Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Strategi för EU:s säkerhetsunion

(COM(2020) 605 final)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En agenda för terrorismbekämpning för EU: förutse, förhindra, skydda, reagera

(COM(2020) 795 final)

(2021/C 341/11)

Föredragande: Ákos TOPOLÁNSZKY

Remiss	Europeiska kommissionen, 24.2.2021
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	26.5.2021
Antagande vid plenarsessionen	9.6.2021
Plenarsession nr	561
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	234/1/3

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar och stöder den strategiska agendan för att skydda EU-medborgare från terrorism, i enlighet med förslaget i strategin för EU:s säkerhetsunion (1), och håller med om att det behövs en stark och ambitiös politik för att bekämpa terrorism.

1.2

Samtidigt betonar kommittén att insatserna för att uppnå detta mål måste bygga på erkännande och fullständig efterlevnad av den rättsliga grunden i internationell och europeisk rätt, som skyddar och bevarar vårt pluralistiska samhälle, våra gemensamma värden och vår europeiska livsstil.

1.3

EESK anser att den nya agendan är viktig och läglig, och stöder i stort sett dess arrangemang och fokus på konceptet resiliens.

1.4

Kommittén betonar vikten av att använda modern teknik, men betonar också behovet av att se till att användningen av tekniken begränsas med hänsyn till rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

1.5

Kommittén anser att det genom agendan införs en sammanhängande ram för åtgärder som främst är utformade för de institutioner och myndigheter som arbetar med specialiserade och nödvändiga uppgifter för att förebygga och bekämpa terroristhotet. I texten föreskrivs dock inte att företrädare för lokalsamhällen, medborgarförsamlingar och föreningar för offer, organisationer i det civila samhället och fackföreningar, trossamfund, den akademiska världen och privata intressenter ska vara lika delaktiga som de bör när det gäller att ta itu med detta problem.

1.6

1.7

Kommittén betonar vikten av att undersöka och bedöma hotet för att undvika arrangemang som omotiverat skulle kunna inkräkta på de grundläggande rättigheterna.

1.8

Vi uppmärksammar medlemsstaternas roll och behovet av att utveckla synergier vid ett hållbart genomförande av programmet.

1.9

När det gäller effektiviteten i reaktionerna på terrorism är det viktigt att ha en vetenskaplig förståelse för terrorismens individuella och sociala orsaker snarare än att hålla fast vid rent politiska reaktioner.

1.10

Vad gäller förebyggande uppmärksammar EESK betydelsen av att aktivt involvera det civila samhället och dess organisationer, tillsammans med arbetsmarknadens parter, vilket hittills har varit underutnyttjat. I detta avseende anser kommittén att en särskilt gynnsam investering i säkerhet består i att utnyttja de gemensamma åtgärder, riskminskningsprogram och försoningsprocesser som inletts i lokalsamhällen.

1.11

Kommittén är övertygad om behovet av att effektivt och orubbligt bekämpa terrorism, men utan att inkräkta på europeiska värden och medborgarnas demokratiska rättigheter: om dessa avsevärt skulle begränsas skulle terrorister kunna anses ha uppnått sina mål.

1.12

Skydd av offentliga utrymmen bör planeras och genomföras med deltagande av privata intressenter och företrädare för lokalsamhällen för att nå samförstånd. Fortlöpande dialog bör inledas med religiösa ledare, eftersom religionen kan spela en betydande roll för att minska radikaliseringen och vissa former av hot, samt de spänningar i samhället som orsakas av terrorism.

1.13

Kommittén noterar att EU-lagstiftningen förbjuder allmän och omdömeslös lagring av uppgifter och att detta endast kan tillåtas med strikta garantier baserade på detaljerad reglering och med stöd av kontinuerlig övervakning av systemet.

1.14

I samband med användningen av programmet för att spåra finansiering av terrorism (TFTP) (2) bör det fortlöpande göras en bedömning av garantierna för att skydda EU-medborgarnas integritet.

2. Preliminära anmärkningar (3)

2.1

EESK välkomnar och stöder den strategiska agendan för effektiva och samordnade åtgärder baserade på övergripande strategier som utformats för att skydda EU-medborgarna mot terrorism, i enlighet med förslaget i strategin för EU:s säkerhetsunion (4).

2.2

EESK håller med om att det behövs en stark och ambitiös politik för att bekämpa terrorism, men konstaterar att denna bör bygga på en evidensbaserad riskanalys och en noggrann bedömning av effekterna av åtgärder som redan har genomförts i EU.

2.3

EESK stöder helhjärtat de universella värdena om respekt för mänskligt liv och mänsklig värdighet, i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. EESK håller också med kommissionen om att demokrati, rättsstatsprincipen, respekt för de grundläggande rättigheterna – särskilt rätten till integritet – yttrandefrihet, religionsfrihet och respekt för mångfald är grunden för Europeiska unionen och därför kräver en stark kollektiv strategi som skyddar och upprätthåller vårt pluralistiska samhälle, våra gemensamma värden och vår europeiska livsstil. Dessa grundläggande värden måste ständigt och systematiskt beaktas vid planeringen och genomförandet av de åtgärder som anges i meddelandet.

2.4

EESK anser att den nya agendan är viktig och läglig: dess arrangemang för att förutse, förebygga, skydda och reagera samt det internationella samarbetets övergripande dimension utgör en lämplig ram och strategi för att genomföra en övergripande insatsplan. EESK anser också att det är lämpligt att man i meddelandet särskilt uppmärksammar ett antal frågor, däribland vikten av resiliens. Resiliens kräver större engagemang från samhällets sida, och därmed från det civila samhället och grupper av medborgare, i processen för att upprätta och garantera säkerhet.

2.5

Det är också värt att nämna fokuset på användningen av modern teknik, som uppenbarligen gör det möjligt att på ett effektivare sätt bekämpa terroristverksamhet och stöd till terrorism. Det är dock viktigt att i linje med EU:s lagstiftning specifikt definiera användningen av alla dessa nya verktyg – särskilt dem som kan användas för att förvärva och analysera ”stordata” – och mer traditionella metoder, och även att reglera användningen och lagringen av de insamlade uppgifterna och att kontrollera att reglerna alltid efterlevs överallt.

2.6

2.7

EESK anser att huvudmålet framför allt bör vara att förebygga och undanröja risker och spänningar i stället för att ta itu med deras oönskade konsekvenser i efterhand, med de särskilt höga sociala kostnader som detta medför. Kommittén anser att det är viktigt att genomförandet av agendan inte bygger på sociala uppfattningar eller politiska reaktioner, utan alltid på den faktiska terroristsituationen och det verkliga hot som den utgör, och att åtgärder som vidtas för att ta itu med dessa frågor utformas i enlighet med detta. Politiska åtgärder bör också utformas så att de återspeglar detta.

2.8

EESK påpekar att EU inte kommer att kunna bekämpa radikalisering på ett effektivt sätt om det inte också framgångsrikt tar itu med den utestängning som drabbar både egna etniska minoriteter (såsom romerna) och dem som nyligen har anlänt till EU.

2.9

För att inte undergräva den sociala inkluderingen och säkerställa att de åtgärder som vidtas är proportionerliga är det nödvändigt att hålla ett öga på och minimera den klyfta som finns i vissa medlemsstater mellan samhällets uppfattning om terroristhotet och den faktiska omfattningen på detta hot. Det är därför viktigt att undersöka och bedöma hotet för att undvika att införa arrangemang som på ett omotiverat sätt skulle kunna inkräkta på de grundläggande rättigheterna. Säkerhetspolitiken kan endast anpassas på grundval av en detaljerad analys av de faktiska hot och risker som identifierats.

2.10

EESK ser också agendans starka engagemang för att bekämpa radikalisering som en viktig positiv aspekt i kampen mot terrorism. Förutom att ta itu med radikalt innehåll online anser dock kommittén att det är mycket viktigt att förstå och utforska mekanismerna för radikalisering och avradikalisering, och att studera radikaliseringens karaktär och process som ett sätt att förhindra fenomenet. Företrädare för det civila samhället och lokalsamhällena kan spela en nyckelroll på detta område.

2.11

2.12

För att lyckas är även de bäst utformade och mest sofistikerade programmen till stor del beroende av de deltagande medlemsstaternas vilja att samarbeta med varandra och av deras resiliens och de politiska beslut som fattas för att stödja programmen. Här är den politiska viljan av avgörande betydelse.

2.13

EESK anser att en noggrann bedömning av situationen borde ha gjorts när agendan lanserades för att identifiera de processer avseende vilka agendan bör ge en lämplig reaktion och de resultat som uppnåtts genom redan införda insatser.

3. Väsentliga aspekter

3.1 Förutse

3.1.1

Det är viktigt att användningen av artificiell intelligens (AI) för tidig upptäckt och bekämpning av terrorism i allmänhet är öppen och kontrollerbar, att den endast inriktas på innehåll och personer som är relevanta för kampen mot terrorism och att de sju centrala kraven i AI-strategin uppfylls (5).

3.1.2

När det gäller skydd av offentliga utrymmen fokuserar agendan med rätta på att använda ny teknik. EESK beklagar dock att texten endast underförstått tar upp frågan om förberedelse för fordonsattacker, trots att detta har skett mycket ofta under de senaste åren. Ett antal så kallade strategiska terroristattacker (med ett stort antal offer, omfattande mediebevakning och efterföljande betydande rädsla) har genomförts på detta sätt.

3.1.3

När det gäller effektiviteten i reaktionerna på terrorism är det viktigt att ha en vetenskaplig förståelse för terrorismens individuella och sociala orsaker. EESK anser därför att det bör finnas ett särskilt fokus på denna fråga, eftersom kunskap som förvärvats här på ett effektivt sätt kan minska de mänskliga och materiella skadorna.

3.2 Förhindra

3.2.1

När det gäller förebyggande uppmärksammar EESK särskilt att den civila sfären kan spela – och redan spelar – en viktig roll i kampen mot just denna aspekt av terrorism. Detta är relevant för innehållet, som sträcker sig från att stärka känslan av säkerhet i samhället till att stödja och övervaka de operativa processerna för organ som bekämpar terrorism genom att upptäcka och förebygga radikalisering, och genom att bekämpa den. Agendan bör därför mycket mer i detalj beakta ramen för och innehållet i det samarbete som kan främjas på alla nivåer i samhället. Samarbete mellan individer eller grupper och lokalsamhällen skulle kunna ha påvisbara långsiktiga effekter när det gäller att minska riskerna och främja en varaktig inkludering. Agendan bör lägga större tonvikt vid denna proaktiva, snarare än rent reaktiva, strategi.

3.2.2

Agendan som diskuteras lägger med rätta stor vikt vid att bekämpa främjandet av extremistiska ideologier online, med hänvisning till terroristernas direktsändning av terroristhandlingar. Men man nämner inte den mycket vanligare praxis – som kommittén därför anser vara nödvändig att förhindra – där vittnen till terroristhandlingar sprider dem på sociala medier.

3.2.3

Agendan erkänner den samhällsroll som mycket stora onlineplattformar spelar och omfattar även skyldigheter med anknytning till dem. Utöver de åtgärder som nämns i kommissionens dokument skulle det vara lämpligt att göra regelbundna bedömningar av de systemrisker som är förknippade med de grundläggande rättigheterna och med de manipulativa tekniker som ligger till grund för den sociala klyftan och radikaliseringen.

Det finns också ett behov av en kontinuerlig bedömning av riskerna med industriella, ekonomiska och kommersiella aktörer, små och medelstora företag och företrädare för det civila samhället, och av att de får en större roll som partner när det gäller att förebygga terrorism genom sina paraplyorganisationer.

3.2.4

När det gäller förebyggande bör det påpekas att inte bara hatpropaganda utan även spridning av falska nyheter och konspirationsteorier spelar en viktig roll för radikaliseringen. Att bekämpa detta är därför nödvändigt för att bekämpa terrorismen.

3.2.5

EESK understryker vikten av strategisk kommunikation inte bara efter en attack, utan också som ett sätt att förebygga, vilket också innebär att införliva det budskap som formulerats av det civila samhället för att tona ned terrorismens dragningskraft och erbjuda alternativa lösningar.

3.2.6

Kollektiva åtgärder och städers och kommuners resiliens kan bidra effektivt till att skydda lokalsamhället. När det gäller förebyggande anser EESK att en särskilt gynnsam investering i säkerhet är att mobilisera gemensamma åtgärder, riskminskningsprogram och försoningsprocesser som inletts i lokalsamhällen. Att ta itu med, lösa och slutligen minska spänningarna skulle kunna minska behovet av att agera i risksituationer och frigöra betydande resurser samt öka den sociala inkluderingen. Detta innebär att man måste förstå de bakomliggande orsakerna till terrorism samt dess karaktär, och det kräver kontinuerlig övervakning av de åtgärder som vidtas.

3.2.7

Våra städer måste få bättre tillgång till finansiering, rådgivning och utbildning för att ta itu med dagens utmaningar och öka sin resiliens. EESK stöder kraftfullt kommissionens stöd till de lokala samordnarnas verksamhet genom nätverket för kunskapsspridning om radikalisering. EESK anser att initiativet ”EU-städer mot radikalisering” och den strategiska dialogen mellan städer är avgörande. Kommittén anser att en sådan dialog också bör göras till ett permanent inslag i stadsområden genom att lämpliga forum inrättas.

3.2.8

Med tanke på att faktisk och upplevd social utestängning, diskriminering och marginalisering kan öka människors mottaglighet för radikal propaganda och skapa ytterligare hot mot den sociala sammanhållningen bör kommissionen öka sin antirasistiska verksamhet. Det är därför nödvändigt att införa en lämplig socialpolitik för att minska riskerna och stärka förtroendet, eftersom terroristhandlingar också kan tolkas som extrema uttryck för sociala spänningar och misstro.

3.2.9

Kommittén anser att mer uppmärksamhet än hittills bör ägnas åt att studera, identifiera och effektivt förebygga radikaliseringsprocesser i fängelser. Kommittén hoppas att de stödprogram som genomförts på grundval av utvärderingar som gjorts under den senaste tiden kommer att fortsätta att konsolideras i detta sammanhang och ställer sig bakom dem. Det bör säkerställas, med hjälp av välutformade strategier, att fängelser inte är grogrunder för radikalisering, utan snarare, så långt det är möjligt, platser där den hanteras.

3.3 Skydda

3.3.1

I avsnittet ”Neka terroristerna de medel som behövs för att utföra en attack” diskuteras inte åtgärder för att förhindra fordonsattacker. Med tanke på hur ofta sådana attacker har ägt rum under de senaste åren bör detta problem definitivt tas upp i agendan.

3.3.2

EESK uppmanar även till ytterligare arbete för att förhindra att hyrda eller delade fordon används som verktyg för terroristattacker och att ta fram effektiva stadsplaneringsmetoder för att undvika skador orsakade av fordon som används för detta ändamål.

3.3.3

Skydd av offentliga utrymmen bör planeras och genomföras med deltagande av privata intressenter och företrädare för lokalsamhällen för att nå samförstånd, samtidigt som man strävar efter att hålla begränsningar av den fria användningen av sådana utrymmen till ett minimum. EESK instämmer i behovet av att fastställa miniminormer för skydd av offentliga utrymmen som är särskilt välbesökta och i hög grad symboliska.

3.3.4

Fortlöpande dialog bör inledas med religiösa ledare, eftersom religionen kan spela en betydande roll för att minska radikaliseringen och vissa former av hot, samt de spänningar i samhället som orsakas av terrorism. Denna strategi bör kompletteras med interreligiös dialog och, vid behov, försoningsprocesser.

3.4 Reagera

3.4.1

Med tanke på antiterroristreaktionens mycket specialiserade karaktär insisterar EESK särskilt på behovet och vikten av regelbunden kommunikation om resultaten.

3.4.2

3.4.3

Verksamheten vid EU:s expertcentrum för terrorismens offer, som för närvarande är ett pilotprojekt, bör drivas vidare och utökas för att bedöma hur terrorismbekämpning påverkar det civila samhället och de grundläggande rättigheterna. Mekanismerna för att hjälpa brottsoffer i medlemsstaterna bör också ses över och intensifieras som en del av unionens första strategi för brottsoffers rättigheter (2020–2025) (6). Det är också avgörande att de nationella kontaktpunkterna för terrorismens offer fungerar smidigt (7).

3.4.4

Mycket information har samlats in genom programmet för att spåra finansiering av terrorism (TFTP) (8). Om denna information används av en tredje part (t.ex. inom ramen för samarbetet mellan EU och Förenta staterna) måste det fortlöpande göras en bedömning av garantierna för att skydda EU-medborgarnas integritet. Detsamma gäller cybersäkerhet, behandling av krypterad information under utredningar, hantering av e-bevis (eEDES) och digitala utredningar som genomförs med internationella partner. Medborgarnas intressen när det gäller rättsligt skydd måste under alla omständigheter betraktas som av största vikt.

Bryssel den 9 juni 2021.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) COM(2020) 605 final.

(2) EUT L 195, 27.7.2010, s. 3.

(3) Mot bakgrund av att kommittén stöder innehållet i agendan och med tanke på dess tekniska karaktär behandlar detta yttrande huvudsakligen aspekter som rör det civila samhället, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, som är centrala för kommitténs ansvarsområde.

(4) COM(2020) 605 final.

(5) COM(2020) 65 final.

(6) COM(2020) 258 final.

(7) I linje med rådets slutsatser om offer för terrorism av den 4 juni 2018 (9719/18).

(8) EUT L 195, 27.7.2010, s. 3.