EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 27.10.2020

COM(2020) 668 final

2020/0308(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2021 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Syftet med alla förordningar om fiskemöjligheter är att begränsa nyttjandet av fiskbestånden till nivåer som är förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens allmänna mål. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken (nedan kallad grundförordningen) anges målen för de årliga förslagen till begränsningar av fångsterna och fiskeansträngningen, varmed syftet är att säkerställa att unionens fiske är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart.

Fiskemöjligheterna fastställs genom en årlig förvaltningscykel (tvåårig när det gäller djuphavsbestånden). Detta utesluter dock inte att det också införs långsiktiga förvaltningsstrategier. De fleråriga planerna för Nordsjön 1 och västliga vatten 2 har antagits av Europaparlamentet och rådet och offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Detta förslag omfattar de fiskemöjligheter som unionen fastställer autonomt. Det omfattar emellertid också fiskemöjligheter som härrör från multi- eller bilaterala samråd om fiske. Resultaten från samråden genomförs genom intern fördelning av fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna på grundval av principen om relativ stabilitet.

Utöver de autonoma unionsbestånden omfattar detta förslag således följande bestånd:

·Gemensamma bestånd, dvs. bestånd som ska samförvaltas med Förenade kungariket i Nordsjön och de nordvästliga vattnen eller med Norge i Nordsjön och Skagerrak eller avseende vilka det genomförs kuststatssamråd inom ramen för Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC).

·Fiskemöjligheter som följer av avtal inom ramen för de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna (RFMO).

För en del av fiskemöjligheterna i detta förslag har förkortningen ”pm” angetts (pro memoria, dvs. uppgift saknas). Detta beror på något av följande:

–Råden för vissa bestånd finns inte tillgängliga vid den tidpunkt då förslaget antas.

–Vissa fångstbegränsningar och andra rekommendationer från de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna finns ännu inte tillgängliga, eftersom dessa organisationers årsmöten ännu inte ägt rum.

–För vissa bestånd i grönländska vatten, gemensamma bestånd eller fiskemöjligheter som utbyts med tredjeländer, finns siffrorna ännu inte tillgängliga, eftersom samråden med Grönland och de berörda tredjeländerna ännu inte avslutats.

Den övergångsperiod som fastställs i avtalet om Förenade kungarikets utträde ur EU löper ut vid 2020 års slut, eftersom Förenade kungariket har meddelat att landet inte har något intresse av en ytterligare förlängning. För de bestånd för vilka kommissionen måste samråda med Förenade kungariket om kvotandelar för fiskemöjligheterna för 2021 och 2022 anges därför ”pm” (pro memoria), i avvaktan på resultatet av de pågående förhandlingarna om samarbetet om dessa bestånd, inbegripet fiskemöjligheter, kvotandelar och tillträde till Förenade kungarikets vatten.

Metod för fastställande av fiskemöjligheter

Kommissionen har i gängse ordning gjort en översyn av den situation som råder och som förslagen till fiskemöjligheter måste svara mot i sitt årliga meddelande Mot ett mer hållbart fiske i EU:  lägesrapport och riktlinjer för 2021 (COM(2020) 248), nedan kallat meddelandet). I meddelandet ges en översikt över beståndens status som bygger på de tillgängliga vetenskapliga råden och dessutom förklaras förfarandet för fastställande av fiskemöjligheter.

Den 30 juni 2020 avgav Internationella havsforskningsrådet (Ices), som svar på kommissionens begäran, sina årliga råd avseende ett antal fiskbestånd som omfattas av detta förslag.

Ices vetenskapliga råd är i allt väsentligt beroende av data. Det kan bara göras fullständiga bedömningar av bestånd om det finns tillräckliga och tillförlitliga data, så att man kan göra skattningar av beståndens storlek och prognoser för hur de kommer att reagera på de olika scenarierna för nyttjande (tabeller över fångstscenarier). Om tillräckliga data finns tillgängliga kan de vetenskapliga organen tillhandahålla uppskattningar av i vilken utsträckning fiskemöjligheterna behöver anpassas för att bestånden ska ge maximal hållbar avkastning (MSY). I sådana fall betecknas råden som MSY-råd. I övriga fall tillämpar de vetenskapliga organen försiktighetsansatsen när de utfärdar sina rekommendationer om nivån för fiskemöjligheterna. Den metod som Ices tillämpar i detta sammanhang presenteras i det material som Ices offentliggör avseende genomförandet av råd för bestånd för vilka det endast finns begränsade data 3 .

Alla fiskemöjligheter som föreslås överensstämmer med vetenskapliga råd om beståndens status som har inkommit till kommissionen, och råden har använts i enlighet med kommissionens meddelande.

Landningsskyldigheten som infördes genom förordning (EU) nr 1380/2013

Den landningsskyldighet som infördes genom grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken har genomförts stegvis under perioden 2015–2019. Från och med den 1 januari 2019 gäller landningsskyldigheten för alla bestånd som omfattas av fångstbegränsningar. Vissa undantag från den landningsskyldighet som fastställs i grundförordningen kan vara tillämpliga. På grundval av de gemensamma rekommendationerna från medlemsstaterna har kommissionen antagit delegerade förordningar om specifika utkastplaner, som tillåter begränsade utkast på grundval av undantag av mindre betydelse eller undantag grundade på hög överlevnadsgrad.

I och med införandet av landningsskyldigheten måste de föreslagna fiskemöjligheterna, i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013, återspegla ändringen från landad mängd till fångad mängd, med beaktande av att utkast inte längre är tillåtet. Detta görs på grundval av de vetenskapliga råden avseende fiskbestånden när det gäller sådana fisken som avses i artikel 15.1 i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken. Fiskemöjligheterna bör också fastställas i enlighet med andra relevanta bestämmelser, närmare bestämt artikel 16.1 (principen om relativ stabilitet) och artikel 16.4 (som hänvisar till målen för den gemensamma fiskeripolitiken och de regler som anges i de fleråriga planerna).

Med hänsyn till att landningsskyldigheten tillämpas fullt ut föreslår kommissionen därför TAC:er grundade på fångstråd i stället för som tidigare på landningsråd. De föreslagna unionskvoterna tar hänsyn till det faktum att vissa begränsade utkast grundade på fastställda undantag kommer att förekomma och att dessa kvantiteter således inte kommer att landas och räknas av från kvoterna. Dessa kvantiteter dras därför av från unionskvoterna.

Flexibilitet mellan år

Slutligen måste kopplingarna mellan grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken och rådets förordning (EG) nr 847/96 beaktas. I den senare fastställs ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen måste rådet, när det fastställer TAC:er, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, framförallt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes en annan flexibilitetsmekanism genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013. För att undvika en alltför stor flexibilitet som skulle undergräva principen om rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser och hindra uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, bör det klargöras att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 inte kan tillämpas vid sidan av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Flexibiliteten mellan år enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör uteslutas när tillämpningen av en sådan flexibilitet skulle underminera uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, särskilt när det gäller bestånd vars lekbiomassa ligger under Blim.

Åtgärder rörande ål

Kommissionen föreslår att åtgärderna rörande ål förlängs.

Åtgärder rörande havsabborre

Åtgärderna rörande havsabborre kommer att fastställas med hänsyn till Ices vetenskapliga utlåtanden, efter det att en fullständig analys har gjorts av utlåtandena.

Föreslagna TAC-nivåer och förklaring

När den fleråriga förvaltningsplanen för västliga vatten antogs gjorde kommissionen ett uttalande som innebär att när kommissionen föreslår TAC:er som avviker med mer än 20 % från den tidigare TAC-nivån kommer dessa fall att anges i motiveringen till kommissionens förslag, och vid behov kommer det att anges en förklaring till avvikelserna. Kommissionen har beslutat att ge en sådan översikt över alla TAC:er som ingår i dess förslag. Till skillnad från under tidigare år har de TAC:er som föreslås för 2021 för bestånd som inte delas med tredjeländer tagits fram enligt samma metod som TAC:erna för gemensamma bestånd: Kvantiteten baserad på ett undantag av mindre betydelse dras inte av från själva TAC:en utan dras av när unionskvoten fastställs. För att möjliggöra en riktig jämförelse med 2020 anges förändringen för dessa bestånd när det gäller unionskvoten i kolumnen Föreslagen ändring av TAC:en jämfört med 2020.

* För TAC:er med ett avdrag av mindre betydelse görs jämförelsen på grundval av unionskvoter.

•Avskaffande av icke-begränsade TAC:er med lågt utnyttjande

Vissa TAC:er har inte varit begränsande under ett antal år, eftersom fiskemönstren har förändrats. Där dessa mönster förväntas fortsätta och avskaffandet av en TAC skulle medföra en liten risk för överutnyttjande föreslår kommissionen att det inte längre fastställs TAC:er för dessa bestånd och områden.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

De föreslagna bestämmelserna har utformats i enlighet med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken och är förenliga med unionens politik för hållbar utveckling.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

De föreslagna åtgärderna är förenliga med unionens politik på andra områden, särskilt med miljöpolitiken.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Unionens skyldigheter att garantera ett hållbart nyttjande av levande akvatiska resurser härrör från de skyldigheter som fastställs i artikel 2 i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet enligt artikel 3.1 d i fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: Den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam politik. Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

Genom föreliggande förslag till rådets förordning fördelas fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna. I enlighet med artiklarna 16 och 17 i grundförordningen fördelar medlemsstaterna därefter på lämpligt sätt möjligheterna mellan regioner eller aktörer. Medlemsstaterna har därmed stora möjligheter att själva besluta vilken social/ekonomisk modell de vill använda för att utnyttja de tilldelade fiskemöjligheterna.

Förslaget får inga nya ekonomiska följder för medlemsstaterna. Rådet antar denna förordning varje år och de offentliga och privata medel som behövs för att genomföra den finns redan.

•Val av instrument

Föreslaget instrument: förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

a)Samrådsmetoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil

Kommissionen har rådgjort med berörda parter, särskilt genom de rådgivande nämnderna, och medlemsstaterna om den föreslagna strategin avseende förslagen till fiskemöjligheter på grundval av meddelandet Mot ett mer hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2021.

Kommissionen har vidare följt de riktlinjer som anges i meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Förbättrade samråd om gemenskapens fiskeriförvaltning (KOM(2006) 246 slutlig), där principerna för den så kallade tidigareläggningsprocessen anges.

b)Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats

De svar som inkommit med anledning av kommissionens meddelande som nämns ovan visar hur de berörda parterna ser på den bedömning som kommissionen gjort av resursernas status och hur man kan säkerställa att resurserna förvaltas på rätt sätt. Kommissionen har beaktat svaren vid utarbetandet av förslaget.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Beträffande de metoder som har använts har kommissionen, som nämnts, rådfrågat Ices. Råden från Ices baserar sig på ett rekommendationssystem som tagits fram av expertgrupper och beslutsorgan inom Ices och de utfärdas i enlighet med det samförståndsavtal som slutits med kommissionen.

Det yttersta målet är att se till att bestånden ligger på nivåer som möjliggör maximal hållbar avkastning (MSY). Detta mål har uttryckligen införts i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt i artikel 2.2, där det fastställs att detta mål där så är möjligt ska ”ha uppnåtts senast 2015 och [...] senast 2020 för alla arter”. Detta återspeglar unionens åtagande till följd av slutsatserna från världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 och den därmed sammanhängande genomförandeplanen. Såsom redan påpekats finns det för vissa bestånd information om vilka nivåer som ger maximal hållbar avkastning. Bland dessa finns mycket viktiga bestånd vad gäller fångstvolymer och kommersiellt värde, t.ex. kummel, torsk, marulkfiskar, tunga, glasvarar, kolja och havskräfta.

Fiskemöjligheterna för målbestånden i Nordsjön och västliga vatten kommer att fastställas på grundval av de berörda fleråriga planerna. I dessa fastställs Fmsy-intervall för dödlighet och således finns ett visst mått av flexibilitet på vissa villkor. Ices har uppmanats att utfärda råd som gör det möjligt att bedöma behovet av och möjligheten att utnyttja denna flexibilitet. TAC:er föreslås inom de övre Fmsy-intervallen endast om det enligt vetenskapliga rön är nödvändigt att fastställa fiskemöjligheterna inom dessa Fmsy-intervall för att uppnå målen i den berörda fleråriga planen när det gäller blandfiske, för att undvika allvarliga skador på beståndet på grund av inom- eller mellanartsfaktorers påverkan på beståndsdynamiken eller för att förhindra stora fluktuationer mellan åren. I de fall då ett bestånds biomassa ligger under de referenspunkter som avses i planen, måste fiskemöjligheterna fastställas till en nivå som motsvarar fiskeridödligheten minskad proportionellt med hänsyn till minskningen av beståndets biomassa

För att uppnå MSY-målet kan det i vissa fall vara nödvändigt att minska fiskeridödligheten och/eller att minska fångsterna. Därför bygger detta förslag på MSY-råd, om sådana finns. I enlighet med målen för den gemensamma fiskeripolitiken ligger de TAC:er som föreslås på grundval av MSY-råd på nivåer som enligt råden säkerställer att MSY-målet uppnås 2021. Detta tillvägagångssätt överensstämmer med de principer som presenteras i meddelandet Mot ett mer hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2021.

För de bestånd för vilka det endast finns begränsade data utfärdar de rådgivande vetenskapliga organen rekommendationer om huruvida fångsterna bör minska, stabiliseras eller tillåtas öka. Ices råd har i många fall innehållit kvantitativa riktlinjer för sådana variationer. Dessa riktlinjer har använts för att fastställa de föreslagna TAC:erna.

•Konsekvensbedömning

Tillämpningsområdet för förordningen om fiskemöjligheter begränsas av artikel 43.3 i fördraget.

Genom förslaget strävar man efter att undvika kortsiktiga lösningar till förmån för beslut inriktade på långsiktig hållbarhet, och förslaget tar således hänsyn till initiativ från berörda parter och de rådgivande nämnderna i de fall sådana initiativ tagits emot positivt av Ices och/eller STECF. Kommissionens förslag till reform av den gemensamma fiskeripolitiken byggde dessutom på en konsekvensbedömning (SEK(2011) 891), inom vilken MSY-målet analyserades. I slutsatserna ses detta mål som ett nödvändigt villkor för att uppnå miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget innebär förenklingar av administrativa förfaranden för myndigheter (EU-myndigheter eller nationella myndigheter), särskilt när det gäller kraven rörande förvaltningen av fiskeansträngningen.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

2020/0308 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2021 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(2)Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 4 krävs det att bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ, samt råd från rådgivande nämnder.

(3)Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. I enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som fastställs i artikel 2.2 i den förordningen. I enlighet med artikel 16.1 i den förordningen bör fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fiskeverksamheten för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(4)Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) bör därför, i linje med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställs en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter, i synnerhet vid mötena i de rådgivande nämnderna.

(5)I enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 är landningsskyldigheten fullt tillämplig från och med den 1 januari 2019 och alla arter som omfattas av fångstbegränsningar bör landas. I artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs att fiskemöjligheter, när landningsskyldigheten för ett fiskbestånd är tillämplig, måste fastställas med beaktande av ändringen från att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla landningar till att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla fångster. På grundval av de gemensamma rekommendationerna från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, har kommissionen antagit ett antal delegerade förordningar som fastställer närmare bestämmelser för genomförande av landningsskyldigheten i form av specifika utkastplaner.

(6)Fiskemöjligheterna för bestånd av arter som omfattas av landningsskyldigheten bör fastställas med hänsyn till det faktum att utkast i princip inte längre är tillåtet. Fiskemöjligheterna bör därför baseras på Internationella havsforskningsrådets (Ices) rekommenderade kvantitet för totala fångster (i stället för den rekommenderade kvantiteten för önskade fångster). De kvantiteter som, genom undantag, även fortsättningsvis får kastas överbord då landningsskyldigheten tillämpas bör dras av från den rekommenderade totala fångstkvantiteten.

(7)Det finns vissa bestånd för vilka Ices har utfärdat vetenskaplig rådgivning som innebär att inga fångster får tas. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställs till den nivå som anges i den vetenskapliga rådgivningen skulle skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster ur dessa bestånd, inom blandfisken leda till fenomenet med begränsande arter (choke species). För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning (MSY) samtidigt för alla arter, bör det fastställas särskilda TAC:er för bifångster av dessa bestånd. Nivån för dessa TAC:er bör vara sådan att fiskeridödligheten för dessa bestånd minskas och att den ger incitament till att förbättra selektivitet och fångstundvikande.

(8)För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställs bör fiskemöjligheterna för de fisken där dessa bestånd fångas fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer. För att förhindra olagliga utkast bör det fastställas tekniska åtgärder och kontrollåtgärder som är nära knutna till fiskemöjligheterna.

(9)I enlighet med den fleråriga plan för västliga vatten som upprättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 5 ska målet för fiskeridödlighet, i enlighet med de FMSY-intervall som fastställs i artikel 2 i den förordningen, nås så snart som möjligt, genom en successiv och stegvis anpassning, och senast 2020 för de bestånd som anges i artikel 1.1 i den förordningen, och ska därefter bibehållas inom FMSY-intervallen, i enlighet med artikel 4 i den förordningen. Den övergripande fiskeridödligheten för havsabborre i Ices-sektionerna 8a och 8b bör därför fastställas i enlighet med MSY, med beaktande av kommersiella fångster och fångster från fritidsfiske, inklusive utkast (totalt 3 108 ton enligt Ices utlåtanden). Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att fiskeridödligheten från deras flottor och från deras fritidsfiskare inte överskrider FMSY-punktvärdet, i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2019/472.

(10)Åtgärderna för fritidsfiske efter havsabborre bör också fortsätta med hänsyn till den betydande inverkan som detta fiske har på de berörda bestånden. Fångstbegränsningarna bör fortsätta, inom de begränsningar som fastställs i den vetenskapliga rådgivningen Med tanke på att selektiviteten är otillräcklig och att fler exemplar sannolikt kommer att fångas än vad som är tillåtet inom de fastställda gränserna bör fasta nät uteslutas. Med beaktande av miljömässiga och sociala och ekonomiska förhållanden, och särskilt hur beroende yrkesfiskare i kustsamhällen är av detta bestånd, bör dessa åtgärder avseende havsabborre väga yrkesfiskarnas intressen mot fritidsfiskarnas. Dessa åtgärder skulle i synnerhet göra det möjligt för fritidsfiskare att utöva sin fiskeverksamhet med beaktande av dess inverkan på dessa bestånd.

(11)När det gäller beståndet av ål (Anguilla anguilla) angavs i Ices-utlåtandet att alla antropogena faktorer som påverkar dödligheten, bland annat fritidsfiske och kommersiellt fiske, bör minskas till noll eller hållas på en nivå så nära noll som möjligt. Vidare antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) rekommendation GFCM/42/2018/1 om fastställande av förvaltningsåtgärder för ål i Medelhavet. Det är lämpligt att upprätthålla lika villkor i unionen och därmed att bibehålla en tremånaders sammanhängande fredningstid för allt fiske efter ål i alla livsstadier även för unionens vatten i Ices-området samt bräckt vatten, såsom flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszoner. Eftersom fredningstiden bör vara förenlig med de bevarandemål som fastställs i rådets förordning (EG) nr 1100/2007 6 och med ålens tidsmässiga vandringsmönster är det, för unionens vatten i Ices-området, lämpligt att förlägga den inom perioden 1 augusti 2021–28 februari 2022.

(12)Under några år har vissa TAC:er för bestånden av Elasmobranchii (hajar och rockor) fastställts till noll med en därtill knuten bestämmelse som innebär en skyldighet att omedelbart frisläppa oavsiktliga fångster. Skälet till denna specialbehandling var dessa bestånds dåliga bevarandestatus och antagandet att utkast, på grund av den höga överlevnadsgraden, inte skulle öka fiskeridödligheten och skulle gynna bevarandet av dessa arter. Från och med den 1 januari 2019 måste emellertid fångster av dessa arter landas, såvida arterna inte omfattas av något av undantagen från landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013. Artikel 15.4 a i den förordningen medger sådana undantag för arter som det är förbjudet att fiska enligt en unionsrättsakt antagen inom området för den gemensamma fiskeripolitiken. Det är därför lämpligt att förbjuda fiske efter dessa arter i de berörda områdena.

(13)I enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska TAC:er för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa planer.

(14)Den fleråriga planen för Nordsjön upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 7 och den trädde i kraft 2018. Den fleråriga planen för västliga vatten trädde i kraft under 2019. Fiskemöjligheterna för bestånd som anges i artikel 1 i de planerna bör fastställas i enlighet med målen (FMSY-intervall) och skyddsåtgärderna i överensstämmelse med de villkor som fastställs i de planerna. FMSY-intervallen anges i Ices relevanta utlåtanden. Om ingen adekvat vetenskaplig information finns tillgänglig bör fiskemöjligheterna för bifångstbestånd fastställas i enlighet med försiktighetsansatsen, såsom anges i de fleråriga planerna.

(15)Om vetenskaplig rådgivning visar att lekbiomassan understiger Blim för något av de bestånd som avses i artikel 1.1 i den fleråriga planen för västliga vatten ska, enligt artikel 8 i den planen, ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan ge MSY. Dessa korrigerande åtgärder kan framför allt inbegripa ett tillfälligt stopp för det riktade fisket när det gäller det berörda beståndet och en lämplig minskning av fiskemöjligheterna för dessa bestånd och/eller andra bestånd inom fiskena.

(16)TAC:erna för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och i Medelhavet bör fastställas i enlighet med reglerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1627 8 .

(17)Den 17 december 2018 offentliggjorde Ices vetenskaplig rådgivning om flexibilitet mellan Ices-sektionerna 8c och 9a för taggmakrillar (Trachurus spp.). Ices rekommenderade att flexibiliteten mellan de två områdena och bestånden inte bör överstiga skillnaden mellan den fångst som motsvarar en fiskeridödlighet på Fp.05 och den fastställda TAC:en. Det bör inte heller göras någon TAC-överföring till ett bestånd med en lekbiomassa under gränsreferenspunkten (Blim). Enligt villkoren i den vetenskapliga rådgivningen bör flexibiliteten (särskilt villkor) när det gäller taggmakrillar mellan Ices-delområde 9 och Ices-sektion 8c för 2021 fastställas till [10 %].

(18)När det gäller bestånd för vilka det saknas tillräckliga eller tillförlitliga data som kan ligga till grund för storleksuppskattningar, bör förvaltningsåtgärder och TAC-nivåer fastställas i enlighet med den försiktighetsansats i fiskeriförvaltningen som definieras i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, med beaktande av beståndsspecifika faktorer, framför allt tillgänglig information om utvecklingstrender för bestånden och överväganden med hänsyn till blandfisken.

(19)Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 9 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland, genom artiklarna 3 och 4 i den förordningen, bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när TAC:erna fastställs, bestämma för vilka bestånd artikel 3 eller 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Under 2014 infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 en ytterligare mekanism för flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd bör det fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(20)Flexibiliteten mellan år enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör undantas när tillämpningen av en sådan flexibilitet skulle underminera uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, särskilt när det gäller bestånd vars lekbiomassa ligger under Blim.

(21)Om en TAC för ett visst bestånd tilldelas endast en medlemsstat, bör den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 2.1 i fördraget bemyndigas att fastställa nivån på denna TAC. Det bör säkerställas att den berörda medlemsstaten vid fastställandet av den TAC-nivån handlar helt i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler.

(22)Det är nödvändigt att fastställa taken för fiskeansträngningen för 2021 i enlighet med artiklarna 5, 6, 7 och 9 i och bilaga I till förordning (EU) 2016/1627.

(23)För att garantera ett fullt utnyttjande av fiskemöjligheterna är det lämpligt att tillåta flexibilitet mellan vissa TAC-områden där samma biologiska bestånd berörs.

(24)För vissa arter, t.ex. vissa hajarter, kan även en begränsad fiskeverksamhet innebära en allvarlig risk för bevarandet. För sådana arter bör fiskemöjligheterna därför begränsas helt genom ett allmänt förbud mot att fiska efter dessa arter.

(25)Vid den tolfte partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur, som ägde rum i Manila den 23–28 oktober 2017, lades ett antal arter till i förteckningarna över skyddade arter i tilläggen I och II till den konventionen. Det är därför lämpligt att vidta åtgärder för skydd av dessa arter med avseende på unionsfiskefartyg som fiskar i alla vatten och andra fiskefartyg som fiskar i unionens vatten.

(26)Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 10 , särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(27)I enlighet med Ices utlåtanden är det lämpligt att behålla ett särskilt system för förvaltning av tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4. Eftersom den vetenskapliga rådgivningen från Ices väntas bli tillgänglig först i februari 2021 är det lämpligt att preliminärt fastställa TAC:en och kvoterna för detta bestånd till noll till dess att utlåtandena avges.

(28)[I enlighet med förfarandet enligt avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser med Norge 11 och Färöarna 12 har unionen genomfört samråd om fiskerättigheter med dessa partner. I enlighet med förfarandet enligt avtalet och protokollet om fiskeförbindelser med Grönland 13 har gemensamma kommittén fastställt nivån för de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten under 2021. Det är därför nödvändigt att införa dessa fiskemöjligheter i denna förordning. Skälet och de relevanta bestämmelserna kommer att uppdateras efter de relevanta internationella samråden]

(29)Unionens TAC för liten hälleflundra i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 påverkar inte unionens ståndpunkt om lämplig andel för unionen inom detta fiske.

(30)[Vid sitt årsmöte 2019 kunde Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) inte anta bevarandeåtgärder för de två kungsfiskbestånden i Irmingerhavet. Relevanta TAC:er bör fastställas för dessa bestånd i enlighet med de ståndpunkter som unionen uttryckt i NEAFC. Skälet och de relevanta bestämmelserna kommer att uppdateras efter NEAFC:s årsmöte]

(31)[Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) beslutade vid sitt årsmöte 2017 att Iccat under 2018 och 2019 får fördela icke tilldelade reserver för blåfenad tonfisk för 2019 och 2020, i synnerhet med beaktande av behoven inom det icke-industriella fiske som bedrivs av Iccats avtalsslutande parter som är kuststater och utvecklingsstater och samarbetande icke-avtalsslutande parter, organisationer eller fiskeenheter. Denna fördelning godkändes vid det extra mötet i Iccats andra underkommitté (Madrid, mars 2018) och unionens tilldelning baserades på information som inkommit från tre medlemsstater: Grekland, Spanien och Portugal. Till följd av detta fick unionen särskilda ytterligare fiskemöjligheter på 87 ton för 2019 och 100 ton för 2020 som är avsedda att användas av unionsflottor som bedriver icke-industriellt fiske i vissa regioner i unionen. Denna tilldelning av fiskemöjligheter till unionen godkändes av Iccat vid dess årsmöten 2018 och 2019. De parametrar som rådet fastställt för fastställandet av en fördelningsnyckel för 2019 mellan Grekland, Spanien och Portugal fortsätter att vara giltiga under 2020. Skälet och de relevanta bestämmelserna kommer att uppdateras efter Iccats årsmöte]

(32)[Iccats rekommendation 16-05, om en minskning för 2020 av TAC:en för svärdfisk i Medelhavet, bör genomföras i unionsrätten. Såsom redan är fallet när det gäller beståndet av blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet bör fångster från fritidsfiske inom alla andra Iccat-bestånd omfattas av Iccats fångstbegränsningar. Skälet och de relevanta bestämmelserna kommer att uppdateras efter Iccats årsmöte]

(33)[Vid sitt årsmöte 2019 enades Iccat för första gången om en TAC för nordatlantisk blåhaj som fångas i samband med Iccat-fisket och om fördelningsnyckeln. Fiskemöjligheterna för detta bestånd bör därför tilldelas medlemsstaterna. Iccat godkände därutöver en icke tilldelad TAC för sydatlantisk blåhaj som fångas i samband med Iccat-fisket. Dessutom fördelades de årliga landningstaken mellan de avtalsslutande parterna för bestånden av blå marlin och vit marlin/spjutfisk i Atlanten. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. Skälet och de relevanta bestämmelserna kommer att uppdateras efter Iccats årsmöte]

(34)[Vid sitt årsmöte 2019 antog parterna i Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) fångstbegränsningar för både målarter och bifångstarter för perioden 1 december 2019–30 november 2020. Utnyttjandet av kvoterna under 2019 bör beaktas när fiskemöjligheterna för 2020 fastställs. Skälet och de relevanta bestämmelserna kommer att uppdateras efter CCAMLR:s årsmöte]

(35)[Vid sitt årsmöte 2019 antog Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) nya fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), som inte påverkar unionens fångstbegränsningar inom ramen för IOTC. IOTC minskade dock möjligheterna att använda sig av anordningar som samlar fisk och av stödfartyg. Åtgärder för bevarande av vingrockor antogs. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. Skälet och de relevanta bestämmelserna kommer att uppdateras efter CCAMLR:s årsmöte]

(36)Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) kommer att hålla sitt årsmöte den 25–29 januari 2021. De nuvarande åtgärderna i SPRFMO:s konventionsområde bör provisoriskt behållas till dess att årsmötet har hållits.

(37)[Vid sitt årsmöte 2017 antog Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) en bevarandeåtgärd för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit för perioden 2018–2020. Åtgärden reviderades inte vid dess årsmöte 2019 och bör således fortsätta att genomföras i unionsrätten. Skälet och de relevanta bestämmelserna kommer att uppdateras efter IATTC:s årsmöte]

(38)[Vid sitt årsmöte 2019 bekräftade kommissionen för bevarande av sydlig tonfisk (CCSBT) den TAC för sydlig tonfisk för perioden 2018–2020 som antogs vid årsmötet 2016. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. Skälet och de relevanta bestämmelserna kommer att uppdateras efter IATTC:s årsmöte]

(39)[Vid sitt årsmöte 2019 antog Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (Seafo) TAC:er för de huvudsakliga arter som omfattas av dess behörighet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. Skälet och de relevanta bestämmelserna kommer att uppdateras efter SEAFO:s årsmöte]

(40)[Vid sitt årsmöte 2019 beslutade Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) att de bevarande- och förvaltningsåtgärder som tidigare antagits skulle bibehållas. Dessa åtgärder bör fortsätta att genomföras i unionsrätten. Skälet och de relevanta bestämmelserna kommer att uppdateras efter WCPFC:s årsmöte]

(41)Vid sitt 42:a årsmöte 2020 antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) ett antal fiskemöjligheter för 2021 rörande vissa bestånd i delområdena 1–4 i Nafos konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(42)[Vid det sjätte mötet för parterna i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (Siofa) under 2019 antogs bevarande- och förvaltningsåtgärder för de bestånd som omfattas av avtalet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. Skälet och de relevanta bestämmelserna kommer att uppdateras efter Siofas årsmöte]

(43)Vad gäller fiskemöjligheterna för snökrabba i området runt Svalbard beviljas genom 1920 års Parisfördrag lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna för alla parter i det fördraget, inklusive när det gäller fiske. Unionens syn på detta tillträde vad gäller fiske efter snökrabba på kontinentalsockeln runt Svalbard anges i två verbalnoter till Norge av den 25 oktober 2016 och 24 februari 2017. För att säkerställa att snökrabba i området runt Svalbard nyttjas på ett sätt som är förenligt med sådana icke-diskriminerande regler för förvaltning som kan fastställas av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området inom det nämnda fördragets gränser, är det lämpligt att fastställa hur många fartyg som ska ha tillstånd att bedriva sådant fiske. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna gäller bara 2021. Man bör ha i åtanke att huvudansvaret i unionen för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt ligger hos flaggmedlemsstaterna.

(44)I enlighet med unionens förklaring till Bolivarianska republiken Venezuela om beviljande av fiskemöjligheter i EU:s vatten för fiskefartyg som för Bolivarianska republiken Venezuelas flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust 14 , är det nödvändigt att fastställa Venezuelas fiskemöjligheter för snapperfiskar i unionens vatten.

(45)Mot bakgrund av att vissa bestämmelser ska tillämpas löpande och för att undvika rättsosäkerhet under perioden mellan slutet av 2021 och den dag då förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2022 träder i kraft, bör bestämmelserna om förbud och fredningstider i den här förordningen fortsätta att vara tillämpliga i början av 2022, fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2022 träder i kraft.

(46)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på beviljande av tillstånd för enskilda medlemsstater att förvalta tilldelningen av fiskeansträngning i enlighet med ett system med kilowattdagar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 15 .

(47)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på tilldelning av ytterligare dagar till sjöss för definitivt upphörande med fiskeverksamhet och för förbättrad vetenskaplig observatörstäckning samt med avseende på fastställande av kalkylarksformat för insamling och överföring av uppgifter om överföring av dagar till sjöss mellan fiskefartyg som för en medlemsstats flagg. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(48)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och för att säkerställa utkomstmöjligheterna för unionens yrkesfiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2021, med undantag för bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen, vilka bör tillämpas från och med den 1 februari 2021, och vissa bestämmelser gällande särskilda regioner, för vilka ett specifikt tillämpningsdatum bör gälla. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

(49)Vissa internationella åtgärder som skapar eller begränsar fiskemöjligheter för unionen antas av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna i slutet av året och blir tillämpliga innan denna förordning träder i kraft. Det är därför nödvändigt att de bestämmelser varigenom sådana åtgärder genomförs i unionsrätten tillämpas med retroaktiv verkan. Eftersom fiskeåret i CCAMLR:s konventionsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och vissa fiskemöjligheter eller fiskeförbud i CCAMLR:s konventionsområde därför fastställs för en period som inleds den 1 december 2020, bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom CCAMLR:s medlemmar inte får bedriva fiske i CCAMLR:s konventionsområde utan tillstånd.

(50)Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i full överensstämmelse med unionsrätten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Innehåll

1.I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten än unionens vatten.

2.De fiskemöjligheter som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a)Fångstbegränsningar för 2021 och, i de fall där så anges i denna förordning, för 2022.

b)Begränsningar av fiskeansträngningen för 2021, med undantag för de begränsningar av fiskeansträngningen som anges i bilaga II, som kommer att tillämpas från och med den 1 februari 2021 till och med den 31 januari 2022.

c)Fiskemöjligheter för perioden 1 december 2020–30 november 2021 för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde.

d)Fiskemöjligheter för vissa bestånd i IATTC:s konventionsområde enligt artikel 30 för de perioder under 2020 och 2021 som anges i den artikeln.

Artikel 2
Tillämpningsområde

1.Denna förordning tillämpas på följande fartyg:

a)Unionsfiskefartyg.

b)Fartyg från tredjeland i unionens vatten.

2.Denna förordning tillämpas också på fritidsfiske, om det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.

Artikel 3
Definitioner

I den här förordningen ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

a)fartyg från tredjeland: ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerat i ett tredjeland.

b)fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar marina biologiska resurser, exempelvis rekreation, turism eller sport.

c)internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d)total tillåten fångstmängd (TAC):

i)vid fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får landas varje år,

ii)vid alla övriga fisken, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får fångas varje år.

e)kvot: en andel av den totala tillåtna fångstmängden som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

f)analytisk bedömning: kvantitativ bedömning av trenderna inom ett visst bestånd, baserad på data om biologi och nyttjandegrad för beståndet, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig rådgivning om framtida fångstalternativ.

g)maskstorlek: den maskstorlek för nätredskap som fastställs i artikel 6.34 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 16 .

h)registret över unionens fiskeflotta: det register som kommissionen upprättat i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

i)fiskeloggbok: den loggbok som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.

j)instrumentboj: en boj tydligt märkt med ett unikt referensnummer som gör det möjligt att identifiera dess ägare och utrustad med ett system för lokalisering via satellit.

k)boj i drift: en instrumentboj som tidigare aktiverats, är påslagen och används till sjöss på en aktiv anordning som samlar fisk eller på en logg, som överför positioner och all annan tillgänglig information, till exempel ekolodsskattningar.

Artikel 4
Fiskezoner

I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:

a)Ices-områden (Ices, Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 17 .

b)Skagerrak: det geografiska område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c)Kattegatt: det geografiska område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d)funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

–53° 30' N 15° 00' W.

–53° 30' N 11° 00' W.

–51° 30' N 11° 00' W.

–51° 30' N 13° 00' W.

–51° 00' N 13° 00' W.

–51° 00' N 15° 00' W.

e)funktionell enhet 25 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

–43° 00' N 9 ° 00' W.

–43° 00' N 10° 00' W.

–43° 30' N 10° 00' W.

–43° 30' N 9 ° 00' W.

–44° 00' N 9° 00' W.

–44° 00' N 8° 00' W.

–43° 30' N 8° 00' W.

f)funktionell enhet 26 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

–43° 00' N 8° 00' W.

–43° 00' N 10° 00' W.

–42° 00' N 10° 00' W.

–42° 00' N 8° 00' W.

g)funktionell enhet 27 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

–42° 00' N 8° 00' W.

–42° 00' N 10° 00' W.

–38° 30' N 10° 00' W.

–38° 30' N 9° 00' W.

–40° 00' N 9° 00' W.

–40° 00' N 8° 00' W.

h)funktionell enhet 30 i Ices-sektion 9a: det geografiska området under Spaniens jurisdiktion i Cádizbukten och i de angränsande vattnen i 9a.

i)funktionell enhet 31 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:

–43° 30' N 6° 00' W.

–44° 00' N 6° 00' W.

–44° 00' N 2° 00' W.

–43° 30' N 2° 00' W.

j)Cádizbukten: det geografiska område i Ices-sektion 9a som ligger öster om longitud 7° 23' 48″ W.

k)CCAMLR:s konventionsområde (CCAMLR, Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): det geografiska område som definieras i artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 601/2004 18 .

l)Cecaf-områden (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 19 .

m)IATTC:s konventionsområde (IATTC, Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det geografiska område som definieras i konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica 20 .

n)Iccats konventionsområde (Iccat, Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det geografiska område som definieras i den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten 21 .

o)IOTC:s behörighetsområde (IOTC, Indiska oceanens tonfiskkommission): det geografiska område som definieras i avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen 22 .

p)Nafo-områden (Nafo, Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009 23 .

q)Seafos konventionsområde (Seafo, Fiskeorganisationen för Sydostatlanten): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten 24 .

r)Siofas avtalsområde(Siofa, fiskeavtalet för södra Indiska oceanen): det geografiska område som definieras i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen 25 .

s)SPRFMO:s konventionsområde (SPRFMO, Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet 26 .

t)WCPFC:s konventionsområde(WCPFC, Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet 27 .

u)den del av Berings hav som är fritt hav: det geografiska område i Berings hav som är fritt hav och som ligger mer än 200 nautiska mil utanför de baslinjer från vilka bredden av Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

v)överlappande område mellan IATTC och WCPFC: det geografiska område som avgränsas av

–longitud 150° W,

–longitud 130° W,

–latitud 4° S,

–latitud 50° S.

AVDELNING II
FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG

Kapitel I
Allmänna bestämmelser

Artikel 5
TAC:er och fördelning

1.I bilaga I anges TAC:erna för unionsfiskefartyg i unionens vatten eller i vissa andra vatten än unionens vatten och fördelningen av dessa TAC:er mellan medlemsstaterna samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till dem.

2.Unionsfiskefartyg ska ha rätt att fiska, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning, i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges fiskerijurisdiktion samt i fiskezonen kring Jan Mayen, på de villkor som anges i artikel 14 i och i del A i bilaga V till denna förordning samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 28 och i tillämpningsföreskrifterna till denna.

Artikel 6
TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna

1.För vissa fiskbestånd ska TAC:erna fastställas av den berörda medlemsstaten. Dessa bestånd anges i bilaga I.

2.De TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna ska

a)vara förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler, särskilt principen om hållbart nyttjande av beståndet, och

b)ge följande resultat:

i)Om en analytisk bedömning finns att tillgå, ett nyttjande av beståndet som med största möjliga sannolikhet är i linje med MSY, eller

ii)om en analytisk bedömning inte finns att tillgå eller är ofullständig, ett nyttjande av beståndet som är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

3.Senast den 15 mars 2021 ska varje berörd medlemsstat lämna följande information till kommissionen:

a)Antagna TAC:er.

b)De data som samlats in och bedömts av den berörda medlemsstaten och på vilka de antagna TAC:erna grundar sig.

c)Uppgifter om hur antagna TAC:er är förenliga med punkt 2.

Artikel 7
Villkor för landning av fångster och bifångster

1.Fångster som inte omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de

a)har tagits av fartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller

b)utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter och denna unionskvot inte är uttömd.

2.Bestånden av icke-målarter inom säkra biologiska gränser enligt artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 anges i bilaga I till den här förordningen för tillämpningen av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna som föreskrivs i den artikeln.

Artikel 8
Begränsningar av fiskeansträngningen i Ices-sektion 7e

1.För de perioder som avses i artikel 1.2 b fastställs i bilaga II de tekniska aspekterna av de rättigheter och skyldigheter som är förknippade med bilaga II när det gäller förvaltningen av beståndet av tunga i Ices-sektion 7e.

2.Kommissionen får, genom genomförandeakter, tilldela en ansökande medlemsstat ett antal ytterligare dagar till sjöss utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, under vilka ett fartyg kan få tillstånd av sin flaggmedlemsstat att uppehålla sig i Ices-sektion 7e med ett reglerat redskap ombord, på grundval av en ansökan från den medlemsstaten, i enlighet med punkt 7.4 i bilaga II. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som anges i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011.

3.Kommissionen, får genom genomförandeakter, tilldela en ansökande medlemsstat högst tre dagar mellan den 1 februari 2020 och den 31 januari 2021 utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga II, då ett fartyg får uppehålla sig i Ices-sektion 7e på grundval av ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning enligt punkt 8.1 i bilaga II. En sådan tilldelning ska ske på grundval av den beskrivning som lämnats in av medlemsstaten i enlighet med punkt 8.3 i bilaga II och efter samråd med STECF. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 53.2.

Artikel 9
Åtgärder för fritidsfiske efter havsabborre i Biscayabukten

Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 8a och 8b får högst två exemplar av havsabborre fångas och behållas per fiskare och dag. Denna punkt ska inte tillämpas på fasta nät, som inte får användas för att fånga eller behålla havsabborre. Denna punkt påverkar inte strängare nationella bestämmelser om fritidsfiske.

Artikel 10
Åtgärder rörande fiske efter ål i unionens vatten i Ices-området

Allt riktat fiske, oavsiktligt fiske och fritidsfiske efter ål ska vara förbjudet i unionens vatten i Ices-området och i bräckt vatten, t.ex. flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszoner, under en sammanhängande tremånadersperiod som av varje berörd medlemsstat ska fastställas inom perioden 1 augusti 2021–28 februari 2022. Medlemsstaterna ska senast den 1 juni 2021 meddela kommissionen den fastställda perioden.

Artikel 11
Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

1.Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

a)utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c)omfördelningar enligt artiklarna 12 och 47 i rådets förordning (EU) 2017/2403,

d)ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e)kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

f)avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009,

g)kvotöverföringar och kvotutbyten enligt artikel 16 i den här förordningen.

2.Bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC anges i bilaga I till denna förordning för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan åren enligt förordning (EG) nr 847/96.

3.Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4.Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 12
Korrigerande åtgärder för torsk i Kattegatt

1.Unionsfartyg som fiskar i Kattegatt med bottentrålar (redskapskoder: OTB, OTT, OT, TBN, TBS, TB, TX och PTB) med en minsta maskstorlek på 70 mm ska använda något av följande selektiva redskap:

a)En sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd med ett oblockerat fiskutsläpp.

b)En sorteringsrist med högst 50 mm spaltavstånd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

c)En Seltra-panel med 300 mm fyrkantsmaska.

d)Ett reglerat mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie som har utvärderats av STECF, resulterar i fångster av mindre än 1,5 % torsk, om det är det enda redskapet ombord på fartyget.

2.De unionsfartyg som deltar i ett projekt för en berörd medlemsstat och som har fungerande utrustning för fullt dokumenterade fisken får använda ett redskap i enlighet med del B i bilaga V till förordning (EU) 2019/1241 De berörda medlemsstaterna ska överlämna förteckningen över dessa fartyg till kommissionen.

Artikel 13
Förbjudna arter

1.Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter:

(a)Klorocka (Raja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

(b)Mindre beryx (Beryx splendens) i Nafo-delområde 6.

(c)Brun pigghaj (Centrophorus squamosus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

(d)Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

(e)Chokladhaj (Dalatias licha) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

(f)Skednoshaj (Deania calcea) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

(g)Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

(h)Brunkäxa (Etmopterus princeps) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.

(i)Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

(j)Håbrand (Lamna nasus) i alla vatten.

(k)Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

(l)Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6 och 10.

(m)Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

(n)Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

(o)Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10, med undantag av programmen för undvikande enligt bilaga IA.

2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel 14
Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de fångstkvantiteter av varje bestånd som landats och om fiskeansträngningen, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

KAPITEL II
Tillstånd att fiska i tredjeländers vatten

Artikel 15
Fisketillstånd

1.Det högsta antalet fisketillstånd för unionsfiskefartyg i tredjeländers vatten fastställs i bilaga V del A.

2.Om en medlemsstat, på grundval av artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, överför kvoter till en annan medlemsstat inom de fiskeområden som anges i bilaga V del A till den här förordningen, ska överföringen inbegripa en lämplig överföring av fisketillstånd och anmälas till kommissionen. Det sammanlagda antalet fisketillstånd för varje fiskeområde, enligt del A i bilaga V till den här förordningen, får dock inte överskridas.

Kapitel III
Fiskemöjligheter i regionala fiskeriförvaltningsorganisationers vatten

Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser

Artikel 16
Kvotöverföringar och kvotutbyten

1.Om en regional fiskeriförvaltningsorganisations regler tillåter kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan de avtalsslutande parterna i organisationen, får en medlemsstat (nedan kallad den berörda medlemsstaten) diskutera planerade kvotöverföringar eller kvotutbyten med en avtalsslutande part i organisationen och om lämpligt fastställa ett utkast till planerade kvotöverföringar eller kvotutbyten.

2.Efter den berörda medlemsstatens anmälan till kommissionen får kommissionen godkänna utkastet till den planerade kvotöverföring eller det planerade kvotutbyte som medlemsstaten har diskuterat med den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen. Därefter ska kommissionen utan onödigt dröjsmål uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av en sådan kvotöverföring eller ett sådant kvotutbyte med den berörda avtalsslutande parten i organisationen. Kommissionen ska anmäla den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotutbytet till organisationens sekretariat i enlighet med organisationens regler.

3.Kommissionen ska informera medlemsstaterna om den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotutbytet.

4.De fiskemöjligheter som erhålls från eller överförs till den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen genom kvotöverföringen eller kvotutbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning, från och med det att kvotöverföringen eller kvotutbytet får verkan i enlighet med villkoren i den överenskommelse som ingåtts med den berörda avtalsslutande parten i organisationen eller i enlighet med den berörda organisationens regler, beroende på vad som är tillämpligt. En sådan tilldelning ska inte ändra den befintliga fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

5.Denna artikel ska tillämpas till och med den 31 januari 2022 för kvotöverföringar från en avtalsslutande part i en regional fiskeriförvaltningsorganisation till unionen och för den efterföljande tilldelningen till medlemsstaterna.

[Avsnitten 2–10 nedan kommer att uppdateras efter relevanta årsmöten i de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna]

Avsnitt 2
ICCATS konventionsområde

Artikel 17
Begränsningar av fiske-, odlings- och gödningskapacitet

1.Antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från unionen som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten ska begränsas i enlighet med punkt 1 i bilaga VI.

2.Antalet unionsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 2 i bilaga VI.

3.Antalet unionsfiskefartyg som i odlingssyfte fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm ska begränsas i enlighet med punkt 3 i bilaga VI.

4.Antalet fiskefartyg som får fiska efter, ombord behålla, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 4 i bilaga VI.

5.Antalet fällor som används inom fisket efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 5 i bilaga VI.

6.Den totala kapaciteten för odling och gödning av blåfenad tonfisk samt den största mängden vildfångad blåfenad tonfisk som avsätts för insättning i anläggningar i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 6 i bilaga VI.

7.Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter långfenad tonfisk i Nordatlanten som målart i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 520/2007 29 ska begränsas i enlighet med punkt 7 i bilaga VI till den här förordningen.

8.Det högsta antalet unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde ska begränsas i enlighet med punkt 8 i bilaga VI.

Artikel 18
Fritidsfiske

När så är lämpligt ska medlemsstaterna avsätta en särskild kvot för fritidsfiske från de kvoter som de tilldelats i enlighet med bilaga ID.

Artikel 19
Hajar

1.Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av storögd rävhaj (Alopias superciliosus).

2.Det ska vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter arter av rävhajar i släktet Alopias.

3.Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av hammarhajar i familjen Sphyrnidae (med undantag för Sphyrna tiburo) som fångas i samband med fiske i Iccats konventionsområde.

4.Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

5.Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla fångade exemplar av silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

Avsnitt 3
CCAMLR:s konventionsområde

Artikel 20
Anmälning om undersökande fiske efter tandnotingar

Medlemsstater får under 2020 delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissosticus spp.) i FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt i sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion. Om en medlemsstat avser att delta i sådant undersökande fiske ska den anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med artiklarna 7 och 7a i förordning (EG) nr 601/2004 senast den 1 juni 2020.

Artikel 21
Begränsningar av det undersökande fisket efter tandnotingar

1.Fiske efter tandnotingar under fiskeåret 2019–2020 ska begränsas till de medlemsstater, delområden och antal fartyg som anges i tabell A i bilaga VII för de arter, TAC:er och bifångstbegränsningar som anges i tabell B i den bilagan.

2.Riktat fiske efter hajarter för andra ändamål än vetenskaplig forskning är förbjudet. All bifångst av haj, särskilt ungfisk och lekmogna honor, som fångas oavsiktligt vid fiske efter tandnotingar ska frisläppas levande.

3.I förekommande fall ska fisket i en småskalig forskningsenhet upphöra när de rapporterade fångsterna når fastställd TAC, och fiske i denna enhet ska vara förbjudet under återstoden av säsongen.

4.Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt, så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och så att en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning undviks. I FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a, där fiske är tillåtet enligt artikel 20, ska det dock vara förbjudet att fiska på mindre än 550 meters djup.

Artikel 22
Fiske efter antarktisk krill under fiskeåret 2020–2021

1.Om en medlemsstat avser att fiska efter antarktisk krill (Euphausia superba) i CCAMLR:s konventionsområde under fiskeåret 2020–2021, ska den senast den 1 maj 2020 anmäla sin avsikt att fiska efter antarktisk krill till kommissionen på det sätt som anges i del B i tillägget till bilaga VII till denna förordning. Kommissionen ska på grundval av den information som erhållits från medlemsstaterna lämna in anmälningarna till CCAMLR:s sekretariat senast den 30 maj 2020.

2.Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fartyg som av en medlemsstat kommer att tillåtas att delta i fiske efter antarktisk krill.

3.En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska anmäla denna avsikt endast med avseende på fartyg med tillstånd som för dess flagg vid tidpunkten för anmälan eller som för någon annan CCAMLR-medlems flagg, men förväntas föra den aktuella medlemsstatens flagg vid den tidpunkt då fisket äger rum.

4.Medlemsstaterna ska ha rätt att ge andra fartyg än de som anmälts till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 tillstånd att delta i fiske efter antarktisk krill, om ett fartyg med tillstånd är förhindrat att delta av legitima operativa skäl eller på grund av force majeure. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat och kommissionen och lämna

a)fullständiga uppgifter om det eller de berörda ersättningsfartygen, bland annat de uppgifter som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004,

b)en heltäckande redovisning av skälen till bytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

5.En medlemsstat får inte tillåta att ett fartyg som finns upptaget i någon av CCAMLR:s fiskefartygsförteckningar över olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) deltar i fiske efter antarktisk krill.

Avsnitt 4
IOTC:s behörighetsområde

Artikel 23
Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar i IOTC:s behörighetsområde

1.Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 1 i bilaga VIII.

2.Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 2 i bilaga VIII.

3.Medlemsstaterna får omfördela fartyg som ingår i ett av de två fisken som avses i punkterna 1 och 2 till det andra fisket, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att en sådan ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen avseende de berörda fiskbestånden.

4.Medlemsstaterna ska i samband med en föreslagen överföring av kapacitet till deras flotta säkerställa att de fartyg som ska överföras finns med i IOTC:s register över fartyg med tillstånd eller i fartygsregistret hos en annan regional fiskeriförvaltningsorganisation för tonfisk. Vidare får inga fartyg som finns upptagna i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över fartyg som bedriver IUU-fiske överföras.

5.Medlemsstaterna får endast öka sin fiskekapacitet över de tak som avses i punkterna 1 och 2 inom de gränser som fastställs i de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC.

Artikel 24
Aktiva anordningar som samlar fisk och stödfartyg

1.Aktiva anordningar som samlar fisk ska vara utrustade med instrumentbojar. Det ska vara förbjudet att använda andra bojar, till exempel radiobojar.

2.Ett snörpvadsfartyg får inte följa mer än 300 bojar i drift vid en och samma tidpunkt.

3.Det största antalet instrumentbojar som får införskaffas årligen för varje snörpvadsfartyg är 500. Inget snörpvadsfartyg får vid en och samma tidpunkt ha mer än 500 instrumentbojar (bojar i lager eller i drift).

4.Det största antalet stödfartyg ska vara två fartyg till stöd för minst fem snörpvadsfartyg, alla flaggade i en medlemsstat. Denna bestämmelse ska inte gälla för medlemsstater som använder enbart ett stödfartyg.

5.Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt stödjas av mer än ett stödfartyg flaggat i en medlemsstat.

6.Unionen får inte registrera några nya eller ytterligare stödfartyg i IOTC:s förteckning över fartyg med tillstånd.

Artikel 25
Hajar

1.Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av rävhajar av alla arter i familjen Alopiidae.

2.Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus), utom för fartyg med en total längd på mindre än 24 meter vilka endast fiskar inom sin flaggmedlemsstats exklusiva ekonomiska zon, på villkor att fångsten endast är avsedd för lokal konsumtion.

3.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkterna 1 och 2 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel 26
Vingrockor

1.Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter, ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula), utom för fiskefartyg som bedriver husbehovsfiske (där den fångade fisken konsumeras direkt av fiskarnas familjer).

Genom undantag från första stycket får vingrockor som oavsiktligt fångats genom icke-industriellt fiske (andra fisken än långrev- eller ytfiske, dvs. fiske med snörpvad, spö eller fasta linor, nät, handlinor och dörjfiskefartyg, och som är registrerade i IOTC:s förteckning över godkända fartyg) landas endast för lokal konsumtion.

2.Alla andra fiskefartyg än sådana som bedriver husbehovsfiske ska, i den mån det är praktiskt möjligt, snabbt frisläppa levande och oskadade vingrockor så snart de upptäcks i nät, på krok eller på däck, och ska göra detta på ett sätt som skadar de fångade fysiska exemplaren så lite som möjligt.

Avsnitt 5
SPRFMO:s konventionsområde

Artikel 27
Pelagiskt fiske

1.Endast de medlemsstater som under 2007, 2008 eller 2009 aktivt har bedrivit pelagiskt fiske i SPRFMO:s konventionsområde får fiska efter pelagiska bestånd i detta område inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga IH.

2.De medlemsstater som avses i punkt 1 ska begränsa den totala bruttodräktighetsnivån för fartyg som för deras flagg och under 2020 fiskar efter pelagiska bestånd till den totala bruttodräktighetsnivån för unionen på 78 600 i det området.

3.De fiskemöjligheter som anges i bilaga IH får endast utnyttjas om medlemsstaterna senast den femte dagen i följande månad till kommissionen, för vidarebefordran till SPRFMO:s sekretariat, översänder förteckningen över fartyg som aktivt bedriver fiske eller deltar i omlastning i SPRFMO:s konventionsområde, register från kontrollsystem för fartyg, månatliga fångstrapporter och, om de finns tillgängliga, uppgifter om hamnanlöp.

Artikel 28
Bottenfiske

1.Medlemsstaterna ska under 2020 begränsa sina fångster eller sin fiskeansträngning inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde till de delar av konventionsområdet där bottenfiske förekom under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 och till en nivå som inte överstiger de årliga genomsnittliga fångstmängderna eller ansträngningsparametrarna under den perioden. De får enbart fiska utöver dokumenterade fångster om SPRFMO godkänner deras plan att fiska utöver dokumenterade fångster.

2.Medlemsstater utan dokumenterade fångster eller fiskeansträngningar inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 får inte fiska, om inte SPRFMO godkänner deras plan att fiska utan dokumenterade fångster.

Artikel 29
Undersökande fiske

1.Medlemsstaterna får under 2020 delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i SPRFMO:s konventionsområde endast om SPRFMO har godkänt deras ansökan om sådant fiske, inbegripet en fiskeinsatsplan och ett åtagande att genomföra en uppgiftsinsamlingsplan.

2.Fiske får endast ske i de forskningsblock som anges av SPRFMO. Det ska vara förbjudet att fiska på mindre än 750 meters och mer än 2 000 meters djup.

3.TAC:en fastställs i bilaga IH. Fisket ska begränsas till en fiskeresa om högst 21 dagar i rad och högst 5 000 krokar per lina, med ett maximum på 20 linor per forskningsblock. Fisket ska upphöra antingen när TAC:en uppnås eller när 100 linor har lagts ut och tagits upp, beroende på vilket som inträffar först.

Avsnitt 6
IATTC:s konventionsområde

Artikel 30
Fiske med snörpvad

1.Fiske med snörpvadsfartyg efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) och bonit (Katsuwonus pelamis) ska vara förbjudet

a)mellan kl. 00.00 den 29 juli 2020 och kl. 24.00 den 8 oktober 2020 eller mellan kl. 00.00 den 9 november 2020 och kl. 24.00 den 19 januari 2021 i det område som avgränsas av

–Amerikas kuster mot Stilla havet,

–longitud 150° W,

–latitud 40° N,

–latitud 40° S,

b)mellan kl. 00.00 den 9 oktober 2020 och kl. 24.00 den 8 november 2020 i det område som avgränsas av

–longitud 96° W,

–longitud 110° W,

–latitud 4° N,

–latitud 3° S.

2.För vart och ett av sina fartyg ska de berörda medlemsstaterna före den 1 april 2020 till kommissionen anmäla vilken fredningstid enligt punkt 1 a som valts. De berörda medlemsstaternas alla snörpvadsfartyg ska upphöra med fiske med snörpvad i de områden som definieras i punkt 1 under den period som valts.

3.Snörpvadsfartyg som fiskar efter tonfisk i IATTC:s konventionsområde ska ombord behålla och sedan landa eller omlasta all gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit som fångas.

4.Punkt 3 ska inte tillämpas

a)om fisken anses otjänlig som livsmedel av andra skäl än storleken, eller

b)om det återstående utrymmet i lastrummet vid det sista kastet under en fiskeresa kan vara otillräckligt för att ta emot all den tonfisk som fångas vid detta kast.

Artikel 31
Aktiva anordningar som samlar fisk

1.Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt ha mer än 450 aktiva anordningar som samlar fisk i IATTC:s konventionsområde. En anordning som samlar fisk ska betraktas som aktiv när den används till sjöss, börjar ange sin position och spåras av fartyget, ägaren eller operatören. En anordning som samlar fisk får bara aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.

2.Ett snörpvadsfartyg får inte lägga ut anordningar som samlar fisk under 15 dagar före inledningen av den valda fredningstiden som avses i artikel 29.1 a och det ska ta upp samma antal anordningar som ursprungligen lades ut, inom de 15 dagar som föregår inledningen av fredningstiden.

3.Medlemsstaterna ska varje månad rapportera daglig information till kommissionen om alla aktiva anordningar som samlar fisk i enlighet med IATTC:s krav. Rapporterna ska lämnas in tidigast efter 60 dagar, men senast efter 75 dagar. Kommissionen ska överlämna informationen till IATTC:s sekretariat utan dröjsmål.

Artikel 32
Fångstbegränsningar för storögd tonfisk inom långrevsfiske

De totala årliga fångsterna av storögd tonfisk som får tas av varje medlemsstats långrevsfartyg i IATTC:s konventionsområde fastställs i bilaga IL.

Artikel 33
Förbud mot fiske efter årfenhaj

1.Det ska vara förbjudet att fiska efter årfenhaj (Carcharhinus longimanus) i IATTC:s konventionsområde och att ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av årfenhaj som fångats i detta område.

2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Fartygsoperatörerna ska omedelbart frisläppa exemplaren.

3.Fartygsoperatörerna ska

a)registrera antalet släppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande),

b)rapportera den information som anges i led a till den medlemsstat där de är medborgare. Medlemsstaterna ska vidarebefordra den information som samlats in under det föregående året till kommissionen senast den 31 januari.

Artikel 34
Förbud mot fiske efter vingrockor

Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att i IATTC:s konventionsområde fiska efter, ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula). Så snart unionsfiskefartyg noterar att vingrockor har fångats, ska fartygen när så är möjligt omedelbart frisläppa exemplaren levande och oskadade.

Avsnitt 7
Seafos konventionsområde

Artikel 35
Förbud mot fiske efter djuphavshajar

Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Seafos konventionsområde ska vara förbjudet:

a)Apristurus manis.

b)Etmopterus bigelowi.

c)Etmopterus brachyurus.

d)Brunkäxa (Etmopterus princeps).

e)Slätkäxa (Etmopterus pusillus).

f)Egentliga rockor (Rajidae).

g)Svarthaj (Scymnodon squamulosus).

h)Djuphavshajar av överordningen Selachimorpha.

i)Pigghaj (Squalus acanthias).

Avsnitt 8
WCPFC:s konventionsområde

Artikel 36
Villkor för fisket efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att det antal fiskedagar som tilldelas snörpvadsfartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger inom fritt hav mellan 20° N och 20° S inte överstiger 403 dagar.

2.Unionsfiskefartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20° S.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att fångsten av storögd tonfisk (Thunnus obesus) med fartyg för långrevsfiske inte överstiger 2 000 ton under 2020.

Artikel 37
Förvaltning av fiske med anordningar som samlar fisk

1.I den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20° N och 20° S ska det vara förbjudet för snörpvadsfartyg att sätta ut, utföra underhåll på eller använda anordningar som samlar fisk mellan kl. 00.00 den 1 juli 2020 och kl. 24.00 den 30 september 2020.

2.Utöver det förbud som anges i punkt 1, ska det vara förbjudet att använda anordningar som samlar fisk på fritt hav i WCPFC:s konventionsområde mellan 20° N och 20° S under ytterligare två månader: antingen mellan kl. 00.00 den 1 april 2020 och kl. 24.00 den 31 maj 2020 eller mellan kl. 00.00 den 1 november 2020 och kl. 24.00 den 31 december 2020.

3.Punkt 2 ska inte tillämpas

a)på det sista kastet under en fiskeresa, om fartyget inte har tillräckligt med utrymme kvar i lastrummet för all fisk,

b)om fisken anses otjänlig som livsmedel av andra skäl än storleken, eller

c)om frysutrustningen drabbas av ett allvarligt fel.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att vart och ett av deras snörpvadsfartyg vid en och samma tidpunkt inte lagt ut mer än 350 anordningar som samlar fisk till havs med aktiverade instrumentbojar. Bojen ska endast aktiveras ombord på ett fartyg.

5.Alla snörpvadsfartyg som fiskar i den del av WCPFC:s konventionsområde som avses i punkt 1 ska ombord behålla, omlasta och landa all storögd tonfisk, gulfenad tonfisk och bonit som fångats.

Artikel 38
Begränsning av antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk

Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20° S i WCPFC:s konventionsområde fastställs i bilaga IX.

Artikel 39
Fångstbegränsningar för svärdfisk inom långrevsfiske söder om 20° S

Medlemsstaterna ska säkerställa att fångster av svärdfisk (Xiphias gladius) söder om 20° S med fartyg för långrevsfiske under 2020 inte överskrider den gräns som fastställs i bilaga IG. Medlemsstaterna ska också säkerställa att fiskeansträngningen avseende svärdfisk inte flyttas över till områden norr om 20° S till följd av denna åtgärd.

Artikel 40
Silkeshaj och årfenhaj

1.Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta, landa eller lagra delar eller hela kroppar av följande arter i WCPFC:s konventionsområde:

a)Silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

b)Årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

Artikel 41
Överlappande område mellan IATTC och WCPFC

1.Fartyg som endast är förtecknade i WCPFC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i detta avsnitt när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 v.

2.Fartyg som är förtecknade i både WCPFC-registret och IATTC-registret samt fartyg som endast är förtecknade i IATTC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i artiklarna 30.1 a, 30.2, 30.3, 30.4, 31, 32 och 33 när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 v.

Avsnitt 9
Berings hav

Artikel 42
Förbud mot fiske i den del av Berings hav som är fritt hav

Fiske efter alaska pollock (Gadus chalcogrammus) i den del av Berings hav som är fritt hav ska vara förbjudet.

Avsnitt 10
SIOFAS AVTALSOMRÅDE

Artikel 43
Begränsningar för bottenfiske

Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg som för deras flagg och som fiskar inom Siofas avtalsområde

a)begränsar sin årliga fiskeansträngning och fångst inom bottenfiske till sin genomsnittliga årliga nivå för de år då deras fartyg varit verksamma i Siofas avtalsområde, under en representativ period för vilken det finns data som rapporterats till kommissionen,

(b)inte utvidgar den geografiska utbredningen av fiskeansträngningen inom bottenfiske, med undantag för fiskemetoder med revar och fällor, utanför de områden där fiske har bedrivits under de senaste åren,

(c)inte tillåts att fiska i de interimistiskt skyddade områdena Atlantis Bank, Coral, Fools Flat, Middle of What och Walter’s Shoal, enligt definitionen i bilaga IK, med undantag för fiskemetoder med revar och fällor och på villkoret att det alltid finns en vetenskaplig observatör ombord vid fiske i dessa områden.]

AVDELNING III
FISKEMÖJLIGHETER FÖR FARTYG FRÅN TREDJELAND I UNIONENS VATTEN

Artikel 44
Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna

Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna ska ha rätt att fiska i unionens vatten inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel 45
Fiskefartyg som för venezuelansk flagg

Fiskefartyg som för venezuelansk flagg ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.

Artikel 46
Fisketillstånd

Det högsta antalet fisketillstånd för fartyg från tredjeland som fiskar i unionens vatten fastställs i bilaga V del B.

Artikel 47
Villkor för landning av fångster och bifångster

De villkor som anges i artikel 7 ska tillämpas på fångster och bifångster som tas av fartyg från tredjeland som fiskar enligt de tillstånd som avses i artikel 46.

Artikel 48
Förbjudna arter

1.Det ska vara förbjudet för fartyg från tredjeland att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter, om de påträffas i unionens vatten:

a)Klorocka (Raja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.

b)Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.

c)Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

d)Chokladhaj (Dalatias licha), skednoshaj (Deania calcea), brun pigghaj (Centrophorus squamosus), brunkäxa (Etmopterus princeps) och pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4 och 14.

e)Håbrand (Lamna nasus) i unionens vatten.

f)Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.

g)Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 9 och 10.

h)Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.

i)Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.

j)Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10.

2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.

AVDELNING IV
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 49
Kommittéförfarande

Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats genom förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

Artikel 50
Övergångsbestämmelse

Artiklarna 9, 12, 13, 19, 25, 26, 33, 34, 35, 40, 42 och 48 ska fortsätta att gälla i tillämpliga delar under 2022 fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för 2022 träder i kraft.

Artikel 51
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021. Bestämmelserna om fiskemöjligheter i artiklarna 20, 21 och 22 samt bilaga VII för de bestånd i CCAMLR:s konventionsområde som anges i den bilagan, ska tillämpas från och med den 1 december 2020.

Bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen i bilaga II ska tillämpas under perioden 1 februari 2021–31 januari 2022.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 av den 4 juli 2018 om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd, med fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten i Nordsjön, och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 676/2007 och (EG) nr 1342/2008 (EUT L 179, 16.7.2018, s. 1).

(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 av den 19 mars 2019 om upprättande av en flerårig plan för bestånd som fiskas i västliga vatten och angränsande vatten och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av förordningarna (EU) 2016/1139 och (EU) 2018/973 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 811/2004, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007 och (EG) nr 1300/2008 (EUT L 179, 16.7.2018, s. 1).

(3)    Se särskilt dokumentet om de allmänna förutsättningarna för Ices råd: http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2018/2018/Introduction_to_advice_2018.pdf

(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 av den 19 mars 2019 om upprättande av en flerårig plan för bestånd som fiskas i västliga vatten och angränsande vatten och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av förordningarna (EU) 2016/1139 och (EU) 2018/973 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 811/2004, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007 och (EG) nr 1300/2008 (EUT L 83, 25.3.2019, s. 1).

(6)    Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål (EUT L 248, 22.9.2007, s. 17).

(7)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 av den 4 juli 2018 om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd, med fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten i Nordsjön, och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 676/2007 och (EG) nr 1342/2008 (EUT L 179, 16.7.2018, s. 1).

(8)     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1627 av den 14 september 2016 om en flerårig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 302/2009 (EUT L 252, 16.9.2016, s. 1).

(9)    Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3).

(10)    Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(11)    Agreement on fisheries between the European Economic Community and the Kingdom of Norway (inte översatt till svenska) (EGT L 226, 29.8.1980, s. 48).

(12)    Fiskeavtal mellan, å ena sidan, Europeiska ekonomiska gemenskapen och, å andra sidan, Danmarks regering och Färöarnas landsstyre (EGT L 226, 29.8.1980, s. 12).

(13)    Partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Grönlands lokala regering, å andra sidan (EUT L 172, 30.6.2007, s. 4) och protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i det avtalet (EUT L 293, 23.10.2012, s. 5).

(14)     Rådets beslut (EU) 2015/1565 av den 14 september 2015 om godkännande, på Europeiska unionens vägnar, av förklaringen om beviljande av fiskemöjligheter i EU:s vatten för fiskefartyg som för Bolivarianska republiken Venezuelas flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust (EUT L 244, 19.9.2015, s. 55).

(15)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(16)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105).

(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70).

(18)    Rådets förordning (EG) nr 601/2004 av den 22 mars 2004 om fastställande av vissa kontrollåtgärder för fiskeriverksamhet i det område som omfattas av konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 3943/90, (EG) nr 66/98 och (EG) nr 1721/1999 (EUT L 97, 1.4.2004, s. 16).

(19)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i vissa andra områden än dem i Nordatlanten (EUT L 87, 31.3.2009, s. 1).

(20)    Ingicks genom rådets beslut 2006/539/EG av den 22 maj 2006 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar, av konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica (EUT L 224, 16.8.2006, s. 22).

(21)    Unionen anslöts genom rådets beslut 86/238/EEG av den 9 juni 1986 om anslutning av gemenskapen till internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten, ändrat genom det protokoll som bifogas till utskottets slutbetänkande vid konferensen av staternas befullmäktigade ombud som i Paris undertecknat konventionen den 10 juli 1984 (EGT L 162, 18.6.1986, s. 33).

(22)    Unionen anslöts genom rådets beslut 95/399/EG av den 18 september 1995 om gemenskapens anslutning till avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen (EGT L 236, 5.10.1995, s. 24).

(23)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om fångster och fiskeriaktiviteter från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens västra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 42).

(24)    Ingicks genom rådets beslut 2002/738/EG av den 22 juli 2002 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten (EGT L 234, 31.8.2002, s. 39).

(25)    Unionen anslöts genom rådets beslut 2008/780/EG av den 29 september 2008 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar av fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (EUT L 268, 9.10.2008, s. 27).

(26)    Unionen anslöts genom rådets beslut 2012/130/EU av den 3 oktober 2011 om godkännande, på Europeiska unionens vägnar, av konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet (EUT L 67, 6.3.2012, s. 1).

(27)    Unionen anslöts genom rådets beslut 2005/75/EG av den 26 april 2004 om gemenskapens anslutning till konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (EUT L 32, 4.2.2005, s. 1).

(28)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 av den 12 december 2017 om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1006/2008 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 81).

(29)    Rådets förordning (EG) nr 520/2007 av den 7 maj 2007 om tekniska bestämmelser för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter och om upphävande av förordning (EG) nr 973/2001 (EUT L 123, 12.5.2007, s. 3).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 27.10.2020

COM(2020) 668 final

BILAGA

till förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2021 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I

TAC:er TILLÄMPLIGA PÅ UNIONSFISKEFARTYG I OMRÅDEN DÄR TAC:er FASTSTÄLLTS PER ART OCH PER OMRÅDE

I tabellerna i denna bilaga anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen.

Hänvisningar till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning enligt arternas vetenskapliga (latinska) namn. De vetenskapliga namnen anges för lagstiftningsändamål; de svenska namnen anges i upplysningssyfte.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande jämförelsetabell över de vetenskapliga namnen och motsvarande svenska namn:

Följande jämförelsetabell över svenska namn och vetenskapliga namn lämnas endast i upplysningssyfte:

BILAGA IA

SKAGERRAK, KATTEGATT, ICES-DELOMRÅDENA 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 OCH 14, UNIONENS VATTEN I CECAF, FRANSKA GUYANAS VATTEN