Bryssel den 6.4.2020

COM(2020) 136 final

2020/0052(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Lissabonunionens församling


MOTIVERING

1.Fråga som behandlas i förslaget

Detta förslag avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i Lissabonunionens årliga församling inom Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Wipo), särskilt i samband med det planerade antagandet av ett beslut om särskilda bidrag från de avtalsslutande parterna enligt artikel 24.2 v i Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar.

2.Bakgrund till förslaget

2.1.Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar från 2015 (nedan kallad avtalet) har till syfte att ge omfattande och verkningsfullt internationellt skydd åt namn på kvalitetsprodukter med ursprungsangivelse. Genom denna akt uppdateras och stärks det befintliga internationella registreringssystem som skyddar namn som anger produkternas geografiska ursprung: Lissabonöverenskommelsen om skydd för ursprungsbeteckningar och om internationell registrering av dem från 1958. Avtalet trädde i kraft den 26 februari 2020.

Europeiska unionen är part i avtalet 1 .

2.2.Lissabonunionens församling

Lissabonunionen är en särskild union som förvaltas av Wipo. Den består av de avtalsslutande parterna i Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (nedan kallad Genèveakten) och de stater som är parter i Lissabonöverenskommelsen om skydd för ursprungsbeteckningar och om internationell registrering av dem från 1958 eller i Lissabonöverenskommelsen i dess lydelse enligt revisionen i Stockholm den 14 juli 1967. Lissabonunionens församling sammanträder årligen inom ramen för Wipos generalförsamling. Dess uppgifter anges i artikel 22.2 i Genèveakten. Den har särskilt följande uppgifter: Den handlägger alla frågor som rör den särskilda unionens upprätthållande och utveckling och Genèveaktens genomförande. Den ändrar föreskrifterna som fastställer detaljerna för genomförandet av Genèveakten. Den antar budgetföreskrifter för den särskilda unionen och ändringar av Genèveaktens artiklar om den särskilda unionens församling (artikel 22), Wipos internationella byrå (artikel 23), finanser (artikel 24) och ändringsförfarandet för dessa artiklar (artikel 27). När det mer specifikt gäller finanser kan den besluta om huruvida och i vilken utsträckning inkomster från den särskilda unionens källor inte räcker till för att täcka utgifterna, vilket medför en skyldighet för avtalsparterna att betala särskilda avgifter i enlighet med artikel 24.2 v i Genèveakten. Detta förslag från kommissionen gäller endast beslut enligt artikel 24.2 v i Genèveakten. Församlingen ska sträva efter att fatta sina beslut med enhällighet. Om ett beslut inte kan fattas enhälligt ska frågan avgöras med omröstning. I sådana fall gäller att varje avtalsslutande part som utgör en stat ska ha en röst och får enbart rösta i sitt eget namn, och att alla avtalsslutande parter som är mellanstatliga organisationer får rösta i sina medlemsstaters ställe med ett röstantal som är lika med antalet medlemsstater som är parter i denna akt. Enligt artikel 4.2 i rådets beslut (EU) 2019/1754 av den 7 oktober 2019 om Europeiska unionens anslutning till Genèveakten ska unionen rösta i den särskilda unionens församling och de medlemsstater som har ratificerat eller anslutit sig till Genèveakten ska inte utöva sin rösträtt.

2.3.Akt som planeras av Lissabonunionens församling

Vid sina årliga sammanträden inom ramen för Wipos generalförsamling får Lissabonunionens församling anta beslut om i vilken utsträckning inkomster från den särskilda unionens källor inte räcker till för att täcka utgifterna, vilket medför en skyldighet för avtalsparterna att betala särskilda avgifter i enlighet med artikel 24.2 v i Genèveakten (nedan kallad den planerade akten).

Syftet med den planerade akten är att utgöra en grund för Genèveaktens avtalsslutande parters betalning av särskilda bidrag för att kunna täcka den särskilda unionens utgifter.

Den planerade akten kommer att vara bindande för parterna i enlighet med artikel 24.2 v i avtalet där följande anges: ”(2) [Källor till finansiering av budgeten] Den särskilda unionens inkomstkällor ska vara följande:[…] (v.) Särskilda bidrag från de avtalsslutande parterna eller andra källor som härrör från de avtalsslutande parterna eller förmånstagarna, eller bägge, om och i den utsträckning som inkomsterna från de källor som anges i leden i–iv inte räcker till för att täcka de utgifter som beslutats av församlingen.”

3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar

Den föreslagna ståndpunkten är att ansluta sig till potentiell konsensus om ett beslut av Lissabonunionens församling om i vilken utsträckning inkomster från den särskilda unionens källor som avses i artikel 24.2 i–iv i Genèveakten inte räcker till för att täcka utgifterna. I sådana fall ska inkomsterna från Lissabonunionen i den utsträckningen härröra från särskilda bidrag från de avtalsslutande parterna eller från andra källor som härrör från de avtalsslutande parterna eller förmånstagarna, eller bägge.

Det föreslagna rådsbeslutet skulle göra det möjligt för EU att, inom ramen för de medel som är tillgängliga för detta ändamål i unionens årliga budget, ansluta sig till konsensus om församlingens beslut i enlighet med artikel 24.2 v i Genèveakten.

I EU-budgeten för 2020 avsätts 1 miljon EUR under budgetpost 05 06 01 som EU:s bidrag till Lissabonunionens funktion i Wipo på grundval av Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar. EU bör kunna ansluta sig till konsensus om ett beslut av Lissabonunionens församling i enlighet med artikel 24.2 v i Genèveakten. Ett sådant beslut är nödvändigt för att unionen ska kunna göra betalningen i enlighet med den grundläggande akt som utgör den rättsliga grunden för genomförandet av de utgifter som tas upp i budgeten 2 . I den grundläggande akten föreskrivs följande: ”Om inkomsterna från den särskilda unionen härrör från de källor som avses i artikel 24.2 v i Genèveakten får unionen lämna ett särskilt bidrag enligt de tillgängliga resurserna för detta ändamål i unionens årliga budget.”

4.Rättslig grund

4.1.Förfarandemässig rättslig grund

4.1.1.Principer

I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.”.

Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 3 .

4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Lissabonunionens församling är ett organ som inrättats genom ett avtal, nämligen Genèveakten.

Den akt som ska antas av Lissabonunionens församling utgör en akt med rättslig verkan. Den planerade akten kommer att vara bindande enligt internationell rätt i enlighet med artikel 24.2 v i Genèveakten.

Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.

Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.

4.2.Materiell rättslig grund

4.2.1.Principer

Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.

4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör den gemensamma handelspolitiken.

Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 207 i EUF-fördraget.

4.3.Slutsats

Den rättsliga grunden för det föreslagna beslutet bör vara artikel 207 jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.

2020/0052 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Lissabonunionens församling

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Europeiska unionen anslöt sig till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (nedan kallad avtalet) genom rådets beslut (EU) 2019/1754 av den 7 oktober 2019 4 . Avtalet trädde i kraft den 26 februari 2020.

(2)I enlighet med artikel 22.2 a i i avtalet får Lissabonunionens församling anta beslut om den särskilda unionens upprätthållande och utveckling och detta avtals genomförande.

(3)Lissabonunionens församling får vid sitt årliga sammanträde inom ramen för Wipos generalförsamling den 21–29 september 2020 anta ett beslut om huruvida och i vilken utsträckning inkomster från den särskilda unionens källor inte räcker till för att täcka utgifterna, vilket medför en skyldighet för avtalsparterna att betala särskilda avgifter i enlighet med artikel 24.2 v i avtalet.

(4)Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i Lissabonunionens församling, eftersom beslutet kommer att vara bindande för unionen.

(5)Unionen bör kunna ansluta sig till konsensus om ett beslut av Lissabonunionens församling i enlighet med artikel 24.2 v i avtalet inom ramen för tillgängliga budgetmedel. Ett sådant beslut är nödvändigt för att unionen ska kunna göra betalningen i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1753 5 .

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid Lissabonunionens församlings sammanträde inom ramen för Wipos generalförsamling den 21–29 september 2020 vad gäller ett särskilt bidrag i enlighet med artikel 24.2 v i Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar ska vara följande:

Unionen får ansluta sig till konsensus om ett beslut om i vilken utsträckning inkomster från den särskilda unionens källor inte räcker till för att täcka utgifterna, vilket medför en skyldighet för avtalsparterna att betala särskilda avgifter i enlighet med artikel 24.2 v i Genèveakten. Unionens högsta särskilda bidrag för 2020 får inte överstiga de anslag som fastställts i den allmänna budgeten.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till kommissionen.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande



FINANSIERINGSÖVERSIKT

FINANSIERINGSÖVERSIKT

Fin Stat/2020/LK/GH/pl/1406340

agri.ddg3.a.2(2020)1398840

6.22.2020

DATUM: 24.2.2020

1.

BUDGETRUBRIK

Kapitel 05 06 – INTERNATIONELLA ASPEKTER AV POLITIKOMRÅDET JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING

05 06 01 – Internationella jordbruksavtal

ANSLAG:

B2020: 6 300 000 EUR

2.

TITEL:
Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Lissabonunionens årliga församling inom Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten

3.

RÄTTSLIG GRUND: Förslagets rättsliga grund är artikel 207 jämförd med artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.

SYFTE:

Att utgöra en grund för betalning av särskilda bidrag för att täcka den särskilda unionens utgifter.

 

5.

BUDGETKONSEKVENSER

TOLVMÅNADERSPERIOD

(euro)

INNEVARANDE BUDGETÅR

2020

(euro)

FÖLJANDE BUDGETÅR 2021

(euro)

5.0

UTGIFTER

-    SOM BELASTAR EU:S BUDGET
(BIDRAG/STÖD)

-    NATIONELLA MYNDIGHETER

-    ÖVRIGA

1 miljon

1 miljon

1 miljon

5.1

INTÄKTER

-    EU:S EGNA MEDEL
(AVGIFTER/TULLAR)

-    NATIONELLA MEDEL

5.0.1

BERÄKNADE UTGIFTER

5.1.1

BERÄKNADE INTÄKTER

5.2

BERÄKNINGSMETOD:

6.0

KAN PROJEKTET FINANSIERAS MED DE MEDEL SOM ANSLAGITS UNDER DET BERÖRDA KAPITLET I BUDGETEN FÖR INNEVARANDE ÅR?

JA

6.1

KAN PROJEKTET FINANSIERAS GENOM ÖVERFÖRING MELLAN KAPITEL I DEN GÄLLANDE BUDGETEN?

JA NEJ

6.2

KOMMER DET ATT BEHÖVAS EN TILLÄGGSBUDGET?

NEJ

6.3

KOMMER DET ATT BEHÖVAS ANSLAG I KOMMANDE BUDGETAR?

JA

Unionen får lämna ett särskilt bidrag enligt artikel 24.2 v i Genèveakten inom ramen för de medel som är tillgängliga för detta ändamål i unionens årliga budget. Under 2020 anslås ett belopp på 1 miljon euro till budgetpost 05 06 01 för detta ändamål.

(1)    Rådets beslut (EU) 2019/1754 av den 7 oktober 2019 om Europeiska unionens anslutning till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (EUT L 271, 24.10.2019, s. 12).
(2)    Artikel 14 (Särskilt ekonomiskt bidrag) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1753 av den 23 oktober 2019 om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar.
(3)    Domstolens dom av den 7 oktober 2014, Tyskland mot rådet, C-399/12, ECLI:EU:C:2014:2258, punkterna 61–64.
(4)    EUT L 271, 24.10.2019, s. 12.
(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1753 av den 23 oktober 2019 om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (EUT L 271, 24.10. 2019, s. 1).