7.4.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 115/21


Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2020/C 115/06)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

”Piave”

EU-nr: PDO-IT-0686-AM02 – 5.4.2019

SUB (X) SGB ( )

1.   Ansökande grupp och berättigat intresse

Consorzio di tutela del formaggio ”Piave” DOP [sammanslutningen för skydd av osten ”Piave” SUB] med säte på Via Nazionale 57/A, 32030 Busche di Cesiomaggiore (BL).

Sammanslutningen består av producenter av ”Piave” och har behörighet att ansöka om ändring i enlighet med artikel 13.1 i det italienska jordbruks- och skogsbruksministeriets dekret nr 12511 av den 14 oktober 2013.

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna)

☐ Produktens namn

☒ Produktbeskrivning

☐ Geografiskt område

☐ Bevis på ursprung

☒ Produktionsmetod

☐ Samband

☐ Märkning

☐ Annat [specificera]

4.   Typ av ändringar

☒ Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

☐ Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5.   Ändring(ar)

Produktbeskrivning

Ostens egenskaper har specificerats närmare. Ändringen avser artikel 2 sista stycket (produktens egenskaper) och punkt 3.2 sista stycket i det sammanfattande dokumentet.

Nuvarande formulering:

”Konsistens och utseende: Kännetecknas av avsaknaden av pipor. Fresco-sorten är vit och slät men blir halmgul och får en torrare, kornigare och smuligare konsistens allteftersom osten lagras, med en typisk lätt grynighet hos sorterna Vecchio, Vecchio Selezione Oro och Vecchio Riserva.”

Ändrad ordalydelse:

”Konsistens och utseende: Fast, kompakt, ljus i färgen och slät hos Fresco-sorten men mörkare i färgen med en torrare, kornigare och smuligare konsistens allteftersom osten lagras. Hos samtliga sorter kan enstaka mindre pipor och en viss ojämnhet (grynighet) tolereras men pipighet som är uttalad och/eller som beror på propionsyrabakterier är förbjuden”.

Syftet med den föreslagna ändringen är att bättre definiera smaken hos ”Piave” SUB genom att använda terminologi som är bättre lämpad och relevant för mejerisektorn. Färgen hos mognare ostar har fått en bredare definition. Från att tidigare bara ha beskrivits som halmgul återspeglar den nu bättre ostarnas mörkare och mer varierande färg. Detta beror på vilken tid på året som de produceras, vilket även beror på blomställningarna i kornas föda.

När det gäller förekomsten av pipor upprepas att ”Piave” SUB är en slät ost. Den kan dock ha enstaka små pipor, orsakade av mekaniska eller andra faktorer. Detta kan å ena sidan bero på förekomsten av olika pressningssystem och å andra sidan bero på en sparsam förekomst av kolonier av gasproducerande mikroorganismer i de naturliga syrakulturerna. Uttalad pipighet, särskilt på grund av propionsyrabakterier, ska naturligtvis undvikas, eftersom detta är ett tecken på onormal och okontrollerad jäsning. Innebörden av termen ”grynighet” har också förtydligats.

Dessa ändringar är nödvändiga, eftersom det i den tidigare formuleringen inte finns utrymme för flexibilitet när det gäller att kontrollera dessa egenskaper, vilket skulle kunna resultera i att vissa ostar inte godkänns som ”Piave” trots att de har de egenskaper som krävs.

Produktionsmetod

Det stycke i artikel 5 i produktspecifikationen som handlar om produktionen av råvaror och punkt 3.3 i det sammanfattande dokumentet har omformulerats när det gäller nötkreatursraser och kornas föda.

Nuvarande formulering:

”All mjölk som används för att framställa osten ’Piave’ kommer från det område som avses i artikel 3 i detta dokument. Minst 80 % kommer från nötkreatursraser som är typiska för produktionsområdet och som är särskilt tåliga och lämpade för bergsområden, nämligen Bruna italiana (italiensk brun ko), Pezzata Rossa italiana (italiensk rödbrokig ko) och Frisona italiana (italiensk frisisk ko).”

Ändrad ordalydelse:

”All mjölk som används för att framställa osten ’Piave’ kommer från det område som avses i artikel 3 i detta dokument. Minst 80 % kommer från nötkreatursraser som är typiska för produktionsområdet och som är särskilt tåliga och lämpade för bergsområden, nämligen Bruna italiana (italiensk brun ko), Pezzata Rossa italiana (italiensk rödbrokig ko), Frisona italiana (italiensk frisisk ko), Grigio alpina (grå alpin ko) och korsningar av dessa.”

Syftet med den begärda ändringen är att åter börja använda den lokala gråa alpina kon. Tidigare har man valt att sluta använda den, eftersom den har en lägre produktivitet. Rasen har dock återupptäckts på senare år på grund av dess utpräglade rustika egenskaper och dess förmåga att anpassa sig till bergsterrängen. Den gråa alpina rasen, som är en medelstor, rustik och anspråkslös ko, med en stark instinkt att skaffa föda även på otillgängliga betesmarker, har visat sig vara särskilt lämpad för att utnyttja naturresurserna i området. Den gråa alpina kon har dubbla användningsområden – den används även för köttproduktion – och är särskilt lämplig i bergsterräng. Dessa egenskaper lockar alltfler jordbruksföretag i Bellunoprovinsens bergsområden att börja använda rasen igen. Ost som framställs av mjölk från den gråa alpina kon har precis samma egenskaper som ”Piave”. Genom ändringen tydliggörs också ett annat typiskt kännetecken för boskapsuppfödning i bergsområden, och därmed för hela det område där osten ”Piave” produceras, nämligen att ovannämnda nötkreatursraser ofta korsas. Historiskt sett har jordbruksföretagen i bergsområdet använt sig av hjordens naturliga avkomma, eftersom ett riktat genetiskt urval inte lämpar sig särskilt väl här.

Nuvarande formulering:

”Fodret får inte innehålla följande förbjudna produkter:

Industriella medicinska foderblandningar.

Grönsaker, frukt och raps.

Urea, ureafosfat, biuret.”

Ändrad ordalydelse:

”Fodret får inte innehålla följande produkter:

Industriella medicinska foderblandningar.

Färska grönsaker, frukt och raps som används direkt.

Urea, ureafosfat, biuret.”

Syftet med ändringen är att förtydliga att det bara är förbjudet att använda grönsaker, frukt och raps som foder om de används direkt i färsk form, eftersom fuktinnehållet kan resultera i oönskad jäsning som förändrar mjölkens smak. Problemet uppstår dock inte om korna utfodras med samma foder i torkad eller koncentrerad form. Det finns därför inget behov av att förbjuda dessa produkter i kornas foder.

Adjektivet ”förbjudna” innebär en upprepning av ”får inte innehålla” och har därför strukits.

Artikel 5 Lagring, uppsamling och transport

Metoden för uppsamling av mjölk har uppdaterats.

Nuvarande formulering:

”Mjölk samlas upp från två eller fyra mjölkningstillfällen och högst 72 timmar får passera mellan det första mjölkningstillfället och bearbetningen.”

Ändrad ordalydelse:

”Mjölk samlas upp under högst tre dagar i rad.”

Syftet med ändringen är att komma bort från tanken att två eller fyra mjölkningstillfällen ska tolkas som traditionella mjölkningstillfällen, dvs. två per dag. Införandet av automatisk mjölkning har gjort det möjligt att utöka antalet mjölkningstillfällen under en dag. Ur vetenskaplig synpunkt påverkas inte mjölkens egenskaper av att automatiska mjölkningssystem används. I synnerhet är mjölkens sammansättning när det gäller fetter och proteinhalt statistiskt jämförbar med mjölk som kommer från traditionell mjölkning. Användningen av dessa system förbättrar kornas hälsa, eftersom det minskar den stress som uppstår när korna endast mjölkas två gånger om dagen vid laktationstoppar. När man kan mjölka stora mängder mjölk mer än två gånger per dag utsätts juvren och spenarna även för mindre stress. Mjölkens mikrobiologiska kvalitet förbättras därmed och juverinflammationerna minskar. Dessutom förbättras mjölkens reologiska egenskaper som visar ostmassans styrka, dvs. hur snabbt den reagerar på löpens enzymatiska effekt och hur den står emot mot den mekaniska verkan hos den ”lira” som används för att separera dem.

När det gäller tidpunkten för uppsamling/bearbetning av mjölken beror ändringen på att man med dagens mjölknings- och kylsystem och lagringsförhållandena på jordbruksföretagen säkerställer optimala hygienstandarder och bibehåller mjölkens egenskaper under fler dagar än tidigare. Det innebär att man inte längre behöver fastställa någon gräns för hur lång tid som får gå mellan uppsamling och bearbetning. Det hela stöds av bearbetningstester och mikrobiologiska iakttagelser, som visar att det går bra att bearbeta mjölken i mer än tre dagar efter mjölkning.

Denna förändring bör underlätta för små djuruppfödare i bergsområden där väderförhållandena ofta, särskilt under vintern, leder till svåra vägförhållanden.

Värmebehandling

Metoden för värmebehandling har anpassats efter faktiska produktionsmöjligheter.

Nuvarande formulering:

”Mjölken pastöriseras vid 72 °C ± 2 °C i 16 sekunder för att ge en negativ reaktion på ett fosfatastest.”

Ändrad ordalydelse:

”Värmebehandling

Mjölk som används för att framställa ’Piave’ SUB får pastöriseras.”

Ändringen av punkten motiveras av att de faktorer som råder vid behandlingen kan variera beroende på vilken typ av system som används. Det är således nödvändigt att beakta system som ger samma resultat genom att tillämpa andra temperaturer och tidsperioder (t.ex. rörpastörer jämfört med plattpastörer). Pastöriseringsstadiet är därför oförändrat men av ovannämnda skäl anges inga fasta referensvärden, eftersom dessa framgår av själva definitionen av pastörisering och regleras i särskild lagstiftning.

Ändringen underlättar även för ett antal företag i Bellunoområdet, t.ex. bergsjordbruk eller små bergsmejerier, som inte har möjlighet att pastörisera mjölken. Ändringen innebär att det i enlighet med traditionen går att använda obehandlad mjölk.

Ostframställning

Vissa tekniska faktorer i ostframställningen har definierats bättre.

Nuvarande formulering:

”Värm till 44–47 °C och rör om–låt stelna under sammanlagt 1,5–2 timmar”

Ändrad ordalydelse:

”Värm till 44–47 °C”

Denna ändring innebär att behandlingstiderna kan anpassas efter vilken typ av system som används. De olika stadierna kan variera beroende på behållarens typ och kapacitet. Att fastställa minimi- och maximitider har under årens lopp därför konstaterats begränsa vilka produktionssystem som kan användas.

Strykningen av orden ”rör om–låt stelna” motiveras av att detta steg ingår i produktionstekniken för kokade ostar. Att specificera detta är onödigt och gör bara texten mer svårläst.

Saltning

Nuvarande formulering:

”Saltning görs genom nedsänkning i saltlake i 48 timmar.”

Ändrad ordalydelse:

”Saltning görs genom nedsänkning i saltlake.”

Fastställandet av en minimitid för nedsänkning i saltlake har under årens lopp konstaterats utgöra en stor begränsning som gör att detta steg inte kan anpassas efter olika produktionsförhållanden. Vilka metoder som används och hur länge saltningen pågår varierar också beroende på vilken typ av saltlake som används. Dessa skiljer sig åt i fråga om volym, vattencirkulationsmetod, temperatur, nedsänkningsmetod, förfarande för rengöring av saltlaken osv. Dessa skillnader påverkar hur mycket salt som tränger in i osten. Det ansågs därför lämpligt att avskaffa minimitiden för nedsänkning i saltlake.

Genom att undanröja detta hinder underlättas produktionen för små företag som påpekat dess begränsningar. Dessa företag har inte de automatiska system eller den personal som behövs för att uppfylla kraven i detta steg. Rätt saltningsgrad garanteras dock genom smakprofilen för ”Piave” SUB.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Piave”

EU-nr: PDO-IT-0686-AM02 – 5.4.2019

SUB (X) SGB ( )

1.   Namn (på SUB eller SGB)

”Piave”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Italien.

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Piave” är en hård, lagrad, cylinderformad kokad ost som framställs av komjölk.

Följande typer av ”Piave” saluförs:

Fresco [färsk]: lagrad i 20–60 dagar, diameter 320 mm ± 20 mm, höjd på kanten 80 mm ± 20 mm, vikt 6,8 kg ± 1 kg.

Mezzano [medium]: lagrad i 60–180 dagar, diameter 310 mm ± 20 mm, höjd på kanten 80 mm ± 20 mm, vikt 6,6 kg ± 1 kg.

Vecchio [lagrad]: lagrad i över 6 månader, diameter 290 mm ± 20 mm, höjd på kanten 80 mm ± 20 mm, vikt 6 kg ± 1 kg.

Vecchio Selezione Oro [lagrad – guldsortimentet]: lagrad i över 12 månader, diameter 280 mm ± 20 mm, höjd på kanten 75 mm ± 20 mm, vikt 5,8 kg ± 1 kg.

Vecchio Riserva [extralagrad]: lagrad i över 18 månader, diameter 275 mm ± 20 mm, höjd på kanten 70 mm ± 20 mm, vikt 5,5 kg ± 1 kg.

Osten ”Piave” har följande egenskaper:

Fetthalt: Fresco 33 % ± 4 %, Mezzano 34 % ± 4 %, Vecchio > 35 %.

Proteinhalt: Fresco 24 % ± 4 %, Mezzano 25 % ± 4 %, Vecchio > 26 %.

— Smak: I början har ”Piave” en söt, mjölkig smak, särskilt Fresco, men mjölksmaken är även förnimbar hos Mezzano. Allteftersom osten lagras blir smaken kraftigare och alltmer intensiv och fyllig och får i mognare ostar en lätt fränhet.

— Skorpa: Tydlig, mjuk och ljus i färgen hos Fresco. Skorpan blir tjockare och hårdare ju längre osten lagras. Vecchio, Vecchio Selezione Oro och Vecchio Riserva har en hård skorpa med en mörkare, ockraliknande färg.

— Konsistens och utseende: Fast, kompakt, ljusgul och slät hos Fresco men mörkare i färgen med en torrare, kornigare och smuligare konsistens allteftersom osten lagras. Hos samtliga sorter kan enstaka mindre pipor och en viss ojämnhet (grynighet) tolereras men pipighet som är uttalad och/eller som beror på propionsyrabakterier är förbjuden.

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Mjölkkornas foder måste uppfylla följande krav:

Minst 70 % av fodret och 50 % av torrsubstansen ska framställas inom det produktionsområde som anges i punkt 4, som är beläget helt och hållet i bergsområden.

Fodret får inte innehålla följande produkter:

Industriella medicinska foderblandningar.

Färska grönsaker, frukt och raps som används direkt.

Urea, ureafosfat, biuret.

Den mjölk som används för framställning av osten ”Piave” kommer uteslutande från provinsen Belluno. Minst 80 % kommer från nötkreatursraser som är typiska för produktionsområdet, nämligen Bruna italiana (italiensk brun ko), Pezzata Rossa italiana (italiensk rödbrokig ko), Frisona italiana (italiensk frisisk ko), Grigio alpina (grå alpin ko) och korsningar av dessa.

Övriga råvaror som används uppfyller också kriteriet om att hänsyn ska tas till lokala traditioner. Man använder en särskild syrakultur och en startkultur från vassle som framställs lokalt av mjölk från Bellunoprovinsen och behandlat vasslepulver som innehåller kulturer från autoktona stammar.

Surhetsgrad för syrakulturen: 10 °SH/50 ± 3.

Surhetsgrad för startkulturen från vassle: 27 °SH/50 ± 3.

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Hela framställningsprocessen (mjölkproduktion, titrering, värmebehandling, tillsats av kulturer, ystning, tappning/formning, pressning, prägling, stelning före lagring, saltning och lagring) måste äga rum inom det område som anges i punkt 4.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Produktens namn (”Piave”) stämplas vertikalt längs hela kanten. Namnet skrivs från motsatt håll på varannan rad (höjd 70 mm ± 5 mm).

Varje ost måste märkas med tillverkningssats där dag, månad och år för tillverkningen anges. Satsnumret ska stämplas på kanten eller på ena sidan av osten.

En etikett fästs på den andra sidan av osten, med följande ordalydelse:

”Piave” Denominazione d’Origine Protetta [Skyddad ursprungsbeteckning].

Fresco, Mezzano eller Vecchio (Vecchio Selezione Oro – Vecchio Riserva).

Tillverkarens registrerade varumärke eller företagsbeteckning.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Tillverkningsområdet för osten ”Piave” omfattar provinsen Belluno.

5.   Samband med det geografiska området

Bellunoprovinsen är helt och hållet belägen i ett bergsområde. Provinsens geografiska gränser markeras av bergskedjor som skiljer den från regionen Friuli Venezia–Giulia i öster, Venetoslätten med provinserna Treviso och Vicenza i söder, Trentino Alto Adige i väster och Österrike i norr. Floden Piave rinner genom provinsen från norr till söder och sydöst från sin källa i Monte Peralba i Val Visdende i Comelicoområdet i den nordligaste delen av Bellunoprovinsen.

Bergskedjorna och deras belägenhet, särskilt Dolomiterna i nordväst och Alpernas utlöpare i sydöst, tillsammans med floden Piave som rinner genom hela området, skapar särskilda miljöförhållanden som skiljer sig från närliggande områden. Området har en mycket hög genomsnittlig årsnederbörd och en lägsta årsmedeltemperatur som tenderar att vara lägre än i angränsande områden. Dessa karakteristiska temperatur- och nederbördsförhållanden gör att växtarter som är typiska för bergsområden växer där. Bellunoprovinsen är belägen i Dolomiterna i de italienska Alperna och har två stora parker: Parco Nazionale delle Dolomiti Bellunesi och Parco Naturale Regionale delle Dolomiti d’Ampezzo.

Hela Bellunoprovinsen är bergig. Eftersom det inte finns några låglänta eller kuperade områden och på grund av höjdförhållandena och den sluttande terrängen klassificeras hela provinsen som mindre gynnat område för jordbruk. Samma särdrag bidrar dock till att provinsen är lämplig för mjölk- och ostproduktion. Bellunoprovinsen kännetecknas av vidsträckta betesområden på sammanlagt cirka 13 000 hektar, vilket innebär 4,38 hektar per djur. Detta ligger långt över genomsnittet i angränsande områden (0,67 hektar per djur).

Osten ”Piave” har följande egenskaper:

En säregen smakprofil under de olika lagringsstadierna på grund av de proteolys- och lipolysprocesser som inleds när man kombinerar två typer av kulturer och autoktona mikroorganismer.

En hård konsistens eftersom osten inte innehåller några gaser från jäsningen.

En mjölkig smak som är starkare i de yngre ostarna.

En smak som gradvis blir mer intensiv och fyllig, och som i mer lagrade sorter får en viss fränhet som dock aldrig tar överhanden, vilket kännetecknar den unika, balanserade och lätt igenkännbara smaken hos osten ”Piave”.

Dessa egenskaper beror på två huvudsakliga faktorer:

a)

Den mjölk som används vid framställningen är gräddigare och mer proteinrik än mjölk i andra områden (även i andra delar av Veneto).

Den mjölk som används för att framställa ”Piave” kommer uteslutande från Bellunoprovinsen. Fetthalten (3,93 %) och proteinhalten (3,35 %) är i genomsnitt högre än i mjölk från andra provinser i Venetoregionen (fetthalt 3,69 % och proteinhalt 3,27 %). Den är även högre än det nationella genomsnittet (fetthalt 3,7 % och proteinhalt 3,28 %).

b)

Den mjölk som används vid framställningen har en typisk autokton mikroflora.

De syrakulturer och startkulturer från vassle som används vid framställningen av ”Piave” produceras lokalt av mjölk och behandlat vasslepulver som innehåller kulturer från autoktona stammar. Eftersom de reproduceras direkt i området utgör den mikroflora som dessa naturliga kulturer framställer ett slags mikrobiologiskt avtryck av det geografiska produktionsområdet. De komplexa reaktionerna mellan de olika organismer som de innehåller kan anses vara en av de avgörande faktorerna för ostens organoleptiska egenskaper.

De organoleptiska och näringsmässiga egenskaperna hos ”Piave” härrör från de särskilda geografiska, miljömässiga och produktiva förhållandena i det bergsområde där den framställs.

Utmärkande för den mjölk som används vid framställningen av ”Piave” är att den har en högre fett- och proteinhalt, vilket beror på de betesförhållanden som råder i bergsområden.

Ett särdrag för bergsområden i allmänhet, men särskilt för Bellunoprovinsen, är deras låga produktionsindex för mjölk. Mjölkproduktionen per hektar permanent betesmark i Bellunoprovinsen (mindre än 10 liter jämfört med ett genomsnitt på 272 liter per hektar betesmark i andra provinser) och produktiviteten per djur (44 hektoliter per år jämfört med det regionala genomsnittet på 57 hektoliter) ligger långt under genomsnittet i andra områden. Betesbelastningen för djuren i Bellunoprovinsen är också mycket lägre än i angränsande områden och provinser. Som tidigare nämnts har boskapen i det område där osten ”Piave” framställs tillgång till betydligt mer permanent betesmark (4,38 hektar per djur) än i angränsande områden och det regionala genomsnittet (0,67 hektar per djur).

En annan bidragande faktor är att miljöförhållandena, såsom temperatur och genomsnittlig nederbörd, som skiljer sig avsevärt från närliggande områden, gör att växtarter som är typiska för bergsområden kan växa där. Detta ger mjölken i Bellunoprovinsen och följaktligen osten ”Piave” en särskild smak.

Alla dessa faktorer – låga mjölkproduktionsindex i det berörda geografiska området, stora betesområden, rik tillgång till foder samt typiska bergsväxter i boskapsfodret – ger tillsammans upphov till speciella ekologiska förhållanden och de särskilda egenskaper som kännetecknar kvaliteten på den mjölk som produceras i Bellunoprovinsen.

Dessa särskilda egenskaper är, tillsammans med användningen av två lokalt producerade kulturer (syrakultur och startkultur från vassle), de avgörande faktorer som ger osten ”Piave” dess särskilda organoleptiska egenskaper.

Framställningen av osten ”Piave” har överförts från generation till generation i Bellunoprovinsen. Den har sitt ursprung i slutet på 1800-talet när de första mejerierna med roterande maskiner inrättades i italienska bergsområden.

De första produkter som klassificerades som ”Piave” – en berömd flod för en berömd produkt – producerades 1960. Då reserverades en tredjedel av de 10 ton mjölk per dag som levererades till mjölkkooperativet Latteria Sociale Cooperative della Vallata Feltrina för att framställa ostarna ”Piave” och ”Fior di Latte”.

Osten ”Piave” har fått sitt namn från floden med samma namn som rinner igenom hela Bellunoregionen, från norr till söder och sydöst.

Nuförtiden är produkten välkänd och uppskattad av konsumenterna – till den grad att den sedan 1980-talet har fått prestigefyllda utmärkelser för sina särskilda och typiska egenskaper. Nationellt har ”Piave” fått utmärkelsen Spino d’Oro 1986, 1992 och 1994 vid de 23:e, 26:e och 27:e upplagorna av ostmässan Mostra delle Produzioni Casearie i Thiene. ”Piave” har även fått utmärkelser vid internationella evenemang, t.ex. vid Olympiska spelen för bergsostar i Verona 2005 där den fick Buonitalia-utmärkelsen för bästa exportost, vid ost-VM i Dublin där den vann första pris för bästa lagrade ost, samt vid World Food-mässan i Moskva 2007.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

Den fullständiga produktspecifikationen finns på http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335

eller

så kan den också nås direkt från startsidan på webbplatsen för ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik (www.politicheagricole.it). Klicka på ”Qualità” (längst upp till höger på skärmen), sedan på ”Prodotti DOP, IGP e STG” (till vänster på skärmen) och därefter på ”Disciplinari di produzione all’esame dell’UE”.


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.