P9_TA(2020)0264

Rättsstaten och de grundläggande rättigheterna i Bulgarien

Europaparlamentets resolution av den 8 oktober 2020 om rättsstaten och de grundläggande rättigheterna i Bulgarien (2020/2793(RSP))

(2021/C 395/09)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artiklarna 2, 3, 4, 6, 7, 9 och 10 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—	med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—	med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och Europadomstolens rättspraxis,

—

med beaktande av kommissionens beslut av den 13 december 2006 om inrättande av en mekanism för samarbete och kontroll av Bulgariens framsteg vid uppfyllandet av de särskilda riktmärkena för reformen och kampen mot korruption och organiserad brottslighet (1), av motsvarande årsrapporter för perioden 2007–2019 och av kommissionens rapport av den 22 oktober 2019 om Bulgariens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen (COM(2019)0498),

—	med beaktande av den europeiska planeringsterminens landsspecifika rekommendationer om Bulgarien, som offentliggjordes den 20 maj 2020 (COM(2020)0502),

—	med beaktande av Europadomstolens dom av den 5 november 2009 i målet Kolevi mot Bulgarien (2),

—	med beaktande av kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2019,

—	med beaktande av Europadomstolens dom av den 1 juli 2014 i målet Dimitrov m.fl. mot Bulgarien (3),

—	med beaktande av rapporten från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) för 2019,

—	med beaktande av Venedigkommissionens yttrande av den 9 december 2019 om utkastet till ändringar av den bulgariska straffprocesslagen och lagen om rättsväsendet när det gäller brottsutredningar mot höga domare,

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 06/2019: ”Bekämpning av bedrägeri i EU:s sammanhållningsutgifter: förvaltande myndigheter måste bli bättre på upptäckt, motåtgärder och samordning”,

—	med beaktande av Venedigkommissionens yttrande av den 9 oktober 2017 om Bulgariens lag om rättsväsendet,

—	med beaktande av det gemensamma yttrandet av den 19 juni 2017 från Venedigkommissionen och OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) om ändringar av Bulgariens vallag,

—	med beaktande av Venedigkommissionens yttrande av den 23 oktober 2015 om utkastet till lag om ändring och komplettering av Republiken Bulgariens konstitution (på rättsväsendets område),

—	med beaktande av beslutet av Europarådets ministerkommitté av den 3 september 2020 om verkställighet av Europadomstolens domar i målen S.Z. mot Bulgarien och Kolevi mot Bulgarien,

—	med beaktande av partnerorganisationernas årsrapport för 2020 till Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och säkerheten för journalister,

—	med beaktande av resolution nr 2296 (2019) av den 27 juni 2019 från Europarådets parlamentariska församling om uppföljningsdialogen med Bulgarien,

—	med beaktande av Europarådets publikation Action against Economic Crime and Corruption,

—	med beaktande av den andra efterlevnadsrapporten om Bulgarien av den 6 december 2019 från Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco),

—	med beaktande av uttalandet av den 3 september 2020 från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter om polisvåld mot journalister i Bulgarien och av hennes rapport efter hennes besök i Bulgarien den 25–29 november 2019,

—	med beaktande av uttalandet av den 18 mars 2020 från OSSE:s representant för mediefrihet om den brutala attacken mot den bulgariska journalisten Slavi Angelov,

—	med beaktande av uttalandet av den 9 juli 2020 från ordföranden för Europarådets konferens för internationella icke-statliga organisationer om de föreslagna ändringarna av Bulgariens lag om icke vinstdrivande rättsliga enheter,

—	med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 13 maj 2020 från FN:s särskilda rapportörer om rasism respektive om minoritetsfrågor,

—	med beaktande av uttalandet av den 21 oktober 2019 från FN:s särskilda rapportör om våldet mot kvinnor, dess orsaker och konsekvenser,

—	med beaktande av de avslutande iakttagelserna nyligen från FN:s konventionsorgan om Bulgarien,

—	med beaktande av det förslag till en ny konstitution för Republiken Bulgarien som lades fram den 17 augusti 2020,

—	med beaktande av sin resolution av den 3 maj 2018 om mediernas mångfald och frihet i Europeiska unionen (4),

—	med beaktande av sin debatt den 5 oktober 2020 om rättsstaten och de grundläggande rättigheterna i Bulgarien,

—	med beaktande av den diskussion som hölls den 10 september 2020 i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om läget när det gäller samarbets- och kontrollmekanismen,

—

med beaktande av de diskussioner som hållits i gruppen för övervakning av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter sedan den inrättades av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor den 5 september 2019, särskilt diskussionen den 28 augusti 2020 om situationen i Bulgarien,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2020 med titeln 2020 års rapport om rättsstatsprincipen: Rättsstatssituationen i EU (COM(2020)0580) och det åtföljande dokumentet ”Country Chapter on the rule of law situation in Bulgaria” (SWD(2020)0301),

—	med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Europeiska unionen bygger på värden såsom respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatlighet och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel 2 i EU-fördraget).

B.	Rättsstaten, respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt de värderingar och principer som finns förankrade i EU:s fördrag och i internationella instrument för mänskliga rättigheter är skyldigheter som åligger unionen och dess medlemsstater och som måste iakttas.

C.	I artikel 6.3 i EU-fördraget bekräftas att grundläggande rättigheter, såsom de garanteras i Europakonventionen och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, ska ingå i unionsrätten som allmänna principer.

D.	Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de principer som fastställs i stadgan ingår i unionens primärrätt.

E.	Yttrandefriheten och mediernas frihet och mångfald fastställs i artikel 11 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i artikel 10 i Europakonventionen.

F.	Rättsväsendets oberoende är en väsentlig förutsättning för den demokratiska maktdelningsprincipen och slås fast i artikel 19.1 i EU-fördraget, artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 6 i Europakonventionen.

G.	Unionen fungerar utifrån en förutsättning om ömsesidigt förtroende för att medlemsstaterna agerar i enlighet med demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, enligt vad som föreskrivs i Europakonventionen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Rättsstatsprincipen är ett av de gemensamma värden som unionen bygger på och en förutsättning för att hela unionen ska fungera effektivt. Kommissionen är, tillsammans med parlamentet och rådet, enligt fördragen ansvarig för att upprätthålla rättsstatsprincipen som ett grundläggande värde för unionen samt för att se till att unionsrätten liksom EU:s värden och principer respekteras.

I.	Om en medlemsstat systematiskt vägrar att iaktta Europeiska unionens grundläggande värden och de fördrag som den frivilligt har anslutit sig till, påverkar och hotar det EU som helhet. En utebliven reaktion på denna typ av situation skulle undergräva unionens trovärdighet.

J.	Venedigkommissionen och OSSE/ODIHR har konstaterat att den bulgariska vallagen utgör ett hinder för den språkliga mångfalden och rösträtten för medborgare som bor utomlands (5).

Under de senaste åren har ett antal incidenter rapporterats om användningen av hatpropaganda mot minoriteter, även från regeringsministrars sida. Parlamentarisk immunitet används systematiskt för att skydda ledamöter av den bulgariska nationalförsamlingen från ansvarsskyldighet för hatpropaganda (6).

De senaste åren har rapporter spridits om missbruk av EU-medel i Bulgarien, vilket bör utredas grundligt. Under de senaste månaderna har bulgariska medborgare bevittnat ett stort antal anklagelser om korruption på hög nivå, varav vissa direkt har involverat premiärministern. De senaste månaderna har internationella medier vid flera tillfällen även rapporterat om möjliga kopplingar mellan kriminella grupper och offentliga myndigheter i Bulgarien.

M.	Åklagarmyndigheten väckte åtal mot den tidigare ministern för miljö- och vattenfrågor och den tidigare biträdande ministern för miljö- och vattenfrågor samt mot den tidigare biträdande ekonomiministern, som alla omedelbart avskedades av regeringen.

Dessa avslöjanden har lett till stora demonstrationer och protester från det civila samhället som har pågått oavbrutet i mer än tre månader. Bulgarer har krävt rättvisa, respekt för rättsstatsprincipen och ett oberoende rättsväsen, och har protesterat mot urholkningen av demokratin och den utbredda korruptionen. Demonstranterna ställde bland annat krav på regeringens och riksåklagarens avgång samt på omedelbara parlamentsval. Enligt uppgift har dessa protester mötts med oproportionerligt våld från de brottsbekämpande myndigheternas sida.

Rätten att demonstrera är en grundläggande rättighet som inte kan förbjudas eller bli föremål för kontrollåtgärder på ett generellt och undantagslöst sätt och som endast i undantagsfall kan begränsas genom legitima, rimliga och nödvändiga polisiära åtgärder. Inga demonstrationer får anses vara oskyddade av denna rättighet. Brottsbekämpande myndigheter måste prioritera frivillig skingring utan användning av våld. Mötesfriheten går hand i hand med yttrandefriheten som framhåller att var och en har rätt till yttrandefrihet, vilket innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.

P.	Inrikesministern, finansministern, ekonomiministern och ministern för turism avgick den 15 juli 2020, och justitieministern avgick den 26 augusti 2020.

Q.	Premiärministern har meddelat att han kommer att avgå i samma stund som nationalförsamlingen beslutar att hålla val till den stora nationalförsamlingen (7).

R.	Den allvarliga oron över kampen mot korruption i Bulgarien kvarstår. Detta hotar att undergräva medborgarnas förtroende för offentliga institutioner.

S.	Enligt en särskild Eurobarometerundersökning om EU-medborgarnas inställning till korruption som offentliggjordes i juni 2020 ansåg 80 % av de intervjuade bulgarerna att korruptionen var utbredd i deras land, och 51 % ansåg att korruptionen hade ökat under de senaste tre åren.

Enligt World Justice Projects rättsstatsindex för 2020 hamnar Bulgarien på plats 53 av 128 länder, och i EU ligger landet näst sist. Enligt Transparency Internationals korruptionsindex för 2019, som offentliggjordes i början av 2020, hamnar Bulgarien sist i förteckningen över länderna i unionen och på plats 74 i världen.

Ett dynamiskt civilsamhälle och mångfald i medierna spelar en avgörande roll för att främja ett öppet och pluralistiskt samhälle och allmänhetens deltagande i den demokratiska processen, och för att stärka regeringarnas ansvarsskyldighet. Mediefriheten i Bulgarien har försämrats, vilket framgår av landets rangordning i rapporterna från Reportrar utan gränser. I 2020 års internationella pressfrihetsindex, som offentliggjordes i slutet av april 2020, ligger Bulgarien på plats 111 i världen och sist bland EU:s medlemsstater för tredje året i rad. Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och säkerheten för journalister innehåller tre varningar på nivå 1 om allvarliga och skadliga kränkningar av mediefriheten, som de bulgariska myndigheterna ännu inte har reagerat på. Europaparlamentet uttrycker sin oro över tredjeländers inflytande på medielandskapet som en del av en större strategi för att sprida EU-fientlig propaganda och desinformation.

Bulgarien har fortfarande många institutionella brister, särskilt när det gäller rättsväsendets oberoende. Dessa brister har kommissionen under årens lopp påpekat i sina rapporter inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen. I den senaste rapporten om samarbets- och kontrollmekanismen, som offentliggjordes den 22 oktober 2019, konstaterade kommissionen dock att de framsteg som Bulgarien gjort inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen var tillräckliga för att fullgöra de åtaganden som landet ingick vid anslutningen till unionen, och rekommenderade därför att övervakningsmekanismen skulle upphävas. När kommissionen väl har tagit hänsyn till parlamentets och rådets synpunkter måste den fortfarande fatta ett slutgiltigt beslut om att upphäva samarbets- och kontrollmekanismen. I en skrivelse uttryckte talman Sassoli sitt stöd för upphävandet av mekanismen. Samtidigt betonade han emellertid behovet av att genomföra och verkställa åtagandena och reformerna, och underströk situationen för rättsväsendets oberoende, korruption och mediefrihet.

Den nya övergripande mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter som förespråkas av parlamentet, med en årlig övervakningscykel som skulle gälla på samma sätt för alla medlemsstater, bör omfatta alla värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget och bör slutligen ersätta samarbets- och kontrollmekanismen för Rumänien och Bulgarien.

I den nyligen offentliggjorda rapporten om rättsstatsprincipen 2020 konstateras att det fortfarande kvarstår utmaningar för Bulgarien när det gäller åklagarväsendets oberoende i förhållande till den verkställande makten, och det påpekas att ett effektivt system för ansvarsskyldighet för riksåklagaren ännu inte har slutförts. I rapporten nämns också att det finns farhågor när det gäller effektiviteten i utredningar, lagföring och domar i korruptionsmål i Bulgarien. När det gäller mediefrihet lyfter rapporten fram flera farhågor som rör allt från effektiviteten hos de nationella mediemyndigheterna i Bulgarien till bristen på insyn i medieägandet samt hot och attacker mot journalister.

Europaparlamentet beklagar djupt att händelseutvecklingen i Bulgarien har lett till en betydande försämring när det gäller respekten för rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna, inbegripet rättsväsendets oberoende, maktfördelningen, kampen mot korruption och mediefriheten. Parlament uttrycker sin solidaritet med det bulgariska folket i dess rättmätiga krav på och strävan efter rättvisa, öppenhet, ansvarsutkrävande och demokrati.

Europaparlamentet betonar att det är av högsta vikt att garantera fullständig respekt för de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget och för de grundläggande rättigheter som fastställs i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att säkerställa fullständig och ovillkorlig respekt för dessa värden och rättigheter.

Europaparlamentet noterar förslaget att sammankalla nationalförsamlingen för att anta en ny konstitution. Parlamentet betonar att alla konstitutionella reformer bör föregås av en grundlig och inkluderande debatt och bygga på vederbörliga samråd med alla berörda parter, särskilt det civila samhället, samt antas i bredast möjliga samförstånd. Parlamentet noterar skrivelsen av den 18 september 2020 från nationalförsamlingens talman till Venedigkommissionens ordförande, med en officiell begäran om expertstöd, och yttrandet från Venedigkommissionen om utkastet till en ny konstitution för Republiken Bulgarien. Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att aktivt begära att Venedigkommissionen och andra relevanta organ inom internationella organisationer utvärderar de aktuella åtgärderna innan de godkänns slutgiltigt.

Europaparlamentet noterar antagandet vid andra behandlingen av ändringarna av den bulgariska vallagen. Parlamentet noterar med oro att det bulgariska parlamentet för närvarande håller på att anta en ny vallag, medan ordinarie parlamentsval måste hållas inom högst sju månader. Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att se till att vallagstiftningen är helt förenlig med alla rekommendationer från Venedigkommissionen och OSSE/ODIHR, särskilt när det gäller att behålla de grundläggande delarna av vallagen, som inte bör kunna ändras mindre än ett år före ett val.

Europaparlamentet är fast övertygat om att det bulgariska parlamentet bör ha en nyckelroll i att säkerställa ansvarsskyldighet för den verkställande makten och att det är en del av de nödvändiga kontroller och motvikter som behövs för att upprätthålla rättsstatsprincipen. Parlamentet oroas över att den styrande majoriteten antar ny lagstiftning i all hast, ofta utan vederbörliga debatter eller samråd med berörda parter. Parlamentet noterar att allmänhetens förtroende för Bulgariens parlament är mycket lågt (8). Parlamentet beklagar de restriktioner som nyligen införts för journalister i nationalförsamlingens lokaler, som begränsar deras tillträde till parlamentsledamöterna och därmed även möjligheterna till mediegranskning av lagstiftningsarbetet.

Europaparlamentet är djupt bekymrat över att vissa systemrelaterade problem inom rättsväsendet, som fastställts av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Venedigkommissionen, kvarstår, särskilt när det gäller bestämmelserna om Högsta rättsrådet och riksåklagaren, och i synnerhet avsaknaden av effektiva mekanismer för ansvarsutkrävande och fungerande kontroller och motvikter av dessa ämbetens arbete. Parlamentet insisterar på att de bulgariska myndigheterna fullt ut ska följa Europadomstolens rättspraxis och Venedigkommissionens och Grecos rekommendationer avseende rättsväsendet, särskilt Högsta rättsrådet och riksåklagarens ställning, för att säkerställa rättsväsendets oberoende. Parlamentet noterar att det i kommissionens rapport av den 22 oktober 2019 om framsteg i Bulgarien inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen nämns att en bred debatt har ägt rum i medierna, där vissa berörda parter har uttryckt oro över utnämningsförfarandet och huvudkandidaten till utnämningen som riksåklagare, och att gatuprotester har anordnats av organisationer i det civila samhället.

Europaparlamentet är bekymrat över den ihållande bristen på framgångsrika utredningar av storskalig korruption. Parlamentet konstaterar att det fortfarande finns omfattande problem med korruption, ineffektivitet och bristande ansvarsskyldighet inom rättsväsendet och att allmänhetens förtroende för rättssystemet är fortsatt lågt på grund av uppfattningen att domare är mottagliga för politiska påtryckningar och inte skipar rättvisa på ett jämlikt sätt. Parlamentet noterar det ökade antalet utredningar av storskalig korruption, inbegripet fall med gränsöverskridande aspekter, som inletts mot högt uppsatta tjänstemän och personer av stort allmänintresse. Parlamentet noterar med oro skillnaderna mellan avgöranden från domstolar i lägre och högre instanser, vilket även bidrar till bristen på slutgiltiga och fällande domar. Parlamentet påpekar att det är nödvändigt att inleda seriösa, oberoende och aktiva utredningar och uppnå resultat på områdena korruptionsbekämpning, organiserad brottslighet och penningtvätt, och att grundligt utreda påståendena om storskalig korruption till följd av de ljudinspelningar som uppdagades sommaren 2020 och i samband med lägenhetsskandalerna, tankfartygsaffären, fallet med sjötomten i Rosenets park och skandalen kring den påstådda olagliga penningöverföringen från den bulgariska utvecklingsbanken, vilket sammantaget tyder på djupgående och systemrelaterade svagheter när det gäller rättsstatsprincipen och korruptionsbekämpningen i Bulgarien. Parlamentet uttrycker vidare oro över mindre uppmärksammade exempel på brister när det gäller rättsstatsprincipen i Bulgarien, till exempel behandlingen av lägenhetsägare i Sunset Resort i Pomorie. Parlamentet välkomnar inrättandet av en ny överordnad antikorruptionsbyrå i Bulgarien. Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att säkerställa att byrån kan hantera sitt breda ansvarsområde på ett effektivt sätt, inbegripet förebyggande, utredning och förverkande av olagliga tillgångar.

Europaparlamentet uttrycker djup oro över den allvarliga försämringen av mediefriheten i Bulgarien under det senaste årtiondet. Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att främja en gynnsam miljö för yttrandefriheten, särskilt genom att öka insynen i medieägandet, förhindra en alltför stor ägarkoncentration inom medier och distributionsnät, bland annat genom korrekt tillämpning av befintlig lagstiftning och genom att upphäva straffrättsliga bestämmelser mot förtal. Parlamentet understryker behovet av att göra sammansättningen av och mandatet för rådet för elektroniska medier mer oberoende och effektiva. Parlamentet är bekymrat över rapporterna om den fortsatta praxisen att påverka medierna genom att ge regeringsvänliga medier företräde vid tilldelningen av EU-medel.

Europaparlamentet konstaterar att skyddet av journalister ligger i samhällets intresse. Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att alltid garantera journalisters skydd och därmed skydda deras oberoende. Parlamentet fördömer i starka ordalag de fall där regeringskritiska journalister har blivit måltavlor för smutskastningskampanjer och uppmanar de bulgariska myndigheterna att upphöra med dessa odemokratiska metoder. Parlamentet beklagar djupt fallen av våld mot reportrar och förstörelse av deras tekniska utrustning. Parlamentet uppmanar med kraft de bulgariska myndigheterna att inleda en omfattande utredning av alla fall av våld mot journalister som bevakar protesterna. Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att se till att poliser och andra tjänstemän respekterar pressfriheten och låter journalister och mediearbetare bevaka demonstrationer på ett säkert sätt. Parlamentet betonar att våld som utövas av statliga aktörer strider mot medlemsstaternas skyldighet att upprätthålla pressfriheten och skydda journalisters säkerhet (9).

10.

Europaparlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att fullt ut och på ett heltäckande sätt ta itu med alla varningar som lämnats in på Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet och att fullt ut följa rekommendationerna från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, i syfte att säkerställa en säker miljö för journalister i Bulgarien.

11.

Europaparlament uttrycker sitt entydiga stöd för det bulgariska folket i dess rättmätiga krav på och strävan efter rättvisa, öppenhet, ansvarsutkrävande och demokrati. Parlamentet är övertygat om att fredliga demonstrationer är en grundläggande rättighet i alla demokratiska länder och stöder människors rätt till fredliga protester. Parlamentet fördömer alla former av våld mot fredliga demonstranter. Parlamentet understryker att yttrande- och informationsfriheten alltid måste respekteras. Parlamentet betonar att våldshandlingar och övervåld är oacceptabelt. Parlamentet uttrycker särskilt sin bestörtning över påståendena om användning av våld mot kvinnor och barn, inbegripet barn med funktionsnedsättning. Parlamentet är oroat över de olagliga och överdrivna revisionerna av privata företag som öppet har uttryckt sitt stöd för protesterna. Parlamentet fördömer de våldsamma och omotiverade polisingripandena under protesterna i juli–september 2020. Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att säkerställa en fullständig, öppen, opartisk och effektiv utredning av polisens handlingar.

12.

Europaparlamentet fördömer de omänskliga förhållanden i bulgariska fängelser som Europadomstolen, bland annat överbeläggning, dåliga sanitära och materiella förhållanden, begränsade möjligheter till sysselsättning utanför cellen, otillräcklig läkarvård och långvarig tillämpning av restriktiv kriminalvård (10).

13.

Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att de bulgariska myndigheterna har underlåtit att fullgöra sin skyldighet att genomföra utredningar efter fler än 45 domar mot Bulgarien i Europadomstolen. Parlamentet anser att dessa återkommande brister har avslöjat ett systemfel (11). Parlamentet framhåller att enligt Europarådets årsrapport för 2019 om övervakningen av verkställandet av domar och beslut från Europadomstolen, finns det 79 vägledande domar mot Bulgarien som ännu inte har verkställts.

14.

Europaparlamentet är bekymrat över att processuella rättigheter inte upprätthålls i tillräcklig utsträckning i Bulgarien, trots flera EU-direktiv om processuella rättigheter för misstänkta och tilltalade i färdplanen från 2009. Parlamentet anser att detta har en djupgående inverkan på de grundläggande rättigheterna (12).

15.

Europaparlamentet fördömer alla fall av hatpropaganda, diskriminering och fientlighet mot personer av romskt ursprung, kvinnor, hbti-personer och personer som tillhör andra minoritetsgrupper, vilket fortfarande utgör ett allvarligt problem. Parlamentet uppmanar myndigheterna att reagera kraftfullt på hatpropaganda, även från högt uppsatta politiker, stärka det rättsliga skyddet mot diskriminering och hatbrott och effektivt utreda och lagföra sådana brott. Parlamentet välkomnar det rättsliga förbudet mot nynazisternas årliga Lukov-marsch och den utredning som inletts mot organisatören ”BNU”. Parlamentet uppmanar den bulgariska regeringen att stärka samarbetet med internationella och lokala människorättsobservatörer och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att på ett effektivt sätt garantera minoriteters rättigheter, särskilt yttrandefriheten och föreningsfriheten, bland annat genom att verkställa relevanta domar från Europadomstolen (13). Parlamentet uppmanar bulgariska myndigheter och tjänstemän att kraftfullt fördöma alla våldshandlingar och all hatpropaganda mot minoriteter.

16.

Europaparlamentet beklagar det fientliga klimatet mot människor av romskt ursprung i vissa befolkade områden, särskilt mot dem som tvingats lämna sina hem efter demonstrationer riktade mot deras samhällen på flera platser. Parlamentet beklagar djupt mobbningen och de våldsamma avhysningarna av romer i Voyvodinovo-området. Parlamentet uppmanar myndigheterna att snarast ta itu med situationen för de berörda personerna. Parlamentet anser att de resoluta åtgärderna för att förbättra den allmänna bostadssituationen för personer med romskt ursprung bör fortsätta. Parlamentet anser att det är nödvändigt att helt utrota den utbildningsmässiga segregeringen bland barn med romskt ursprung. Parlamentet uppmanar myndigheterna att sätta stopp för hatpropaganda mot och rasdiskriminering av människor från den romska minoriteten till följd av covid-19 och att stoppa polisinsatser riktade mot romska bostadsområden under pandemin.

17.

Europaparlamentet noterar författningsdomstolens dom av den 27 juli 2018 om Istanbulkonventionens bristande överensstämmelse med Bulgariens konstitution. Parlamentet beklagar att detta beslut hindrar Bulgarien från att ratificera konventionen. Parlamentet är djupt oroat över den ihållande negativa och missvisande offentliga debatten om konventionen, som har formats av en omfattande desinformations- och smutskastningskampanj efter negativ bevakning i frågan av flera medieföretag med påstådda kopplingar till regerings- och oppositionspartier. Än mer oroväckande är det att politiker och politiska partier som finns representerade i det bulgariska parlamentet deltar. Parlamentet är bekymrat över att den fortsatt negativa inställningen till konventionen ytterligare bidrar till stigmatiseringen av utsatta grupper som riskerar att utsättas för könsrelaterat våld och vars situation har förvärrats av covid-19 och nedstängningen i hela Europa, inbegripet i Bulgarien, och ytterligare stärker och ingjuter en känsla av straffrihet bland dem som begår könsrelaterade brott. Parlamentet beklagar att de senaste ändringarna av strafflagen som införde strängare straff för könsrelaterat våld har visat sig vara otillräckliga för att ta itu med frågans komplexitet och framför allt för att förhindra dessa brott. Parlamentet uppmanar därför de bulgariska myndigheterna att förstärka förebyggandet av och kampen mot våld i hemmet, att göra det som krävs för att kunna ratificera Istanbulkonventionen och att införa de delar av konventionen som överensstämmer med den konstitutionella ordningen, samtidigt som man söker en bredare lösning för de återstående delarna, samt att öka antalet skyddade boenden och andra sociala tjänster som behövs för att ge stöd till offer för våld i hemmet.

18.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att avskaffa diskriminering av personer på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet, både i lag och i praktiken på alla områden. Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att ändra lagen om skydd mot diskriminering så att könsidentitet uttryckligen inkluderas som grund för diskriminering. Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att ändra den nuvarande strafflagen så att den omfattar hatbrott och hatpropaganda på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck samt könsegenskaper. Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att tillämpa relevant rättspraxis från EU-domstolen och Europadomstolen och att i detta sammanhang ta itu med situationen för makar och föräldrar av samma kön, i syfte att säkerställa deras rätt till icke-diskriminering, såväl rättsligt som i praktiken, och att inrätta en lämplig rättslig ram som ger alla par lika rättigheter.

19.

Europaparlamentet är bekymrat över att personer som kan vara i behov av internationellt skydd har hindrats från att resa in på bulgariskt territorium eller utvisats, ibland med våld, utan möjlighet att ansöka om asyl och utan att det gjorts någon enskild bedömning (14). Parlamentet är särskilt bekymrat över den oroväckande utvisningen av medlemmar av den turkiska oppositionen, i strid med internationella fördrag och trots giltiga domstolsbeslut från behöriga bulgariska domstolar (15). Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att se till att asyllagstiftningen och asylpraxis till fullo överensstämmer med asylregelverket och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera överträdelseförfarandet mot Bulgarien.

20.

Europaparlamentet uttrycker djup oro över de föreslagna ändringarna av lagen om icke vinstdrivande rättsliga enheter, som skulle skapa en mycket ogynnsam miljö för de organisationer i det civila samhället som har status som allmännyttiga och som tar emot utländsk finansiering, och som riskerar att strida mot principen om föreningsfrihet och rätten till integritet (16). Parlamentet uppmanar med kraft de bulgariska myndigheterna att granska EU-domstolens fasta rättspraxis noggrant i detta avseende.

21.

Europaparlamentet noterar att Bulgarien har gjort vissa framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen. Parlamentet uppmanar Bulgariens regering att samarbeta med kommissionen, i enlighet med principen om lojalt samarbete i EU-fördraget, för att fortsätta att fullgöra sina åtaganden. Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att avstå från att genomföra unilaterala reformer som skulle äventyra respekten för rättsstatsprincipen, särskilt rättsväsendets oberoende och maktfördelningen. Parlamentet noterar att kommissionen har meddelat att den ännu inte kommer att upphäva samarbets- och kontrollmekanismen för Bulgarien. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption i Bulgarien inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen, så länge det inte finns en fullt fungerande mekanism för att övervaka respekten för demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, som är tillämplig på alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att använda andra tillgängliga verktyg, när de väl är tillgängliga, däribland överträdelseförfaranden, ramen för rättsstatsprincipen och budgetverktyg.

22.

Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av EU:s första årliga rapport om rättsstatsprincipen, som ska omfatta alla medlemsstater. Parlamentet noterar de problem som kommissionen har konstaterat på ett antal områden när det gäller Bulgarien. Parlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att agera snabbt för att ta itu med dessa problem.

23.

Europaparlamentet betonar att den bulgariska regeringen i samarbete med kommissionen måste säkerställa en striktare kontroll av hur unionens medel används och omedelbart ta itu med problemen med att skattebetalarnas pengar går till att göra kretsarna kring det styrande partiet rikare.

24.

Europaparlamentet välkomnar Bulgariens anslutning till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) och är övertygat om att landets deltagande i Eppo i sig kommer att innebära en striktare kontroll av den korrekta användningen av EU-medel i detta avseende.

25.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna (17), inbegripet behovet att skydda stödmottagares rättigheter, och uppmanar rådet att inleda de interinstitutionella förhandlingarna så snart som möjligt.

26.

Europaparlamentet uppmanar de bulgariska myndigheterna att utreda avslöjandena i FinCEN-dokumenten, som visade att tre bulgariska banker har varit inblandade i hanteringen av betalningar som konstaterats löpa hög risk för penningtvätt och vara kopplade till finansiering av organiserad brottslighet och terrorism. Parlamentet anser att Bulgarien måste vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra tillsynen av banksektorn och intensifiera åtgärderna mot penningtvätt, bland annat genom att stärka de institutioner som utreder dessa frågor. Parlamentet understryker att FinCEN-dokumenten avslöjade bristerna i det globala systemet och dess sårbarhet för missbruk av brottslingar och korrupta personer, och betonade det akuta behovet av att förbättra banktillsynen i hela världen och att införa bättre system för att hantera gränsöverskridande transaktioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda arbetet på detta område, bland annat genom att inrätta en europeisk tillsynsmyndighet, vilket parlamentet redan har efterlyst.

27.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt till FN.

(1) EUT L 354, 14.12.2006, s. 58.

(2) Europadomstolens dom av den 5 november 2009, Kolevi mot Bulgarien (ansökan nr 1108/02).

(3) Europadomstolens dom av den 1 juli 2014, Dimitrov m.fl. mot Bulgarien (ansökan nr 77938/11).

(4) EUT C 41, 6.2.2020, s. 64.

(5) Gemensamt yttrande av den 19 juni 2017 från Venedigkommissionen och OSSE/ODIHR om ändringar av vallagen i Bulgarien, CDL-AD(2017)016.

(6) Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, rapport efter hennes besök i Bulgarien den 25–29 november 2019, 31 mars 2020, s. 33 och s. 38.

(7) https://government.bg/bg/prestsentar/novini/obrashtenie-na-ministar-predsedatelya-boyko-borisov

(8) https://www.gallup-international.bg/43810/public-opinion-political-situation/

(9) Uttalande från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter ”Bulgarien måste utreda polisvåld mot journalister”, Strasbourg den 3 september 2020.

(10) Se domarna av den 27 januari 2015, Neshkov m.fl. mot Bulgarien (ansökningarna nr. 36925/10, 21487/12, 72893/12, 73196/12, 77718/12 och 9717/13), den 12 maj 2017, Simeonovi mot Bulgarien (ansökan nr. 21980/04), den 21 januari 2016, Boris Kostadinov mot Bulgarien (ansökan nr. 61701/11), den 29 juni 2017, Dimcho Dimov mot Bulgarien (nr. 2) (ansökan nr. 77248/12), den 17 november 2015, Dimitrov och Ridov mot Bulgarien (ansökan nr. 34846/08) och den 5 oktober 2017, Kormev mot Bulgarien (ansökan nr. 39014/12).

(11) Se Europadomstolens dom av den 3 mars 2015, S.Z. mot Bulgarien (ansökan nr. 29263/12).

(12) Se de senaste rapporterna från återkommande besök från Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

(13) Domarna av den 19 januari 2006, OMO Ilinden m.fl. mot Bulgarien (ansökan nr. 59491/00), den 18 oktober 2011, OMO Ilinden m.fl.mot Bulgarien(nr. 2) (ansökan nr. 34960/04), den 11 januari 2018, OMO Ilinden m.fl. mot Bulgarien(nr. 3) (ansökan nr. 29496/16), och den 11 januari 2018, Yordan Ivanov m.fl. Bulgarien (ansökan nr. 70502/13).

(14) FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna, avslutande iakttagelser om den fjärde återkommande rapporten om Bulgarien, 15 november 2018, punkterna 29 och 30.

(15) Europadomstolen, ansökan under behandling, Abdullah Büyük v. Bulgarien (ansökan nr. 23843/17), Förenta staternas utrikesdepartement, Bureau of Democracy, Human Rights and Labor, Rapport om mänskliga rättigheter i Bulgarien 2016, s. 16.

(16) Europarådet, uttalande av ordföranden för konferensen för internationella icke-statliga organisationer , ”De föreslagna ändringarna av lagen om icke vinstdrivande rättsliga enheter i Bulgarien ger anledning till oro”, 9 juli 2020.

(17) Antagna texter, P8_TA(2019)0349.