pandemin, på lämpliga nivåer och i enlighet med nationella förhållanden.

1.3

EESK anser att EU och medlemsstaterna bör höja ambitionsnivån när det gäller att stödja, samordna och genomföra insatser med inriktning på aktiv arbetsmarknadspolitik och samtidigt skydda arbetstagarnas grundläggande rättigheter och säkerställa ett hållbart och konkurrenskraftigt företagsklimat för företag i den globala ekonomin. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör vägleda genomförandet av principerna för ett socialt Europa, social rättvisa och hållbar återhämtning.

1.4

På grundval av erfarenheterna av pandemin vad gäller arbete skulle kommissionen och medlemsstaterna, med aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter och andra berörda parter, kunna övervaka hur de befintliga reglerna fungerar, eller, där så är lämpligt, granska och, om nödvändigt, ändra dem, och utforma lämplig politik för att säkerställa anständigt och hållbart kvalitetsarbete. Detta skulle kunna omfatta skydd av arbetstagare och lämplig arbetsorganisation som leder till ökad produktivitet och innovation, samtidigt som de positiva aspekterna av digitaliseringen främjas, inbegripet arbetstagarnas behov av digital utbildning för att öka sin anställbarhet (3). Det bör ägnas särskild uppmärksamhet åt lagstiftning om och strategier för artificiell intelligens och åt att säkerställa att alla berörda parter har möjlighet att delta när nya lösningar antas, genom samråd och förhandlingar med arbetstagare och arbetsgivare.

1.5

EESK uppmanar kommissionen att, särskilt inom ramen för den förstärkta europeiska planeringsterminen och andra befintliga mekanismer, inrätta nya mekanismer och/eller (4) fortsätta att fastställa arbetsmarknadsbehov på medellång och lång sikt. Det skulle hjälpa medlemsstaterna att, med aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället, utforma planeringen och genomförandet av sysselsättningspolitiken mer långsiktigt, inbegripet planering av utbildning och livslångt lärande för arbetstagare och tillhandahållande av lösningar för att ta itu med kompetensklyftan. Det är också viktigt att stärka de offentliga arbetsförmedlingarna och deras samarbete med den privata sektorn för att bidra till att mer effektivt integrera de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden.

1.6

Kommittén upprepar att aktiva arbetsmarknadsåtgärder måste vara effektiva och riktade för att man ska kunna uppnå goda sysselsättningsresultat (5), och understryker att medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter måste verka för utvecklingen av aktiva arbetsmarknadsåtgärder som främjar kvalitetsarbete. Kommittén understryker även sitt stöd för att man gradvis ska närma sig gemensamma miniminormer för arbetslöshetsförsäkring för att säkerställa kvalitetsarbete i medlemsstaterna (6).

1.7

Medlemsstaterna måste skapa de förutsättningar som krävs för att säkerställa lämpligt deltagande (kollektiv styrning) i såväl utformningen som genomförandet av sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitik.

1.8

EESK uppmuntrar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att stärka den sociala dialogen på nationell nivå. Vi rekommenderar även att man tar fasta på den sociala dialogens sedvanliga innehåll och inkluderar mer strategiskt innehåll med inriktning på hållbarhet och lösningar. Det skulle exempelvis handla om att förutse framtida behov hos företag och arbetstagare med specifika kompetenser och färdigheter, anordna gemensamma aktiviteter för att utbilda arbetstagare, säkerställa en rättvis omställning till digital och grön ekonomi samt reglera och utveckla balanserade lösningar för plattformsarbete, och om liknande utvecklingsfrågor av stor betydelse.

1.9

Kommittén inser vilken betydelse arbetsmarknadens parter och kollektivavtal har när det gäller att upprätthålla balansen på arbetsmarknaden. Lämplig utbildning för arbetsmarknadens parter är avgörande för att den sociala dialogen ska kunna fortsätta att utvecklas (7). Detta har visat sig vara en väsentlig och central aspekt i vidareutvecklingen av den sociala dialogen, som också bör syfta till att säkerställa hållbart kvalitetsarbete.

1.10

EESK anser att kommissionen och medlemsstaterna bör stärka kapaciteten hos arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Man måste skapa en miljö som präglas av förtroende för den sociala dialogen, erkänna dess betydelse och i god tid involvera arbetsmarknadens parter och andra berörda parter i utformningen av åtgärder och i själva beslutsprocessen, när så är lämpligt och i linje med utvecklingsbehoven. Det behövs en stark ram för information till och samråd med arbetstagarna för att man ska kunna hantera den gröna och digitala omställningen på ett lämpligt sätt och samtidigt säkerställa arbetskvalitet (8).

1.11

Kommittén konstaterar att faciliteten för återhämtning och resiliens skulle kunna bidra på ett positivt sätt till att stärka och säkerställa kvaliteten i arbetet och den roll som arbetsmarknadens parter spelar i genomförandet. Vi föreslår därför att kommissionen håller årliga möten med arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället för att inhämta synpunkter i fråga om genomförandet av faciliteten. Med tanke på att förhållandena i medlemsstaterna skiljer sig åt vore det rimligt att genomföra separata samråd och utforma gemensamma riktlinjer och rekommendationer för hur man fortsätter att genomföra faciliteten med framgång.

1.12

EESK noterar att man inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens inte direkt behandlar de olika inslagen i kvalitetsarbete, och uppmanar därför kommissionen att komplettera denna del av faciliteten. Arbetskvalitet är avgörande för att de mål som fastställts för faciliteten ska uppnås. Utsatta grupper, såsom unga arbetstagare och arbetstagare med otrygg anställning, som har drabbats hårdast av epidemin, får inte förbises.

1.13

Vi skulle vilja att det bedrivs forskning för att närmare övervaka arbetsmarknadsutvecklingen under återhämtningsperioden. Det är även viktigt att ta hänsyn till ändringar i affärsmodeller som påverkar arbetet och arbetstagarnas grundläggande rättigheter samt till digitaliseringen och införandet av ny teknik, med särskilt fokus på kompetensklyftor och övergången på arbetsmarknaden. Följderna för arbetsorganisationen och andra viktiga aspekter av kvalitetsarbete bör noggrant undersökas och utforskas, med beaktande av både positiva lösningar och riskerna med snabb digitalisering. Vi betonar att skillnaderna mellan länderna och pandemins konsekvenser för såväl samhället som arbetsmarknaden måste beaktas. Förändringar måste utvärderas ur ett helhetsperspektiv.

2. Bakgrund

2.1

Kommittén konstaterar att konceptet hållbart kvalitetsarbete är brett och mångfasetterat, och påpekar att det omfattar inslag som direkt eller indirekt påverkar människors livskvalitet samt arbetstagares rättigheter och sociala trygghet. Samtidigt noterar EESK att arbetsgivarna och medlemsstaterna har en central roll när det gäller att säkerställa kvalitetsarbete, vilket inbegriper att främja kompetens, sysselsättning av hög kvalitet, nya och olika slags arbetsformer, trygghet, arbetstagarnas välbefinnande och företagens konkurrenskraft. Kommissionen tycks vara medveten om detta, med tanke på att en stor del av programmen och det ekonomiska stödet under covid-19-pandemin, särskilt Sure-programmet, har inriktats på både ekonomisk återhämtning och upprätthållande av människors sociala trygghet. Kommittén är fast övertygad om att den europeiska ekonomin inte kan återhämta sig ekonomiskt och utvecklas om inte den sociala tryggheten upprätthålls och utvecklas samtidigt som ett konkurrensmässigt klimat säkerställs för europeiska företag i den globala ekonomin, och att ekonomisk och social återhämtning måste gå hand i hand.

2.2

Vi anser att det är kommissionens, medlemsstaternas och de europeiska och nationella arbetsmarknadsparternas ansvar att planera och genomföra åtgärder för att säkerställa hållbart kvalitetsarbete. En strategi och åtgärder för att säkerställa hållbart kvalitetsarbete måste därför tas fram och genomföras så snart som möjligt på grundval av alla berörda aktörers gemensamma insatser.

2.3

Att säkerställa rättvisa, konkurrenskraftiga villkor för den europeiska ekonomin, investera i innovation och utveckling, förhindra social dumpning, uppmuntra skapandet av arbetstillfällen samt främja rättvisa arbetsvillkor och lämpliga incitament bör vara centrala inslag i EU:s och medlemsstaternas strategier och kan avsevärt bidra till att förbättra arbetskvaliteten.

2.4

Med rätt förutsättningar kan europeiska företag bidra till hållbart välstånd, fler kvalitetsarbeten och ökad välfärd. För detta krävs gynnsamma ramvillkor vad gäller i synnerhet säkrande av tillförlitlig energiförsörjning, kvalificerad arbetskraft, god transportinfrastruktur och effektiva arbetsmarknader.

2.5

Konceptet hållbart kvalitetsarbete utgör ett av de grundläggande inslagen i livskvaliteten och måste beaktas tillsammans med konceptet hållbar utveckling, även med hänsyn till ett större sammanhang av hållbar tillväxt och sysselsättning, särskilt omställningen till en grön ekonomi och digitaliseringen, som måste vara rättvis för alla berörda aktörer. Här riktar vi särskild uppmärksamhet mot de yttranden som vi redan har antagit på detta område.

2.6

EESK menar bestämt att genomförandet av målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, särskilt mål 8, som antogs av FN:s 193 medlemsstater 2015 (9), kan bidra väsentligt till att säkerställa hållbart kvalitetsarbete, även med beaktande av ekonomisk tillväxt samt full och produktiv sysselsättning. Kommissionen bör, särskilt under återhämtningsperioden, fokusera mer på att uppnå dessa mål och uppmuntra medlemsstaterna att också göra det.

2.7

EESK påpekar även att genomförandet av de principer som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den tillhörande handlingsplanen, liksom av de relevanta internationella rättsliga normerna (10), är av yttersta vikt när det gäller att säkerställa hållbart kvalitetsarbete. Vi har redan antagit flera yttranden på detta område och uppmanar EU:s institutioner och medlemsstaterna att inom ramen för sina befogenheter bidra aktivt till att genomföra dem tillsammans med arbetsmarknadens parter och andra berörda parter.

2.8

Vid utformningen av åtgärder för att säkerställa hållbart kvalitetsarbete måste hänsyn tas till de olika faktorer som påverkar livskvaliteten, säkerställer anständigt arbete, minskar ojämlikheter och social utestängning, förebygger fattigdom och säkrar konkurrenskraften hos den europeiska ekonomin, samtidigt som en smidig omställning till ett digitalt och grönt samhälle och en digital och grön ekonomi främjas. Alla dessa faktorer måste vara i linje med målen för hållbar utveckling, och arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället måste delta aktivt i utformningen av åtgärder. Kommittén betonar i detta sammanhang betydelsen av ett bredare socialt samförstånd.

2.9

Kommittén är medveten om ett antal inslag, faktorer och omständigheter som påverkar arbetets kvalitet och hållbarhet, och framhåller detta i sitt yttrande (11). Det handlar bland annat om arbetstagarnas lönenivå och lönernas förutsägbarhet, arbetsformer och arbetsmetoder, arbetsmiljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, anställningstrygghet, livslångt lärande, utbildning av arbetstagare, regelbundna och förutsägbara arbetstider, skydd av arbetstagarnas rättigheter, balans mellan arbete och privatliv samt aktiv och effektiv social dialog.

2.10

EESK noterar att säkerställandet av anständiga arbetsvillkor är en av de viktigaste faktorerna när det gäller att sörja för kvalitetsarbete. Kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter uppmanas således att ägna mer uppmärksamhet åt frågor som rör anständiga arbetsvillkor och kvalitetsarbete.

2.11

Kommittén är medveten om att de olika inslagen i kvalitetsarbetet också är avhängiga av de europeiska företagens motståndskraft på den globala marknaden och på läget på den inre marknaden, olika affärsmodeller och ekonomisk politik. Därför uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med arbetsmarknadens parter skapa villkor som uppmuntrar till hållbara investeringar och därmed gör det möjligt för arbetsgivare att tillhandahålla kvalitetsarbete på en hållbar grund och hantera otillbörliga metoder. Medlemsstaterna bör hjälpa till att påskynda detta genom olika incitament, strategier och lämpliga regler.

3. Covid-19

3.1

EESK konstaterar att den ekonomiska verksamheten har minskat asymmetriskt under epidemin och att Sure-instrumentet, som kommissionen infört under samma period, har hjälpt till att bevara många arbetstillfällen. För att undvika uppsägningar och förhindra att människors inkomsttrygghet försämras har medlemsstaterna infört olika system för korttidsarbete, lönesubventioner för anställda, permittering med en lägre procent av lönen (t.ex. för arbetstagare inom verksamheter som inte fått bedrivas), olika aktiva arbetsmarknadsåtgärder, skyddsåtgärder riktade till unga och äldre, subventioner som delvis kompenserar inkomstbortfall och basinkomst för vissa grupper av människor osv. Kommittén betonar dock att dessa tillfälliga åtgärder inte bör överskugga behovet av sund och hållbar ekonomisk politik i EU och medlemsstaterna, med syftet att skapa ny tillväxt och nya arbetstillfällen.

3.1.1

EESK beklagar att kommissionen inte aktivt har gjort lämpligt deltagande av arbetsmarknadens parter och andra berörda parter till ett viktigt villkor för utnyttjandet av dessa medel. I vissa medlemsstater har arbetsmarknadens parter inte involverats aktivt i utformningen av arbetsmarknadsåtgärder och arbetsmarknadspolitik. Återhämtningen och säkerställandet av kvalitetsarbete kommer att bli svårare i dessa länder.

3.2

Kommittén inser att det sätt på vilket viss arbetsverksamhet utförs har förändrats under epidemin och att vissa förändringar kommer att kvarstå både under och efter återhämtningen. Det är därför mycket viktigt att erkänna dessa förändringar, hantera dem på ett lämpligt sätt, övervaka dem och utveckla dem för att säkerställa att arbetskvaliteten bibehålls, i syfte att skapa ytterligare möjligheter för företag och arbetstagare. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt effekten och konsekvenserna av digitaliseringen och införandet av artificiell intelligens i arbetet.

3.3

Vi påpekar att epidemin har belyst vissa ekonomiska modeller och affärsmodeller samt arbetsformer och arbetssätt som förbisågs eller ägnades för lite uppmärksamhet före epidemin. Det är viktigt att säkerställa att dessa vanligare affärs- och arbetsformer inte har en negativ inverkan på arbetsmarknaden eller arbetskvaliteten och inte omfattar otillbörliga metoder.

3.4

EESK välkomnar kommissionens rekommendation om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease-åtgärder) och uppmanar medlemsstaterna att prioritera arbetsmarknadspolitiken på ett sätt som gör investeringar i människor till en av de viktigaste komponenterna när det gäller att övervinna krisen, med beaktande av behovet av grön och digital omställning. Medlemsstaterna bör inkludera de Ease-åtgärder som de har kommit överens om med arbetsmarknadens parter i sina nationella återhämtnings- och resiliensplaner.

3.5

EESK uttrycker sin oro över att de europeiska arbetstagarnas psykiska välbefinnande har försämrats avsevärt under pandemin, något som särskilt gäller unga och de som har förlorat sitt arbete (12). Vi efterlyser följaktligen en övergripande och gemensam strategi som syftar till att kombinera ambitiösa strategier för hälsa, säkerhet och psykiskt välbefinnande.

3.6

Kommittén upprepar den ståndpunkt och de förslag som den framfört i flera yttranden (13) om frågor som rör framtidens arbete, digitalisering, hemarbete, arbetstidens förläggning, livslångt lärande och utbildning samt balans mellan arbete och privatliv. Allt det som anförts om kvalitetsarbete gäller för alla som arbetar, oavsett nationalitet, vilket gör att immigration och integration av tredjelandsmedborgare är viktigt.

3.7

Mot bakgrund av de förändringar som pandemin medfört, den parallella digitaliseringen och det faktum att arbetskvaliteten påverkas av många faktorer fokuserar vi i detta yttrande enbart på några av de aspekter som lyfts fram av det slovenska ordförandeskapet, som kräver särskild uppmärksamhet i samband med utvecklingen av kvalitetsarbete. Dessa är 1) anpassning av arbetsmiljön till en åldrande befolkning, 2) utbildning och livslångt lärande, 3) säkerställande av jämlikhet, 4) beaktande av fördelarna och fällorna med digitalisering och artificiell intelligens samt 5) arbetsmarknadsparternas roll.

4. Anpassning av arbetsmiljön till en åldrande befolkning

4.1

I takt med att Europas befolkning åldras blir också arbetslivet längre i de flesta medlemsstater, och den faktiska pensionsåldern höjs. Detta kräver i sin tur lämpliga arbetsvillkor för äldre människor. Det handlar främst om att anpassa villkoren till deras mentala och fysiska kapacitet och samtidigt se till att deras kompetensbas är uppdaterad för arbetsmarknadens behov. Bättre hälsoskydd på arbetsplatser och tillgång till livslångt lärande för äldre arbetstagare är också oumbärligt för att säkerställa arbetskvaliteten för äldre arbetstagare.

4.2

Samtidigt som det främst är arbetsgivarens uppgift att säkerställa lämpliga arbetsvillkor är även trepartssamarbete mellan arbetsmarknadens parter och myndigheterna viktigt i detta sammanhang, eftersom de med sin kunskap om arbetsförfarandena och arbetstagarna själva kan hjälpa till att genom social dialog och kollektivavtal på lämplig nivå skapa en arbetsmiljö som ger äldre arbetstagare lämpliga arbetsförutsättningar.

4.3

Medlemsstaterna har också en viktig roll att spela. Genom att sörja för en lämplig nivå av socialt skydd, tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster av god kvalitet samt olika incitament och bidrag för arbetsgivare kan de bidra till att skapa en arbetsmiljö där människor kan arbeta säkert och produktivt när de blir äldre.

4.4

Vi föreslår att det ägnas mer uppmärksamhet åt genomförandet av en demografirelaterad arbetsmarknadspolitik inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det är mycket viktigt att låta arbetsmarknadens parter delta aktivt i strategier och i genomförandet av politik och åtgärder som rör äldre människor på arbetsmarknaden, inbegripet lämplig arbetsmarknadsintegration.

4.5

Moderna och innovativa sätt för yngre och äldre generationer att arbeta tillsammans bör utvecklas. Lämplig tvåvägsöverföring av kunskap och erfarenhet är av yttersta vikt.

5. Utbildning och livslångt lärande

5.1

EESK har i sina yttranden upprepade gånger framhållit betydelsen av livslångt lärande och utbildning för såväl arbetslösa som sysselsatta arbetstagare (14).

5.2

Kommittén understryker hur viktigt det är att i god tid förutse arbetstagarnas behov av färdigheter och anta strategisk planering på detta område. Det kräver att arbetsmarknadens parter samarbetar, särskilt på sektors- och företagsnivå.

5.3

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt långtidsarbetslösa och åt dem som har varit borta från arbetsmarknaden under lång tid. En längre tids frånvaro från arbetsmarknaden har en mycket negativ inverkan på anställbarheten, särskilt med tanke på hur snabbt digitala förändringar sker (15). Problemet har förvärrats i samband med pandemin, då vissa verksamheter har stängts ner och arbetstagare har fått stanna hemma. Det behövs således en ändamålsenlig aktiv sysselsättningspolitik för denna typ av situationer.

5.4

Utbildningsverksamheten bör inriktas på att på ett lämpligt sätt öka arbetsgivarnas medvetenhet om betydelsen av att i god tid planera för behov av färdigheter och kompetens för framtida arbete. I detta sammanhang rekommenderar vi att särskild uppmärksamhet ägnas åt planer för digital utbildning för arbetstagare.

5.5

EESK rekommenderar att medlemsstaterna också överväger ekonomiska incitament och skatteincitament, i form av antingen direkt finansiering eller skattelättnader för företag, för att få arbetsgivare att utbilda sina arbetstagare mer aktivt.

6. Säkerställande av jämlikhet

6.1

EESK anser att det under och efter återhämtningen är mycket viktigt att upprätthålla jämlikheten med hänsyn till personliga omständigheter och att förebygga alla former av diskriminering. Samtidigt som vi inser möjligheterna med att det finns olika slags arbetsformer finns det också en risk för att detta leder tid ökad ojämlikhet mellan arbetstagare, liksom mellan könen (16). Det är viktigt att hitta sätt att säkerställa likabehandling av arbetstagare genom alla lämpliga kanaler, både lagstiftning och kollektivavtal.

6.2

Vi noterar att jämlikheten inte har garanterats under pandemin, eftersom de åtgärder som vidtagits inte har omfattat alla arbetstagare och företag. Små och medelstora företag, arbetstagare med osäkra arbetsformer, egenföretagare, migranter, unga och kvinnor har många gånger nekats ersättning för förlorad inkomst eller inte omfattats av åtgärderna. Det har inneburit att fattigdomen och den sociala utestängningen har ökat under epidemin. En rad företag har också lagt ned sin verksamhet, vilket har lett till att arbetstillfällen gått förlorade.

6.3

EESK konstaterar att kvinnors situation på arbetsmarknaden har försämrats avsevärt under pandemin (17): många kvinnor har förlorat sina arbeten, balansen mellan arbete och privatliv har försämrats och sist men inte minst har otryggheten ökat.

6.4

Situationen på arbetsmarknaden har också försämrats för migranter och unga, som har allt svårare att hitta ett arbete. De ställs dessutom i ännu högre grad inför osäkra arbetsformer, som inte garanterar livskvalitet.

6.5

Ojämlikheten återspeglas framför allt i inkomstnivån och anställningstryggheten. Kommittén menar därför bestämt att man inom ramen för arbetsmarknadspolitiken måste ta itu med lönegapet och samtidigt anta åtgärder för att främja insyn i lönesättningen, bekämpa horisontell och vertikal segregering på arbetsmarknaden, uppmuntra heltidsarbete för kvinnor, ta itu med obetalda omsorgsrelaterade begränsningar och genomföra principen om lika lön för lika arbete. Det måste även vidtas åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter respekteras. Social dialog med fokus på kollektiva förhandlingar inom atypisk verksamhet, såsom hushållsarbete, omsorgsarbete, arbete via digitala plattformar och liknande, bör också uppmuntras.

7. Digitalisering och artificiell intelligens

7.1

Digitaliseringen påverkar avsevärt förhållandet mellan arbetsmarknadens parter, med tanke på de positiva och negativa konsekvenserna av att arbetsgivare införlivar den i arbetsprocesserna.

7.2

Digitala lösningar ger också upphov till betänkligheter i fråga om avtalsförhållanden mellan arbetstagare och arbetsgivare. För att säkerställa de hållbara inslagen i kvalitetsarbetet måste man övervaka utvecklingen på arbetsmarknaden och säkerställa att det finns lämpliga mekanismer för att skydda arbetstagarnas grundläggande rättigheter, utan att hindra utvecklingen av digitala lösningar. EU, medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter bör alla bidra till att man hittar rättvisa lösningar på människors problem. EESK betonar att ökad digitalisering i arbetslivet kan medföra fördelar, men också innebära utmaningar. I detta avseende konstaterar EESK att ett snabbt genomförande av de europeiska arbetsmarknadsparternas ramavtal om digitalisering kan spela en viktig roll (18).

7.3

Det finns ett brådskande behov av att hantera artificiell intelligens på arbetsplatsen, särskilt när det gäller att förebygga diskriminering, olaglig övervakning av arbetstagare – inbegripet rätten att inte vara uppkopplad – och annan ogynnsam behandling av arbetstagare. Arbetsmarknadens parter måste göras delaktiga i arbetet med att anta och genomföra lagstiftning om artificiell intelligens.

Bryssel den 23 september 2021.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) https://www.ilo.org/global/topics/decent-work/lang--en/index.htm.

(2) EUT C 326, 26.10.2012, s. 391.

(3) EUT C 374, 16.9.2021, s. 16.

(4) Beroende på situationen i medlemsstaterna.

(5) EUT C 125, 21.4.2017, s. 10, punkt 3.19.

(6) EUT C 97, 24.3.2020, s. 32; EUT C 429, 11.12.2020, s. 159, punkt 1.6.

(7) Voss, Eckhard, Broughton, Andrea, Pulignano, Valeria, Franca, Valentina, Rodriguez, Contreras, Ricardo. ”Exploring the connections between EU- and national-level social dialogue”. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2018.

(8) Till exempel EESK:s resolution om toppmötet i Porto, EUT C 286 16.7.2021, s. 6 och EUT C 341, 24.8.2021, s. 23.

(9) ”Transforming our world: the 2030: Agenda for Sustainable Development”.

(10) ILO:s normer och artiklarna 151 och156 i EUF-fördraget.

(11) EUT C 125, 21.4.2017, s. 10, punkt 3.4.

(12) Eurofound (2021), ”Leva, arbeta och covid-19 (uppdaterad i april 2021): Psykisk hälsa och förtroende minskar runt om i EU när pandemin går in på sitt andra år”, s 4, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

(13) EUT C 129, 11.4.2018, s. 44, EUT C 197, 8.6.2018, s. 45, EUT C 237, 6.7.2018, s. 8, EUT C 367, 10.10.2018, s. 15, EUT C 440, 6.12.2018, s. 37, EUT C 232, 14.7.2020, s 18.

(14) Så som framhålls i EUT C 374, 16.9.2021, s. 38.

(15) Arbetstagarnas digitala färdigheter och digitala utbildning skiljer sig mycket mellan EU-länderna, och detta ökar skillnaderna mellan arbetstagarnas situationer. I genomsnitt tillhandahöll mindre än 25 % av företagen i EU digital utbildning under 2019. Andelen varierade mellan 6 % i Rumänien och 37 % i Finland.

(16) EUT C 220, 9.6.2021, s. 13.

(17) https://eige.europa.eu/news/covid-19-derails-gender-equality-gains.

(18) The European Social Partners framework agreement_and_studies/2020-06-22_agreement_on_digitalisation_-_with_signatures.pdf.

BILAGA

Följande ändringsförslag avslogs under debatten, men fick minst en fjärdedel av rösterna (artikel 43.2 i arbetsordningen):

ÄNDRINGSFÖRSLAG 3

Från:

ARDHE Christian

HOŠTÁK Martin

KONTKANEN Mira-Maria

LE BRETON Marie-Pierre

SOC/685

Viktiga inslag i hållbart kvalitetsarbete under och efter återhämtningen

Punkt 2.9

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Kommittén är medveten om ett antal inslag, faktorer och omständigheter som påverkar arbetets kvalitet och hållbarhet, och framhåller detta i sitt yttrande (11). Det handlar bland annat om arbetstagarnas lönenivå och lönernas förutsägbarhet, arbetsformer och arbetsmetoder inbegripet olika arbetsformer och flexibilitet inom ramen för den sociala dialogen , arbetsmiljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, anställningstrygghet, livslångt lärande, utbildning av arbetstagare, regelbundna och förutsägbara arbetstider, skydd av arbetstagarnas rättigheter, balans mellan arbete och privatliv samt aktiv och effektiv social dialog, och liknande.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	92
Röster emot:	120
Nedlagda röster:	15

ÄNDRINGSFÖRSLAG 4

Från:

ARDHE Christian

HOŠTÁK Martin

KONTKANEN Mira-Maria

LE BRETON Marie-Pierre

SOC/685

Viktiga inslag i hållbart kvalitetsarbete under och efter återhämtningen

Punkt 3.3

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Vi påpekar att epidemin har belyst vissa ekonomiska modeller och affärsmodeller samt arbetsformer och arbetssätt som förbisågs eller ägnades för lite uppmärksamhet före epidemin. Det är viktigt att säkerställa att dessa vanligare affärs- och arbetsformer inte har en negativ inverkan på arbetsmarknaden eller arbetskvaliteten och inte omfattar otillbörliga metoder.

Vi påpekar att epidemin har belyst vissa ekonomiska modeller och affärsmodeller samt arbetsformer och arbetssätt som förbisågs eller ägnades för lite uppmärksamhet före epidemin. Det är förvisso viktigt att förbättra politik som främjar entreprenörskap och egenföretagande, både på europeisk och nationell nivå och att främja hållbar utveckling av dessa vanligare affärs- och arbetsformer , men man måste se till att de inte har en negativ inverkan på arbetsmarknaden eller arbetskvaliteten och inte omfattar otillbörliga metoder.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	90
Röster emot:	125
Nedlagda röster:	16

ÄNDRINGSFÖRSLAG 5

Från:

ARDHE Christian

HOŠTÁK Martin

KONTKANEN Mira-Maria

LE BRETON Marie-Pierre

SOC/685

Viktiga inslag i hållbart kvalitetsarbete under och efter återhämtningen

Punkt 6.2

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Vi noterar att jämlikheten inte har garanterats under pandemin, eftersom de åtgärder som vidtagits inte har omfattat alla arbetstagare och företag. Små och medelstora företag, arbetstagare med mer instabila och osäkra arbetsformer, egenföretagare, migranter, unga och kvinnor har många gånger nekats ersättning för förlorad inkomst eller inte omfattats av åtgärderna. Det har inneburit att fattigdomen och den sociala utestängningen har ökat under epidemin. En rad företag har också lagt ned sin verksamhet, vilket har lett till att arbetstillfällen gått förlorade.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	88
Röster emot:	138
Nedlagda röster:	14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 6

Från:

ARDHE Christian

HOŠTÁK Martin

KONTKANEN Mira-Maria

LE BRETON Marie-Pierre

SOC/685

Viktiga inslag i hållbart kvalitetsarbete under och efter återhämtningen

Punkt 6.3

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande	Ändringsförslag
EESK konstaterar att kvinnors situation på arbetsmarknaden har försämrats avsevärt under pandemin (17): många kvinnor har förlorat sina arbeten, balansen mellan arbete och privatliv har försämrats och sist men inte minst har otryggheten ökat.	EESK konstaterar att kvinnors situation på arbetsmarknaden har försämrats avsevärt under pandemin (17): många kvinnor har förlorat sina arbeten, balansen mellan arbete och privatliv har försämrats och sist men inte minst har utmaningen att hitta en stabilare och tryggare sysselsättning ökat.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	80
Röster emot:	143
Nedlagda röster:	10

ÄNDRINGSFÖRSLAG 7

Från:

ARDHE Christian

HOŠTÁK Martin

KONTKANEN Mira-Maria

LE BRETON Marie-Pierre

SOC/685

Viktiga inslag i hållbart kvalitetsarbete under och efter återhämtningen

Punkt 6.4

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande	Ändringsförslag
Situationen på arbetsmarknaden har också försämrats för migranter och unga, som har allt svårare att hitta ett arbete. De ställs dessutom i ännu högre grad inför osäkra arbetsformer , som inte garanterar livskvalitet .	Situationen på arbetsmarknaden har också försämrats för migranter och unga, som har allt svårare att hitta ett arbete. De ställs dessutom i ännu högre grad inför utmaningen att hitta mer stabila och trygga arbetsformer.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	80
Röster emot:	143
Nedlagda röster:	10

ÄNDRINGSFÖRSLAG 8

Från:

BARRERA CHAMORRO Maria del Carmen

MEYNENT Denis

SALIS-MADINIER Franca

ZORKO Andrej

SOC/685

Viktiga inslag i hållbart kvalitetsarbete under och efter återhämtningen

Punkt 6.5

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Ojämlikheten återspeglas framför allt i inkomstnivån och anställningstryggheten. Kommittén menar därför bestämt att man inom ramen för arbetsmarknadspolitiken måste ta itu med lönegapet och samtidigt anta bindande åtgärder för att främja insyn i lönesättningen, bekämpa horisontell och vertikal segregering på arbetsmarknaden, uppmuntra heltidsarbete för kvinnor, ta itu med obetalda omsorgsrelaterade begränsningar och genomföra principen om lika lön för lika arbete. Det måste även vidtas åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter respekteras. Social dialog med fokus på kollektiva förhandlingar inom atypisk verksamhet, såsom hushållsarbete, omsorgsarbete, arbete via digitala plattformar och liknande, bör också uppmuntras.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	102
Röster emot:	113
Nedlagda röster:	16

ÄNDRINGSFÖRSLAG 10

Från:

ARDHE Christian

HOŠTÁK Martin

KONTKANEN Mira-Maria

LE BRETON Marie-Pierre

SOC/685

Viktiga inslag i hållbart kvalitetsarbete under och efter återhämtningen

Punkt 7.3

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

För att säkerställa en transparent och balanserad utveckling av artificiell intelligens finns ett brådskande behov av att hantera den på arbetsplatsen, särskilt när det gäller att dämpa obefogad oro, främja arbetstagarnas självständighet och förebygga diskriminering, olaglig övervakning av arbetstagare och annan ogynnsam behandling av arbetstagare. Arbetsmarknadens parter måste göras delaktiga i arbetet med att anta och genomföra lagstiftning om artificiell intelligens.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	88
Röster emot:	136
Nedlagda röster:	10

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11

Från:

ARDHE Christian

HOŠTÁK Martin

KONTKANEN Mira-Maria

LE BRETON Marie-Pierre

SOC/685

Viktiga inslag i hållbart kvalitetsarbete under och efter återhämtningen

Punkt 1.1

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Arbetskvalitet är ett av de grundläggande inslagen i livskvaliteten . Principen om arbetskvalitet för livskvalitet måste följas, eftersom det är en förutsättning för hållbar social utveckling. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är därför övertygad om att denna bör ägnas särskild uppmärksamhet i EU:s politik för att förebygga riskerna för ojämlikhet, fattigdom, social utestängning och otillbörlig konkurrens.

Arbetskvalitet är ett av de grundläggande inslagen i livskvaliteten och måste beaktas tillsammans med konceptet hållbar utveckling, med hänsyn till ett större sammanhang av hållbar tillväxt och sysselsättning, särskilt omställningen till en grön ekonomi och digitaliseringen . Samtidigt noterar EESK arbetsgivarnas roll i att främja kompetens, sysselsättning, olika slags arbetsformer, trygghet, arbetstagarnas välbefinnande och företagens konkurrenskraft . Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är därför övertygad om att arbetskvalitet som en komponent för ekonomisk tillväxt och sysselsättning bör ägnas särskild uppmärksamhet i EU:s politik eftersom den i hög grad kan bidra på två sätt till att främja hållbar tillväxt, sysselsättning och produktivitet samtidigt som riskerna för ojämlikhet, fattigdom, social utestängning och otillbörlig konkurrens behandlas .

Resultat av omröstningen:

Röster för:	79
Röster emot:	136
Nedlagda röster:	11

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12

Från:

ARDHE Christian

HOŠTÁK Martin

KONTKANEN Mira-Maria

LE BRETON Marie-Pierre

SOC/685

Viktiga inslag i hållbart kvalitetsarbete under och efter återhämtningen

Punkt 1.2

Lägg till en ny punkt.

Plats: efter befintlig punkt – samma nivå

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

EESK betonar att det krävs omfattande och välriktade åtgärder för att säkerställa en anpassningsbar, resilient och inkluderande arbetsmarknad i medlemsstaterna, även till följd av pandemin, med särskilt fokus på att skapa flexibla arbetstillfällen. Kommittén påpekar dock att arbetsmarknadens utveckling måste stödjas och inte får överregleras eller hindras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna när det gäller EU:s och medlemsstaternas befogenheter och de olika instrument som står till deras förfogande. När det gäller att säkerställa en solid ekonomisk grund för att stödja rättvisa omställningar i Europa bör fokus vara att skapa ett rättvist, stabilt och förutsägbart regelverk för företag samt att undvika administrativa bördor för dessa.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	79
Röster emot:	144
Nedlagda röster:	7

ÄNDRINGSFÖRSLAG 15

Från:

ARDHE Christian

HOŠTÁK Martin

KONTKANEN Mira-Maria

LE BRETON Marie-Pierre

SOC/685

Viktiga inslag i hållbart kvalitetsarbete under och efter återhämtningen

Punkt 1.12

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

EESK noterar att man inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens inte direkt behandlar de olika inslagen i kvalitetsarbete, och uppmanar därför kommissionen att komplettera denna del av faciliteten. Arbetskvalitet är avgörande för att de mål som fastställts för faciliteten ska uppnås. Utsatta grupper , såsom unga arbetstagare och arbetstagare med otrygg anställning , som har drabbats hårdast av epidemin, får inte förbises.

EESK noterar att man inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens inte direkt behandlar de olika inslagen i kvalitetsarbete, och uppmanar därför kommissionen att se till att dessa komponenter behandlas på korrekt sätt i genomförandet av faciliteten. Arbetskvalitet är avgörande för att de mål som fastställts för faciliteten ska uppnås. Utsatta grupper, som har drabbats hårdast av epidemin, får inte förbises.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	82
Röster emot:	140
Nedlagda röster:	8

(11) EUT C 125, 21.4.2017, s. 10, punkt 3.4.

(17) https://eige.europa.eu/news/covid-19-derails-gender-equality-gains.