Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2020/C 64/13)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att inom tre månader från detta offentliggörande göra invändningar, i enlighet med i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

”BRIE DE MEAUX”

EU-nr: PDO-FR-00110-AM01 – 26 september 2018

SUB (X) SGB ( )

1.   Ansökande grupp och berättigat intresse

Namn: Union interprofessionnelle de défense, de gestion et de contrôle du Brie de Meaux et du Brie de Melun

Adress: 13 rue des Fossés – 77000 Melun, FRANCE

Tfn +33 164371392/Fax +33 164870427

E-post: odgbriemeauxmelun@gmail.com

Sammansättning: Gruppen består av mjölkproducenter, gårdsproducenter, bearbetningsföretag och mognadslagringsföretag för ”Brie de Meaux”. Den är därigenom berättigad att lämna in ansökan om ändringar.

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna)

☐	Produktens namn

☒	Produktbeskrivning

☒	Geografiskt område

☒	Bevis på ursprung

☒	Produktionsmetod

☒

Samband

☒

Märkning

☒	Annat: kontaktuppgifter till kontrollorganet och gruppen, nationella krav.

4.   Typ av ändring(ar)

☒	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5.   Ändring(ar)

5.1.    ”Produktbeskrivning”

Följande mening:

ersätts med meningen

Följande mening:

ersätts med meningen

Produktens utseende beskrivs noggrannare och det anges att ”Brie de Meaux” har en skorpa med en ytlig mögelflora som är förknippad med utvecklingen av Penicillium candidum, som ersätter den ”ytliga mögelflora” som kan förekomma på andra typer av ostar.

Denna mening läggs även till i det sammanfattande dokumentet och ersätter meningen ”Ost som framställs av obehandlad komjölk, med mjuk ostmassa. Ytan har ett fint vitt täcke […]” i sammanfattningen.

Följande mening:

ersätts med meningen

Kontrollen av ostarnas diameter kan bli mindre exakt på grund av att ostarna ändrar form under mognadslagringen. Därför görs ett tillägg om att storleken gäller formarnas innerdiameter och det fastställs ett storleksintervall i stället för frikopplade värden: ”36–37 cm”. Uppgiften om ostarnas tjocklek (2,5 cm) tas bort eftersom höjden beror på förhållandet mellan ostarnas diameter och vikt, varför detta förtydligande inte är nödvändigt.

Denna mening läggs även till i det sammanfattande dokumentet och ersätter orden ”platt cylinder” i sammanfattningen.

Frasen ”enhetligt gräddfärgad” tas bort eftersom ostmassans färg varierar mellan kärnan och kanten och alltså inte är enhetlig. Dessutom är färgen inte konstant, utan kan variera beroende på årstid och kornas foder.

Följande stycke läggs till:

Ostmassans utseende beskrivs utifrån ostens mognadsgrad.

—	Konsistensen går från brytbar (osten vid fyra veckor) till mjuk (osten vid sex till åtta veckor).

—

När det gäller de organoleptiska kriterierna har ”Brie de Meaux” efter den kortaste mognadslagringen (fyra veckor) en mjölkaktig smak och kan ha en viss sälta, med en aning beska. Mellan den fjärde och den sjätte veckan utvecklas ostens arom gradvis. Efter sex till åtta veckor har den en subtil arom av grädde, smör och hasselnöt.

Detta stycke läggs även till i det sammanfattande dokumentet.

Följande mening:

ersätts med meningen

Fetthalten uttrycks i gram per 100 g ost baserat på torrsubstans i stället för uttryckt som en procentandel. På motsvarande sätt uttrycks torrsubstansen i gram torrsubstans per 100 g ost i stället för som en procentandel. Det anges dessutom att dessa halter är de lägsta halterna när osten släpps ut på marknaden, vilket förtydligar kontrollvillkoren.

Denna mening läggs även till i det sammanfattande dokumentet.

Följande mening:

ersätts med meningen

Detta intervall tar hänsyn till att ”Brie de Meaux” säljs i olika mognadsstadier. Ju längre osten lagras, desto mer vatten förlorar den och desto mindre väger den. Under 2,5 kg är osten alltför torr och har inte längre de egenskaper som krävs för att få omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen. Det anges inte längre att vikterna gäller ostar ”efter fyra veckor” eftersom denna parameter är underförstådd, då den kortaste mognadslagringen för ”Brie de Meaux” är fyra veckor.

Denna mening läggs även till i det sammanfattande dokumentet och ersätter orden ”genomsnittlig vikt på 2,6 kg” i sammanfattningen.

Följande mening läggs till:

”Brie de Meaux” säljs sällan hel till slutkonsumenten, eftersom det är en stor ost. Delningsreglerna läggs till för att varje portionsbit ska ha en bit av skorpan från kanten för att avspegla ostens rundade form och format. Det är en traditionell delningsmetod. Det förtydligas dessutom att osten inte får delas förrän efter minst fyra veckors mognadslagring.

Denna mening läggs även till i det sammanfattande dokumentet.

5.2.    ”Geografiskt område”

Förteckningen över kommuner i det geografiska området läggs till för att underlätta kontrollen. Denna förteckning omfattar samtliga kommuner i det geografiska området inom vilka samtliga steg i produktionsprocessen för mjölken, framställningen och mognadlagringen av ostarna får äga rum, på grundval av 2017 års franska officiella geografiska kodex.

5.3.    ”Bevis på ursprung”

Deklarationskraven på operatörerna läggs till. Dessa ändringar är kopplade till ändringar av nationella lagar och regler. Därför föreskrivs framför allt följande:

—	Identifiering av aktörerna för tilldelning av en behörighetsförklaring, som visar att aktören kan uppfylla kraven i produktspecifikationen.

—	Ett stycke om registrering och spårbarhetsdokument.

—	De förklaringar som krävs för kännedom om och uppföljning av produktionen.

—	Ett stycke om den kontroll som utförs av egenskaperna hos de produkter som är avsedda att säljas med ursprungsbeteckningen.

5.4.    ”Beskrivning av produktionsmetoden”

Produktionsvillkor för mjölken

Det läggs till stycken om djurbesättning, uppstallning, grovfoder, kraftfoder och självförsörjning i fråga om foder (utfodring och underhåll av betesarealer) i produktspecifikationen för att bevara de traditionella metoderna.

Djurbesättningen

Det läggs till en definition av mjölkkobesättningen: Samtliga mjölkkor ska finnas på gården, däribland avvanda kvigor och sinkor. Syftet med denna definition är att tydligt fastställa vilka djur som avses med begreppet mjölkkobesättning i produktspecifikationen, för att undvika alla missförstånd och underlätta kontrollerna.

Mjölkkobesättningens sammansättning läggs till: Minst 80 % av djuren ska vara födda på gården eller komma från mjölkkobesättningar i det geografiska området för att korna ska vara så väl anpassade som möjligt till de lokala uppfödningsförhållandena (uppfödning på halmbädd, typ av foder) och bearbetningen av den obehandlade mjölken. Denna goda anpassning främjas också av skyldigheten att låta kvigor gå på bete i minst fem månader i det geografiska området, efter avvänjning och före den första laktationen.

Uppstallning

Det görs ett tillägg om att det är obligatoriskt att ge mjölkkorna halm att ligga på, eftersom uppstallning på halmbädd är en traditionell metod i det geografiska området. Denna metod gör det möjligt att bibehålla ett ekosystem av mikroorganismer som påverkar den naturliga bakteriefloran i den obehandlade mjölken och bidrar till att ge ”Brie de Meaux” dess särskilda egenskaper. De minsta kvantiteter halm som ska tillföras för att bibehålla djupströbäddens kvalitet (0,5 kg per ko och dygn i system med liggbås, 5 kg i lösdriftsstall) läggs till. Halmen ska förvaras under tak för att skydda kvaliteten.

Utfodring av mjölkkorna

Det läggs till en definition av den totala fodergivan: ”allt grovfoder (basgiva) och kraftfoder som ges”, för att det ska bli lättare att förstå produktspecifikationens bestämmelser vid kontroller.

Det görs ett tillägg om att 85 % av torrsubstansen i besättningens totala giva ska komma från det geografiska området och 60 % ska komma från den berörda gården, eftersom gårdarna i Brieregionen av tradition tar vara på sina egna biprodukter från de huvudsakliga grödorna (spannmål, sockerbetor) och biprodukterna från det geografiska området.

Denna bestämmelse läggs till i punkt 3.3 i det sammanfattande dokumentet.

Dessa gårdar driver blandjordbruk och har alltså en mängd olika typer av produktion som kan användas till foder för mjölkkobesättningen. Ofta finns det dock inte tillräckligt med kväverikt kraftfoder att tillgå för att täcka behoven hos lakterande mjölkkor. Därför får uppfödarna använda foder som inte härrör från området upp till en andel av högst 15 % av torrsubstansen i den totala fodergivan.

Det lokala utfodringssystemet bygger på en basgiva som är diversifierad och tar vara på biprodukterna från gården och det geografiska området. Därför görs följande tillägg:

—

En förteckning över godkända foder (betat gräs, färskt eller i form av ensilage, hö, rundbalat eller torkat, spannmål och omogna baljväxter, som distribueras färska eller som ensilage, majs och sorghum, som distribueras färska, som ensilage eller torkade, spannmålsmäsk, foderbetor eller andra rötter och rotfrukter, samt färskt, pressat eller torkat mos av sådana, halm från spannmål, balj- eller oljeväxter).

—	Ett krav på att basgivan ska bestå av minst tre komponenter, varav två obligatoriska: färska eller konserverade vallväxter (4 kg torrfoder per producerande mjölkko och dygn, varav 2 kg från en foderbaljväxt) och betmassa eller foderbeta (minst 2 kg torrsubstans).

Denna bestämmelse läggs till i punkt 3.3 i det sammanfattande dokumentet.

Det läggs till att det huvudsakliga fodret inte får utgöra mer än 60 % av basgivan i torrsubstans, utom när det är fråga om vallväxter, för att garantera en diversifierad basgiva.

Denna bestämmelse läggs till i punkt 3.3 i det sammanfattande dokumentet.

När förhållandena tillåter detta får basgivan ersättas med bete under minst 150 dagar per år, med tillgång på minst 20 ar per producerande mjölkko. Utanför betesperioden ska basgivan minst bestå av 3 kg vallväxtbaserad torrsubstans och det huvudsakliga fodret får inte utgöra mer än 70 % av basgivan i torrsubstans utom i fråga om vallväxter.

Denna bestämmelse läggs till i punkt 3.3 i det sammanfattande dokumentet.

Det görs ett tillägg om att tillskott av kraftfoder begränsas till 2 000 kg torrsubstans per mjölkko och år för att bekräfta grovfodrets plats i mjölkkornas utfodring och stärka sambandet med det geografiska området.

Denna bestämmelse läggs till i punkt 3.3 i det sammanfattande dokumentet.

Följande förteckning läggs till över tillåtna kraftfoder och distributionsmetoderna för dem:

—	Spannmål och produkter därav.

—	Frön från baljväxter och produkter därav.

—	Oljehaltiga frön eller frukter samt produkter och biprodukter därav.

—	Melass av sockerbeta eller sockerrör.

—	Vasslefett (enbart för gårdsproducenter).

—	Näringstillsatser utom skyddat metionin, urea och härledda produkter därav.

—	Zootekniska tillsatser.

Underhåll av betesarealer

Det görs ett tillägg om att det är förbjudet att plantera genetiskt modifierade grödor någonstans på en gård som producerar mjölk avsedd att bearbetas till ost med ursprungsbeteckningen ”Brie de Meaux” (detta förbud omfattar alla växtarter som kan komma att användas i foder till djuren på gården och all odling av arter som kan komma att kontaminera dem). Detta gör det möjligt att upprätthålla sambandet med området och förstärka fodrets traditionella egenskaper (60 % procent av torrsubstansen i mjölkkobesättningens totala fodergiva ska komma från gården).

Villkoren för spridning av organiska gödningsmedel läggs till (en period på minst 30 dagar mellan spridning av organiska gödningsmedel och skörd av vall eller utsläppande på bete, 21 dagar om det är fråga om kompost, kontroll av kvaliteten på gödningsmedel som inte har jordbruksursprung, villkor för spridning av gödningsmedel som inte har jordbruksursprung). Syftet är att undvika all risk för förorening, eftersom ”Brie de Meaux” framställs av obehandlad mjölk.

Villkor för tillverkning

Det läggs till stycken om den mjölk som används, bearbetning (löpläggning, blandning, avrinning, saltning, torkning), transport före mognadslagring, mognadslagring och avsändning i produktspecifikationen.

Denna del kompletteras också för att bättre spegla de tekniska metoderna för framställning av ”Brie de Meaux”. Syftet är att precisera de förfaranden som särskilt bygger på ostmakarnas kunnande när det gäller att uppnå de målvärden som garanterar produktens särskilda egenskaper.

Den mjölk som används

Det görs ett tillägg om den längsta tidsfristen för insamling och för användning av mjölken: Mjölk ska samlas in minst var 48:e timme och det får gå högst 36 timmar från det att mjölken hämtas tills den ympas, eftersom detta är en ost som uteslutande framställs av obehandlad mjölk och det är nödvändigt att begränsa förändringar av mjölkens kvalitet.

Följande tillägg görs:

—	Den obehandlade komjölkens fetthalt standardiseras genom att grädden delvis skummas från mjölken vid en temperatur på högst 40 °C.

—

Mjölken genomgår en mogningsprocess i form av en förmogning och/eller en mogning. Förmogningen får pågå under högst 48 timmar vid en temperatur på högst 22 °C, med en ympning motsvarande högst 3 % av den volym mjölk som används. Mogningsfasen får pågå i högst 2 timmar vid en temperatur på högst 37 °C.

—	Det införs en förteckning över tillåtna ingredienser för tillverkningen, utöver mjölkråvaran: löpe, bakteriekulturer, startkulturer, mögelkulturer som är bevisat ofarliga, kalciumklorid och salt.

—	Det är förbjudet att använda följande typer av mjölk:

—	Rekombinerad, rekonstituerad, utspädd, framför allt tillskott av pulver, bortsett från startkulturer

—	Helt eller delvis koncentrerad mjölk, oavsett vilken metod som har används (ultrafiltrering, mikrofiltrering eller annan metod). Tillsats av protein är förbjudet. Det innebär att den mjölk som används endast får vara obehandlad mjölk vars fetthalt har standardiserats genom gräddskumning.

Det är tillåtet att framställa startkulturer från mjölkbaserat pulver. Tillsatsen av startkultur får inte överskrida 3 % av volymen mjölk som används i framställningen.

Det är förbjudet att inympa termofila kulturer eftersom detta skulle påverka de organoleptiska egenskaperna hos ”Brie de Meaux”.

Allt detta ingår i osttillverkarnas yrkeskunskaper och nuvarande metoder.

Bearbetning

Följande tillägg görs:

—	”Det är förbjudet att förvara råvaror och produkter under tillverkning i minusgrader eller modifierad atmosfär. Syftet är att garantera de särskilda egenskaperna hos ’Brie de Meaux’”.

—	Det är tillåtet att använda traditionella material (trä, halm, vass) för de olika stegen i bearbetningen och mogningen (detta gäller särskilt de lager som används för avrinning och vändning av ostarna under mognadslagringen).

—	Det läggs till en referens för att beräknatillverknings- och mogningstiderna, nämligen dagen för löpläggning.

Löpläggning:

Följande mening:

ersätts med meningen

I praktiken värms mjölken upp en första gång för att det ska gå att skumma av grädden och därefter värms den upp ytterligare en gång för löpläggningen. Bestämmelsen om att mjölken endast får värmas upp en gång, som syftade till att bevara den obehandlade mjölkens egenskaper, har därför tagits bort. Uppvärmningstemperaturen är fortfarande högst 40 °C för att garantera att obehandlad mjölk används.

Det läggs till målvärden för löpläggningen (pH-värde under 6,5 eller syrlighet på mer än 19 °D, mjölktemperatur högst 37 °C, koaguleringstid högst 2 timmar), eftersom de gör det möjligt att beskriva de tekniska metoder som är utmärkande för ”Brie de Meaux”.

Dessutom görs ett tillägg om löpens egenskaper. Löpen ska vara kalvlöpe och det är förbjudet att använda löpe av vegetabiliskt eller mikrobiologiskt ursprung. Det görs också ett tillägg om högsta tillåtna mängd: högst 28 mg för 100 liter mjölk och en högsta koncentration på 750 mg kymosin/liter.

Formläggning

Det görs ett tillägg om att koaguleringen sker i ett kar och att det inte får förekomma någon manipulering utifrån, med undantag för en vertikal brytning eller sabrering (sabrage) och formläggning med en ”briespade”, vilket motsvarar en horisontell brytning. I samband med sabrering stryks uppgiften ”med ett enda blad”, eftersom den inte behövs, då sabrering per definition utförs med ett enda blad eller en enda sabel.

Målvärdet för detta steg förklaras för att ge en bättre beskrivning: Avståndet mellan snitten vid vertikal brytning ska vara minst en centimeter Förbudet mot pumpning tas bort eftersom det är onödigt med tanke på beskrivningen av steget med formläggning.

Det görs ett tillägg om att det ska gå 15 minuter mellan brytning och formläggning, vilket ersätter det kvalitativa uttrycket ”innan vasslen stiger”. Syftet är att göra kontrollen mer objektiv.

Som komplement till uppehållet mellan brytning och formläggning görs ett tillägg om att formläggningen av ett kar med ostkoagel inte får avbrytas: syftet är att begränsa avrinningen i karet, vilket kan påverka ostens egenskaper, särskilt dess förmåga att hålla ihop. Vad beträffar den manuella formläggningen i tunna lager som läggs på med en briespade, görs i samma syfte ett tillägg om att formläggningen måste genomföras i en enda omgång eller med en enda påfyllning, det vill säga med en kompletterande påfyllning när osten har börjat rinna av i formen.

Det har lagts till en beskrivning av briespaden för att beskriva detta traditionella verktyg, som har formen av en rund hålslev med en diameter på mellan 28 och 32 cm. Syftet med hålen är att vasslen ska kunna rinna av. Spaden har ett särpräglat handtag som är böjt inåt över den runda delen, mot centrum.

Avrinning

Villkor för avrinningen läggs till: Formarna ställs på en bricka som täcks av en spjällåda, vid en temperatur på högst 30 °C. Ostarna vänds minst två gånger för att underlätta den spontana avrinningen.

Saltning

Det görs ett tillägg om ostens pH-värde ett dygn efter att den har tagits ur formen. Detta värde, som inte får vara högre än 4,9, gör det möjligt att säkerställa karaktären av blandade mjölksyrebakterier med en antydan till löpe hos ”Brie de Meaux”.

Transport före mognadslagring

Det görs ett tillägg om att ostar som har tillverkats för högst sju dagar sedan får skickas till mognadslagring. Det görs ett tillägg om transportvillkoren för att transporten inte ska innebära ett alltför stort avbrott i ostarnas utveckling: De ska transporteras vid plusgrader upp till högst 12 °C, med en transporttid på högst ett dygn. Transporttider som varar längre än ett dygn måste läggas till de fyra veckor som är minimitiden för mognadslagring.

Mognadslagring

Det görs ett tillägg om att mognadslagringen på minst fyra veckor räknas från och med dagen för löpläggningen och inte från och med tillverkningsdagen, eftersom detta är mer exakt och bidrar till att göra kontrollerna mer objektiva.

Villkoren för mognadslagring läggs till i enlighet med de metoder som används i dag:

—	Mognadslagring uppdelad i två faser, nämligen förmogning och mognadslagring.

—	Varje fas beskrivs genom ett temperaturintervall (8–16 °C för förmogning och 4–14 °C för mognadslagring), luftfuktighet (kontrollerbar luftfuktighet för förmogning, 80–98 % för mognadslagring) samt längd (högst 21 dagar för förmogning och minst den kortaste lagringstiden för mognadslagring).

—	Ostarna vänds minst en gång i veckan för att säkerställa en jämn mögeltillväxt på ostens yta.

—	Ostarna mognadslagras ”nakna” (det är förbjudet med mognadslagring i låda eller ask) under åtminstone den kortaste mognadslagringsperioden för att skapa gynnsamma förutsättningar för mögelflorans tillväxt och kunna övervaka ostarnas utveckling.

—	I lagringskällaren sköts ostarna manuellt, eftersom de är sköra på grund av sin platta form och måste hanteras varsamt.

Leverans

Det görs ett tillägg om att ostarna inte får förpackas före utgången av den kortaste tillåtna mognadslagringsperioden och tidigast tio dagar före avsändning från mognadslagringsföretaget. Syftet är att säkerställa bästa möjliga mognadslagringsförhållanden för att ”Brie de Meaux” ska kunna utveckla sina aromer. Osten lagras på traditionellt sätt, helt utan emballage, i en mogningskällare, i motsats till andra former av mer industriellt framställd brie, som förpackas så snart en mögelflora har etablerats på skorpan och som får utvecklas vidare i kylrum. Det görs ett tillägg om att ”Brie de Meaux” ska förpackas i ett emballage av papper eller plastfilm, eventuellt på halm, och sedan läggas i en kartong eller träask eller låda. De förpackningar som används måste göra det möjligt att hantera osten utan att den går sönder.

Dessa regler läggs till i punkt 3.5 i det sammanfattande dokumentet om ”Skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser”.

5.5.    ”Samband”

Detta avsnitt har omformulerats helt för att tydliggöra sambandet mellan ”Brie de Meaux” och det geografiska området utan att det grundläggande sambandet har förändrats. Framför allt beskrivs villkoren för mjölkproduktionen, som gör det möjligt att använda obehandlad mjölk som är lämplig för ostframställning och för vilken det krävs ett särskilt kunnande, samt villkoren för mognadslagring. I punkten ”Det geografiska områdets särskilda egenskaper” beskrivs de naturliga faktorerna i det geografiska området samt de mänskliga faktorerna som tillsammans skapar det historiska sammanhanget. Dessutom betonas det särskilda kunnandet. I punkten ”Produktens särskilda egenskaper” framhålls vissa delar som har lagts till i produktbeskrivningen. I punkten ”Samband” förklaras slutligen samverkan mellan de naturliga och mänskliga faktorerna och produkten.

Ändringen görs även i det sammanfattande dokumentet.

5.6.    ”Märkning”

Hänvisningen till INAO:s logotyp tas bort.

Följande mening läggs till: ”märkningen av ’Brie de Meaux’ ska innehålla

—	namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen,

—	Europeiska unionens symbol för skyddade ursprungsbeteckningar.”

Ändringen görs även i det sammanfattande dokumentet

Det görs ett tillägg om att namnet på ursprungsbeteckningen ska skrivas med bokstäver som är minst lika stora som två tredjedelar av de största bokstäverna på etiketten, så att varumärkesnamnet inte framhålls på ett sätt som överskuggar namnet på ursprungsbeteckningen.

Det görs ett tillägg om att när handelsnamnet inte är detsamma som namnet på tillverkaren eller mognadslagringsföretaget, ska tillverkarens eller mognadslagringsföretagets namn anges på etiketten, för att göra det möjligt att spåra produkterna och ge konsumenten information.

Det görs ett tillägg om att varje annan bestämning eller uppgift utöver namnet på ursprungsbeteckningen är förbjuden, med undantag för handelsnamn för att hindra extra påståenden som kan vilseleda konsumenten i fråga om egenskaperna hos ”Brie de Meaux”.

5.7.    ”Övrigt”

Adressen till den behöriga myndigheten i medlemsstaten uppdateras.

Namnet på och kontaktuppgifterna till gruppen uppdateras.

Under rubriken ”Hänvisningar till kontrollorgan” uppdateras namnet på och kontaktuppgifterna till de offentliga organen. Under denna rubrik anges kontaktuppgifter till de behöriga tillsynsmyndigheterna på nationell nivå i Frankrike, nämligen Institut national de l’origine et de la qualité (INAO) och Direction générale de la concurrence, de la consommation et de la répression des fraudes (DGCCRF). En uppgift läggs dessutom till om att certifieringsorganets namn och kontaktuppgifter finns på INAO: s webbplats och i Europeiska kommissionens databas.

Under rubriken ”Nationella krav” läggs en tabell till med de huvudsakliga punkter som ska kontrolleras och metoden för att bedöma dem.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”BRIE DE MEAUX”

EU-nr: PDO-FR-00110-AM01 – 26 september 2018

SUB (X) SGB ( )

1.   Namn

”Brie de Meaux”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1.   Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2.   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Brie de Meaux” är en ost som framställs av obehandlad komjölk, med mjuk ostmassa.

Minsta tid för mognadslagring, räknat från dagen för löpläggningen, är fyra veckor.

Osten har formen av en platt cylinder. Den formläggs i cylindriska formar med en inre diameter på 36–37 cm. ”Brie de Meaux” har en skorpa som är täckt av en ytlig, fin, vit mögelflora, med röda strimmor eller fläckar. Ostmassan är homogen.

Efter fyra veckors mognadslagring är ”Brie de Meaux””kvartslagrad” (quart affiné) (dvs. minst 25 % av sin fulla mognad). Den har en mjölkaktig smak och kan ha en lätt sälta med en aning beska. Mellan den fjärde och sjätte veckan mognar den sakta från skorpan och in mot mitten och dess konsistens går från brytbar till mjuk. Aromen utvecklas gradvis. Efter sex till åtta veckor är ”Brie de Meaux” mogen ända in och konsistensen är mjuk. Osten har en subtil arom av grädde, smör och hasselnöt.

Den innehåller högst 45 g fett per 100 g total torrsubstans och minst 44 % torrsubstans per 100 g ost när den släpps ut på marknaden.

Osten väger mellan 2,6 och 3,3 kg.

”Brie de Meaux” får endast delas i halvor eller portioner (spetsiga, in mot centrum av osten), efter minst fyra veckors mognadslagring.

3.3.   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Minst 85 % av torrsubstansen i den totala fodergivan till mjölkkobesättningen kommer från det geografiska området, varav minst 60 % kommer från den berörda gården.

Dessa gårdar driver blandjordbruk och har alltså en mängd olika typer av produktion som kan användas till foder för mjölkkobesättningen. Ofta finns det dock inte tillräckligt med kväverikt kraftfoder att tillgå för att täcka behoven hos lakterande mjölkkor. Därför får uppfödarna använda foder som inte härrör från området upp till en andel av högst 15 % av torrsubstansen i den totala fodergivan.

Grundgivan för mjölkkor i produktion ska ha minst tre komponenter. Den består av minst 2 kg torrsubstans från betmassa av sockerbeta eller foderbeta och minst 4 kg torrsubstans från vallväxter, varav minst 2 kg härrör från en foderbaljväxt.

Det huvudsakliga fodret får inte överstiga 60 % av torrsubstansen i basgivan, utom i fråga om vallväxter.

Regeln om tre komponenter ska inte tillämpas på mjölkkor i produktion som går på bete, förutsatt att följande villkor uppfylls:

—	Betesperiod: mjölkkor i produktion går på bete minst 150 dagar per år. Betesarealen per mjölkko är minst 20 ar.

—	Utanför betesperioden: basgivan omfattar minst 3 kg torrsubstans från vallväxter. Det huvudsakliga fodret får inte överstiga 70 % av torrsubstansen i basgivan, utom i fråga om vallväxter.

Det årliga tillskottet av kraftfoder är begränsat till 2 000 kg torrsubstans i genomsnitt per mjölkko i produktion.

3.4.   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Mjölkproduktionen samt framställningen och mognadslagringen av osten äger rum inom det geografiska området.

3.5.   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Förpackning före avsändning får endast ske efter minst fyra veckor räknat från löpläggningsdagen. Osten ska avsändas från tillverkningsanläggningen inom tio dagar efter förpackning (förpackning, märkning och presentation av osten för försäljning).

”Brie de Meaux” förpackas i papper eller plastfilm, eventuellt på halm. Den kan läggas i en kartong, ask, träask eller låda.

3.6.   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Namnet på ursprungsbeteckningen skrivs med bokstäver som är minst lika stora som två tredjedelar av de största bokstäverna på etiketten.

När handelsnamnet inte är detsamma som namnet på tillverkaren eller mognadslagringsföretaget ska namnet på tillverkaren och tillverkningsplatsen eller namnet på mognadslagringsföretaget och platsen för mognadslagringen anges.

Det är förbjudet att använda varje annan bestämning eller uppgift utöver namnet på den berörda ursprungsbeteckningen på etiketter, i reklam, fakturor eller handelsdokument, med undantag för särskilda handels- eller tillverkningsnamn.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Departementet Aisne (02): Chezy-sur-Marne:

Departementet Aube (10):

Arrondissementet Nogent-sur-Seine: alla kommuner:

Allibaudieres, Arcis-Sur-Aube, Arrembecourt, Aubeterre, Aulnay, Avant-Les-Ramerupt, Bailly-Le-Franc, Balignicourt, Betignicourt, Blignicourt, Braux, Brillecourt, Chalette-Sur-Voire, Champigny-Sur-Aube, Charmont-Sous-Barbuise, Chaudrey, Chavanges, Coclois, Courcelles-Sur-Voire, Dampierre, Dommartin-Le-Coq, Donnement, Dosnon, Feuges, Grandville, Herbisse, Isle-Aubigny, Jasseines, Joncreuil, Lassicourt, Le Chene, Lentilles, Lesmont, Lhuitre, Longsols, Magnicourt, Mailly-Le-Camp, Mesnil-La-Comtesse, Mesnil-Lettre, Molins-Sur-Aube, Montmorency-Beaufort, Montsuzain, Morembert, Nogent-Sur-Aube, Nozay, Ormes, Ortillon, Pars-Les-Chavanges, Planty, Poivres, Pouan-Les-Vallees, Pougy, Ramerupt, Rances, Rosnay-L’hopital, Saint-Christophe-Dodinicourt, Saint-Etienne-Sous-Barbuise, Saint-Leger-Sous-Margerie, Saint-Nabord-Sur-Aube, Saint-Remy-Sous-Barbuise, Semoine, Soulaines-Dhuys, Torcy-Le-Grand, Torcy-Le-Petit, Trouans, Vaucogne, Vaupoisson, Verricourt, Villeret, Villette-Sur-Aube, Villiers-Herbisse, Vinets, Voue och Yevres-Le-Petit.

Delar av följande kommun: Aix-Villemaur-Palis.

Departementet Loiret (45):

Bazoches-Sur-Le-Betz, Chantecoq, Chateau-Renard, Chevannes, Chevry-Sous-Le-Bignon, Chuelles, Corbeilles, Courtemaux, Courtempierre, Courtenay, Dordives, Douchy-Montcorbon, Ervauville, Ferrieres-En-Gatinais, Fontenay-Sur-Loing, Foucherolles, Girolles, Gondreville, Griselles, Gy-Les-Nonains, La Chapelle-Saint-Sepulcre, La Selle-En-Hermoy, La Selle-Sur-Le-Bied, Le Bignon-Mirabeau, Louzouer, Melleroy, Merinville, Migneres, Mignerette, Nargis, Pers-En-Gatinais, Prefontaines, Rozoy-Le-Vieil, Saint-Firmin-Des-Bois, Saint-Germain-Des-Pres, Saint-Hilaire-Les-Andresis, Saint-Loup-De-Gonois, Sceaux-Du-Gatinais, Thorailles, Treilles-En-Gatinais och Trigueres.

Departementet Marne (51):

Allemanche-Launay-Et-Soyer, Ambrieres, Anglure, Anthenay, Arrigny, Arzillieres-Neuville, Bagneux, Bannay, Baslieux-Sous-Chatillon, Baudement, Baye, Beaunay, Belval-Sous-Chatillon, Binson-Et-Orquigny, Blaise-Sous-Arzillieres, Boursault, Brandonvillers, Breban, Chaltrait, Champaubert, Champlat-Et-Boujacourt, Champvoisy, Chapelaine, Chatelraould-Saint-Louvent, Chatillon-Sur-Broue, Chatillon-Sur-Marne, Clesles, Coizard-Joches, Conflans-Sur-Seine, Congy, Corbeil, Corribert, Courjeonnet, Courtagnon, Courthiezy, Cuchery, Cuisles, Dormans, Drosnay, Ecollemont, Esclavolles-Lurey, Etoges, Ferebrianges, Festigny, Giffaumont-Champaubert, Gigny-Bussy, Granges-Sur-Aube, Hauteville, Humbauville, Igny-Comblizy, Jonquery, La Caure, La Celle-Sous-Chantemerle, La Chapelle-Lasson, La Chapelle-Sous-Orbais, La Neuville-Aux-Larris, La Ville-Sous-Orbais, Landricourt, Le Baizil, Le Breuil, Les Rivieres-Henruel, Leuvrigny, Lignon, Marcilly-Sur-Seine, Mareuil-En-Brie, Mareuil-Le-Port, Margerie-Hancourt, Margny, Marsangis, Montmort-Lucy, Nanteuil-La-Foret, Nesle-Le-Repons, Oeuilly, Olizy, Orbais-L’abbaye, Outines, Passy-Grigny, Pleurs, Potangis, Pourcy, Reuil, Saint-Cheron, Sainte-Gemme, Sainte-Marie-Du-Lac-Nuisement, Saint-Just-Sauvage, Saint-Martin-D’ablois, Saint-Ouen-Domprot, Saint-Quentin-Le-Verger, Saint-Remy-En-Bouzemont-Saint-Genest-Et-Isson, Saint-Saturnin, Saint-Utin, Saron-Sur-Aube, Sompuis, Somsois, Suizy-Le-Franc, Talus-Saint-Prix, Troissy, Vandieres, Verneuil, Villers-Sous-Chatillon, Villevenard, Villiers-Aux-Corneilles, Vincelles och Vouarces.

Kantonen Sezanne-Brie et Champagne: alla kommuner:

Departementet Haute-Marne (52):

Kantonerna Saint-Dizier-1, Saint-Dizier-3 och Wassy: alla kommuner:

Aingoulaincourt, Annonville, Bayard-Sur-Marne, Chamouilley, Chevillon, Cirfontaines-En-Ornois, Domblain, Echenay, Effincourt, Eurville-Bienville, Fays, Fontaines-Sur-Marne, Germay, Germisay, Gillaume, Lezeville, Magneux, Maizieres, Mertrud, Montreuil-Sur-Thonnance, Narcy, Noncourt-Sur-Le-Rongeant, Nully, Osne-Le-Val, Pansey, Paroy-Sur-Saulx, Poissons, Rachecourt-Sur-Marne, Roches-Sur-Marne, Sailly, Saint-Dizier, Saudron, Sommancourt, Thonnance-Les-Moulins, Tremilly, Troisfontaines-La-Ville och Valleret.

Delar av följande kommun: Epizon.

Departementet Meuse (55):

Arrondissementet Bar-le-duc: alla kommuner:

Ancemont, Aubreville, Baudremont, Belrain, Bonnet, Bouquemont, Bovee-Sur-Barboure, Boviolles, Brabant-En-Argonne, Brocourt-En-Argonne, Broussey-En-Blois, Chauvoncourt, Chonville-Malaumont, Clermont-En-Argonne, Courcelles-En-Barrois, Courouvre, Cousances-Les-Triconville, Dagonville, Dombasle-En-Argonne, Dompcevrin, Dugny-Sur-Meuse, Erneville-Aux-Bois, Fresnes-Au-Mont, Froidos, Futeau, Gimecourt, Grimaucourt-Pres-Sampigny, Heippes, Jouy-En-Argonne, Julvecourt, Koeur-La-Grande, Koeur-La-Petite, Lahaymeix, Landrecourt-Lempire, Laneuville-Au-Rupt, Lavallee, Le Claon, Le Neufour, Lemmes, Lerouville, Les Islettes, Les Paroches, Les Souhesmes-Rampont, Levoncourt, Lignieres-Sur-Aire, Longchamps-Sur-Aire, Marson-Sur-Barboure, Meligny-Le-Grand, Meligny-Le-Petit, Menil-Aux-Bois, Menil-La-Horgne, Naives-En-Blois, Nancois-Le-Grand, Neuville-En-Verdunois, Neuvilly-En-Argonne, Nicey-Sur-Aire, Nixeville-Blercourt, Osches, Pierrefitte-Sur-Aire, Rambluzin-Et-Benoite-Vaux, Rarecourt, Recicourt, Recourt-Le-Creux, Reffroy, Rupt-Devant-Saint-Mihiel, Saint-Andre-En-Barrois, Saint-Aubin-Sur-Aire, Saint-Joire, Sampigny, Saulvaux, Sauvoy, Senoncourt-Les-Maujouy, Sivry-La-Perche, Souilly, Thillombois, Treveray, Vadelaincourt, Vadonville, Ville-Devant-Belrain, Villeroy-Sur-Meholle, Ville-Sur-Cousances, Villotte-Sur-Aire, Void-Vacon och Woimbey.

Delar av följande kommuner: Bannoncourt, Belleray, Bislee, Boncourt-Sur-Meuse, Commercy, Dieue-Sur-Meuse, Euville, Han-Sur-Meuse, Maizey, Mecrin, Les Monthairons, Ourches-Sur-Meuse, Pagny-Sur-Meuse, Pont-Sur-Meuse, Saint-Mihiel, Sorcy-Saint-Martin, Tilly-Sur-Meuse, Troussey, Troyon, Verdun, Vignot och Villers-Sur-Meuse.

Departementen Seine-et-Marne (77), Hauts-de-Seine (92), Seine-Saint-Denis (93), Val-de-Marne (94) Ville de Paris (75): alla kommuner:

Departementet Yonne (89):

Brannay, Champigny, Chaumont, Cheroy, Courtoin, Cuy, Dollot, Domats, Evry, Foucheres, Gisy-Les-Nobles, Jouy, La Belliole, Lixy, Michery, Montacher-Villegardin, Nailly, Piffonds, Pont-Sur-Yonne, Saint-Agnan, Saint-Martin-Du-Tertre, Saint-Serotin, Saint-Valerien, Savigny-Sur-Clairis, Vallery, Vernoy, Villeblevin, Villebougis, Villemanoche, Villenavotte, Villeneuve-La-Dondagre, Villeneuve-La-Guyard, Villeperrot, Villeroy, Villethierry och Vinneuf.

5.   Samband med det geografiska området

Naturregionen Brie, som är ursprunget för ”Brie de Meaux”, omfattar delar av Ile-de-France och Champagne i dalgångarna längs Marne- och Seinefloden. Den utmärks av sin lämplighet för spannmålsproduktion och sitt läge, som omfattar en del av tätortsområdet kring Paris.

Även om produktionen av ”Brie de Meaux” senare har etablerats utanför naturregionen Brie, finns fortfarande ett geografiskt samband. Det geografiska området för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Brie de Meaux” är centrerat kring den övre och centrala delen av Seines avrinningsområde och omfattar flodbäddarna för de flesta av de större tillflödena till den floden (Loing, Yonne, Aube, Marne och deras tillflöden). Landskapet i det geografiska området består av vidsträckta högplatåer. De ogenomträngliga undre jordlagren innebär att vattnet inte infiltreras utan att landskapet har mejslats fram i en mängd dalar.

Högplatåerna är täckta av lössjord och är bördiga och gynnsamma för jordbruksgrödor. Sluttningarna i de mindre dalarna, som är täckta av lerjordar, är mindre lämpliga för spannmålsodling och består av gräsmarker som är lämpliga för bete, liksom även dalbottnarna.

Historiskt sett användes högplatåerna för spannmålsodling, medan djuren hölls i dalarna och på sluttningarna, precis som där staden Meaux ligger.

Under 1700-talet rekommenderade agronomer att perioden med träda i växtrotationen (treårigt växelbruk) skulle bytas ut mot odling av baljväxter i form av en tillfällig vall. Utöver de gynnsamma effekterna för spannmålsproduktionen innebar denna metod att man kunde odla stora mängder djurfoder.

Vid den tidpunkten började vissa spannmålsgårdar i Brie att använda sig av blandjordbruk. Brieregionen specialiserade sig dock inte på djurhållning. Det unika med systemet i regionen var att djurhållningen integrerades i ett växelbruk som i grunden var inriktat på spannmålsproduktion. Halmen från den stora spannmålsproduktionen användes som strö för korna.

I och med alkohol- och sockerindustrins framväxt blev produktionen av sockerbetor också ett viktigt inslag i blandjordbruket i Brie. Biprodukterna användes som foder för boskapen, vilket ansågs vara den bästa metoden för att ta vara på allt som producerades på gården och som inte kunde säljas.

I kobesättningens foder återfinns alltså en mängd olika biprodukter från spannmål (halm, hackad halm och kli), men även foderkakor och sockerbeta.

Det var självklart att överskottet från mjölkproduktionen skulle bearbetas till ost och Brie hade redan ett gott anseende inom området och hade goda avsättningsmöjligheter tack vare närheten till Paris.

Brieosten framställdes på gårdarna och formarnas storlek motsvarade mängden tillgänglig mjölk på gården. I slutet av 1800-talet förbättrades kontrollen av användningen av löpe, som tidigare hade varit något slumpartad, och tekniken blev mer specialiserad: ”Brie de Meaux” i stort format, med en teknik som baseras på löplagd ostmassa, och mindre ostar som baseras på en teknik med mjölksyrabakterier.

Tillverkarna drog även fördel av det arbete som utfördes av Emile Duclaux och Georges Roger som 1897 för första gången isolerade penicillium candidum från en brieost och utvecklade Roger-metoden för ympning av ostar med de kulturer som upptäckts.

Tack vare närheten till Paris och de förbättrade transportförhållandena inriktades en del av mjölkproduktionen i Brie mot försäljning av drickfärdig mjölk och färska produkter. Från och med mitten av 1800-talet kunde mognadslagringsföretagen också dra fördel av det förbättrade vägnätet och järnvägens framväxt för att kunna leverera sina produkter, men även köpa in färska, icke mognadslagrade ostar (”frais de sel”), som tillverkades i Parisbäckenets östra del för att uppväga den minskade produktionen i Seine och Marne. Företagen mognadslagrade dessa ostar och sålde dem som ”Brie de Meaux”.

Tekniken med att använda löpe innebär att man kan framställa en sammanhängande ostmassa som väl tål att transporteras, medan en mjölksyrebaserad ostmassa är smuligare och skörare i stadiet ”frais de sel”. Osttillverkningen utvecklades i Marne, Haute-Marne och Meuse.

Dessa olika kunskaper används än i dag: Den mjölk som produceras i det geografiska området, med förhållandevis låg fetthalt och hög proteinhalt, är mycket väl lämpad för ostproduktion.

Tillverkningstekniken har inte förändrats särskilt mycket – man tillsätter en stor dos löpe för att ostmassan ska koagulera snabbt (ostmassa baserad på löpe). Ostmassan bryts och läggs snabbt i formar för hand, med hjälp av en briespade.

”Brie de Meaux’ är en ost som framställs av obehandlad komjölk, med mjuk ostmassa med en ytlig mögelflora.

Den tillverkas i cylindriska formar med en diameter på 36–37 cm och är formad som en tårta.

Efter fyra veckors mognadslagring har den mjölkaktig smak och kan ha en lätt sälta med en aning beska. Mellan den fjärde och sjätte veckan mognar den sakta från skorpan och in mot mitten och dess konsistens går från brytbar till mjuk. Aromen utvecklas gradvis. Efter sex till åtta veckor är osten mogen ända in och konsistensen är mjuk. Osten har en subtil arom av grädde, smör och hasselnöt.

I denna region med inriktning på spannmålsodling använder blandjordbruken med djurhållning baljväxter, sockerbetor och en mängd olika biprodukter från sockerbetor och spannmål som finns tillgängliga lokalt för att utfodra sina mjölkkobesättningar. Dessa basgivor med biprodukter ger en mjölk med förhållandevis låg fetthalt, men med en hög proteinhalt som är lämplig för framställning av ost. Genom att korna står på halmbädd kan man dessutom upprätthålla ett ekosystem av mikroorganismer som påverkar den naturliga floran i den obehandlade mjölken. Utöver villkoren för kornas foder får ”Brie de Meaux” sina särskilda egenskaper av att endast obehandlad mjölk används, vilket kräver ett kunnande som tillverkarna i det geografiska området har uppdaterat och bevarat.

Detta kunnande har utvecklats på gårdarna där man har använt tillverkningsmetoder som kräver enkla redskap och inte är särskilt tidskrävande. Detta speglas inte minst i hanteringen av löpläggningen som innebär att man kan få fram en fast ostmassa som lämpar sig för tillverkning av ost i formar med stor diameter, anpassningen av brytningen efter ostmassans egenskaper och användningen av en briespade för att fylla formarna. Den här typen av ostmassa rinner av naturligt, utan att den behöver finfördelas. Ostmassan bryts eller skivas grovt och formläggs sedan för hand i tunna lager med hjälp av en briespade.

Den slutliga behandlingen av ostarna i form av torrsaltning och mognadslagring ger ”Brie de Meaux” möjlighet att utveckla sina särskilda aromer.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

https://extranet.inao.gouv.fr/fichier/CDCBrieMeaux190320.pdf

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.