Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 17.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89

(2020/C 417/10)

Genom detta offentliggörande ges rätt att göra invändningar i enlighet med artikel 27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 (1).

HUVUDSPECIFIKATIONERNA I KRAVSPECIFIKATIONEN FÖR

”VASI VADKÖRTE PÁLINKA”

Ärendenummer: PGI-HU-02408 – 22.12.2017

1. Geografisk beteckning som ska registreras

”Vasi vadkörte pálinka”

2. Kategori av spritdryck

Fruktsprit (kategori 9 i bilaga II till förordning (EG) nr 110/2008).

3. Beskrivning av spritdrycken

3.1 Fysikaliska, kemiska, och/eller organoleptiska egenskaper

Kemiska och fysiska egenskaper:

Cyanvätesyrahalt: högst 5 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent)

Kopparhalt: högst 9 milligram per liter färdig produkt

Organoleptiska egenskaper:

Klar, färglös.

Aromen präglas av diskret doft och syrlighet, vid sidan av tydliga toner av päron, citrus och kryddor.

Den har en torr, diskret frisk och kryddig smak, med milda, rökiga honungstoner och en skarp eftersmak. Den kan också ha citrusarom, diskret syrlighet och en rustik karaktär.

När den vilar bevaras den använda fruktens karakteristiska smak och arom.

3.2 Särskilda egenskaper (jämfört med spritdrycker i samma kategori)

De organoleptiska egenskaperna hos ”Vasi vadkörte pálinka” gör den unik: dess friska, karakteristiska, något syrliga citrusartade smak, kryddiga honungstoner och en mer rustik än mild karaktär tack vare de vildpäron som används vid mäskningen av ”Vasi vadkörte pálinka”.

”Vasi vadkörte pálinka” framställs av frukten från inhemska, statligt erkända päronsorter som odlas inom det administrativa området för de distrikt som anges i punkt 4. Huvudingrediensen för ”Vasi vadkörte pálinka” består till minst 75 % av vildpäron, medan återstoden (högst 25 %) består av inhemska, statligt erkända päronsorter (Bosc kobak, Conference, Clapp kedveltje, Hardenpont téli vajkörte, Tüskés körte, Sózó körte). Den skarpa syrligheten och friskheten hos ”Vasi vadkörte pálinka” är ett resultat av den låga sockerhalten och syrligheten hos det vildpäron som står för minst 75 % av mäsken och är svår att skörda.

4. Geografiskt område

”Vasi vadkörte pálinka” produceras inom distrikten Vas och Zalas administrativa gränser. Mäskning, jäsning, destillering och vila får endast ske i kommersiella pálinkabrännerier inom detta geografiska område.

5. Framställningsmetod

Huvudstegen i framställningen av pálinka:

a)	Urval och godkännande av frukten

b)	Mäskning och jäsning

c)	Destillering

d)	Vila och lagring

e)	Produktion, behandling och blandning av pálinka

a. Urval och godkännande av frukten

När det gäller sorter ska minst 75 % av de godkända päronen vara vildpäron (det vanliga vildpäronet Pyruspyraster subsp. pyraster). Återstoden, minst 25 %, ska bestå av inhemska, erkända päronsorter.

De inhemska, statligt erkända päronsorterna är Bosc kobak, Conference, Clapp kedveltje, Hardenpont téli vajkörte, Tüskés körte och Sózó körte.

Pálinka framställs av tillräckligt mogen frukt, dvs. frukt med en torrsubstanshalt på minst 14 ref. %, av god eller utmärkt kvalitet. Det kvantitativa godkännandet av frukten bygger på vikt. Under godkännandet utvärderas fruktkvaliteten genom provtagning. Organoleptisk utvärdering (mognad – från mogen till övermogen – frisk, ren, utan främmande material – jord, löv, kvistar, stenar, metall eller annat material – och utan mögel eller röta osv.) och undersökning av torrsubstanshalten utgör grunden för kvalitetskontrollen och godkännandet (sockerhalt och pH-mätning). Frukten ska också åtföljas av handlingar som styrker ursprunget. Leverantören ska lämna uppgift om fruktens ursprung och styrka att karenstiden har följts.

b. Mäskning och jäsning

Mäskning:

Särdraget vid mäskningen av ”Vasi vadkörte pálinka” är sockerhalten, som är 3–5 % tack vare den låga sockerhalten hos det vildpäron som används vid framställningen.

Jäsning:

Under jäsningen ska temperaturen vara 16–23 oC, och det optimala pH-värdet 2,8–3,2 ska uppnås. Den optimala jäsningstiden, beroende på de använda päronens inre kvalitet, är tio dagar.

Den jästa mäsken ska destilleras så snart som möjligt, eller också ska de grundläggande villkoren för lämplig lagring säkerställas tills destilleringen inleds (temperaturen ska vara så låg som möjligt, dvs. 0–10 °C, vattenlås ska användas och behållarna ska fyllas till brädden).

c. Destillering

”Vasi vadkörte pálinka” kan framställas i ett system med kolonndestillation eller i ett traditionellt destillationssystem med enkelpanna. Den destillerade produktens alkoholhalt är 55–85 % volymprocent.

d. Vila och lagring

Efter raffinering ska pálinka vila i behållare av rostfritt stål och lagras i outspätt tillstånd.

e. Produktion, behandling och blandning av pálinka

Pálinka ska kylas till en temperatur på mellan –5 och –3 °C, och andra orenheter ska därefter avlägsnas med hjälp av ett skiktfilter. Efter filtrering lagras pálinka tills den värms upp till 18–20 °C. Pálinka får endast blandas så att minst 75 % av sockret i mäsken kommer från vildpäron och högst 25 % från de andra päronsorter som nämns ovan.

Före buteljering ska alkoholhalten justeras till en nivå som är lämplig för konsumtion genom tillsats av dricksvatten, med beaktande av den angivna toleransen för den buteljerade produkten (±0,3 % volymprocent).

6. Samband med den geografiska miljön eller det geografiska ursprunget

6.1 Uppgifter om det geografiska området eller ursprunget som är relevanta för sambandet

Vildpäronet är inhemskt i distrikten Vas och Zala. Det förekommer mest i naturliga skogsområden.

Västra delen av distrikten Vas och Zala ligger vid foten av Alperna, och landskapet blir mer kuperat från väster till öster. Större delen av området täcks av skog. Jordarna är huvudsakligen lätt sur och medelkompakt brunjord av chernozemtyp. På grund av sitt läge är dessa distrikt en av Ungerns regnigaste regioner: Alpokalja (lägre Alperna), även om den årliga nederbörden minskar från väster till öster. Klimatet i dessa distrikt uppvisar viss variation: det blir torrare och mer kontinentalt i riktning från de västra områdena till den plattare östra delen av regionen, även om temperaturen kring regionens stora skogsområden är lägre än i de områden som inte täcks av skog. På kullarnas svaga sluttningar och i närliggande områden odlas vildpäron. Här är den genomsnittliga nederbörden 600–800 mm per år, även om nederbörden är begränsad under mognadsperioden september och oktober. Området har många soltimmar, 1 700–1 800 per år. Eftersom området ligger i närheten av Alperna är det något kallare än granndistrikten.

Vildpäronet trivs bäst i sydvända, torra och soliga områden som inte är vattensjuka och som är varma under mognadsperioden, med mer kompakta brunjordar av chernozemtyp, och skogar med lägre kronslutning. Med rätt jord och mikroklimat, som i det geografiska området, kan vildpäronträdet överleva i årtionden, om inte århundraden. Varierande väderförhållanden mellan olika år kan påverka avkastningen.

6.2 Särskilda egenskaper som kan hänföras till det geografiska området

Sambandet mellan ”Vasi vadkörte pálinka” och det geografiska området bygger på produktens kvalitet och anseende.

Det faktum att minst 75 % av de vildpäron som används för mäskningen kommer från distrikten Vas och Zala svarar för de unika organoleptiska egenskaperna hos ”Vasi vadkörte pálinka”.

Dessa vildpäron har en bra mognad tack vare de många soltimmarna och nederbördsmönstret. Det krävs skicklighet för att skörda vildpäronfrukten: mognaden bedöms med ledning av färg och känsel. Målet är att skörda så mycket fullmogen frukt som möjligt.

De lätt sura brunjordarna av chernozemtyp och områdets relativt kalla klimat ligger bakom vildpäronfruktens högre syrahalt, som återspeglas i destillatets smakkomponenter: det ger destillatet dess friskhet och citrussmak och i viss mån dess syrlighet.

Eftersom vildpäronet har mycket lägre sockerhalt än andra frukter krävs en större kvantitet vildpäron för att producera en enhet pálinka jämfört med pálinka av vanliga päron. Den höga andel vildfrukt som används för att framställa ”Vasi vadkörte pálinka” återspeglas i dess smakkomponenter. Vildpäronet ger inte bara ”Vasi vadkörte pálinka” dess karakteristiska syrlighet, utan även dess skärpa, rustika snarare än milda karaktär och kryddiga honungstoner.

Eftersom ”Vasi vadkörte pálinka” har en lätt syrlig smak, tack vare den höga andelen vildpäron, krävs stor skicklighet för att avgöra när destillatet ska avskiljas från huvudet, så att inga oönskade smaker kommer in i destillatet.

Följande priser visar att ”Vasi vadkörte pálinka” åtnjuter stort anseende:

—	Guldmedaljen vid distriktet Vas andra öppna pálinka- och sprittävling 2011.

—	Silvermedaljen vid distriktet Vas fjärde öppna pálinka- och sprittävling 2013.

—	Silvermedaljen vid distriktet Vas sjätte öppna pálinka- och sprittävling 2015.

—	Guldmedaljen vid distriktet Vas tävling för pálinka och sprit på kärnfrukt 2015.

—	Silvermedaljen vid distriktet Vas sjunde öppna pálinka- och sprittävling 2016.

—	Bronsmedaljen vid distriktet Vas tävling för pálinka och sprit på kärnfrukt 2017.

”Vasi vadkörte pálinka” har presenterats vid flera stora nationella presentations- och provsmakningsevenemang sedan 2006. Dessa evenemang är bland annat den årliga pálinkafestivalen i Gyula, pálinkafestivalen i Budapest, öl- och fläskläggsfestivalen i Békéscsaba, Saváriakarnevalen i Szombathely, gastronomifestivalen i Sopron (Ízutazás) och, i Budapest, de internationella mässorna Sirha, FeHoVa och OMÉK, den nationella jordbruks- och matutställningen.

7. Europeiska unionens eller nationella/regionala bestämmelser

—	Lag XI från 1997 om skydd av varumärken och geografiska beteckningar

—	Lag LXXIII från 2008 om pálinka, pálinka av druvrester och nationella pálinkarådet

—	Regeringsdekret nr 158/2009 av den 30 juli 2009 om detaljerade regler för skydd av jordbruksprodukters och livsmedels geografiska beteckningar och om kontroll av produkterna

—	Regeringsdekret nr 22/2012 av den 29 februari 2012 om den nationella byrån för en säker livsmedelskedja

—	Landsbygdsutvecklingsministerns dekret nr 49/2013 av den 29 april 2013 om gränsvärden för vissa främmande och skadliga ämnen av naturligt ursprung i mat och om kraven för vissa ämnen och artiklar som kommer i kontakt med mat

8. Uppgifter om sökanden

8.1 Medlemsstat, tredjeland eller juridisk/fysisk person:

Namn: Birkás Pálinka Kft.

8.2 Fullständig adress (gatuadress, postnummer och postort, land)

Adress: Győrvár, 9821 Győrvár, Hrsz. 435, Ungern

E-post: birkas@birkaspalinka.hu

Tfn: +36 302563066

9. Tillägg till den geografiska beteckningen

—

10. Särskilda märkningsregler

Utöver de delar som anges i lagstiftningen omfattar beteckningen också följande:

—	”Földrajzi árujelző” [geografisk beteckning] (skilt från namnet).

—	Namnet ”Vasi vadkörte pálinka” ska återges på den främre och bakre etiketten.

(1) EUT L 130, 17.5.2019, s. 1.