EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 28.5.2020
COM(2020) 409 final
2020/0103(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 28.5.2020
COM(2020) 409 final
2020/0103(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte
Covid-19-pandemin har förändrat de ekonomiska utsikterna för de närmaste åren såväl i unionen som i resten av världen. De kortsiktiga konsekvenserna av covid-19-krisen i enskilda medlemsstater kommer att vara avhängiga av hur varaktiga och strikta nedstängningsåtgärder som vidtas, produktionssammansättningen och de ekonomisk-politiska åtgärder som vidtas för att mildra krisens omedelbara effekter. Konsekvenserna av krisen på medellång och lång sikt kommer att bero på ekonomiernas resiliens. Med tanke på olikheterna i fråga om kortsiktiga ekonomiska konsekvenser och tillgängligt politiskt utrymme finns det en reell risk för att covid-19-krisen ytterligare kommer att öka skillnaderna i unionen om inte kraftfulla politiska åtgärder vidtas.
När restriktionerna gradvis lättas är det nödvändigt att strategiskt planera för återhämtningen, blåsa nytt liv i ekonomin och fortsätta mot en hållbar tillväxt. Detta förutsätter stöd till offentliga och privata investeringar, men även att medlemsstaternas reformarbete intensifieras, så att de kommer till rätta med de bakomliggande sociala och ekonomiska svagheterna hos sina ekonomier, förbättrar resiliensen och underlättar återgången till hållbar tillväxt. I detta avseende är det avgörande att fortsätta att bidra till medlemsstaternas reformansträngningar genom att ge dem ett omfattande tekniskt stöd, i syfte att förstärka deras administrativa kapacitet att förbereda och genomföra reformer som främjar resiliens och lägger grunden till återhämtningen.
Syftet med denna förordning är att inrätta ett fristående instrument för tekniskt stöd som ska vara tillgängligt för alla medlemsstater, som en efterföljare till stödprogrammet för strukturreformer 1 . Instrumentet för tekniskt stöd kommer att säkerställa att kommissionen kan fortsätta att tillhandahålla skräddarsydd sakkunskap för att se till att medlemsstaterna har den institutionella och administrativa kapacitet som krävs för att utveckla och genomföra tillväxtfrämjande reformer och att de kan stärka de europeiska ekonomiernas resiliens genom effektiva och välfungerande administrativa strukturer. I detta syfte kommer instrumentet, i likhet med stödprogrammet för strukturreformer, att ledsaga de nationella myndigheterna i de ansökande medlemsstaterna genom hela reformprocessen eller under vissa skeden i processen.
Av praktiska skäl, och i syfte att så snart som möjligt nå en överenskommelse mellan medlagstiftarna, utgår detta förslag till förordning från den senaste texten i det tekniska stödinstrument som ingår i kommissionens förslag om inrättande av det reformstödsprogram 2 som har diskuterats av medlagstiftarna under de senaste månaderna. Förslaget om ett reformstödsprogram har dragits tillbaka.
Kommissionen lade fram förslaget till ett reformstödsprogram den 31 maj 2018, i samband med förslagen till sektoriella program i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Detta förslag innehöll ett instrument för tekniskt stöd vars syfte var att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att förbättra genomförandet av strukturreformer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Förslagstexten diskuterades i rådet under de finska och kroatiska ordförandeskapen, och rådet nådde en principöverenskommelse om detta instrument. Samtidigt arbetade Europaparlamentet med kommissionens förslag till reformstödsprogram och lade fram sitt förslag till betänkande den 20 april 2020.
Parallellt med detta förslag har kommissionen, i syfte att bemöta de nya utmaningar som covid-19-krisen medför, också lagt fram ett förslag till en förordning om en facilitet för återhämtning och resiliens 3 som innehåller ett omfattande ekonomiskt stöd till offentliga investeringar och reformer i syfte att göra medlemsstaternas ekonomier mer motståndskraftiga och bättre förberedda för framtiden. Instrumentet för tekniskt stöd kan hjälpa medlemsstaterna att upprätta och genomföra planer för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Instrumentet för tekniskt stöd ger kommissionen möjlighet att stödja medlemsstaternas myndigheter i deras arbete med att utforma reformer enligt sina egna prioriteringar och stärka deras kapacitet att utveckla och genomföra reformpolitik och reformstrategier samt att dra nytta av god praxis och sakkunnigas exempel. Det kommer att finnas ett särskilt stort behov av tekniskt stöd efter krisen. Detta förslag är således ett komplement till det åtgärdspaket som kommissionen föreslår för att ta itu med de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin, nämligen faciliteten för återhämtning och resiliens, React-EU 4 inom ramen för struktur- och sammanhållningsfonderna, de ändrade förslagen om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och InvestEU samt den uppsättning åtgärder som har tagits fram som svar på den rådande covid-19-pandemin, såsom investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset 5 .
Instrumentet för tekniskt stöd bygger på framgången med stödprogrammet för strukturreformer, som de stödmottagande medlemsstaterna hela tiden har gett positiv återkoppling om och där efterfrågan har överstigit den tillgängliga budgeten i tidigare urvalsomgångar (av de 508 begäranden som lämnades in under 2019 års omgång, med ett totalt värde på 194 miljoner EUR, kunde 263, uppgående till 79,3 miljoner EUR, väljas ut, av de 609 begäranden som lämnades in under 2020 års omgång, med ett totalt värde på 250 miljoner EUR, kunde 228, uppgående till 84,7 miljoner EUR, väljas ut) Instrumentet för tekniskt stöd är utformat som en fortsättning av det befintliga stödprogrammet för strukturreformer och kompletterar befintliga resurser för kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd som är tillgängligt i andra av unionens finansieringsprogram. Det tekniska stöd som finns att tillgå inom ramen för sammanhållningspolitiken syftar till att hjälpa de berörda parterna att genomföra program och projekt som finansieras av unionen, och ges i form av ekonomiskt stöd till förberedelser, administration, utvärdering, övervakning, revision och kontroll genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och sammanhållningsfonden. Således är syftet med det tekniska stöd som finns tillgängligt i det sammanhanget att bygga upp kapacitet att hantera unionens medel och att främja genomförandet av projekt som medfinansieras av unionen, för att därigenom underlätta utnyttjandet av dessa medel. Det tekniska stöd som finns tillgängligt genom InvestEU:s rådgivningscentrum är främst inriktat på planering av stora (privata) investeringsprojekt, inte på strukturella reformer. Instrumentet för tekniskt stöd ska däremot stödja administrativ kapacitet och långsiktiga strukturella reformer, och därigenom komplettera och skänka mervärde åt det befintliga stöd som tillhandahålls av unionens olika sektoriella program och de åtgärder som genomförs inom ramen för unionens fonder.
Instrumentet är också förenligt med den politiska vägledningen inom den europeiska planeringsterminen, genom att det tillhandahåller tekniskt stöd för att främja genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna till medlemsstaterna i detta sammanhang.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Förslaget är förenligt med och erbjuder komplementaritet och synergier med unionens politik på andra områden.
Förslaget till en facilitet för återhämtning och resiliens syftar till att erbjuda ekonomiskt stöd till offentliga investeringar och reformer, särskilt på områdena grön omställning och digital omvandling, för att göra ekonomierna mer motståndskraftiga och bättre förberedda för framtiden.
Instrumentet för tekniskt stöd blir ett komplement till förslaget om att inrätta en facilitet för återhämtning och resiliens, eftersom det kommer att bidra till att förstärka medlemsstaternas administrativa kapacitet och i det sammanhanget stödja upprättandet och genomförandet av planer för återhämtning och resiliens som innehåller reformer och investeringar som ska finansieras genom faciliteten, och mer generellt eftersom instrumentet även ska stödja nationella reformer som rör grön omställning och digital omvandling.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Förslaget grundar sig på artiklarna 175 tredje stycket och 197.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
I artikel 175 tredje stycket i EUF-fördraget anges att om särskilda åtgärder behöver vidtas utanför fonderna och utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som beslutas inom ramen för unionens övriga politik, får Europaparlamentet och rådet besluta om sådana särskilda åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.
I artikel 197.2 i EUF-fördraget anges att unionen får stödja medlemsstaternas ansträngningar att förbättra sin administrativa förmåga att genomföra unionsrätten, bland annat genom att underlätta utbyte av information och att främja utbildningsprogram. Ingen medlemsstat är skyldig att utnyttja detta stöd. Europaparlamentet och rådet ska genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som är nödvändiga för att bidra till att förverkliga detta mål; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar.
Med beaktande av artiklarna 175 och 197 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt syftar förordningen till att öka sammanhållningen genom åtgärder som möjliggör återhämtning, resiliens och konvergens för de berörda medlemsstaterna.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Finansieringen av de föreslagna insatserna genom den planerade förordningen är i linje med principerna om europeiskt mervärde och subsidiaritet. Finansiering ur unionsbudgeten är i första hand inriktad på verksamhet vars mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva (”nödvändiga villkor”) och där ingripanden från unionen kan tillföra ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna agerar helt på egen hand.
Förordningen syftar till att främja sammanhållning genom att stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de reformer som krävs för ekonomisk och social återhämtning, resiliens och konvergens, samt att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att förstärka sin administrativa förmåga att genomföra unionsrätten när det gäller de utmaningar som institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer står inför.
Logiken bakom förordningen är frivillighet: det tekniska stödet tillhandahålls på begäran av den berörda medlemsstaten. Detta innebär att medlemsstaten själv bestämmer om åtgärder behövs på EU-nivå, mot bakgrund av de möjligheter som finns på nationell, regional eller lokal nivå. Genomförandet av tekniska stödåtgärder som är kopplade till ekonomisk och social återhämtning, resiliens och konvergens samt till att förstärka medlemsstaternas administrativa kapacitet att genomföra unionsrätten är en fråga av allmänt intresse för unionen.
Instrumentet för tekniskt stöd ersätter det nuvarande stödprogrammet för strukturreformer och är dessutom en del av de initiativ som kommissionen tar som svar på covid-19-pandemin, för att hjälpa medlemsstaterna att mildra de enorma ekonomiska och sociala konsekvenserna. Det krävs åtgärder på EU-nivå för att uppnå en snabb och stabil ekonomisk återhämtning i unionen. Detta mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås enbart av medlemsstaterna, utan unionen kan skapa mervärde genom att anta en förordning om ett instrument som erbjuder förstärkt tekniskt stöd till utformningen och genomförandet av välbehövliga strukturreformer. Sådant stöd skulle också bidra till att minska de samhälleliga effekterna av den rådande covid-19-krisen.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen, eftersom det inte går utöver det minimum som krävs för att uppnå det uppsatta målet på europeisk nivå och som är nödvändigt för detta ändamål. Det tekniska stödinstrumentets frivilliga karaktär och samstämmigheten i samarbetet genom hela processen utgör en ytterligare garanti för proportionalitetsprincipen och för utvecklandet av ömsesidigt förtroende och samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.
•Val av instrument
De mål som beskrivs i de tidigare avsnitten kan inte uppnås genom harmonisering av lagstiftningen eller medlemsstaternas frivilliga åtgärder. Målen kan uppnås endast genom en förordning. En förordning som är tillämplig på alla medlemsstater är också det rättsliga instrument som lämpar sig bäst när det gäller att organisera tillhandahållandet av tekniskt stöd och samtidigt säkerställa likabehandling av medlemsstaterna.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Instrumentet för tekniskt stöd är en fortsättning på det nuvarande stödprogrammet för strukturreformer 2017–2020, som grundar sig på förordning (EU) 2017/825 i dess ändrade lydelse genom förordning (EU) 2018/1671 6 . Genomförandet av stödprogrammet för strukturreformer inleddes med antagandet av det årliga arbetsprogrammet 2017 7 i september 2017 och har fortsatt med antagandet av arbetsprogram för därpå följande år 8 . I enlighet med artikel 16 i förordningen om stödprogrammet för strukturreformer ska kommissionen tillställa Europaparlamentet och rådet årliga övervakningsrapporter om genomförandet av programmet 9 samt en oberoende halvtidsutvärdering och en oberoende efterhandsutvärdering.
Kommissionen har i ett arbetsdokument som åtföljer den oberoende halvtidsutvärderingen och som snart kommer att antas granskat hur väl stödprogrammet för strukturreformer uppfyller utvärderingskriterierna (relevans, ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet och europeiskt mervärde) och dragit ett antal lärdomar. Programmet antogs visserligen nyligen och många tekniska stödprojekt befinner sig fortfarande i de inledande faserna av genomförandet, men resultaten tyder ändå på att stödprogrammet för strukturreformer är på god väg att uppnå sina mål. Utvärderingen visar nämligen att stödprogrammet för strukturreformer har en utformning som är väl anpassad till medlemsstaternas faktiska behov och är ett lämpligt instrument när det gäller att stödja medlemsstaternas arbete med att förstärka den administrativa och institutionella kapaciteten. Den höga graden av flexibilitet och avsaknaden av medfinansieringskrav gör det möjligt att omvandla medlemsstaternas behov till genomförbara åtgärder med realistiska tidsfrister och uppfylla medlemsstatens förväntningar. Utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna bedömdes också ha ett betydande mervärde. Dessutom är stödprogrammet för strukturreformer väl integrerat med unionens process för ekonomisk styrning. De årliga cyklerna för stödprogrammet för strukturreformer och den europeiska planeringsterminen bidrar på lämpligt sätt till varandra, vilket möjliggör en övergripande och samordnad strategi för strukturreformer i medlemsstaterna. En hög grad av engagemang hos alla berörda parter, en omfattande expertis hos dem som tillhandahåller tekniskt stöd och gynnsamma politiska omständigheter anses vara faktorer som har en positiv inverkan på genomförandet av stödprogrammet för strukturreformer. Bristande samarbete mellan berörda parter och föränderliga eller osäkra politiska omständigheter anses ha en negativ inverkan på genomförandet av projekt för tekniskt stöd.
•Samråd med berörda parter
Det brådskande behovet av att sammanställa förslaget så att det utan onödigt dröjsmål kan antas av medlagstiftarna innebar att det inte var möjligt att genomföra ett samråd med berörda parter. De berörda parternas synpunkter beaktades också under lagstiftningsprocessen om förslaget till reformstödsprogram.
•Konsekvensbedömning
På grund av förslagets brådskande karaktär gjordes ingen ny konsekvensbedömning. Detta förslag till förordning bygger emellertid på den senast tillgängliga texten från rådets arbetsgrupp om förslaget till reformstödsprogram när det gäller instrumentet för tekniskt stöd och är förenligt med det gemensamma utkastet till rapport från Europaparlamentets budgetutskott och utskott för ekonomi och valutafrågor om instrumenten för tekniskt stöd i förslaget till reformstödsprogram, som publicerades den 20 april 2020. Detta förslag ersätter delvis kommissionens ursprungliga förslag till reformstödsprogram (COD …), som grundade sig på en konsekvensbedömning vars huvudsakliga resultat fortfarande gäller i tillämpliga delar.
•Grundläggande rättigheter
Förslaget har en positiv effekt genom att de grundläggande rättigheterna i unionen skyddas och utvecklas om medlemsstaterna efterfrågar och får tekniskt stöd inom relevanta områden. Som exempel kan nämnas att stöd inom sådana områden som arbetsmarknader och socialförsäkring, hälso- och sjukvård, utbildning, miljön, egendom, offentlig förvaltning och rättssystemet kan stötta grundläggande rättigheter i unionen, till exempel värdighet, frihet, jämlikhet, solidaritet, medborgerliga rättigheter och rättvisa.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Finansieringsramen för genomförandet av instrumentet för tekniskt stöd för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 ska vara 864 406 000 EUR (i löpande priser).
Finansieringsöversikten innehåller närmare uppgifter.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
För att övervaka i vilken utsträckning målen för instrumentet för tekniskt stöd nås genom denna förordning har vissa nyckelprestationsindikatorer tagits fram, och värdena kommer att samlas in regelbundet. Särskilda resultat- och effektindikatorer ska fastställas för konkreta projekt, med utgångsvärden och målvärden, för att övervaka framstegen mot slutmålen och bedöma effekterna av de genomförda reformerna.
En halvtidsutvärdering och en efterhandsutvärdering kommer att genomföras i syfte att bedöma instrumentets relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och samstämmighet. Utvärderingarna kommer att genomföras i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 10 . De kommer att inbegripa tillvaratagna erfarenheter för att identifiera eventuella brister och/eller problem och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och bidra till att maximera deras utnyttjande och effekter.
En halvtidsutvärdering av förordningen ska utföras när tillräcklig information finns tillgänglig om hur den genomförs, dock senast fyra år efter det att genomförandet inleddes. Senast tre år efter utgången av den tid under vilken förordningen tillämpas ska en slutlig utvärdering genomföras av kommissionen. Kommissionen kommer att överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Genom förordningen inrättas ett instrument för tekniskt stöd som ska stödja medlemsstaterna med tekniska åtgärder när de genomför institutionella, administrativa och tillväxtfrämjande strukturreformer som ökar resiliensen (artikel 1).
Det allmänna målet för instrumentet för tekniskt stöd är att främja sammanhållning genom att stödja medlemsstaternas arbete med att genomföra de reformer som krävs för ekonomisk och social återhämtning, resiliens och konvergens, samt att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att stärka sin administrativa förmåga att genomföra unionsrätten när det gäller de utmaningar som institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer står inför (artikel 3).
Instrumentets särskilda mål (artikel 4) är att hjälpa de nationella myndigheterna att förbättra sin kapacitet att utforma, utveckla och genomföra reformer, bland annat genom utbyte av god praxis, lämpliga processer och metoder samt genom en mer ändamålsenlig och effektiv förvaltning av mänskliga resurser. Dessa mål ska eftersträvas i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna.
Tillämpningsområdet sträcker sig över ett brett spektrum av politikområden med anknytning till offentlig finans- och kapitalförvaltning, institutionella reformer och förvaltningsreformer, företagsklimat, marknaderna för produkter, tjänster och arbetskraft, utbildning, hållbar utveckling, folkhälsa, utbildning och finanssektorn (artikel 5). Åtgärder som främjar grön omställning och digital omvandling framhålls särskilt.
Den totala finansieringsramen för genomförandet av instrumentet för perioden 2021‒2027 ska vara 864 406 000 EUR i löpande priser (artikel 6). Utöver denna finansieringsram får medlemsstaterna på frivillig basis i enlighet med artikel 21 i förordning [CPR successor] 11 överföra medel för tekniskt stöd enligt program med delad förvaltning till instrumentet för tekniskt stöd. Överförda medel ska användas i enlighet med reglerna för detta instrument och uteslutande till förmån för den berörda medlemsstaten (artiklarna 6.3 och 10).
I kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027 fastställs ett ambitiösare mål för integrering av klimatåtgärder i alla EU-program, med det övergripande målet att 25 % av EU:s utgifter ska bidra till klimatmålen. Instrumentets bidrag till uppnåendet av detta övergripande mål kommer att följas upp med hjälp av EU:s system för klimatmarkörer på en lämplig uppdelningsnivå, inklusive användningen av mer precisa metoder om sådana finns tillgängliga (skäl 10).
Instrumentet för tekniskt stöd bör ge stöd till genomförandet av reformer för ökad tillväxt och resiliens som medlemsstaterna tar initiativ till, eller reformer kopplade till ekonomiska styrprocesser eller åtgärder knutna till genomförandet av dels unionslagstiftningen, dels unionens politiska prioriteringar och reformer när det gäller genomförandet av ekonomiska anpassningsprogram. Instrumentet bör även tillhandahålla tekniskt stöd vid förberedelse och genomförande av de reformer som ska göras inom ramen för den nya faciliteten för återhämtning och resiliens (artikel 8).
Kommissionen kommer att analysera ansökningarna om stöd utifrån hur akuta, vitt- och djupgående de upptäckta problemen är, hur stora stödbehoven är på det beröra politikområdet samt en analys av medlemsstatens socioekonomiska indikatorer och allmänna administrativa kapacitet. Med utgångspunkt i den analysen och med beaktande av befintliga åtgärder och verksamheter finansierade av andra unionsfonder eller unionsprogram kommer kommissionen att nå en överenskommelse med den berörda medlemsstaten om de prioriterade stödområdena, målen, en vägledande tidsplan, stödåtgärdernas omfattning och det beräknade totala ekonomiska bidraget, vilket sedan kommer att fastställas i en samarbets- och stödplan (artikel 8).
Den typ av åtgärder som berättigar till finansiering genom instrumentet för tekniskt stöd omfattar bland annat sakkunskap förknippad med råd om och/eller förändring av politiken, utformning av strategier och färdplaner för reformer samt lagstiftningsreformer, institutionella reformer och struktur- och förvaltningsreformer, tillhandahållande av experter, även utposterade experter, kapacitetsuppbyggnad och kompletterande åtgärder på alla förvaltningsnivåer, även främjande av egenmakt för civilsamhället (artikel 7). De åtgärder som finansieras genom instrumentet för tekniskt stöd kan få stöd från andra unionsprogram, unionsinstrument eller unionsfonder i unionens budget, förutsatt att stödet i fråga inte täcker samma kostnadsposter (artikel 11).
Kommissionen kommer att anta arbetsprogram för att genomföra instrumentet för tekniskt stöd med hjälp av genomförandeakter, som kommer att innehålla närmare uppgifter om åtgärderna för tillhandahållande av tekniskt stöd och alla de uppgifter som krävs enligt budgetförordningen 12 (artikel 12).
Bestämmelser antas om kommunikation gentemot Europaparlamentet och rådet och gentemot allmänheten (artiklarna 9 och 17) liksom bestämmelser om komplementaritet (artikel 13), övervakning (artikel 14), årsrapporter (artikel 15) och utvärdering (artikel 16).
2020/0103 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket och artikel 197.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 13 ,
med beaktande av Regionkommitténs yttrande 14 ,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)Enligt artiklarna 120 och 121 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska medlemsstaterna föra sin ekonomiska politik så att de bidrar till att förverkliga unionens mål och inom ramen för de allmänna riktlinjer som rådet utarbetar. Enligt artikel 148 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna genomföra sysselsättningspolitik med beaktande av riktlinjerna för sysselsättningen. Samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik är därför en fråga av gemensamt intresse.
(2)I artikel 175 i EUF-fördraget fastställs bland annat att medlemsstaterna bör samordna sin ekonomiska politik så att de mål för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som fastställs i artikel 174 uppnås.
(3)Covid-19-pandemin i början av 2020 förändrade de ekonomiska utsikterna för de kommande åren såväl i EU som i resten av världen. I samband med krisen har det uppstått nya prioriteringar i unionen, särskilt inriktade på återhämtning och resiliens. Det behövs ett snabbt och samordnat svar från unionen för att hantera de ekonomiska konsekvenserna för medlemsstaterna och för att mildra de sociala och ekonomiska följdverkningarna. Den pågående covid-19-pandemin och den tidigare ekonomiska och finansiella krisen har visat att sunda och resilienta ekonomier och finansiella system som grundar sig på starka ekonomiska och sociala strukturer hjälper medlemsstaterna att bättre klara av chocker och snabbare återhämta sig från dem. För att få ekonomierna och samhällena att återgå till en hållbar återhämtning och för att övervinna de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna i unionen kommer det att vara nödvändigt att genomföra reformer och göra investeringar som stärker tillväxten för att ta itu med de strukturella svagheterna i ekonomierna och öka deras resiliens.
(4)På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen den ram där nationella reformprioriteringar identifieras och genomförandet av dem övervakas. Medlemsstaterna utarbetar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier läggs fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen så att prioriteringar som ska få nationell finansiering eller unionsfinansiering kan planeras i stora drag och samordnas. De bör även bidra till att unionsfinansieringen används på ett samstämmigt sätt och att mervärdet maximeras av det ekonomiska stöd som framför allt ska fås från program som unionen stöder inom ramen för struktur- och sammanhållningsfonderna, och från andra program.
(5)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 15 inrättades stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020, med en budget på 142 800 000 euro. Programmet inrättades för att stärka medlemsstaternas kapacitet att förbereda och genomföra tillväxtfrämjande förvaltnings- och strukturreformer, inklusive genom bistånd för att använda unionsfonderna effektivt och ändamålsenligt. Tekniskt stöd enligt programmet ges av kommissionen på begäran av en medlemsstat, och det kan omfatta ett brett spektrum av politikområden. Föreliggande förordning är utformad som en fortsättning på det programmet, som har mottagits positivt av medlemsstaterna.
(6)Medlemsstaterna har tidigare i allt högre grad tagit emot tekniskt stöd inom ramen för stödprogrammet för strukturreformer och därför bör ett instrument för tekniskt stöd bör inrättas genom den här förordningen för att fortsätta att stödja medlemsstaterna i genomförandet av reformer.
(7)Mot bakgrund av den europeiska gröna given som EU:s tillväxtstrategi och unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer instrumentet för tekniskt stöd att bidra till att rationalisera klimatinsatserna och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Relevanta åtgärder bör identifieras under utarbetandet och genomförandet av instrumentet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner. Det bör också bidra till att hantera bredare miljöutmaningar och sociala utmaningar inom unionen, inbegripet skyddet av naturkapital och stöd till den cirkulära ekonomin och ligga i linje med Agenda 2030 för hållbar utveckling.
(8)Det allmänna målet för instrumentet för tekniskt stöd bör vara att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att genomföra reformer som är nödvändiga för att uppnå ekonomisk och social återhämtning, resiliens och konvergens. I detta syfte bör det bidra till att stärka medlemsstaternas administrativa förmåga att genomföra unionsrätten när det gäller de utmaningar som institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer står inför.
(9)De särskilda målen för instrumentet för tekniskt stöd bör vara att hjälpa de nationella myndigheterna att utforma, utveckla och genomföra reformer, bland annat genom utbyte av god praxis, lämpliga processer och metoder samt genom en mer ändamålsenlig och effektiv förvaltning av mänskliga resurser.
(10)För att hjälpa medlemsstaterna att ta itu med behoven av reformer inom alla viktiga områden inom ekonomin och i samhället, bör kommissionen, på begäran av en medlemsstat, fortsätta att tillhandahålla tekniskt stöd inom ett brett spektrum av politikområden, bland annat offentlig finans- och kapitalförvaltning, institutionella reformer och förvaltningsreformer, företagsklimat, finanssektorn, marknaderna för produkter, tjänster och arbetskraft, utbildning, hållbar utveckling, folkhälsa och social välfärd. Särskild tonvikt bör läggas på åtgärder som främjar den gröna och digitala omställningen.
(11)I denna förordning fastställs en finansieringsram för instrumentet för tekniskt stöd som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 16 för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.
(12)För att tillgodose ytterligare behov inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd bör medlemsstaterna kunna överföra medel till instrumentets budget som öronmärkts för delad förvaltning i unionsfonderna, i enlighet med det förfarande som fastställts för det ändamålet. Överförda medel bör användas i enlighet med reglerna i det instrumentet och uteslutande till förmån för den berörda medlemsstaten. Kommissionen bör ge den berörda medlemsstaten återkoppling om användningen av de extra, frivilliga bidragen.
(13)Instrumentet för tekniskt stöd bör användas på begäran, för att stödja genomförandet av reformer som medlemsstaterna tagit initiativ till, reformer kopplade till ekonomiska styrprocesser eller åtgärder knutna till genomförandet av unionsrätten och reformer när det gäller genomförandet av ekonomiska anpassningsprogram. Tekniskt stöd bör även ges till utarbetande och genomförande av de återhämtningsplaner som ska genomföras enligt förordning (EU) ÅÅÅÅ/XX.
(14)I enlighet med de regler och förfaranden som redan finns inom ramen för det tidigare programmet (stödprogrammet för strukturreformer) bör ett lätt förfarande för att lämna in ansökningar om tekniskt stöd införas. Av denna anledning bör ansökningar från medlemsstaterna lämnas in senast den 31 oktober under ett kalenderår. Med hänsyn tagen till de allmänna principerna om likabehandling, sund ekonomisk förvaltning och öppenhet bör det fastställas lämpliga kriterier för att analysera de ansökningar som medlemsstaterna lämnar in. Dessa kriterier bör basera sig på hur akuta, allvarliga och omfattande problemen är samt stödbehoven inom de politikområden som är avsedda att få tekniskt stöd.
(15)Innehållet i de samarbets- och stödplaner som närmare beskriver åtgärderna för tillhandahållande av tekniskt stöd till medlemsstaterna bör också specificeras. Tekniska stödåtgärder bör därför planeras, och det beräknade totala ekonomiska bidraget för tekniskt stöd bör beakta åtgärder och verksamheter finansierade av unionsfonder eller unionsprogram.
(16)För att säkerställa ansvarsskyldighet, öppenhet och synlighet för unionens åtgärd bör samarbets- och stödplanerna, med förbehåll för vissa villkor som skyddar känslig information, överlämnas till Europaparlamentet och rådet, och kommissionen bör vid behov göra kommunikationsinsatser.
(17)Bestämmelser om genomförandet av instrumentet för tekniskt stöd bör fastställas, framför allt metoder för genomförande, finansieringsformer för de tekniska stödåtgärderna och innehållet i arbetsprogrammen, vilka bör antas genom genomförandeakter. Med hänsyn till hur viktigt det är att understödja medlemsstaternas ansträngningar för att genomföra reformer är det nödvändigt att tillåta en medfinansieringsgrad för bidrag på upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna. För att göra det möjligt att snabbt sätta in tekniskt stöd i akuta situationer bör bestämmelser fastställas för antagande av specialåtgärder under en begränsad tidsperiod. En begränsad del av budgeten för arbetsprogrammet för instrumentet för tekniskt stöd bör därför öronmärkas för specialåtgärder.
(18)För att säkerställa att medel från unionsbudgeten tilldelas på ett effektivt och samstämmigt sätt och att principen om sund ekonomisk förvaltning upprätthålls bör åtgärder enligt denna förordning vara förenliga med och bygga vidare på pågående unionsprogram, samtidigt som dubbelfinansiering av samma utgift undviks. Kommissionen och medlemsstaten bör, under processens alla stadier, särskilt säkerställa en ändamålsenlig samordning så att konsekvens, samstämmighet, komplementaritet och synergi säkerställs i samspelet mellan finansieringskällor, inklusive när det gäller det tekniska biståndet för dessa.
(19)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning ska instrumentet som inrättas i denna förordning utvärderas på grundval av information som samlas in genom särskilda krav på övervakning, samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav bör i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av instrumentets konsekvenser i praktiken.
(20)Kommissionen bör avlägga en årlig rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning. En oberoende halvtidsutvärdering som granskar måluppfyllelsen för det instrument som inrättas genom denna förordning, resursanvändningens effektivitet och instrumentets mervärde bör göras. Dessutom bör en oberoende efterhandsutvärdering behandla instrumentets effekt på lång sikt.
(21)Arbetsprogrammen för genomförandet av tekniskt stöd bör fastställas. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. De övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller för denna förordning. Dessa regler fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (budgetförordningen) 17 och reglerar särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering.
(22)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 18 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95 19 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 20 och rådets förordning (EU) 2017/1939 21 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 22 . I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter till kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten.
(23)Eftersom målet för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(24)Den här förordningen bör inte påverka det fortsatta genomförandet eller ändringar av stödåtgärder som har godkänts av kommissionen på grundval av förordning (EU) 2017/825 eller någon annan unionslagstiftning som är tillämplig på det stödet den 31 december 2020. Åtgärder som godkänts enligt förordning (EU) 2017/825 bör därför fortsätta att gälla. En övergångsbestämmelse bör därför fastställas.
(25)För att man snabbt ska kunna genomföra de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
Genom denna förordning inrättas ett instrument för tekniskt stöd (nedan kallat instrumentet).
I förordningen fastställs målen för instrumentet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
(1)tekniskt stöd: åtgärder som hjälper medlemsstaterna att genomföra institutionella och administrativa reformer som ökar tillväxt och resiliens.
(2)nationell myndighet: en eller flera myndigheter, inbegripet myndigheter på regional och lokal nivå, samt medlemsstatsorganisationer i den mening som avses i artikel 2.42 i budgetförordningen, vilka samarbetar i en partnerskapsanda i överensstämmelse med medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar.
(3)unionsfonder: fonder som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) ÅÅÅÅ/XX [CPR successor] 23 .
(4)internationell organisation: organisation i den mening som avses i artikel 156 i budgetförordningen och organisationer som likställs med sådana internationella organisationer i enlighet med den artikeln.
Artikel 3
Allmänt mål
Instrumentets allmänna mål ska vara att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att genomföra reformer som är nödvändiga för att uppnå ekonomisk och social återhämtning, resiliens och uppåtgående ekonomisk och social konvergens, och att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att stärka sin administrativa förmåga att genomföra unionsrätten när det gäller de utmaningar som institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer står inför.
Artikel 4
Särskilda mål
För att uppnå det allmänna målet i artikel 3 ska instrumentets särskilda mål vara att hjälpa de nationella myndigheterna att förbättra sin kapacitet att utforma, utveckla och genomföra reformer, bland annat genom utbyte av god praxis, lämpliga processer och metoder samt genom en mer ändamålsenlig och effektiv förvaltning av mänskliga resurser. Dessa särskilda mål ska eftersträvas i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna.
Artikel 5
Tillämpningsområde
De särskilda målen i artikel 4 ska avse politikområden med anknytning till sammanhållning, konkurrenskraft, utbildning, produktivitet, forskning och innovation, smart och hållbar tillväxt för alla, sysselsättning och investeringar, med särskild tonvikt på åtgärder som främjar den gröna och digitala omställningen, särskilt ett eller flera av följande:
(a)Offentlig finans- och kapitalförvaltning, budgetprocesser, makroekonomisk och finanspolitisk ram, skuld- och likviditetsförvaltning, utgifts- och skattepolitik, efterlevnad av skatteregler, aggressiv skatteplanering, skattebedrägeri och skatteundandragande samt skatteförvaltning och tullunionen.
(b)Institutionella reformer samt en effektiv och serviceinriktad offentlig förvaltning och e-förvaltning, bland annat, när så är lämpligt, genom regelförenkling, upprätthållande av rättsstatsprincipen, reformer av rättssystem och kraftigare insatser mot bedrägeri, korruption och penningtvätt.
(c)Företagsklimat, inklusive för små och medelstora företag samt företag inom den sociala ekonomin, återindustrialisering, utveckling av den privata sektorn, produkt- och tjänstemarknader, investeringar, offentligt deltagande i företag, privatiseringsprocesser, handel och utländska direktinvesteringar, konkurrens och offentlig upphandling, hållbar sektoriell utveckling och stöd till forskning och innovation och digitalisering.
(d)Utbildning, arbetsmarknadspolitik, inklusive social dialog, för skapande av arbetstillfällen, kompetensutveckling och omskolning, särskilt digital kompetens, mediekompetens, aktivt medborgarskap, fattigdomsbekämpning och bekämpning av alltför stora inkomstskillnader, jämställdhet, främjande av social delaktighet, tillräckliga system för social trygghet och social välfärd för alla, tillgång till ekonomiskt överkomlig offentlig hälso- och sjukvård samt hälso- och sjukvårdssystem, liksom sammanhållnings-, asyl-, migrations- och gränspolitik.
(e)Politik för att genomföra den digitala och gröna omställningen, e-förvaltningslösningar, e-upphandling, konnektivitet, dataåtkomst och dataförvaltning, nätbaserat lärande, användning av lösningar som baseras på artificiell intelligens, miljöpelaren inom hållbar utveckling och miljöskydd, klimatåtgärder, rörlighet, främjande av den cirkulära ekonomin, energi- och resurseffektivitet, förnybara energikällor, politik för att uppnå energidiversifiering och säkerställa energitrygghet, samt för jordbruk, markskydd och skydd av den biologiska mångfalden, fiske och hållbar landsbygdsutveckling.
(f)Finanssektorspolitik, inbegripet: främjande av finansiella kunskaper, finansiell stabilitet, tillgång till finansiering och utlåning till den reala ekonomin samt framställning, tillhandahållande och kvalitetskontroll av data och statistik.
Artikel 6
Budget
1.Finansieringsramen för genomförandet av instrumentet för perioden 2021–2027 ska vara 864 406 000 EUR i löpande priser.
2.Finansieringsramen för instrumentet får också täcka utgifter för den förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för att förvalta instrumentet och för att uppnå dess mål, särskilt undersökningar, sammanträden med experter, information och kommunikation, inbegripet övergripande strategisk kommunikation om unionens politiska prioriteringar, förutsatt att dessa är kopplade till målen i denna förordning, utgifter för it-nätverk rörande behandling och utbyte av information, inbegripet gemensamma it-verktyg, samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt bistånd som kommissionen har för förvaltningen av instrumentet. Utgifterna får även täcka kostnaderna för annan stödjande verksamhet, såsom kvalitetskontroll och övervakning av projekt för tekniskt stöd på fältet och kostnader för inbördes rådgivning och experter för bedömning och genomförande av strukturreformer.
3.Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till instrumentet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten.
KAPITEL II
Tekniskt stöd
Artikel 7
Stödberättigade åtgärder för tekniskt stöd
Enligt målen i artiklarna 3 och 4 ska instrumentet särskilt finansiera följande typer av åtgärder:
(a)Sakkunskap vad gäller policyrådgivning, förändringar av politiken, utformning av strategier och färdplaner för reformer samt lagstiftningsreformer, institutionella reformer och struktur- och förvaltningsreformer.
(b)Kort- och långvarigt tillhandahållande av experter, även utposterade experter, som ska utföra uppgifter på vissa områden eller genomföra operativ verksamhet, vid behov kombinerat med tolknings-, översättnings- och samarbetsstöd, administrativt bistånd, infrastruktur och utrustning.
(c)Institutionell, administrativ och sektoriell kapacitetsuppbyggnad och kompletterande stödåtgärder på alla styrnivåer, som också främjar civilsamhällets inflytande, inbegripet, i förekommande fall, arbetsmarknadens parter, särskilt
i)seminarier, konferenser och workshoppar,
ii)arbetsbesök i relevanta medlemsstater eller tredjeländer för att göra det möjligt för tjänstemän att förvärva eller utöka sina kunskaper på relevanta ämnesområden,
iii)fortbildning och utveckling av nätbaserade eller andra kurser för att främja yrkesmässiga färdigheter och kunskaper med avseende på de relevanta reformerna.
(d)Insamling av data och statistik, utveckling av gemensamma metoder och, när det är lämpligt, indikatorer eller referensmått.
(e)Organisation av lokalt baserade operativa stödinsatser på områdena asyl, migration och gränskontroller.
(f)Kapacitetsuppbyggnad inom it, bland annat sakkunskap om utveckling, underhåll och drift av och kvalitetskontroll med avseende på den it-infrastruktur och de applikationer som behövs för att genomföra de relevanta reformerna, it-säkerhet samt sakkunskap om program som syftar till en digitalisering av offentliga tjänster.
(g)Undersökningar, forskning, analyser och enkäter, utvärderingar och konsekvensbedömningar samt utveckling och offentliggörande av handledningar, rapporter och utbildningsmaterial.
(h)Kommunikationsprojekt för inlärning, även nätbaserat lärande, samarbete, kunskapshöjande åtgärder, informationsspridning och utbyte av god praxis, kampanjer för att öka medvetenheten och informationskampanjer, mediekampanjer och evenemang, inklusive strategisk kommunikation och, när så är lämpligt, kommunikation genom sociala medier.
(i)Sammanställning och offentliggörande av material för att sprida information om och resultaten av det teknisk stöd som ges genom instrumentet, bland annat genom utveckling, drift och underhåll av system och verktyg baserade på informations- och kommunikationsteknik.
(j)Annan relevant verksamhet som bidrar till att de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 3 och 4 uppnås.
Artikel 8
Ansökan om tekniskt stöd
1.En medlemsstat som önskar få tekniskt stöd inom ramen för instrumentet ska lämna in en ansökan om tekniskt stöd till kommissionen med angivande av politikområden och prioriteringar för stöd inom tillämpningsområdet enligt artikel 5. Dessa ansökningar ska lämnas in senast den 31 oktober under ett kalenderår. Kommissionen får ge vägledning om de viktigaste delarna som ska ingå i en ansökan om stöd.
2.Medlemsstater får lämna in en ansökan om tekniskt stöd under följande omständigheter kopplade till
(a)medlemsstaternas genomförande av reformer som de själva har tagit initiativ till, särskilt för att stödja återhämtning [i enlighet med förordning (EU) ÅÅÅÅ/XX], och för att uppnå hållbar ekonomisk tillväxt och ett hållbart skapande av arbetstillfällen samt för att öka resiliensen,
(b)genomförande av ekonomiska anpassningsprogram i de medlemsstater som får ekonomiskt stöd från unionen i kraft av befintliga instrument, särskilt i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 24 för medlemsstater som har euron som valuta och rådets förordning (EG) nr 332/2002 25 för medlemsstater som inte har euron som valuta,
(c)genomförande av tillväxtfrämjande reformer som ökar resiliensen och som är kopplade till ekonomiska styrprocesser, särskilt de landsspecifika rekommendationer som utfärdas inom ramen för den europeiska planeringsterminen eller åtgärder knutna till genomförandet av unionsrätten,
(d)utarbetande av planer för återhämtning och resiliens enligt förordning (EU) ÅÅÅÅ/XX och medlemsstaternas genomförande av dessa planer.
3.Med beaktande av principerna om öppenhet, likabehandling och sund ekonomisk förvaltning och efter en dialog med medlemsstaten, inklusive inom ramen för den europeiska planeringsterminen, ska kommissionen analysera den ansökan om stöd som avses i punkt 1 utifrån hur akuta och hur vitt- och djupgående de konstaterade problemen är, vilka stödbehoven är per berört politikområde, en analys av de socioekonomiska indikatorerna och medlemsstatens allmänna administrativa kapacitet.
Med utgångspunkt från den analysen och med beaktande av befintliga insatser och åtgärder finansierade av unionsfonder eller andra unionsprogram ska kommissionen komma överens med den berörda medlemsstaten om de prioriterade stödområdena, målen, en vägledande tidsplan, stödåtgärdernas omfattning liksom det beräknade totala ekonomiska bidraget för sådant tekniskt stöd i en samarbets- och stödplan.
4.I den samarbets- och stödplan som avses i punkt 3 ska de åtgärder som är kopplade till planerna för återhämtning och resiliens i enlighet med förordning (EU) ÅÅÅÅ/XX anges separat från övrigt tekniskt stöd.
Artikel 9
Information till Europaparlamentet och rådet samt kommunikation om samarbets- och stödplanerna
1.Kommissionen ska, efter samtycke från den berörda medlemsstaten, utan onödigt dröjsmål översända samarbets- och stödplanen till Europaparlamentet och rådet. Den berörda medlemsstaten får vägra samtycke i händelse av känslig eller konfidentiell information, vars röjande skulle hota allmänintressen i medlemsstaten.
2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 ska kommissionen översända samarbets- och stödplanen till Europaparlamentet och rådet under följande omständigheter:
(a)Så snart den berörda medlemsstaten har bortredigerat all känslig eller konfidentiell information, vars röjande skulle hota allmänintressen i den medlemsstaten.
(b)Efter en rimlig tidsperiod, när röjande av relevant information inte skulle inverka negativt på genomförandet av stödåtgärderna, och under inga omständigheter senare än två månader efter genomförandet av sådana åtgärder enligt samarbets- och stödplanen.
3.Kommissionen får inleda kommunikationsinsatser för att säkerställa unionsfinansieringens synlighet för de stödåtgärder som planeras i samarbets- och stödplanerna, inbegripet genom gemensamma kommunikationsinsatser med de berörda nationella myndigheterna.
Artikel 10
Överföringar av medel till instrumentet
1.Utöver den finansieringsram som anges i artikel 6.1 får budgeten för tekniskt stöd finansieras genom frivilliga överföringar från medlemsstaterna i enlighet med artikel 21 i förordning [CPR successor] och enligt det förfarande som anges i den artikeln och som avses i artikel 6.3 i denna förordning.
2.En överföring från en medlemsstat i enlighet med punkt 1 ska uteslutande användas i den medlemsstaten.
Artikel 11
Kompletterande finansiering
Åtgärder som finansieras genom instrumentet kan få stöd från andra unionsprogram, unionsinstrument eller unionsfonder i unionens budget, förutsatt att stödet i fråga inte täcker samma kostnadsposter.
Artikel 12
Genomförande av tekniskt stöd
1.Kommissionen ska genomföra instrumentet i enlighet med budgetförordningen.
2.Åtgärderna enligt instrumentet får genomföras antingen direkt av kommissionen eller, indirekt, av andra enheter eller personer än medlemsstater i enlighet med artikel XX i budgetförordningen. Särskilt ska unionsstöd för åtgärder enligt artikel 7 utgöras av
(a)bidrag,
(b)offentliga upphandlingskontrakt,
(c)ersättning för externa experters utgifter, inbegripet experter från de stödgivande eller stödmottagande medlemsstaternas nationella, regionala eller lokala myndigheter,
(d)bidrag till förvaltningsfonder som inrättats av internationella organisationer, och
(e)åtgärder genom indirekt förvaltning.
3.Bidrag får tilldelas medlemsstaternas nationella myndigheter, Europeiska investeringsbanksgruppen, internationella organisationer, offentliga eller privata organ och enheter som är lagligt etablerade i
(a)medlemsstaterna,
(b)medlemsländer i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.
Medfinansieringssatsen för bidrag ska uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.
4.Åtgärder för tekniskt stöd får vidtas i samarbete med enheter i andra medlemsstater och internationella organisationer.
5.Tekniskt stöd får också ges av enskilda experter, som får inbjudas att bidra till utvalda verksamheter när det är nödvändigt för att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 4.
6.För att genomföra det tekniska stödet ska kommissionen, genom genomförandeakter, anta arbetsprogram och underrätta Europaparlamentet och rådet om dessa.
Arbetsprogrammen ska beskriva tilldelningen för instrumentet. De ska också beskriva vilka åtgärder som behövs för att genomföra arbetsprogrammen, i enlighet med de allmänna och särskilda mål som avses i artiklarna 3 och 4, och urvals- och tilldelningskriterierna för bidrag samt alla uppgifter som krävs enligt budgetförordningen.
7.För att säkerställa att medel snabbt finns tillgängliga ska en begränsad del av arbetsprogrammet reserveras för särskilda åtgärder i händelse av oförutsedda och vederbörligen motiverade skäl till skyndsamhet som kräver omedelbara insatser, t.ex. en allvarlig störning i ekonomin eller viktiga omständigheter utanför medlemsstatens kontroll som allvarligt påverkar dess ekonomiska eller sociala förhållanden.
Kommissionen får, på begäran av en medlemsstat som ansöker om tekniskt stöd, besluta om särskilda åtgärder i överensstämmelse med de mål och åtgärder som anges i instrumentet för att stödja de nationella myndigheterna när de tar itu med akuta behov. Sådana särskilda åtgärder ska till sin natur vara tillfälliga och de ska vara kopplade till de omständigheter som anges i artikel 8.2. De särskilda åtgärderna ska upphöra inom sex månader och får ersättas av åtgärder för tekniskt stöd i enlighet med villkoren i artikel 8.
KAPITEL III
Komplementaritet, övervakning och utvärdering
Artikel 13
Samordning och komplementaritet
1.Kommissionen och de berörda medlemsstaterna ska i en omfattning som står i proportion till respektive ansvarsområde främja synergier och säkerställa ändamålsenlig samordning mellan instrumentet för tekniskt stöd och andra unionsprogram och unionsinstrument, särskilt med åtgärder som finansieras av unionsfonder. För detta ändamål ska de
(a)säkerställa komplementaritet, synergier, samstämmighet och konsekvens mellan olika instrument på unionsnivå, nationell nivå och, i förekommande fall, regional nivå, särskilt när det gäller åtgärder som finansieras av unionsfonder, både i planeringsfasen och under genomförandet,
(b)optimera samordningsmekanismer för att undvika dubbelarbete, och
(c)säkerställa nära samarbete mellan de som ansvarar för genomförandet på unionsnivå, nationell nivå och, i förekommande fall, regional nivå, så att stödåtgärderna inom ramen för instrumentet blir samstämmiga och effektiva.
2.Kommissionen ska sträva efter att säkerställa komplementaritet och synergier med stöd som tillhandahålls av andra relevanta internationella organisationer.
Artikel 14
Övervakning av genomförandet
1.Kommissionen ska övervaka genomförandet av instrumentet och mäta hur de allmänna och särskilda målen i artiklarna 3 och 4 uppfylls. De indikatorer som ska användas för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering av hur denna förordning bidrar till att uppfylla de allmänna och särskilda målen anges i bilagan. Övervakningen av genomförandet ska vara riktad och stå i proportion till den verksamhet som bedrivs inom ramen för instrumentet.
2.Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter för övervakningen av genomförandet av instrumentet och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagare av unionsfinansiering.
Artikel 15
Årlig rapport
1.Kommissionen ska avlägga en årlig rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning.
2.Rapporten ska innehålla information om
(a)ansökningar om stöd som medlemsstaterna lämnat in i enlighet med artikel 8.1,
(b)analysen av tillämpningen av de kriterier som avses i artikel 8.2 som används för att analysera de ansökningar om stöd som medlemsstaterna lämnat in,
(c)de samarbets- och stödplaner som avses i artikel 8.3,
(d)särskilda åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 12.7 och
(e)genomförandet av stödåtgärder.
Artikel 16
Halvtidsutvärdering och efterhandsutvärdering
1.Kommissionen ska tillhandahålla Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén en oberoende halvtidsutvärderingsrapport om genomförandet av denna förordning senast fyra år efter det att förordningen har trätt i kraft. Kommissionen ska även tillhandahålla dessa institutioner en oberoende efterhandsutvärderingsrapport senast tre år efter slutet av den period som anges i artikel 1.
2.Halvtidsutvärderingsrapporten ska särskilt innehålla en bedömning av i vilken utsträckning instrumentets mål enligt artiklarna 3 och 4 har uppnåtts, effektiviteten i resursanvändningen och det europeiska mervärdet. Den ska också beakta den fortsatta relevansen vad gäller alla mål och åtgärder.
3.Efterhandsutvärderingsrapporten ska bestå av en övergripande bedömning av genomförandet av denna förordning och den ska innehålla information om dess effekt på lång sikt.
KAPITEL IV
Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser
Artikel 17
Information, kommunikation och publicitet
1.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla samstämmig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
2.Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsinsatser avseende instrumentet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats instrumentet ska också bidra till den strategiska kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artiklarna 3 och 4.
Artikel 18
Övergångsbestämmelser
1.Åtgärder och verksamheter för tekniskt stöd som inleds den 31 december 2020 eller tidigare i enlighet med förordning (EU) 2017/825 ska fortsätta att regleras av den förordningen tills de är avslutade.
2.Den finansieringsram som anges i artikel 6.1 får även täcka utgifter för tekniskt och administrativt bistånd, bland annat den övervakning, kommunikation och utvärdering som krävs enligt förordning (EU) 2017/825 och som inte avslutats den 31 december 2020.
3.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2020 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 6.2, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2020.
Artikel 19
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1Förslagets eller initiativets titel
1.2Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen
1.3Typ av förslag eller initiativ
1.4Mål
1.5Grunder för förslaget eller initiativet
1.6Varaktighet och budgetkonsekvenser
1.7Planerad metod för genomförandet
2.FÖRVALTNING
2.1Regler om uppföljning och rapportering
2.2Förvaltnings- och kontrollsystem
2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
3.2Beräknad inverkan på utgifterna
3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på utgifterna
3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen
3.2.3Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur
3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
3.2.5Bidrag från tredje part
3.3Beräknad inverkan på inkomsterna
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets titel
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd
1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 26
Sammanhållning,
ekonomiska och finansiella frågor
1.3.Typ av förslag eller initiativ
◻ ◻ Ny åtgärd
◻ Förslaget eller initiativet avser en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 27
✓ ◻ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden
◻ ◻ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny
1.4.Mål
1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till
Instrumentets mål bör vara att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att genomföra reformer som är nödvändiga för att uppnå ekonomisk och social återhämtning, resiliens och konvergens, och att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att stärka sin administrativa förmåga att genomföra unionsrätten när det gäller de utmaningar som institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer står inför.
1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs
Specifikt mål nr.
Instrumentet för tekniskt stöd ska, på begäran från medlemsstaterna, stödja de nationella myndigheternas ansträngningar för att förbättra sin kapacitet att utforma, utveckla och genomföra reformer, inbegripet utbyte av god praxis, lämpliga processer och metoder samt en mer ändamålsenlig och effektiv förvaltning av mänskliga resurser.
1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.
Tekniskt stöd bör leda till ökad administrativ kapacitet i medlemsstaterna vad gäller genomförandet av prioriterade reformer för att uppnå ekonomisk och social återhämtning, resiliens och konvergens, och vad gäller genomförandet av unionsrätten på de relevanta politikområden där sådant stöd tillhandahålls (på begäran), nämligen offentlig finansiell förvaltning och kapitalförvaltning. budgetprocesser, skuld- och likviditetsförvaltning, bekämpning av skatteundandragande, institutionella reformer, offentlig förvaltning och e-förvaltning, företagsklimat, utbildning, hälso- och sjukvård, arbetsmarknad samt genomförande av den digitala och gröna omställningen och politik för den finansiella sektorn.
1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan
Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.
Resultatindikatorerna kommer att mäta resultaten av de åtgärder för tekniskt stöd som har vidtagits, såsom antagande av en strategi, antagande av en ny lag eller annan författning eller ändring av befintliga författningar, antagande av (nya) förfaranden och åtgärder för att förbättra genomförandet av reformerna.
Effektindikatorerna kommer att mäta de mål som fastställts i samarbets- och stödplanerna, vilka bland annat har uppnåtts tack vare det tekniska stödet.
1.5.Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt
Strukturreformer är bestående förändringar i strukturen i en ekonomi eller i den institutionella och rättsliga ram inom vilken företag och personer är verksamma. Om väl valda och genomförda, kan strukturreformer bidra till den strategiska planeringen för ekonomisk och social återhämtning, resiliens och konvergens mellan medlemsstaterna. Detta förväntas leda till en stadig återhämtning och främjande av en hållbar tillväxt i medlemsstaterna.
Instrumentet för tekniskt stöd syftar således till att, på begäran, stödja medlemsstaternas regeringar och andra myndigheter i deras arbete med att utforma och genomföra strukturreformer som bidrar till återhämtning. Instrumentet är avsett att bidra till det övergripande målet att förbättra sammanhållningen samt ekonomisk och social återhämtning, resiliens och konvergens.
1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå
Orsaker för åtgärder på europeisk nivå (ex-ante)
Mot bakgrund av utbrottet av covid-19 kräver behovet av att strategiskt planera för återhämtningen att medlemsstaternas reformarbete fortsätter att åtföljas av betydande tekniskt stöd för att stärka deras administrativa kapacitet för att förbereda och genomföra reformer som främjar resiliens och stärker återhämtningen av den sociala och ekonomiska dimensionen.
I detta sammanhang ger ett instrument på unionsnivå ett mervärde. Det kommer att inriktas på skräddarsydd expertis till förmån för alla medlemsstater som begär stöd på fältet. Mervärdet omsätts därutöver i den institutionella och administrativa kapacitet som krävs för att genomföra reformer och säkerställa en stabil återhämtning i medlemsstaterna.
Instrumentet för tekniskt stöd kommer dessutom att främja ömsesidigt förtroende och ytterligare samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen, då de hanterar de samhälleliga konsekvenserna av covid-19-krisen.
Förväntat mervärde för unionen (ex post)
Även om genomförandet av strukturella reformer i medlemsstaterna är en nationell behörighet, visar de ekonomiska och samhälleliga konsekvenser som orsakas av den pågående covid-19-krisen de starka kopplingarna mellan medlemsstaternas ekonomier. Därför kan reformarbetet för att stödja återhämtningen från denna kris inte vara en rent nationell fråga. Samordningen av den ekonomiska politiken för återhämtningen från denna kris kommer att diskuteras inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Instrumentet för tekniskt stöd syftar till att åtfölja de nationella myndigheterna i de medlemsstater som begär stöd under hela eller särskilda faser av reformprocessen, bland annat genom att tillhandahålla ytterligare stöd för genomförandet av reformer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Därigenom kommer man att bidra till resiliens, konvergens samt den ekonomiska och sociala återhämtningen i medlemsstaterna. Konsekvenserna kommer därför inte att märkas enbart på nationell nivå, utan instrumentet kommer att ha positiva spridningseffekter på återhämtningen inom hela unionen.
1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder
Instrumentet för tekniskt stöd är en fortsättning av det befintliga stödprogrammet för strukturreformer 2017–2020, som trädde i kraft den 20 maj 2017.
I ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer den oberoende halvtidsutvärderingsrapporten om stödprogrammet för strukturreformer, vilket snart ska antas av kommissionen, undersöktes programmets resultat i förhållande till utvärderingskriterierna relevans, ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet och EU-mervärde, och man kunde dra följande lärdomar:
- Utformningen av stödprogrammet för strukturreformer är anpassad till medlemsstaternas verkliga behov och fungerar som ett lämpligt instrument för att hjälpa medlemsstaterna att stärka sin administrativa och institutionella kapacitet.
- En hög grad av flexibilitet och avsaknad av medfinansieringskrav gör det möjligt att omvandla medlemsstaternas behov till genomförbara åtgärder med realistiska tidsramar och att uppfylla medlemsstatens förväntningar.
- Att dela god praxis mellan medlemsstaterna bedömdes också ha ett betydande mervärde. -Dessutom är stödprogrammet för strukturreformer väl integrerat i EU:s ekonomiska styrningsprocess.
- De årliga cyklerna för stödprogrammet för strukturreformer och den europeiska planeringsterminen förstärker varandra på ett lämpligt sätt, vilket möjliggör ett övergripande och samordnat tillvägagångssätt avseende medlemsstaternas strukturreformer.
- En hög grad av engagemang från alla berörda parter, en hög nivå av expertis hos tillhandahållaren av tekniskt stöd och gynnsamma politiska omständigheter betraktas som faktorer som har en positiv inverkan på projektresultaten inom ramen för stödprogrammet för strukturreformer.
- Bristande samverkan mellan berörda parter och föränderliga eller osäkra politiska omständigheter anses ha en negativ inverkan på ett framgångsrikt genomförande av projekt för tekniskt stöd.
1.5.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter
Förslaget är förenligt med och erbjuder komplementaritet och synergier med unionens politik på andra områden.
Förslaget om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens syftar till att ge ekonomiskt stöd till offentliga investeringar och reformer. Instrumentet för tekniskt stöd kommer att skapa synergier med faciliteten för återhämtning och resiliens genom att stödja utarbetandet och genomförandet av planerna och stödja reformer av dem under utarbetandet och genomförandet. Instrumentet för tekniskt stöd är förenligt med det tekniska stöd som finns tillgängligt inom ramen för sammanhållningspolitiken, eftersom sådant tekniskt stöd är starkt inriktat på att hjälpa berörda parter att bygga upp kapacitet att förvalta unionens medel och att främja genomförandet av projekt som medfinansieras med medel från unionen. På samma sätt är det tekniska rådgivningscentret som finns tillgängligt inom InvestEU främst inriktat på utarbetandet av stora (privata) investeringsprojekt och inte på strukturreformer. Instrumentet för tekniskt stöd syftar däremot till att ge stöd till långsiktiga strukturreformer.
1.6.Varaktighet och budgetkonsekvenser
◻ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid
–◻ Förslaget eller initiativet ska gälla från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.
–✓ Det påverkar resursanvändningen från 2021 till 2027
◻ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid
–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.7.Planerad metod för genomförandet 28
✓ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
–✓ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;
–◻ av genomförandeorgan
◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna
✓ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros
–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett
–✓ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
–✓ EIB och Europeiska investeringsfonden
–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen
–✓ offentligrättsliga organ
–✓ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier
–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier
–◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten
–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.
Anmärkningar
Inte tillämpligt
2.FÖRVALTNING
2.1.Regler om uppföljning och rapportering
Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:
Förslaget inbegriper övervaknings- och utvärderingsskyldigheter. Uppfyllandet av de särskilda målen kommer att övervakas på grundval av indikatorerna i detta förslag. Kommissionen kommer att avlägga en årlig rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av förordningen.
Kommissionen kommer att till Europaparlamentet och rådet överlämna en interimsutvärderingsrapport och en rapport om efterhandsutvärdering om genomförandet av programmet.
Rapporten från utvärderingen efter halva programtiden kommer att innehålla information om förordningens ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och europeiska mervärde. Det kommer också att ta upp huruvida alla mål och åtgärder fortsätter att vara relevanta. Efterhandsutvärderingen kommer att bestå av en övergripande bedömning av förordningen och den kommer att innehålla information om dess effekt på lång sikt.
2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1.Identifierade risker
Riskerna hänför sig till valet av partner (t.ex. internationella finansinstitut och stödmottagare), avtalsfasen (kommissionens krav finns med i avtalshandlingarna), övervakning och finansiella transaktioner (underlåtenhet att följa de förfaranden som kommissionen föreskrivit) och prestationsmätning (bristande uppfyllelse av förutbestämda mål).
De åtgärder som kommer att vidtas för att minska riskerna är följande:
- följa det fastställda bedömningsförfarandet före beslutet om tilldelning,
- förhandskontroll av programmets förvaltningsfunktion och en finansiell kontroll av den finansiella tjänsten,
- hierarkisk validering av verksamhet genom lämpliga processer,
- förhandsbedömning för förvaltande enhet (pelarbedömning), och
- efterhandskontroller för att åtgärda de systemiska svagheterna i förhandskontrollerna och bidra till korrigeringar av belopp som betalats ut på felaktiga grunder.]
2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet
Instrumentet får genomföras antingen direkt av kommissionen eller indirekt, i enlighet med artikel 62.1 c i budgetförordningen. Instrumentet bygger på erfarenheter från stödprogrammet för strukturreformer, som förvaltas inom ramen för direkt och indirekt förvaltning, vilket visat sig vara administrativt enkelt. För att säkerställa kontinuitet och upprätthålla en samstämmig ram är direkt förvaltning (och när det är lämpligt indirekt förvaltning) det lämpligaste alternativet. Mot bakgrund av de politiska målen och med beaktande av kontrollstrategin kommer indirekt förvaltning med internationella organisationer i förekommande fall också att användas. Kontrollstrategin anses lämplig och välavvägd för att hantera den traditionella risken i samband med direkt eller indirekt förvaltning av (upphandlingar och bidrag samt bidragsavtal, enligt vad som anges närmare i punkt 2.2.1).
2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel
Baserat på den senaste information (som finns tillgänglig i stödtjänstens (numera generaldirektoratet för stöd för strukturreformer) förvaltningsplan och årliga verksamhetsrapport för 2018) uppskattas kontrollernas kostnadseffektivitet var mindre än 5 %.
Personalkostnaderna beräknas genom approximation baserat på analys av organisationsplan och arbetsbeskrivningar, medan de externa kostnaderna för kontroller grundar sig på värdet av respektive kontrakt och tillhörande betalningar.
Med tanke på den metod som föreslås, riskbedömningen och riskbegränsningen är den väntade felfrekvensen låg.
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade).
Olika åtgärder har vidtagits för att förebygga bedrägerier och oegentligheter/oriktigheter inom instrumentet.
I linje med kommissionens strategi för bedrägeribekämpning som omfattar hela utgiftscykeln, kommer en särskild handlingsplan mot bedrägeri för dessa utgifter att genomföras av generaldirektoratet för stöd för strukturreformer, med hänsyn till proportionalitet och lönsamhet hos de åtgärder som ska genomföras. Detta kan i stor utsträckning grundas på de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av den nuvarande strategin mot bedrägerier vid generaldirektoratet för stöd för strukturreformer.
Lämpliga förfaranden för intern kontroll tillämpas på alla förvaltningsnivåer och utformas för att ge rimliga garantier för att följande mål har uppnåtts: Att verksamheter präglas av ändamålsenlighet, effektivitet och sparsamhet. Att rapporteringen är tillförlitlig. Att tillgångar och information skyddas. Att det finns lämplig riskhantering med avseende på lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna, och förebygga, upptäcka, korrigera och följa upp bedrägerier och oriktigheter.
Handlingsplanen mot bedrägeri kommer att innehålla en beskrivning av systemet med förhands- och efterhandskontroller, som är baserat på ett varningssystem med röda flaggor, och av vilka förfaranden personalen följer om bedrägerier och oegentligheter/oriktigheter avslöjas. Den ger också besked om samarbetsarrangemangen med Olaf.
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd.
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
Budgetrubrik |
Typ av
|
Bidrag |
|||
Delsumma
|
Diff./Icke-diff 29 . |
från Efta-länder 30 |
från kandidatländer 31 |
från tredjeländer |
enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen |
|
2 |
06.01 04 01 (Stödutgifter för instrumentet för tekniskt stöd) TOTALA anslag |
Diff./Icke-diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
2 |
06.02.02 (Instrumentet för tekniskt stöd – Operativt tekniskt stöd) |
Diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
3.2.Beräknad inverkan på utgifterna
3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på utgifterna
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
Rubrik i den fleråriga
|
2 |
Sammanhållning och värden |
Generaldirektoratet för stöd för strukturreformer |
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
Efter 2027 |
TOTALT |
|||
•Driftsanslag |
||||||||||||
06.02.02 (Instrumentet för tekniskt stöd – Operativt tekniskt stöd) |
Åtaganden |
(1) |
114,364 |
116,692 |
119,065 |
121,486 |
123,956 |
126,476 |
128,367 |
– |
850,406 |
|
Betalningar |
(2) |
56,382 |
84,658 |
97,685 |
102,053 |
104,886 |
107,981 |
107,853 |
188,908 |
850,406 |
||
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 32 |
||||||||||||
06.04 04 01 (Stödutgifter för instrumentet för tekniskt stöd) TOTALA anslag |
(3) |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
– |
14,000 |
||
TOTALA anslag
|
Åtaganden |
=1+1a +3 |
116,364 |
118,692 |
121,065 |
123,486 |
125,956 |
128,476 |
130,367 |
– |
864,406 |
|
Betalningar |
=2+2a +3 |
58,382 |
86,658 |
99,685 |
104,053 |
106,886 |
109,981 |
109,853 |
188,908 |
864,406 |
|
5 |
”Administrativa utgifter” |
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
TOTALT |
|||||||
GD: REFORM (Generaldirektoratet för stöd för strukturreformer) |
||||||||||||||
• Personalresurser |
29,890 |
31,945 |
31,945 |
31,945 |
31,945 |
31,945 |
31,945 |
221,560 |
||||||
•Övriga administrativa utgifter |
1,400 |
1,655 |
1,695 |
1,695 |
1,695 |
1,695 |
1,695 |
11,530 |
||||||
TOTALT GD REFORM |
Anslag |
31,290 |
33,600 |
33,640 |
33,640 |
33,640 |
33,640 |
33,640 |
233,090 |
TOTALA anslag
|
(summa åtaganden = summa betalningar) |
31,290 |
33,600 |
33,640 |
33,640 |
33,640 |
33,640 |
33,640 |
233,090 |
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
Efter 2027 |
TOTALT |
|||
TOTALA anslag
|
Åtaganden |
154,720 |
157,030 |
157,070 |
157,070 |
157,070 |
157,070 |
156,060 |
0,000 |
1096,090 |
|
Betalningar |
75,791 |
126,065 |
150,999 |
157,070 |
157,070 |
157,070 |
157,070 |
114,955 |
1096,090 |
3.2.2.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur
3.2.2.1.Sammanfattning
–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
TOTALT |
RUBRIK 7
|
||||||||
Personalresurser |
29,890 |
31,945 |
31,945 |
31,945 |
31,945 |
31,945 |
31,945 |
221,560 |
Övriga administrativa utgifter |
1,400 |
1,655 |
1,695 |
1,695 |
1,695 |
1,695 |
1,695 |
11,530 |
Delsumma RUBRIK 7
|
31,290 |
33,600 |
33,640 |
33,640 |
33,640 |
33,640 |
33,640 |
233,090 |
Utanför RUBRIK 7
34
|
||||||||
Personalresurser |
||||||||
Övriga utgifter
|
2,000 |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
14,000 |
Delsumma
|
2,000 |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
14,000 |
TOTALT |
33,290 |
35,600 |
35,640 |
35,640 |
35,640 |
35,640 |
35,640 |
247,090 |
Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
3.2.2.2.Beräknat personalbehov
–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|||
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) |
|||||||||
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) |
162 |
173 |
173 |
173 |
173 |
173 |
173 |
||
XX 01 01 02 (vid delegationer) |
|||||||||
XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) |
|||||||||
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) |
|||||||||
• Extern personal (i heltidsekvivalenter) 35 |
|||||||||
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) |
69 |
74 |
74 |
74 |
74 |
74 |
74 |
||
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) |
|||||||||
XX 01 04 yy 36 |
- vid huvudkontoret |
||||||||
- vid delegationer |
|||||||||
XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) |
|||||||||
10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) |
|||||||||
Annan budgetrubrik (ange vilken) |
|||||||||
TOTALT |
231 |
247 |
247 |
247 |
247 |
247 |
247 |
XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.
Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
Tjänstemän och tillfälligt anställda |
|
Extern personal |
3.2.3.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
–◻ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen
–◻ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen
Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.
–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.
Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.
3.2.4.Bidrag från tredje part
–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet
–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:
Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
År
|
År
|
År
|
År
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) |
Totalt |
|||
Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen |
||||||||
TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering |
3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna
–◻ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.
–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
–◻ Påverkan på egna medel
–◻ Påverkan på ”diverse inkomster”
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: |
Belopp som förts in för det innevarande budgetåret |
Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 37 |
||||||
År
|
År
|
År
|
År
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) |
||||
Artikel …………. |
Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.
Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 28.5.2020
COM(2020) 409 final
BILAGA
förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd
BILAGA
Indikatorer
Uppfyllelsen av de mål som avses i artiklarna 3 och 4 ska mätas utifrån följande indikatorer, uppdelade efter medlemsstat och insatsområde.
Indikatorerna ska användas i enlighet med tillgängliga uppgifter och tillgänglig information, inklusive kvantitativa och kvalitativa uppgifter.
Outputindikatorer:
(a)Antal samarbets- och stödplaner som slutförts.
(b)Antal åtgärder för tekniskt stöd som vidtagits.
(c)Resultat som uppnåtts genom åtgärderna för tekniskt stöd, till exempel handlingsplaner, färdplaner, riktlinjer, handböcker och rekommendationer.
Resultatindikatorer:
(d)Resultat som uppnåtts genom åtgärderna för tekniskt stöd, till exempel antagande av en strategi, antagande av en ny lag eller annan författning eller ändring av befintliga författningar, antagande av (nya) förfaranden och åtgärder för att förbättra genomförandet av reformerna.
Effektindikatorer:
(e)De mål som fastställts i samarbets- och stödplanerna och som har uppnåtts bland annat tack vare tekniskt stöd.
Kommissionen ska genomföra den efterhandsutvärdering som avses i artikel 16 även i syfte att fastställa kopplingarna mellan det tekniska stöd som tillhandahållits och de relevanta åtgärder som vidtagits i de berörda medlemsstaterna för att förbättra resiliens, hållbar tillväxt, sysselsättning och sammanhållning.