Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2020/C 122/06)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Stredoslovenská/Stredoslovenský/Stredoslovenské”

PDO-SK-A1355-AM01

Datum för anmälan: 29.11.2019

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Sökande och berättigat intresse

Zväz vinohradníkov a vinárov Slovenska [Förbundet för vinodlare och vinmakare i Slovakien]

Den grupp som ansöker om ändringen är samma intressegrupp som (dock under ett annat namn) skickade in ansökan om registrering av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Stredoslovenská/Stredoslovenské/Stredoslovenský”.

2. Införande av vinodlingskommunen Devičie

Vinodlingskommunen Devičie har införts i förteckningen över vinodlingskommuner eftersom planteringsrätter har beviljats och vinodlingar har planterats i denna kommun. Vinodlingar planterades i Devičie under perioden 1980–2000. De registrerades dock inte, och kommunen infördes därför inte i förteckningen över vinodlingskommuner. Under 2018 förnyades dock vinodlingarna, och ytterligare plantering planeras även i området. Avkastningen från denna plantering uppfyller villkoren för att omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Stredoslovenská” (centrala Slovakien).

Den ursprungliga ordalydelsen under ”Avgränsat område” är följande:

Centrala Slovakiens vinodlingsområde (Stredoslovenská vinohradnícka oblasť) är ett vinodlingsområde som avgränsas av gränserna för markegendomarna i följande kommuner: Abovce, Balog nad Ipľom, Bátka, Bátorová, Belín, Bielovce, Blhovce, Bulhary, Bušince, Buzitka, Čamovce, Čebovce, Čeláre, Dolinka, Dolná Strehová, Dolné Plachtince, Dolné Semerovce, Dolné Zahorany, Drienovo, Dudince, Dulovo, Ďurkovce, Fiľakovo, Fiľakovské Kováče, Gemer, Gemerské Dechtáre, Gemerský Jablonec, Glabušovce, Hajnáčka, Hodejov, ref. Ares(2019)6803175 – 4/11/2019 2 Hokovce, Holiša, Hontianske Moravce, Hontianske Nemce, Hontianske Tesáre, Horná Strehová, Horné Semerovce, Horné Turovce, Hrkovce, Hrnčiarske, Hubovo, Chrámec, Chrťany, Ipeľské Predmostie, Ipeľské Úľany, Ipeľský Sokolec, Jesenské, Jestice, Kalinovo, Kaloša, Kamenné Kosihy, Kiarov, Kleňany, Koláre, Kosihovce, Kosihy nad Ipľom, Kováčovce, Kráľ, Krupina, Kubáňovo, Ladzany, Lontov, Malá Čalomija, Malé Zlievce, Malý Krtíš, Medovarce, Modrý Kameň, Nenince, Nová Bašta, Nová Ves, Obeckov, Olováry, Opatovská Nová Ves, Ožďany, Panické Dravce, Pavlovce, Petrovce, Pinciná, Plášťovce, Pôtor, Príbelce, Prša, Radzovce, Ratka, Rimavská Sobota, Rimavské Janovce, Rykynčice, Sazdice, Sebechleby, Sečianky, Seľany, Sklabiná, Slatina, Slovenské Ďarmoty, Stredné Plachtince, Sudince, Súdovce, Sútor, Šahy, Šávoľ, Šimonovce, Širákov, Širkovce, Štrkovec, Šurice, Tachty, Terany, Tomášovce, Tornaľa, Trebušovce, Tupá, Valice, Včelince, Večelkov, Veľká Čalomija, Veľká nad Ipľom, Veľká Ves, Veľká Ves nad Ipľom, Veľké Dravce, Veľké Turovce, Veľké Zlievce, Veľký Blh, Veľký Krtíš, Vinica, Vrbovka, Vyškovce nad Ipľom, Vyšné Valice, Záhorce, Zalužany, Závada, Zombor, Želovce, Žíp.

Den nya ordalydelsen under ”Avgränsat område” ska vara följande:

Centrala Slovakiens vinodlingsområde (Stredoslovenská vinohradnícka oblasť) är ett vinodlingsområde som avgränsas av gränserna för markegendomarna i följande kommuner: Abovce, Balog nad Ipľom, Bátka, Bátorová, Belín, Bielovce, Blhovce, Bulhary, Bušince, Buzitka, Čamovce, Čebovce, Čeláre, Devičie, Dolinka, Dolná Strehová, Dolné Plachtince, Dolné Semerovce, Dolné Zahorany, Drienovo, Dudince, Dulovo, Ďurkovce, Fiľakovo, Fiľakovské Kováče, Gemer, Gemerské Dechtáre, Gemerský Jablonec, Glabušovce, Hajnáčka, Hodejov, Hokovce, Holiša, Hontianske Moravce, Hontianske Nemce, Hontianske Tesáre, Horná Strehová, Horné Semerovce, Horné Turovce, Hrkovce, Hrnčiarske, Hubovo, Chrámec, Chrťany, Ipeľské Predmostie, Ipeľské Úľany, Ipeľský Sokolec, Jesenské, Jestice, Kalinovo, Kaloša, Kamenné Kosihy, Kiarov, Kleňany, Koláre, Kosihovce, Kosihy nad Ipľom, Kováčovce, Kráľ, Krupina, Kubáňovo, Ladzany, Lontov, Malá Čalomija, Malé Zlievce, Malý Krtíš, Medovarce, Modrý Kameň, Nenince, Nová Bašta, Nová Ves, Obeckov, Olováry, Opatovská Nová Ves, Ožďany, Panické Dravce, Pavlovce, Petrovce, Pinciná, Plášťovce, Pôtor, Príbelce, Prša, Radzovce, Ratka, Rimavská Sobota, Rimavské Janovce, Rykynčice, Sazdice, Sebechleby, Sečianky, Seľany, Sklabiná, Slatina, Slovenské Ďarmoty, Stredné Plachtince, Sudince, Súdovce, Sútor, Šahy, Šávoľ, Šimonovce, Širákov, Širkovce, Štrkovec, Šurice, Tachty, Terany, Tomášovce, Tornaľa, Trebušovce, Tupá, Valice, Včelince, Večelkov, Veľká Čalomija, Veľká nad Ipľom, Veľká Ves, Veľká Ves nad Ipľom, Veľké Dravce, Veľké Turovce, Veľké Zlievce, Veľký Blh, Veľký Krtíš, Vinica, Vrbovka, Vyškovce nad Ipľom, Vyšné Valice, Záhorce, Zalužany, Závada, Zombor, Želovce, Žíp.

I enlighet med artikel 14.1 i delegerad förordning (EU) 2019/33 anses ändringen vara en standardändring eftersom den inte innebär en förändring av namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen, inga kategorier för den skyddade ursprungsbeteckningen ändras, det geografiska området förklaras inte ogiltigt och inga begränsningar medförs när det gäller utsläppandet av produkter på marknaden.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Produktens namn

Stredoslovenská

Stredoslovenský

Stredoslovenské

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

Likörvin

4.	Mousserande vin

5.	Mousserande kvalitetsvin

6.	Mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ

8.	Pärlande vin

15.	Vin från lätt torkade druvor

16.	Vin från övermogna druvor

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

Vin med skyddad ursprungsbeteckning (vin med SUB)

Vin från centrala Slovakiens vinodlingsområde är en produkt som framställs uteslutande genom total eller partiell alkoholjäsning av färska druvor eller druvmust som härrör från detta område. Vin från detta område har en mer uttalad doft och är extraktivt, med högre syrahalt, samtidigt som det fortfarande är harmoniskt.

Analytiska egenskaper

Verklig alkoholhalt	:	minst 9,5 vol-%.
Titrerbar syrahalt	:	minst 3,5 g/l.
Total svaveldioxidhalt	:	högst 150 mg/l för röda viner och 200 mg/l för vita viner och roséviner.
Om restsockerhalten är högre än 5 g/l	:	högst 200 mg/l för röda viner och 250 mg/l för vita viner och roséviner.
Total halt av flyktiga syror	:	högst 1,1 g/l för vita viner och 1,2 g/l för röda viner.

Organoleptiska egenskaper

Klarhet: klart med lyster, ibland med isolerade fibrer av filtermaterial, enskilda korkpartiklar, fina kristaller av vinsyra och, i röda viner, en viss utfällning av pigment.

Färg: vit, rosé eller röd, beroende på beteckning och årgång. Vita viner kan ha en svagt brungul eller rosaaktig nyans, och röda viner kan ha en brunaktig nyans.

Doft: typisk och uttalad, beroende på druvsort eller märke, ibland mindre uttalad.

Smak: ren, typiskt för druvsorten, fyllig, harmonisk och uttalad, ibland mindre harmonisk.

Även om vissa egenskaper inte anges i tabellen uppfyller specifikationerna alla villkor som fastställs i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	9,5
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Kvalitetsvin

Analytiska egenskaper

Verklig alkoholhalt	:	minst 10 %.
Sockerfritt extrakt	:	minst 16 g/l.
Titrerbar syrahalt	:	minst 3,5 g/l.
Total svaveldioxidhalt	:	högst 150 mg/l för röda viner och 200 mg/l för vita viner och roséviner.
Om restsockerhalten är högre än 5 g/l	:	högst 200 mg/l för röda viner och 250 mg/l för vita viner och roséviner.
Total halt av flyktiga syror	:	högst 1,1 g/l för vita viner och 1,2 g/l för röda viner.

Organoleptiska egenskaper

Klarhet: klart med lyster, ibland med enskilda fibrer av filtermaterial, enskilda korkpartiklar, fina kristaller av vinsyra och, i röda viner, en viss utfällning av pigment.

Färg: vit, rosé eller röd, beroende på beteckning och årgång. Vita viner kan ha en svagt brungul eller rosaaktig nyans, och röda viner kan ha en brunaktig nyans.

Doft: ren, typisk och uttalad, beroende på druvsort eller märke, ibland mindre uttalad.

Smak: ren, typisk, fyllig, harmonisk och frisk, ibland med mindre avvikelser i fyllighet och särprägel.

Även om vissa egenskaper inte anges i tabellen uppfyller specifikationerna alla villkor som fastställs i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	10,0
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Likérové víno (likörvin)

Likörvin är en produkt som framställs av druvmust i jäsning eller vin till vilket man tillsatt neutral alkohol eller ett destillat av vinprodukter.

Analytiska egenskaper

Verklig alkoholhalt	:	minst 15 vol-% och högst 22 vol-%.
Total alkoholhalt	:	minst 17,5 vol-%.
Titrerbar syrahalt	:	minst 3,5 g/l.
Total svaveldioxidhalt	:	högst 150 mg/l för viner med en restsockerhalt på upp till 5 g/l, och högst 200 mg/l för viner med en restsockerhalt på över 5 g/l.
Total halt av flyktiga syror	:	högst 1,1 g/l för vita viner och 1,2 g/l för röda viner.

Organoleptiska egenskaper

Färg: vit, rosé eller röd, beroende på beteckning och årgång.

Doft: ren, typisk och uttalad, beroende på druvsort eller märke, ibland mindre uttalad.

Smak: ren, typisk, fyllig, harmonisk och uttalad, ibland med mindre avvikelser i fyllighet och särprägel.

Även om vissa egenskaper inte anges i tabellen uppfyller specifikationerna alla villkor som fastställs i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	15,0
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

”Sekt V.O.” och ”pestovateľský sekt”

”Sekt V.O.” och ”pestovateľský sekt” är produkter som framställs genom en första eller andra jäsning av färska druvor, druvmust eller vin och som, när flaskan eller behållaren öppnas, avger kolsyra som uteslutande härrör från jäsning.

Analytiska egenskaper

Verklig alkoholhalt	:	minst 10 vol-%.
Total alkoholhalt	:	minst 10 vol-%.
Titrerbar syrahalt	:	minst 3,5 g/l.
Sockerfritt extrakt	:	minst 16 g/l.
Total svaveldioxidhalt	:	högst 185 mg/l.
Total halt av flyktiga syror	:	högst 1,1 g/l för vita viner och 1,2 g/l för röda viner.

Organoleptiska egenskaper

Färg: vit, rosé eller röd, beroende på beteckning och årgång.

Doft: ren, typisk, uttalad och frisk, beroende på druvsort eller märke. Bubblor: fina och kvardröjande.

Smak: uttalad, frisk, harmonisk, ren och fyllig.

Även om vissa egenskaper inte anges i tabellen uppfyller specifikationerna alla villkor som fastställs i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	10,0
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	185

Kvalitetsvin med bestämningen ”kabinetné”

Analytiska egenskaper

Verklig alkoholhalt	:	minst 9,5 vol-%.
Sockerfritt extrakt	:	minst 16 g/l.
Titrerbar syrahalt	:	minst 3,5 g/l.
Total svaveldioxidhalt	:	högst 150 mg/l för röda viner och 200 mg/l för vita viner och roséviner.

Om restsockerhalten överstiger 5 g/l höjs värdet med 50 mg/l.

Total halt av flyktiga syror

högst 1,1 g/l för vita viner och roséviner och 1,2 g/l för röda viner.

Organoleptiska egenskaper

Klarhet: klart med lyster, ibland med fina kristaller av vinsyra och, i röda viner, en viss utfällning av pigment.

Färg: vit, rosé eller röd, beroende på druvsort, årgång och bestämning.

Doft: ren, typisk och uttalad, beroende på druvsort eller märke.

Smak: ren, typisk, fyllig, harmonisk och frisk.

Även om vissa egenskaper inte anges i tabellen uppfyller specifikationerna alla villkor som fastställs i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	9,5
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Kvalitetsvin med bestämningen ”neskorý zber”

Analytiska egenskaper

Verklig alkoholhalt	:	minst 9,5 vol-%.
Sockerfritt extrakt	:	minst 16 g/l.
Titrerbar syrahalt	:	minst 3,5 g/l.
Total svaveldioxidhalt	:	högst 300 mg/l.
Total halt av flyktiga syror	:	högst 1,1 g/l för vita viner och roséviner och 1,2 g/l för röda viner.

Organoleptiska egenskaper

Klarhet: klart med lyster, ibland med fina kristaller av vinsyra och, i röda viner, en viss utfällning av pigment.

Färg: vit, rosé eller röd, beroende på druvsort, årgång och bestämning.

Doft: ren, typisk och uttalad, beroende på druvsort eller märke.

Smak: ren, typisk, fyllig, harmonisk och frisk.

Även om vissa egenskaper inte anges i tabellen uppfyller specifikationerna alla villkor som fastställs i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	9,5
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	300

Kvalitetsvin med bestämningen ”výber z hrozna”

Analytiska egenskaper

Verklig alkoholhalt	:	minst 9,5 vol-%.
Sockerfritt extrakt	:	minst 16 g/l.
Titrerbar syrahalt	:	minst 3,5 g/l.
Total svaveldioxidhalt	:	högst 350 mg/l.
Total halt av flyktiga syror	:	högst 1,8 g/l.

Organoleptiska egenskaper

Klarhet: klart med lyster, ibland med fina kristaller av vinsyra och, i röda viner, en viss utfällning av pigment.

Färg: vit, rosé eller röd, beroende på druvsort, årgång och bestämning.

Doft: ren, typisk och uttalad, beroende på druvsort eller märke.

Smak: ren, typisk, fyllig, harmonisk och frisk.

Även om vissa egenskaper inte anges i tabellen uppfyller specifikationerna alla villkor som fastställs i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	9,5
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	1,8
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	350

Kvalitetsvin med bestämningen ”bobuľový výber”

Analytiska egenskaper

Verklig alkoholhalt	:	minst 8 vol-%.
Sockerfritt extrakt	:	minst 16 g/l.
Titrerbar syrahalt	:	minst 3,5 g/l.
Total svaveldioxidhalt	:	högst 400 mg/l.
Total halt av flyktiga syror	:	högst 1,8 g/l.

Organoleptiska egenskaper

Klarhet: klart med lyster, ibland med fina kristaller av vinsyra och, i röda viner, en viss utfällning av pigment.

Färg: vit, rosé eller röd, beroende på druvsort, årgång och bestämning.

Doft: ren, typisk och uttalad, beroende på druvsort eller märke.

Smak: ren, typisk, fyllig, harmonisk och frisk.

Även om vissa egenskaper inte anges i tabellen uppfyller specifikationerna alla villkor som fastställs i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	8,0
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	1,8
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	400

Kvalitetsvin med bestämningen ”hrozienkový výber”

Analytiska egenskaper

Verklig alkoholhalt	:	minst 8 vol-%.
Sockerfritt extrakt	:	minst 16 g/l.
Titrerbar syrahalt	:	minst 3,5 g/l.
Total svaveldioxidhalt	:	högst 400 mg/l.
Total halt av flyktiga syror	:	högst 2,1 g/l.

Organoleptiska egenskaper

Klarhet: klart med lyster, ibland med fina kristaller av vinsyra och, i röda viner, en viss utfällning av pigment.

Färg: vit, rosé eller röd, beroende på druvsort, årgång och bestämning.

Doft: ren, typisk och uttalad, beroende på druvsort eller märke.

Smak: ren, typisk, fyllig, harmonisk och frisk.

Även om vissa egenskaper inte anges i tabellen uppfyller specifikationerna alla villkor som fastställs i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	8,0
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	2,1
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	400

Kvalitetsvin med bestämningen ”cibébový/botrytický výber”

Analytiska egenskaper

Verklig alkoholhalt	:	minst 8 vol-%.
Sockerfritt extrakt	:	minst 16 g/l.
Titrerbar syrahalt	:	minst 3,5 g/l.
Total svaveldioxidhalt	:	högst 400 mg/l.
Total halt av flyktiga syror	:	högst 2,1 g/l.

Organoleptiska egenskaper

Klarhet: klart med lyster, ibland med fina kristaller av vinsyra och, i röda viner, en viss utfällning av pigment.

Färg: vit, rosé eller röd, beroende på druvsort, årgång och bestämning.

Doft: ren, typisk och uttalad, beroende på druvsort eller märke.

Smak: ren, typisk, fyllig, harmonisk och frisk.

Även om vissa egenskaper inte anges i tabellen uppfyller specifikationerna alla villkor som fastställs i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	8,0
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	2,1
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	400

Kvalitetsvin med bestämningen ”ľadové víno”

Analytiska egenskaper

Verklig alkoholhalt	:	minst 6 vol-%.
Sockerfritt extrakt	:	minst 16 g/l.
Titrerbar syrahalt	:	minst 3,5 g/l.
Total svaveldioxidhalt	:	högst 400 mg/l.
Total halt av flyktiga syror	:	högst 1,8 g/l.

Organoleptiska egenskaper

Klarhet: klart med lyster, ibland med fina kristaller av vinsyra och, i röda viner, en viss utfällning av pigment.

Färg: vit, rosé eller röd, beroende på druvsort, årgång och bestämning.

Doft: ren, typisk och uttalad, beroende på druvsort eller märke.

Smak: ren, typisk, fyllig, harmonisk och frisk.

Även om vissa egenskaper inte anges i tabellen uppfyller specifikationerna alla villkor som fastställs i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	6,0
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	1,8
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	400

Kvalitetsvin med bestämningen ”slamové víno”

Analytiska egenskaper

Verklig alkoholhalt	:	minst 6 vol-%.
Sockerfritt extrakt	:	minst 16 g/l.
Titrerbar syrahalt	:	minst 3,5 g/l.
Total svaveldioxidhalt	:	högst 400 mg/l.
Total halt av flyktiga syror	:	högst 2,1 g/l.

Organoleptiska egenskaper

Klarhet: klart med lyster, ibland med fina kristaller av vinsyra och, i röda viner, en viss utfällning av pigment.

Färg: vit, rosé eller röd, beroende på druvsort, årgång och bestämning.

Doft: ren, typisk och uttalad, beroende på druvsort eller märke.

Smak: ren, typisk, fyllig, harmonisk och frisk.

Även om vissa egenskaper inte anges i tabellen uppfyller specifikationerna alla villkor som fastställs i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	6,0
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	2,1
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	400

5. Vinframställningsmetoder

a) Grundläggande oenologiska metoder

Specifika oenologiska metoder

”Stredoslovenská, Stredoslovenský, Stredoslovenské”

Relevanta restriktioner för vinframställning

Gemensamma bestämmelser:

Alla druvor som används för att framställa vinet ska komma från det vinodlingsområde i centrala Slovakien som definieras i led d. Den geografiska enhet som utsetts för bearbetning av druvorna och tappning av vinet är det område i Republiken Slovakien som är planterat med vinstockar, närmare bestämt Slovakiens vinodlingsregion (Slovenský vinohradnícky región). Vin från vinodlingsområdet i centrala Slovakien får inte framställas eller tappas utanför Slovakiens vinodlingsregion.

”Víno CHOP” (vin med SUB)

Specifika oenologiska metoder

För framställningen av ”víno CHOP” måste druvorna ha en sockerhalt på minst 16 °NM när de skördas. Druvorna eller druvmusten får berikas upp till högst 22 °NM för vitt vin och högst 24° NM för rött vin.

Akostné víno (kvalitetsvin)

Specifika oenologiska metoder

För framställningen av ”akostné víno CHOP” (kvalitetsvin med SUB) måste druvorna ha en sockerhalt på minst 16 °NM när de skördas. Druvorna eller druvmusten får berikas upp till högst 22 °NM för vitt vin och högst 24° NM för rött vin.

Akostné víno s prívlastkom (kvalitetsvin med bestämning)

Specifika oenologiska metoder

För framställningen av ”akostné víno s prívlastkom” måste druvorna skördas vid full mognad och certifieras vid skörden. Vinet får inte berikas eller konserveras på kemisk väg på något annat sätt än med svaveldioxid.

Kvalitetsvin med bestämningen ”kabinetné” ska framställas av fullständigt mogna druvor med en sockerhalt på minst 19 °NM vid skörd.

Kvalitetsvin med bestämningen ”neskorý zber” ska framställas av fullständigt mogna druvor med en sockerhalt på minst 21 °NM vid skörd.

Kvalitetsvin med bestämningen ”výber z hrozna” ska framställas av fullständigt mogna druvor med en sockerhalt på minst 23 °NM vid skörd, som kommer från noggrant utvalda klasar.

Kvalitetsvin med bestämningen ”bobuľový výber” ska framställas av utvalda övermogna druvklasar, från vilka omogna och skadade druvor har plockats bort, med en sockerhalt på minst 26 °NM vid skörd.

Akostné víno s prívlastkom

Specifika oenologiska metoder

Kvalitetsvin med bestämningen ”hrozienkový výber” ska framställas av övermogna druvor som plockats för hand, med en sockerhalt på minst 28 °NM vid skörd.

Kvalitetsvin med bestämningen ”cibébový” eller ”botrytický výber” ska framställas uteslutande av övermogna druvor som plockats för hand och förädlats genom effekten av svampen Botrytis cinerea Persoon och som har en naturlig sockerhalt på minst 28° NM.

Kvalitetsvin med bestämningen ”ľadové víno” ska framställas uteslutande av druvor som skördats vid en temperatur på –7 °C eller lägre. Druvorna ska vara frusna under hela skörden och bearbetningen, och musten ska ha en sockerhalt på minst 27° NM.

Kvalitetsvin med bestämningen ”slamové víno” ska framställas av väl mogna druvor som före bearbetningen förvaras på en bädd av halm eller vass, eller uppbundna på snören, och musten ska ha en sockerhalt på minst 27° NM.

Sekt V.O

Specifika oenologiska metoder

Druvor, must, vin och samtliga komponenter som används för att framställa ”Sekt V. O.” ska komma från centrala Slovakiens vinodlingsområde.

Pestovateľský sekt

Specifika oenologiska metoder

Druvor, must, vin och samtliga komponenter som används för att framställa ”pestovateľský sekt” ska komma från producentens vinodling i centrala Slovakiens vinodlingsområde.

Odrodové víno (endruvsvin)

Specifika oenologiska metoder

Endruvsvin framställs av en enda druvsort. Andra druvsorter får dock användas i blandningen i en andel på högst 15 viktprocent.

Značkové víno (märkt vin)

Den specifika oenologiska metoden ”vin med märkning” avser vin som framställs enligt producentens godkända recept. Om det rör sig om ett sådant vin ska detta alltid noteras i registret för tillverkningssatsen.

b) Högsta avkastning

Víno CHOP

18 000 kg druvor per hektar

Kvalitetsvin

17 500 kg druvor per hektar

Kvalitetsvin med en bestämning

12 000 kg druvor per hektar

Likörvin

18 000 kg druvor per hektar

Sekt V.O

18 000 kg druvor per hektar

Pestovateľský sekt

16 000 kg druvor per hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Centrala Slovakiens vinodlingsområde är ett vinodlingsområde som avgränsas av gränserna för markegendomarna i följande kommuner: Abovce, Balog nad Ipľom, Bátka, Bátorová, Belín, Bielovce, Blhovce, Bulhary, Bušince, Buzitka, Čamovce, Čebovce, Čeláre, Devičie, Dolinka, Dolná Strehová, Dolné Plachtince, Dolné Semerovce, Dolné Zahorany, Drienovo, Dudince, Dulovo, Ďurkovce, Fiľakovo, Fiľakovské Kováče, Gemer, Gemerské Dechtáre, 19 Gemerský Jablonec, Glabušovce, Hajnáčka, Hodejov, Hokovce, Holiša, Hontianske Moravce, Hontianske Nemce, Hontianske Tesáre, Horná Strehová, Horné Semerovce, Horné Turovce, Hrkovce, Hrnčiarske, Hubovo, Chrámec, Chrťany, Ipeľské Predmostie, Ipeľské Úľany, Ipeľský Sokolec, Jesenské, Jestice, Kalinovo, Kaloša, Kamenné Kosihy, Kiarov, Kleňany, Koláre, Kosihovce, Kosihy nad Ipľom, Kováčovce, Kráľ, Krupina, Kubáňovo, Ladzany, Lontov, Malá Čalomija, Malé Zlievce, Malý Krtíš, Medovarce, Modrý Kameň, Nenince, Nová Bašta, Nová Ves, Obeckov, Olováry, Opatovská Nová Ves, Ožďany, Panické Dravce, Pavlovce, Petrovce, Pinciná, Plášťovce, Pôtor, Príbelce, Prša, Radzovce, Ratka, Rimavská Sobota, Rimavské Janovce, Rykynčice, Sazdice, Sebechleby, Sečianky, Seľany, Sklabiná, Slatina, Slovenské Ďarmoty, Stredné Plachtince, Sudince, Súdovce, Sútor, Šahy, Šávoľ, Šimonovce, Širákov, Širkovce, Štrkovec, Šurice, Tachty, Terany, Tomášovce, Tornaľa, Trebušovce, Tupá, Valice, Včelince, Večelkov, Veľká Čalomija, Veľká nad Ipľom, Veľká Ves, Veľká Ves nad Ipľom, Veľké Dravce, Veľké Turovce, Veľké Zlievce, Veľký Blh, Veľký Krtíš, Vinica, Vrbovka, Vyškovce nad Ipľom, Vyšné Valice, Záhorce, Zalužany, Závada, Zombor, Želovce, Žíp.

7. Huvudsakliga druvsorter

Furmint

8. Beskrivning av samband

”Stredoslovenská, Stredoslovenský, Stredoslovenské”

Detaljerade uppgifter om det geografiska området

Centrala Slovakiens vinodlingsområde är beläget längs med Slovakiens södra gräns till Ungern, runt orterna Veľký Krtíš, Lučenec och Rimavská Sobota. Området är koncentrerat inom den sydslovakiska bassängen. I norr gränsar det till platån Krupinská Planina och Slovakiska malmbergen, i öst till bergskedjan Slovenský Kras och i söder till Ungern. Den sydslovakiska bassängen är ett långsmalt landområde kring floden Ipeľ, som sträcker sig från öst till väst. Detta område utgörs av Ipeľ-, Lučenec- och Rimavabassängerna och gränsar till de södra utlöparna till Revúcka Vrchovina (höglandet Revúcka), som är del av Slovakiska malmbergen. Terrängen är kuperad. Floden Ipeľ löper genom lågland, och på högre höjd finns flodterrasser som omges av ett kuperat landskap. De högsta topparna är Bukovina (525 m), Bučina (409 m) och Kamenná Hora (359 m).

Terrängformen kännetecknas av horisontella, plana formationer, vars enhetlighet på vissa platser bryts av andesithällar. Den sydslovakiska bassängen är av tektoniskt ursprung. Den bildades till följd av en massiv deformation av jordskorpan under neogenperioden, då olika rörelser uppstod i samband med vulkanisk aktivitet i angränsande vulkaniska bergskedjor. Erosion, denudation och ackumulering under övre pliocen och under pleistocen lade grunden för bassängbottens morfologi. En stor del av bassängen utgörs av flodterrasser och breda remsor av flodslätter. Bassängens terrängform formades huvudsakligen av floderna; större delen av bassängen består av omfattande flodterrasser och alluvialflodslätter till floderna Ipeľ, Blh, Rimava och Slaná. Floderna har gröpt sig in i det ursprungliga substratet och lämnat kvar platåberg som åtskiljs av breda floddalar. Det innebär att bassängen är rik på flodavlagringar (grusformationen i Poltár med avlagringar av keramiklera), konformade avlagringar (alluvialkoner) från bäckar och floder samt lössjord och lösslera.

När det gäller klimatet är centrala Slovakiens vinodlingsområde ett varmt område. Temperaturen varierar mellan –1 °C och –3 °C på vintern och mellan 18 °C och 20 °C på sommaren. Det genomsnittliga antalet dygn med snötäcke är mindre än 50. Temperaturen överstiger 25 °C under 60–70 dagar om året. Klimatet är milt och torrt, med en genomsnittlig nederbörd på 450 mm. Den genomsnittliga lufttemperaturen från maj till september varierar mellan 13 °C och 20 °C, och under odlingssäsongen är den 15 °C. Det genomsnittliga antalet soltimmar per år är 2 100. Summan av aktiva temperaturer under odlingssäsongen är minst 3 100 °C.

Grunden för vinodlingen i detta område är andesitsubstratet och den leriga till siltigt leriga jordmånen. Vinodlingarna växer på de södra, sydöstra och sydvästra sluttningarna och på slätterna. Den vinodlingsareal som ger viner av bäst kvalitet är belägen på de södra sluttningarna till platån Krupinská Planina och i Ipeľ-bassängen.

Vinstockarna odlas främst på medelhöga till höga spaljéer.

Produktuppgifter

Det milda klimatet och jordmånssammansättningen i den sydslovakiska bassängen innebär optimala villkor för produktionen av rika kvalitetsviner som har egenskaper som är typiska för druvsorten och en mer uttalad bouquet, särskilt när det gäller tramín červený, rulandské biele, rizling rýnsky, frankovka, cabernet sauvignon och svätovavrinecké.

Gröna druvsorter är mycket snabba och prisöverkomliga att bearbeta till must. Under bearbetningen kännetecknas de vita vinerna av en högre syrahalt, vilket säkerställer bästa möjliga balans mellan socker och syra. De vita vinerna är friska och lämpliga för långvarig lagring och åldring.

Blå druvsorter bearbetas genom jäsning med druvskalen, med kontrollerad omvandling av äppelsyra till mjölksyra med hjälp av mjölksyrebakterierna Oenococcus oeni. De kännetecknas av en högre utvinningsgrad, och efter två års åldring är vinerna sammetslena och fylliga.

Under exceptionellt varma år då summan av temperaturerna överstiger 3 100 °C kan jordmånen ge kvalitetsviner och kvalitetsviner med en bestämning, vilka kännetecknas av en utomordentlig utvinningsgrad, fyllighet, mognad och bouquet.

Mousserande viner (”sekt”) från detta område har ett ungdomligt temperament, en fruktig friskhet och en harmonisk och blommig bouquet. De kännetecknas av sina kraftiga, livliga bubblor och en grön till gyllengul färg.

Orsakssamband

Det första skriftliga omnämnandet av vinodlingen i detta område är från 1135, då kung Béla II skänkte två vinodlingar till benediktinklostret i Bzovík. Sedan dess har vinodlingen blomstrat i området, särskilt med druvsorterna tramín červený, rizling rýnsky, rulandské biele, frankovka, cabernet sauvignon och svätovavrinecké.

Centrala Slovakiens vinodlingsområde utgörs för närvarande av 2 328 hektar vinodlingar belägna i sju vinodlingsdistrikt och 107 vinodlingskommuner.

Viner med olika egenskaper och i olika kategorier framställs tack vare samspelet mellan jordmånen, klimatet, de odlade druvsorterna, bearbetningsmetoderna och de särskilda åldringsprocesserna.

Ett högre värmeflöde, som härrör från brunkolsflötser, är särskilt viktigt för druvornas mognad i detta område. Det gör att druvorna mognar med en optimal genomsnittlig sockerhalt på 19 °NM samtidigt som det upprätthåller en syrahalt på 6 g/l i druvorna, vilket gör det möjligt att framställa högkvalitetsviner med en bestämning. Viner från detta område kännetecknas av sin höga och långvariga aromatiska kvalitet och brukar därför användas för att framställa mer aromatiska viner.

Vin med skyddad ursprungsbeteckning och kvalitetsvin

Vin med skyddad ursprungsbeteckning och kvalitetsvin framställs av druvor med en sockerhalt på minst 16 °NM. Planttätheten på vinodlingarna behålls på en nivå där en avkastning på runt 12–18 ton per hektar kan uppnås, för både gröna och blå druvsorter. Merparten av kvalitetsvinet – upp till 70 % av produktionen – är torrt vin med en restsockerhalt på runt 3,5 g/l för vita viner och 2,0 g/l för röda viner. Med hänsyn till möjligheten till berikning med socker är alkoholhalten 11,5–12,0 volymprocent för vita viner och 0,5 volymprocent högre för röda viner.

Andesitsubstratet med de leriga eller siltigt leriga jordmånerna ger vinerna från centrala Slovakiens vinodlingsområde en högre mineralhalt. Den genomsnittliga halten sockerfritt extrakt uppnår därför 19,0 g/l för både vita och röda viner. Kvalitetsvinerna är måttligt fylliga. De vita och röda vinerna har en åldringspotential på två år. Viner från detta område kännetecknas av en mer uttalad syrahalt, som varierar mellan 6,3 g/l för vita viner och 5,8 g/l för röda viner.

För kvalitetsviner med bestämningen ”kabinetné” eller ”neskorý zber” odlas druvorna på vinstockar med 10–12 skott, utan någon betydande minskning av avkastningen under odlingssäsongen. Detta ger en genomsnittlig avkastning på runt 7 ton per hektar; avkastningen är dock starkt beroende av vinodlingens ålder, läget och planteringsavståndet. Äldre vinodlingar med 2 000 vinstockar per hektar ger runt 4–5 ton per hektar, men nya vinodlingar med ett planteringsavstånd på 2,2 x 1 m och åtminstone 4 000 vinstockar per hektar ger redan 10–12 ton per hektar.

Både ”kabinetné víno” och neskorý zber” framställs huvudsakligen som torra viner med en restsockerhalt på cirka 4 g/l. Dessa viner är mycket friska, fruktiga och skarpa. Den totala syrahalten är 6,0 g/l för de vita vinerna och 5,0 g/l för de röda vinerna.

Den genomsnittliga halten av sockerfritt extrakt är 19,5 g/l för de vita vinerna och så mycket som 20–22 g/l för de röda vinerna. Detta avspeglar såväl jordmånens sammansättning och vinodlingsmetoden som det sätt på vilket druvorna bearbetas till vin. Både de vita och de röda vinerna framställs reduktivt, dvs. med så lite kontakt med syre som möjligt. Den resulterande genomsnittliga alkoholhalten hos de vita vinerna är cirka 12,5–13,0 volymprocent. Dessa viner har en åldringspotential på 2–3 år.

Kvalitetsviner med bestämningarna ”výber z hrozna”, ”bobuľový výber” och ”hrozienkový výber”

Vinodlarnas och vinmakarnas färdigheter och den traditionella särskilda metoden för vinodling, bearbetning och vinframställning avspeglas tydligast i vinerna med högre bestämningar, till exempel ”výber z hrozna”, ”bobuľový výber” och ”hrozienkový výber”. Avkastningen druvor per hektar har avsiktligt minskats till 4–5 ton för produktionen av sådana viner.

Vinodlarna uppnår den lägre avkastningen dels genom noggrannare beskärning (där 6–8 skott per stjälk lämnas kvar), men framför allt genom att begränsa avkastningen under sommarbeskärningen. De utövar s.k. grön skörd genom att plocka bort en del av de omogna druvorna. Detta leder till en minskad avkastning men en ökning av druvornas sockerhalt, som ska vara minst 23 °NM för ”výber z hrozna”. För högre bestämningar, till exempel ”bobuľový výber” och ”hrozienkový výber”, ska musten vara 26 °NM respektive 28 °NM. Om druvorna har en sockerhalt på 28 °NM innebär det att 100 liter must kommer att innehålla 28 kg jäsbart socker.

Bearbetningen av sådan must är ingen lätt uppgift. Musten framställs endast av genuina expertvinmakare med utomordentlig känsla för arbetet och yrkeskunskap, som bygger på erfarenhet som har förts vidare från generation till generation. Särskild jäst används för att jäsa musten, och jäsningen äger rum i källare vid en kontrollerad temperatur på 12 °C. Den andra jäsningen sker vid ännu lägre temperatur, vid 4–5 °C. Detta är mycket viktigt för att bevara den biologiska stabiliteten hos dessa viner. Det enda konserveringsmedel som används vid framställningen är svaveldioxid.

Klimatet i centrala Slovakiens vinodlingsområde och den reduktiva metod som används för att framställa vinet gör det möjligt att upprätthålla en totala syrahalt på 5,0–6,0 g/l, även för viner med en bestämning på hög nivå. Detta ger harmoniska viner som är lämpliga för lagring. Åldringspotentialen är fem till sex år för vita viner och sex till sju år för röda viner. Den genomsnittliga alkoholhalten är 13–14 volymprocent för både vita och röda viner.

Viner klassificerade som ”výber z hrozna” framställs huvudsakligen som torra röda viner eller halvtorra vita viner, med en genomsnittlig restsockerhalt på cirka 8–14 g/l. Viner klassificerade som ”bobuľový výber” och ”hrozienkový výber” framställs huvudsakligen som halvsöta och söta viner med en genomsnittlig restsockerhalt på 35–70 g/l.

Jordmånen i centrala Slovakiens vinodlingsområde ger vinerna en högre mineralhalt. Tillsammans med druvodlings- och bearbetningsmetoden ger detta viner som är anmärkningsvärt fylliga och intensiva, både när det gäller doft och smak. I samband med detta kan viner med en högre bestämning upprätthålla den höga graden av fruktighet, och den fyllighet och intensitet som nämns ovan uppnår högsta möjliga sensoriska värden.

Samspelet mellan jordmånen och druvodlingsmetoden avspeglas i den högre utvinningen i viner från detta område. Genomsnittsvärdena för vita viner under de senaste fem åren var 20,0 g/l för ”výber z hrozna” och över 26,6 g/l för ”bobuľový výber”, ”cibébový výber” och ”hrozienkový výber”. Genomsnittsvärdena för röda viner under de senaste fem åren var över 26,0 g/l för alla varianter av vinerna ”výber”.

Kvalitetsvin med bestämningarna ”cibébový výber”, ”ľadové víno” och ”slamové víno”

Kvalitetsvin med bestämningen ”cibébový výber” kan endast framställas under år med exceptionellt gynnsamt klimat på utvalda platser som är lämpliga för utvecklingen av ädelrötan Botrytis cinerea. Ädelrötan sänker vattenhalten i druvorna, vilket leder till att deras sockerhalt ökar kraftigt. I centrala Slovakiens vinodlingsområde inträffar förutsättningarna för detta cirka vart fjärde år. Vid skörden ska druvorna ha en sockerhalt på minst 28 °NM.

För att uppnå detta använder sig vinodlarna av väl genomtänkt beskärning och noggrann sommarbeskärning under årets gång, men det är höstvädret sent i september som avgör om året är gynnsamt nog för utvecklingen av ädelröta.

För ”cibébový výber” är avkastningen cirka 4 ton per hektar. De viner som framställs av druvorna är halvsöta till söta, med en restsockerhalt på 20–70 g/l. Alkoholhalten är runt 13 volymprocent för både vita och röda viner. Tack vare klimatet och den reduktiva bearbetningsmetoden är den genomsnittliga syrahalten 6,1 g/l, vilket – i kombination med alkohol- och restsockerhalten – ger vinet lång hållbarhet. Det har en åldringspotential på fem till sex år. Vinerna är fylliga och mycket intensiva, med en halt av sockerfritt extrakt på 26,00 g/l. Dessa parametrar uppnås tack vare skelettjorden i vinodlingarnas underliggande lager, som valts ut för denna vinkategori.

Varken druvsortens egenskaper eller fruktigheten hos dessa viner är särskilt uttalade, vilket beror på bearbetningsmetoden och effekten av ädelrötan. De dominerande egenskaperna är inslagen av honung, som beror på solskenet under exceptionella höstar, samt den fylliga mognaden och den brödiga smaken, som är ett resultat av ädelrötan och den mästerliga vinframställningen.

Tack vare det kalla klimatet erbjuder centrala Slovakiens vinodlingsområde även vinälskare mycket sällsynta och exceptionella kvalitetsviner med bestämningen ”ľadové víno”. Vintern kommer så tidigt som i november här. Druvorna för ”ľadové víno” skördas i december, när temperaturen sjunker till under –7 °C och mestadels stannar kvar på denna nivå i flera dagar. Druvorna genomgår en särskild behandling och skyddas med nät mot starar, getingar och andra djur som lockas av de söta bären.

De druvor som används för att framställa ”ľadové víno” måste vara frusna när de skördas och bearbetas. Den erhållna musten måste ha en sockerhalt på minst 27 °NM. Vinstockar som ger druvor för ”ľadové víno” beskärs och genomgår agrotekniska insatser under odlingsperioden så att den genomsnittliga avkastningen per hektar i detta område är 3,5 ton per hektar. På grund av druvornas höga sockerhalt vid skörd är musten inte helt jäst, eftersom detta medför en påfrestande och mycket osmatisk miljö även för jäst för djup jäsning.

Den jäst som används för dessa viner är inhemsk och specifik för varje producent. Den kontrollerade jäsningen äger rum vid en temperatur på cirka 12 °C, och den andra jäsningen sker vid ännu lägre temperatur på runt 5–6 °C. Alkoholhalten är minst 9,5 volymprocent, men jästen i detta område kan uppnå så mycket som 13 volymprocent genom jäsning. Den höga syrahalten, som är typisk för detta område, hålls på 5,0 g/l, vilket gör det möjligt att framställa harmoniska viner med en åldringspotential på mer än sex år. Fylligheten och intensiteten uppnår högsta möjliga sensoriska värden, och halten av sockerfritt extrakt är i genomsnitt 26 g/l. Restsockerhalten är vanligtvis runt 60 g/l och det är endast möjligt att framställa ”ľadové víno” som sött vin.

På grund av jordmånen, men framför allt vinodlarnas insatser, kan det sällsynta ”slamové víno” också framställas i centrala Slovakiens vinodlingsområde. Skillnaden mellan de dagliga och nattliga temperaturerna är upp till 10 °C, vilket ger utmärkta druvor. ”Slamové víno” kräver lämpliga jordmåner och klimatförhållanden men framför allt stor expertis från vinmakarens sida eftersom bearbetningen av druvor till vin är ett riskabelt och teknikintensivt arbete. Den lägsta sockerhalten vid skörd är 21–22 °NM och den ökar ytterligare när druvorna torkas i tre månader på halm eller vass. Musten har en sockerhalt på minst 28 °NM. Det färdiga vinet har en genomsnittlig syrahalt på cirka 5,0 g/l, en alkoholhalt på 7–9,5 volymprocent och en restsockerhalt på cirka 110 g/l. Vinets fyllighet och utvinningen på 28,00 g/l stöds av en intensitet med det högsta sensoriska värdet.

”Likérové víno”, ”Sekt V.O.” och ”pestovateľský sekt”

Den exceptionella karaktären hos vinodlingsområdet i centrala Slovakien framgår av dess likörviner, även om endast några få sådana framställs. Deras alkoholhalt ligger precis vid det nedre gränsvärdet (17,8–18,5 volymprocent) och halten av sockerfritt extrakt är inom intervallet 17,5–18,5 g/l. Vinernas karaktär härrör från jordmånen i de vinodlingar som vinerna kommer ifrån och den reduktiva bearbetningsmetoden. Dessa viner har en lång åldringspotential på upp till tio år, vilket gör dem lämpliga för lagring.

Det är först nyligen som ”sekt V.O.” och ”pestovateľský sekt” började framställas i detta område, trots att vinernas högre syrahalt, som är ett resultat av de lokala klimatförhållandena, även ger ett lämpligt råmaterial för mousserande viner. ”Sekt” framställs genom den traditionella metoden. Det har en genomsnittlig alkoholhalt på 11,17 volymprocent, samtidigt som den högre syrahalt som är typisk för detta område hålls på 6,45 g/l. Terroiren avspeglas i den högre utvinningshalten på 19,00–21,45 g/l. Vinerna är lätta, måttligt fruktiga och mousserande, med högre syrahalt.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

”Stredoslovenská, Stredoslovenský, Stredoslovenské”

Rättslig ram:

I nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

I enlighet med lag nr 313/2009 om vinodling och vinframställning, i dess ändrade lydelse

Dekret nr 350/2009 från Republiken Slovakiens jordbruksminister om ändring av vissa bestämmelser i lag nr 313/2009 om vinodling och vinframställning.

Märkningskrav

Den skyddade ursprungsbeteckning som avses i denna specifikation får användas för följande varianter:

Variant 1: ”Stredoslovenská vinohradnícka oblas” med ett av de uttryck som anges i punkt 4.

Variant 2: ”Stredosloven/-ská, -ské, -ský” med ett av de uttryck som anges i punkt 4.

Beteckningen ”odrodové víno” eller ”značkové víno” får endast användas tillsammans med ett av de vintypsnamn som anges i punkt 4.

När bestämningen ”neskorý zber” används för kvalitetsvin får den förkortade beteckningen ”neskorý zber” användas i stället för den fullständiga beteckningen ”akostné víno s prívlastkom neskorý zber”. Denna märkningsform får användas för vilken som helst av de bestämningar som anges i punkt 4.

När ett vin märks med den skyddade ursprungsbeteckningen i enlighet med denna specifikation får namnet på en mindre geografisk enhet, dvs. namnet på vinodlingsdistriktet, vinodlingskommunen eller vinodlingen, användas tillsammans med uttrycket ”víno” eller ”vinohradnícky región”, förutsatt att druvorna uteslutande kommer från distriktet, kommunen eller odlingen i fråga och att distriktet, kommunen eller odlingen ligger i centrala Slovakiens vinodlingsområde. Namnet på distriktet, kommunen eller odlingen får inte användas om det namnet är en skyddad ursprungsbeteckning för vin.

Vad gäller den skyddade ursprungsbeteckning som avses i denna specifikation måste vinproducenten anges på etiketten. Om tapparen och producenten är samma aktör räcker det att ange namnet på tapparen i enlighet med lag nr 313/2009.

Länk till produktspecifikationen

https://www.indprop.gov.sk/?zmena-specifikacie-vyrobku-stredosloven-ska-ske-sky

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.