EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 26.11.2020
COM(2020) 781 final
2020/0346(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i energigemenskapens ministerråd och permanenta högnivågrupp (Tivat, Montenegro, 16 och 17 december 2020)
MOTIVERING
1.Fråga som behandlas i förslaget
Detta förslag rör ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i energigemenskapens ministerråd och i energigemenskapens permanenta högnivågrupp i samband med ett antal akter med rättslig verkan för EU i den mening som avses i artikel 218.9 i EUF-fördraget, som dessa två organ planerar att anta den 16 och 17 december 2020. Dessutom ingår även punkter på ministerrådets dagordning som inte omfattas av artikel 218.9 i EUF-fördraget, men av vilka vissa punkter kräver politiskt godkännande av rådet (detta godkännande kommer att begäras separat).
2.Bakgrund till förslaget
2.1Fördraget om upprättande av en energigemenskap
Fördraget om upprättande av en energigemenskap (nedan kallat fördraget om energigemenskapen eller fördraget) syftar till att skapa en stabil reglerings- och marknadsram och ett gemensamt lagstiftningsområde för handel med nätenergi, genom att de parter som inte är med i EU genomför överenskomna delar av EU:s energiregelverk. Fördraget trädde i kraft den 1 juli 2006. Europeiska unionen är part i fördraget 1 . I fördraget benämns parter utanför EU ”fördragsslutande parter”.
2.2Energigemenskapens ministerråd och permanenta högnivågrupp
Ministerrådet ska säkerställa att de mål som anges i fördraget uppnås. Det utfärdar riktlinjer för allmän policy, vidtar åtgärder och antar procedurbeslut. Varje part har en röst och ministerrådets beslut antas enligt olika röstningsregler beroende på sakfrågan. EU är en av de nio parterna och har en röst, även det beroende på den berörda sakfrågan.
Enhällighet gäller för de planerade akter som anges nedan i avsnitt 2.3 punkterna 2.3.1 och 2.3.2 och (artikel 100 i fördraget) och punkt 2.3.5 (artikel 92.1 i fördraget).
Beslut med två tredjedelars majoritet gäller för de planerade akter som anges nedan i avsnitt 2.3 punkt 2.3.3 och i avsnitt 2.4, punkt 4 (artiklarna 82 och 83 i fördraget).
Enkel majoritet gäller för de planerade akter som anges nedan i avsnitt 2.3 punkt 2.3.4 (artikel 91.1 a i fördraget).
När det gäller den planerade akt som anges nedan i avsnitt 2.3 punkt 2.3.6 utser ministerrådet med konsensus ledamöter i den rådgivande kommittén.
När det gäller den planerade akt som anges nedan i avsnitt 2.4 punkterna 1, 2 och 3 antar ministerrådet beslutet med konsensus.
Den permanenta högnivågruppen är ett viktigt underorgan till ministerrådet. Den kan bland annat vidta åtgärder, om den fått befogenhet av ministerrådet. EU är företrätt i den permanenta högnivågruppen och har en röst.
Artikel 47 i fördraget har följande lydelse: ”Ministerrådet skall se till att målen enligt det här fördraget uppnås. Ministerrådet skall [...] b) vidta åtgärder [...]”.
När det gäller den planerade akt som förtecknas nedan i avsnitt 2.3 punkt 7 röstar den permanenta högnivågruppen med två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna.
2.3Ministerrådets och den permanenta högnivågruppens planerade akter
Den 16 december 2020 kommer den permanenta högnivågruppen att anta ett antal akter, liksom ministerrådet den 17 december 2020.
Detta förslag till beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget gäller den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar när det gäller följande planerade akter av ministerrådet:
2.3.1 Beslut 2020/…/MC-EnC om genomförande av kommissionens förordning (EU) 2019/2146 av den 26 november 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1999/2008 om energistatistik, vad gäller genomförandet av uppdateringar av den årliga och månatliga energistatistiken samt av den kortfristiga månatliga energistatistiken
2.3.2 Beslut 2020/…/MC-EnC om genomförande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/803 av den 17 maj 2019 om de tekniska kraven för innehållet i kvalitetsrapporterna om europeisk statistik om naturgas- och elpriser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1952
2.3.3 Beslut 2020/.../MC-EnC om upprättande av en förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen
2.3.4 Beslut enligt artikel 91.1 i fördraget om fastställande av en underlåtenhet att uppfylla skyldigheter enligt det fördraget i följande ärenden:
a)Beslut 2020/…/MC-EnC om underlåtenhet av Serbien att efterleva fördraget om energigemenskapen, i ärende ECS-13/17.
b)Beslut 2020/…/MC-EnC om underlåtenhet av Bosnien och Hercegovina att efterleva fördraget om en energigemenskapen, i ärende ECS-10/18.
2.3.5 Beslut enligt artikel 92.1 i fördraget:
a)Beslut 2020/.../MC-EnC om antagande av åtgärder till följd av Bosnien och Hercegovinas allvarliga och bestående underlåtenheter enligt artikel 92.1 i fördraget om energigemenskapen, i ärendena ECS-8/11S, ECS-2/13S och ECS-6/16S
b)Beslut 2020/…/MC-EnC om fastställande av en allvarlig och bestående underlåtenhet från Ukrainas sida enligt artikel 92.1 i fördraget om energigemenskapen, i ärende ECS-1/18S
c) Beslut 2020/…/MC-EnC om fastställande av en allvarlig och bestående underlåtenhet från Serbiens sida enligt artikel 92.1 i fördraget om energigemenskapen, i ärende ECS-10/17S.
2.3.6 Utnämning av ledamöterna i den rådgivande kommittén i enlighet med artikel 32.3 i procedurbeslut nr 2008/01/MC-EnC om arbetsordningen för tvistelösning, ändrat genom procedurbeslut 2015/04/MC-EnC.
Detta förslag till beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget gäller den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar när det gäller följande planerade akter av den permanenta högnivågruppen:
2.3.7 Procedurbeslut om ändring av procedurbeslut nr 01/2011 PHLG-EnC från energigemenskapens permanenta högnivågrupp av den 23 mars 2011 om regler för skiljeförfarande i personalfrågor enligt artikel 14 i energigemenskapens tjänsteföreskrifter.
Syftet med de akter som planeras antas av ministerrådet och den permanenta högnivågruppen (nedan tillsammans kallade de planerade akterna) är att underlätta uppnåendet av målen enligt fördraget och arbetet i det sekretariat för energigemenskapen som inrättats i Wien och som bland annat bistår ministerrådet med administrativt stöd.
2.4Övriga punkter på dagordningen
För fullständighetens skull noteras att det utöver de planerade akterna finns ett antal andra punkter på dagordningen för mötena i ministerrådet och den permanenta högnivågruppen. Angående dessa punkter avser kommissionen att uttrycka följande ståndpunkter på unionens vägnar:
1.2020 års riktlinjer för allmän policy om 2030 års mål och klimatneutralitet för energigemenskapen och dess fördragsslutande parter
Några av huvudmålen med fördraget är att skapa en integrerad och hållbar alleuropeisk energimarknad på grundval av en stabil reglerings- och marknadsram, att attrahera erforderliga investeringar för ekonomisk utveckling och social stabilitet, att förbättra miljösituationen och främja användningen av förnybar energi. Eftersom energisektorn är en av de främsta utsläppskällorna för växthusgaser, och med tanke på de starka kopplingarna mellan energipolitiken och klimatet, är det viktigt att stärka policyramen för energieffektivitet, förnybar energi och växthusgasutsläpp i energigemenskapen.
Energigemenskapens ministerråd har antagit rekommendation 2016/02/MC-EnC om förberedelser för genomförande av förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och rekommendation 2018/01/MC-EnC om förberedelser för energigemenskapens fördragsslutande parters framtagande av integrerade nationella energi- och klimatplaner.
2009 års direktiv om förnybar energi och 2012 års direktiv om energieffektivitet antogs och blev en del av energigemenskapens regelverk genom beslut av ministerrådet, inbegripet ett mål för 2020 för energigemenskapen som helhet med avseende på energieffektivitet (uttryckt som både primärenergianvändning och slutlig energianvändning) och särskilda mål för 2020 för varje fördragsslutande part med avseende på förnybar energi.
I november 2018 antog ministerrådet riktlinjer för allmän policy om 2030 års mål för energigemenskapens fördragsslutande parter. Riktlinjerna återger den politiska konsensus som råder med avseende på införandet av tre särskilda energi- och klimatmål för 2030: ett mål för energieffektivitet, ett mål för förnybara energikällors bidrag och ett mål om minskning av växthusgasutsläppen. Dessa mål bör ligga i linje med EU:s mål för 2030, utgöra en likvärdig ambition för de fördragsslutande parterna och beakta relevanta socioekonomiska skillnader, den tekniska utvecklingen och Parisavtalet om klimatförändringar.
De politiska överenskommelserna mellan Europeiska unionens råd och Europaparlamentet under 2018 och i början av 2019 gjorde att alla regler som infördes med paketet om ren energi för alla i EU kunde vara i kraft från och med juni 2019. De tre energi- och klimatmålen för 2030 om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 % jämfört med 1990, energieffektivitetsmålet på minst 32,5 % och målet om förnybar energi på minst 32 % är fast förankrade i EU-lagstiftningen, men en uppjustering av dessa mål kommer att föreslås 2021 efter kommissionens förslag av den 17 september 2020 om att minska EU:s växthusgasutsläpp med minst 55 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer.
Efter antagandet av rekommendation 2018/01/MC-EnC, och med tanke på de fördragsslutande parternas skyldigheter enligt processen för anslutning till EU, deras åtaganden inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och Parisavtalet samt deras respektive nationella fastställda bidrag, kommer energigemenskapens ministerråd den 17 december 2020 att fortsätta sin diskussion om energieffektivitet, förnybara energikällor och mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 som är lika ambitiösa som 2030 års mål för Europeiska unionen och som ligger i linje med EU:s ökade ambition, som lagts fram i en ändring till förslaget om en europeisk klimatlag, att minska utsläppen med minst 55 % fram till 2030 som ett delmål mot målet om klimatneutralitet till 2050.
Utkastet till 2020 års riktlinjer för allmän policy om 2030 års mål och klimatneutralitet för energigemenskapen och dess fördragsslutande parter kommer att återge den politiska konsensus som nås i ministerrådet och erbjuda politiska riktlinjer för fastställandet av strategin på dessa områden.
Kommissionen avser att på Europeiska unionens vägnar stödja antagandet av 2020 års utkast till riktlinjer för allmän policy. Mindre ändringar av 2020 års utkast till riktlinjer för allmän policy kan, mot bakgrund av yttrandena från energigemenskapens fördragsslutande parter inför eller under ministerrådet, godtas av kommissionen utan något ytterligare beslut av rådet.
2.Årsrapport om energigemenskapens verksamhet 2019–2020
Kommissionen avser att på Europeiska unionens vägnar stödja antagandet av årsrapporten för 2019–2020.
3. Direktörens ansvarsfrihet för 2019 på grundval av revisionsrapporten för det år som löpte ut den 31 december 2019, revisionsrättens revisionsförklaring och budgetkommitténs rapport
Kommissionen avser att på Europeiska unionens vägnar stödja antagandet av beslut 2020/1/MC-EnC om ansvarsfrihet för direktören för energigemenskapens sekretariat för 2019.
4. Rekommendation 2020/1/MC-EnC om projekt av ömsesidigt intresse mellan fördragsslutande parter och EU-medlemsstater
Den 16 oktober 2015 antog energigemenskapens ministerråd ett beslut om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer 2 . Syftet med denna åtgärd var att inrätta ett regelverk för prioritering av centrala energiinfrastrukturprojekt bland de fördragsslutande parterna och mellan fördragsslutande parter och EU-medlemsstater.
Genom förordning (EU) nr 347/2013, som den antagits av energigemenskapen, införs ett heltäckande ramverk för effektivisering av tillståndsgivnings-, reglerings- och kostnadsfördelningsförfaranden i de fördragsslutande parterna. Den föreskriver också, med förbehåll för ett antal kriterier, ett beslut av ministerrådet om att i enlighet med avdelning III i fördraget fastställa en förteckning över prioriterade infrastrukturprojekt benämnda ”projekt av intresse för energigemenskapen”. Det blir även möjligt att tillämpa förordningens bestämmelser på projekt av ömsesidigt intresse, dvs. projekt som har erkänts av två grannländer (en fördragsslutande part, å ena sidan, och en medlemsstat, å andra sidan) som viktiga projekt utan att ha fått rättslig status som projekt av intresse för energigemenskapen. Den slutliga tidsfristen för införlivande av huvudbestämmelser i förordningen och tidsfristen för upprättande av förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen var den 31 december 2016.
Enligt bestämmelserna i förordning (EU) nr 347/2013, som den antagits av energigemenskapen, inrättades två arbetsgrupper för att utarbeta en förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen respektive en förteckning över projekt av ömsesidigt intresse. De projekt som lagts fram av projektsamordnarna var föremål för ett offentligt samråd, som inleddes av energigemenskapens sekretariat den 30 mars 2020. Under loppet av 2020 har projekt granskats för att se om de kan få status som projekt av intresse för energigemenskapen eller projekt av ömsesidigt intresse.
För varje projekt utfördes en kostnads-nyttoanalys, vilket utmynnade i en rangordning av projekten baserad på specifika poäng beroende på i vilken grad kriterierna uppfylldes. Vid processens slut, och på basis av konsensus, föreslogs den permanenta högnivågruppen ett utkast till preliminär förteckning över projekt av ömsesidigt intresse, vilket godkändes den 16 juli 2020. Efter ett positivt yttrande från energigemenskapens tillsynsnämnd den 28 juli 2020 ska den slutliga förteckningen över projekt av ömsesidigt intresse överenskommas av ministerrådet den 17 december 2020.
Förteckningen över projekt av ömsesidigt intresse är giltig i två år efter antagandet och gäller endast inom ramen för förordning (EU) nr 347/2013. Varje framtida uppdatering av denna förteckning inom energigemenskapen bör korrekt återspegla utvecklingen på EU-nivå och på energigemenskapens nivå, särskilt när det gäller målen för 2030 och minskningen av växthusgasutsläppen samt den framtida översynen av förordning (EU) nr 347/2013.
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ministerrådet bör vara att godkänna utkastet till rekommendation.
Vid behov kommer kommissionen att begära rådets godkännande.
3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar
3.1Ministerrådets planerade akter
3.1.1Beslut 2020/…/MC-EnC om genomförande av kommissionens förordning (EU) 2019/2146 av den 26 november 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1999/2008 om energistatistik, vad gäller genomförandet av uppdateringar av den årliga och månatliga energistatistiken samt av den kortfristiga månatliga energistatistiken
Kommissionen identifierade flera aspekter av energistatistik insamlad enligt förordning (EG) nr 1099/2008 som behövde uppdateras och som därefter ändrades genom förordning (EU) 2019/2146. Dessa ändringar gäller framför allt en större uppdelning av statistiken över industrins slutliga energianvändning, begreppsmässiga justeringar för definitioner av naturgashandel för att förbättra enhetligheten samt att göra vissa rapporteringsposter obligatoriska och förbättra punktligheten i den månatliga insamlingen av uppgifter om kol och el. För en adekvat insamling av statistiska uppgifter hos de fördragsslutande parterna i energigemenskapen är det därför lämpligt att förordning (EU) 2019/2146 införlivas i energigemenskapens regelverk.
Kommissionen avser att på Europeiska unionens vägnar stödja antagandet av beslutet.
3.1.2Beslut 2020/…/MC-EnC om genomförande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/803 av den 17 maj 2019 om de tekniska kraven för innehållet i kvalitetsrapporterna om europeisk statistik om naturgas- och elpriser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1952
I förordning (EU) 2016/1952 fastställs ett regelverk för framställning av jämförbar europeisk statistik om naturgas- och elpriser. Enligt denna förordning ska medlemsstaterna vart tredje år förse kommissionen (Eurostat) med standardkvalitetsrapporter om uppgifterna. Rapporterna ska innehålla information om uppgifternas räckvidd och insamling, beräkningskriterier, använda metoder och uppgiftskällor samt eventuella förändringar av dessa. För en adekvat insamling av statistiska uppgifter hos de fördragsslutande parterna i energigemenskapen är det lämpligt att förordning (EU) 2016/1952 införlivas i energigemenskapens regelverk.
Kommissionen avser att på Europeiska unionens vägnar stödja antagandet av beslutet.
3.1.3 Beslut 2020/.../MC-EnC om upprättande av en förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen
Den 16 oktober 2015 antog energigemenskapens ministerråd ett beslut om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer 3 . Syftet med denna åtgärd var att inrätta ett regelverk för prioritering av centrala energiinfrastrukturprojekt bland de fördragsslutande parterna och mellan fördragsslutande parter och EU-medlemsstater.
Genom förordning (EU) nr 347/2013, som den antagits av energigemenskapen, införs ett heltäckande ramverk för effektivisering av tillståndsgivnings-, reglerings- och kostnadsfördelningsförfaranden i de fördragsslutande parterna. Den föreskriver också, med förbehåll för ett antal kriterier, ett beslut av ministerrådet om att i enlighet med avdelning III i fördraget fastställa en förteckning över prioriterade infrastrukturprojekt benämnda ”projekt av intresse för energigemenskapen”. Den slutliga tidsfristen för införlivande av huvudbestämmelser i förordningen och tidsfristen för upprättande av den första förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen var den 31 december 2016. Förteckningen ska uppdateras vartannat år.
Enligt bestämmelserna i förordning (EU) nr 347/2013, som den antagits av energigemenskapen, inrättades två arbetsgrupper för att utarbeta en förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen. De projekt som lagts fram av projektsamordnarna var föremål för ett offentligt samråd, som inleddes av energigemenskapens sekretariat den 30 mars 2020. Under loppet av 2020 granskades projekt för att se om de kunde få status som projekt av intresse för energigemenskapen. En kostnads-nyttoanalys genomfördes för varje projekt, vilket ledde till en rangordning av projekten på grundval av specifika poäng kopplade till hur väl kriterierna uppfylls. Vid processens slut, och på basis av konsensus, föreslogs den permanenta högnivågruppen ett utkast till preliminär förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen, vilket godkändes den 16 juli 2020. Efter ett positivt yttrande från energigemenskapens tillsynsnämnd den 28 juli 2020 ska den slutliga förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen överenskommas av ministerrådet den 17 december 2020.
Förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen är giltig i två år efter antagandet och gäller endast inom ramen för förordning (EU) nr 347/2013. Varje framtida uppdatering av denna förteckning inom energigemenskapen bör korrekt återspegla utvecklingen på EU-nivå och på energigemenskapens nivå, särskilt när det gäller målen för 2030 och minskningen av växthusgasutsläppen samt den framtida översynen av förordning (EU) nr 347/2013.
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ministerrådet bör vara att stödja antagandet av beslutet.
3.1.4 Beslut enligt artikel 91.1 i fördraget om fastställande av en underlåtenhet att uppfylla skyldigheter enligt det fördraget i följande ärenden:
Tvistlösningsförfarandet fastställs i avdelning III, kapitel 1 och avdelning IV, kapitel 1 i arbetsordningen för tvistlösning inom ramen för fördraget 4 .
a)Beslut 2020/…/Mc-EnC om underlåtenhet av Serbien att efterleva fördraget om energigemenskapen, i ärende ECS-13/17.
Som Europeiska unionens domstol har fastslagit utgör tredje parts tillträde till överföringssystem ”en av de grundläggande åtgärder” 5 som de fördragsslutande parterna måste vidta för att fullgöra sina åtaganden enligt fördraget om energigemenskapen. Enligt artikel 32.1 i gasdirektivet ska de fördragsslutande parterna säkerställa genomförandet av ett system för tredje parts tillträde till överföringssystemet för naturgas för samtliga systemanvändare, objektivt och utan diskriminering, på grundval av offentliggjorda tariffer. Genom artikel 16.1 och 16.2 i gasförordningen åläggs den systemansvarige för överföringssystemet att ställa maximal kapacitet till marknadsaktörernas förfogande på alla relevanta platser, med beaktande av kraven på systemintegritet och effektiv nätdrift, samt att genomföra och offentliggöra icke-diskriminerande och transparenta mekanismer för kapacitetstilldelning. Enligt artikel 18.3 i gasförordningen jämförd med punkt 3.2.1 a i bilaga I till denna ska relevanta platser omfatta alla entry- och exitpunkter till och från det överföringsnät för naturgas som drivs av den systemansvarige för överföringssystemet. De skyldigheter i fråga om tredje parts tillträde till överföringssystemet för naturgas som härrör från energigemenskapens regelverk har införlivats med den serbiska nationella lagstiftningen genom sin energilag och måste genomföras av den systemansvarige för överföringssystemet i enlighet med reglerna.
Energigemenskapens sekretariat anser att Srbijagas, dvs. det företag som för närvarande fungerar som systemansvarig för överföringssystemet vad gäller naturgas i Serbien och ansvarar för alla entry- och exitpunkter till/från det serbiska överföringssystemet för naturgas, har dock underlåtit att fullgöra dessa skyldigheter genom att fortsätta att ensidigt undanta kapacitet för gränsöverskridande överföring av naturgas vid entrypunkten Horgoš från öppna förfaranden för kapacitetsallokering, och därigenom underlåtit att säkerställa tredje parts tillträde till respektive entrypunkt. Det innebär också att de serbiska myndigheter som har behörighet att se till att respektive skyldigheter uppfylls faktiskt också gör detta.
Energigemenskapens sekretariat konstaterade preliminärt att Serbien, på grund av Srbijagas omotiverade undantagande av entrypunkten Horgoš från obegränsat och icke-diskriminerande tillträde för tredje part, och från öppna förfaranden för tilldelning av kapacitet, bryter mot artikel 32 i direktiv 2009/73/EG och artikel 16 i förordning (EG) nr 715/2009 och därmed underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt artiklarna 6, 10 och 11 i fördraget om energigemenskapen. Energigemenskapens sekretariat lämnade därför en motiverad begäran till ministerrådet.
Mot bakgrund av de fakta och argument som framförs i den motiverade begäran bör den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ministerrådet vara att godkänna beslutet om fastställande av en underlåtenhet i ärende ECS-13/17, förutsatt att energigemenskapens rådgivande kommitté i tid avger ett yttrande till stöd för energigemenskapens sekretariats slutsatser, dvs. före ministerrådets möte.
Vidare bör detta godkännande ges på villkor att argumentationen i den motiverade begäran ändras genom borttagande av obiter dictum (sidokommentaren) i punkt 71 i begäran, som hänvisar till ett möjligt missbruk av dominerande ställning. Detta obiter dictum saknar relevans för fastställandet av om det föreligger en underlåtenhet i ärendet i fråga och riskerar att skapa rättsosäkerhet.
b) Beslut 2020/…/MC-EnC om underlåtenhet av Bosnien och Hercegovina att efterleva fördraget, i ärende ECS-10/18.
Artikel 18.1 c i fördraget om energigemenskapen innehåller ett förbud mot statligt stöd som enligt artikel 19 i fördraget även är tillämpligt på offentliga företag och företag som beviljats särskilda eller exklusiva rättigheter. Enligt dessa bestämmelser, tillsammans med artikel 6 i fördraget, ska de fördragsslutande parterna införa ett motsvarande förbud mot statligt stöd i sina nationella rättssystem och se till att det efterlevs.
Energigemenskapens sekretariat fann preliminärt att Bosnien och Hercegovinas råd för statligt stöd felaktigt beslutade att en garanti som utfärdats av federationen Bosnien och Hercegovina till förmån för Export-Import Bank of China för att säkra ett lån från det allmännyttiga företaget Elektroprivreda Bosne i Hercegovine för Tuzla 7-projektet inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 18.1 c i fördraget om energigemenskapen. Sekretariatet bedömde beslutet i rådet för statligt stöd med avseende på dess förenlighet med definitionen av statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget, som omfattar följande element: 1) ett företag beviljas en fördel, 2) av staten med hjälp av statliga medel, 3) som gynnar vissa företag eller vissa energiresurser, 4) kan snedvrida konkurrensen och 5) kan påverka handeln med nätenergi mellan de fördragsslutande parterna. Sekretariatet drog preliminärt slutsatsen att beslutet i rådet för statligt stöd inte följer definitionen av statligt stöd och att den offentliga garantin utgör statligt stöd. Eftersom rådet för statligt stöd är ett statligt organ kan dess agerande tillskrivas Bosnien och Hercegovina, som därmed inte uppfyller sina skyldigheter enligt artikel 18 i fördraget om energigemenskapen. Energigemenskapens sekretariat lämnade in en motiverad begäran till ministerrådet om att fastställa att Bosnien och Hercegovina underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 18 i fördraget om energigemenskapen.
Mot bakgrund av de fakta och argument som framförs i den motiverade begäran bör den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ministerrådet vara att godkänna beslutet om fastställande av en underlåtenhet i ärende ECS-10/18, när energigemenskapens rådgivande kommitté har avgett ett yttrande till stöd för energigemenskapens sekretariats slutsatser och med förbehåll för ny utveckling i ärendet.
3.1.5Beslut enligt artikel 92.1 i fördraget:
a)Beslut om antagande av åtgärder till följd av Bosnien och Hercegovinas allvarliga och bestående underlåtenheter enligt artikel 92.1 i fördraget i ärendena ECS-8/11S, ECS-2/13S och ECS-6/16S
i)Införande av åtgärder mot Bosnien och Hercegovina enligt artikel 92.1 i fördraget, i ärende ECS-8/11S.
Den 16 oktober 2015 antog ministerrådet beslut 2015/10/MC-EnC om att Bosnien och Hercegovina underlåtit att genomföra ministerrådets beslut 2013/04/MC-EnC och 2014/04/MC-EnC i ärende ECS-8/11 relaterat till Bosnien och Hercegovinas bristande efterlevnad av det andra energipaketet (gas) och därigenom inte rättat till de allvarliga och bestående underlåtenheter som identifierats i dessa beslut. Den bristande efterlevnaden omfattade vid den tidpunkten avsaknaden av en tillsynsmyndighet med befogenheter på statlig nivå, en tillsynsmyndighet med behörighet för gas i Federationen Bosnien och Hercegovina, bristen på lämplig rättslig och funktionell åtskillnad och särredovisning i båda myndigheterna, avsaknaden av korrekt fastställda och offentliggjorda nättariffer, bestämmelser om undantag för ny infrastruktur, avsaknaden av marknadsöppning och underlåtenhet att införliva bestämmelserna i den dåvarande gasförordningen 1775/2005 och det då gällande försörjningssäkerhetsdirektivet 2004/67/EG. Ministerrådet antog följande åtgärder enligt artikel 92 i fördraget:
·Bosnien och Hercegovinas rätt att delta i omröstningar om åtgärder och procedurbeslut som antagits enligt avdelning V kapitel VI (om budgeten) i fördraget upphävdes tillfälligt och energigemenskapens sekretariat uppmanades att tillfälligt upphäva tillämpningen av sina bestämmelser om ersättning till företrädare för Bosnien och Hercegovina för alla möten som anordnas av energigemenskapen.
Verkan av åtgärderna enligt artikel 92 begränsades till ett år och upphävdes mellan oktober 2016 och 31 mars 2017 för att Bosnien och Hercegovina skulle kunna genomföra avtalet om borttagande av allvarlig och bestående underlåtenhet inom gassektorn i enlighet med fördraget om energigemenskapen, som undertecknades i anslutning till ministerrådets möte den 14 oktober 2016.
Eftersom Bosnien och Hercegovina inte vidtog några åtgärder för att rätta till underlåtenheten, trädde de åtgärder som antagits enligt beslut 2015/10/MC-EnC åter i kraft den 1 april 2017. Den 29 november 2018 antog ministerrådet beslut 2018/17/MC-EnC om förlängning med ett år av de åtgärder som dittills införts mot Bosnien och Hercegovina. Dessutom upphävde rådet tillfälligt Bosnien och Hercegovinas rätt att delta i omröstningar om åtgärder som antagits enligt avdelning II i fördraget avseende antagande av nytt regelverk inom gassektorn av alla energigemenskapens institutioner. Det upphävde dessutom tillfälligt Bosnien och Hercegovinas rätt att delta i omröstningar om åtgärder enligt artikel 92 i fördraget (sanktioner vid överträdelser av fördraget).
Eftersom Bosnien och Hercegovina inte vidtog några åtgärder för att rätta till den underlåtenhet som identifierats i beslut 2018/17/MC-EnC, lämnade energigemenskapens sekretariat den 8 oktober 2019 en motiverad begäran till ministerrådet enligt artikel 92 i fördraget avseende en fortsatt förlängning av sanktionerna. Denna begäran godtogs inte av ministerrådet 2019 på grund av bristande enhällighet och de gällande åtgärderna förlängdes inte till följd av detta. Under 2019 var den ståndpunkt som unionen antog för ministerrådet att stödja energigemenskapens sekretariats begäran om förlängning.
I en ny motiverad begäran till ministerrådet av den 22 september 2020 begär energigemenskapens sekretariat att Bosnien och Hercegovina på nytt ska bekräfta att Bosnien och Hercegovina på ett allvarligt och bestående sätt har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt fördraget, eftersom det inte finns några bevis för att landet anstränger sig för att rätta till situationen. När det gäller åtgärderna föreslås
·att förlänga giltighetstiden för åtgärder som tidigare vidtagits enligt beslut 2015/10/EnC och beslut 2016/16/MC-EnC (upphävande av rösträtten i budgetfrågor och upphävande av tillämpningen av bestämmelserna om ersättning) med två år från och med den dag då beslutet antogs,
·att lägga till en åtgärd som innebär att Bosnien och Hercegovinas rätt att delta i omröstningar om beslut enligt artikel 91 i fördraget upphävs fram till ministerrådets möte 2022,
·att förlänga tillämpningen av den åtgärd som består i att upphäva Bosnien och Hercegovinas rätt att delta i omröstningar om beslut enligt artikel 92 i fördraget fram till ministerrådets möte 2022.
Med tanke på de identifierade underlåtenheternas bestående och allvarliga karaktär är de föreslagna åtgärderna lämpliga och proportionella i den mån de grundar sig på artikel 92.1 i fördraget. Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ministerrådet bör därför vara att godkänna utkastet till beslut, med undantag för åtgärder enligt artikel 3.1 i beslut 2016/16/MC-EnC, vars förlängning inte bör godkännas.
ii)Införande av åtgärder mot Bosnien och Hercegovina enligt artikel 92.1 i fördraget, i ärende ECS-2/13S
I ärende ECS-02/13 antog ministerrådet den 14 oktober 2016 beslut 2016/03/MC-EnC om fastställande av en underlåtenhet av Bosnien och Hercegovina att efterleva energigemenskapens regler, eftersom landet inte på hela sitt territorium säkerställt att tunga eldningsoljor med en svavelhalt på över 1,00 viktprocent inte används och inte heller på hela sitt territorium säkerställt att dieselbrännoljor inte används om svavelhalten överstiger 0,1 viktprocent. Därmed följde Bosnien och Hercegovina inte artikel 3.1 och artikel 4.1 i direktiv 1999/32/EG jämförda med artikel 16 i fördraget.
Eftersom Bosnien och Hercegovina inte har vidtagit några åtgärder för att rätta till den underlåtenhet som identifierats i beslut 2016/03/MC-EnC, lämnade energigemenskapens sekretariat den 12 september 2018 en motiverad begäran till ministerrådet, varigenom ärende ECS-2/13S inleddes enligt artikel 92 i fördraget. Genom sitt beslut 2018/13/MC-EnC av den 29 november 2018 fastställde ministerrådet en allvarlig och bestående underlåtenhet från Bosnien och Hercegovinas sida att uppfylla sina skyldigheter enligt energigemenskapens lagstiftning i den mening som avses i artikel 92.1 i fördraget, och landet hade inte rättat till de underlåtenheter som identifierats i ministerrådets beslut från 2016. Rådet sköt dock upp antagandet av åtgärder enligt artikel 92 i fördraget till 2019. På grund av bristande framsteg lämnade energigemenskapens sekretariat in en motiverad begäran till ministerrådet 2019 med en begäran om införande av åtgärder enligt artikel 92 i fördraget. Ministerrådet antog dock inte något beslut på grund av bristande enhällighet och inga åtgärder infördes. Europeiska unionen stödde 2019 införandet av sådana åtgärder.
Hittills vidhåller Bosnien och Hercegovina behovet av ett allmänt och ovillkorligt undantag från bestämmelserna i direktiv 1999/32/EG. I juli 2020 tillkännagavs inrättandet av en särskild arbetsgrupp för kvaliteten på flytande petroleumbränslen, men energigemenskapens sekretariat anser inte att detta är ett tillräckligt steg för att rätta till överträdelsen av den rättsliga ramen. På grundval av detta överlämnade energigemenskapens sekretariat den 22 september 2020 en motiverad begäran till ministerrådet om
·en bekräftelse på att det fortfarande föreligger en allvarlig och bestående underlåtenhet enligt artikel 92.1 i fördraget,
·införande av åtgärder enligt artikel 92 i fördraget, särskilt att upphäva Bosnien och Hercegovinas rätt att delta i omröstningar om beslut enligt artiklarna 91 och 92 i fördraget fram till ministerrådets möte 2022.
Med tanke på de identifierade underlåtenheternas varaktighet och betydelse är de föreslagna åtgärderna lämpliga och proportionella. Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ministerrådet bör därför vara att godkänna utkastet till beslut.
iii)Införande av åtgärder mot Bosnien och Hercegovina enligt artikel 92.1 i fördraget, i ärende ECS-6/16S
Den 14 oktober 2016 antog ministerrådet beslut 2016/07/MC-EnC i ärende ECS-06/16 om fastställande av en överträdelse av energigemenskapens lagstiftning från Bosnien och Hercegovinas sida, genom underlåtenhet att anta och tillämpa de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa det tredje energipaketet inom gas- och elsektorerna 6 senast den 1 januari 2015, i enlighet med artikel 3.1 i ministerbeslut 2011/02/MC-EnC, och genom att inte genast underrätta energigemenskapens sekretariat om dessa åtgärder. Landet underlät därmed att följa artiklarna 6 och 89 i fördraget samt artikel 3.1 och 3.2 i ministerrådets beslut 2011/02/MC-EnC.
Eftersom Bosnien och Hercegovina inte har vidtagit några åtgärder för att rätta till den underlåtenhet som identifierats i beslut 2016/07/MC-EnC, lämnade energigemenskapens sekretariat den 12 september 2018 en motiverad begäran till ministerrådet, varigenom ärende ECS-6/16S inleddes enligt artikel 92 i fördraget. Genom sitt beslut 2018/16/MC-EnC av den 29 november 2018 fastställde ministerrådet en allvarlig och bestående överträdelse av energigemenskapens lagstiftning från Bosnien och Hercegovinas sida, genom att inte genomföra ministerrådets beslut 2016/07/MC-EnC och därmed åtgärda de underlåtenheter som identifierats i detta beslut. Rådet sköt dock upp antagandet av åtgärder enligt artikel 92 i fördraget till 2019.
Eftersom Bosnien och Hercegovina inte vidtagit några åtgärder för att rätta till den underlåtenhet som identifierats i beslut 2018/16/MC-EnC och situationen vad gäller Bosnien och Hercegovinas efterlevnad av ovannämnda skyldigheter fortfarande utgjorde en underlåtenhet att efterleva energigemenskapens regelverk, lämnade energigemenskapens sekretariat en begäran, daterad den 8 oktober 2019, om åtgärder enligt artikel 92 i fördraget, till ministerrådet. Ministerrådet antog dock inte något beslut i detta avseende eftersom enhällighet inte kunde nås. Europeiska unionen stödde i sin ståndpunkt 2019 antagandet av åtgärder som föreslagits av energigemenskapens sekretariat. Den 22 september 2020 lämnade sekretariatet in en ny motiverad begäran till ministerrådet på grundval av Bosnien och Hercegovinas fortsatta bristande efterlevnad av det tredje energipaketet inom antingen gas- eller elsektorn. Där begärdes
·en bekräftelse på att det fortfarande föreligger en allvarlig och bestående underlåtenhet enligt artikel 92.1 i fördraget,
·införande av åtgärder enligt artikel 92 i fördraget, särskilt att upphäva Bosnien och Hercegovinas rätt att delta i omröstningar om beslut enligt artiklarna 91 och 92 i fördraget fram till ministerrådets möte 2022.
Med tanke på de identifierade underlåtenheternas varaktighet och betydelse är de föreslagna åtgärderna lämpliga och proportionella. Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ministerrådet bör därför vara att godkänna utkastet till beslut.
b)Beslut 2020/…/MC-EnC om fastställande av en allvarlig och bestående underlåtenhet från Ukrainas sida enligt artikel 92.1 i fördraget, i ärende ECS-1/18S
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet införlivades i energigemenskapens regelverk genom beslut 2015/08/MC-EnC av energigemenskapens ministerråd av den 16 oktober 2015.
Enligt artikel 1 i beslut 2015/08/MC-EnC ska de fördragsslutande parterna införliva direktiv 2012/27/EU i den nationella lagstiftningen och genomföra det från och med den 15 oktober 2017. Enligt samma artikel 1 i ministerrådets beslut 2015/08/MC-EnC ska de fördragsslutande parterna också överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av beslut 2015/08/MC-EnC till energigemenskapens sekretariat. Enligt artikel 6 i fördraget om energigemenskapen har parterna en generell skyldighet att vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, i syfte att uppfylla de skyldigheter som följer av det fördraget. Enligt artikel 89 i fördraget ska parterna genomföra de beslut som riktas till dem i sina nationella rättssystem inom den tid som fastställs i respektive beslut.
Genom ministerrådets beslut 2018/06/MC-EnC av den 29 november 2018 fastställdes att Ukraina bröt mot fördraget om energigemenskapen genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet senast den 15 oktober 2017. Ukraina underlät därmed att följa artiklarna 6 och 89 i fördraget samt artikel 1 i ministerrådets beslut 2015/08/MC-EnC. I ministerrådets beslut uppmanades Ukraina att åtgärda denna underlåtenhet senast den 1 juli 2019 och att regelbundet rapportera till sekretariatet och den permanenta högnivågruppen. Energigemenskapens sekretariat konstaterar att Ukraina hittills inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 2012/27/EU, som fastställts i ministerrådets beslut 2018/06/MC-EnC. Det lämnade därför in en begäran till ministerrådet om ett beslut om fastställande av en allvarlig och bestående underlåtenhet från Ukrainas sida att uppfylla sina skyldigheter enligt fördraget, i den mening som avses i artikel 92.1 i fördraget.
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ministerrådet bör beakta de framsteg som Ukraina redan har gjort i denna fråga samt EU:s planerade tekniska stöd till Ukraina i fråga om energieffektivitet, som ska inledas den 1 december 2020 för en tvåårsperiod. Detta tekniska stöd bör göra det möjligt för Ukraina att effektivt anpassa sin nationella lagstiftning till direktiv 2012/27/EU. Tidsfristen för rapportering och korrigering av de konstaterade överträdelserna bör därför löpa ut dagen för ministerrådets möte 2021 i stället för den 1 juli 2021 som föreslagits av energigemenskapens sekretariat.
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ministerrådet bör vara att godkänna ministerrådets beslut om fastställande av en allvarlig och bestående underlåtenhet i ärende ECS-1/18S, på villkor att tidsfristen för Ukrainas rapportering till ministerrådet och för Ukrainas korrigering av underlåtenheten fastställs till dagen för ministerrådets möte 2021.
c) Beslut 2020/…/Mc-EnC om underlåtenhet av Serbien att efterleva fördraget, i ärende ECS-10/17S.
Åtskillnad av systemansvariga för överföringssystemet är ett av nyckelbegreppen i det tredje energipaketet. Det kräver en effektiv separering av verksamheter för överföring av energi från produktions- och leveransintressen. I fråga om certifiering av en systemansvarig för överföringssystem som kontrolleras av en eller flera personer från ett tredjeland eller flera tredjeländer gäller artikel 11 i gasdirektivet 7 . I artikel 10 i gasdirektivet anges att ett företag måste certifieras innan det kan godkännas som och utses till systemansvarig för överföringssystemet. För att certifieras ska företaget efterleva åtskillnadskraven i det tredje energipaketet, dvs. artikel 9 i gasdirektivet.
Gasdirektivet liksom gasförordningen 8 införlivades i energigemenskapens regelverk genom ministerrådets beslut 2011/02/MC-EnC av den 6 oktober 2011.
Energigemenskapens sekretariat konstaterade att Serbien genom att certifiera Yugorosgaz-Transport enligt ISO-modellen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 10, 14.2 a, 14.2 b, 14.2 d, 15 och 11 i direktiv 2009/73/EG samt artikel 24 i förordning (EG) nr 715/2009, såsom den införlivats i energigemenskapen. År 2019 förklarade ministerrådet i sitt beslut 2019/02/MC-EnC att Serbien hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt gasdirektivet och gasförordningen. Sekretariatet anför att Republiken Serbien hittills inte har genomfört beslut 2019/02/MC-EnC och inte har rättat till nämnda överträdelse av energigemenskapens regelverk. Energigemenskapens sekretariat lämnade därför in en begäran till ministerrådet om att fastställa en allvarlig och bestående underlåtenhet att uppfylla skyldigheterna enligt fördraget i den mening som avses i artikel 92.1 i fördraget.
Mot bakgrund av fakta och argument som anges i begäran från energigemenskapens sekretariat bör den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ministerrådet vara att godkänna beslutet om en allvarlig och bestående underlåtenhet i ärende ECS-10/17S.
3.1.6Utnämning av ledamöterna i den rådgivande kommittén i enlighet med artikel 32.3 i reglerna enligt procedurbeslut nr 2008/01/MC-EnC om arbetsordningen för tvistelösning, ändrat genom procedurbeslut 2015/04/MC-EnC
Med de föreslagna ändringarna skulle mandaten för nuvarande ledamöter och suppleanter i rådgivande kommittén förlängas med ytterligare en period till och med den 31 december 2024, i enlighet med artikel 32.3 i reglerna i procedurbeslut nr 2008/01/MC-EnC om arbetsordningen för tvistelösning, ändrat genom procedurbeslut 2015/04/MC-EnC.
Kommissionen avser att på Europeiska unionens vägnar stödja de föreslagna utnämningarna.
3.2Den permanenta högnivågruppens planerade akter
En punkt som nämns ovan (avsnitt 2.3) kräver att ett beslut antas av den permanenta högnivågruppen, där Europeiska unionens ståndpunkt kommer att uttryckas av Europeiska kommissionens företrädare.
Den permanenta högnivågruppen antog 2011 procedurbeslut nr 01/2011 PHLG-EnC om regler för skiljeförfarande i personalfrågor enligt artikel 14 i energigemenskapens tjänsteföreskrifter. Erfarenheterna från genomförandet av detta procedurbeslut har visat att de nuvarande förfarandereglerna behöver förbättras för att skydda principen om en rättvis rättegång och för att bidra till en produktiv arbetsmiljö inom energigemenskapens sekretariat. Mot denna bakgrund ändrar det föreslagna beslutet i den permanenta högnivågruppen reglerna för förfarandet inför skiljedomskommittén i enlighet med procedurbeslut nr 01/2011 PHLG-EnC. De viktigaste inslagen i de planerade ändringarna är att
·göra det möjligt för kommissionen och övriga fördragsslutande parter att utse ständiga representanter i skiljedomskommittén, som är redo att med kort varsel behandla begäranden om skiljeförfarande,
·göra det möjligt för skiljedomskommittén att inleda sin verksamhet om vissa företrädare inte har utsetts i tid,
·ge skiljedomskommittén befogenhet att vägra godkänna en uppgörelse om den leder till ekonomiska konsekvenser för energigemenskapens budget som är uppenbart oförenliga med principen om sund ekonomisk förvaltning, och
·göra det möjligt för skiljedomskommittén att rikta rekommendationer till energigemenskapens sekretariat och informera ministerrådet i enlighet med detta om ett skiljedomsförfarande visar att det finns strukturella brister i energigemenskapens sekretariat.
Av effektivitetsskäl och med förbehåll för att den permanenta högnivågruppen antar den föreslagna ändringen av procedurbeslut nr 01/2011 PHLG-EnC har kommissionen utsett Manuel Kellerbauer till ständig ledamot av skiljedomskommittén som företrädare för Europeiska kommissionen och Lars Albath till ständig suppleant i skiljedomskommittén som företrädare för Europeiska kommissionen. Dessa två kommissionstjänstemän har lämplig sakkunskap för att utföra sina uppgifter och deras opartiskhet eller oberoende är bortom rimliga tvivel. De skulle agera helt oberoende och inte få några instruktioner i egenskap av ledamöter i skiljedomskommittén.
På grundval av detta bör den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den permanenta högnivågruppen vara att godkänna utkastet till den permanenta högnivågruppens procedurbeslut om ändring av procedurbeslut nr 01/2011 PHLG-EnC från energigemenskapens permanenta högnivågrupp av den 23 mars 2011 om regler för skiljeförfarandet i personalfrågor enligt artikel 14 i energigemenskapens tjänsteföreskrifter. Mindre ändringar av utkastet till beslut kan godkännas mot bakgrund av synpunkter från de fördragsslutande parterna i energigemenskapen eller från energigemenskapens sekretariat före eller vid den permanenta högnivågruppens möte.
Rådet bör också, med förbehåll för att den permanenta högnivågruppen antar den föreslagna ändringen av procedurbeslut nr 01/2011 PHLG-EnC, bekräfta Europeiska kommissionens utnämning av de två angivna kommissionstjänstemännen som ständig ledamot och ständig suppleant i skiljedomskommittén som företrädare för Europeiska kommissionen.
4.Rättslig grund
4.1Förfarandemässig rättslig grund
4.1.1Principer
I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.”.
Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 9 .
4.1.2Tillämpning i det aktuella fallet
Ministerrådet och den permanenta högnivågruppen är organ som inrättas genom ett avtal, nämligen fördraget om energigemenskapen.
De akter som ska antas av ministerrådet och den permanenta högnivågruppen utgör akter med rättslig verkan. Den planerade akten kommer att vara bindande enligt internationell rätt i enlighet med artikel 76 i fördraget enligt vilken beslut är rättsligt bindande för dem som de riktas till.
De planerade akterna varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.
Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.
4.2Materiell rättslig grund
4.2.1Principer
Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.
4.2.2Tillämpning i det aktuella fallet
Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör energi.
Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 194 i EUF-fördraget.
4.3Slutsats
Den rättsliga grunden för det föreslagna beslutet bör vara artikel 194 jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.
2020/0346 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i energigemenskapens ministerråd och permanenta högnivågrupp (Tivat, Montenegro, 16 och 17 december 2020)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 194 jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Fördraget om upprättande av en energigemenskap (nedan kallat fördraget om energigemenskapen eller fördraget) ingicks av unionen genom rådets beslut 2006/500/EG av den 29 maj 2006 10 och trädde i kraft den 1 juli 2006.
(2)Enligt artiklarna 47 och 76 i fördraget får ministerrådet vidta åtgärder i form av beslut eller rekommendationer.
(3)Ministerrådet ska under sitt 18:e möte den 17 december 2020 anta ett antal akter som förtecknas i bilaga 1 till detta beslut.
(4)Den permanenta högnivågruppen ska under sitt 59:e möte den 16 december 2020 anta ett antal akter som förtecknas i bilaga 2 till detta beslut.
(5)Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ministerrådet och i den permanenta högnivågruppen, eftersom de planerade akterna kommer att ha rättsliga verkningar för unionen.
(6)Syftet med de planerade akterna är att underlätta uppnåendet av målen i fördraget och det arbete som bedrivs av energigemenskapens sekretariat i Wien, som bland annat biträder ministerrådet administrativt.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar under det 18:e mötet i ministerrådet i Tivat, Montenegro den 17 december 2020 angående de frågor som omfattas av artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges i bilaga 1 till detta beslut.
Artikel 2
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar under det 59:e mötet i permanenta högnivågruppen i Tivat, Montenegro den 16 december 2020 angående de frågor som omfattas av artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges i bilaga 2 till detta beslut.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till kommissionen.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 26.11.2020
COM(2020) 781 final
BILAGOR
till
förslag till rådets beslut
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i energigemenskapens ministerråd och permanenta högnivågrupp (Tivat, Montenegro, 16 och 17 december 2020)
BILAGA I
Ministerrådet
1.BESLUT 2020/…/MC-ENC OM GENOMFÖRANDE AV KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/2146 AV DEN 26 NOVEMBER 2019 OM ÄNDRING AV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 1999/2008 OM ENERGISTATISTIK, VAD GÄLLER GENOMFÖRANDET AV UPPDATERINGAR AV DEN ÅRLIGA OCH MÅNATLIGA ENERGISTATISTIKEN SAMT AV DEN KORTFRISTIGA MÅNATLIGA ENERGISTATISTIKEN
Den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar är att godkänna utkastet till beslut i enlighet med kommissionens beslut av den 26 november 2020 (C(2020) 8439 final) om fastställande av kommissionens förslag till energigemenskapens ministerråd om ett beslut i energigemenskapens ministerråd om genomförandet av kommissionens förordning (EU) 2019/2146 av den 26 november 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1999/2008 om energistatistik, vad gäller genomförandet av uppdateringar för den årliga, månatliga och kortfristiga energistatistiken.
2.Beslut 2020/…/MC-EnC om genomförande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/803 av den 17 maj 2019 om de tekniska kraven för innehållet i kvalitetsrapporterna om europeisk statistik om naturgas- och elpriser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1952
Den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar är att godkänna utkastet till beslut i enlighet med kommissionens beslut av den 26 november 2020 (C (2020) 8439 final) om fastställande av kommissionens förslag till energigemenskapens ministerråd om ett beslut i energigemenskapens ministerråd om genomförandet av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/803 av den 17 maj 2019 om tekniska krav avseende innehållet i kvalitetsrapporter om europeisk statistik om naturgas- och elpriser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1952.
3.Beslut 2020/../MC-EnC om upprättande av en förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen
Den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar är att godkänna det utkast till beslut som bifogas som addendum till denna bilaga.
4.BESLUT ENLIGT ARTIKEL 91.1 I FÖRDRAGET OM ENERGIGEMENSKAPEN OM FASTSTÄLLANDE AV EN ÖVERTRÄDELSE AV FÖRDRAGET I FÖLJANDE ÄRENDEN:
Den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar är att godkänna utkastet till beslut enligt artikel 91.1 i fördraget eftersom det fastställer en överträdelse i följande ärenden:
(a)Ärende ECS-13/17 (Serbien), under förutsättning att energigemenskapens rådgivande kommitté avger ett yttrande som stöder energigemenskapens sekretariats slutsatser före ministerrådets möte och att obiter dictum i punkt 71 i den motiverade begäran tas bort.
(b)Ärende ECS-10/18 (Bosnien och Hercegovina), när energigemenskapens rådgivande kommitté, efter utfrågningen den 9 december 2020, har avgett ett yttrande till stöd för energigemenskapens sekretariats slutsatser och med förbehåll för ny utveckling i ärendet.
5.BESLUT ENLIGT ARTIKEL 92.1 OM ANTAGANDE AV ÅTGÄRDER TILL FÖLJD AV BOSNIEN OCH HERCEGOVINAS ALLVARLIGA OCH BESTÅENDE ÖVERTRÄDELSER MED AVSEENDE PÅ ARTIKEL 92.1 I FÖRDRAGET OM ENERGIGEMENSKAPEN I ÄRENDENA ECS-8/11S, ECS-2/13S OCH ECS-6/16S, OM UKRAINA I ÄRENDE ECS-1/18S OCH OM SERBIEN I ÄRENDE ECS-10/17S.
Den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar är att godkänna utkasten till beslut enligt artikel 92.1 i fördraget i ärendena ECS-2/13S och ECS-6/16S. Vad gäller ärende ECS-8/11S om Bosnien och Hercegovina bör den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ministerrådet därför vara att godkänna utkastet till beslut, med undantag för åtgärder enligt artikel 3.1 i beslut 2016/16/MC-EnC, vars förlängning inte bör godkännas.
Den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i ministerrådet avseende Ukraina i ärende ECS-1/18S bör vara att godkänna ministerrådets beslut om fastställande av en allvarlig och bestående överträdelse, på villkor att tidsfristen för Ukrainas rapportering till ministerrådet och för Ukrainas korrigering av överträdelsen fastställs till dagen för ministerrådets möte 2021.
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ministerrådet är att godkänna beslutet om en allvarlig och bestående överträdelse med avseende på artikel 92.1 i fördraget angående Serbien i mål ECS-10/17S.
6.Utnämning av ledamöterna i den rådgivande kommittén i enlighet med artikel 32.3 i reglerna enligt procedurbeslut nr 2008/01/MC-EnC om förfaranderegler för tvistlösning, ändrat genom procedurbeslut 2015/04/MC-EnC
Den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar är att stödja de föreslagna utnämningarna.
ADDENDUM TILL BILAGA I
Beslut 2020/.../MC-EnC om fastställande av en förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen (”energigemenskapens förteckning”)
ENERGIGEMENSKAPENS MINISTERRÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättande av en energigemenskap (nedan kallat fördraget om energigemenskapen eller fördraget), särskilt artiklarna 2, 26, 27 och 82,
med beaktande av beslut D/2015/09/MC-EnC av energigemenskapens ministerråd om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer, särskilt artikel 3.4 i förordningen, som den antagits av energigemenskapen,
med beaktande av förslaget från energigemenskapens sekretariat, och
av följande skäl:
(1) Den 16 oktober 2015 antog energigemenskapens ministerråd ett beslut 1 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer.
(2) Enligt artikel 82 i fördraget ska åtgärder föreslås av en part eller av sekretariatet.
(3) De projekt som föreslagits för införande i förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen har granskats av arbetsgrupperna och uppfyller de kriterier som anges i förordningen.
(4) Vid sina möten på teknisk nivå enades arbetsgrupperna om ett utkast till preliminär förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen. Efter ett positivt yttrande från energigemenskapens tillsynsnämnd om en konsekvent tillämpning av granskningskriterier och kostnads-nyttoanalyser diskuterades den föreslagna förteckningen vid det 56:e mötet i energigemenskapens permanenta högnivågrupp den 16 juli 2020, och högnivågruppen, i egenskap av beslutsfattande organ, färdigställde och godkände detta beslut.
(5) Organisationer som företräder berörda intressenter, bland annat producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer samt konsument- och miljöorganisationer tillfrågades om de projekt som föreslagits för införande i energigemenskapens förteckning.
(6) Införandet i förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen påverkar inte utgången av det relevanta miljörelaterade bedömnings- och tillståndsförfarandet. Enligt artikel 5.8 i den antagna förordningen kan ett projekt som inte uppfyller energigemenskapens lagstiftning avföras från energigemenskapens förteckning. Genomförandet av projekt av intresse för energigemenskapen, inbegripet deras överensstämmelse med energigemenskapens lagstiftning, bör övervakas i enlighet med artikel 5 i den förordningen.
(7) I enlighet med artikel 3.4 andra stycket i den antagna förordningen ska energigemenskapens förteckning upprättas vartannat år genom ett beslut enligt avdelning III i fördraget.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen, enligt bilagan till detta beslut, ska antas.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Detta beslut riktar sig till de fördragsslutande parterna i energigemenskapen.
Utfärdat i Tivat den ... 2020
För ordförandeskapet
MOTIVERING
1. Inledning
Den 16 oktober 2015 antog energigemenskapens ministerråd ett beslut om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer 2 . Syftet med denna åtgärd var att inrätta ett regelverk för prioritering av centrala energiinfrastrukturprojekt bland de fördragsslutande parterna och mellan fördragsslutande parter och EU-medlemsstater.
Genom förordning (EU) nr 347/2013, som den antagits av energigemenskapen, införs ett heltäckande ramverk för effektivisering av tillståndsgivnings-, reglerings- och kostnadsfördelningsförfaranden i de fördragsslutande parterna. Den föreskriver också, med förbehåll för ett antal kriterier, ett beslut av ministerrådet om att i enlighet med avdelning III i fördraget fastställa en förteckning över prioriterade infrastrukturprojekt benämnda ”projekt av intresse för energigemenskapen”. Den slutliga tidsfristen för införlivande av huvudbestämmelser i förordningen och tidsfristen för upprättande av den första förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen var den 31 december 2016. Förteckningen ska uppdateras vartannat år.
Enligt bestämmelserna i förordning (EU) nr 347/2013, som den antagits av energigemenskapen, inrättades två arbetsgrupper för att utarbeta en förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen. Projekt som har lämnats in av projektansvariga har varit föremål för ett offentligt samråd som inleddes av energigemenskapens sekretariat den 30 mars 2020. Under loppet av 2020 granskades projekt för att se om de kunde få status som projekt av intresse för energigemenskapen. En kostnads-nyttoanalys genomfördes för varje projekt, vilket ledde till en rangordning av projekten på grundval av specifika poäng kopplade till hur väl kriterierna uppfylls. Vid processens slut, och på basis av konsensus, föreslogs det beslutsfattande organet, dvs. energigemenskapens permanenta högnivågrupp, ett utkast till preliminär förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen, vilket godkändes den 16 juli 2020. Efter ett positivt yttrande från energigemenskapens tillsynsnämnd den 28 juli 2020 ska den slutliga förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen överenskommas av ministerrådet den 17 december 2020.
Bilagan med respektive förteckning över projekt fastställs enligt det beslutsförfarande som beskrivs ovan.
2. Rättslig grund för förslaget
Enligt artikel 82 i fördraget ska ministerrådet vidta åtgärder enligt avdelning III på grundval av ett förslag från en part eller från sekretariatet.
Enligt artikel 7.5 a i beslutet ska ministerrådet fastställa förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen genom ett beslut enligt avdelning III i fördraget.
Sekretariatet lägger, på initiativ av gruppen för el respektive gruppen för gas och olja och efter överenskommelse med Europeiska kommissionens avdelningar, fram det förslag till förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen som återfinns i bilagan. Om och i den utsträckning som sekretariatet får kännedom om eventuella farhågor angående ett projekts överensstämmelse med energigemenskapens regler kan det föreslå för ministerrådet att detta projekt avförs från förteckningen i enlighet med artikel 5.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer, som den införlivats i energigemenskapen.
BILAGA
Förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen inom elsektorn
|
EL_01 |
Transbalkan-korridoren |
|
a |
Ny 400 kV-luftledning SS Kragujevac 2 (RS) – SS Kraljevo 3 (RS), med spänningsuppgradering i SS Kraljevo 3 (RS) till 400 kV |
|
b |
Ny dubbel 400 kV-luftledning SS Obrenovac (RS) – SS Bajina Basta (RS) med uppgradering av SS Bajina Basta (RS) till 400 kV |
|
c |
Ny 400 kV-sammanlänkning mellan SS Bajina Basta (RS) – Visegrad (BA) – Pljevlja (ME) |
Förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen inom gassektorn
|
Projektnamn |
Kluster |
|
|
Gas_13 |
Gasledning Albanien–Kosovo 3* – ALKOGAP |
Försörjning av konkurrerande projektkluster i Kosovo |
|
Gas_26 |
Sammanlänkning Nordmakedonien–Kosovo |
Försörjning av konkurrerande projektkluster i Kosovo |
|
Gas_11 |
Sammanlänkning Serbien–Nordmakedonien |
Försörjning av konkurrerande projektkluster i Nordmakedonien |
|
Gas_09 |
Sammanlänkning Bulgarien–Serbien (projekt av gemensamt intresse) som ett konkurrerande projekt med utvidgningen av TurkStream i Serbien (Gastrans-projektet) |
Ej tillämpligt |
Förteckning över projekt av intresse för energigemenskapen inom oljesektorn
|
Oil_01 |
Oljeledning Ukraina–Polen (Brody–Adamowo) |
BILAGA II
DEN PERMANENTA HÖGNIVÅGRUPPEN
Procedurbeslut 2020/…/phlg-enc om ändring av procedurbeslut nr 01/2011 PHLG–EnC från energigemenskapens permanenta högnivågrupp av den 23 mars 2011 om regler för skiljeförfarandet i personalfrågor enligt artikel 14 i energigemenskapens tjänsteföreskrifter
Den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar är att godkänna utkastet till procedurbeslut i enlighet med kommissionens beslut av den 26 november 2020 (C(2020) 8437 final) om fastställande av kommissionens förslag till energigemenskapens permanenta högnivågrupp om ett procedurbeslut om ändring av procedurbeslut nr 01/2011 PHLG-EnC från energigemenskapens permanenta högnivågrupp av den 23 mars 2011 om regler för skiljeförfarandet i personalfrågor enligt artikel 14 i energigemenskapens tjänsteföreskrifter.
Mindre ändringar av utkastet till procedurbeslut kan godkännas mot bakgrund av synpunkter från de fördragsslutande parterna i energigemenskapen eller från energigemenskapens sekretariat före eller vid den permanenta högnivågruppens möte.
I detta sammanhang bekräftar rådet, med förbehåll för att den permanenta högnivågruppen antar den föreslagna ändringen av procedurbeslut nr 01/2011 PHLG-EnC, utnämningen av Manuel Kellerbauer till ständig ledamot av skiljedomskommittén som företrädare för Europeiska kommissionen och Lars Albath till ständig suppleant i skiljedomskommittén som företrädare för Europeiska kommissionen.