P9_TA(2020)0165

Bankunionen – årsrapport 2019

Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2020 om bankunionen – årsrapport 2019 (2019/2130(INI))

(2021/C 362/06)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2019 om bankunionen – årsrapport 2018 (1),

—	med beaktande av återkopplingen från kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) avseende Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2019 om bankunionen – årsrapport 2018,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets godkännande av bankpaketet,

—	med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,

—	med beaktande av kommissionens förslag av den 24 november 2015 till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 806/2014 för att inrätta ett europeiskt insättningsgarantisystem (COM(2015)0586),

—	med beaktande av 2010 års ramavtal om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen,

—	med beaktande av de politiska riktlinjerna för nästa kommission 2019–2024 med titeln En ambitiösare union: Min agenda för Europa, som presenterades av Ursula von der Leyen den 16 juli 2019,

—	med beaktande av sin resolution av den 23 november 2016 om fullbordandet av Basel III (2), och slutsatserna från Ekofin-rådet av den 12 juli 2016,

—	med beaktande av kommissionens förslag av den 24 maj 2018 till Europaparlamentets och rådets förordning om värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar (COM(2018)0339),

—	med beaktande av ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2018 från mars 2019 (3),

—	med beaktande av Europeiska systemrisknämndens (ESRB) rapport från juli 2019 om finansförmedling utanför banksektorn EU Non-bank Financial Intermediation Risk Monitor 2019 (4),

—	med beaktande av slutsatserna i fintechfärdplanen från Europeiska bankmyndigheten (EBA) efter samrådet om EBA:s strategi för finansteknik (fintech) från mars 2018,

—	med beaktande av EBA:s rapport från december 2019 om riskbedömning av det europeiska banksystemet Risk Assessment of the European Banking System (5),

—	med beaktande av EBA:s rapport av den 18 juli 2019 om reglering av fintech-verksamhet Regulatory perimeter, regulatory status and authorisation approaches in relation to FinTech activities,

—	med beaktande av ESA-myndigheternas rapport om fintech från januari 2019 FinTech: Regulatory sandboxes and innovation hubs (6),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2013 mellan Europaparlamentet och Europeiska centralbanken om det praktiska genomförandet av demokratiskt ansvarsutkrävande och tillsyn av utövandet av de uppgifter som ECB tilldelats inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen (7),

—	med beaktande av samförståndsavtalet mellan ECB och Europeiska revisionsrätten av den 9 oktober 2019 om revisioner av ECB:s tillsynsuppgifter (8),

—	med beaktande av godkännandet vid eurotoppmötet den 14 december 2018 av Eurogruppens rapport i dess inkluderande format om inrättande av en högnivågrupp,

—	med beaktande av godkännandet vid detta toppmöte av villkoren för den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden,

—

med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 30 april 2019 om tillämpning och översyn av direktiv 2014/59/EU (direktivet om återhämtning och resolution av banker, BRRD) och förordning (EU) nr 806/2014 (förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, SRMR) (COM(2019)0213),

—	med beaktande av det uttalande som gjordes vid eurotoppmötet den 21 juni 2019,

—	med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport av den 10 juli 2019 om EU-omfattande stresstest för banker (9),

—	med beaktande av ECB:s tillkännagivande av den 22 augusti 2019ECB reviderar tillsynsförväntningar på avsättningar i förebyggande syfte för nya nödlidande lån med anledning av en ny EU-förordning (10),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 juni 2019Fjärde lägesrapporten om minskning av nödlidande lån och ytterligare riskminskning i bankunionen (COM(2019)0278),

—	med beaktande av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens tekniska rådgivning av den 18 juli 2019 till kommissionen om hållbarhetsöverväganden på kreditvärderingsmarknaden (11),

—	med beaktande av diskussionsunderlaget från Europeiska stabilitetsmekanismen från oktober 2019 Completing banking union to support Economic and Monetary Union (12),

—	med beaktande av kommissionens meddelande Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt (COM(2018)0097),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om kreditvärderingsinstitut: framtidsutsikter (13),

—	med beaktande av kommissionens studie från november 2019 om skillnaderna mellan olika bankinsolvenslagstiftningar och en möjlig harmonisering av dem,

—	med beaktande av sin resolution av den 19 september 2019 om läget i genomförandet av lagstiftningen mot penningtvätt (14),

—

med beaktande av EBA:s yttranden av den 8 augusti 2019 som behandlar frågan om huruvida insättningar kan täckas, garantinivå och samarbete mellan insättningsgarantisystem, av den 30 oktober 2019 som behandlar utbetalningar från insättningsgarantisystem och av den 23 januari 2020 som behandlar finansiering av insättningsgarantisystem och användning av insättningsgarantisystemfonder,

—	med beaktande av ESA-myndigheternas gemensamma yttrande av den 4 oktober 2019 som behandlar risken för att penningtvätt och terrorismfinansiering påverkar Europeiska unionens finanssektor (15)

—	med beaktande av kommissionens studie från november 2019 som behandlar valmöjligheter och nationellt handlingsutrymme inom ramen för direktivet om insättningsgarantisystem och hur detta hanteras i ett europeiskt insättningsgarantisystem,

—	med beaktande av avtalet om informationsutbyte mellan ECB och de behöriga myndigheter som ansvarar för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,

—	med beaktande av kommissionens tillbakadragande av sitt förslag om strukturella åtgärder för att förbättra motståndskraften hos EU:s kreditinstitut (COM(2014)0043),

—	med beaktande av EBA:s rapport från november 2019 om riskbedömning av det europeiska banksystemet Risk Assessment of the European Banking System (16),

—	med beaktande av ECB:s Financial stability review från november 2019,

—	med beaktande av ESA-myndigheternas gemensamma råd till kommissionen av den 10 april 2019 om behovet av att förbättra kraven på IKT-riskhantering inom EU:s finanssektor (17),

—	med beaktande av årsrapporten för 2018 från Banken för internationell betalningsutjämning,

—	med beaktande av EBA:s rapport av den 29 oktober 2019 om potentiella hinder för gränsöverskridande tillhandahållande av banktjänster och betaltjänster (18),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0026/2020), och av följande skäl:

A.	En stabilare, mer konkurrenskraftig och i högre grad konvergerande ekonomisk och monetär union kräver en solid bankunion och en mer utvecklad och säker kapitalmarknadsunion samt ett budgetinstrument.

B.	Fullbordandet av bankunionen är en viktig bidragande faktor till den internationella synen på euron och dess ökade roll på de globala marknaderna.

C.	Nedåtriskerna för den ekonomiska tillväxten i världen och euroområdet har ökat, särskilt sedan det globala utbrottet av covid-19-pandemin, och fortsätter att skapa finansiella stabilitetsutmaningar.

D.	Bankunionen förblir ofullständig så länge den saknar en säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden (SRF) och ett europeiskt insättningsgarantisystem (EDIS) som bankunionens tredje pelare.

E.	En väl fungerande marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är viktig för både EU:s ekonomi och medborgare.

F.	Bankunionen saknar fortfarande effektiva verktyg för att åtgärda de problem som konsumenterna står inför: artificiell komplexitet, otillbörliga affärsmetoder, utestängning av utsatta grupper från användning av grundläggande tjänster samt begränsad medverkan från offentliga myndigheter.

G.	Trots den totala minskningen av nödlidande lån på senare år är andelen nödlidande lån fortfarande hög i vissa finansinstitut.

H.	Att ge ECB ansvaret för tillsynen över systemviktiga finansinstitut har visat sig vara framgångsrikt. ECB kan då det krävs utföra tillsynsuppgifter avseende alla kreditinstitut som har tillstånd i och filialer som är etablerade i deltagande medlemsstater.

Utvecklingen av den gemensamma resolutionsmekanismen (SRM), som syftar till att säkerställa enhetliga regler och förfaranden och en gemensam beslutsprocess för en ordnad resolution av banker på obestånd med minimala återverkningar på den reala ekonomin, har varit effektiv. Det återstår dock arbete för att på ett effektivt sätt förhindra skattefinansierade insatser i banker på obestånd.

J.	Den senaste tidens storskaliga penningtvättsskandaler där finansinstitut i EU är inblandade visar att stabilitets- och penningtvättstillsyn inte kan behandlas separat och att det saknas ett lämpligt system för övervakning och kontroll av efterlevnaden av EU:s lagstiftning.

K.	Den europeiska banksektorn är fortfarande den överlägset största tillhandahållaren av finansiering till företag, i motsats till andra jurisdiktioner där kapitalmarknaderna står för en betydande andel av finansieringen till företag.

L.	Mer än tio år efter finanskrisen har problemen med ”för stora för att gå omkull” och ”alltför sammankopplade för att gå omkull” ännu inte åtgärdats i tillräcklig omfattning och dessa problem granskas nu av rådet för finansiell stabilitet.

Allmänna överväganden

Europaparlamentet påminner om de framsteg som gjorts när det gäller genomförandet av bankunionen, särskilt när det gäller riskreducering. Parlamentet betonar dock att ytterligare framsteg måste göras för riskdelning och även för riskreducering i syfte att ta itu med de utmaningar som kvarstår i vissa institut.

Europaparlamentet påminner om att bankunionen är öppen för alla medlemsstater som önskar ansluta sig.

Europaparlamentet välkomnar stödet från kommissionens ordförande och ECB:s ordförande till fullbordandet av bankunionen, och mer generellt till Ekonomiska och monetära unionen, genom till exempel inrättandet av ett budgetinstrument så att en stabilare, mer konkurrenskraftig och i högre grad konvergerande union kan uppnås.

Europaparlamentet betonar att Eurogruppen varken är en EU-institution, ett EU-organ eller en EU-byrå utan ett informellt mellanstatligt diskussionsforum. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna fortsätter att agera utanför gemenskapsramen, vilket äventyrar parlamentets roll som medlagstiftare och dess rätt till demokratisk kontroll.

Europaparlamentet pekar på bristen på effektivitet i de mellanstatliga förhandlingar som hittills har genomförts, särskilt de som involverar budgetinstrumentet för konvergens och konkurrenskraft och Eurogruppens högnivågrupp för bankunionen. Parlamentet kräver att förhandlingarna ska fortsätta i en öppen form som garanterar ett aktivt deltagande från parlamentets sida, inom ramen för EU:s rättsordning. Parlamentet understryker det ökade rättsliga skydd som dessa förändringar skulle leda till, tillsammans med strängare krav på transparens och tillgång till handlingar.

Europaparlamentet välkomnar att det europeiska banksystemet i stort har blivit mer motståndskraftigt, vilket bekräftas genom EBA:s riskbedömning 2019 av det europeiska banksystemet. Parlamentet välkomnar särskilt att bankerna har hållit sina kapitaltäckningskvoter stabila och att tillgångarnas kvalitet har förbättrats, vilket kommer till uttryck i en ytterligare minskning av de nödlidande lånen.

Europaparlamentet betonar dock att lönsamhetsnivåerna fortfarande är låga och att den makroekonomiska situationen håller på att försämras, nämligen i ljuset av covid-19-pandemin, som har gett upphov till exempellösa utmaningar för den globala ekonomin, och därmed påverkat kvaliteten på tillgångarna och därmed bankernas lönsamhet. Parlamentet noterar vidare att en hög grad av konkurrens, särskilt på området för finansteknik (fintech), samt högre operativa risker på grund av digitalisering och innovation, och den bristande integrationen av marknaderna på grund av den kvarvarande fragmenteringen mellan medlemsstaterna, förväntas medföra ytterligare utmaningar för bankernas lönsamhet.

Europaparlamentet noterar de rådande utsikterna om låg risk och låg lönsamhet i banksektorn. Parlamentet betonar att räntorna fortsätter att hållas låga som ett svar på den rådande makroekonomiska situationen. Parlamentet betonar vidare att ekonomisk avmattning och geopolitiska spänningar, inbegripet konsekvenserna av brexit, samt cyberrisker och datasäkerhet, hör till de stora utmaningar som EU:s banksektor står inför, utöver klimatförändringarna och riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Europaparlamentet noterar att bankernas lönsamhet stadigt har ökat sedan 2012, med en avkastning på eget kapital som överstiger 6 % sedan 2017. Parlamentet betonar dock att denna utveckling understiger den beräknade kapitalkostnaden för de flesta banker. Parlamentet understryker att den låga risken och de låga räntorna har lett till lägre kostnader för avsättningar och förluster. Parlamentet påpekar att detta dock inte är en strukturell förbättring och att utmaningarna för lönsamheten inte förväntas minska på kort sikt. Parlamentet påminner om behovet av att kontinuerligt utvärdera vilka nivåer av finansiering som finanssystemet som helhet förser ekonomin med, och då särskilt till små och medelstora företag. Parlamentet efterlyser en lämplig bedömning av konsekvenserna av tidigare och framtida lagstiftning för att nå målet om finansiering av ekonomin.

10.

Europaparlamentet betonar att bankernas kreditgivning och likviditetstillförsel spelar en avgörande roll för att mildra de allvarligaste ekonomiska konsekvenserna av covid-19-utbrottet för människor i EU. Parlamentet noterar i detta sammanhang de lagstiftnings- och tillsynsåtgärder som har föreslagits eller antagits för att se till att bankerna fortsätter sin utlåning under hela denna kris. Parlamentet välkomnar den flexibilitet som bankerna getts i samband med tillsynsbehandlingen av lån, tillämpningen av redovisningsregler och frigörandet av kapitalbuffertar. Parlamentet betonar att alla beviljade lättnader bör göras fullt tillgängliga för att stödja bankkunder, familjer och företag. Parlamentet stöder de åtgärder som banktillsynsmyndigheterna vidtagit för att införa strikta tillfälliga restriktioner för betalning av utdelningar och bonusar och för bankernas återköp av egna aktier.

11.

Europaparlamentet understryker banksektorns avgörande roll när det gäller att kanalisera finansiering till den reala ekonomin, särskilt till hållbara och socialt ansvarsfulla investeringar, för att på så sätt främja tillväxt och sysselsättning och möjliggöra en övergång till en klimatneutral ekonomi, utan att äventyra den finansiella stabiliteten.

12.

Europaparlamentet välkomnar i detta avseende den politiska överenskommelse som nåtts om förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar. Parlamentet efterlyser en översyn av direktivet om icke-finansiell rapportering så att ESG-relaterade rapporterings- och informationskrav återspeglas.

13.

Europaparlamentet är bekymrat över att bankernas sårbarhet när det gäller klimatrelaterade risker möjligen inte kan beaktas helt och hållet, och välkomnar EBA:s åtaganden att inkludera klimatrisköverväganden i sin årliga riskbedömning och att införa stresstester för klimatförändringar. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av adekvat offentliggörande och riskbedömning.

14.

Europaparlamentet uppmanar vidare alla europeiska banker att ansluta sig till de FN-ledda principerna för ansvarsfull bankverksamhet och att i enlighet med detta årligen rapportera om sina insatser för att tillämpa hållbar finansiering och minska klimatförändringsrisker i sina balansräkningar. Parlamentet uppmanar EU och de nationella behöriga myndigheterna med ansvar för banksektorn att följa och när så är möjligt genomföra rekommendationerna enligt principerna för ansvarsfull bankverksamhet samt från nätverket för hållbara banker och nätverket av centralbanker och tillsynsmyndigheter för miljöanpassning av det finansiella systemet.

15.

Europaparlamentet efterlyser en EU-omfattande standard för gröna obligationer och en ram som främjar utvecklingen av dessa obligationer för att öka transparensen, effektiviteten och trovärdigheten i hållbara investeringar.

16.

Europaparlamentet noterar det pågående arbetet inom Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) om statspappersrisker. Parlamentet betonar att EU:s regelverk för tillsynsbehandling av statsskulder bör vara förenligt med internationella standarder. Parlamentet efterlyser ytterligare diskussioner om inrättandet av en europeisk säker tillgång, på grundval av en utvärdering som kommissionen ska genomföra av förslaget om värdepapper med statsobligationer som underliggande säkerhet och möjliga utvecklingstendenser, i syfte att stärka eurons internationella roll, stabilisera finansmarknaderna och göra det möjligt för bankerna att diversifiera sina portföljer.

17.

Europaparlamentet understryker att finansmarknaderna i hög grad är sammanlänkade. Parlamentet betonar hur viktigt det är att banktillsynsorganen är förberedda på alla tänkbara utfall av brexit, med full insikt om att detta inte befriar de privata aktörerna från ansvaret att själva förbereda sig. Parlamentet välkomnar alla betydande åtgärder och samarbetsformer hittills. Parlamentet noterar de brittiska företagens praxis att etablera filialer i EU för att kunna fortsätta att tillhandahålla tjänster. Parlamentet betonar i detta sammanhang risken för regleringsarbitrage på grund av den varierande tillämpningen av bestämmelser i varje medlemsstat. Parlamentet anser därför att ytterligare harmonisering krävs för att undvika regleringsarbitrage och för att säkerställa att risker hanteras på lämpligt sätt. Parlamentet understryker vikten av lika spelregler i de finansiella bestämmelserna mellan EU och Förenade kungariket efter brexit och behovet av att förhindra en regleringsmässig kapplöpning mot botten.

18.

Europaparlamentet påminner igen om de åtaganden som EU har ingått tillsammans med Förenade kungariket enligt den reviderade politiska förklaringen. Parlamentet förbinder sig att upprätthålla ett nära och strukturerat samarbete i reglerings- och tillsynsfrågor, både på politisk och på teknisk nivå.

19.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen och den stora majoriteten av EU:s regeringar hittills har misslyckats med att främja en mer jämn könsfördelning i EU:s institutioner och organ, särskilt när det gäller högnivåutnämningar på det ekonomiska, finansiella och monetära området. Medlemsstaternas regeringar, Europeiska rådet, Eurogruppen och kommissionen uppmanas att aktivt verka för en jämn könsfördelning i sina kommande förslag om slutlistor och utnämningar och att sträva efter att inkludera minst en kvinnlig och en manlig kandidat i varje nomineringsförfarande. Parlamentet påminner om sin resolution om respekt för principen om balans mellan kvinnor och män i kommande kandidatlistor.

20.

Europaparlamentet betonar vikten av att fullborda kapitalmarknadsunionen, som kompletterar bankunionen i finansieringen av den reala ekonomin. Parlamentet betonar vidare att en fullt integrerad kapitalmarknadsunion tillsammans med en fullfjädrad bankunion skulle möjliggöra offentlig och privat riskdelning och dessutom skulle stärka eurons internationella roll samt ytterligare öka de europeiska marknadernas konkurrenskraft och främja hållbara privata investeringar. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av lika spelregler som undviker nackdelar för små och medelstora företag när det gäller tillgång till finansiering och behovet av att noggrant övervaka utfärdandet av värdepapperiserade produkter.

Tillsyn

21.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts inom banksektorn när det gäller att reducera riskerna och öka den finansiella stabiliteten. Parlamentet noterar att det fortfarande förekommer svagheter i vissa institut och att det krävs ytterligare framsteg. Parlamentet påminner om bankunionens mål att säkerställa finansiell stabilitet och främja en verklig inre marknad, lika spelregler och förutsägbarhet för marknadsaktörerna.

22.

Europaparlamentet anser dock att den nuvarande tillsynsramen främst har fokuserat på kreditriskexponeringar, på bekostnad av marknadsriskexponeringar i samband med illikvida värdepapper, inklusive derivat. Parlamentet efterlyser lämpliga åtgärder för att förbättra granskningen av tillgångarnas kvalitet och välkomnar i detta sammanhang inbegripandet av nivå 2- och nivå 3-instrument i 2018 års stresstester. Parlamentet upprepar sin uppmaning till SSM att bland sina viktigaste tillsynsprioriteringar ta med en minskning av dessa komplexa och illikvida finansiella instrument, inklusive derivat.

23.

Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts för att stärka finanssektorn och minska de nödlidande lånen på europeisk nivå och de riskreducerande åtgärder som genomförts i det nya bankpaketet. Parlamentet noterar att andelen nödlidande lån som innehas av betydande institut minskade med mer än hälften fram till juni 2019 från det att ECB:s banktillsyn inleddes i november 2014. Parlamentet betonar att genomsnittet för de nödlidande lånen i euroområdet i september 2019 var 2,9 %, vilket är en minskning från 6,5 % i december 2014. Parlamentet välkomnar dessa betydande framsteg. Parlamentet påpekar att andelen nödlidande lån fortfarande är hög i vissa institut och att ytterligare insatser behövs för att ta itu med denna fråga. Parlamentet noterar det pågående lagstiftningsarbetet om direktivet för kreditförvaltare och kreditförvärvare, och betonar behovet av att se till att ett lämpligt konsumentskydd inkluderas när sekundärmarknader för lån utvecklas och en mekanism för verkställande utanför domstol införs.

24.

Europaparlamentet betonar att det finns ett behov av att skydda kundernas rättigheter i samband med transaktioner med nödlidande lån. Parlamentet noterar vikten av ett fullständigt genomförande av direktivet om hypotekslån (2014/17/EU). Medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder för att se till att låntagare, som redan kanske befinner sig i finansiellt sårbara situationer, inte utsätts för aggressiv och orättvis behandling och otillbörliga affärsmetoder från svagt reglerade låneköpare och skuldindrivare. Kommissionen uppmanas att i den kommande översynen av konsumentkreditdirektivet fastställa mer ambitiösa bestämmelser om skydd för låntagare mot missbruk, så att dessa rättigheter tillämpas på samma sätt som befintliga och framtida lån.

25.

Europaparlamentet betonar vikten av att skydda konsumenternas rättigheter, särskilt när det gäller bankavgifter och transparensen kring produktkostnader, lönsamhet och risker. EBA uppmanas i detta avseende att ägna mer uppmärksamhet åt att fullgöra sitt uppdrag att vederbörligen samla in, analysera och rapportera om konsumenttrender, och även på de behöriga myndigheternas översyn och samordning av initiativ för finansiell kunskap och utbildning.

26.

Europaparlamentet noterar att den senaste tidens bankkriser har visat att kreditinstitut på ett otillbörligt sätt har sålt obligationer och andra finansiella produkter till icke-professionella kunder. Tillsyns- och resolutionsmyndigheter uppmanas att beslutsamt verkställa de nyligen införda bestämmelserna i BRRD om konsumentskydd, särskilt minimikraven för kapitalbas och kvalificerade skulder. Kommissionen uppmanas att fortsätta att granska frågan om bankinstituts otillbörliga försäljning av finansiella produkter.

27.

Europaparlamentet uppmanar ESA-myndigheterna att till fullo utnyttja sina befogenheter för att säkerställa en hög nivå av konsumentskyddet, inbegripet, där så är lämpligt, befogenheter för att ingripa på produktnivå när finansiella produkter och kreditprodukter har lett till eller sannolikt kommer att leda till nackdelar för konsumenterna.

28.

Europaparlamentet noterar att arbetet med genomförandet av de slutliga Basel III-standarderna redan har inletts. Parlamentet betonar att Baselkommitténs standarder punktligt bör införlivas i europeisk rätt och med vederbörlig hänsyn till deras mål, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till det europeiska banksystemets särdrag i förekommande fall, och till proportionalitetsprincipen. Parlamentet varnar för att en universallösning kan lämpa sig illa för den europeiska marknaden på grund av mångfalden av bankmodeller inom EU. Parlamentet understryker att konkurrenskraften och den finansiella stabiliteten i EU:s banksektor bör garanteras och att dess förmåga att finansiera ekonomin, särskilt små och medelstora företag, inte bör skadas. Parlamentet är övertygat om att livskraftiga och välkapitaliserade finansinstitut är nödvändiga för en sund finansiering av EU:s ekonomi och en stabil bankunion. Parlamentet påminner om sin resolution av den 23 november 2016 om fullbordandet av Basel III och uppmanar kommissionen att agera utifrån dess rekommendationer vid utarbetandet av de nya lagstiftningsförslagen.

29.

Europaparlamentet noterar det viktiga behovet av att bedöma om de interna modellerna är lämpliga och att kontinuerligt utvärdera dem för att säkerställa att de är tillförlitliga och robusta. Parlamentet noterar resultaten från den riktade översyn av interna modeller (TRIM) som ECB genomfört. Bankerna uppmanas att förbättra användningen och genomförandet av sina interna modeller i enlighet med detta.

30.

Europaparlamentet är bekymrat över att EBA varnat för att man inte kommer att kunna lägga fram sina förslag om att minska den administrativa bördan för små institut inom den tidsfrist som medlagstiftarna fastställt i bankpaketet.

31.

Europaparlamentet påminner om att de standarder som internationella forum tillhandahåller bör undvika regleringsfragmentering och bidra till att främja lika spelregler för alla internationellt verksamma banker.

32.

Europaparlamentet noterar att EBA i sin rapport om riskerna och sårbarheterna i EU:s banksektor pekar på skillnader i tillämpningen och fastställandet av bufferten för andra systemviktiga institut bland medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser därför ytterligare harmonisering av tillämpningen av kapitalbuffertar i hela EU för att skapa lika spelregler.

33.

Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om ett samförståndsavtal mellan Europeiska centralbanken och Europeiska revisionsrätten om de praktiska arrangemangen för informationsutbytet mellan institutionerna inom ramen för deras respektive mandat.

34.

Europaparlamentet begär skärpta transparensstandarder i banktillsynen, t.ex. i resultaten av översyns- och utvärderingsprocessen, i syfte att öka förtroendet på kapital- och finansmarknaderna och bland företagen och medborgarna, samt för att säkerställa enhetlig behandling i alla medlemsstater. Parlamentet välkomnar ett förbättrat och förfinat informationsutbyte mellan tillsyns- och resolutionsinstitutioner.

35.

Europaparlamentet noterar att innovativ finansteknik håller på att förändra den finansiella sektorn i grunden, inbegripet bank- och betalningstjänster, och välkomnar den effektivitet och det bredare utbud av valmöjligheter som kommer konsumenterna tillgodo genom denna teknik. Parlamentet stöder teknikneutralitet som en vägledande princip och uppmuntrar investeringar i finansteknik.

36.

Europaparlamentet betonar behovet av att ta itu med de utmaningar som denna nya teknik medför, såsom att säkerställa hållbara affärsmodeller som fungerar över gränserna, lika spelregler i fråga om reglering och tillsyn samt cybersäkerhet. Parlamentet understryker finansinstitutens ansvar för att säkerställa skyddet av kunddata och deras säkerhet, i enlighet med EU-rätten. Parlamentet noterar även att banksektorn i allt högre grad förlitar sig på molnbaserade datortjänster och uppmanar kommissionen att svara på ESA-myndigheternas gemensamma råd om behovet av lagstiftningsförbättringar i fråga om IKT-riskhanteringskrav inom EU:s finanssektor. Parlamentet upprepar att en balanserad lagstiftningsram och rättssäkerhet kan förbättra en miljö som är mottaglig för innovation utan att den finansiella stabiliteten undergrävs.

37.

Europaparlamentet erkänner det bidrag som sektorn för finansförmedling utanför banksektorn, som tidigare kallades skuggbanksystemet, kan ge för att ytterligare diversifiera finansieringskanalerna till ekonomin. Parlamentet noterar att det finns en betydande sammanlänkning mellan sektorn för finansförmedling utanför banksektorn och den ”traditionella” banksektorn, vilket väcker farhågor om systemrisker med tanke på att det inte finns någon lämplig övervakning av sektorn för finansförmedling utanför banksektorn.

38.

Europaparlamentet efterlyser i detta avseende samordnade insatser för att ta itu med dessa risker, inbegripet inrättandet av en verktygsuppsättning för makrotillsyn och ytterligare operativt genomförande av existerande verktyg för att motverka hot mot den finansiella stabiliteten till följd av den ökande roll som sektorn för finansförmedling utanför banksektorn spelar. Parlamentet anser att det är nödvändigt att bedöma om tillsynskraven för stora exponeringar, särskilt för finansförmedling utanför banksektorn, är tillräckliga för att säkerställa finansiell stabilitet. Parlamentet understryker vidare de risker som lyfts fram av Europeiska systemrisknämnden (ESRB) i dess övervakningsrapport av EU:s finansförmedling utan banksektorn för 2019, t.ex. risker som härrör från likviditetstransformering, risktagande och hävstång som påverkar sektorn mer allmänt.

39.

Europaparlamentet välkomnar avtalet om informationsutbyte mellan ECB och de myndigheter som ansvarar för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, Parlamentet påminner om sin resolution av den 19 september 2019 om läget i genomförandet av lagstiftningen mot penningtvätt, Parlamentet välkomnar den gemensamma ståndpunkten av den 8 november 2019 som utarbetats av flera finansministrar i euroområdet, där man efterlyser en harmonisering av regelverket för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

40.

Europaparlamentet påminner om att för att insatserna för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism ska bli effektiva måste de behöriga myndigheterna och finansinstituten agera på ett samordnat sätt. Parlamentet betonar att stabilitetstillsyn och tillsynen av penningtvätt måste samordnas bättre. Parlamentet påminner om sin allvarliga oro över den fragmenterade regleringen och tillsynen på området bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som har lett till otillräcklig kontroll och uteblivna reaktioner på de nationella tillsynsmyndigheternas brister och som också undergräver deras förmåga att utöva tillsyn över den ökande gränsöverskridande verksamheten i EU.

41.

Europaparlamentet är övertygat om att SSM även har en roll att spela i kampen mot penningtvätt och välkomnar inrättandet av en särskild enhet för bekämpning av penningtvätt. Parlamentet noterar särskilt komplexiteten i att genomföra den viktiga lämplighetsbedömningen av den högsta ledningen för banker på grund av det mycket varierande införlivandet av kapitalkravsdirektivet. Parlamentet uppmuntrar därför till integrering av lämplighetskraven i kapitalkravsförordningen.

42.

Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 5 december 2019, som ger kommissionen i uppdrag att undersöka olika sätt att säkerställa bättre samarbete mellan myndigheter och ge penningtvättsbekämpning i uppdrag till ett EU-organ, samt att omvandla vissa delar av penningtvättsdirektivet till en förordning, i syfte att säkerställa ett enhetligt regelverk. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en handlingsplan för en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, som innehåller förslag om att ytterligare harmonisera regelverket för penningtvättsbekämpning och terroristfinansiering och på ett effektivt sätt ta itu med de risker som gränsöverskridande olaglig verksamhet utgör för integriteten i EU:s finansiella system och EU-medborgarnas säkerhet, nämligen genom att inrätta ett EU-organ.

43.

Europaparlamentet konstaterar att rättsliga och tillsynsmässiga åtgärder måste vidtas för att hantera de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som kryptotillgångar skapar. Kommissionen uppmanas att genomföra ytterligare konsekvensbedömningar av de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som kan uppstå på grund av sårbarheter till följd av kredit- och finansinstituts ökande användning av ny teknik samt den snabba spridningen av kryptotillgångar med tanke på avsaknaden av ett gemensamt regelverk och anonymiteten som är förknippad med dessa tillgångar.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2020 utvärdera den nuvarande situationen på marknaden för kreditvärderingsinstitut i syfte att göra en bedömning i fråga om konkurrens, informationsasymmetri och transparens på marknaderna. Parlamentet noterar att kreditvärderingar som baseras på miljö-, samhällsansvars- och styrningskriterier (ESG) kan bli ett viktigt komplement till kreditriskbedömningar. Parlamentet betonar vikten av att standardisera kriterierna för hållbarhetsbedömningar och säkerställa att den marknad som utvecklas för hållbarhetsbedömningar är konkurrensutsatt och inte koncentrerad till ett begränsat antal leverantörer.

45.

Europaparlamentet noterar behovet av att öka insatserna för att göra finansmarknadsverksamhet mer förenlig med hållbarhetsmål och ESG-kriterier, och understryker ESA-myndigheternas centrala roll för dessa mål. Parlamentet uppmanar i detta avseende EBA att samordnat med ESRB ta steg mot en gemensam metod för att mäta intensiteten av de klimatrisker som finansinstituten är exponerade för, inbegripet risker i samband med eventuella värdeminskningar på tillgångar om regleringsbehandlingen ändras till följd av åtgärderna för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, de makroekonomiska effekterna av plötsliga förändringar av energianvändningen och en ökning av antalet naturkatastrofer.

Resolution

46.

Europaparlamentet gläder sig åt att den gemensamma resolutionsnämnden (SRB) inte har behövt vidta några resolutionsåtgärder under 2019. Kommissionen uppmanas att reflektera över en lämplig uppföljning av sin egen rapport om genomförandet av direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen från april 2019. Kommissionen uppmanas med kraft att se över om lagstiftningen är adekvat för att säkerställa att alla banker vid behov kan genomgå resolution utan skattebetalarnas pengar. Parlamentet begär att kommissionen beaktar den finansiella stabilitetsnämndens översyn av lagstiftningen kring ”för stor för att gå omkull” och åtgärda eventuella tillkortakommanden, särskilt när det gäller skyddet av insättningar från allmänheten.

47.

Europaparlamentet uppmanar SRB att slutföra processen med att upprätta resolutionsplaner och analysera om alla berörda banker uppfyller kraven för tillräckliga kapitalbaser och kvalificerade skulder (MREL). Parlamentet noterar att SRB inte regelbundet informerar om i vilken utsträckning bankerna uppfyller MREL-målen.

48.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att reflektera över möjligheten att ytterligare harmonisera specifika aspekter av den befintliga nationella insolvenslagstiftningen och att bedöma i vilken utsträckning en sådan ytterligare harmonisering är nödvändig för att säkerställa en konsekvent och effektiv tillämpning av krishanteringsramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för översynen av direktivet om insättningsgarantisystem bringa större klarhet i principen om lägsta kostnad enligt direktivet om insättningsgarantisystem.

49.

Europaparlamentet efterlyser ytterligare reflektioner om ramen för den gemensamma resolutionsmekanismen och behovet av att bedöma tillämpligheten av bankmeddelandet från 2013 (19). Parlamentet noterar behovet av att säkerställa lika spelregler och en konsekvent tillämpning av allmänintresseprövningen.

50.

Europaparlamentet noterar den viktiga roll som åtgärder för tidigt ingripande kan spela för att förebygga bankobestånd och bankkriser. Parlamentet noterar dock att kraven för användningen av åtgärder för tidigt ingripande överlappar några av ECB:s standardingripanden. Parlamentet betonar att standardingripanden i sådana fall är att föredra. Parlamentet anser därför att denna överlappning bör undanröjas genom ett tillräckligt klargörande av den rättsliga grunden för varje instrument, i syfte att säkerställa en gradvis tillämpning av åtgärderna.

51.

Europaparlamentet noterar Eurogruppens beslut om principöverenskommelsen om reformen av Europeiska stabilitetsmekanismen och dess uppdragsbeskrivning. Parlamentet efterlyser en säkerhetsmekanism för SRF och att den snabbt sätts i verket. Parlamentet är bekymrat över bankunionens brist på mekanismer som säkerställer att likviditetsstöd kan tillhandahållas i händelse av resolution så att tjänster löper på friktionsfritt och finansmarknadernas stabilitet säkras, och uppmanar kommissionen att utan ytterligare dröjsmål försöka åtgärda denna brist.

52.

Europaparlamentet betonar att banker måste kunna bedriva verksamhet över gränserna samtidigt som de förvaltar sitt kapital och sin likviditet på konsoliderad nivå, i syfte att diversifiera sina risker och åtgärda bristande lönsamhet. Parlamentet framhäver sin ståndpunkt att reglerna bör möjliggöra större flexibilitet för moderbolaget i detta avseende, samtidigt som trovärdiga och genomförbara mekanismer införs som kräver att moderbolaget (resolutionsenheten) tillhandahåller kapital, MREL-medel och likviditet till dotterbolag i ett värdland inom bankunionen.

Insättningsgaranti

53.

Europaparlamentet konstaterar att bankunionen fortfarande saknar sin tredje pelare. Parlamentet kräver att bankunionen fullbordas genom att ett europeiskt insättningsgarantisystem införs fullt ut för att skydda insättare mot bankstörningar, säkra insättarnas och investerarnas förtroende i hela bankunionen och stärka stabiliteten i euroområdet som helhet. Parlamentet inser fördelarna med riskdelning och ytterligare riskreducering i vissa institut.

54.

Europaparlamentet uppmanar rådet att så snart som möjligt återuppta förhandlingarna om det europeiska insättningsgarantisystemet (EDIS), samtidigt som man säkerställer en enhetlig ram med direktivet om insättningsgarantisystem för att uppnå målet att förbättra den finansiella stabiliteten.

55.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera ramen för fungerande institutionella skyddssystem inom ramen för EDIS.

56.

Europaparlamentet noterar de fortsatta diskussionerna om fullbordandet av bankunionen inom den högnivågrupp om det europeiska insättningsgarantisystemet som inrättades i januari 2019 för att rapportera till Eurogruppen, bland annat om ytterligare förbättringar av krishanteringsramen för banker, Parlamentet är bekymrat över att det inte har hållits informerat om de diskussioner som äger rum inom ramen för högnivågruppen om EDIS, som rapporterar till Eurogruppen. Parlamentet noterar att kommissionen deltar i högnivågruppen och påminner om artikel 9 i ramavtalet från 2010, som innehåller en skyldighet för kommissionen att garantera likabehandling, särskilt i lagstiftningsfrågor, mellan parlamentet och rådet.

o o

57.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EBA, ECB, SRB, de nationella parlamenten och regeringarna och berörda myndigheter enligt definitionen i punkt 40 i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

(1) Antagna texter, P8_TA(2019)0030.

(2) EUT C 224, 27.6.2018, s. 45.

(3) https://www.bankingsupervision.europa.eu/press/publications/annual-report/pdf/ssm.ar2018~927cb99de4.en.pdf?eacb68897aba01af07abf90319758ded

(4) https://www.esrb.europa.eu/pub/pdf/reports/nbfi_monitor/esrb.report190717NBFImonitor2019~ba7c155135.en.pdf?aad1f4a011a6d589537645242475aa89

(5) https://eba.europa.eu/sites/default/documents/files/document_library/Risk%20Analysis%20and%20Data/Risk%20Assessment%20Reports/2019/Risk%20Assessment%20Report_November%202019.PDF

(6) JC 2018 74.

(7) EUT L 320, 30.11.2013, s. 1.

(8) https://www.bankingsupervision.europa.eu/ecb/legal/pdf/memorandum_of_understanding_between_the_eca_and_the_ecb_regarding_the_ecbs_supervisory_tasks.pdf

(9) Särskild rapport nr 10/2019: EU-omfattande stresstest för banker: stora mängder information om banker har tagits fram men det behövs mer samordning och mer fokus på risker, Europeiska revisionsrätten, 10 juli 2019, https://www.eca.europa.eu/en/Pages/DocItem.aspx?did=50393

(10) Pressmeddelande: ”ECB revises supervisory expectations for prudential provisioning for new non-performing loans to account for new EU regulation”, 22 augusti 2019, https://www.bankingsupervision.europa.eu/press/pr/date/2019/html/ssm.pr190822~f3dd1be8a4.en.html

(11) ESMA 33-9-321.

(12) Discussion Paper Series/7, Europeiska stabilitetsmekanismen 2019.

(13) EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 24.

(14) Antagna texter, P9_TA(2019)0022.

(15) JC 2019 59.

(16) https://eba.europa.eu/file/233465/download?token=xH5hxq39

(17) JC 2019 26, https://eba.europa.eu/file/102634/download?token=ZR98JZp8

(18) https://eba.europa.eu/file/178124/download?token=7fFsD9og

(19) EUT C 216, 30.7.2013, s. 1.