Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2020/C 204/19)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Malostonska kamenica”

EU-nr: PDO-HR-02426 – 22.8.2018

SUB (X) SGB ( )

1. Namn

”Malostonska kamenica”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Republiken Kroatien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.7: Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

Taxonomiskt sett hör ”Malostonska kamenica” till arten europeiska ostron (Ostrea edulis Linnaeus), 1758.

”Malostonska kamenica” är ett fast uppbyggt, asymmetriskt skaldjur med oregelbunden form, ibland skört, med en oregelbunden oval form och oregelbundna kanter. Den vänstra (undre) halvan av skalet är kupig, medan den högra (övre) halvan är platt och sluter sig omkring det vänstra skalet. Skalen har en gulaktig, gråbrun eller gulgrön färg, med violetta eller rödaktiga skiftningar. Skalen har koncentriska upphöjda kanter eller streck, fåror och räfflor samt bladliknande flagor. Radiella fåror och räfflor kan också förekomma. Skalets insida har en pärlvit färg, ibland med flerfärgade fläckar.

Mjuk vävnad, eller ”kött”, fyller det mesta av mantelhålan och är ätbart utan att det behöver genomgå värmebehandling. Köttet i innanmätet har en glansig, vitgulaktig, fast, kupig, svullen och fet struktur, medan mantelns kanter är mycket mörka, vanligtvis svarta, och därför står i skarp kontrast till det ljusa och glansiga innanmätet.

”Malostonska kamenica” måste vara levande när de släpps ut på marknaden och ska ha följande egenskaper:

—	Skalen måste vara hela, utan skador eller deformeringar, och ska vara rengjorda från påväxt och andra orenheter.

—

Köttet ska ha en oljig konsistens som smälter i munnen och är mjukt och saftigt att bita i. Det ska ha en karakteristisk smak med en balans mellan sötma och sälta som skapas genom kombinationen av innanmätets söta och fylliga smak och en behaglig smak av havsmineraler som domineras av en kvardröjande arom av jod.

—	Kolhydrathalten i köttet ska uppgå till minst 25 milligram per gram torrsubstans.

—	Köttets värdeindex, dvs. förhållandet mellan köttets vikt och hela skaldjurets vikt (våt vikt för köttet/hela skaldjurets vikt × 100), ska vara högre än 10,5 från februari till juli samt i september och över 6,5 under resten av året.

—	Utöver köttet ska mantelhålan innehålla en karakteristisk, genomskinlig och klar vätska, som kännetecknas av en uppfriskande lukt av sjögräs i tidvattenzonen.

—	Ostronen ska vara minst 7 centimeter långa och väga minst 60 gram.

3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

—

3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Den första fasen i odlingen består av upptagning av unga exemplar av ”Malostonska kamenica”, då kollektorer förbereds och installeras för de unga ostronen, följt av gallring och sortering av lämpliga exemplar. Under den andra fasen föds de unga ostronen upp i odlingsbassänger till dess att de når kommersiell längd. Det finns två odlingsmetoder: odling i burar och nät och cementering. De två metoderna kombineras vanligtvis.

Odlingen av ”Malostonska kamenica” sker i burar med flytelement.

Samtliga ovannämnda faser i produktionen av ”Malostonska kamenica” fram till upptagning för försäljning på marknaden, måste äga rum inom det avgränsade geografiska område som anges i punkt 4.

3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

—

3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Då produkten släpps ut på marknaden, oavsett typen av förpackning, måste namnet ”Malostonska kamenica” anges på etiketten. Dessutom ska namnet vara enkelt att urskilja i fråga om bokstävernas storlek, typsnitt och färg i förhållande till all annan text (typografisk utformning) på förpackningen.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska område inom vilket alla produktionsfaser av ”Malostonska kamenica” äger rum omfattar vattnen i Mali Ston-viken i Kroatien. Mali Ston-viken är en 28 kilometer lång sträcka av Neretva-kanalen som sträcker sig mellan fastlandskusten och Pelješac-halvön i nordvästlig/sydöstlig riktning. Den är 6,1 kilometer på den bredaste punkten, mellan hamnen Drače och Soline-viken. Mali Ston-viken omfattar området från Kuta-viken åt ena hållet och till Rat-udden i Pelješac och Rivine-udden på fastlandet åt andra hållet, där viken är 4,5 km bred.

5. Samband med det geografiska området

De särskilda egenskaperna hos ”Malostonska kamenica” bygger på Mali Ston-vikens unika naturliga egenskaper, som har lett till att området utsetts som skyddat naturområde, och den sakkunskap som har utvecklats under århundraden av odling i Mali Ston-viken. De unika egenskaperna hos vattnet i Mali Ston-viken, den optimala mängden och sammansättningen av födan, den utmärkta kvaliteten på havsvattnet och användningen av traditionell sakkunskap och expertis avspeglas direkt i denna prisbelönta produkts kvalitet och organoleptiska egenskaper.

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området

Mali Ston-viken är historiskt känd som odlingsplatsen för ”Malostonska kamenica”. Vikens särpräglade ekologiska förhållanden har väckt forskares intresse, och djupgående forskning har bedrivits sedan 1979. Resultaten av denna forskning ledde till att de behöriga statliga myndigheterna utsåg viken till skyddat område 1983. Den är skyddad som ett särskilt havsreservat än i dag.

Mali Ston-viken kännetecknas av en betydande tillförsel av sötvatten från underjordiska källor, Neretva-floden och avrinning av nederbörd från fastlandet. Vattnet reglerar temperaturen och salthalten och berikar Mali Ston-viken med näringsämnen, vilket gör området ytterst produktivt. Mali Ston-viken är grund, med ett genomsnittligt djup på 15 m och en siltig havsbotten, vilket inte bara bidrar till att de särskilda ekologiska förhållanden som krävs för skaldjursodling upprätthålls, utan även gynnar produktionsteknikerna.

De särskilda egenskaperna hos det geografiska kustområdet Mali Ston-viken utgörs av växtligheten, som domineras av buskvegetation och skogsmarker med stenek. Växtresterna avlagras i kustområdets jordtäcke, vilket förebygger markerosion. Denna växtlighet möjliggör ett gradvis flöde av näringsämnen (fosfater, silikater och nitrater) samt mineraler från fastlandet till havet, vilket bidrar till en balanserad utveckling av bestånd av fytoplankton som förser ”Malostonska kamenica” med viktiga näringsämnen.

Vattnets egenskaper påverkas även av vindarna. Under inflytande av nordliga och sydliga vindar rör sig ytvatten från Mali Ston-viken in i vikens djupvatten och för med sig djupvattensplanktonarter. Samtidigt förstärker starka västliga vindar effekten av Neretva-floden, och sänker därmed salthaltsvärdena. De grunda vattnen ger upphov till starka havsströmmar som rör sig i varierande riktningar. Detta innebär att havsvattnet i viken är väl syresatt och säkerställer att planktonfödan är väl fördelad.

Det konstanta flödet av näringsämnen från fastlandet, starka strömmar, vindarnas inflytande samt termohalina egenskaper kombineras och skapar ett planktonbestånd med särskilda egenskaper. Sammanlagt 195 arter av mikrofytoplankton har påträffats i Mali Ston-viken. Kiselalger och dinoflagellater av släktet Gymnodinium dominerar under året, medan ett tätt bestånd av mikrozooplankton utvecklas i viken under vintern, särskilt grupper av tintinnider, som består av 20 arter.

Traditionen av skalfiskodling i Mali Ston-viken när det särskilt gäller ostron sträcker sig så långt tillbaka som till det romerska riket (Plinius – Naturalis Historia) och republiken Dubrovnik (föreskrift från prinsen av Ston från 1641). Den första arkiverade uppgiften om hur ostron ska samlas in från naturliga kläckerier och om halvt organiserad odling i Mali Ston-vilken är från 1573. Ostronodling var redan väletablerad på 1500-talet, då den sköttes av företrädare för republiken Dubrovnik i Ston. Den första kommersiella anläggningen för blötdjursodling på dalmatiska kusten grundades 1889 av kapten Stijepo Bjelovučić i Sutvid-viken, bredvid Drače, vilket avsevärt förbättrade ostronodlingstekniken i området.

Tack vare den månghundraåriga traditionen av ostronodling i Mali Ston-viken har de lokala skaldjursodlarna förvärvat särskild sakkunskap och expertis. Odlarna har lärt sig allt mer om produktionsområdets egenskaper under tidens lopp och har kontinuerligt anpassat och förbättrat sina odlingsmetoder för att öka mängden odlade ostron och förbättra deras kvalitet.

En av odlingsprocesserna har samband med den omfattande planktonproduktionen i Mali Ston-viken, som har en positiv inverkan på ostronens tillväxt och fysiska tillstånd men även främjar intensiv tillväxt av påväxt, vilket gör att ostronen utvecklas långsammare. Därför rengör de lokala odlarna ostronen från påväxt oftare, och väljer endast ut de bästa ostronen för vidare odling. Ostron är mycket känsliga under de tidiga faserna och påväxten avlägsnas därför för hand, vilket gör att odlarna kan undersöka varje ostron innan de godkänns eller kasseras. För att få fram ostron av högsta kvalitet utförs den ovannämnda processen tre till fem gånger under produktionscykeln.

5.2 Uppgifter om produktens kvalitet

De särskilda egenskaperna hos ”Malostonska kamenica” bygger främst på köttets organoleptiska egenskaper.

Köttet hos ”Malostonska kamenica” kännetecknas av en fast, kupig och svullen oljig struktur med glansig vitgul färg, som utvecklas till följd av ansamlingar av glykogen i inälvorna. Glykogen är ett reservämne och en energikälla för uppbyggnaden och utvecklingen av ostronens könskörtlar under leken. Det lagras i inälvorna ovanför gälarna, mellan adduktorn och slutarmuskeln. Glykogen är en polysackarid av glukos, och utgör nästen hela kolhydratinnehållet i ostronets kött. Glykogenhalten hos ”Malostonska kamenica” är som högst under vinter och tidig vår, vilket innebär att ostronen är som fetast under den perioden.

Utöver den feta vävnaden eller ”köttet” innehåller mantelhålan hos ”Malostonska kamenica” även en karakteristisk, genomskinlig och klar vätska, som kännetecknas av en uppfriskande lukt av sjögräs i tidvattenzonen.

Köttet har en oljig konsistens, är mjukt och saftigt att bita i och har en särpräglad smak med en balans mellan sötma och sälta. Smaken skapas genom en kombination av innanmätets söta och fylliga smak och en behaglig smak av havsmineraler som domineras av en kvardröjande arom av jod. Innanmätet, med sina reserver av glykogen, smälter i munnen och har en särpräglad, söt och fyllig smak. Den karakteristiska mineralsmaken är resultatet av en kombination mellan mineralerna i köttet och vätskan i mantelkåpan.

Kolhydrathalten i köttet hos ”Malostonska kamenica” – som huvudsakligen bildas av glykogen – varierar beroende på årstid. För att säkerställa att den minimikvalitet som krävs för ”Malostonska kamenica” när det gäller dess karakteristiska saftighet och sötma, ska köttets kolhydrahalt uppgå till minst 25 milligram per gram torrsubstans.

Den kommersiella kvaliteten på ”Malostonska kamenica” avgörs främst av köttet inuti mantelhålan, dvs. av köttindexet. I en vetenskaplig undersökning testade A. Gavrilović m.fl. kvaliteten på köttet hos ”Malostonska kamenica” i Mali Ston-viken och fann, enligt en fransk standard (Ifremer, 2003), att ”Malostonska kamenica” kan delas upp i tre olika kvalitetsgrupper efter köttets indexvärde (våt vikt för köttet/hela skaldjurets vikt × 100). Köttindexet visar att för sju månader av året (från februari till juli samt i september) tillhör ”Malostonska kamenica” toppkateorin enligt den franska standarden, (catégorie spéciale, med ett köttindex på > 10,5), och under resten av året till kategorin utmärkt (catégorie fine, med ett köttindex på 6,5–10,5). Den lägsta kategorin, ”icke-klassificerad” (non classées, köttindex < 6,5), påträffades inte. Detta visar att ”Malostonska kamenica” håller en enastående kvalitet året runt, särskilt med tanke på att värdena även i den lägre kategorin av ”utmärkt” ligger mycket nära den maximala standarden för den kategorin (A. Gavrilović m.fl., Utjecaj indeksa kondicije i stupnja infestacije ljušture polihetom Polydora spp. na kvalitetu europske plosnate kamenice Ostrea edulis (Linneaus, 1758) iz Malostonskog zaljeva, 2008).

Resultat av genetiska analyser visar också de särskilda egenskaperna hos ”Malostonska kamenica” och bekräftar beståndets mångfald, som skiljer sig från andra analyserade ostronbestånd vad beträffar antalet olika haplotyper (bilaga 4.20, Ruđer Bošković Institute, slutrapport för projektet Zaštita proizvodnje malostonske kamenice dokazivanjem autohtonosti, 2009).

”Malostonska kamenica” har fått sitt namn från Mali Ston-viken, där ostronet odlas. Namnet uppkom och började användas i dagligt tal på 1970-talet (A. Šimunović, Problemi uzgoja kamenica u Malostonskom zaljevu, 1975).

Det goda anseende som ”Malostonska kamenica” åtnjuter tydliggjordes genom en landsomfattande undersökning i Kroatien. Undersökningsresultaten, som byggde på ett urval av 1 000 respondenter i sex kroatiska regioner, visar att ”Malostonska kamenica” är en mycket känd ostronsort. Av respondenterna svarade 56 % ja på frågan ”Har du hört talas om ’Malostonska kamenica’?”.

I slutet av 1800-talet tilldelades ”Malostonska kamenica” flera diplom. Det vann Grand Prix-utmärkelsen vid världsutställningen i London 1936, där det förärades med en guldmedalj för sin kvalitet.

5.3 Samband mellan det geografiska området och produkten

De särskilda egenskaperna hos ”Malostonska kamenica” skapas under inflytande av miljöfaktorerna i det geografiska område där de odlas, och är delvis resultatet av de traditionella odlingsmetoder som används av de lokala skalfiskodlarna.

En viktig miljöfaktor är det sötvatten som flyter ut i Mali Ston-viken från olika källor. Sötvattnet minskar havsvattnets salthalt och reglerar samtidigt värmen. Havsvattnets högsta och lägsta säsongstemperaturer och dess salthalt sänks, vilket i sin tur minskar inflytandet av dessa faktorer på ostronens tillväxt och utveckling. Sötvattnet berikar även Mali Ston-viken med näringsämnen, vilket gör området ytterst produktivt, och den säregna växtligheten möjliggör ett gradvis flöde av näringsämnen (fosfater, silikater och nitrater) samt mineraler från fastlandet till havet, vilket bidrar till en balanserad utveckling av bestånd av fytoplankton som förser ”Malostonska kamenica” med viktiga näringsämnen. Den reglerade temperaturen och salthalten och den enhetliga utvecklingen av bestånden av fyto- och mikrozooplankton avspeglas i det konsekvent höga köttindexet för ”Malostonska kamenica” under året. Detta bekräftar sambandet mellan de särskilda förhållanden som råder i viken och kvaliteten på ostronen, året runt. Förutom att tillhandahålla näringsämnen leder det ökade flödet av sötvatten även till en ökad koncentration av mineraler i Mali Ston-viken, vilket i sin tur påverkar ansamlingen av dessa mineraler – särskilt zink, järn och jod – i ostronets kött.

De särskilda ekologiska förhållandena i Mali Ston-viken och dess geografiska isolering kan också ha påverkat de biologiska särskilda egenskaperna hos ”Malostonska kamenica”, vilket framgår av dess genetiska mångfald jämfört med andra bestånd. ”Malostonska kamenica” har fullständigt anpassat sig till den lokala miljön, och denna faktor, kombinerat med traditionella odlingsmetoder, gör att dess genetiska potential kan förverkligas fullständigt, vilket i slutändan tar sig uttryck i produktens organoleptiska egenskaper.

De särskilda ekologiska förhållanden som råder i Mali Ston-viken har en positiv inverkan på reproduktionscykeln för ”Malostonska kamenica”, vilket leder till att ostronen leker två gånger om året, med höga koncentrationer av larver. Mali Ston-viken har den högsta koncentrationen av larver i Adriatiska havet, och är den enda del av Adriatiska havet där larverna kan tas upp med framgång två gånger om året (M. Meštrov och A. Požar-Domac, Bitna svojstva ekosistema Malostonskog zaljeva i zaštita, 1981, A. Šimunović, Stanje i problemi uzgoja kamenice i dagnje u Malostonskom zaljevu, 2001). Förutom de ytterst gynnsamma förhållandena för ostronodling i Mali Ston-viken bekräftar lektiden två gånger om året återigen de särskilda egenskaperna hos ”Malostonska kamenica” och dess förmåga att fullständigt förverkliga sin genetiska potential.

Användningen av traditionella odlingsprocesser, bland annat frekvent rengöring för hand av påväxt, och den särskilda metoden för att välja ut ostron där endast de bästa ostronen plockas för ytterligare avel, påverkar ostronens filtreringskapacitet och deras förmåga att livnära sig, dvs. deras tillväxt och utveckling. Den manuella rengöringsmetod som används av skaldjursodlarna i Mali Ston-viken bidrar stort till att minska förekomsten av polychaetan Polydora sp., som negativt påverkar ostronets hälsoindex och dess organoleptiska egenskaper. Ett mycket lägre antal polychaeta har påträffats i skalen hos ostron i Mali Ston-viken jämfört med andra produktionsområden. De lokala skaldjursodlarna har lärt sig av erfarenheten att undersökning och rengöring av ostronen tre till fem gånger under produktionscykeln säkerställer maximal filtreringskapacitet, vilket inte bara påverkar näringen, utan även den reproduktiva cykeln och upptaget av mineraler samt den karakteristiska smaken hos ”Malostonska kamenica”.

De särskilda genetiska egenskaperna, mångfalden och kombinationen av planktonarter, den särskilda reproduktionscykeln, mineralflödet från fastlandet, de starka havsströmmarna, kvaliteten på och den goda syresättningen av havsvattnet och de lokala skaldjursodlarnas användning av traditionell sakkunskap: alla dessa faktorer kombineras för att få fram den höga kvaliteten på och de särskilda karakteristiska egenskaperna hos ”Malostonska kamenica”.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

https://poljoprivreda.gov.hr/UserDocsImages/arhiva/datastore/filestore/82/Specifikacija-Malostonska-kamenica-11.pdf

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.