EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.9.2020

SWD(2020) 303 final

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

2020 års rapport om rättsstatsprincipen

Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Danmark

Följedokument till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

2020 års rapport om rättsstatsprincipen
Situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Europeiska unionen

{COM(2020) 580 final} - {SWD(2020) 300 final} - {SWD(2020) 301 final} - {SWD(2020) 302 final} - {SWD(2020) 304 final} - {SWD(2020) 305 final} - {SWD(2020) 306 final} - {SWD(2020) 307 final} - {SWD(2020) 308 final} - {SWD(2020) 309 final} - {SWD(2020) 310 final} - {SWD(2020) 311 final} - {SWD(2020) 312 final} - {SWD(2020) 313 final} - {SWD(2020) 314 final} - {SWD(2020) 315 final} - {SWD(2020) 316 final} - {SWD(2020) 317 final} - {SWD(2020) 318 final} - {SWD(2020) 319 final} - {SWD(2020) 320 final} - {SWD(2020) 321 final} - {SWD(2020) 322 final} - {SWD(2020) 323 final} - {SWD(2020) 324 final} - {SWD(2020) 325 final} - {SWD(2020) 326 final}

I.Rättsväsendet 

Det danska rättsväsendet består av 24 byretter, två landsretter och en Højesteret, samt två specialdomstolar 1 . Domstolsstyrelsen, som är oberoende, är ansvarig för förvaltningen och utvecklingen av domstolarna, vilket omfattar fördelning av domstolarnas budgetar samt förvaltning av byggnader och IKT-system. Det oberoende Dommerudnævnelsesrådet 2 lägger fram icke-bindande förslag till utnämning av domare till Justitsministeriet, som sedan föreslår dem för formell utnämning av den verkställande makten (drottningen) 3 . Dommerudnævnelsesrådet föreslår endast en domare per ledig tjänst. Det har inte funnits några fall där den verkställande makten inte följt de förslag som lagts fram av Dommerudnævnelsesrådet. Av öppenhetsskäl utfärdar Dommerudnævnelsesrådet ett pressmeddelande när det lägger fram sitt förslag till den lediga tjänsten. Anklagemyndigheden är en självständig institution som verkar under överinseende av Justitsministeriet och leds av Rigsadvokaten 4 . Advokatsamfundet är det oberoende organ som kontrollerar juristyrket och säkerställer dess oberoende 5 .

Oberoende

Domstolsväsendets upplevda oberoende ligger på en mycket hög nivå. Av allmänheten anser 86 % och av företagen 80 % att domstolarnas och domarnas oberoende är ”ganska eller mycket bra”, med en anmärkningsvärt stor andel av allmänheten (41 %) som anser att deras oberoende är ”mycket bra”. Dessa siffror har generellt legat på en stabil hög nivå för allmänheten sedan 2016 och har varit lika stabila för företag sedan 2010 6 .

Flera åtgärder har vidtagits för att stärka regelverket för att möjliggöra ansvarsutkrävande av domare och dess skyddsmekanismer. Det finns två typer av disciplinära åtgärder som kan vidtas mot domare: rättens ordförande kan utfärda en varning till en domare för försumlighet eller vårdslöshet i sin ämbetsutövning, medan Den Særlige Klageret 7 kan utfärda varningar, utdöma böter och, vid allvarliga tjänstefel, avskeda eller stänga av domaren om straffrättsliga förfaranden har inletts mot domaren 8 . Sedan 2019 kan en varning som utfärdats av en rättsordförande även överklagas till Den Særlige Klageret 9 , vilket innebär att en ytterligare skyddsmekanism har lagts till i systemet, i enlighet med Europarådets rekommendationer 10 . Initiativet till denna reform togs bland annat av Dommerforeningen, på grundval av ett specifikt fall där en domare fick en varning av en domstolschef som domaren ansåg vara ogrundad, men denne hade ingen möjlighet att få den prövad. En annan relevant utveckling när det gäller ramen för domares ansvarsskyldighet är Dommerforeningens antagande (i samarbete med Domstolsstyrelsen) av tolkande och förklarande kommentarer till de etiska riktlinjerna för domare. Kommentarerna, som antogs 2019, innebär en ytterligare specificering av de etiska riktlinjerna för domare från 2014, genom att de ger konkreta exempel på hur de ska tillämpas. Det är också ett svar på en rekommendation från Gruppen av stater mot korruption (Greco) 11 .

Justitieministerns befogenhet att utfärda instruktioner till Anklagemyndigheden i enskilda fall åtföljs av skyddsmekanismer och används inte i praktiken. Enligt rättegångslagen kan justitieministern utfärda allmänna riktlinjer för hur Anklagemyndigheden ska utföra sina uppgifter, samt instruktioner till åklagare i enskilda ärenden, vilket kan omfatta en instruktion om att inte väcka åtal. 12 Instruktionen måste utfärdas skriftligen, motiveras, och skickas skriftligen till Folketingets talman. 13 I praktiken tycks det, enligt myndigheterna, bara ha funnits ett fall där en sådan instruktion kommit från justitieministern. Det skedde 1995 i en situation där Rigsadvokaten inte fick utfärda en instruktion på grund av en intressekonflikt. Denna praxis förefaller i kombination med de rättsliga skyddsmekanismer som tillämpas minska hotet mot Anklagemyndighedens oberoende 14 . Mot bakgrund av senaste rättspraxis från Europeiska unionens domstol gällande den europeiska arresteringsordern 15 , har det faktum att denna rätt att utfärda instruktioner finns lett till att Danmark under 2020 ändrat sitt förfarande för att utfärda en sådan order 16 .

–

Kvalitet 

Det har uttryckts viss oro över de minskade utgifterna för rättsväsendet. Danmarks utgifter för domstolarna i procent av BNP är låga och har minskat under de senaste åren 17 . Antalet domare per invånare är också anmärkningsvärt lågt 18 . En rapport från 2020 framtagen av Dommerforeningen om ”Dommernes arbejdsforhold” innehåller en detaljerad analys av domarnas arbetsbörda, där man lyfter fram att antalet domare har stagnerat och att resurserna långsamt har minskats sedan 2011, samtidigt som ärendebelastningen har ökat 19 . Det har särskilt uttryckts oro över minskningen av domstolspersonal, vilket har gett domarna en större arbetsbörda. I juni 2020 beviljade regeringen extra finansiering till domstolarna för att hantera den ökade eftersläpningen på grund av att domstolarna stängts under covid-19-pandemin, vilket möjliggör ytterligare domartjänster 20 .

Vissa initiativ för att hantera de kvarvarande utmaningarna när det gäller digitaliseringen av rättsväsendet pågår. Möjligheten att inge ett ärende eller en stämning på elektronisk väg via internet och att följa stegen i målen och ärendena finns bara tillgänglig i begränsad utsträckning hos domstolarna 21 . Även om alla domslut från tredje instans offentliggörs, är det bara delvis fallet för domslut från första och andra instans, och arrangemangen för maskinläsbarhet av domslut är begränsade 22 . Enligt information från Domstolsstyrelsen pågår förberedelser för att skapa en omfattande internetdatabas för domslut, vilket även omfattar anonymisering av domsluten, under 2021. Domstolsstyrelsen genomför också ett projekt för användningen av digitala verktyg för att övervaka pågående måls genomsnittliga varaktighet, vilket ska göra det lättare att beräkna framtida handläggningstider 23 .

Effektivitet

Rättsväsendet hanterar sin ärendebelastning effektivt, även om avslutandegraden har sjunkit något. Den uppskattade tiden för att pröva civilrättsliga och handelsrättsliga mål samt förvaltningsmål och andra mål är väldigt kort och ligger under genomsnittet för civilrättsliga och handelsrättsliga mål i alla instanser. Den har dock ökat något under de senaste åren 24 . Samtidigt har avslutandegraden för civilrättsliga och handelsrättsliga mål minskat något under de senaste åren, då den sjunkit från 102 % 2017 till 95 % 2018 och 94 % 2019. Antalet pågående mål är fortfarande lågt, särskilt när det gäller civilrättsliga och handelsrättsliga mål 25 .

II.Regelverket för korruptionsbekämpning 

Systemet för korruptionsbekämpning bygger i stor utsträckning på informella regelverk för etik och integritet samt på sociala normer och offentlig granskning. Flera myndigheter deltar i att förebygga korruption samt främja god förvaltningssed och efterlevnad av rättsliga ramar, däribland Finanstilsynet, Folketingets ombudsman och Rigsrevisionen. Medarbejder- og Kompetencestyrelsen och Statsministeriet har ett ansvar när det gäller att främja integriteten hos offentliganställda och ministrar. En särskild enhet för korruption och utländska mutmål vid Statsadvokaten for Særlig Økonomisk og International Kriminalitet har särskild kompetens när det gäller att utreda allvarliga korruptionsfall. Förebyggandet av korruption regleras allmänt för offentliganställda, men Danmark har i nuläget ingen särskild lag för att skydda visselblåsare.

Danmark ligger på första plats både i EU och i hela världen på Transparency Internationals korruptionsindex 26 . Endast 35 % av respondenterna i en Eurobarometerenkät anser att korruptionen är utbredd (EU-genomsnitt: 72 %) och 7 % upplever att korruption påverkar dem i deras vardag (EU-genomsnitt: 26 %). När det gäller företag anser 16 % av dem att korruptionen är utbredd (EU-genomsnitt: 63 %) och 5 % anser att korruption är ett problem vid affärsverksamhet (EU-genomsnitt: 37 %). Av de tillfrågade anser 25 % att det finns tillräckligt många framgångsrika åtal för att avskräcka människor från korruption (EU-genomsnitt: 36 %) och 51 % av alla företag anser att personer och företag som åker fast för att ha mutat en högre tjänsteman straffas på lämpligt sätt (EU-genomsnitt: 31 %) 27 .

Korruption och besläktade brott är straffbara enligt den danska strafflagen. Den påföljd som föreskrivs för givande av muta och tagande av muta 28 inom den offentliga sektorn är böter eller fängelse i upp till sex år och för mutbrott inom den privata sektorn 29 böter eller fängelse i upp till fyra år. För juridiska personer kan böter utfärdas för ett brott enligt bestämmelserna i strafflagen 30 . År 2018 antog Danmark en ändring av strafflagen (Straffeloven) gällande penningtvätt, som höjde de tillämpliga straffsatserna (från 6 till 8 års maximistraff) 31 .

Danmark gjorde en översyn av sin övergripande tillsynsmetod och inrättade en specialiserad enhet för korruption och utländska mutmål vid Statsadvokaten for Særlig Økonomisk og International Kriminalitet (SØIK) 2014. Polisen, Anklagemyndigheden och en specialiserad enhet vid Statsadvokaten for Særlig Økonomisk og International Kriminalitet (SØIK) är de myndigheter som ansvarar för att utreda och väcka åtal vid korruption. SØIK är en specialiserad åklagarenhet som också fungerar som samordnande organ. SØIK inrymmer även den nationella finansunderrättelseenheten (Hvidvasksekretariatet) och har, sedan 2015, en enhet för internationella mål, däribland mål som rör mutor till utländska offentliga tjänstemän 32 . Inom polisen har man nyligen förstärkt sina upphandlingsförfaranden och genomfört insatser för att informera och utbilda poliser om den etiska kod som antogs 2015 33 . Ett visselblåsarsystem som upprättades 2019 gör det möjligt att anmäla brott och överträdelser av förvaltningslagstiftningen, däribland intressekonflikter. Allmänheten kan vända sig med klagomål till Den Uafhængige Politiklagemyndighed, som utför extern tillsyn och kontroll av polis- och åklagarmyndigheterna 34 . Greco har dock rekommenderat att myndigheterna analyserar behovet av att införa ett krav på att polistjänstemän regelbundet deklarerar sina ekonomiska intressen, samt åtgärder för att höja medvetenheten hos de polisanställda om deras plikt att rapportera korruptionsrelaterad misskötsamhet inom polisväsendet 35 .

Danmark har inte ett särskilt organ för att främja integritet och förhindra korruption utan i stället flera myndigheter med avgränsade uppgifter. Även om Danmark inte har ett särskilt organ eller en särskild strategi för korruptionsbekämpning har man inrättat ett forum för korruptionsbekämpning 36 som håller regelbundna möten för myndigheter för att förbättra samordning och utbyta information. Ministerierna samarbetar och tar fram lagstiftning för korruptionsbekämpning. Finanstilsynet har utfärdat riktlinjer, manualer och instruktioner för etiskt uppförande och finansiella aspekter av korruptionsbekämpning. Rigsrevisionen reviderar statliga institutioner och granskar de utgifter som Folketinget och statliga företag beviljat. Därutöver har andra myndigheter som Medarbejder- og Kompetencestyrelsen vid Skatteministeriet och Statsministeriet uppgifter kopplade till främjandet av integritet och korruptionsförebyggande inom den offentliga förvaltningen 37 . Danmarks tradition av hög etisk standard och öppenhet vid offentliga förfaranden har inneburit att det finns få formella regelverk och kontrollåtgärder för att förebygga korruption, särskilt när det gäller personer som innehar höga verkställande befattningar, och Greco har rekommenderat att man utformar regler som är mer bindande 38 .

Finansministeriet har utfärdat uppförandekoder för offentliganställda, medan ministrar får vägledning i integritetsfrågor när de utses. En reviderad version av uppförandekoden för den offentliga sektorn offentliggjordes i december 2017 och innehåller regler om sekundär sysselsättning och ett krav på korrekt uppträdande för offentligt anställda. Medarbejder- og Kompetencestyrelsen offentliggjorde 2017 den reviderade upplagan av God adfærd i det offentlige och 2015 Kodex VII – de syv centrale pligter, där man fastställer etiska standarder och uppförandekoder för offentligt anställda. För att komplettera dessa utvecklades it-baserade kurser för alla anställda i den centrala förvaltningen. Dessa koder gäller dock inte för ministrar, som i stället förses med en handbok med vägledning kring integritetsfrågor när de utses till posten. Danmark har inte heller någon etisk kod för folketingsledamöter eller personer med höga verkställande befattningar 39 . Till dem riktar man sig i ett offentligt brev där de informeras om sina skyldigheter när det gäller etiskt uppförande och att upprätthålla allmänhetens förtroende. Greco har rekommenderat att man tar fram uppförandekoder både för folketingsledamöterna och regeringens medlemmar, särskilt när det gäller intressekonflikter, och att man tar fram en övergripande integritetsstrategi för personer med höga verkställande befattningar 40 .

Den offentliga förvaltningen är bunden av regler om opartiskhet, vilket omfattar en plikt att rapportera eventuella intressekonflikter. Enligt förvaltningslagen får inga personer som är anställda av eller agerar på ett offentligt organs vägnar vara involverade i ärenden som kan väcka tvivel om opartiskheten. För att undvika intressekonflikter måste ministrar avsäga sig alla (betalda och obetalda) uppdrag i privata eller offentliga företag när de tillträder 41 . Detta omfattar dock inte egenanställningar, ekonomiska intressen, hedersuppdrag eller sådana uppdrag som har att göra med ministerns politiska parti. Även om bestämmelserna i Forvaltningsloven är tillämpliga på ministrar, ger den dem ett betydande utrymme när det gäller rapportering av en potentiell eller tydlig intressekonflikt, utan att tillhandahålla så mycket vägledning. Dessutom innehåller den inga åtgärder för att kontrollera efterlevnaden 42 . För folketingsledamöter finns det ingen allmän definition av intressekonflikter och det befintliga ramverket omfattar inte någon rapporteringsmekanism. Greco har rekommenderat att man inför ett krav på offentliggörande av särskild information när en konflikt kan uppstå rörande en fråga under behandling i parlamentsförfaranden 43 .

Även om det finns system för deklaration av tillgångar kontrolleras inte efterlevnaden systematiskt. För folketingsledamöter finns det en formell offentlig registrering av uppdrag och ekonomiska intressen som kan granskas av allmänheten på Folketingets webbplats. Men Greco har rekommenderat att man säkerställer att uppförandekoderna är tillämpliga på dem, när så krävs 44 . Även om folketingsledamöterna generellt i stor utsträckning registrerar sina ekonomiska intressen i registret, så är efterlevnaden inte fullständig 45 . På samma sätt finns det inga allmänna regler när det gäller högt uppsatta offentliganställdas skyldighet att deklarera ekonomiska intressen. Alla ministrar ska dock deklarera sina ekonomiska intressen utifrån ett standardformulär som ska lämnas in vid tillträdet och uppdateras årligen. Systemet bygger inte på lagstiftning, men efterföljande regeringar har följt det som om det vore obligatoriskt 46 . Ministrar som även är folketingsledamöter omfattas inte av Folketingets deklarationssystem. Till skillnad från det system som finns för folketingsledamöter omfattar detta system uttryckligen vissa av äkta makars och/eller partners ekonomiska intressen. Greco har dock rekommenderat att dessa riktlinjer fastställs som lagstiftning samt att man utvidgar omfattningen för deklarationerna och inför kontroller 47 .

I det danska systemet finns inte tydliga regler och vägledning för hur personer som har anförtrotts höga verkställande befattningar ska agera i kontakter med lobbyister. Det finns inte heller några rapporterings- eller informationskrav som är tillämpliga för dem som försöker påverka regeringens åtgärder och politik. Men medan en majoritet av de svarande i alla EU:s 27 medlemsländer anser att alltför nära kopplingar mellan företag och politiker i deras land leder till korruption, så var dessa siffror lägst i Danmark (47 %) (EU-genomsnitt: 76 %) 48 . Lobbyverksamhet i någon form (särskilt från intressegrupper) är en accepterad del av beslutsförfarandet, i syfte att skapa ett brett stöd för beslut. Trots det rekommenderar Greco att man inför regler och riktlinjer för kontakter med lobbyister och tredje parter som vill påverka förfaranden och beslut och att öppenhet ökas kring sådana kontakter 49 .

Det finns inga tydliga regler för ”svängdörrar”. I avsaknad av en särskild policy för ”karenstid” har det upprepade gånger rapporterats att ministrar gått direkt till högt uppsatta politiska lobbyuppdrag. Trots att Greco rekommenderar att man inför regler för att hantera anställningar av personer som anförtrotts högt uppsatta verkställande befattningar efter att de avslutat sin tjänst i den offentliga sektorn, finns det för närvarande inga konkreta planer på att införa sådana regelverk 50 .

Det finns särskilda mekanismer för att skydda visselblåsare, men det finns ingen övergripande lagstiftning. Danmark har i nuläget ingen särskild lag till skydd för visselblåsare. Det finns dock lagstiftning inom den finansiella sektorn som en del av införlivandet av kapitalkravsdirektivet IV 51 . Den danska företagsorganisationen (Erhvervsstyrelsen) rekommenderar företagen att på frivillig basis upprätta arrangemang, om de vill. Därutöver finns det andra befintliga system i den offentliga sektorn eller inom vissa sektorspecifika områden, däribland externa och interna förfaranden för Finanstilsynet, ett externt visselblåsarsystem för Erhvervsstyrelsen när det gäller potentiella överträdelser av revisionslagstiftningen, samt ett system inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Socialfonden 52 .

Problem kring finansieringen av politiska partier har lyfts fram i internationella utvärderingar, och de flesta av rekommendationerna har ännu inte genomförts. Dessa rekommendationer omfattar att man hanterar upplevda brister, exempelvis att det inte finns någon skyldighet att rapportera donationer över ett visst tröskelvärde, samt att man säkerställer oberoende tillsyn när det gäller finansieringen av politiska partier och valkampanjer 53 . Siffror från Eurobarometer visar att Danmark är det enda landet där andelen tillfrågade som instämde i att det finns tillräcklig öppenhet i och tillsyn över finansieringen av politiska partier sjunkit sedan 2013 (från 41 % 2013 till 34 % 2019 (EU-genomsnitt: 32 %)) 54 .

Även om repressiva åtgärder tycks tillämpas på ett lämpligt sätt, finns det en brist på allmänt tillgänglig statistik om korruption. Trots att man nyligen har haft fällande domar för korruptionsrelaterade brott 55 och viktiga domstolsbeslut offentliggörs i rättsväsendets officiella betaltidning, offentliggör Danmark inte statistik om utländska mututredningar eller om mål som inletts eller avslutats 56 .

III.Mediernas mångfald

I grundlagen fastställs den övergripande ramen för skyddet av yttrandefriheten. Uppgifterna, organisationsstrukturen och arbetsordningen för den nationella tillsynsmyndigheten för medier, Radio og tv-nævnet, föreskrivs i lagen. Det finns inga särskilda lagar om öppenhet kring medieägande eller fördelning av statlig reklam. Tillgången till handlingar regleras i lagen om tillgång till offentliga handlingar (Lov om offentlighed i forvaltningen) från 2014 57 .

Radio og tv-nævnet agerar oberoende. Den oberoende myndighetens organisationsstruktur fastställs i den danska lagen om radio och tv-sändningar (Lov om radio- och fjernsynsvirksomhed). Medieenheten vid Slots- og Kulturstyrelsen fungerar som sekretariat för Radio og tv-nævnet. Radio og tv-nævnet anser sig ha en robust organisationsstruktur, även om vissa beslut har väckt starkt politiskt intresse 58 . En mycket låg risk för mediemyndighetens oberoende och effektivitet registreras också i den senaste upplagan av övervakningsverktyget för mediepluralism (MPM 2020). Radio og tv-nævnets arbetsordning fastställs i ett dekret som har uppdaterats efter revideringen av direktivet om audiovisuella tjänster (AVMSD). Ministern utser åtta medlemmar till Radio og tv-nævnet, däribland ordföranden och vice ordföranden för en period på fyra år. Omval är möjliga. En medlem utses av Samarbejdsforum for Danske Lytter- og Seerorganisationer (Samarbetsforum för danska lyssnar- och tittarorganisationer) och en av Den Danske Dommerforening. Avskedande av ordföranden/medlemmar i kollegieorganet måste ske enligt regelverket i Forvaltningsloven. Innan ett beslut tas om avskedande ska den berörda medlemmen få yttra sig. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla en förklaring. Därutöver ska medlemmen ha möjlighet att lämna in ett klagomål angående beslutet och överklaga det till domstol. Radio og tv-nævnets beslut kan inte överklagas till ministeriet, utan endast till domstolarna. Som för alla administrativa beslut kan Folketingets ombudsman behandla klagomål om ärendehantering.

Det danska pressrådet (Pressenævnet) är ett oberoende självreglerande organ inom Justitsministeriet vilket inrättats enligt lag 59 . Det hanterar klagomål angående danska massmedier och består av åtta medlemmar som utses av justitieministern och representerar journalister, allmänheten och redaktionsledningen för tryckta medier samt radio och tv. Ordföranden och vice ordföranden utses på rekommendation från ordföranden för Højesteret. Pressenævnet kan uttrycka kritik i fall som rör sund pressetik och instruera redaktören för de berörda medierna att publicera ett svar och/eller Pressenævnets beslut. Men man kan inte ålägga några sanktioner eller tilldela den klagade någon ekonomisk kompensation 60 .

Det finns inga särskilda regler om insyn i medieägande eller fördelning av statlig reklam. Statlig reklam måste följa de allmänna reglerna i Lov om radio- och fjernsynsvirksomhed och den sekundärlagstiftning som är kopplad till lagen, som bygger på direktivet om audiovisuella tjänster. I övervakningsverktyget för mediepluralism 2020 påpekas det att ägande på över 20 % av aktierna måste inkluderas i årsredovisningen för alla företag, inklusive medieföretag, men det finns inga särskilda krav för medieföretag. Danska medieaktörer har angett att de trots avsaknaden av särskilda regler ändå anser att insynen i medieägande är relativt tillfredsställande i praktiken, framför allt genom Det Centrale Virksomhedsregister och när det gäller ägarna av de största medierna 61 .

Rätten till information är föremål för vissa begränsningar. Lov om offentlighed i forvaltningen, som innehåller regelverket för alla offentliga förvaltningar och ministerier när det gäller tillgång till information och handlingar, ändrades 2014, vilket begränsade allmänhetens och journalisters tillgång till vissa statliga handlingar 62 . Enligt 7 § i lagen kan vem som helst begära ut handlingar som en offentlig förvaltning ingått eller upprättat som en del av sitt administrativa förfarandet i samband med myndighetsutövningen. Den här tillgången är dock begränsad när det gäller vissa typer av mål, handlingar eller information, särskilt myndigheters interna arbetsdokument eller handlingar som utbyts när en minister söker råd och stöd från sin personal 63 . Intressenter påpekar att undantagen i fall som rör råd och stöd till ministern samt kommunikation med folketingsledamöter under lagstiftningsprocessen kan leda till att grunden för vissa politiska överenskommelser hålls hemlig 64 . Folketingets ombudsman har också konstaterat att undantaget för ministeriearbetet har en begränsande effekt på rätten till tillgång i praktiken 65 .

Danmark har en stark tradition av yttrandefrihet. Den övergripande ramen för skyddet av yttrandefriheten återfinns i grundlagen 66 . I Reportrar utan gränsers årliga internationella pressfrihetsindex hamnar Danmark återkommande bland de högst rankade länderna, för närvarande på tredje plats i världen 67 . Fängelsestraff ingår dock i straffskalan för förtal i Danmark 68 . Enligt övervakningsverktyget för mediepluralism 2020 anses skyddet av yttrandefriheten medföra mycket små risker på grund av den generella stabiliteten hos den demokratiska traditionen och institutionerna i Danmark. Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet publicerade inga larm som gällde Danmark under 2019 och 2020 69 . En särskild yttrandefrihetskommission (Ytringsfrihedskommissionen) 70 inrättades 2017/2018 i syfte att bedöma ramen och de allmänna förutsättningarna för yttrandefriheten. Den lade fram sin rapport i april 2020, vilket bidrog till en allmän politisk diskussion om yttrandefrihetens status i det danska samhället 71 .

IV.Andra institutionella problem med koppling till kontroller och motvikter

Danmark har ett parlamentariskt enkammarsystem, där både regeringen och folketingsledamöterna kan lägga fram förslag till lagstiftning, även om lagförslag oftast läggs fram av regeringen. I avsaknad av en konstitutionsdomstol kan efterhandsutvärdering avseende författningsenlighet utföras av alla domstolar i konkreta mål 72 . Folketingets ombudsman granskar offentliga myndigheters beslut och Institut for menneskerettigheder övervakar respekten för de grundläggande rättigheterna.

Lagstiftningsförfarandet omfattar en omfattande förberedelseprocess. Justitsministeriets riktlinjer för rättslig kvalitet 73 innehåller detaljerade instruktioner om förfarandet för att utarbeta lagstiftning, däribland om lagstiftningsplanering och förberedande steg, så som eventuella förberedande kommissioner och obligatoriska konsekvensbedömningar (bland annat av ekonomiska och miljömässiga konsekvenser samt om administrativa konsekvenser för medborgarna). Lagförslag från regeringen offentliggörs ofta för offentligt samråd på en regeringsportal (under en rekommenderad minimiperiod på fyra veckor) och skickas direkt ut på remiss till berörda myndigheter och organisationer 74 . Lagförslag genomgår även en teknisk rättslig granskning av Justitsministeriet, bland annat för att säkerställa överensstämmelse med internationella skyldigheter gällande mänskliga rättigheter 75 .

Folketingets ombudsman är avgörande för granskningen av förvaltningsbeslut. Folketingets ombudsman, som väljs av Folketinget efter varje allmänt val 76 , fungerar som en myndighet för överklaganden av förvaltningsbeslut och tillhandahåller en bedömning av huruvida offentliga myndigheters agerade stämmer överens med befintlig lagstiftning eller god förvaltningssed. Ombudsmannen agerar utifrån inlämnade klagomål eller utför undersökningar på eget initiativ. Under 2019 behandlade ombudsmannen 5 368 klagomål, varav många hade att göra med tillgången till offentliga handlingar, samt 163 undersökningar på eget initiativ som var inriktade på mer allmänna frågor som påverkar ett större antal medborgare 77 . Ombudsmannens yttranden, som kan omfatta rekommendationer till myndigheter att öppna ett ärende på nytt eller ändra ett beslut, är inte bindande. Enligt information från både myndigheterna och ombudsmannen följer de offentliga myndigheterna i praktiken generellt rekommendationerna. Utöver ombudsmannen fungerar Danmarks Institut for menneskerettigheder som nationell människorättsinstitution och tilldelades 2018 på nytt A-status av The Global Alliance of National Human Rights Institutions. Institutet fungerar även som nationellt jämställdhetsorgan.

Civilsamhället i Danmark anses vara öppet 78 och det finns ett nära samarbete med civilsamhällesorganisationer via ett råd för mänskliga rättigheter. Danmarks Institut for menneskerettigheder engagerar ett stort antal civilsamhällesorganisationer från olika områden via sitt råd för mänskliga rättigheter (Rådet for Menneskerettigheder), som bedömer utformningen och genomförandet av institutets verksamhet, kan rekommendera ny verksamhet och utser sex av de 14 ledamöterna i styrelsen 79 .

Det beslutsförfarande som ledde fram till att domstolarnas verksamhet ställdes in under covid-19-pandemin har varit omdebatterat. De akutåtgärder som vidtogs som ett svar på covid-19-pandemin byggde på en ändring av den danska smittskyddslagen (Epidemiloven) genom vilken befogenheten att anta beslut för att bekämpa pandemin överfördes till hälsoministern. Lagen antogs enhälligt av Folketinget den 12 mars 2020. 80  Samma dag meddelade Domstolsstyrelsen, med tanke på covid-19-pandemin, att enbart domstolarnas viktigaste funktioner skulle upprätthållas och de mest akuta och kritiska målen skulle komma att prioriteras 81 . Sedan dess har det uppstått en del debatt om huruvida detta beslut togs i enlighet med vad som föreskrivs i grundlagen angående domstolarnas oberoende. I en studie från tankesmedjan Justitia 82 menar man att Domstolsstyrelsen kan ha gått för långt i sina riktlinjer, med tanke på att Domstolsstyrelsen, enligt grundlagen och rättegångslagen, inte har befogenhet att ta över domstolarnas uppgift att besluta om vilka mål som ska prioriteras. I offentliga uttalanden har akademiker och Den Danske Dommerforeningen också uttryckt oro, samtidigt som man erkänner de extraordinära omständigheter som krävde ett snabbt agerande. Justitsministeriet och Domstolsstyrelsen har invänt mot dessa synpunkter 83 . Folketinget har tillsatt en oberoende expertpanel som ska utreda regeringens övergripande hantering av pandemin och förväntas lägga fram sina resultat i slutet av 2020.

Domstolsstyrelsen är aktiv i främjandet av rättsstatsprincipen. Under de senaste åren har Domstolsstyrelsen genomfört en rad insatser för att främja rättsstatsprincipen, förbättra förståelsen för rättssystemet hos olika målgrupper och förbättra rättsväsendets användarfokus. Dessa omfattar initiativ riktade till allmänheten, via utbildningsvideor, till skolbarn via läroplaner för lärare, till journalister via en särskild webbplats och till lekmannadomare, genom att de får detaljerade informationsmaterial innan de tillträder 84 .

Bilaga I: Förteckning över källor i alfabetisk ordning*

* En förteckning över bidrag som mottagits i samband med samrådet inför 2020 års rapport om rättsstatsprincipen finns på (kommissionens webbplats).

Centrum för mediernas mångfald och mediefrihet (2020), Övervakningsverktyget för mediepluralism 2020. https://cmpf.eui.eu/media-pluralism-monitor/mpm-2020  

Cepej (2020), Undersökning om rättssystemens funktion i EU:s medlemsstater.

Civicus kartläggning av det offentliga rummet: Danmark https://monitor.civicus.org/country/denmark/  

Europarådet: Ministerkommittén (2000), ministerkommitténs rekommendation till medlemsstaterna Rec(2000)19, The role of public prosecution in the criminal justice system.

Europarådet: Ministerkommittén (2010), ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)12 till medlemsstaterna om domares oberoende, effektivitet och ansvar.

Europarådet: Ministerkommittén (2016), ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2016)4 till medlemsstaterna om skydd av journalistik och journalisters och andra medieaktörers säkerhet.

Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet – Danmark. https://www.coe.int/en/web/media-freedom  

Europeiska unionens domstol, dom av den 25 juli 2018, LM, C-216/18 PPU.

Europeiska unionens domstol, dom av den 27 maj 2019 i de förenade målen OG, C-508/18 och PI, C-82/19 PPU.

Den Danske Dommerforening (2020), ”Dommernes arbejdsforhold”.

Danmarks Domstole (2020), Civile sager, https://domstol.dk/om-os/tal-og-fakta/civile-sager/  

Danmarks regering (2020), underlag från Danmark för 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

Danmarks regering (2019), Styrkelse af indsatsen mod finansiel kriminalitet.  https://www.regeringen.dk/media/6607/aftale-om-styrkelse-af-indsatsen-mod-finansiel-kriminalitet-270319_endelig.pdf

Danske Medier (1 maj 2020). Danske Medier glæder sig over offentliggørelsen af Ytringsfrihedskommissionens betænkning torsdag.  https://danskemedier.dk/aktuelt/journalistik-og-redaktion/danske-medier-glaeder-sig-over-offentliggoerelsen-af-ytringsfrihedskommissionens-betaenkning/  

Dansk journalistforbund, Offentlighedslov.  https://journalistforbundet.dk/offentlighedslov  

Europeiska kommissionen (2020), resultattavla för rättskipningen i EU.

Europeiska kommissionen (2020), Rapport om tillämpningen av rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna.

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, dom av den 9 januari 2013, Oleksandr Volokov mot Ukraina, ansökan nr. 21722/11.

Greco (2014), fjärde utvärderingsomgången – utvärderingsrapport om Danmark om att förebygga korruption beträffande parlamentsledamöter, domare och åklagare.

Greco (2019), tredje utvärderingsomgången – andra efterlevnadsrapporten om Danmark om öppenhet kring partifinansiering.

Greco (2019), femte utvärderingsomgången – efterlevnadsrapport om Danmark om förebyggande av korruption och främjande av integritet i centralregeringar (höga verkställande funktioner) och brottsbekämpande myndigheter.

Greco (2020), fjärde utvärderingsomgången – interimsrapport gällande efterlevnaden om Danmark om att förebygga korruption beträffande parlamentsledamöter, domare och åklagare.

Information (6 juli 2020), Mails sår tvivl om, hvorvidt nedlukningen af domstolene var i overensstemmelse med Grundloven. https://www.information.dk/indland/2020/07/mails-saar-tvivl-hvorvidt-nedlukningen-domstolene-overensstemmelse-grundloven?lst_mst  

Justitia (2020), Retsstaten og covid-19. http://justitia-int.org/retsstaten-og-covid-19

Justitsministeriet, Vägledning för rättslig kvalitet (Vejledning om lovkvalitet). https://lovkvalitet.dk/  

Justitsministeriet (24 juni 2020), Nye dommere skal lette presset på domstolene. https://www.justitsministeriet.dk/nyt-og-presse/pressemeddelelser/2020/nye-dommere-skal-lette-presset-paa-domstolene  

Domstolsstyrelsen, Nødberedskab ved Danmarks Domstole: Yderligere information.  https://www.domstol.dk/aktuelt/2020/3/noedberedskab-ved-danmarks-domstole-yderligere-information/

Folketingets ombudsman (2020), årsrapport 2019.

Folketingets ombudsman (2017), årsrapport 2016.

Reportrar utan gränser, 2020 internationellt pressfrihetsindex.

Transparency International (2018), Exporting corruption – progress report 2018: assessing enforcement of the OECD anti-bribery convention.  https://images.transparencycdn.org/images/2018_Report_ExportingCorruption_English_200402_075046.pdf  

Förenta nationernas konvention mot korruption (2017), Bedömning av genomförandet av Förenta nationernas konvention mot korruption – landsrapport för Danmark.  https://www.unodc.org/documents/treaties/UNCAC/CountryVisitFinalReports/2017_10_21_Denmark_Final_Country_Report.pdf

Virtuellt besök i Danmark i samband med 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

Bilaga II: Landsbesök i Danmark

I juni och juli 2020 höll kommissionen virtuella möten med:

·Dansk Journalistforbund

·Den Danske Dommerforening

·Danske Medier

·Pressenævnet

·Justitsministeriet

·Domstolsstyrelsen

·Folketingets Ombudsmand

·Anklagemyndigheden

·Statsaedvokaten for Særlig Økonomisk og International Kriminalitet

·Højesteret

·Transparency International Danmark

Dessutom lämnade Slots- og Kulturstyrelsen ett skriftligt bidrag i stället för att delta i ett virtuellt möte.

* Kommissionen träffade också företrädare för följande organisationer vid ett antal övergripande möten:

·Amnesty International

·Civil Liberties Union for Europe

·Civil Society Europe (Civila samhället Europa)

·Europeiska kyrkokonferensen

·EuroCommerce

·European Center for Not-for-Profit Law (Europeiska centrumet för icke-vinstdrivande rätt)

·Europeiskt centrum för press- och mediefrihet

·Europeiska medborgarforumet

·Free Press Unlimited

·Front Line Defenders

·ILGA-Europe

·Internationella juristkommissionen

·Internationella federationen för mänskliga rättigheter

·Internationella pressinstitutet

·Plattformen för livslångt lärande

·Open Society Justice Initiative/Open Society European Policy Institute

·Reportrar utan gränser

·Transparency International EU

(1)      Sø- og Handelsretten och Tinglysningsretten. CEPEJ (2020), Study on the functioning of the judicial systems in the EU Member States. 

(2)    Medlemmarna utses av justitieministern och består av en domare för Højesteret och en domare för en landsrett som förslås av respektive domstol, en domare för en byrett som föreslås av Dommerforeningen, en advokat som utses av Advokatsamfundet samt två representanter för allmänheten som utses av Kommunernes Landsforening och Dansk Folkeoplysnings Samråd.

(3)      Med undantag för ordföranden för Højesteret, som väljs och utses direkt av Højesteret i enlighet med ett internt förfarande. Därutöver, när det gäller domare till Højesteret, föreskriver lagen ett särskilt förfarande enligt vilket den kandidat som valts av utnämningsrådet granskas av domarna i Højesteret innan utnämningen bekräftas.

(4)      Rigsadvokaten utnämns av den verkställande makten (formellt sett drottningen) på rekommendation från justitieministern efter godkännande från regeringens rekryteringsråd, och kan avskedas utifrån en motiverad rekommendation från justitieministern (i det senare fallet lämnas rekommendationen in direkt till drottningen).

(5)      Retsplejeloven, 15 §.

(6)      Figurerna 44, 46 och 48, Resultattavla för rättskipningen i EU 2020. Nivån av upplevt oberoende hos rättsväsendet kategoriseras på följande vis: mycket låg (mindre än 30 % av de tillfrågade anser att rättsväsendets oberoende är ganska bra eller mycket bra), låg (30–39 %), genomsnittlig (40–59 %), hög (60–75 %), mycket hög (mer än 75 %).

(7)      Den Særlige Klageret består av en domare var från Højesteret, en landsret och en byret, en jurist och en juridikprofessor, som utses av den verkställande makten genom nominering från domstolsväsendet (för domarmedlemmarna) och Advokatsamfundet (för juristen).

(8)      Beslut från Den Særlige Klageret kan överklagas till Højesteret. Retsplejelovens 48–49 §§.

(9)      Retsplejelovens 48a §.

(10)      Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2010)12, punkt 69. Se även domstolens dom av den 25 juli 2018, LM, C-216/18 PPU, punkt 67.

(11)      Grecos fjärde utvärderingsomgång, rekommendation v, som Greco nu anser ha genomförts på ett tillfredsställande sätt. Grecos fjärde utvärderingsomgång – Interimsrapport gällande efterlevnaden, s. 5. Se även Europadomstolens dom av den 9 januari 2013, Oleksandr Volokov mot Ukraina, ansökan nr 21722/11, punkterna 175–179.

(12)      Retsplejeloven, 98.3 §. Vid sidan av detta finns det fall där justitieministern enligt lagen måste besluta huruvida det ska väckas åtal eller inte i ett ärende, däribland när det gäller terrorismrelaterade brott, högförräderi och brott mot staten (rättegångslagen, kapitel 12).

(13)      Figur 55 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(14)      Enligt Europarådets ministerkommittés rekommendation Rec(2000)19, punkt 13 d: ”Om regeringen har befogenhet att instruera åklagare att väcka åtal i ett specifikt ärende måste sådana instruktioner åtföljas av lämpliga garantier för att öppenhet och rättvisa respekteras i enlighet med nationell lagstiftning”. När det gäller skyddsmekanismerna, punkt 13 d–e.

(15)      EU-domstolens dom av den 27 maj 2019 i de förenade målen OG, C-508/18 och PI, C-82/19 PPU.

(16)      Från och med den 15 februari 2020 är domstolarna den enda myndighet som har befogenhet att utfärda en europeisk arresteringsorder. Lov om udlevering af lovovertrædere, 46 och 47 §§. Se även Europeiska kommissionens rapport om tillämpningen av rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna, s. 5–6.

(17)      Utgifterna per invånare ligger på en medelnivå, men har även minskat stadigt sedan 2012. Figurerna 32 och 33 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(18)      Figur 35 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(19)      Den Danske Dommerforening, Dommernes arbejdsforhold, s. 5–8.

(20)      Meddelande från Justitsministeriet av den 24 juni 2020, Nye dommere skal lette presset på domstolene.

(21)      Figur 27 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(22)      Figurerna 28 och 29 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(23)      Underlag från Danmark för 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 10.

(24)      Inga separata uppgifter för administrativa mål finns tillgängliga.

(25)      Figurerna 5–15 i 2020 års resultattavla för rättskipningen i EU. 2019 års uppgifter om avslutandegraden finns på: Danska domstolar, tvistemål.

(26)      Transparency International (2020), 2019 års korruptionsindex.

(27)      Flash Eurobarometer 482 (2019), företagens inställning till korruption i EU..

(28)      Straffeloven. 122 och 144 §§.

(29)      Straffeloven. 299.2 §.

(30)      306 §, jfr. 2 §

(31)      Folketinget, lag nr 711 från 2018.

(32)      Förenta nationernas konvention mot korruption (2017), Bedömning av genomförandet av Förenta nationernas konvention mot korruption – landsrapport för Danmark.

(33)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport.

(34)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, s. 48.

(35)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, rekommendationerna xiii och xiv.

(36)      Med representanter för Justitsministeriet, Rigsadvokaten, SØIK, Utrikesministeriet, Finansministeriet, osv. i syfte att förbättra samordningen och informationsutbytet mellan myndigheterna när det gäller korruptionsbekämpning.

(37)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, s. 17.

(38)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport.

(39)      En uppförandekod med titeln God adfærd i det offentlige, som delas ut till alla offentliganställda. Syftet med denna skrift är att klargöra grundläggande plikter och ansvarsområden för anställda inom den offentliga sektorn.

(40)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, rekommendationerna i, ii och iii.

(41)      Enligt artikel 8 i lagen om ersättning och pensioner för ministrar.

(42)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, punkterna 67–69.

(43)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, rekommendation ii.

(44)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, rekommendation iv.

(45)      Webbplats för Folketinget: https://www.ft.dk/da/medlemmer/medlemmer-uden-registreringer

(46)      Deklarationerna ska omfatta uppdrag (aktuella och under de senaste fem åren), egenföretagande med en årlig omsättning på över 50 000 DKK (ca 6 700 euro), företagsintressen på över 50 000 DKK (ca 6 700 euro) (inklusive aktuella investeringar), ekonomiska avtal med tidigare och/eller framtida arbetsgivare samt medlemskap i organisationer.

(47)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, rekommendationerna vii, viii.

(48)      Särskild Eurobarometer 502 (2020).

(49)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, rekommendation v.

(50)      Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, rekommendation vi.

(51)      Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag.

(52)      Senast skapades en särskild visselblåsarportal av Erhvervsstyrelsen för anmälningar angående bedrägerier kopplade till covid-19-relaterade ersättningsprogram (LOV nr 796 av den 9 juni 2020).

(53)      Grecos tredje utvärderingsomgång – andra efterlevnadsrapporten.

(54)      Särskild Eurobarometer 502 (2020).

(55)      Exempelvis överträdelser av regler om intressekonflikter och maktmissbruk och ett antal grova brott som utretts rörande penningtvätt.

(56)      Transparency International (2018), Exporting corruption – progress report 2018: assessing enforcement of the OECD anti-bribery convention, s. 43.

(57)      I Reportrar utan gränsers årliga internationella pressfrihetsindex hamnar Danmark återkommande bland de högst rankade länderna, för närvarande på tredje plats. Se https://rsf.org/en/ranking

(58)      Skriftligt underlag från Radio og tv-nævnet, s. 1–2.

(59)      Medieaansvarsloven – Konsolideret lov 2018-12-27 nr 1719 (Medieansvarslagen).

(60)      Det danska pressrådets (Pressenævnets) webbplats, https://www.pressenaevnet.dk/press-ethical-rules/

(61)      Information som mottagits i samband med landsbesöket.

(62)      I detta sammanhang bör det också noteras att den huvudsakliga risken för skyddet av journalister, enligt övervakningstyget för mediepluralism 2020, består i att rätten till information inte uttryckligen skyddas i grundlagen.

(63)      19–33 §§ och 35 § i Lov om offentlighed i forvaltningen.

(64)      24 och 27.2 §§ i Lov om offentlighed i forvaltningen. Information som framkommit vid besöket i landet och exempelvis uttalanden från Dansk journalistforbund, Offentlighetslov; eller Danske Medier. Danske Medier glæder sig over offentliggørelsen af Ytringsfrihedskommissionens betænkning torsdag.

(65)      24 § i Lov om offentlighed i forvaltningen. Årsrapport från Folketingets ombudsman (2016), s. 141–142.

(66)      77 § i grundlagen.

(67)      Reportrar utan gränser, 2020 internationellt pressfrihetsindex.

(68)      https://cmpf.eui.eu/wp-content/uploads/2019/01/decriminalisation-of-defamation_Infographic.pdf

(69)      Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet, https://www.coe.int/en/web/media-freedom

(70)      Underlag från Danmark för 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 20.

(71)      I linje med Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/REC(2016)4 om skydd av journalistik och journalisters och andra medieaktörers säkerhet, där det efterlyses en övergripande rättslig ram som gör det möjligt för journalister och andra medieaktörer att bidra till den offentliga debatten på ett effektivt sätt och utan rädsla.

(72)      Detta sker sällan och Højesteret har i endast ett fall beslutat att avstå från att tillämpa en lag eftersom den stred mot grundlagen, i den så kallade Tvind-dommen U 1999.841 H från 1999.

(73)      Justitsministeriet, Vägledning för rättslig kvalitet (Vejledning om lovkvalitet).

(74)      Se onlineplattformen Hoeringsportalen.

(75)      Underlag från Danmark för 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 24.

(76)      Ombudsmannen kan också avskedas av Folketinget om han eller hon inte längre har dess förtroende.

(77)      Folketingets ombudsman, årsrapport 2019, s. 39.

(78)      Civicus klassning. Civicus delar in länder i olika klasser på en femgradig skala: Öppet, inskränkt, motarbetat, undertryckt och stängt.

(79)      Danmarks Institut for menneskerettigheder inkluderar civilsamhällesorganisationer som t.ex. är inriktade på rättsväsendet, medier eller flyktingar samt (icke-röstberättigade medlemmar) ministerier, offentliga myndigheter och politiska partier. De övriga styrelseledamöterna utses av danska universitet, Grönlands råd för mänskliga rättigheter och de anställda vid Danmarks Institut for menneskerettigheder.

(80)      Befogenheten att anta sådana beslut låg tidigare hos kommittéer som bestod av hälso- och sjukvårdstjänstemän samt politiker på lokal nivå. Antagandet av ändringen följde det ordinarie lagstiftningsförfarandet med tre utfrågningar som koncentrerades till 18 timmar. Tillämpningen av ett sådant snabbförfarande kan beslutas genom tre fjärdedelars majoritet i Folketinget.

(81)      Domstolsstyrelsen, Nødberedskab ved Danmarks Domstole: Yderligere information.

(82)      Justitia, Retsstaten og Covid-19, s. 95–104.

(83)      Information, Mails sår tvivl om, hvorvidt nedlukningen af domstolene var i overensstemmelse med Grundloven.

(84)      Mer information finns på Domstolsstyrelsens webbplats.