MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Ändring av den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19

(2020/C 164/03)

1. INLEDNING

Den 19 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om en tillfällig ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 (1) (nedan kallad den tillfälliga ramen). Den 3 april 2020 antog kommissionen en första ändring för att påskynda forskning, testning och produktion av covid-19-relaterade produkter i avsikt att skydda arbetstillfällen och ytterligare stödja ekonomin under den rådande krisen (2).

En riktad och proportionerlig tillämpning av EU:s kontroll av statligt stöd säkerställer att nationella stödåtgärder effektivt hjälper drabbade företag under covid-19-utbrottet, samtidigt som otillbörliga snedvridningar av den inre marknaden begränsas, den inre marknadens integritet bibehålls och jämlika konkurrensvillkor säkerställs. Detta kommer att bidra till kontinuiteten i näringsverksamheten under covid-19-utbrottet och ge ekonomin en stark utgångspunkt för återhämtning efter krisen, med beaktande av vikten av att genomföra den gröna och den digitala omställningen, i enlighet med EU:s lagstiftning och mål.

Syftet med detta meddelande är att identifiera ytterligare tillfälliga statliga stödåtgärder som kommissionen anser förenliga med den inre marknaden enligt artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) mot bakgrund av covid-19-utbrottet.

För det första anser kommissionen att i övrigt bärkraftiga icke-finansiella företag som lider av en tillfällig likviditetskris på grund av covid-19-utbrottet kan komma att ställas inför långsiktiga solvensproblem. För ett stort antal av dessa företag har de nödåtgärder som införts för att kontrollera covid-19-utbrottets spridning lett till en minskning eller till och med indragning av deras produktion av varor och/eller tillhandahållande av tjänster samt till en betydande efterfrågechock. Förlusterna till följd av detta kommer att märkas genom att företagens eget kapital minskas och deras förmåga att ta upp lån från finansinstitut påverkas negativt.

Minskat eget kapital för företag på marknader med låg efterfrågan och leveransstörningar förvärrar riskerna för en allvarlig konjunkturnedgång som potentiellt påverkar hela EU-ekonomin under en längre period. Välriktade offentliga insatser som förser företag med eget kapital och/eller hybridkapitalinstrument skulle kunna minska risken för ett stort antal insolvenser i EU-ekonomin. Därmed skulle sådana insatser kunna bidra till att bevara kontinuiteten inom näringsverksamheten under covid-19-utbrottet och till att stödja den därpå följande ekonomiska återhämtningen.

Genom detta meddelande fastställs kriterier inom ramen för EU:s regler om statligt stöd, baserat på vilka medlemsstaterna kan ge offentligt stöd i form av eget kapital och/eller hybridkapitalinstrument till företag som står inför ekonomiska svårigheter på grund av covid-19-utbrottet. Det syftar till att säkerställa att störningarna i ekonomin inte leder till att företag som var bärkraftiga före covid-19-utbrottet lämnar marknaden i onödan. Rekapitalisering får därför inte gå utöver vad som är absolut nödvändigt för att säkerställa stödmottagarens bärkraft, och bör inte gå längre än att återställa stödmottagarens kapitalstruktur före covid-19-utbrottet.

Samtidigt understryker kommissionen att nationellt offentligt stöd i form av eget kapital och/eller hybridkapitalinstrument till företag som står inför ekonomiska svårigheter på grund av covid-19-utbrottet, som en del av stödordningar eller i specifika enskilda fall, endast bör övervägas om det inte finns någon annan lämplig lösning, och strikta villkor bör gälla sådant stöd. Skälet är att sådana instrument har en kraftigt snedvridande effekt på konkurrensen mellan företag. Interventioner av detta slag bör därför också omgärdas av tydliga villkor för statens inträde, ersättning och utträde ur de berörda företagen, bestämmelser om företagens styrning och lämpliga åtgärder för att begränsa snedvridningar av konkurrensen.

Om stödet skulle beviljas på EU-nivå, med beaktande av EU:s gemensamma intressen, skulle risken för snedvridning på den inre marknaden kunna minska, och kan därför kräva mindre stränga villkor. Kommissionen anser att det är nödvändigt med ytterligare stöd och finansiering på EU-nivå för att säkerställa att denna globala symmetriska kris inte förvandlas till en asymmetrisk chock, med negativa konsekvenser för medlemsstater med mindre möjlighet att stödja sin ekonomi och för EU:s konkurrenskraft som helhet.

Den gröna och den digitala omställningen kommer att spela en central och prioriterad roll för att säkerställa en framgångsrik återhämtning. Kommissionen välkomnar de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att ta hänsyn till dessa utmaningar, när de utformar nationella stödåtgärder, och påminner om deras ansvar för att se till att sådana åtgärder inte hindrar att EU:s klimatmål och digitala mål uppnås. Vidare noterar kommissionen att man, genom att utforma nationella stödåtgärder på ett sätt som uppfyller EU:s politiska mål i fråga om grön och digital omställning av ekonomierna, kommer att möjliggöra en mer hållbar långsiktig tillväxt, och främja omställningen till det överenskomna EU-målet om klimatneutralitet till 2050. Inom ramen för detta stöd för att avhjälpa en allvarlig störning i medlemsstaternas ekonomier är det i första hand medlemsstaternas ansvar att utforma nationella stödåtgärder på ett sätt som uppfyller deras politiska mål. I fråga om stöd enligt detta meddelande ska stora företag rapportera om hur det mottagna stödet bidrar till deras verksamhet i enlighet med EU:s mål och medlemsstaternas skyldigheter i samband med den gröna och digitala omställningen.

10.

Ett antal medlemsstater överväger vidare att förvärva en aktieandel i strategiska företag för att se till att deras bidrag till en väl fungerande EU-ekonomi inte äventyras. Kommissionen erinrar om att EUF-fördraget är neutralt i fråga om offentligt eller privat ägande (artikel 345 i EUF-fördraget). Om medlemsstater köper befintliga andelar av företag till marknadspris, eller investerar på lika villkor som privata aktieägare, är det normalt sett inte fråga om statligt stöd (3). Om medlemsstaterna beslutar att köpa nyemitterade aktier och/eller erbjuda företag andra typer av kapitalstöd eller hybridkapitalinstrument på marknadsvillkor, dvs. under förhållanden som uppfyller principen om marknadsekonomiska aktörer, utgör inte heller detta statligt stöd.

11.

Kommissionen vill också påminna om att det finns ett antal andra verktyg för att hantera förvärv av strategiska företag. I sitt meddelande av den 25 mars 2020 (4) uppmanade kommissionen de medlemsstater som redan har en befintlig mekanism för granskning av utländska direktinvesteringar, att till fullo utnyttja sådana verktyg för att begränsa kapitalflöden från länder utanför EU som skulle kunna undergräva EU:s säkerhet eller allmänna ordning. Kommissionen uppmanade också medlemsstater som för närvarande inte har något granskningssystem, eller vars granskningssystem inte omfattar alla relevanta transaktioner, att inrätta ett fullständigt granskningssystem, i fullständig överensstämmelse med unionsrätten, inbegripet förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar (5) och fri rörlighet för kapital (artikel 63 i EUF-fördraget), och internationella förpliktelser.

12.

För det andra anser kommissionen att efterställda skulder också kan vara ett lämpligt sätt att stödja företag som står inför ekonomiska svårigheter på grund av covid-19-utbrottet. Framför allt är det ett instrument som är mindre snedvridande än eget kapital eller hybridkapital, eftersom det inte kan omvandlas till eget kapital så länge företaget är ett företag med fortsatt verksamhet. I detta meddelande införs därför en möjlighet för medlemsstaterna att bevilja stöd i denna kompletterande form i avsnitt 3.3 i den tillfälliga ramen, som avser skuldinstrument, med förbehåll för ytterligare skyddsåtgärder för att värna om lika villkor på den inre marknaden. Om efterställd skuld går utöver de tak som anges i avsnitt 3.3, bör dock sådan efterställd skuld bedömas i enlighet med villkoren för de covid-19-rekapitaliseringsåtgärder som anges i avsnitt 3.11 för att säkerställa likabehandling.

13.

För det tredje har tillämpningen av den tillfälliga ramen visat att det är nödvändigt att göra ändringar av redaktionell karaktär samt ytterligare förtydliganden och ändringar av vissa bestämmelser i avsnitt 3.1, avsnitt 3.2, avsnitt 3.3, avsnitt 3.4, avsnitt 3.7, avsnitt 4 och avsnitt 5.

14.

Slutligen konstaterar kommissionen att det för att säkerställa en framgångsrik återhämtning kommer att behövas ytterligare storskaliga privata och offentliga investeringar för att möta utmaningarna och utnyttja möjligheterna med både den gröna och den digitala omställningen. Kommissionen påminner härvid om att denna ändring av den tillfälliga ramen snarare kompletterar än ersätter befintliga möjligheter enligt EU:s regler om statligt stöd för medlemsstater att ge stöd. Till exempel vad gäller kapitalstöd, särskilt till innovativa företag, ger kommissionens riktlinjer för riskfinansiering (6) och den allmänna gruppundantagsförordningen (7) medlemsstaterna betydande möjligheter.

15.

Medlemsstaterna kan även besluta att bevilja statligt stöd för att stödja gröna och digitala innovationer och investeringar och höja nivån på miljöskyddet, i enlighet med gällande regler om statligt stöd (8). Som redan aviserats i kommissionens meddelande av den 14 januari 2020 kommer berörda regler för statligt stöd, särskilt riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi, att revideras under 2021 mot bakgrund av de politiska målen i EU:s gröna giv och stödja en kostnadseffektiv och socialt inkluderande omställning till klimatneutralitet senast 2050. Detta kommer att bidra till en återhämtningsstrategi för europeisk ekonomi som möjliggör den viktiga gröna och digitala omställningen i enlighet med EU:s och medlemsstaternas mål.

2. ÄNDRINGAR AV DEN TILLFÄLLIGA RAMEN

16.

Följande ändringar av den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 kommer att få verkan från och med den 8 maj 2020.

17.

Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7.

Om banker på grund av covid-19-utbrottet skulle behöva extraordinärt offentligt finansiellt stöd (se artikel 2.1.28 i direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och artikel 3.1.29 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen) i form av likviditet, rekapitalisering eller åtgärder för övertagande av värdeminskade tillgångar, måste det bedömas om åtgärden uppfyller villkoren i artikel 32.4 d i, ii eller iii i direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och artikel 18.4 d i, ii eller iii i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen. Om dessa villkor är uppfyllda, blir frågan om huruvida institut som erhåller sådant extraordinärt offentligt finansiellt stöd ska anses fallera eller sannolikt kunna fallera betydelselös. I den mån sådana åtgärder avser problem med koppling till covid-19-utbrottet, skulle de anses falla under punkt 45 i meddelandet om banker från 2013 (9), som innehåller ett undantag från kravet på bördefördelning mellan aktieägare och borgenärer med efterställda fordringar.”

18.

Punkt 9 ska ersättas med följande:

”9.

Covid-19-utbrottet ökar risken för en allvarlig konjunkturnedgång med effekter på ekonomin i hela EU, vilket skulle slå hårt mot såväl företag som arbetsmarknad och hushåll. Därför behövs välriktade offentliga stödinsatser för att säkerställa tillräcklig likviditet på marknaderna, motverka skador på sunda företag och bevara näringsverksamhetens kontinuitet såväl under som efter covid-19-utbrottet. Vidare kan medlemsstater besluta om stöd till aktörer inom rese- och turistsektorn för att säkerställa att ersättningskrav som uppkommit till följd av covid-19-utbrottet fullgörs med avseende på att säkerställa passagerarskyddet och konsumenträttigheterna samt lika behandling av passagerare och resenärer. Med tanke på EU-budgetens begränsade storlek kommer den huvudsakliga reaktionen att komma från medlemsstaternas nationella budgetar. Tack vare EU:s regler om statligt stöd kan medlemsländerna vidta snabba och effektiva åtgärder till stöd för människor och företag, särskilt de små och medelstora, som drabbas av ekonomiska svårigheter på grund av covid-19-utbrottet.”

19.

Punkt 13 ska ersättas med följande:

”13.	Medlemsstaterna får också, utan kommissionens inblandning, utforma stödåtgärder i enligt med gruppundantagsförordningar (10).”

20.

Punkt 20 ska ersättas med följande:

”20.

Tillfälliga stödåtgärder som omfattas av detta meddelande får kumuleras med varandra i enlighet med bestämmelserna i de särskilda avsnitten i detta meddelande. Tillfälliga stödåtgärder som omfattas av detta meddelande får kumuleras med stöd enligt förordningar om stöd av mindre betydelse (11) eller med stöd inom ramen för gruppundantagsförordningar (12), med förbehåll för att bestämmelserna och kumuleringsreglerna i dessa förordningar efterlevs.”

21.

Punkt 20a ska införas:

”20a.

Stöd till kredit- och finansinstitut ska inte bedömas enligt detta meddelande, med undantag av följande: i) indirekta förmåner till kredit- eller finansinstitut som kanaliserar stöd i form av lån eller garantier i enlighet med avsnitten 3.1–3.3 i enlighet med skyddsåtgärderna i avsnitt 3.4, och ii) stöd enligt avsnitt 3.10, förutsatt att stödordningen inte uteslutande riktar sig till arbetstagare inom finanssektorn.”

22.

Rubriken i punkt 3.1 ska ersättas av följande:

”3.1	Begränsade stödbelopp”

23.

I punkt 22 ska fotnot 16 ersättas med följande:

”Om stödet ges i form av en skatteförmån, ska den skatteskuld i förhållande till vilken denna förmån beviljas ha uppkommit senast den 31 december 2020.”

24.

Punkt 23a ska ersättas med följande:

”23a.

Om ett företag är verksamt inom flera sektorer, där olika högsta belopp är tillämpliga i enlighet med punkterna 22 a och 23 a, ska den berörda medlemsstaten på lämpligt sätt, till exempel genom särredovisning, säkerställa att det relevanta taket iakttas för var och en av dessa verksamheter och att det övergripande maxbeloppet om 800 000 euro inte överstigs per företag. Om ett företag är verksamt inom de sektorer som omfattas av punkt 23 a, bör det totala högsta beloppet 120 000 euro per företag inte överskrida.”

25.

Följande punkt ska införas som punkt 24a:

”24a.

Stöd som beviljas i enlighet med avsnitt 3.2 får inte kumuleras med stöd som beviljas för samma underliggande lånebelopp i enlighet med avsnitt 3.3 och omvänt. Stöd som beviljas enligt avsnitt 3.2 och avsnitt 3.3 får kumuleras för olika lån, med förbehåll för att det totala lånebeloppet per stödmottagare inte överskrider de tak som anges i punkt 25 d eller i punkt 27 d. En stödmottagare kan samtidigt omfattas av flera åtgärder i enlighet med avsnitt 3.2, med förbehåll för att det totala lånebeloppet per stödmottagare inte överskrider de tak som anges i punkt 25 d och e.”

26.

Punkt 25 d iii ska ersättas med följande:

”iii.

med lämplig motivering som medlemsstaten lämnar till kommissionen (till exempel avseende egenskaperna hos en viss typ av företag) får lånebeloppet höjas för att täcka likviditetsbehovet från tidpunkten för beviljandet för de kommande 18 månaderna för små och medelstora företag (13) och för de kommande 12 månaderna för stora företag. Likviditetsbehovet bör fastställas genom självintygande från stödmottagaren (14).”

27.

Punkt 25 e ska ersättas med följande:

”e.

För lån med löptid fram till och med den 31 december 2020 får lånets kapitalbelopp vara större än vad som anges i punkt 25 d, med lämplig motivering som medlemsstaten lämnat till kommissionen, och under förutsättning att det säkerställs att stödet är proportionerligt och att detta påvisas av medlemsstaten för kommissionen.”

28.

Punkt 26 ska ersättas med följande:

”26.

För att säkerställa att företag som har drabbats av en plötslig likviditetsbrist har tillgång till likviditet kan subventionerade räntesatser under en begränsad period och för begränsade lånebelopp vara en lämplig, nödvändig och riktad lösning under rådande omständigheter. Dessutom kan efterställda skulder, som är efterställda vanliga prioriterade borgenärer vid insolvensförfaranden, också vara en lämplig, nödvändig och riktad lösning under rådande omständigheter. En sådan skuld är ett mindre snedvridande instrument än eget kapital eller hybridkapital, eftersom det inte automatiskt kan omvandlas till eget kapital när företaget är ett företag med fortsatt verksamhet. Därför måste stöd i form av efterställda skulder (15) uppfylla de villkor som anges i avsnitt 3.3 om skuldinstrument. Eftersom företagens förmåga att ta på sig prioriterade skulder därigenom ökas på ett liknande sätt som genom kapitalstöd, ska ett påslag på kreditrisken och en ytterligare begränsning av beloppet jämfört med prioriterade skulder tillämpas (en tredjedel för stora företag och halva beloppet för små och medelstora företag, enligt definitionen i punkt 27 d i eller ii). Över dessa tak bör skulder bedömas i enlighet med villkoren för de covid-19-rekapitaliseringsåtgärder som anges i avsnitt 3.11 för att säkerställa likabehandling.”

29.

En ny punkt 26a ska införas enligt följande:

”26a.

Stöd som beviljas i enlighet med avsnitt 3.3 får inte kumuleras med stöd som beviljas för samma underliggande lån i enlighet med avsnitt 3.2 och omvänt. Stöd som beviljas enligt avsnitt 3.2 och avsnitt 3.3 får kumuleras för olika lån, med förbehåll för att det totala lånebeloppet per stödmottagare inte överskrider de tröskelvärden som anges i punkt 25 d eller i punkt 27 d. En stödmottagare kan omfattas samtidigt av flera åtgärder i enlighet med avsnitt 3.3, med förbehåll för att det totala lånebeloppet per stödmottagare inte överskrider de tak som anges i punkt 27 d och e.”

30.

Punkt 27 d iii ska ersättas med följande:

”iii.

med lämplig motivering som medlemsstaten lämnar till kommissionen (till exempel avseende egenskaperna hos en viss typ av företag) får lånebeloppet höjas för att täcka likviditetsbehovet från tidpunkten för beviljandet för de kommande 18 månaderna för små och medelstora företag (16) och för de kommande 12 månaderna för stora företag. Likviditetsbehovet bör fastställas genom självintygande från stödmottagaren (17).”

31.

Punkt 27 e ska ersättas med följande:

”e.

För lån med löptid fram till och med den 31 december 2020 får lånets kapitalbelopp vara större än vad som anges i punkt 27 d, med lämplig motivering som medlemsstaten lämnat till kommissionen, och under förutsättning att det säkerställs att stödet är proportionerligt och att detta påvisas av medlemsstaten för kommissionen.”

32.

En ny punkt 27a ska införas enligt följande:

”27a.

Skuldinstrument, som vid insolvensförfaranden är efterställda vanliga prioriterade borgenärer, får beviljas till lägre ränta, som minst motsvarar basräntan och de kreditriskmarginaler som avses i tabellen i punkt 27 a plus 200 räntepunkter för stora företag och 150 räntepunkter för små och medelstora företag. Den alternativa möjligheten i punkt 27 b är tillämplig på sådana skuldinstrument. Punkterna 27 c, 27 f och 27 g ska också iakttas. Om andelen efterställda skulder överstiger båda av de följande taken (18), ska instrumentets förenlighet med den inre marknaden fastställas i enlighet med avsnitt 3.11:

i.	Två tredjedelar av stödmottagarens årliga lönekostnader för stora företag, och stödmottagarens årliga lönekostnad för små och medelstora företag enligt definitionen i punkt 27 d i, och

ii.	8,4 % av stödmottagarens totala omsättning 2019 för stora företag och 12,5 % av stödmottagarens totala omsättning 2019 för små och medelstora företag.”

33.

Punkt 28 ska ersättas med följande:

”28.

Stöd i form av garantier och lån i enlighet med avsnitt 3.1, avsnitt 3.2 och avsnitt 3.3 i detta meddelande får ges till företag som har drabbats av en plötslig likviditetsbrist, direkt eller genom kreditinstitut och andra finansinstitut som finansiella intermediärer. I det senare fallet gäller de villkor som anges nedan.”

34.

Punkt 31 ska ersättas med följande:

”31.

Kreditinstitut eller andra finansinstitut bör i största möjliga utsträckning föra vidare fördelarna med den offentliga garantin eller de subventionerade räntesatserna på lån till de slutliga stödmottagarna. Den finansiella intermediären måste kunna visa att den har en mekanism som säkerställer att fördelarna i största möjliga utsträckning förs vidare till de slutliga stödmottagarna i form av större finansieringsvolymer, mer riskfyllda portföljer, lägre krav på säkerheter, lägre garantiavgifter eller lägre räntesatser än utan sådana offentliga garantier eller lån.”

35.

Punkt 37 j ska ersättas med följande:

”j.	Infrastruktur för testning och uppskalning ska vara öppen för flera användare och kunna tillgås på ett öppet och icke-diskriminerande sätt. Företag som har finansierat minst 10 % av investeringskostnaderna kan beviljas förmånstillträde på fördelaktigare villkor.”

36.

Följande punkt ska införas som punkt 43a:

”43a.

I den mån som en sådan ordning även omfattar anställda vid kreditinstitut eller finansinstitut, syftar stöden till dessa institut inte till att bevara eller återställa deras lönsamhet, likviditet eller solvens, med tanke på det i huvudsak sociala syftet med sådant stöd (19). Kommissionen anser därför att sådant stöd inte bör betraktas som extraordinärt offentligt finansiellt stöd i enlighet med artikel 2.1.28 i direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och artikel 3.1.29 i förordningen om en gemensam resolutionsmekanism, och bör inte bedömas enligt reglerna om statligt stöd till banksektorn (20).”

37.

Följande avsnitt ska införas:

”3.11 Rekapitaliseringsåtgärder

44.

Genom denna tillfälliga ram fastställs kriterier inom ramen för EU:s regler om statligt stöd, baserat på vilka medlemsstaterna kan ge offentligt stöd i form av eget kapital och/eller hybridkapitalinstrument till företag som står inför ekonomiska svårigheter på grund av covid-19-utbrottet (21). Ramen syftar till att säkerställa att störningarna i ekonomin inte leder till att företag som var bärkraftiga före covid-19-utbrottet lämnar marknaden i onödan. Rekapitalisering får därför inte gå utöver vad som är absolut nödvändigt för att säkerställa stödmottagarens bärkraft, och bör inte gå längre än att återställa stödmottagarens kapitalstruktur före covid-19-utbrottet. Stora företag måste rapportera om hur det mottagna stödet bidrar till deras verksamhet i enlighet med EU:s och medlemsstaternas skyldigheter i samband med den gröna och digitala omvandlingen, inbegripet EU:s mål om klimatneutralitet till 2050.

45.

Samtidigt betonar kommissionen att nationellt offentligt stöd i form av eget kapital och/eller hybridkapitalinstrument, som en del av stödordningar eller i individuella fall, endast bör övervägas om det inte finns någon annan lämplig lösning. Dessutom bör utfärdandet av sådana instrument omfattas av stränga villkor, eftersom de i hög grad snedvrider konkurrensen mellan företag. Sådana ingripanden måste därför omgärdas av tydliga villkor för statens inträde, ersättning och utträde ur de berörda företagens egna kapital, bestämmelser om företagens styrning och lämpliga åtgärder för att begränsa snedvridningar av konkurrensen. Mot denna bakgrund noterar kommissionen att man, genom att utforma nationella stödåtgärder på ett sätt som uppfyller EU:s politiska mål i fråga om grön och digital omställning av ekonomierna, kommer att möjliggöra en mer hållbar långsiktig tillväxt, och främja omställningen till det överenskomna EU-målet om klimatneutralitet till 2050.

3.11.1 Tillämplighet

46.

Följande villkor ska gälla för medlemsstaternas rekapitaliseringsordningar och individuella rekapitaliseringsåtgärder för icke-finansiella företag (nedan tillsammans kallade covid-19-rekapitalisering) enligt detta meddelande, vilka inte omfattas av avsnitt 3.1 i detta meddelande. De tillämpar covid-19-rekapitaliseringsåtgärder för stora företag och små och medelstora företag (22).

47.

Följande villkor ska också gälla efterställda skuldinstrument som överskrider båda de tak som avses i punkt 27a i och ii i avsnitt 3.3 i detta meddelande.

48.

Covid-19-rekapitaliseringsåtgärder får inte beviljas efter den 30 juni 2021.

3.11.2 Villkor för stödberättigande och inträde

49.

Covid-19-rekapitaliseringen måste uppfylla följande villkor:

a)	Utan statligt ingripande skulle stödmottagaren tvingas lägga ner verksamheten eller ha allvarliga svårigheter att upprätthålla den. Sådana svårigheter kan påvisas genom en försämring av i första hand stödmottagarens skuldsättningsgrad eller liknande indikatorer.

Ingripandet ligger i det gemensamma intresset. Det kan handla om att undvika socialt lidande och marknadsmisslyckanden på grund av betydande förlust av arbetstillfällen, ett innovationsföretags utträde, ett systemviktigt företags utträde, risk för avbrott i en viktig tjänst eller liknande situationer, vederbörligen styrkta av den berörda medlemsstaten.

c)	Stödmottagaren klarar inte att hitta marknadsfinansiering till rimliga villkor och de övergripande åtgärder som finns i den berörda medlemsstaten för att täcka likviditetsbehoven är inte tillräckliga för att säkerställa dess bärkraft.

d)	Stödmottagaren är inte ett företag som redan befann sig i svårigheter den 31 december 2019 (i den mening som avses i den allmänna gruppundantagsförordningen (23)).

50.

Medlemsstaterna får endast bevilja covid-19-rekapitalisering inom ramen för en stödordning som godkänts av kommissionen efter en skriftlig begäran om sådant stöd från de presumtiva stödmottagande företagen. När det gäller individuellt anmälningspliktigt stöd, ska medlemsstaterna lämna bevis på en sådan skriftlig begäran som en del av anmälan av det individuella stödet till kommissionen.

51.

Kraven i detta avsnitt och i avsnitten 3.11.4, 3.11.5, 3.11.6 och 3.11.7 gäller både stödordningar och individuella stödåtgärder för covid-19-rekapitalisering. När kommissionen godkänner en stödordning, kommer den att kräva separat anmälan av individuellt stöd över tröskelvärdet 250 miljoner euro. För sådana anmälningar kommer kommissionen att bedöma om den befintliga finansieringen på marknaden eller de övergripande åtgärderna för att täcka likviditetsbehoven är otillräckliga för att säkerställa företagets bärkraft, att de utvalda rekapitaliseringsinstrumenten och de villkor som är kopplade till dem är lämpliga för att avhjälpa stödmottagarens allvarliga svårigheter, att stödet är proportionerligt, och att villkoren i detta avsnitt och i avsnitten 3.11.4, 3.11.5, 3.11.6 och 3.11.7 är uppfyllda.

3.11.3 Typer av rekapitaliseringsåtgärder

52.

Medlemsstaterna kan tillhandahålla covid-19-rekapitalisering genom två åtskilda uppsättningar av rekapitaliseringsinstrument:

a)	Egetkapitalinstrument, särskilt emittering av nya stamaktier eller preferensaktier, och/eller

b)	instrument med en egetkapitalkomponent (nedan kallade hybridkapitalinstrument) (24), särskilt vinstandelsbevis, passivt delägande och konvertibla säkerställda eller ej säkerställda obligationer.

53.

Statligt ingripande kan ske i form av alla varianter av ovan nämnda instrument, eller en kombination av eget kapital och hybridkapitalinstrument. Medlemsstaterna får också garantera de ovannämnda instrumenten inom ramen för ett marknadserbjudande, förutsatt att eventuella statliga ingripanden i en stödmottagare uppfyller de villkor som anges i detta avsnitt 3.11 i meddelandet. Medlemsstaten måste se till att de valda rekapitaliseringsinstrumenten och de villkor som är kopplade till dem är lämpliga för att tillgodose stödmottagarens behov av rekapitalisering, samtidigt som de är minst snedvridande för konkurrensen.

3.11.4 Rekapitaliseringsbeloppet

54.

För att säkerställa att stödet är proportionerligt får beloppet av covid-19-rekapitalisering inte gå utöver vad som är absolut nödvändigt för att säkerställa stödmottagarens bärkraft, och bör inte gå längre än att återställa stödmottagarens kapitalstruktur före covid-19-utbrottet, dvs. situationen per den 31 december 2019. Vid bedömningen av stödets proportionalitet ska statligt stöd som har tagits emot eller som planeras inom ramen för covid-19-utbrottet beaktas.

3.11.5 Statens ersättning och utträde

Allmänna principer

55.

Staten ska erhålla lämplig ersättning för investeringen. Ju närmare ersättningen ligger marknadsmässiga villkor, desto mindre är den potentiella snedvridning av konkurrensen som det statliga ingripandet kan leda till.

56.

Covid-19-rekapitaliseringen bör lösas in när ekonomin stabiliseras. Kommissionen anser att det är lämpligt att ge stödmottagaren tillräckligt med tid för att lösa in rekapitaliseringen. Medlemsstaten måste införa en mekanism för att gradvis öka incitamenten till återlösen.

57.

Covid-19-rekapitaliseringens ersättning bör höjas för att närma sig marknadspriserna, så att stödmottagare och övriga aktieägare ges ett incitament att lösa in den statliga rekapitaliseringsåtgärden och risken för snedvridning av konkurrensen minimeras.

58.

Av detta följer att covid-19-rekapitaliseringsåtgärder måste innehålla lämpliga incitament för företag att lösa in rekapitaliseringen och söka efter alternativt kapital när marknadsförhållandena så tillåter, genom att kräva en tillräckligt hög ersättning för rekapitaliseringen.

59.

Som ett alternativ till de ersättningsmodeller som anges nedan får medlemsstaterna anmäla stödordningar eller individuella åtgärder där ersättningsmodellen anpassas i enlighet med kapitalinstrumentets egenskaper och förmånsrätt, förutsatt att de totalt sett leder till ett liknande resultat när det gäller att ge incitament för statens utträde och ett liknande samlat resultat för statens ersättning.

Ersättning från egetkapitalinstrument

60.

Ett kapitaltillskott från staten, eller ett motsvarande ingripande, ska ske till ett pris som inte överstiger stödmottagarens genomsnittliga aktiekurs under de 15 dagar som föregår begäran om kapitaltillskott. Om stödmottagaren inte är ett börsnoterat företag, bör en uppskattning av dess marknadsvärde fastställas av en oberoende expert eller på något annat sätt som står i proportion till ändamålet.

61.

Alla rekapitaliseringsåtgärder ska innefatta en mekanism som gradvis höjer statens ersättning, så att stödmottagaren ges incitament att köpa tillbaka statens kapitaltillskott. Höjningen av ersättningen kan utgöras av ytterligare aktier (25) som tilldelas staten eller av andra mekanismer, och bör motsvara en höjning på minst 10 % av ersättningen till staten (för innehav som är ett resultat av statens ej återbetalda covid-19-kapitaltillskott), för varje höjningssteg:

a)	Om staten inte har sålt minst 40 % av sitt aktieinnehav som är ett resultat av covid-19-kapitaltillskottet, kommer höjningsmekanismen att aktiveras fyra år efter covid-19-kapitaltillskottet.

b)	Om staten inte har sålt hela sitt aktieinnehav som är ett resultat av covid-19-kapitaltillskottet, kommer höjningsmekanismen återigen att aktiveras sex år efter covid-19-kapitaltillskottet (26).

Om stödmottagaren inte är ett börsnoterat företag, får medlemsstaterna besluta att genomföra vart och ett av de två stegen ett år senare, dvs. fem respektive sju år efter beviljandet av covid-19-kapitaltillskottet.

62.

Kommissionen kan godta alternativa mekanismer, förutsatt att de totalt sett leder till ett liknande resultat när det gäller att ge incitament för statens utträde och ett liknande samlat resultat för statens ersättning.

63.

Stödmottagaren bör när som helst kunna återköpa den kapitalandel som staten har förvärvat. För att säkerställa att staten får lämplig ersättning för investeringen, bör återköpspriset vara det högre beloppet av i) statens nominella investering, ökad med en årlig ränteersättning på 200 räntepunkter mer än vad som anges i tabellen nedan (27), eller ii) marknadspriset vid tidpunkten för återköpet.

64.

Alternativt kan staten när som helst sälja sin kapitalandel till marknadspris till andra köpare än stödmottagaren. En sådan försäljning kräver i princip en öppen och icke-diskriminerande sondering hos potentiella köpare eller en försäljning på börsen. Staten kan ge befintliga aktieägare prioriterad rätt att köpa till det pris som följer av den öppna sonderingen.

Ersättning från hybridkapitalinstrument

65.

Den totala ersättningen från hybridkapitalinstrument måste på ett lämpligt sätt beakta följande komponenter:

a)	Det valda instrumentets egenskaper, inklusive dess förtursrätt, risk och samtliga betalningsvillkor.

b)	Inbyggda incitament till utträde (t.ex. klausuler om gradvis höjning av ersättningen eller klausuler om återköp).

c)	En lämplig referensränta.

66.

Minimiersättningen från hybridkapitalinstrument fram till dess att de konverteras till aktieliknande instrument ska minst motsvara basräntan (IBOR 1 år eller motsvarande offentliggjord av kommissionen (28)), plus en premie enligt nedan.

Ersättning från hybridkapitalinstrument: IBOR 1 år +

Typ av mottagare	År 1	År 2 och 3	År 4 och 5	År 6 och 7	År 8 och därefter
Små och medelstora företag	225 räntepunkter	325 räntepunkter	450 räntepunkter	600 räntepunkter	800 räntepunkter
Stora företag	250 räntepunkter	350 räntepunkter	500 räntepunkter	700 räntepunkter	950 räntepunkter

67.

Konverteringen av hybridkapitalinstrument till eget kapital ska genomföras till minst 5 procent under den teoretiska kursen utan teckningsrätter (Terp) vid tidpunkten för konverteringen.

68.

Efter konverteringen till eget kapital måste en mekanism införas, som gradvis höjer statens ersättning, så att stödmottagarna ges incitament att köpa tillbaka statens kapitaltillskott. Om det egna kapital som är ett resultat av statens covid-19-ingripande fortfarande ägs av staten två år efter konverteringen till eget kapital, ska staten erhålla en ytterligare ägarandel av stödmottagaren utöver sitt återstående innehav som är ett resultat av statens konvertering av covid-19-hybridkapitalinstrumenten. Denna ytterligare ägarandel ska uppgå till minst 10 procent av det återstående innehav som är ett resultat av statens konvertering av covid-19-hybridkapitalinstrumenten. Kommissionen kan godta alternativa mekanismer för gradvis höjning, under förutsättning att de ger samma incitament och ett liknande samlat resultat för statens ersättning.

69.

Medlemsstaterna kan välja en prissättningsformel som innehåller ytterligare klausuler om gradvis höjning eller klausuler om återbetalning. Sådana komponenter bör utformas så att de ger incitament till att snabbt avsluta statens rekapitaliseringsstöd till stödmottagaren. Kommissionen kan också godta alternativa prissättningsmetoder, under förutsättning att de leder till ersättningar som är högre eller liknande de ersättningar som ovanstående metod leder till.

70.

På grund av hybridinstrumentens starkt skiftande karaktär ger kommissionen inte vägledning för alla typer av instrument. Hybridinstrumenten ska under alla omständigheter följa principerna ovan, med en ersättning som återspeglar de olika instrumentens risk.

3.11.6 Företagsstyrning och förhindrande av otillbörlig snedvridning av konkurrensen

71.

För att undvika otillbörlig snedvridning av konkurrensen får stödmottagarna inte ägna sig åt aggressiv kommersiell expansion, som finansieras med statligt stöd eller stödmottagare som tar alltför stora risker. Generellt är behovet av skyddsåtgärder mindre ju mindre medlemsstatens kapitalandel är och ju högre ersättningen är.

72.

Om mottagaren av stöd i form av covid-19-rekapitalisering som överstiger 250 miljoner euro är ett företag med betydande marknadsstyrka på minst en av de relevanta marknader där företaget är verksamt, måste medlemsstaterna föreslå ytterligare åtgärder för att bibehålla en effektiv konkurrens på de marknaderna. När medlemsstaterna föreslår sådana åtgärder, får de särskilt erbjuda åtaganden med avseende på struktur eller beteende enligt vad som anges i kommissionens tillkännagivande om korrigerande åtgärder som kan godtas enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och kommissionens förordning (EG) nr 802/2004.

73.

Det är förbjudet för stödmottagare som får covid-19-rekapitalisering att marknadsföra detta i kommersiellt syfte.

74.

Så länge som minst 75 % av covid-19-rekapitaliseringen inte har återbetalats ska stödmottagare, med undantag för små och medelstora företag, vara förhindrade att förvärva en andel på mer än 10 % i konkurrenter eller andra aktörer inom samma affärsgren, även i tidigare och senare led.

75.

I undantagsfall, och utan att det påverkar koncentrationskontrollen, får sådana stödmottagare förvärva en andel på mer än 10 % i aktörer i ett tidigare eller senare led inom sitt verksamhetsområde, dock endast om förvärvet är nödvändigt för att stödmottagarens bärkraft ska bibehållas. Kommissionen får tillåta förvärvet om det är nödvändigt för att stödmottagaren ska kunna bibehålla sin bärkraft. Förvärvet får inte genomföras innan kommissionen har fattat ett beslut i frågan.

76.

Statligt stöd får inte användas för att korssubventionera ekonomiska verksamheter i integrerade företag som redan befann sig i ekonomiska svårigheter den 31 december 2019. Integrerade företag ska ha en tydlig särredovisning för att säkerställa att rekapitaliseringsåtgärden inte gynnar dessa verksamheter.

77.

Så länge som covid-19-rekapitaliseringsåtgärder inte till fullo har lösts in får stödmottagarna inte betala ut utdelningar, inte göra icke-obligatoriska kupongbetalningar, och inte köpa tillbaka aktier, utom från staten.

78.

Så länge som minst 75 % av covid-19-rekapitaliseringsåtgärderna inte har återbetalats, får ersättningen till varje person i stödmottagarens ledning inte överstiga den fasta delen av dennes ersättning per den 31 december 2019. För personer som får en plats i ledningen vid eller efter rekapitaliseringen är den tillämpliga gränsen den lägsta fasta ersättningen för någon av personerna i ledningen per den 31 december 2019. Under inga omständigheter får bonusar eller andra rörliga eller jämförbara ersättningskomponenter betalas ut.

3.11.7 Statens strategi för utträde ur innehav som är ett resultat av rekapitaliseringen, och rapporteringsskyldigheter

79.

Stödmottagare, med undantag för små och medelstora företag, som har fått covid-19-rekapitalisering på mer än 25 % av det egna kapitalet vid tidpunkten för ingripandet, måste uppvisa en trovärdig utträdesstrategi för medlemsstatens innehav, såvida inte statens ingripande sänks till en nivå under 25 % av det egna kapitalet inom 12 månader från den dag då stödet beviljades (29).

80.

Utträdesstrategin ska omfatta följande:

a)	Stödmottagarens plan för den fortsatta verksamheten och användningen av de medel som investerats av staten, inklusive en betalningsplan för ersättningen och återköp av den statliga investeringen (nedan tillsammans kallade återbetalningsplanen).

b)	De åtgärder som stödmottagaren och staten kommer att vidta för att följa återbetalningsplanen.

81.

Utträdesstrategin bör utarbetas och överlämnas till medlemsstaten inom 12 månader efter det att stöd har beviljats och måste få medlemsstatens godkännande.

82.

Utöver den skyldighet som anges i punkterna 79–81 måste stödmottagarna rapportera till medlemsstaten om framstegen med genomförandet av återbetalningsplanen och uppfyllandet av villkoren i avsnitt 3.11.6 inom 12 månader efter det att planen lagts fram, och därefter regelbundet var tolfte månad.

83.

Så länge som covid-19-rekapitaliseringsåtgärderna inte till fullo har lösts in, ska mottagare av stöd i form av covid-19-rekapitalisering, med undantag för små och medelstora företag, inom 12 månader från dagen för beviljandet av stödet och därefter regelbundet var tolfte månad offentliggöra information om användningen av det mottagna stödet. Detta bör särskilt innefatta information om hur deras användning av det mottagna stödet bidrar till deras verksamhet i enlighet med EU:s mål och medlemsstaternas skyldigheter i samband med den gröna och digitala omställningen, inbegripet EU:s mål om klimatneutralitet till 2050.

84.

Medlemsstaten ska årligen rapportera till kommissionen om genomförandet av återbetalningsplanen och om uppfyllandet av villkoren i avsnitt 3.11.6. Om stödmottagaren har fått covid-19-rekapitalisering på över 250 miljoner euro, ska rapporten inbegripa information om uppfyllandet av villkoren i punkt 54.

85.

Om statens ingripande inte har sänkts till under 15 % av stödmottagarens egna kapital sex år efter covid-19-rekapitaliseringen, måste en omstruktureringsplan i enlighet med riktlinjerna för undsättning och omstrukturering anmälas till kommissionen för godkännande. Kommissionen kommer att bedöma om de åtgärder som läggs fram i omstruktureringsplanen säkerställer stödmottagarens bärkraft, även med tanke på EU:s mål och medlemsstaternas skyldigheter i samband med den gröna och digitala omställningen, samt statens utträde utan att handeln påverkas negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Om stödmottagaren inte är ett börsnoterat företag, eller är ett litet eller medelstort företag, får medlemsstaten besluta att anmäla en omstruktureringsplan endast i fall där statens ingripande inte har sänkts till en nivå under 15 % av det egna kapitalet sju år efter covid-19-rekapitaliseringen.”

38.

Punkt 44 ska betecknas punkt 86 och ändras på följande sätt:

”86.

Utom vad gäller stöd som beviljats enligt avsnitten 3.9, 3.10 och 3.11, måste medlemsstaterna inom 12 månader från beviljandet offentliggöra relevant information (30) om varje individuellt stöd som beviljas enligt detta meddelande på antingen den övergripande webbplatsen för statligt stöd eller kommissionens it-verktyg (31). Medlemsstaterna måste inom 3 månader från tidpunkten för rekapitaliseringen offentliggöra relevant information (32) om varje individuell rekapitalisering som beviljas enligt avsnitt 3.11 på antingen den övergripande webbplatsen för statligt stöd eller kommissionens it-verktyg. Rekapitaliseringens nominella värde ska anges per stödmottagare.”

39.

Punkterna 45–52 ska betecknas punkterna 87–94.

40.

Punkt 49 ska betecknas punkt 91 och ersättas med följande:

”91.

Kommissionen tillämpar detta meddelande från och med den 19 mars 2020, med beaktande av de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-utbrottet, som krävde omedelbara åtgärder. Detta meddelande motiveras av de aktuella exceptionella omständigheterna och kommer inte att tillämpas efter den 31 december 2020, med undantag för avsnitt 3.11 som kommer att tillämpas till och med den 1 juli 2021. Kommissionen kan komma att ändra detta meddelande före den 31 december 2020 på grundval av viktiga konkurrenspolitiska eller ekonomiska överväganden. Där det kan vara till hjälp, kan kommissionen dessutom ytterligare klargöra sitt synsätt i vissa frågor.”

(1) Meddelande från kommissionen av den 19 mars 2020, C(2020)1863 (EUT C 91I, 20.3.2020, s. 1).

(2) Meddelande från kommissionen av den 3 april 2020, C(2020)2215 (EUT C 112I, 4.4.2020, s. 1).

(3) Se avsnitt 4.2.3 i kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C/2016/2946) (EUT C 262, 19.7.2016, s. 1).

(4) Meddelande från kommissionen - Vägledning till medlemsstaterna angående utländska direktinvesteringar, fri rörlighet för kapital från tredjeländer och skydd av Europas strategiska tillgångar, inför tillämpningen av förordning (EU) 2019/452 (förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar), C(2020) 1981 final, 25.3.2020.

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EUT L 79I, 21.3.2019, s. 1).

(6) Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (EUT C 19, 22.1.2014, s. 4).

(7) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

(8) Till exempel riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1), riktlinjerna för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät (EUT C 25, 26.1.2013, s. 1), riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020 (EUT C 209, 23.7.2013, s. 1), rambestämmelserna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (EUT C 198, 27.6.2014, s. 1) och kriterierna vid bedömningen av förenligheten med den inre marknaden hos statligt stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (EUT C 188, 20.6.2014, s. 4).

(9) Meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen (EUT C 216, 30.7.2013, s. 1).

(10) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), kommissionens förordning (EG) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1) och kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37).

(11) Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1), kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn (EUT L 352, 24.12.2013, s. 9), kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (EUT L 190, 28.6.2014, s. 45) och kommissionens förordning (EU) nr 360/2012 av den 25 april 2012 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (EUT L 114, 26.4.2012, s. 8).

(12) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), kommissionens förordning (EG) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1) och kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37).

(13) Enligt bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (allmänna gruppundantagsförordningen).

(14) Likviditetsplanen får omfatta både rörelsekapital och investeringskostnader.

(15) Förutom ifall sådant stöd uppfyller villkoren i avsnitt 3.1 i detta meddelande.

(16) Enligt definitionen i bilaga I till den allmänna gruppundantagsförordningen.

(17) Likviditetsplanen får omfatta både rörelsekapital och investeringskostnader.

(18) Om kupongbetalningar kapitaliseras måste detta beaktas när taken beräknas, under förutsättning att denna kapitalisering var planerad eller förutsebar vid tidpunkten för anmälan av åtgärden. Alla andra statliga stödåtgärder i form av efterställda skulder som beviljats inom ramen för covid-19-utbrottet måste också ingå i denna beräkning, även om de inte omfattas av detta meddelande. Efterställda skulder som beviljats i enlighet med avsnitt 3.1 i detta meddelande medräknas dock inte för dessa tak.

(19) Se analogt kommissionens beslut SA.49554-CY– ordning i Cypern för nödlidande lån mot säkerhet i primära bostäder (Estia), skäl 73,och kommissionens beslut SA.53520-EL– ordning för skydd av primär bostad, skäl 71.

(20) Se punkt 6 i detta meddelande.

(21) En möjlighet att ge stöd i form av eget kapital och/eller hybridkapitalinstrument, men med betydligt lägre nominella belopp, finns redan enligt villkoren i avsnitt 3.1 i detta meddelande.

(22) Som framgår av punkt 16 i meddelandet, förblir det möjligt att anmäla alternativa strategier i enlighet med artikel 107.3 b i EUF-fördraget.

(23) Enligt definitionen i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

(24) Hybridkapitalinstrument är instrument som har inslag av både skuld och eget kapital. Konvertibla obligationer ger till exempel samma typ av ersättning som obligationer fram till dess att de omvandlas till eget kapital. Den totala beräknade ersättningen från hybridkapitalinstrument beror därför å ena sidan på deras ersättning då de är skuldliknande instrument och å andra sidan på villkoren för omvandling till aktieliknande instrument.

(25) Ytterligare aktier kan exempelvis tilldelas via emission av konvertibla obligationer vid tidpunkten för rekapitaliseringen, som kommer att konverteras till eget kapital vid tidpunkten för aktiveringen av höjningsmekanismen.

(26) Till exempel om höjningen sker genom tilldelning till staten av ytterligare aktier. Om statens innehav i en stödmottagare som resultat av dess kapitaltillskott är 40 %, och om den inte säljer sitt innehav före det datum som krävs, bör dess innehav höjas med minst 0,1 x 40 % = 4 % till 44 % fyra år efter covid-19-kapitaltillskottet och till 48 % sex år efter covid-19-kapitaltillskottet, vilket leder till en motsvarande utspädning av andra aktieägares andelar.

(27) Ökningen på 200 räntepunkter gäller inte under 8 och framåt.

(28) Basräntan beräknad i enlighet med kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (EUT C 14, 19.1.2008, s. 6) som finns på GD Konkurrens webbplats:https://ec.europa.eu/competition/state_aid/legislation/reference_rates.html

(29) För tillämpningen av detta underavsnitt 3.11.7 bör hybridinstrument som beviljats av staten räknas som eget kapital.

(30) Med hänvisning till den information som krävs enligt bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014, bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 och bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014. När det gäller återbetalningspliktiga förskott, garantier, efterställda lån och andra stödformer, ska det underliggande instrumentets nominella värde föras upp per stödmottagare. När det gäller skatte- eller betalningsförmåner, får stödbeloppet för det individuella stödet anges i intervaller.

(31) Sidan för offentlig sökning i modulen för stödtransparens ger tillträde till uppgifter om individuellt statligt stöd som medlemsstaterna beviljat i enlighet med EU:s transparenskrav på området statligt stöd https://webgate.ec.europa.eu/competition/transparency/public?lang=en.

(32) Med hänvisning till den information som krävs enligt bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014, bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 och bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014.