EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 12.11.2020
COM(2020) 706 final
2020/0316(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i gemensamma EES-kommittén avseende en ändring av bilaga IV (Energi) till EES-avtalet
[32016R1719 - Riktlinje om förhandstilldelning av kapacitet]
(Text av betydelse för EES)
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén (som åtföljer förslaget till rådsbeslut) syftar till att ändra bilaga IV (Energi) till EES-avtalet för att införliva kommissionens förordning (EU) 2016/1719 av den 26 september 2016 om fastställande av riktlinjer för förhandstilldelning av kapacitet 1 med EES-avtalet.
De nätföreskrifter och riktlinjer för elnät som utarbetats med grund i det tredje energipaketet fastställer tekniska bestämmelser som ska underlätta handeln inom EU:s interna elmarknad. En fullt fungerande och sammanlänkad inre energimarknad är avgörande för en trygg energiförsörjning, ökar konkurrenskraften och ser till att konsumenterna kan köpa energi till överkomliga priser. Långtgående elsammanlänkningar har inrättats mellan Norge, som är ett Eftaland inom EES-området, och EU:s medlemsstater. Det är viktigt att de tekniska bestämmelserna för handel inom EU:s inre marknad för el utvidgas till att omfatta EES-länderna, för att säkerställa rättslig enhetlighet i handeln med elektricitet.
I kommissionens förordning (EU) 2016/1719 fastställs närmare bestämmelser om tilldelning av kapacitet mellan elområden på förhandsmarknaderna. I förordningen fastställs gemensamma metoder för att fastställa långsiktig kapacitet mellan elområden och en gemensam plattform på europeisk nivå för att erbjuda överföringsrättigheter för el, möjligheten att återlämna rättigheterna samt att överlåta dem mellan marknadsaktörer. Den ska tillämpas på alla överföringssystem, med undantag för överföringssystem på öar som inte är anslutna till andra överföringssystem.
Anpassningarna i det bifogade utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén går utöver vad som kan anses vara rent tekniska anpassningar i den mening som avses i rådets förordning nr 2894/94. Unionens ståndpunkt ska därför fastställas av rådet.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Genom det bifogade utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén utvidgas den befintliga EU-politiken till att omfatta Eftastaterna i EES (Norge, Island och Liechtenstein).
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Utvidgningen av EU:s regelverk till att omfatta Eftastaterna i EES – genom att det införlivas med EES-avtalet – sker i enlighet med EES-avtalets mål och principer att upprätta ett dynamiskt och homogent europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, som är grundat på gemensamma regler och lika konkurrensvillkor.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den lagstiftning som bör införlivas med EES-avtalet grundar sig på artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Enligt artikel 1.3 i rådets förordning (EG) nr 2894/94 2 om formerna för genomförandet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska rådet när det gäller denna typ av beslut fastställa unionens ståndpunkt på förslag från kommissionen.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen av följande skäl:
Målet med detta förslag, nämligen att säkerställa enhetligheten på den inre marknaden, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och kan därför, på grund av förslagets verkningar, bättre uppnås på unionsnivå.
•Proportionalitetsprincipen
I enlighet med proportionalitetsprincipen går detta förslag inte utöver vad som är nödvändigt för att nå målet.
•Val av instrument
I enlighet med artikel 98 i EES-avtalet har ett beslut av gemensamma EES-kommittén valts som instrument. Gemensamma EES-kommittén ska säkerställa att EES-avtalet genomförs och fungerar på ett effektivt sätt. I detta syfte ska kommittén fatta beslut i de fall som anges i EES-avtalet.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Ej tillämpligt.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Inga budgetkonsekvenser förväntas som en följd av införlivandet av ovannämnda förordning med EES-avtalet.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Anpassning a – ingen tillämpning på Island och Liechtenstein
Eftersom Islands överföringssystem inte är anslutet till andra överföringssystem bör kommissionens förordning (EU) 2016/1719 inte tillämpas på Island.
Kommissionens förordning (EU) 2016/1719 bör inte tillämpas på Liechtenstein, som på grund av landets ringa storlek och det begränsade antalet elkonsumenter inte har något eget överföringssystem för el.
Anpassning b och skäl 6 - känsliga uppgifter om elsystemet
Kommissionens förordning (EU) 2016/1719 innehåller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till det europeiska nätverket för överföringssystem för el (Entso för el) och byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer). Anpassning b gör det möjligt för varje systemansvarig för överföringssystem och tillsynsmyndighet att utbyta och skydda sådana uppgifter.
Anpassning c och skäl 7 - hänvisning till norska systemansvariga för överföringssystem, norska nominerade elmarknadsoperatörer (Nemo) och norska nationella tillsynsmyndigheter att delta i utveckling och godkännande av krav, villkor och metoder
Den ovannämnda anpassningen och skälet anpassar relevanta bestämmelser i artikel 4 i kommissionens förordning (EU) 2016/1719 med avseende på relevanta organs deltagande i utvecklingen och godkännande av krav, villkor och metoder som ska omfatta Norge.
2020/0316 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i gemensamma EES-kommittén avseende en ändring av bilaga IV (Energi) till EES-avtalet
[32016R1719 - Riktlinje om förhandstilldelning av kapacitet]
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 194 jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2894/94 av den 28 november 1994 om formerna för genomförandet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 3 , särskilt artikel 1.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 4 (nedan kallat EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994.
(2)Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra bland annat bilaga IV till EES-avtalet.
(3)Kommissionens förordning (EU) 2016/1719 av den 26 september 2016 om fastställande av riktlinjer för förhandstilldelning av kapacitet 5 bör införlivas med EES-avtalet.
(4)Bilaga IV till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.
(5)Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör därför grunda sig på det bifogade utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande den föreslagna ändringen av bilaga IV (Energi) till EES-avtalet ska baseras på de utkast till gemensamma EES-kommitténs beslut som åtföljer det här beslutet.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 12.11.2020
COM(2020) 706 final
BILAGA
till
Förslag till rådets beslut
om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i gemensamma EES-kommittén avseende en ändring av bilaga IV (Energi) till EES-avtalet
[32016R1719 - Riktlinje om förhandstilldelning av kapacitet]
BILAGA
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT
nr […]
av den […]
om ändring av bilaga IV (Energi) till EES-avtalet
GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och
av följande skäl:
(1)Kommissionens förordning (EU) 2016/1719 av den 26 september 2016 om fastställande av riktlinjer för förhandstilldelning av kapacitet 1 bör införlivas med EES-avtalet.
(2)Kommissionens förordning (EU) 2016/1719 är inte tillämplig på överföringssystem på öar som inte är anslutna till andra överföringssystem genom sammanlänkningar.
(3)Eftersom Islands överföringssystem inte är anslutet till andra överföringssystem bör kommissionens förordning (EU) 2016/1719 inte tillämpas på Island.
(4)På grund av landets ringa storlek och det begränsade antalet elkonsumenter har Liechtenstein inget eget överföringssystem för el. Kommissionens förordning (EU) 2016/1719 bör därför inte gälla Liechtenstein.
(5)Hänvisningar till systemansvariga för överföringssystem, nominerade elmarknadsoperatörer (Nemo), tillsynsmyndigheter och aktörer bör förstås som att de inkluderar även systemansvariga för överföringssystem, nominerade elmarknadsoperatörer (Nemo), tillsynsmyndigheter och aktörer som företräder Norge.
(6)Vid utarbetandet av gemensamma krav, villkor och metoder enligt kommissionens förordning (EU) 2016/1719 är det viktigt att alla nödvändiga uppgifter lämnas utan dröjsmål. Ett nära samarbete mellan systemansvariga för överföringssystem och tillsynsmyndigheter bör säkerställa att känsliga uppgifter, såsom detaljerade uppgifter om understationer, överföringssystem under jord, kontrollsystem och ingående sårbarhetsanalyser som kan användas för sabotageändamål, får ett effektivt skydd vid utarbetandet av krav, villkor och metoder. För en effektiv tillämpning av förordningen bör samma nivå i samarbetet om informationsutbyte och skydd av känsliga uppgifter inrättas i samarbetet med Norge.
(7)Effektiva gränsöverskridande lagstiftningsramar är beroende av synpunkter från alla stora aktörer vid utarbetning av regionala eller EES-omfattande krav, villkor och metoder som kan komma att bli bindande efter tillsynsmyndigheternas godkännande. De systemansvariga för överföringssystem och andra aktörer bör därför delta i arbetet med att utveckla förslag till krav, villkor och metoder enligt förordningens olika bestämmelser De norska systemansvariga för överföringssystemen och nominerade elmarknadsoperatörerna bör bland annat delta i aktörernas beslutsfattande på ett liknande sätt som systemansvariga för överföringssystem och nominerade elmarknadsoperatörer som företräder en av EU:s medlemsstater.
(8)Om regionala eller unionsomspännande förslag från systemansvariga för överföringssystem kräver godkännande genom beslut av mer än en tillsynsmyndighet, bör tillsynsmyndigheterna samråda och driva ett nära samarbete för att nå en överenskommelse innan de fattar sitt beslut Den norska tillsynsmyndigheten bör delta i detta samarbete.
(9)Eftersom denna förordning antagits med grund i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 2 , är de anpassningar som utarbetats och antagits genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 93/2017 av den 5 maj 2017 3 avseende tillämpningen av förordning 714/2009, i synnerhet bestämmelserna i artikel 1.1 och 1.5 vilka föreskriver anpassningar av rollen för byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter i EES-sammanhang, relevanta även för den föreliggande förordningens tillämpning i EES-området, särskilt avseende artikel 4.8 och 4.10.
(10)Bilaga IV till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande ska införas efter punkt 49 (kommissionens förordning (EU) 2015/1222) i bilaga IV till EES-avtalet:
”50. 32016 R 1719: kommissionens förordning (EU) 2016/1719 av den 26 september 2016 om fastställande av riktlinjer för förhandstilldelning av kapacitet (EUT L 259, 27.9.2016, s. 42).
Bestämmelserna i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:
(a)Förordningen ska inte tillämpas på Island och Liechtenstein.
(b)Följande ska läggas till i artikel 7:
’Avtal mellan systemansvariga för överföringssystem och/eller tillsynsmyndigheter kan säkerställa att konfidentiella eller känsliga uppgifter får ett effektivt skydd och kan bidra till att alla uppgifter som behövs för att utveckla gemensamma krav, villkor och metoder lämnas utan dröjsmål’.
(c)Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
i) Hänvisningarna till ’unionens befolkning’ i artikel 4.2 b, till ’det berörda områdets befolkning’ och till ’befolkningen i de deltagande medlemsstaterna’ i artikel 4.3 b ska läsas som att de även omfattar Norges befolkning vid bedömningen av huruvida tröskeln för den berörda befolkningens andel är uppnådd för att nå kvalificerad majoritet.
ii) Hänvisningarna till ’regioner[na som] består av mer än fem medlemsstater’ respektive ’regioner som består av högst fem medlemsstater’ i artikel 4.3 ska förstås som ’regioner[na som] består av mer än fyra EU-medlemsstater och Norge’ respektive som ’regioner som består av högst fyra EU-medlemsstater och Norge'.”.
Artikel 2
Texten till förordning (EU) 2016/1719 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltig.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft den […], eller dagen efter det att den sista anmälan enligt artikel 103.1 i EES-avtalet har gjorts till gemensamma EES-kommittén 4*, om denna dag infaller senare.
Artikel 4
Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den […].
På gemensamma EES-kommitténs vägnar
Ordförande
[…]
Sekreterarna
för gemensamma EES-kommittén
[…]