Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – Europas plan mot cancer

[COM(2021) 44 final]

(2021/C 341/12)

Föredragande:	Małgorzata BOGUSZ
Medföredragande:	Milena ANGELOVA

Remiss	Europeiska kommissionen, 26.3.2021
Rättslig grund	Artikel 168.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	26.5.2021
Antagande vid plenarsessionen	9.6.2021
Plenarsession nr	561
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	226/3/3

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar Europas plan mot cancer (nedan kallad ”planen”) som en milstolpe i kampen mot cancer och dess sociala, ekonomiska och psykologiska konsekvenser för EU:s medborgare, och efterlyser en konkret färdplan för att genomföra planen åtföljd av prestationsindikatorer och realistiska tidsramar.

1.2

Även om det är av yttersta vikt att förebygga cancer är det lika viktigt att EU och medlemsstaterna säkerställer tillgången till högkvalitativ och tillgänglig hälso- och sjukvårdsinfrastruktur, inklusive screening-, diagnostik- och behandlingsinrättningar, hälso- och sjukvårdstjänster med en lämplig behovsbaserad nivå av hälso- och sjukvårdspersonal, samt ändamålsenliga stödsystem för patienternas fysiska och psykiska välbefinnande under och efter behandlingen.

1.3

Det är nödvändigt att omgående ta itu med de problem i fråga om tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster som covid-19-pandemin har orsakat. Restriktioner och förseningar kan försämra möjligheterna till tillfrisknande och måste hanteras på ett ändamålsenligt sätt, och det behövs omgående insatser för att bemöta människors rädsla. Arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer har en oumbärlig roll att spela genom att sprida bästa praxis och tillhandahålla relevant information – om vad som kan orsaka cancer, om hur människor kan upptäcka tidiga symtom samt för att främja prevention och inspirera till en hälsosam livsstil. Deras insatser ska stödjas, bland annat genom att relevanta medel avsätts inom ramen för ESF+ för gemensamma åtgärder för att bekämpa cancer och för att sprida bästa praxis för prevention.

1.4

För att förbättra tidig upptäckt av cancer stöder EESK initiativen för screening- och cancerpreventionsprojekt och uppmuntrar till användning av ny teknik och nya insatser för att öka människors medvetenhet om behovet av förebyggande screening. Initiativen för screening och utbildning bör inriktas på alla frekventa cancerformer och vara tillgängliga för så många människor som möjligt.

1.5

Planen måste svara mot den demografiska situationen i EU och säkerställa villkor som främjar bevarandet av god hälsa fram till ålderdomen. Samtidigt efterlyser EESK särskilt fokus på att bekämpa barncancer, som kräver särskilda åtgärder när det gäller upptäckt, tillgång till standardläkemedel och innovativa läkemedel samt särskild vård för barn och ungdomar.

1.6

För att minska nationella, regionala och sociala ojämlikheter i kampen mot cancer och tillhandahålla högkvalitativa lösningar för alla är det mycket viktigt att EU involverar alla medlemsstater i genomförandet av planen och uppmuntrar till samarbete mellan medlemsstaterna, även med stöd av EU-medel. Planens genomförande måste svara mot patienternas och överlevarnas särskilda och specifika behov samt anpassas till de olika nationella omständligheterna, såsom människors olika socioekonomiska bakgrund, ålder, kön och funktionsnedsättning.

1.7

EESK efterlyser också förbättrade möjligheter för cancerpatienter att dra nytta av högkvalitativ behandling, vård och expertis från andra medlemsstater samt av tillgängliga läkemedel, medicinsk utrustning och andra medicinska produkter som tillhandahålls av en välfungerande inre marknad.

1.8

EESK anser att forskning och innovation är en hörnsten för att bättre förstå riskfaktorer för cancer och förbättra diagnoser, terapier och behandlingar. Innovationsekosystem som omfattar företag av olika storlek, forskare, patienter, hälso- och sjukvårdspersonal samt myndigheter måste uppmuntras, främjas och stödjas med hjälp av EU-medel och nationella medel, särskilt genom partnerskap inom Horisont Europa.

1.9

EESK betonar behovet av betydande insatser för generering av samt tillgång på och till data för att bidra till att utveckla mer avancerade metoder för prevention, diagnos och behandling. Att koppla digitala hälsodata till genomdata från biobanker måste underlättas för att möjliggöra individanpassad prevention och vård. Utveckling och användning av dataanalysmetoder, inklusive AI, måste också förbättras genom ett förstärkt EU-samarbete.

1.10

EESK betonar vikten av att minska tobaksrökningen och noterar kommissionens rapport om tillämpningen av direktiv 2014/40/EU om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter (1) och dess slutsatser, som syftar till att minska rökarnas exponering för farliga och/eller beroendeframkallande ämnen. I detta sammanhang förespråkar EESK, med hänvisning till kommissionens synpunkter på utsläpp och mätmetoder [avsnitt 3.1 i rapporten], även ytterligare forskning om testmetoden för innehållet i rökutsläpp, bland annat med hjälp av metoden WHO-Intense, och förespråkar ett genomförande av WHO:s rekommendationer på grundval av forskningsresultat.

1.11

För att bidra till ett ändamålsenligt förebyggande av arbetsrelaterad cancer efterlyser EESK mer forskning om exponering i arbetet för cancerframkallande, mutagena och hormonstörande ämnen samt orsakerna till arbetsrelaterad cancer, särskilt hos kvinnor. EESK tar del av de cancerrelaterade lagstiftningsinitiativen i planen för att minska exponeringen för cancer i arbetet, och betonar att eventuella uppdateringar måste vara vetenskaps- och evidensbaserade samt underbyggda genom samråd med arbetsmarknadens parter. EESK understryker behovet av att främja och stödja forskning och utveckling för att hitta ersättningar för farliga ämnen och produkter. När det gäller asbest hänvisar EESK till sina tidigare yttranden, inklusive förslagen om erkännande- och kompensationsaspekterna (2). Kommittén anser också att hänsyn bör tas till flera exponeringar vid riskbedömning och riskhantering på arbetsplatsen, och att data om exponering i arbetet bör integreras i program för tidig upptäckt.

1.12

En framgångsrik kamp mot cancer kräver internationellt samarbete och högkvalitativ utbildning inom cancerrelaterade fackområden, inklusive samarbete mellan medlemsstaterna i utbildnings- och kompetenshöjningsprogram som stöds av EU och även genomförs genom gemensamma åtgärder av arbetsmarknadsparterna. Samarbete är också särskilt viktigt inom forskning och innovation samt för att underlätta kunskapsutbyte. Dessutom behövs ett öppet och strukturerat samarbete för att säkerställa tillgången till läkemedel, utrustning och andra varor för cancerbehandling.

1.13

Företagen spelar en central roll när det gäller att utveckla lösningar för prevention, screening, diagnostik och behandling av cancer. De strävar också efter att bekämpa cancer genom att minska sin miljöpåverkan, utveckla och producera säkra produkter eller ändrade, mindre skadliga produkter, förbättra hälsan och säkerheten på arbetsplatsen samt stödja patienter i fråga om att kombinera arbete och cancerbehandling och återgå till arbetet på ett smidigt sätt. För att uppmuntra detta måste EU skapa gynnsamma villkor för innovation, investeringar och affärsverksamhet.

1.14

EESK efterlyser ett nära deltagande av arbetsmarknadsparterna och civilsamhällesorganisationerna i den fortsatta utvecklingen och uppföljningen av planen, tillsammans med riktad pr och finansiering för gemensamma åtgärder av arbetsmarknadsparterna och civilsamhällesorganisationerna, med en bred representation av olika sektorer.

1.15

EESK efterlyser EU-omfattande kampanjer för att öka medvetenheten och kunskapen om åtgärder för att förebygga och hantera cancer på arbetsplatsen och om den roll som livsmedel av hög kvalitet, rent vatten och ren luft samt en hälsosam livsstil, inklusive kostvanor, motion och val av bättre alternativ, spelar för att förebygga cancer. Kommunikation i syfte att göra planen och dess åtgärder begripliga och trovärdiga för EU-medborgarna kommer att spela en avgörande roll för att planen ska bli framgångsrik och dess mål ska kunna uppnås.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

EESK välkomnar planen som en milstolpe i kampen mot det växande problemet med cancerbördan bland EU:s medborgare. Eftersom kommittén anser att förslaget är alltför allmänt uppmanar den kommissionen att beskriva hur det kommer att omsättas i konkreta åtgärder och påverka prevention och patienternas situation. Kommittén efterlyser också en färdplan där man redogör för genomförandet av planen och som innehåller prestationsindikatorer och realistiska tidsramar för denna strategi.

2.2

EESK välkomnar förslagen om en mångfasetterad och innovativ strategi för att bekämpa cancer som bygger på prevention, tidig upptäckt, diagnos och behandling samt förbättrad livskvalitet för patienter och överlevare, särskilt genom att hålla kvar dem i arbetslivet. Även om det är av yttersta vikt att förebygga cancer är det i synnerhet också viktigt att EU och medlemsstaterna säkerställer tillgången till högkvalitativ hälso- och sjukvårdsinfrastruktur, inklusive screening-, diagnostik- och behandlingsinrättningar samt hälso- och sjukvårdstjänster.

2.3

EESK konstaterar att planen måste anpassas ytterligare för att underlätta lika deltagande av alla medlemsstater och deras regioner i syfte att bidra till att överbrygga eventuella ojämlikheter. Tämligen ofta har sjuklighet och dödlighet inte bara samband med cancertyp, utan även med ort och sociala gradienter. Rekommendationerna måste därför anpassas till de enskilda medlemsstaternas deltagande i kampen mot cancer, inbegripet organisatoriska framsteg med nationella screening- och vaccinationsprogram samt stödsystem, och genom att ta itu med frågan om social ojämlikhet när det gäller hälsa. Det är också nödvändigt att stödja personen och hans eller hennes anhörigvårdare i hanteringen av cancerns konsekvenser i form av förlust av autonomi och möjlighet att utöva sina medborgerliga rättigheter: tillgång till medel, stöd i vardagen osv. Samma uppmärksamhet måste ägnas åt att bekämpa de ekonomiska följderna av cancer och konsekvenserna av detta för vissa redan utsatta delar av samhället.

2.4

Registret över cancerrelaterad ojämlikhet bör vara så inkluderande som möjligt och identifiera skillnader mellan medlemsstater och mellan regioner samt om möjligt sociala ojämlikheter, särskilt när det gäller arbete och kön. Det är också viktigt att tillhandahålla lämplig infrastruktur och kompetent personal för att samla in tillhörande data av hög kvalitet inom ramen för ett ändamålsenligt samarbete mellan cancerregistren i alla medlemsstater och i samarbete mellan länderna.

2.4.1

Exponering i arbetet som förstärks av andra faktorer såsom de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa, inklusive miljöexponering, tillgång till vård, utbildningsnivå osv., spelar en viktig roll i denna dynamik. EESK betonar behovet av att främja och stödja forskning för att hitta ersättningar för farliga ämnen och produkter.

2.4.2

EESK understryker den betydelse som miljöexponering – inklusive kvaliteten på livsmedel, vatten och luft – har, och betonar den avgörande betydelsen av att tillhandahålla relevant utbildning och information för att motivera och stödja människor att välja och följa en hälsosam livsstil.

2.4.3

För att bekämpa cancer måste man ta vederbörlig hänsyn till alla faser i processen: försiktig och välinformerad prevention, tidig och relevant upptäckt, tillgång till snabb behandling, högkvalitativ och tillgänglig vård med en lämplig behovsbaserad nivå av hälso- och sjukvårdspersonal, stöd för återintegrering i samhället och på arbetsplatsen samt eftervård.

2.5

EESK välkomnar tillhandahållandet av 4 miljarder euro i finansiering för planen, men anser att dessa medel bör ses över mot bakgrund av de nationella hälso- och sjukvårdssystemen, med hänsyn till deras organisation med offentliga/privata hälsofinansieringsordningar. EU har inte råd att fortsätta att agera långsamt i kampen mot cancer. Det skulle skapa mänskligt lidande och förvärra EU-medborgarnas ekonomiska villkor. EU behöver en ny Marshallplan för onkologi.

2.6

EESK anser att demografiska och ekonomiska konsekvenser är av avgörande betydelse för planen. Europas åldrande befolkning är kopplad till å ena sidan ett lågt fruktsamhetstal och å andra sidan en ökning av människors livslängd, vilket på lång sikt även kommer att innebära en utmaning för hälso- och sjukvårdssystemen i hela EU. Detta är också förknippat med en ökad risk för att utveckla cancer ju äldre man blir. Det krävs kraftfulla åtgärder för att säkerställa villkor som främjar bevarandet av god hälsa hos EU-medborgarna fram till ålderdomen. De åtgärder som i planen beskrivs som en ny strategi för prevention, behandling och vård av cancer bör vara vägen för att uppnå detta mål. Planen bör omfattas av en klausul om granskning/översyn vartannat år och inkludera gemensamma indikatorer för alla EU:s medlemsstater.

3.   Jämlik vård av hög kvalitet

3.1

Det är nödvändigt att omgående ta itu med de problem som pandemin har orsakat. EESK konstaterar att begränsningarna i tillgången till många medicinska tjänster, särskilt inom onkologi och kardiologi, enbart kan undvikas om de covid-inducerade störningarna åtgärdas på ett ändamålsenligt sätt. Stora förseningar i diagnos och behandling minskar chanserna till tillfrisknande och ökar därmed dödligheten.

3.2

Det är också viktigt att stärka och utveckla infrastrukturen och tjänsterna för att kunna tillgodose behoven på medellång och lång sikt. I syfte att vara väl förberedd för att på ett ändamålsenligt sätt kunna hantera andra potentiella exceptionella situationer måste praxis utvecklas, inklusive utveckling och EU-omfattande utbyggnad av telemedicin och distansåtgärder som är tillämpliga under alla omständigheter och som även bidrar till att minska cancerrelaterad ojämlikhet mellan medlemsstaterna och inom deras regioner.

3.2.1

Ojämlikheter mellan medlemsstaterna råder både mellan öst och väst – med en kompetensflykt västerut – och mellan stora och små länder, med stora skillnader i screeningprogram och investeringar i hälso- och sjukvårdssystemen. Sjukhus som är aktiva inom forskning rankas som föregångare när det gäller att bekämpa cancer.

3.2.2

Behovet av samarbete mellan medlemsstaterna kan hanteras genom olika åtgärder och verktyg, bl.a. — datadelning och användning av AI, — utbyte av kunskap och expertis, — samarbete för att komma till rätta med läkemedelsbrist, — specialiseringsöverskridande utbildningsprogram, — europeiska referensnätverk, och — ett EU-nätverk av nationella övergripande cancercentrum.

3.3

Kommittén välkomnar initiativet ”Hjälp till barn med cancer”, men är oroad över bristen på särskilda åtgärder för att ta itu med situationen och efterlyser mer specifika och verkligen snabba och konkreta åtgärder med särskild finansiering för att kunna bota fler barn och ungdomar med cancer och göra detta mer effektivt. Med tanke på det brådskande behovet av att ge barn tillgång till innovation, minska ojämlikheten i fråga om behandlingar och förstå ursprunget till barncancer – eftersom vi till skillnad från cancer hos vuxna inte kan förebygga barncancer – anser EESK att planen bör användas för att få ett slut på de bortglömda barnens orättvisa situation och äntligen ge dem den omtanke de förtjänar, eftersom de representerar EU:s framtid.

3.4

Kommittén är oroad över de stora regionala skillnaderna i samarbetsmodeller och informationsflöden, inklusive den digitala klyftan, som har en negativ inverkan på äldre, personer som bor utanför större städer, personer med funktionsnedsättning och ekonomiskt missgynnade grupper. Därför måste färdplanen garantera standardisering på detta område.

3.5

EESK efterlyser också en mer gräsrotsinriktad plan som är tillräckligt flexibel för att tillgodose särskilda behov och anpassa sig till olika omständigheter samt cancerpatienters och överlevandes situation.

3.6

EESK välkomnar målet att förebygga cancer som orsakas av virusinfektioner genom att införa populationsbaserad vaccinering, men noterar att vaccinationsgraden och vaccinationsprogrammens framsteg varierar mellan regionerna. Alla regioner bör upprepa bästa praxis för att se till att varje medborgare har tillgång till dessa vaccintyper.

3.7

EESK stöder planerna på att förbättra tidig upptäckt av cancer genom screeningprojekt och utbildningsverksamhet, inbegripet sådana som använder ny teknik och som syftar till att öka patienternas medvetenhet om behovet av förebyggande screening, samt integrera data om exponering i arbetet i program för tidig upptäckt av cancer. För att rikta in screeningen behövs även bättre kunskap om ärftlig cancer.

3.8

Prevention blir ändamålsenligare om den inte enbart bygger på individuellt beteende samt om den minskar eller eliminerar skada eller kollektiva faktorer som bidrar till cancer. Sociala bestämningsfaktorer underskattas i avsnitt 3 i planen.

3.9

Kommittén noterar att initiativ för tidig diagnos bör inriktas på alla cancertyper, inklusive blodcancer, och att screeningtester bör vara tillgängliga för en så stor del av befolkningen som möjligt.

3.10

EESK efterlyser förbättrade möjligheter för cancerpatienter att dra nytta av högkvalitativ behandling, vård och expertis från andra medlemsstater samt av tillgängliga läkemedel, medicinsk utrustning och andra medicinska produkter som tillhandahålls av en välfungerande inre marknad.

3.11

EESK betonar också vikten av stödsystem, inklusive nödvändig information och kunskap, för patienternas fysiska och psykiska välbefinnande under och efter behandlingen. Detsamma gäller för arbetstagare, arbetsgivare och företagare. Dessutom betonar EESK välbefinnandet för anhörigvårdare av cancerpatienter. Deras informella insatser som anhörigvårdare kan allvarligt påverka balansen mellan arbete och privatliv samt påverka deras fysiska välbefinnande. EESK ställer sig därför bakom kommissionens uppmaning till medlemsstaterna om att fullt ut införliva direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare samt stödja den kommande strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.

3.12

Kommittén uppmärksammar den kulturella mångfalden och den varierande graden av respekt för EU-medborgarnas grundläggande rättigheter, bland annat när det gäller icke-diskriminering i arbetslivet, det sociala skyddet eller tillgången till finansiella tjänster, till exempel kredit. Det är därför nödvändigt att undanröja skillnader mellan medlemsstaterna och följa principen om ”rätten att bli bortglömd” när det handlar om en individs cancerhistoria och företrädare för patienternas anhörigvårdare.

4.   Behov av nya lösningar för att bekämpa cancer

4.1

Med tanke på de enorma framstegen inom teknik och vetenskap, inklusive medicinsk vetenskap, välkomnar EESK löftet om en modern strategi för att bekämpa cancer genom ny teknik, forskning och produktinnovation. Det är även glädjande att kommissionen fokuserar på insikter från samsjuklighet samt samhälls- och beteendevetenskap i sina flaggskepp och åtgärder.

4.2

I planen betonas med rätta forskningens och innovationens roll som en hörnsten för att bättre förstå riskfaktorer för cancer och förbättra diagnoser, terapier, behandlingar och förebyggande strategier. Här är internationellt och EU-omfattande samarbete avgörande för att sprida bästa praxis, bl.a. om regleringsstrategier, genom att kombinera yrkesverksammas expertis, data och teknik samt ekonomiska resurser på ett så produktivt sätt som möjligt.

4.3

Betydande insatser bör inriktas på generering av samt tillgång på och till data för att utveckla mer avancerade metoder för genomisk spårning, prevention, diagnos och behandling, inbegripet utveckling av det europeiska hälsodataområdet. För att patienterna ska kunna få adekvat vård och behandling är digitaliseringen av hälsodata samt en säker och trygg delning av dem inom hela vårdkedjan avgörande, även vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Samtidigt måste byråkratin inom hälso- och sjukvården minskas och rutinerna kring patientjournalerna göras så effektiva som möjligt. Möjligheten att koppla digitala hälsodata till genomdata från biobanker måste också underlättas som en viktig faktor för att möjliggöra utvecklingen av cancerprevention, cancerdiagnos och patientcentrerad vård. Utveckling och användning av dataanalysmetoder, inklusive AI, måste också förbättras genom ett förstärkt EU-samarbete.

4.4

Frågan om flera exponeringar är en av de viktigaste utmaningarna för att utveckla preventionen av både miljö- och arbetsrelaterad cancer. EU bör stärka stödet till befintlig forskning på detta område. Det är också viktigt är att tillhandahålla relevant information – om vad som kan orsaka cancer, om hur människor kan upptäcka tidiga symtom, om hantering av cancerrelaterad stress samt för att främja prevention och inspirera till en hälsosam livsstil. Arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer har en oumbärlig roll att spela, och deras insatser ska stödjas, bland annat genom att relevanta medel avsätts inom ramen för ESF+ för gemensamma åtgärder för att bekämpa cancer och för att sprida bästa praxis för prevention.

4.5

Det finns ett behov av att samordna en systematisk insamling av data om exponering i arbetet för cancerframkallande och mutagena ämnen på EU-nivå och av att koppla samman befintliga data från cancerregister med data om cancerpatienters yrken. Sådana data skulle göra det möjligt att bättre rikta förebyggande åtgärder och stimulera tidig upptäckt av cancer bland dem som exponeras. Nya och innovativa forskningsprojekt i Europa bör utvidgas till att omfatta alla medlemsstater.

4.6

Exponering för hormonstörande ämnen är förknippad med ett antal hormonberoende cancerformer. Grundforskningen om dessa ämnen måste utgöra grunden för att förbättra EU:s politik på detta område och för bättre prevention.

4.7

För att framgångsrikt bekämpa cancer krävs också högkvalitativ utbildning inom cancerrelaterade fackområden, inklusive ett stabilt samarbete mellan medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna i utbildnings- och kompetenshöjningsprogram som stöds av EU, såsom det specialiseringsöverskridande utbildningsprogrammet för cancer och kommissionens kompetenspakt. I planen bör behovet av kontinuerlig yrkesmässig utveckling, information och upplysning för hälso- och sjukvårdspersonalen nämnas, även när det gäller hantering och administrering av farliga läkemedel. Dessutom behövs högutbildad och kompetent personal för att kunna erbjuda de olika tjänsterna, vare sig det är i samband med den ursprungliga diagnosen och upprättandet av en behandlingsplan eller för administrering av läkemedel, kirurgi och radiologi, medan en annan grundval för framgångsrik vård är nära samarbete mellan cancerforskare, hälso- och sjukvårdspersonal och patienter. Dessutom är intensivt samarbete med partner utanför EU också avgörande för att underlätta kunskapsutbyte.

4.8

Företagen spelar en central roll när det gäller att utveckla lösningar för prevention, screening, diagnostik och behandling av cancer. Att främja och underlätta innovationsekosystem är av yttersta vikt för EU:s framgång. Ekosystemen måste omfatta företag av olika storlek (från stora internationella företag till uppstartsföretag) och forskare, patienter, hälso- och sjukvårdspersonal samt myndigheter. Detta arbete måste stödjas med EU-finansiering och nationell finansiering, särskilt genom partnerskap inom Horisont Europa. Det är också mycket viktigt att fastställa Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) roll när det gäller att uppmuntra och stödja medlemsstaterna i införandet av innovativa, säkra och effektiva cancerbehandlingar.

4.9

EMA har en viktig roll att spela när det gäller att marknadsföra och på ett säkert sätt tillgängliggöra avancerade produkter och relevant utrustning för att bidra till att förebygga och effektivt bota cancer. Myndigheten kan också förbättra medlemsstaternas tillgång till sådana produkter och samordna ett ändamålsenligt införande av dem i hela EU. Detta kommer att leda till snabbare tillgång för alla patienter till högkvalitativ modern behandling.

4.10

Förutom att utveckla och tillhandahålla läkemedel, vacciner, teknik och vårdtjänster strävar företagen efter att bekämpa cancer genom att minska sin miljöpåverkan, utveckla och producera säkra produkter eller ändrade, mindre skadliga produkter samt förbättra hälsan och säkerheten på arbetsplatsen. Bland annat bör exponeringen för UV-strålning från utomhusaktiviteter minskas så långt det är möjligt, särskilt inom sektorer såsom jordbruks- och byggbranscherna. Hälsa är lika viktigt som säkerhet för arbetsmarknadsparterna, som utvecklar sektoriella förebyggande strategier som de finansierar genom sociala avgifter. I syfte att frigöra deras potential är en smidig samordnad strategi avgörande för att möjliggöra utveckling och tillhandahållande av lösningar av hög standard. Dessutom stöder arbetsgivare – liksom fackföreningar och civilsamhällesorganisationer – patienter när det gäller att kombinera arbete och cancerbehandlingar samt återgå till arbetet på ett smidigt sätt.

4.11

För att uppmuntra arbetet inom de företag som är specialiserade på att utveckla lösningar för att bekämpa cancer måste EU skapa gynnsamma villkor för innovation, investeringar och affärsverksamhet. Det är avgörande för att stärka EU:s övergripande globala ställning inom teknik, tjänster och lösningar för cancerrelaterad hälso- och sjukvård.

4.12

Det är också viktigt att påskynda införandet av och tillgången till nya diagnosmetoder och behandlingar för cancer, utan att kompromissa med patienternas och hälso- och sjukvårdspersonalens säkerhet. I detta avseende är ett möjliggörande och stödjande regelverk en väsentlig del av ett gynnsamt företagsklimat. EU:s lagstiftning måste vara vetenskapsbaserad och garantera lika villkor för företag inom EU och i förhållande till deras globala konkurrenter.

4.13

Med tanke på företagens och arbetsgivarnas centrala och mångsidiga roll i det praktiska arbetet mot cancer är det viktigt att i den fortsatta utvecklingen och genomförandet av åtgärderna på ett heltäckande sätt engagera en bred representation av företag och arbetsgivare, från hälso- och sjukvårdssektorn till bygg-, konsumentvaru-, jordbruks- och tillverkningsbranscherna samt företrädare för patienter och anhörigvårdare. Lika viktig är den roll som arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer spelar när det gäller att tillhandahålla bästa praxis och information samt anordna upplysningskampanjer.

5.   Cancerformer som kräver särskilt fokus

5.1

EESK välkomnar planens initiativ mot barncancer, men påpekar att det finns ett stort behov av att öka ansträngningarna för att påverka barns och ungdomars liv samt minska den befintliga ojämlikheten. Detta kräver investeringar i innovation samt tydliga och brådskande särskilda åtgärder och finansiering som syftar till att utveckla och införa lämpliga metoder för upptäckt, läkemedel, behandling och vårdtjänster. Tiden är inne för att få ett slut på de bortglömda barnens orättvisa situation och äntligen ge dem den omtanke de förtjänar, eftersom de representerar EU:s framtid.

5.2

EESK konstaterar att hematologiska cancerformer utgör en betydande hälsobörda och ekonomisk börda för EU:s medborgare. Dessa bördor för patienterna, deras familjer och samhället kan lindras genom att innovativa metoder för blodcancervård beaktas och inbegrips i planen. Ett lämpligt engagemang för och investeringar i högkvalitativ cancerövervakning, reform av hälso- och sjukvårdssystemen samt innovativa vårdmetoder kan säkerställa att meningsfulla framsteg inom behandling av blodcancer kan göras tillgängliga för alla på en hållbar grund.

5.3

Kommittén påpekar att planen skulle kunna betona behovet av att särskilt inrikta sig på malign hematologi och göra det möjligt att införa särskilda initiativ för att främja vårdstatusen för denna svagaste patientgrupp: — Maligna blodcancerformer låg bakom 9 % av alla cancerdödsfall (124 000) i EU, Norge, Schweiz och Island 2016 och står för 12 % av de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna i EU (3). — Hematologiska cancerformer drabbar vanligtvis de mycket unga (30 % av barncancerformerna) och de mycket gamla i samhället, de svagaste bland oss, och det är orättvist att inte beakta dem eftersom de inte hör till den ekonomiskt aktiva/förvärvsarbetande befolkningen.

6.   Internationellt samarbete i kampen mot cancer

6.1

Kommittén håller med om att det är nödvändigt med samarbete och samordning på internationell nivå för att främja den medicinska utvecklingen och utsikterna till långsiktig hälsa för miljontals européer, men är oroad över att planen intar en alltför allmän strategi för internationellt samarbete vid genomförandet. Vikten av internationellt samarbete illustreras bäst av det sorgliga faktum att femårsöverlevnaden är högst i Förenta staterna, Kanada, Australien och Nya Zeeland, följt av de bästa EU-länderna.

6.2

EESK betonar att samarbete är särskilt viktigt inom forskning och innovation, i syfte att fastställa vetenskapsbaserade regleringsstandarder som står i proportion till riskerna, samt för att underlätta kunskapsutbyte för att försäkra sig om att de mest avancerade kunskaperna finns tillgängliga till förmån för européerna.

6.3

EESK betonar vikten av att minska tobaksrökningen och noterar kommissionens rapport om tillämpningen av direktiv 2014/40/EU om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter (4) och dess slutsatser, som syftar till att minska rökarnas exponering för farliga och/eller beroendeframkallande ämnen. I detta sammanhang förespråkar EESK, med hänvisning till kommissionens synpunkter på utsläpp och mätmetoder [avsnitt 3.1 i rapporten], även ytterligare forskning om testmetoden för innehållet i rökutsläpp, bland annat med hjälp av metoden WHO-Intense, och förespråkar ett genomförande av WHO:s rekommendationer på grundval av forskningsresultat.

6.4

EU bör visserligen undvika överdrivet beroende av främmande länder på strategiska områden såsom hälso- och sjukvård, men internationellt ekonomiskt samarbete är nödvändigt för tillgången till säkra läkemedel, utrustning och andra varor som behövs vid cancerbehandling. Handeln måste vara öppen när det gäller hälso- och sjukvårdssektorns internationella försörjningskedjor, och EU måste bekämpa all slags protektionism mellan medlemsstaterna eller globalt. Lösningar på cancer ger också europeiska företag betydande exportmöjligheter, som måste främjas för att möta den globala efterfrågan på hälsorelaterade lösningar.

7.   Hälsofrämjande aktiviteter och kommunikation

7.1

EESK uppskattar det starka sambandet mellan miljökvalitet samt en hälsosam livsstil och kost som faktorer som minskar cancerincidensen. Medlemsstaterna ska tillsammans med arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer förklara och främja den roll som livsmedel av hög kvalitet, rent vatten och ren luft spelar för att förebygga cancer och andra sjukdomar. De ska också förena sina krafter för att utbilda och motivera människor att följa en hälsosam livsstil och undvika farliga saker, eftersom detta är det enda sättet att också hjälpa barn att undvika exponering för cancerframkallande ämnen. Dessutom bör ökad kunskap om cancerfrågor ges i skolorna och genom kampanjer med hjälp av traditionella och sociala medier.

7.2

Det finns ett behov av att öka allmänhetens medvetenhet om en hälsosam livsstil, och på ett korrekt sätt informera konsumenterna om bättre alternativ, samt prevention, behandling och vård för cancerpatienter, överlevare och personer som riskerar att drabbas av cancer.

7.3

Kommittén påpekar dock att hälsomedvetenheten varierar mellan regionerna och att förändringar på detta område måste ta hänsyn till lokala vanor.

7.4

Eftersom samarbetet mellan arbetsmarknadsparterna spelar en nyckelroll på arbetsplatsen efterlyser EESK EU-omfattande kampanjer för att öka arbetstagarnas och arbetsgivarnas medvetenhet och kunskap om åtgärder för att förebygga och hantera cancer på arbetsplatsen, bland annat genom att utbyta god praxis och tillhandahålla verktygslådor och utbildning.

7.5

EESK håller med om att planen har stor potential att trygga européernas hälsobehov. Kommunikation i syfte att göra planen och dess åtgärder begripliga och trovärdiga för EU-medborgarna kommer således att spela en avgörande roll för att planen ska bli framgångsrik och dess mål ska kunna uppnås.

8.   Uppföljning av strategin

8.1

Kommittén understryker att många faktorer måste komma samman för att skingra alla tvivel om utsikterna till ett ändamålsenligt genomförande av planen. Planens allmänna och icke-bindande karaktär garanterar inte ett ändamålsenligt genomförande och ett mer ändamålsenligt och regionaliserat svar på den ökande cancerbördan. EESK efterlyser därför en rad olika instrument som banar väg för ett ändamålsenligt genomförande av planen i enlighet med nationella särdrag och nationell praxis.

8.2

I den fortsatta utvecklingen och uppföljningen av planen efterlyser EESK också ett nära deltagande av leverantörerna av medicinsk teknik och hälsolösningar, arbetsmarknadsparterna och civilsamhällesorganisationerna, med en bred, heltäckande representation av olika sektorer. Detta är också avgörande vid utarbetandet av motsvarande nationella handlingsplaner.

---

(1)  Rapport om tillämpningen av direktiv 2014/40/EU.

(2)  En mycket viktig aspekt är att fortsätta insatserna för att sluta använda farlig asbest – se EESK:s yttranden EUT C 251, 31.7.2015, s. 13 och EUT C 288, 31.8.2017, s. 56.

(3)  Institute for Health Metrics Evaluation GBD results 2016.

(4)  Rapport om tillämpningen av direktiv 2014/40/EU.