MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Brottslighet och terrorism är gränsöverskridande fenomen, i och med att brottslingar och terrorister utnyttjar globaliseringens och rörlighetens fördelar. Följaktligen blir den information som tredjeländer förmedlar till EU om brotts- och terroristverksamhet allt viktigare för EU:s inre säkerhet, både vid EU:s yttre gränser och inom unionens territorium. För närvarande finns det dock begränsningar när det gäller förmedlingen av tredjelandsinformation om personer som har blivit misstänkta eller dömda för brott och terroristbrott inom EU 1 . Mer specifikt finns det begränsningar i förmedlingen av tredjelandsinformation till tjänstemän i frontlinjen i medlemsstaterna (poliser och gränskontrolltjänstemän) där och då de behöver den. Detsamma gäller för information som internationella organisationer förmedlar till Europol.

Detta problem uppstår exempelvis i samband med pågående insatser för att upptäcka utländska terroriststridande. I Europols rapport om den rådande situationen och tendenserna inom terrorismen 2 från juni 2020 anges att även om många utländska terroriststridande tros ha dödats, sitta i fängelse eller befinna sig i flyktingläger i nordöstra Syrien finns det fortfarande ett stort antal utländska terroriststridande vars öde man inte vet något om. Enligt rapporten har kaos och brist på information från konfliktområdet lett till att den information som medlemsstaterna har tillgång till om utländska terroriststridande är begränsad och inte kan kontrolleras. Även i rådets slutsatser från juni 2020 om EU:s yttre åtgärder för att förebygga och motverka terrorism och våldsbejakande extremism medges att utländska terroriststridande kommer att förbli en stor gemensam säkerhetsutmaning under de kommande åren, och rådet efterlyser ett förstärkt och snabbt samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaterna och med Europol och andra relevanta EU-aktörer 3 . Den information som Europol lägger in i sina informationssystem, särskilt resultatet av den egna analysen av tredjelandsuppgifter, når dock inte slutanvändarna på samma sätt som den information som medlemsstaterna lägger in i Schengens informationssystem (SIS).

Europol uppskattar att information om omkring 1 000 utländska terroriststridande från tredjeland, som betrodda tredjeländer har lämnat till Europol och enskilda medlemsstater, hittills inte har förts in i SIS. Som den mest använda databasen för informationsutbyte i EU ger SIS tjänstemän i frontlinjen direkt åtkomst i realtid till registreringar om personer och föremål, inbegripet registreringar om misstänkta och brottslingar. I avsaknad av registreringar i SIS om de 1 000 utländska terroriststridande från tredjeland finns det en risk för att de inte upptäcks av gränskontrolltjänstemän vid inresan till EU eller av poliser vid kontroller inom EU:s territorium. Detta utgör en betydande säkerhetsbrist.

Redan i rådets slutsatser från juni 2018 om förstärkning av samarbetet och användningen av SIS för att hantera personer som är inblandade i terrorism eller terrorismrelaterad verksamhet erinrade rådet om behovet av att säkerställa att information om utländska terroriststridande konsekvent och systematiskt laddas upp till europeiska system och plattformar 4 . Rådet nämnde en treskiktsstrategi för informationsutbyte om utländska terroriststridande genom optimal och konsekvent användning av SIS och Europoluppgifter som Europol behandlar för korskontroll och för analys i relevanta analysprojekt. Medlemsstaterna har dock inte alltid möjlighet att i SIS föra in information från tredjeländer eller internationella organisationer om utländska terroriststridande för att göra den tillgänglig för tjänstemän i frontlinjen i andra medlemsstater. För det första förmedlar vissa tredjeländer uppgifter om misstänkta och brottslingar endast till Europol och eventuellt till några medlemsstater. För det andra kan det hända att en medlemsstat som får information om misstänkta och brottslingar direkt från tredjelandet eller via Europol ändå inte kan föra in en registrering om den berörda personen på grund av begränsningar i nationell rätt (t.ex. ett behov av att upprätta en koppling till nationell jurisdiktion). För det tredje kanske medlemsstaten inte har möjlighet att i tillräcklig utsträckning analysera och kontrollera den mottagna informationen. Därigenom uppstår en lucka mellan den information om misstänkta och brottslingar som tredjeländer gör tillgänglig för Europol och medlemsstaterna och den information tjänstemän i frontlinjen har tillgång till där och då de behöver den.

När det gäller en möjlig lösning på EU-nivå är det allmänt erkänt att Europol har värdefull information om misstänkta och brottslingar som byrån tagit emot från tredjeländer och internationella organisationer. När Europol har analyserat information som mottagits från tredjeländer och internationella organisationer om misstänkta och brottslingar, bland annat genom att korskontrollera den mot information som redan finns i de egna databaserna för att bekräfta att informationen är korrekt och komplettera den med andra uppgifter, måste Europol göra resultatet av sin analys tillgängligt för alla medlemsstater. För att göra analysen av tredjelandsinformation om misstänkta och brottslingar tillgänglig för medlemsstaterna använder Europol sina informationssystem. Europol kommer också att föra in tredjelandsinformation på bevakningslistan för EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) avseende tredjelandsmedborgare som är undantagna från kravet att inneha visering när de passerar EU:s yttre gränser 5 . Bevakningslistan kommer att hjälpa medlemsstaterna att bedöma om en person som ansöker om resetillstånd utgör en säkerhetsrisk.

Europol kan dock inte direkt och i realtid förse tjänstemän i frontlinjen i medlemsstaterna med tredjelandsinformation byrån innehar om misstänkta och brottslingar. Tjänstemän i frontlinjen har inte omedelbar åtkomst till Europols informationssystem eller till de uppgifter som Europol fört in på Etias bevakningslista. Europols informationssystem stöder det arbete som utförs av utredare, kriminalunderrättelsetjänstemän och analytiker i medlemsstaterna. Det är upp till varje medlemsstat att besluta vilka behöriga nationella myndigheter som får samarbeta direkt med Europol 6 , men tjänstemän i frontlinjen har vanligen ingen möjlighet att få åtkomst till Europols informationssystem.

Europol kan kontrollera personer i SIS och kommer från och med mars 2021 att informeras om träffar på terrorismrelaterade registreringar som införts av medlemsstater, men kan inte själv föra in registreringar i SIS, som är den mest använda databas för informationsutbyte i EU som är direkt åtkomlig för gränskontrolltjänstemän och poliser. Det kan därmed hända att viktig tredjelandsinformation som Europol innehar om misstänkta och brottslingar inte når slutanvändarna på nationell nivå där och då de behöver den. Detta inbegriper Europols analys av uppgifter byrån tagit emot från tredjeländer och internationella organisationer om utländska terroriststridande, men även om personer som är inblandade i organiserad brottslighet (t.ex. olaglig narkotikahandel) eller grov brottslighet (t.ex. sexuella övergrepp mot barn).

Europols informationssystem och SIS har mycket olika räckvidd, vilket återspeglar skillnaderna i respektive systems syfte.

	Europols informationssystem	Schengens informationssystem
Användare	8 587 användare (slutet av 2019)	Varje tjänsteman i frontlinjen i medlemsstaterna 7 (gränskontrolltjänstemän och poliser)
Antal kontroller (2019) 8	5,4 miljoner	6,6 miljarder

För att åtgärda denna säkerhetsbrist är målet med detta förslag att inrätta en ny registreringskategori särskilt för Europol, så att tjänstemän i frontlinjen kan få information direkt och i realtid. För detta ändamål är det nödvändigt att ändra både förordning (EU) 2016/794 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) 9 och förordning (EU) 2018/1862 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete 10 . På grund av variabel geometri, då olika medlemsstater deltar i dessa två förordningar, läggs ändringarna fram i två separata men logiskt sammankopplade förslag.

Föreliggande förslag avser ändringen av förordning (EU) 2018/1862. Förslaget syftar till att Europol ska kunna föra in ”informationsregistreringar” om misstänkta och brottslingar som en ny registreringskategori i SIS, vilken uteslutande ska användas av Europol i specifika och väldefinierade fall och omständigheter. Detta är ett viktigt paradigmskifte för SIS, eftersom det hittills endast varit medlemsstaterna som kunnat föra in, uppdatera och radera uppgifter i SIS medan Europol haft åtkomsträtt till alla registreringskategorier, men endast för läsning. Europol skulle kunna föra in registreringar på grundval av byråns analys av information från tredjeländer eller internationella organisationer, inom ramen för brott som omfattas av Europols mandat och endast avseende tredjelandsmedborgare som inte åtnjuter rätten till fri rörlighet.

Syftet med den nya registreringskategorin är att registreringen vid en träff skulle informera tjänstemannen i frontlinjen om att den berörda personen misstänks vara inblandad i ett brott som omfattas av Europols behörighet. Som en åtgärd som ska vidtas skulle det faktum att personen har lokaliserats och plats, tidpunkt och orsak för kontrollen rapporteras tillbaka till Europol (via det nationella Sirenekontoret). Utöver denna rapportering skulle det inte tillkomma någon skyldighet för den medlemsstat där träffen uppstod. Det oaktat skulle den medlemsstat som verkställer registreringen, från fall till fall, även på grundval av den bakgrundsinformation som erhållits från Europol, kunna avgöra om ytterligare åtgärder behöver vidtas med avseende på personen enligt nationell rätt och efter medlemsstatens eget gottfinnande.

Eftersom utbytet av information från tredjeländer eller internationella organisationer om misstänkta och brottslingar omfattar behandling av personuppgifter tar bedömningen av alternativa lösningar på det identifierade problemet full hänsyn till skyldigheten att respektera de grundläggande rättigheterna och i synnerhet rätten till skydd av personuppgifter.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området och med unionens övriga politikområden

Förslaget har en nära koppling till och kompletterar unionens politik på andra områden, nämligen följande:

(1)Inre säkerhet, i synnerhet det terrorismbekämpningspaket detta förslag ingår i.

(2)Dataskydd, såtillvida att detta förslag säkerställer skyddet av de grundläggande rättigheterna för de personer vars personuppgifter behandlas i SIS.

(3)Unionens utrikespolitik, i synnerhet EU-delegationernas arbete och politiken för terrorismbekämpning och säkerhet i tredjeländer.

Förslaget har också en nära koppling till och kompletterar befintlig unionslagstiftning om följande:

(1)Europol, såtillvida att detta förslag ger Europol ytterligare rättigheter att inom ramen för sitt mandat behandla och utbyta uppgifter i SIS.

(2)Förvaltningen av de yttre gränserna: förslaget kompletterar principen i kodexen om Schengengränserna 11 om systematiska kontroller av alla resande mot relevanta databaser vid inresa till och utresa från Schengenområdet, vilken införts som ett svar på fenomenet med utländska terroriststridande.

(3)EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), som sörjer för en grundlig säkerhetskontroll, bland annat en kontroll i SIS, av tredjelandsmedborgare som vill resa till EU.

(4)Informationssystemet för viseringar (VIS) 12 , inbegripet en kontroll i SIS av tredjelandsmedborgare som ansöker om visering.

Dessutom innehåller förslaget ytterligare ändringar av förordning (EU) 2018/1862 för att anpassa dess bestämmelser om dataskydd – i synnerhet rätten till åtkomst, rättelse av oriktiga uppgifter och radering av olagligt lagrade uppgifter – rättsmedel och skadeståndsansvar till förordning (EU) 2016/794 och förordning (EU) 2018/1725 i den mån dessa anpassningar är nödvändiga på grund av Europols nya registreringskategori.

Slutligen kommer unionens lagstiftning om både Etias och VIS att behöva utvärderas till följd av detta förslag för att avgöra om den nya SIS-registreringskategorin ska ingå i den automatiska behandlingen i Etias och VIS som en del av säkerhetsbedömningen på förhand. Det är inte möjligt att göra denna utvärdering i detta skede, eftersom förordningarna om Etias och VIS för närvarande är föremål för förhandlingar i Europaparlamentet och rådet. Kommissionen kommer att lägga fram följdändringar för var och en av dessa rättsakter efter förhandlingarnas slut.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Detta förslag ändrar förordning (EU) 2018/1862 och använder en av dess rättsliga grunder, dvs. artikel 88.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som rättslig grund. I artikel 88 i EUF-fördraget hänvisas till Europols mandat och i punkt 2 a i artikeln hänvisas specifikt till insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av information, särskilt från medlemsstaternas myndigheter eller från ett tredjelands myndigheter eller från utomstående organ.

•Variabel geometri

Detta förslag är en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som avser polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Följaktligen måste nedanstående konsekvenser vad gäller olika protokoll och avtal med de associerade länderna beaktas.

Danmark: I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

Irland: Irland deltar i denna förordning i enlighet med artikel 5.1 i protokoll nr 19 fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och i enlighet med artikel 6.2 i rådets beslut 2002/192/EG 13 och rådets genomförandebeslut (EU) 2020/1745 14 .

Island och Norge: Denna förordning utgör, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 15 , en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.G i rådets beslut 1999/437/EG 16 .

Schweiz: Denna förordning utgör, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 17 , en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.G i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/149/RIF 18 .

Liechtenstein: Denna förordning utgör, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 19 , en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.G i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/349/EU 20 .

Bulgarien och Rumänien: Denna förordning utgör en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt och bör läsas jämförd med rådets beslut 2010/365/EU 21 och (EU) 2018/934 22 .

Kroatien: Denna förordning utgör en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 4.2 i 2011 års anslutningsakt och bör läsas jämförd med rådets beslut (EU) 2017/733 23 .

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Enligt subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i EU-fördraget ska åtgärder vidtas på EU-nivå endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på EU-nivå.

Detta förslag utvecklar och bygger på det befintliga SIS, som har varit i drift sedan 1995. Den ursprungliga mellanstatliga ramen ersattes den 9 april 2013 av unionsinstrument [förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF]. Den 28 november 2018 antogs tre nya förordningar om SIS: förordning (EU) 2018/1860 24 om användning av SIS på området återvändande, förordning (EU) 2018/1861 25 om användning av SIS på gränsområdet och förordning (EU) 2018/1862 om användning av SIS på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Dessa förordningar kommer att upphäva och ersätta den tidigare rättsliga ramen för SIS i slutet av 2021.

En fullständig subsidiaritetsprövning har utförts vid tidigare tillfällen; detta initiativ är inriktat på att introducera en ny registreringskategori som Europol ska föra in i SIS genom ändring av förordning (EU) 2018/1862.

Den avsevärda mängden information som utbyts mellan medlemsstaterna och Europol genom SIS kan inte uppnås genom decentraliserade lösningar. På grund av åtgärdens omfattning, effekter och konsekvenser kan detta förslag bättre genomföras på unionsnivå. Målet med detta förslag är att fastställa bland annat de förfarandemässiga och rättsliga kraven på Europols införande av registreringar i SIS samt tekniska krav på att Europol ska upprätta ett tekniskt gränssnitt genom vilket byrån kan föra in, uppdatera och radera registreringar.

Om SIS befintliga begränsningar inte åtgärdas finns det en risk för att många möjligheter till maximerad effektivitet och mervärde på EU-nivå går förlorade, och för att blinda fläckar avseende säkerhetshot hindrar de behöriga myndigheternas arbete.

•Proportionalitetsprincipen

I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i EU-fördraget är det nödvändigt att anpassa en viss åtgärds art och intensitet till det identifierade problemet. Alla problem som tas upp i detta initiativ kräver på ett eller annat sätt stöd på EU-nivå för att medlemsstaterna ska kunna åtgärda problemen på ett effektivt sätt:

Det föreslagna initiativet utgör en ändring av SIS i fråga om polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Vad gäller rätten till skydd av personuppgifter stämmer detta förslag överens med proportionalitetsprincipen eftersom det innehåller särskilda förfaranden och skyddsåtgärder för Europols införande av registreringar samt särskilda regler om radering av registreringar, och inte kräver att uppgifterna samlas in och lagras för en längre tid än vad som är absolut nödvändigt för att systemet ska kunna fungera och målen ska kunna uppnås. De SIS-registreringar som förs in av Europol kommer endast att innehålla de uppgifter som krävs för att identifiera en person. Alla övriga kompletterande uppgifter tillhandahålls via Sirenekontoren som möjliggör utbytet av tilläggsinformation. Dessutom föreskrivs i förslaget tillämpning av alla nödvändiga skyddsåtgärder och mekanismer som krävs för ett effektivt skydd av de registrerades grundläggande rättigheter, i synnerhet skyddet av deras privatliv och personuppgifter.

Den planerade åtgärden är proportionerlig eftersom den inte går utöver vad som är nödvändigt när det gäller åtgärder på EU-nivå för att uppnå de fastställda målen. Den registrering som Europol för in är en sista utväg i fall där medlemsstaterna inte kan eller inte har för avsikt att föra in registreringar om den berörda personen, och den får endast användas i fall där införandet av registreringen är nödvändigt och proportionerligt. Den åtgärd som ska vidtas kommer att begränsas till att tillhandahålla information om plats och tidpunkt för den kontroll som gav upphov till träffen på Europolregistreringen.

•Val av instrument

Den föreslagna ändringen görs i form av en förordning som kommer att ändra förordning (EU) 2018/1862 för att introducera en ny kategori av registreringar som Europol ska föra in i SIS. Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 88.2 a i EUF-fördraget, som också är den rättsliga grunden för förordning (EU) 2018/1862 som det kommer att ändra.

Formen av en Europaparlamentets och rådets förordning måste väljas för att bestämmelserna ska vara bindande och direkt tillämpliga i alla medlemsstater och för Europol. Förslaget kommer att bygga på ett befintligt centraliserat system som medlemsstaterna använder för samarbete, vilket kräver en gemensam struktur och bindande operativa regler.

Den rättsliga grunden fordrar att det ordinarie lagstiftningsförfarandet används.

Dessutom fastställs i förslaget direkt tillämpliga regler som ger registrerade åtkomst till sina egna uppgifter och rättsmedel utan att detta kräver ytterligare genomförandeåtgärder. Detta gör att en förordning är det enda möjliga rättsliga instrumentet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

För att säkerställa att allmänhetens intresse beaktas vederbörligen i kommissionens ansats för att stärka Europols mandat, inbegripet uppgiften att föra in registreringar i SIS, identifierade kommissionens avdelningar relevanta berörda parter och samrådde med dem under utarbetandet av detta initiativ. Kommissionens avdelningar inhämtade synpunkter från många olika experter på ämnet, nationella myndigheter, civilsamhällesorganisationer och allmänheten om deras förväntningar och farhågor när det gäller att stärka Europols kapacitet att hjälpa medlemsstaterna att effektivt förebygga och utreda brott.

Under samrådsprocessen tillämpade kommissionens avdelningar en rad olika metoder och former för samråd 26 . Bland annat anordnades

·ett samråd om den inledande konsekvensbedömningen, där synpunkter inhämtades från alla berörda parter,

·riktade samråd med berörda parter i form av ett frågeformulär,

·expertintervjuer, och

·riktade tematiska workshoppar för berörda parter, i synnerhet experter på ämnet, däribland yrkesverksamma på nationell nivå. Med beaktande av ämnets tekniska aspekter och särdrag inriktade sig kommissionens avdelningar på riktade samråd med ett brett spektrum av berörda parter på nationell nivå och EU-nivå.

Denna mångfald av perspektiv visade sig vara värdefull för att hjälpa kommissionen att i sitt initiativ ta hänsyn till behov och farhågor hos ett brett spektrum av berörda parter. Dessutom blev det därigenom möjligt för kommissionen att samla in nödvändiga och oumbärliga uppgifter, fakta och åsikter om detta initiativs relevans, effektivitet, ändamålsenlighet, samstämmighet och EU-mervärde.

Med beaktande av covid-19-pandemin och de därmed relaterade restriktionerna och omöjligheten att ha fysiska möten med relevanta berörda parter arrangerades samråden genom tillämpliga alternativ som webbenkäter, semistrukturerade telefonintervjuer och möten via videokonferens.

De berörda parterna stöder i allmänhet en förstärkning av Europols rättsliga mandat för att hjälpa medlemsstaterna att förebygga och bekämpa grov brottslighet och terrorism.

Resultaten av samråden införlivades i konsekvensbedömningen och utarbetandet av initiativet.

•Konsekvensbedömning

I enlighet med kraven på bättre lagstiftning har en konsekvensbedömning utarbetats som åtföljer förslaget till förordning om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) om ändring av förordning (EU) 2016/794. I rapporten har man bedömt frågan om införande av en ny registreringskategori i SIS enbart för Europol, med hänsyn till Europols roll och befogenheter samt nödvändiga skyddsåtgärder.

Flera lagstiftningsalternativ har övervägts. Följande alternativ har bedömts i detalj:

·Alternativ 1: Ge Europol möjlighet att föra in registreringar om diskret kontroll i SIS.

·Alternativ 2: Introducera en ny registreringskategori i SIS som uteslutande ska användas av Europol.

Efter en detaljerad bedömning av konsekvenserna av dessa alternativ drogs slutsatsen att alternativ 2 är det som rekommenderas. Detta rekommenderade alternativ återspeglas i detta initiativ.

Det rekommenderade alternativ 2 är en effektiv lösning på de konstaterade problemen och skulle förbättra Europols förmåga att förse tjänstemän i frontlinjen med sin analys av tredjelandsinformation om misstänkta och brottslingar.

•Grundläggande rättigheter

Genom detta förslag tilläggs en ny registreringskategori – som Europol ska föra in – till ett befintligt system, och det bygger därmed på betydande och effektiva skyddsåtgärder som redan finns. Trots detta finns det potentiella konsekvenser för enskildas grundläggande rättigheter, eftersom systemet kommer att behandla personuppgifter för ett nytt ändamål. Dessa har noga övervägts och ytterligare skyddsåtgärder har införts för att begränsa Europols behandling av uppgifter till vad som är absolut nödvändigt och krävs av operativa skäl.

Tydliga tidsramar för översyn av uppgifter har fastställts i detta förslag för den nya registreringskategorin. Översynsperioden fastställs till högst ett år, vilket är den kortaste översynsperiod som tillämpas i SIS. Det finns ett uttryckligt erkännande av och bestämmelser om enskildas rätt att få åtkomst till uppgifter om sig själva och begära rättelser och radering av uppgifterna i enlighet med de grundläggande rättigheterna.

Utvecklingen av SIS och systemets fortsatta effektivitet kommer att öka den personliga säkerheten i samhället.

I förslaget garanteras den registrerades rätt till effektiva rättsmedel för att bestrida beslut, vilka i varje fall ska inbegripa ett effektivt rättsmedel inför domstol i enlighet med artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Genom detta förslag utvidgas tillämpningsområdet för det befintliga SIS med en ny registreringskategori för Europol.

Den finansieringsöversikt som bifogas detta förslag återspeglar de ändringar som krävs för att eu-LISA, den EU-byrå som ansvarar för förvaltningen och utvecklingen av det centrala SIS, ska kunna inrätta denna nya registreringskategori i det centrala SIS. På grundval av en bedömning av de olika aspekterna av det arbete som krävs av eu-LISA i samband med det centrala SIS kommer den föreslagna förordningen att kräva ett totalbelopp på 1 820 000 EUR för perioden 2021–2022.

Förslaget kommer också att påverka medlemsstaterna genom att de måste uppdatera de nationella system som är anslutna till det centrala SIS så att slutanvändarna kan se Europolregistreringarna. Utgifterna i samband med utvecklingen av de nationella system som är anslutna till det centrala SIS ska täckas av de resurser som medlemsstaterna har att tillgå inom ramen för den nya fleråriga budgetramen 2021–2027 för utveckling och underhåll av SIS.

Förslaget kommer också att kräva att Europol inrättar ett tekniskt gränssnitt för att föra in, uppdatera och radera uppgifter i det centrala SIS. I den finansieringsöversikt som bifogas förslaget om ändring av Europolförordningen beskrivs utgifterna för Europols inrättande av detta gränssnitt.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

På grundval av förordning (EU) 2018/1862 kommer kommissionen, medlemsstaterna och eu-LISA regelbundet att se över och övervaka användningen av SIS för att säkerställa att systemet fortsätter att fungera ändamålsenligt och effektivt.

Kommissionen kommer att bistås av SIS-Sirene-kommittén (polis) för att genomföra de tekniska och operativa åtgärder som beskrivs i förslaget genom ändring av kommissionens berörda genomförandebeslut.

Enligt artikel 51 i förordning (EU) 2018/1862 ska kommissionen minst vart femte år utvärdera Europols, Eurojusts och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns användning av SIS. Utvärderingen kommer att omfatta Europols förfaranden för att föra in uppgifter i SIS. Europol måste säkerställa lämplig uppföljning av resultaten och rekommendationerna från utvärderingen. En rapport om resultaten av utvärderingen och uppföljningen av denna kommer att översändas till Europaparlamentet och rådet.

I artikel 74.9 i förordning (EU) 2018/1862 föreskrivs dessutom ett formellt, regelbundet översyns- och utvärderingsförfarande som också kommer att vara tillämpligt på den nya registreringskategori som införs genom denna ändring.

Vart fjärde år måste kommissionen genomföra en övergripande utvärdering av SIS och informationsutbytet mellan medlemsstaterna och lämna den till Europaparlamentet och rådet. Syftet är att

·granska uppnådda resultat i förhållande till målen,

·bedöma om de ursprungliga förutsättningarna för systemet fortfarande är aktuella,

·granska hur förordningen tillämpas på det centrala systemet,

·utvärdera det centrala systemets säkerhet,

·utreda konsekvenserna för systemets framtida funktion.

Vartannat år måste eu-LISA lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om den tekniska funktionen – bland annat säkerheten – hos SIS, den kommunikationsinfrastruktur som stöder systemet samt det bilaterala och multilaterala utbytet av tilläggsinformation mellan medlemsstaterna samt det automatiska fingeravtrycksidentifieringssystemet.

eu-LISA har också i uppgift att tillhandahålla daglig, månatlig och årlig statistik om användningen av SIS, för att säkerställa en fortlöpande övervakning av systemet och dess funktion i förhållande till målen.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Förslaget gör det möjligt för Europol att göra ”informationsregistreringar” om misstänkta och brottslingar som en ny registreringskategori i SIS, som uteslutande ska användas av Europol i specifika och väldefinierade fall och omständigheter. Europol skulle kunna utfärda sådana registreringar på grundval av byråns analys av tredjelandsinformation eller information från internationella organisationer, när det gäller brott som omfattas av Europols behörighet och endast avseende tredjelandsmedborgare 27 . Detta specifika mål begränsar utbytet av tredjelandsinformation till information om misstänkta och brottslingar.

Syftet med den nya registreringskategorin är att tjänstemannen i frontlinjen vid en träff informeras om att Europol innehar information om personen. Mer specifikt skulle registreringen informera om att Europol innehar information som ger anledning att anse att personen avser att begå, eller redan begår, något av de brott som omfattas av Europols behörighet, eller att en allmän bedömning av den information som Europol har tillgång till leder till misstanke om att den personen kan komma att begå ett sådant brott i framtiden.

Förslaget innehåller detaljerade bestämmelser om de förfarandekrav som Europol måste uppfylla innan en registrering förs in i SIS. Dessa förfarandemässiga åtgärder säkerställer att registreringen förs in på ett lagligt sätt, att registreringar som förs in av medlemsstaterna har företräde och att eventuella invändningar från medlemsstaterna beaktas.

För det första ska Europol analysera den information som tas emot från tredjeländer eller internationella organisationer, t.ex. genom att kontrollera den mot annan tillgänglig information, för att bekräfta att den är korrekt och komplettera informationsbilden. Vid behov måste Europol genomföra ytterligare informationsutbyte med tredjelandet eller den internationella organisationen. Europol måste också bedöma om det är nödvändigt att föra in registreringen för att uppnå de mål som fastställs i förordning (EU) 2016/794.

För det andra måste Europol kontrollera att det inte redan finns en registrering i SIS om personen i fråga.

För det tredje måste Europol förmedla informationen om den berörda personen till alla medlemsstater och genomföra ett föregående samråd för att bekräfta att ingen medlemsstat har för avsikt att själv föra in registreringen på grundval av den information som inhämtats av Europol och att medlemsstaterna inte invänder mot att Europol för in registreringen. Dessa bestämmelser säkerställer att en medlemsstat som anser sig ha tillräcklig information och tillräckliga grunder enligt kraven i förordning (EU) 2018/1862 och sina nationella bestämmelser för att själv föra in registreringen har möjlighet att göra detta och att denna registrering har företräde. I detta fall har medlemsstaterna möjlighet att välja relevant registreringskategori bland dem de har tillgång till på grundval av förordning (EU) 2018/1862 och föra in en registrering. Medlemsstaterna har också möjlighet att i motiverade fall invända mot att Europol för in en registrering, i synnerhet om deras nationella säkerhet så kräver, om det är sannolikt att registreringen skulle äventyra officiella eller rättsliga utredningar, undersökningar eller förfaranden eller om de får ny information om den person som är föremål för registreringen vilken ändrar bedömningen av fallet.

För att säkerställa Europeiska datatillsynsmannens övervakning av dataskyddet ska Europol detaljerat dokumentera införandet av registreringen i SIS och skälen för detta så att det är möjligt att kontrollera efterlevnaden av de materiella och förfarandemässiga kraven.

Slutligen måste Europol informera alla medlemsstater om att registreringen har förts in i SIS genom utbyte av tilläggsinformation.

Dessutom inför förslaget samma skyldigheter och krav för Europols införande av registreringar i SIS som de som gäller när medlemsstaterna för in registreringar. Kraven gäller kategorier av uppgifter, proportionalitet, minimimängd uppgifter för att en registrering ska kunna föras in, införande av biometriska uppgifter, allmänna regler för uppgiftsbehandling, uppgifternas kvalitet i SIS samt regler om åtskillnad mellan personer med liknande egenskaper, missbruk av identitet och länkar.

Som en åtgärd som ska vidtas skulle tjänstemannen i frontlinjen vara skyldig att omedelbart rapportera träffen till det nationella Sirenekontoret, som i sin tur skulle kontakta Europol. Tjänstemannen i frontlinjen skulle endast rapportera att den person som är föremål för registreringen har lokaliserats och ange plats, tidpunkt och skäl för den genomförda kontrollen. Utöver denna rapporteringsskyldighet som en icke tvingande åtgärd skulle det inte tillkomma någon skyldighet för den medlemsstat där träffen uppstod. Informationsregistreringen skulle inte innebära att medlemsstaternas tjänstemän i frontlinjen blir skyldiga att göra diskreta kontroller av den person som registreringen avser eller inhämta detaljerade uppgifter om de påträffar honom eller henne vid den yttre gränsen eller inom EU:s territorium. I stället skulle den medlemsstat som verkställer registreringen, från fall till fall, även på grundval av den bakgrundsinformation som erhållits från Europol, vara fri att avgöra om ytterligare åtgärder behöver vidtas med avseende på den berörda personen. Sådana ytterligare åtgärder skulle vidtas enligt nationell rätt och efter medlemsstatens eget gottfinnande.

I likhet med andra registreringskategorier fastställs i förslaget en tidsfrist för översyn av registreringar som förts in av Europol samt regler om radering som är specifika för denna typ av registrering. I regel bör en registrering inte lagras längre än vad som är nödvändigt för att uppnå det syfte för vilket den förts in. En registrering som Europol fört in i SIS bör raderas i synnerhet om den person som är föremål för registreringen inte längre omfattas av denna registreringskategori, en medlemsstat invänder mot införandet av en sådan registrering, en annan registrering förs in i SIS av en medlemsstat eller om Europol får kännedom om att den information som mottagits från tredjelandet eller den internationella organisationen var felaktig eller lämnades till Europol för olagliga ändamål, t.ex. ifall informationen om personen förmedlades av politiska skäl.

Förslaget innehåller ändringar av förordning (EU) 2018/1862 för att anpassa dess bestämmelser om dataskydd, i synnerhet rätten till åtkomst, rättelse av oriktiga uppgifter och radering av olagligt lagrade uppgifter, rättsmedel och skadeståndsansvar till förordning (EU) 2016/794 och förordning (EU) 2018/1725 i den mån dessa anpassningar är nödvändiga på grund av Europols nya registreringskategori.

2020/0350 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2018/1862 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete vad gäller Europols införande av registreringar

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 88.2 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Schengens informationssystem (SIS) är ett viktigt verktyg för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå inom området med frihet, säkerhet och rättvisa i unionen genom att det stöder det operativa samarbetet mellan nationella behöriga myndigheter, särskilt gränskontrolltjänstemän, polis- och tullmyndigheter, invandringsmyndigheter och myndigheter som ansvarar för att förebygga, förhindra, avslöja, utreda eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 28 utgör den rättsliga grunden för SIS avseende frågor som omfattas av kapitlen 4 och 5 i tredje delen avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(2)Registreringar som förs in i SIS om personer och föremål görs i realtid direkt tillgängliga för alla slutanvändare hos de behöriga nationella myndigheter i medlemsstaterna som använder SIS i enlighet med förordning (EU) 2018/1862. SIS-registreringar innehåller information om en viss person eller ett visst föremål och anvisningar om vad myndigheterna ska göra när de hittar den personen eller det föremålet.

(3)Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 29 , spelar en viktig roll i användningen av SIS och utbytet av tilläggsinformation med medlemsstaterna om SIS-registreringar. Trots detta är det enligt gällande regler endast medlemsstaternas behöriga myndigheter som kan föra in registreringar i SIS.

(4)Med tanke på den grova brottslighetens och terrorismens allt mer globala karaktär till följd av den ökande rörligheten är information som tredjeländer och internationella organisationer, t.ex. Internationella kriminalpolisorganisationen och Internationella brottmålsdomstolen, erhåller om brottslingar och terrorister allt viktigare för unionens säkerhet. Sådan information bör bidra till de övergripande insatserna för att säkerställa den inre säkerheten i Europeiska unionen. En del av denna information förmedlas endast till Europol. Även om Europol har fått värdefull information från externa partner om grova brottslingar och terrorister kan byrån inte föra in registreringar i SIS. Medlemsstaterna kan inte heller alltid föra in registreringar i SIS på grundval av sådan information.

(5)För att åtgärda bristerna i förmedlingen av information om grov brottslighet och terrorism, i synnerhet om utländska terroriststridande – där övervakningen av deras förflyttningar är avgörande – är det nödvändigt att säkerställa att Europol kan göra denna information tillgänglig direkt och i realtid för tjänstemän i frontlinjen i medlemsstaterna.

(6)Europol bör därför bemyndigas att föra in registreringar i SIS i enlighet med förordning (EU) 2018/1862, med full respekt för de grundläggande rättigheterna och dataskyddsreglerna.

(7)För detta ändamål bör en särskild registreringskategori skapas i SIS, som uteslutande ska användas av Europol, för att informera slutanvändare som gör en sökning i SIS om att den berörda personen misstänks vara inblandad i ett brott som omfattas av Europols behörighet, och för att Europol ska kunna få bekräftelse på att den person som är föremål för registreringen har lokaliserats.

(8)I syfte att bedöma om ett konkret fall är adekvat, relevant och viktigt nog för att motivera att en registrering förs in i SIS, och i syfte att bekräfta att informationskällan är tillförlitlig och att informationen om den berörda personen är korrekt, bör Europol göra en detaljerad individuell bedömning av varje enskilt fall, inbegripet ytterligare samråd med det tredjeland eller den internationella organisation som förmedlade uppgifterna om den berörda personen liksom ytterligare analys av fallet, i synnerhet genom att korskontrollera informationen mot uppgifter som redan finns i dess databaser, för att bekräfta att informationen är korrekt och komplettera den med andra uppgifter från de egna databaserna. Den detaljerade individuella bedömningen bör omfatta en analys av huruvida det finns tillräckliga skäl att anta att personen har begått, varit delaktig i eller kommer att begå ett brott som omfattas av Europols behörighet.

(9)Europol bör endast kunna föra in en registrering i SIS om den berörda personen inte redan är föremål för en SIS-registrering som förts in av en medlemsstat. En ytterligare förutsättning för skapandet av en sådan registrering bör vara att medlemsstaterna inte invänder mot att registreringen förs in i SIS. Det är därför nödvändigt att fastställa regler om Europols skyldigheter innan uppgifter läggs in i SIS, i synnerhet skyldigheten att samråda med medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) 2016/794. Det bör också vara möjligt för medlemsstaterna att begära att Europol raderar en registrering, i synnerhet om de får ny information om den person som är föremål för registreringen, om deras nationella säkerhet kräver det eller om det är sannolikt att registreringen skulle äventyra officiella eller rättsliga utredningar, undersökningar eller förfaranden.

(10)Europol bör dokumentera den individuella bedömningen av varje enskilt fall, inklusive skälen för att föra in registreringen, för verifiering av att uppgiftsbehandlingen är laglig, egenkontroll och säkerställande av korrekt dataintegritet och datasäkerhet. I enlighet med förordning (EU) 2016/794 bör Europol samarbeta med Europeiska datatillsynsmannen och göra denna dokumentation tillgänglig på begäran, så att den kan användas för övervakning av behandlingen.

(11)Det är nödvändigt att fastställa regler om radering av registreringar som Europol fört in i SIS. En registrering bör inte lagras längre än vad som är nödvändigt för att uppnå det syfte för vilket den förts in. Det är därför lämpligt att fastställa detaljerade kriterier för när registreringen bör raderas. En registrering som Europol fört in i SIS bör raderas i synnerhet om en medlemsstat invänder, en annan registrering förs in i SIS av en medlemsstat eller om Europol får kännedom om att den information som mottagits från tredjelandet eller den internationella organisationen var felaktig eller lämnades till Europol för olagliga ändamål, t.ex. ifall informationen om personen förmedlades av politiska skäl.

(12)När Europol för in registreringar i SIS bör byrån vara bunden av samma krav och skyldigheter som gäller för medlemsstaterna enligt förordning (EU) 2018/1862 när de för in registreringar i SIS. I synnerhet bör Europol följa de gemensamma standarder, protokoll och tekniska förfaranden som har fastställts för att säkerställa att dess tekniska gränssnitt är kompatibelt med det centrala SIS för snabb och effektiv dataöverföring. De krav rörande allmänna regler för uppgiftsbehandling, proportionalitet, uppgifternas kvalitet, datasäkerhet, rapportering och skyldigheter avseende insamling av statistik vilka är tillämpliga på medlemsstaterna när de för in registreringar i SIS bör även gälla Europol.

(13)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 30 och förordning (EU) 2016/794 bör vara tillämpliga på Europols behandling av personuppgifter när byrån fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning. Europeiska datatillsynsmannen bör genomföra regelbundna revisioner av Europols uppgiftsbehandling avseende SIS och utbytet av tilläggsinformation.

(14)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att inrätta och reglera en särskild kategori av registreringar som Europol för in i SIS för att utbyta information om personer som utgör ett hot mot Europeiska unionens inre säkerhet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras natur, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(15)Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Denna förordning respekterar i synnerhet fullt ut skyddet av personuppgifter i enlighet med artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, samtidigt som den syftar till att säkerställa en trygg miljö för alla personer som vistas på unionens territorium.

(16)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

(17)Irland deltar i denna förordning i enlighet med artikel 5.1 i protokoll nr 19 fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och i enlighet med artikel 6.2 i rådets beslut 2002/192/EG 31 och rådets genomförandebeslut (EU) 2020/1745 32 .

(18)När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 33 , en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.G i rådets beslut 1999/437/EG 34 .

(19)När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 35 , en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.G i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/149/RIF 36 .

(20)När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 37 , en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.G i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/349/EU 38 .

(21)När det gäller Bulgarien och Rumänien utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt och bör läsas jämförd med rådets beslut 2010/365/EU 39 och (EU) 2018/934 40 .

(22)När det gäller Kroatien utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 4.2 i 2011 års anslutningsakt och bör läsas jämförd med rådets beslut (EU) 2017/733 41 .

(23)När det gäller Cypern utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt [eventuellt beslut från rådet ska läggas till].

(24)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 41.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 42 .

(25)Förordning (EU) 2018/1862 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Ändringar av förordning (EU) 2018/1862

(1)Artikel 2.2 ska ersättas med följande:

”2. Denna förordning innehåller också bestämmelser om den tekniska strukturen för SIS, om ansvarsområden för medlemsstaterna, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), om databehandling, om berörda personers rättigheter samt om skadeståndsansvar.”

(2)I artikel 3 ska följande punkt läggas till:

”22. tredjelandsmedborgare: varje person som inte är unionsmedborgare i den mening som avses i artikel 20.1 i EUF-fördraget, med undantag för personer som åtnjuter en rätt till fri rörlighet inom unionen enligt direktiv 2004/38/EG eller enligt avtal mellan unionen eller unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och ett tredjeland, å andra sidan.”

(3)Artikel 24 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Om en medlemsstat anser att verkställandet av en registrering som förts in i enlighet med artikel 26, 32, 36 eller 37a är oförenligt med dess nationella rätt, internationella förpliktelser eller viktiga nationella intressen, får den kräva att registreringen förses med en flagga, vilken innebär att den åtgärd som ska vidtas på grund av registreringen inte kommer att vidtas på dess territorium. Flaggor på registreringar som förts in i enlighet med artikel 26, 32 eller 36 ska läggas till av Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten; flaggor på registreringar som förts in i enlighet med artikel 37a ska läggas till av Europol.”

(b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Om en registrerande medlemsstat eller Europol i särskilt brådskande och allvarliga ärenden begär att åtgärden ska verkställas, ska den verkställande medlemsstaten pröva om den flaggning som lagts till på dess begäran kan dras tillbaka. Om den verkställande medlemsstaten kan gå med på detta ska den vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att åtgärden kan verkställas omedelbart.”

(4)Följande kapitel ska införas som kapitel IXa:

”KAPITEL IXa

Registreringar som Europol fört in om personer av intresse

Artikel 37a
Syfte och villkor för införande av registreringar

1. Europol får föra in registreringar om personer i SIS i syfte att informera slutanvändare som gör en sökning i SIS om att dessa personer misstänks vara inblandade i ett brott som omfattas av Europols behörighet i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) 2016/794 samt i syfte att inhämta information i enlighet med artikel 37b i den här förordningen om att den berörda personen har lokaliserats.

2. Europol får endast föra in en registrering i SIS om personer som är tredjelandsmedborgare på grundval av information som mottagits från ett tredjeland eller en internationell organisation i enlighet med artikel 17.1 b i förordning (EU) 2016/794 när informationen avser något av följande:

(a)Personer som misstänks för att ha begått eller varit delaktiga i ett brott som omfattas av Europols behörighet i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) 2016/794 eller som har dömts för ett sådant brott.

(b)Personer avseende vilka det finns faktiska indikationer på, eller rimliga skäl att anta, att de kommer att begå brott som omfattas av Europols behörighet i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) 2016/794.

3. Europol får endast föra in en registrering i SIS efter att ha säkerställt allt av följande:

(a)En analys av de uppgifter som lämnats i enlighet med punkt 2 bekräftade att informationskällan är tillförlitlig och att informationen om den berörda personen är korrekt, vilket gör det möjligt för Europol att fastställa att personen omfattas av punkt 2, vid behov efter att ha genomfört ytterligare informationsutbyte med uppgiftslämnaren i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2016/794.

(b)En verifiering bekräftade att det är nödvändigt att föra in registreringen för att uppnå Europols mål i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) 2016/794.

(c)En sökning i SIS i enlighet med artikel 48 i denna förordning visade inte att det fanns någon registrering om den berörda personen.

(d)Ett samråd som innefattade informationsutbyte om den berörda personen med medlemsstater som deltar i förordning (EU) 2016/794 i enlighet med artikel 7 i den förordningen bekräftade att

i) ingen medlemsstat uttryckte en avsikt att föra in en registrering i SIS om den berörda personen,

ii) ingen medlemsstat framförde en motiverad invändning mot Europols föreslagna införande av en registrering i SIS om den berörda personen.

4. Europol ska detaljerat dokumentera införandet av registreringen i SIS och skälen för införandet för att göra det möjligt att verifiera att de materiella och förfarandemässiga kraven i punkterna 1, 2 och 3 är uppfyllda. Denna dokumentation ska på begäran göras tillgänglig för Europeiska datatillsynsmannen.

5. Europol ska informera alla medlemsstater om att registreringen har förts in i SIS genom utbyte av tilläggsinformation i enlighet med artikel 8 i denna förordning.

6. De krav och skyldigheter som är tillämpliga på den registrerande medlemsstaten enligt artiklarna 20, 21, 22, 42, 56, 59, 61, 62 och 63 ska tillämpas på Europol när byrån behandlar uppgifter i SIS.

Artikel 37b
Verkställande av åtgärder på grundval av en registrering

1. Vid en träff på en registrering som förts in av Europol ska den verkställande medlemsstaten göra följande:

(a)Samla in och lämna följande information:

i) Det faktum att den person som är föremål för en registrering har lokaliserats.

ii) Plats och tid för samt anledning till kontrollen.

(b)I enlighet med nationell rätt besluta om det är nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder.

2. Den verkställande medlemsstaten ska lämna den information som avses i punkt 1 a till Europol genom utbyte av tilläggsinformation.”

(5)Artikel 48 ska ändras på följande sätt:

(a)Rubriken ska ersättas med följande:

”Europols införande och behandling av uppgifter i SIS”

(b)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Europol ska, där så krävs för att kunna fullgöra sitt uppdrag, ha rätt att få åtkomst till och söka i uppgifter i SIS och att föra in, uppdatera och radera registreringar i enlighet med artikel 37a i denna förordning. Europol ska föra in, uppdatera, radera och söka i SIS-uppgifter genom ett särskilt tekniskt gränssnitt. Det tekniska gränssnittet ska inrättas och underhållas av Europol i enlighet med de gemensamma standarder, protokoll och tekniska förfaranden som anges i artikel 9 i denna förordning och ska möjliggöra direktanslutning till det centrala SIS.

Europol ska utbyta tilläggsinformation i enlighet med bestämmelserna i Sirenehandboken. För detta ändamål ska Europol säkerställa att tilläggsinformation om dess egna registreringar finns tillgänglig 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan.”

(c)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Europols användning av information från sökning i SIS eller från behandling av tilläggsinformation kräver tillstånd från den medlemsstat som lämnade informationen, antingen som registrerande medlemsstat eller som verkställande medlemsstat. Om medlemsstaten tillåter användning av informationen ska Europols hantering av den regleras av förordning (EU) 2016/794. Europol får endast förmedla sådan information till tredjeländer eller utomstående instanser med tillstånd från den medlemsstat som lämnade informationen och med fullständig efterlevnad av unionsrätten om dataskydd.”

(d) Följande punkt ska införas som punkt 7a:

”7a. Europeiska datatillsynsmannen ska genomföra en revision av Europols behandling av uppgifter enligt denna förordning minst vart fjärde år i enlighet med internationella revisionsstandarder.”

(6)Artikel 53 ska ändras på följande sätt:

(a)Följande punkt ska införas som punkt 5a:

”5a. Europol får föra in en registrering om en person för de syften som anges i artikel 37a.1 för en period på ett år. Europol ska se över behovet av att behålla registreringen inom den perioden. Där så är lämpligt ska Europol fastställa kortare tidsfrister för denna översyn.”

(b) Punkterna 6, 7 och 8 ska ersättas med följande:

”6. Den registrerande medlemsstaten och, när det gäller personuppgifter som förts in i SIS i enlighet med artikel 37a i denna förordning, Europol får inom den tidsfrist för översyn som avses i punkterna 2, 3, 4, 5 och 5a efter en noggrann individuell bedömning, som ska dokumenteras, besluta att registreringen om personen ska behållas längre än tidsfristen för översyn, om detta visar sig nödvändigt för och står i proportion till de syften för vilka registreringen förts in. I ett sådant fall ska punkt 2, 3, 4, 5 eller 5a även vara tillämplig på förlängningen. Varje sådan förlängning ska meddelas CS-SIS.”

”7. Registreringar om personer ska raderas automatiskt när den tidsfrist för översyn som avses i punkterna 2, 3, 4, 5 och 5a har löpt ut, utom i fall där den registrerande medlemsstaten eller, när det gäller registreringar som förts in i SIS i enlighet med artikel 37a i denna förordning, Europol har informerat CS-SIS om en förlängning i enlighet med punkt 6. CS-SIS ska fyra månader i förväg automatiskt informera den registrerande medlemsstaten eller Europol om planerad radering av uppgifter.”

”8. Medlemsstaterna och Europol ska föra statistik över antalet registreringar om personer vars lagringstid har förlängts i enlighet med punkt 6 i den här artikeln och på begäran översända dem till de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 69.”

(7)I artikel 55 ska följande punkt införas som punkt 6a:

”6a. Registreringar om personer som förts in av Europol i enlighet med artikel 37a ska raderas när

(a)lagringstiden för registreringen i enlighet med artikel 53 har löpt ut,

(b)Europol har fattat beslut om att radera dem, i synnerhet när byrån efter att ha fört in registreringen får kännedom om att den information som mottagits i enlighet med artikel 37a.2 var felaktig eller lämnades till Europol för olagliga ändamål, eller när Europol får kännedom eller informeras av en medlemsstat om att den person som är föremål för registreringen inte längre omfattas av artikel 37a.2,

(c)en medlemsstat genom utbyte av tilläggsinformation underrättar Europol om att den står i begrepp att föra in eller har fört in en registrering om den person som är föremål för Europols registrering,

(d)en medlemsstat som deltar i förordning (EU) 2016/794 i enlighet med artikel 7 i den förordningen underrättar Europol om sin motiverade invändning mot registreringen.”

(8)Artikel 56 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna får endast behandla de uppgifter som avses i artikel 20 för de syften som anges för respektive registreringskategori i artiklarna 26, 32, 34, 36, 37a, 38 och 40.”

(b)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. När det gäller de registreringar som avses i artiklarna 26, 32, 34, 36, 37a, 38 och 40 i denna förordning, ska all behandling av uppgifter i SIS för andra syften än de för vilka uppgifterna fördes in i SIS ha koppling till ett specifikt ärende och motiveras av behovet av att avvärja en överhängande och allvarlig fara för den allmänna ordningen och säkerheten, en betydande risk för den nationella säkerheten eller ett grovt brott. Förhandstillstånd från den registrerande medlemsstaten eller från Europol, om uppgifterna förts in i enlighet med artikel 37a i denna förordning, krävs för detta ändamål.”

(9)I artikel 61 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Om det, när en ny registrering förs in, framkommer att det i SIS redan finns en registrering om en person med samma identitetsuppgifter ska Sirenekontoret kontakta den registrerande medlemsstaten eller, om registreringen förts in i enlighet med artikel 37a i denna förordning, Europol genom utbyte av tilläggsinformation inom 12 timmar för att dubbelkontrollera om föremålet för de två registreringarna är samma person.”

”2. Om dubbelkontrollen visar att den som är föremål för den nya registreringen och den person som är föremål för en registrering som redan har förts in i SIS faktiskt är samma person ska Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten tillämpa det förfarande för införande av flera registreringar som anges i artikel 23. Med avvikelse från detta ska Europol radera den registrering som byrån fört in i enlighet med artikel 55.6a c.”

(10)Artikel 67 ska ersättas med följande:

”Artikel 67
Rätt till åtkomst, rättelse av oriktiga uppgifter och radering av olagligt lagrade uppgifter

(1)De registrerade ska kunna utöva de rättigheter som fastställs i artiklarna 15, 16 och 17 i förordning (EU) 2016/679, i de nationella bestämmelser som införlivar artiklarna 14, 16.1 och 16.2 i direktiv (EU) 2016/680 samt i kapitel IX i förordning (EU) 2018/1725.

(2)En annan medlemsstat än den registrerande medlemsstaten får till den registrerade lämna ut information om de av den registrerades personuppgifter som behandlas endast om den i förväg har gett den registrerande medlemsstaten tillfälle att meddela sin ståndpunkt. Om personuppgifterna fördes in i SIS av Europol ska den medlemsstat som mottog begäran utan dröjsmål hänskjuta begäran till Europol, och under alla omständigheter inom fem dagar efter mottagandet, och Europol ska behandla begäran i enlighet med förordning (EU) 2016/794 och förordning (EU) 2018/1725. Om Europol mottar en begäran avseende personuppgifter som en medlemsstat fört in i SIS ska Europol utan dröjsmål hänskjuta begäran till den registrerande medlemsstaten, och under alla omständigheter inom fem dagar efter mottagandet. Kommunikationen mellan dessa medlemsstater och mellan medlemsstaterna och Europol ska ske genom utbyte av tilläggsinformation.

(3)En medlemsstat ska, i enlighet med nationell rätt, inbegripet den lagstiftning varigenom direktiv (EU) 2016/680 införlivas, och, när det gäller personuppgifter som förts in i SIS i enlighet med artikel 37a i denna förordning, Europol ska, i enlighet med kapitel IX i förordning (EU) 2018/1725, besluta att endast delvis eller inte alls lämna ut information till den registrerade i den mån och så länge som en sådan partiell eller fullständig begränsning utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle med vederbörlig hänsyn till den berörda registrerades grundläggande rättigheter och berättigade intressen, för att

(a)inte försvåra officiella eller rättsliga utredningar, undersökningar eller förfaranden,

(b)undvika menlig inverkan på förebyggande, förhindrande, avslöjande, utredning eller lagföring av brott eller på verkställighet av straffrättsliga påföljder,

(c)skydda den allmänna säkerheten,

(d)skydda den nationella säkerheten, eller

(e)skydda andra personers rättigheter och friheter.

I de fall som avses i första stycket ska medlemsstaten eller, när det gäller personuppgifter som förts in i SIS i enlighet med artikel 37a i denna förordning, Europol utan onödigt dröjsmål skriftligen informera den registrerade om varje vägran eller begränsning av åtkomsten och om skälen för vägran eller begränsningen. Denna information får utelämnas om tillhandahållandet av den skulle undergräva något av skälen i första stycket a–e i denna punkt. Medlemsstaten eller, när det gäller personuppgifter som förts in i SIS i enlighet med artikel 37a i denna förordning, Europol ska informera den registrerade om möjligheten att lämna in ett klagomål till en tillsynsmyndighet eller begära rättslig prövning.

Medlemsstaten eller, när det gäller personuppgifter som förts in i SIS i enlighet med artikel 37a i denna förordning, Europol ska dokumentera de sakliga eller rättsliga grunderna för beslutet att inte lämna ut informationen till den registrerade. Denna information ska göras tillgänglig för de behöriga tillsynsmyndigheterna. I sådana fall ska den registrerade även kunna utöva sina rättigheter genom de behöriga tillsynsmyndigheterna.

(4)Efter en ansökan om åtkomst, rättelse eller radering ska medlemsstaten eller, när det gäller personuppgifter som förts in i SIS i enlighet med artikel 37a i denna förordning, Europol informera den registrerade utan onödigt dröjsmål och i alla händelser inom en månad efter mottagandet av begäran om vilka åtgärder som vidtas till följd av utövandet av rättigheterna enligt den här artikeln. Denna period får vid behov förlängas med ytterligare två månader, med beaktande av hur komplicerad begäran är och antalet inkomna begäranden. Medlemsstaten eller, när det gäller personuppgifter som förts in i SIS i enlighet med artikel 37a i denna förordning, Europol ska informera den registrerade om en sådan förlängning inom en månad från mottagandet av begäran, tillsammans med orsakerna till dröjsmålet. Om den registrerade lämnar begäran i elektronisk form ska informationen om möjligt tillhandahållas i elektronisk form, om inte den registrerade begär något annat. ”

(11)Artikel 68 ska ersättas med följande:

”Artikel 68
Rättsmedel

(1)Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om rättsmedel i förordning (EU) 2016/679 och i direktiv (EU) 2016/680 ska var och en kunna få sin sak prövad av en behörig tillsynsmyndighet eller en domstol, enligt varje medlemsstats nationella rätt, för att få åtkomst till, rätta, radera eller erhålla information eller erhålla ersättning i samband med en registrering som rör dem.

(2)Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om rättsmedel i förordning (EU) 2018/1725 får var och en lämna in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen för att få åtkomst till, rätta, radera eller erhålla information eller erhålla ersättning i samband med en registrering som Europol fört in om dem.

(3)Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 72 förbinder sig medlemsstaterna och Europol ömsesidigt att verkställa slutliga avgöranden som har meddelats av sådana domstolar, myndigheter eller organ som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

(4)Medlemsstaterna och Europol ska årligen rapportera till Europeiska dataskyddsstyrelsen om

(a)hur många gånger det har begärts åtkomst hos personuppgiftsansvariga och i hur många ärenden åtkomst till uppgifterna beviljats,

(b)hur många gånger det har begärts åtkomst hos tillsynsmyndigheten och i hur många ärenden åtkomst till uppgifterna beviljats,

(c)hur många gånger rättelse av oriktiga uppgifter och radering av olagligt lagrade uppgifter begärts hos personuppgiftsansvariga och i hur många ärenden uppgifterna rättats eller raderats,

(d)hur många gånger rättelse av oriktiga uppgifter eller radering av olagligt lagrade uppgifter begärts hos tillsynsmyndigheten,

(e)hur många domstolsförfaranden som inletts,

(f)hur många ärenden som lett till att domstolen gett den klagande rätt,

(g)eventuella anmärkningar avseende fall av ömsesidigt erkännande av slutliga avgöranden som har meddelats av andra medlemsstaters domstolar eller myndigheter om registreringar som förts in av den registrerande medlemsstaten eller Europol.

En mall för den rapportering som avses i denna punkt ska ingå i Sirenehandboken.

(5)Medlemsstaternas och Europols rapporter ska ingå i den gemensamma rapport som avses i artikel 71.4.”

(12)Artikel 72 ska ersättas med följande:

”Artikel 72
Skadeståndsansvar

(1)Utan att det påverkar rätten till ersättning och eventuellt skadeståndsansvar enligt förordning (EU) 2016/679, direktiv (EU) 2016/680, förordning (EU) 2018/1725 och förordning (EU) 2016/794 ska följande gälla:

(a)Varje person eller medlemsstat som har lidit materiell eller immateriell skada till följd av en otillåten behandling av personuppgifter genom användning av N.SIS eller någon annan åtgärd från en medlemsstats sida som är oförenlig med denna förordning ska ha rätt till ersättning från den senare medlemsstaten.

(b)Varje person eller medlemsstat som har lidit materiell eller immateriell skada till följd av en åtgärd från Europols sida som är oförenlig med denna förordning ska ha rätt till ersättning från Europol.

(c)Varje person eller medlemsstat som har lidit materiell eller immateriell skada till följd av en åtgärd från eu-LISA:s sida som är oförenlig med denna förordning ska ha rätt till ersättning från eu-LISA.

En medlemsstat, Europol eller eu-LISA ska helt eller delvis undantas från detta ansvar om de bevisar att de inte är ansvariga för den händelse som orsakade skadan.

(2)Om en medlemsstats eller Europols underlåtenhet att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning skadar SIS ska medlemsstaten eller Europol vara ansvarig för denna skada, såvida inte eu-LISA eller en annan medlemsstat som deltar i SIS har underlåtit att vidta rimliga åtgärder för att förhindra skadan eller minimera dess verkningar.

(3)Skadeståndsanspråk mot en medlemsstat för sådan skada som avses i punkterna 1 och 2 ska regleras av den medlemsstatens nationella rätt. Skadeståndsanspråk mot Europol för sådan skada som avses i punkterna 1 och 2 ska regleras av förordning (EU) 2016/794 och omfattas av de villkor som fastställs i fördragen. Skadeståndsanspråk mot eu-LISA för sådan skada som avses i punkterna 1 och 2 ska omfattas av de villkor som fastställs i fördragen.”

(13)Artikel 74.3 ska ersättas med följande:

”3. eu-LISA ska utarbeta daglig, månatlig och årlig statistik som visar antalet loggningsnoteringar per registreringskategori, både för varje medlemsstat och Europol och aggregerat. eu-LISA ska också tillhandahålla årliga rapporter om antalet träffar per registreringskategori, hur många gånger SIS använts för sökningar och hur många gånger SIS använts för att föra in, uppdatera eller radera registreringar, både för varje medlemsstat och Europol och aggregerat. Den statistik som utarbetas får inte innehålla några personuppgifter. Den årliga statistiska rapporten ska offentliggöras.”

(14)I artikel 79 ska följande punkt införas som punkt 7:

”7. Kommissionen ska anta ett beslut som fastställer det datum då Europol ska börja föra in, uppdatera och radera uppgifter i SIS i enlighet med denna förordning i dess ändrade lydelse enligt förordning [XXX], efter en kontroll av att följande villkor har uppfyllts:

(a)De genomförandeakter som antagits i enlighet med denna förordning har ändrats i den utsträckning som är nödvändig för tillämpningen av denna förordning i dess ändrade lydelse enligt förordning [XXX].

(b)Europol har underrättat kommissionen om att byrån har vidtagit de tekniska och förfarandemässiga åtgärder som behövs för att den ska kunna behandla SIS-uppgifter och utbyta tilläggsinformation i enlighet med denna förordning i dess ändrade lydelse enligt förordning [XXX].

(c)eu-LISA har underrättat kommissionen om att alla tester avseende CS-SIS och samspelet mellan CS-SIS och Europols tekniska gränssnitt som avses i artikel 48.1 i denna förordning i dess ändrade lydelse enligt förordning [XXX] har slutförts med gott resultat.

Beslutet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.”

Artikel 2
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den dag som fastställs i enlighet med artikel 79.7 i förordning (EU) 2018/1862.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

Ordförande Ordförande

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT – ”BYRÅER”

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Typ av förslag

1.4.Mål

1.5.Grunder för förslaget

1.6.Varaktighet för och budgetkonsekvenser av förslaget

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT – ”BYRÅER”

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/1862 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete vad gäller Europols införande av registreringar.

1.2.Berörda politikområden

Politikområde: Inrikes frågor

Verksamhet: Migration och gränsförvaltning

Nomenklatur: 11 10 02

1118.0207: Gränsförvaltning – Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA)

1.3.Typ av förslag

◻ en ny åtgärd

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 43

⌧ en förlängning av en befintlig åtgärd

◻ en sammanslagning av en eller flera åtgärder till en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänna mål

Som svar på akuta operativa behov och medlagstiftarnas krav på starkare stöd till Europol aviserades i kommissionens arbetsprogram för 2020 ett lagstiftningsinitiativ för att ”stärka Europols mandat för att bygga ut det operativa polissamarbetet”.

Ett av inslagen i detta lagstiftningsinitiativ är att ta itu med Europols begränsningar när det gäller att förmedla sin analys av uppgifter som mottagits från tredjeländer och internationella organisationer direkt och i realtid till tjänstemän i frontlinjen i medlemsstaterna. Förslaget om ändring av förordning (EU) 2018/1862 om SIS bidrar till detta initiativ genom att utvidga systemets tillämpningsområde med hjälp av en ny separat registreringskategori som Europol ska använda för att förmedla sådana uppgifter, på strikta villkor, till tjänstemän i frontlinjen i medlemsstaterna.

Detta är en nyckelåtgärd i EU:s strategi för säkerhetsunionen från juli 2020. I enlighet med uppmaningen i de politiska riktlinjerna att ”inte lämna något därhän när det gäller att skydda våra medborgare”, förväntas initiativet stärka Europol för att hjälpa medlemsstaterna att hålla medborgarna säkra.

De allmänna syftena med detta initiativ härstammar från följande fördragsbaserade mål:

1. För Europol, att stödja och stärka medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheters insatser samt deras ömsesidiga samarbete för att förebygga och bekämpa grov brottslighet som berör två eller flera medlemsstater, terrorism och sådana former av brottslighet som skadar ett gemensamt intresse som omfattas av unionens politik.

2. För eu-LISA, att stödja Europol och medlemsstaterna i utbytet av information i syfte att förebygga grov brottslighet och terrorism.

1.4.2.Specifikt mål

De specifika målen härrör från de allmänna mål som anges ovan, dvs. att förse tjänstemän i frontlinjen med resultatet av Europols analys av uppgifter som mottagits från tredjeländer.

Syftet är att förse tjänstemän i frontlinjen med resultatet av Europols analys av uppgifter som mottagits från tredjeländer eller internationella organisationer om misstänkta och brottslingar där och då detta är nödvändigt.

Det underliggande målet är att ge tjänstemän i frontlinjen direkt åtkomst i realtid till sådana uppgifter när de kontrollerar en person vid den yttre gränsen eller inom EU:s territorium, för att stödja dem i deras arbete.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Förslaget kommer i första hand att gynna enskilda och samhället i stort genom att förbättra Europols förmåga att stödja medlemsstaterna när det gäller att bekämpa brottslighet och skydda EU-medborgarna. Medborgarna kommer direkt och indirekt att gynnas av lägre brottslighet, minskade ekonomiska skador och lägre säkerhetsrelaterade kostnader.

Förslaget innehåller inga rättsliga skyldigheter för medborgare/konsumenter och skapar inga ytterligare kostnader i detta avseende.

Förslaget kommer att skapa stordriftsfördelar för förvaltningarna eftersom det kommer att överföra resurskonsekvenserna av de riktade verksamheterna från nationell nivå till EU-nivå. De offentliga myndigheterna i medlemsstaterna kommer att dra direkt nytta av förslaget tack vare stordriftsfördelar som leder till besparingar i de administrativa kostnaderna.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Följande huvudindikatorer kommer att göra det möjligt att övervaka genomförandet och resultaten av de specifika målen:

Specifikt mål: Ibruktagande av de uppdaterade funktionerna i det centrala SIS senast i slutet av 2022

Indikatorer för Europol:

- inrättande av ett tekniskt gränssnitt för införande, uppdatering och radering av registreringar i det centrala SIS,

- ett lyckat slutförande av tester som organiseras av eu-LISA.

Indikatorer för eu-LISA:

- ett lyckat slutförande av övergripande tester före lanseringen på central nivå,

- ett lyckat slutförande av tester med Europol för överföring av uppgifter till det centrala SIS och med alla medlemsstaters och byråers system,

- ett lyckat slutförande av Sirenetesterna för den nya registreringskategorin.

I enlighet med artikel 28 i rambudgetförordningen och för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning övervakar eu-LISA redan sina framsteg mot de egna målen med hjälp av resultatindikatorer. Byrån har för närvarande 29 interna centrala resultatindikatorer. Dessa indikatorer rapporteras i eu-LISA:s konsoliderade årliga verksamhetsrapport, som innehåller en tydlig granskning av målet i slutet av året samt en jämförelse med föregående år. Dessa indikatorer kommer vid behov att anpassas efter det att förslaget har antagits.

1.5.Grunder för förslaget

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Genomförandet av initiativet kräver tekniska och förfarandemässiga åtgärder på EU-nivå och nationell nivå, som bör inledas när den reviderade lagstiftningen träder i kraft.

Relevanta resurser – särskilt personalresurser – bör säkerställas för att hjälpa eu-LISA att bidra till Europols tjänster.

De främsta kraven efter det att förslaget har trätt i kraft vad gäller eu-LISA:s fortsatta utveckling av det centrala SIS är följande:

- Att utveckla och implementera en ny registreringskategori i det centrala SIS i enlighet med de krav som fastställs i förordningen.

- Att uppdatera de tekniska specifikationerna för utbytet av tilläggsinformation mellan Sirenekontoren och Europol.

- Att utveckla en funktion så att medlemsstaterna och byråerna kan göra sökningar i det centrala systemet på denna registreringskategori.

- Att uppdatera de funktioner i det centrala SIS som rör rapportering och statistik.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Grov brottslighet och terrorism är gränsöverskridande fenomen. Åtgärder på nationell nivå kan därför inte motverka dem på ett effektivt sätt. Därför väljer medlemsstaterna att samarbeta inom EU-ramarna för att komma till rätta med de hot som grov brottslighet och terrorism utgör.

Förslaget kommer att skapa betydande stordriftsfördelar på EU-nivå eftersom det kommer att överföra uppgifter och tjänster som kan utföras effektivare på EU-nivå från nationell nivå till eu-LISA och Europol. Förslaget innehåller därför effektiva lösningar på utmaningar som annars skulle behöva hanteras till högre kostnad med hjälp av 27 enskilda nationella lösningar, eller på utmaningar som inte alls kan hanteras på nationell nivå på grund av deras gränsöverskridande karaktär.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Förslaget bygger på behovet av att stödja Europol och medlemsstaterna när det gäller att hantera ständigt föränderliga gränsöverskridande säkerhetsutmaningar utöver enbart den nationella nivån.

Europa står inför ett föränderligt säkerhetslandskap, med föränderliga och alltmer komplexa säkerhetshot. Brottslingar utnyttjar de fördelar som den digitala omvandlingen, den nya tekniken, globaliseringen och rörligheten medför, inbegripet sammankoppling och utplåning av gränserna mellan den fysiska och den digitala världen. Covid-19-krisen har enbart förvärrat detta, eftersom brottslingar snabbt grep möjligheterna att utnyttja krisen genom att anpassa sina arbetsmetoder eller utveckla ny brottsverksamhet.

Dessa föränderliga säkerhetshot kräver ett effektivt EU-stöd till de nationella brottsbekämpande myndigheternas arbete. Medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter har i allt högre grad använt sig av Europols stöd och sakkunskap för att bekämpa grov brottslighet och terrorism.

Detta förslag bygger också på de erfarenheter och framsteg som gjorts sedan ikraftträdandet av 2018 års SIS-förordningar, eu-LISA:s utvecklingsarbete för att genomföra 2018 års SIS-förordningar och ikraftträdandet av 2018 års förordning om eu-LISA, samtidigt som man erkänner att den operativa betydelsen av byråns uppgifter redan har förändrats avsevärt. Den nya hotmiljön har gjort att medlemsstaterna behöver nya typer av stöd och de förväntar sig att eu-LISA bland andra uppgifter också stöder Europol för att hålla medborgarna säkra, på ett sätt som inte kunde förutses när medlagstiftarna förhandlade om Europols nuvarande mandat.

En tidigare översyn av eu-LISA:s mandat och den växande efterfrågan på tjänster från medlemsstaterna har visat att eu-LISA:s uppgifter måste backas upp av tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förslaget är ett svar på det föränderliga säkerhetslandskapet eftersom det kommer att hjälpa eu-LISA att utrusta Europol med den kapacitet och de verktyg som krävs för att effektivt stödja medlemsstaterna i kampen mot grov brottslighet och terrorism. Meddelandet ”EU vid ett vägskäl: bygga upp och bygga nytt för nästa generation” 44 underströk behovet av att bygga en mer motståndskraftig union eftersom covid-19-krisen har gjort att ”flera svagheter blivit uppenbara och vissa brott, till exempel it-relaterad brottslighet, har ökat avsevärt. Det är tydligt att säkerhetsunionen inom EU måste stärkas.”

Förslaget är helt i linje med kommissionens arbetsprogram för 2020 som aviserade ett lagstiftningsinitiativ för att ”stärka Europols mandat för att bygga ut det operativa polissamarbetet” 45 . eu-LISA kommer att bidra till detta mål genom att utvidga tillämpningsområdet för SIS för att inrätta en ny separat registreringskategori för Europol.

Detta stärkande av Europols mandat är en av de nyckelåtgärder som fastställdes i EU:s strategi för säkerhetsunionen från juli 2020 46 . Ett effektivare Europol kommer att säkerställa att byrån kan utföra sina uppgifter fullt ut och bidra till att säkerhetsunionens strategiska prioriteringar uppnås.

I enlighet med uppmaningen i de politiska riktlinjerna 47 att ”inte lämna något därhän när det gäller att skydda våra medborgare”, tar detta förslag itu med de områden där berörda parter begär stärkt stöd till Europol för att hjälpa medlemsstaterna att hålla medborgarna säkra.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

I förslaget till flerårig budgetram för 2021–2027 erkänns behovet av att stärka eu-LISA för att öka stödet till medlemsstaternas effektiva gränsförvaltning 2021.

Sedan 2016 och den senaste översynen av eu-LISA:s mandat har trenden varit en exponentiell ökning av byråns dataflöden och efterfrågan på dess tjänster 48 , vilket har lett till ansökningar om budget- och personalförstärkningar utöver de nivåer som ursprungligen planerades.

Eftersom förslaget kommer att införa viktiga nya uppgifter i förordningen om eu-LISA och även kommer att klargöra, kodifiera och detaljerat ange andra uppgifter, varigenom eu-LISA:s kapacitet utvidgas inom ramen för fördragen, räcker det inte med en stabil resursnivå. Förslaget måste backas upp av lämpliga ekonomiska förstärkningar och personalförstärkningar inom rubrik 4 ”Migration och gränsförvaltning” i den fleråriga budgetramen 2021–2027.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

–◻ Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻ Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

☒ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period 2021–2022

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 49

◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻ av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

☒ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻EIB och Europeiska investeringsfonden

–☒ organ som avses i artiklarna 70 och 71

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Grundscenariot för EU:s bidrag till eu-LISA:s budget har fastställts på grundval av faktablad om den fleråriga budgetramen nr 68 50 och arbetsdokument III som åtföljer budgetförslaget för 2021. Informationen i denna finansieringsöversikt påverkar inte antagandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027 och budgeten för 2021.

I avsaknad av en antagen flerårig budgetram för 2021–2027 och en budget för 2021 inbegriper initiativets beräknade ekonomiska konsekvenser endast de resurser som behövs utöver eu-LISA:s grundläggande EU-bidrag (ytterligare kostnader jämfört med grundscenariot).

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Övervakningen och rapporteringen av förslaget kommer att följa de principer som anges i förordningen om eu-LISA 51 och eu-LISA:s budgetförordning 52 och i linje med den gemensamma strategin för decentraliserade byråer 53 .

eu-LISA ska varje år till kommissionen, Europaparlamentet och rådet överlämna ett samlat programdokument som innehåller fleråriga och årliga arbetsprogram och resursplanering. I dokumentet anges mål, förväntade resultat och resultatindikatorer för att övervaka uppnåendet av mål och resultat. eu-LISA måste också lämna in en konsoliderad årlig verksamhetsrapport till styrelsen. Denna rapport innehåller särskilt information om uppnåendet av de mål och resultat som anges i det samlade programdokumentet. Rapporten ska också sändas till kommissionen, Europaparlamentet och rådet.

I enlighet med artikel 39 i förordningen om eu-LISA ska kommissionen, efter samråd med styrelsen, senast den 12 december 2023 och vart femte år därefter utvärdera, i enlighet med kommissionens riktlinjer, byråns resultat i förhållande till dess mål, mandat, platser och uppgifter. Denna utvärdering ska även innehålla en granskning av genomförandet av denna förordning samt på vilket sätt och i vilken utsträckning byrån på ett ändamålsenligt sätt bidrar till den operativa förvaltningen av stora it-system och till inrättandet av en samordnad, kostnadseffektiv och sammanhängande it-miljö på unionsnivå inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Den utvärderingen ska särskilt bedöma eventuella behov av att ändra byråns mandat samt de ekonomiska konsekvenserna av sådana ändringar. Styrelsen får utfärda rekommendationer om ändringar av denna förordning till kommissionen.

Om kommissionen anser att byråns fortsatta existens inte längre är motiverad med avseende på de mål, mandat och uppgifter som den tilldelats, kan kommissionen föreslå att denna förordning ändras eller upphävs.

Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet, rådet och styrelsen om resultatet av den utvärdering som avses i punkt 1. Resultatet av utvärderingen ska offentliggöras.

Vad gäller driften av SIS kommer kommissionen, medlemsstaterna och eu-LISA dessutom på grundval av förordning (EU) 2018/1862 att regelbundet se över och övervaka användningen av SIS för att säkerställa att systemet fortsätter att fungera ändamålsenligt och effektivt.

Enligt artikel 51 i förordning (EU) 2018/1862 ska kommissionen minst vart femte år utvärdera Europols användning av SIS. Utvärderingen kommer att omfatta Europols förfaranden för att föra in uppgifter i SIS. Europol måste säkerställa lämplig uppföljning av resultaten och rekommendationerna från utvärderingen. En rapport om resultaten av utvärderingen och uppföljningen av denna kommer att översändas till Europaparlamentet och rådet.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Med tanke på att förslaget påverkar EU:s årliga bidrag till eu-LISA kommer anslaget från EU-budgeten att genomföras genom indirekt förvaltning.

Enligt principen om sund ekonomisk förvaltning ska eu-LISA:s budget genomföras i enlighet med en ändamålsenlig och effektiv intern kontroll 54 . eu-LISA är därför skyldig att genomföra en lämplig kontrollstrategi som samordnas mellan lämpliga aktörer i kontrollkedjan.

Vad gäller efterhandskontroller är eu-LISA, i egenskap av en decentraliserad byrå, föremål för följande:

- Intern revision utförd av kommissionens internrevisionstjänst.

- Årliga rapporter från Europeiska revisionsrätten med en revisionsförklaring om årsräkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

- Årlig ansvarsfrihet som beviljas av Europaparlamentet.

- Eventuella utredningar som utförs av Olaf för att särskilt säkerställa att de resurser som anslås till byråerna används på ett korrekt sätt.

I egenskap av partnergeneraldirektorat till eu-LISA kommer GD Migration och inrikes frågor att genomföra sin kontrollstrategi för decentraliserade byråer för att säkerställa tillförlitlig rapportering inom ramen för den årliga verksamhetsrapporten. Även om de decentraliserade byråerna har fullt ansvar för genomförandet av sin budget ansvarar GD Migration och inrikes frågor för regelbundna betalningar av årliga bidrag som fastställs av budgetmyndigheten.

Slutligen utgör Europeiska ombudsmannen ytterligare en nivå av kontroll och ansvarsskyldighet för eu-LISA.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Följande risker har identifierats:

- Potentiella svårigheter för eu-LISA att hantera den utveckling som presenteras i detta förslag parallellt med annan pågående utveckling (t.ex. in- och utresesystemet, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd samt uppgraderingar av SIS, VIS och Eurodac).

- Beroendeförhållanden mellan eu-LISA:s förberedande arbete avseende det centrala SIS och Europols förberedelser för att inrätta ett tekniskt gränssnitt för överföring av uppgifter till SIS.

- Fragmentering av eu-LISA:s kärnverksamhet på grund av mångfaldigandet av uppgifter och begäranden.

- Otillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för att tillgodose de operativa behoven.

- Brist på IKT-resurser, vilket leder till förseningar i nödvändig utveckling och uppdatering av kärnsystem.

- Risker i samband med eu-LISA:s behandling av personuppgifter och behovet av att regelbundet utvärdera och anpassa förfarandemässiga och tekniska skyddsåtgärder för att säkerställa skyddet av personuppgifter och grundläggande rättigheter.

eu-LISA genomför en särskild ram för internkontroll som bygger på Europeiska kommissionens ram för internkontroll. Det samlade programdokumentet ska innehålla information om internkontrollsystemen, medan den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten ska innehålla information om internkontrollsystemens effektivitet och ändamålsenlighet, även när det gäller riskbedömning. Enligt den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten för 2019 har byråns ledning rimliga garantier för att lämpliga interna kontroller finns och att de fungerar som de ska. Under året identifierades och hanterades de största riskerna på lämpligt sätt. Denna garanti bekräftas ytterligare av resultaten av de interna och externa revisioner som genomförts.

Ytterligare en nivå av intern tillsyn tillhandahålls också av eu-LISA:s internrevisionsfunktion, på grundval av en årlig revisionsplan som i synnerhet beaktar en bedömning av risker vid eu-LISA. Internrevisionsfunktionen hjälper eu-LISA att uppnå sina mål genom att tillföra ett systematiskt och disciplinerat tillvägagångssätt för att utvärdera riskhanterings-, kontroll- och styrningsprocessernas effektivitet och utfärda rekommendationer för att förbättra dem.

Dessutom övervakar Europeiska datatillsynsmannen och eu-LISA:s dataskyddsombud (en oberoende funktion som är direkt knuten till styrelsens sekretariat) eu-LISA:s behandling av personuppgifter.

Slutligen genomför GD Migration och inrikes frågor i egenskap av eu-LISA:s partnergeneraldirektorat en årlig riskhanteringsövning för att identifiera och bedöma potentiella höga risker i samband med byråernas (däribland eu-LISA) verksamhet. Risker som betraktas som kritiska rapporteras årligen i förvaltningsplanen för GD Migration och inrikes frågor och åtföljs av en handlingsplan där de riskreducerande åtgärderna anges.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Förhållandet mellan kostnaderna för kontroller jämfört med värdet av de förvaltade medlen rapporteras av kommissionen. Den årliga verksamhetsrapporten från GD Migration och inrikes frågor 2019 anger förhållandet till 0,28 % i indirekt förvaltning som anförtrotts byråer och decentraliserade organ, däribland eu-LISA.

Europeiska revisionsrätten bekräftade lagligheten och korrektheten i eu-LISA:s årsredovisning för 2018, vilket innebär en felprocent under 2 %. Det finns inget som tyder på att felfrekvensen skulle öka under de kommande åren.

Artikel 80 i eu-LISA:s budgetförordning föreskriver dessutom en möjlighet för byrån att dela internrevisionsfunktion med andra unionsorgan som verkar inom samma politikområde om ett unionsorgans internrevisionsfunktion inte är kostnadseffektiv.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

De åtgärder som rör bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet beskrivs bland annat i artikel 50 i förordningen om eu-LISA och i avdelning X i eu-LISA:s budgetförordning.

eu-LISA ska särskilt delta i den bedrägeriförebyggande verksamhet som bedrivs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och utan dröjsmål informera kommissionen om fall av misstänkt bedrägeri och andra finansiella oriktigheter – i linje med sin interna strategi för bedrägeribekämpning.

GD Migration och inrikes frågor, som är partnergeneraldirektorat, har också utvecklat och genomfört sin egen bedrägeribekämpningsstrategi på grundval av den metod som Olaf tillhandahåller. Decentraliserade byråer, däribland Europol, omfattas av strategin. Generaldirektoratet för migration och inrikes frågor konstaterade i sin årliga verksamhetsrapport för 2019 att förfarandena för att förebygga och upptäcka bedrägerier fungerade tillfredsställande och därför bidrog till att försäkra att internkontrollmålen uppnås.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget-ramen	Budgetrubrik	Typ av anslag	Bidrag
	Antal	Diff./Icke-diff. 55	från Efta-länder 56	från kandidat-länder 57	från tredje-länder	enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen
4	11 10 02 – Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA)	Diff.	NEJ	NEJ	JA	NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget-ramen

Budgetrubrik

Typ av
anslag

Bidrag

Antal
[Beteckning………………………………………]

Diff./Icke-diff.

från Efta-länder

från kandidat-länder

från tredje-länder

enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

[XX.YY.YY.YY]

JA/NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Migration och gränsförvaltning

eu-LISA: Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa			År 2021 58	År 2022	År 2023	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
Budgetrubrik 1:	Åtaganden	(1)	0,160	0,160	0	0	0	0	0	0,320
	Betalningar	(2)	0,160	0,160	0	0	0	0	0	0,320
Budgetrubrik 2:	Åtaganden	(1a)	0	0	0	0	0	0	0	0
	Betalningar	(2a)	0	0	0	0	0	0	0	0
Budgetrubrik 3:	Åtaganden	(3a)	0	1,500						1,500
	Betalningar	(3b)	0	1,500						1,500
TOTALA anslag för eu-LISA	Åtaganden	=1+1a +3a	0,160	1,660						1,820
	Betalningar	=2+2a +3b	0,160	1,660						1,820

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	TOTALT
GD <…….>
• Personalresurser
• Övriga administrativa utgifter
GD <…….> TOTALT	Anslag

TOTALA anslag
för RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År 2021 59	År 2022	År 2023	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	0,160	1,660						1,820
	Betalningar	0,160	1,660						1,820

3.2.2.Beräknad inverkan på eu-LISA:s anslag

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–⌧ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteck-ning

⇩

År
2021

År
2022

År
2023

År
2024

År
2025

År
2026

År
2027

TOTALT

RESULTAT

Typ 60

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL NR 1 61 Utveckling av det centrala systemet

- Resultat

1,500

- Resultat

Delsumma för specifikt mål nr 1

1,500

SPECIFIKT MÅL NR 2 Underhåll av det centrala systemet

- Resultat

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALA KOSTNADER

3.2.3.Beräknad inverkan på eu-LISA:s personalresurser

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–⌧ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
2021 62

År
2022

År
2023

År
2024

År
2025

År
2026

År
2027

TOTALT

Tillfälligt anställda (AD-tjänster)
Tillfälligt anställda (AST-tjänster)
Kontraktsanställda	0,160	0,160	0,320
Utstationerade nationella experter

TOTALT

0,160

0,320

Personalbehov (heltidsekvivalenter):

År
2021 63

År
2022

År
2023

År
2024

År
2025

År
2026

År
2027

TOTALT

Tillfälligt anställda (AD-tjänster)
Tillfälligt anställda (AST-tjänster)
Kontraktsanställda	2	2
Utstationerade nationella experter

TOTALT

Rekrytering planeras för 2021 för att personal ska vara tillgänglig för att påbörja utvecklingen av det centrala SIS i god tid i syfte att säkerställa att den nya registreringskategorin kan tas i bruk senast 2022.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov för det ansvariga generaldirektoratet

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–◻ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

		År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
·Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)
XX 01 01 02 (vid delegationer)
XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

• Extern personal (i heltidsekvivalenter) 64
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 04 yy 65	- vid huvudkontoret 66
	- vid delegationer
XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda
Extern personal

En beskrivning av beräkningen av kostnaden för heltidsekvivalenter bör anges i avsnitt 3 i bilaga V.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–⌧ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

–◻ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Anmärkningar:

Förslaget är förenligt med den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

Ingen omfördelning av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 planeras i detta skede, men detta utesluter inte möjligheten till framtida omfördelningar.

Budgetkonsekvenserna av eu-LISA:s ytterligare ekonomiska resurser kommer att kompenseras genom en kompenserande minskning från planerade utgifter under rubrik 4.

–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras 67 .

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	Totalt
Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻ Påverkan på egna medel

–◻ Påverkan på andra inkomster

– ◻ ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 68
		År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) I detta sammanhang omfattar ”misstänkta och brottslingar” a) personer som misstänks för att ha begått eller varit delaktiga i ett brott som omfattas av Europols behörighet eller som har dömts för ett sådant brott, och b) personer avseende vilka det finns faktiska indikationer på, eller rimliga skäl att anta, att de kommer att begå brott som omfattas av Europols behörighet.

(2) https://www.europol.europa.eu/activities-services/main-reports/european-union-terrorism-situation-and-trend-report-te-sat-2020 .

(3) https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2020/06/16/preventing-and-countering-terrorism-and-violent-extremism-council-adopts-conclusions-on-eu-external-action/ .

(4) https://www.consilium.europa.eu/media/36284/st09680-en18.pdf .

(5) Förordning (EU) 2018/1240.

(6) Artikel 7.5 i förordning (EU) 2016/794.

(7) 25 medlemsstater använder Schengens informationssystem (Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike). Irland och Cypern ska enligt planerna anslutas till systemet under 2021. Fyra Schengenassocierade länder är anslutna till systemet (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz). Europol och enheter som utplacerats av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) har åtkomst till vissa delar av systemet, men kan inte föra in registreringar.

(8) För Schengens informationssystem visar tabellen alla kontroller som gjorts under 2019 av alla användare som har åtkomst till systemet. Vid kontroll i Schengens informationssystem kontrollerar användarna uppgifter mot de registreringar som de har åtkomst till (vilket inte alltid omfattar registreringar för brottsbekämpningsändamål).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU (EUT L 312, 7.12.2018, s. 56).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 77, 23.3.2016, s. 1).

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) (EUT L 218, 13.8.2008, s. 60).

(13) Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(14) Rådets genomförandebeslut (EU) 2020/1745 av den 18 november 2020 om inledande av tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket om dataskydd och om provisoriskt inledande av tillämpningen av vissa bestämmelser i Schengenregelverket i Irland (EUT L 393, 23.11.2010, s. 3).

(15) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(16) Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

(17) EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(18) Rådets beslut 2008/149/RIF av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 50).

(19) EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(20) Rådets beslut 2011/349/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, särskilt om polissamarbete och straffrättsligt samarbete (EUT L 160, 18.6.2011, s. 1).

(21) Rådets beslut 2010/365/EU av den 29 juni 2010 om tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem i Republiken Bulgarien och Rumänien (EUT L 166, 1.7.2010, s. 17).

(22) Rådets beslut (EU) 2018/934 av den 25 juni 2018 om inledande av tillämpningen av återstående bestämmelser i Schengenregelverket rörande Schengens informationssystem i Republiken Bulgarien och Rumänien (EUT L 165, 2.7.2018, s. 37).

(23) Rådets beslut (EU) 2017/733 av den 25 april 2017 om tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem i Republiken Kroatien (EUT L 108, 26.4.2017, s. 31).

(24) EUT L 312, 7.12.2018, s. 1.

(25) EUT L 312, 7.12.2018, s. 14.

(26) Det bör noteras att samråden tjänade till att samla in information och argument. De är inte enkäter, eftersom de avser icke-representativa urval av berörda parter eller allmänheten och därför inte medger några slutsatser.

(27) I enlighet med artikel 36 i förordning (EU) 2018/1862 skulle detta gälla om det finns tydliga tecken på att en person avser att begå, eller redan begår, något av de brott som omfattas av Europols behörighet, eller om en allmän bedömning av en person (särskilt på grundval av redan begångna brott) leder till misstanke om att den personen kan komma att begå de brott som omfattas av Europols behörighet i framtiden.

(28) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU (EUT L 312, 7.12.2018, s. 56).

(29) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(31) Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(32) Rådets genomförandebeslut (EU) 2020/1745 av den 18 november 2020 om inledande av tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket om dataskydd och om provisoriskt inledande av tillämpningen av vissa bestämmelser i Schengenregelverket i Irland (EUT L 393, 23.11.2010, s. 3).

(33) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(34) Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

(35) EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(36) Rådets beslut 2008/149/RIF av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 50).

(37) EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(38) Rådets beslut 2011/349/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, särskilt om polissamarbete och straffrättsligt samarbete (EUT L 160, 18.6.2011, s. 1).

(39) Rådets beslut 2010/365/EU av den 29 juni 2010 om tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem i Republiken Bulgarien och Rumänien (EUT L 166, 1.7.2010, s. 17).

(40) Rådets beslut (EU) 2018/934 av den 25 juni 2018 om inledande av tillämpningen av återstående bestämmelser i Schengenregelverket rörande Schengens informationssystem i Republiken Bulgarien och Rumänien (EUT L 165, 2.7.2018, s. 37).

(41) Rådets beslut (EU) 2017/733 av den 25 april 2017 om tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem i Republiken Kroatien (EUT L 108, 26.4.2017, s. 31).

(42) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(43) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(44) COM(2020) 456 (27.5.2020).

(45) COM(2020) 440 final, bilagorna 1–2 (27.5.2020).

(46) COM(2020) 605 final (24.7.2020).

(47) https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/political-guidelines-next-commission_sv.pdf .

(48) Enligt eu-LISA:s operativa indikatorer för Schengens informationssystem för 2019 har sökningarna och träffarna tredubblats från 6 miljoner 2014 till 18 miljoner 2019.

(49) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx .

(50) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – Decentraliserade byråer och Europeiska åklagarmyndigheten.

(51) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 av den 14 november 2018 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 99).

(52) Decision of the Management Board No 2019-198 establishing the Financial Rules of the European Union Agency for the operational management of Large-Scale IT systems in the area of Freedom, Security and Justice (eu-LISA), 28.8.2019.

(53) https://europa.eu/european-union/sites/europaeu/files/docs/body/joint_statement_and_common_approach_2012_en.pdf

(54) Artikel 30 i eu-LISA:s budgetförordning.

(55) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(56) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(57) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

(58) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(59) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(60) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(61) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(62) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(63) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(64) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(65) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(66) Framför allt för strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska fiskerifonden (EFF).

(67) Se artiklarna 11 och 17 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

(68) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.