P9_TA(2020)0015

COP15 för konventionen om biologisk mångfald – (Kunming 2020)

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2020 om det 15:e mötet i partskonferensen (COP15) för konventionen om biologisk mångfald (2019/2824(RSP))

(2021/C 270/11)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av halvtidsöversynen av EU:s strategi för biologisk mångfald och sin resolution av den 2 februari 2016 om halvtidsöversyn av strategin för biologisk mångfald (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 november 2017 om en handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet (2),

—	med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2018 om det 14:e mötet i partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald (COP14) (3),

—

med beaktande av kommissionens rapport av den 20 maj 2015Tillståndet för naturen i Europeiska unionen: Rapport om tillstånd och trender för naturtyper och arter som omfattas av fågel- och habitatdirektiven under perioden 2007–2012 i enlighet med kraven i artikel 17 i habitatdirektivet och artikel 12 i fågeldirektivet (COM(2015)0219),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (4) (ramdirektivet om en marin strategi),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (5) (ramdirektivet för vatten),

—	med beaktande av rapporten från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) av den 31 maj 2019 om den globala bedömningen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

—	med beaktande av rödlistan för hotade arter från Internationella unionen för naturskydd och vård av naturresurserna,

—	med beaktande av stadgan om biologisk mångfald, som antogs i Metz den 6 maj 2019,

—	med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling samt kommissionens diskussionsunderlag av den 30 januari 2019Mot ett hållbart EU 2030 (COM(2019)0022),

—

med beaktande av de särskilda rapporterna från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om klimatförändringar, ökenspridning, markförsämring, hållbar markförvaltning, livsmedelstrygghet och flöden av växthusgaser i landbaserade ekosystem, dess särskilda rapport av den 25 september 2019 om havet och kryosfären i ett förändrat klimat, dess särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 oC, dess femte utvärderingsrapport (AR5) och dess sammanfattande rapport från september 2018,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 juli 2019Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar (COM(2019)0352) och kommissionens meddelande av den 20 september 2013En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (COM(2013)0659),

—	med beaktande av 2019 års rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation The State of the World’s Biodiversity for Food and Agriculture (situationen för den biologiska mångfalden i världen på området för livsmedel och jordbruk),

—	med beaktande av uttalandet i New York den 15 oktober 2019 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter inför FN:s generalförsamlings tredje utskott,

—	med beaktande av Beijing Call for Biodiversity Conservation and Climate Change (uppmaningen från Peking om bevarande av den biologiska mångfalden och om klimatförändringarna) av den 6 november 2019,

—	med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport av den 4 december 2019 The European environment – state and outlook 2020 (Europas miljö – tillstånd och utblick 2020) (SOER 2020),

—	med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

—	med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen,

—	med beaktande av frågorna till kommissionen och rådet om COP15 för konventionen om biologisk mångfald i Kunming, Kina 2020 (O-000044/2019 och O-000043/2019), och av följande skäl:

Uppdragsbeskrivningen i den strategiska planen för biologisk mångfald 2011–2020 är att vidta effektiva och brådskande åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i syfte att se till att ekosystemen senast 2020 är motståndskraftiga och fortsätter att tillhandahålla väsentliga tjänster för att säkerställa och bevara planetens mångfald av liv och bidra till människors välfärd och utrotning av fattigdomen.

Den vision för biologisk mångfald för 2050 (2050-visionen) som antogs inom ramen för konventionen om biologisk mångfald (mångfaldskonventionen) – att leva i harmoni med naturen – går ut på att den biologiska mångfalden senast 2050 ska värdesättas, bevaras och återställas samt användas på ett klokt sätt, så att ekosystemtjänster kan upprätthållas, en frisk planet kan understödjas och den nytta som är nödvändig för alla människor och för framtida generationer kan tillhandahållas.

2050-visionen i mångfaldskonventionen stöds av fem övergripande mål som också utgör ramen för Aichimålen för biologisk mångfald för 2020: a) att ta itu med de underliggande orsakerna till att biologisk mångfald går förlorad genom att integrera biologisk mångfald i alla förvaltnings- och samhällsfrågor, b) att minska det direkta trycket på den biologiska mångfalden och främja en hållbar användning, c) att förbättra tillståndet för den biologiska mångfalden genom att skydda ekosystem, arter och genetisk mångfald, d) att öka den nytta som biologisk mångfald och ekosystemtjänster ger alla människor, och e) att stärka genomförandet genom delaktighetsbaserad planering, kunskapshantering och kapacitetsuppbyggnad.

Såsom framhålls i IPBES rapport om den globala bedömningen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster kommer den nuvarande negativa trenden för den biologiska mångfalden och ekosystemen att undergräva framstegen i riktning mot att uppnå 80 procent av de utvärderade riktmärkena inom målen för hållbar utveckling som rör fattigdom, hunger, hälsa, vatten, städer, klimat, hav och mark. Ursprungsbefolkningarna och många av världens fattigaste samhällen är de som förväntas drabbas först och hårdast. Förlusten och försämringen av den biologiska mångfalden måste därför betraktas inte bara som en miljöfråga, utan även som en utvecklingsmässig, ekonomisk, social och moralisk fråga.

E.	Den massiva användningen av bredverkande systemiska herbicider såsom glyfosat bär ett direkt ansvar för stora förluster av biologisk mångfald.

F.	Enligt IPCC och IPBES finns det inga bestående lösningar för att komma till rätta med klimatförändringarna utan ett större genomförande av konsekventa och effektiva naturbaserade lösningar.

G.	Klimatförändringarna erkänns som den viktigaste direkta orsaken till den kraftiga ökningen av extrema väderfenomen som orsakar naturkatastrofer världen över, bland annat skogsbränder.

H.	Nagoyaprotokollet om tillträde och fördelning av nytta erbjuder en transparent rättslig ram för en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användningen av genetiska resurser och tillhörande traditionell kunskap.

I.	EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i EU och bidra till att stoppa förlusten av biologisk mångfald på global nivå senast 2020.

J.	EU och medlemsstaterna har antagit Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 mål för hållbar utveckling, och är fast beslutna att uppnå målen.

K.	Europeiska kommissionen 2019–2024 uppger i sina politiska riktlinjer att den har som ambition att EU ska samarbeta med sina globala partner för att minska förlusten av den biologiska mångfalden inom de närmaste fem åren.

L.	Skogarna är oumbärliga för den globala självförsörjningen – trots att de endast täcker 30 procent av jordens yta, står de för 80 procent av den biologiska mångfalden.

Livsmiljöer och arter hotas av klimatförändringarna, vilket framgår av att merparten av Stora barriärrevet i Australien har dött, och av extrema väderfenomen såsom de stora skogsbränderna i Australien, som har dödat mer än en miljard djur. Naturskydd och ett stopp för förlusten av biologisk mångfald är nödvändigt för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna.

N.	Fyra av nio planetära gränser, enligt den definition som gjorts av Stockholm Resilience Centre, har redan passerats.

Allmänna kommentarer

Europaparlamentet noterar med oro att IPBES rapport om den globala bedömningen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster tydligt understryker omfattningen av den ekologiska krisen och behovet av brådskande och samordnade insatser för att främja omvälvande förändringar, eftersom naturen i hela världen förstörs i en takt som saknar motstycke i mänsklighetens historia, arter dör ut i en allt högre takt och omkring en miljon djur- och växtarter hotas av utrotning, något som har allvarliga konsekvenser för människor runtom i världen och kommer att påverka livet för framtida generationer.

Europaparlamentet är djupt oroat över de ytterligare påfrestningar på den biologiska mångfalden som orsakas av klimatförändringarna på land, som beskrivs i IPCC:s särskilda rapport av den 8 augusti 2019. Parlamentet är också djupt oroat över minskningen av de marina däggdjuren och övriga fiskbestånd samt korallrevens dramatiska försvinnande, som dokumenteras i IPCC:s särskilda rapport av den 24 september 2019. Mer än 99 procent av korallreven väntas försvinna vid ett scenario med 2 oC, enligt IPCC:s särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 oC.

Europaparlamentet uttrycker djup oro efter offentliggörandet av IPCC:s rapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat, där klimatförändringarna erkänns som en av de viktigaste direkta orsakerna till förlusten av den biologiska mångfalden och där det framhålls att klimatförändringarnas negativa effekter på naturen och den biologiska mångfalden, ekosystemstjänsterna, haven samt livsmedelstryggheten beräknas bli allt större under de kommande årtiondena. Parlamentet understryker IPCC:s varning att havens och de marina ekosystemens hälsa just nu påverkas av den globala uppvärmningen, föroreningar, överexploatering av den marina biologiska mångfalden, stigande havsnivåer, försurning, försämrad syresättning, marina värmeböljor, den aldrig tidigare skådade smältningen av glaciärerna och havsisarna, kusterosion och mer frekventa naturkatastrofer, som påverkar de marina och kustnära ekosystemen genom att ändra hur de fungerar och påskynda minskningen av de marina däggdjuren och fiskbeståndet samt leder till korallrevens och mangroveskogarnas dramatiska försvinnande. Parlamentet påminner om att havet är en del av lösningen när det gäller att begränsa klimatförändringarnas effekter och anpassa sig till dem. Parlamentet uppmanar därför EU att göra havet till en av sina prioriteringar i sin strategi för biologisk mångfald och uppmanar alla parter i mångfaldskonventionen (nedan kallade parterna) att erkänna havet som en allmän nyttighet för mänskligheten, i syfte att utveckla en ny strategi som prioriterar individuellt och kollektivt ansvar långt före de traditionella principerna om frihet och äganderätt till havet för att säkerställa att det bevaras.

Europaparlamentet anser att vi står inför ett miljönödläge, som kräver betydande insatser både på EU-nivå och globalt. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra naturskydd och återställande av naturen till en topprioritering i den europeiska gröna given, vid sidan om klimatförändringarna.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över att Aichimålen för biologisk mångfald för 2020 inte kommer att nås om den nuvarande negativa trenden för den biologiska mångfalden håller i sig, och uppmanar återigen alla parter att skyndsamt intensifiera sina ansträngningar. Parlamentet beklagar att EU inte är på rätt väg för att uppnå sitt överordnade mål att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden och förstöringen av ekosystem senast 2020. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att förbinda sig att göra omedelbara, betydande och ytterligare obligatoriska ansträngningar för att bevara och återställa den biologiska mångfalden i syfte att uppnå de globala målen och EU:s mål och bidra till uppnåendet av Aichimålen.

Europaparlamentet påminner om att biologisk mångfald och sunda ekosystem, inbegripet i haven, som absorberar mer än 25 procent av koldioxidutsläppen och är den främsta källan till syre, är avgörande för att uppnå målen i Parisavtalet och stärka EU:s klimatresiliens och förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna. Parlamentet beklagar att endast sju procent av haven är formellt skyddade. Parlamentet påminner om vikten av att utveckla och genomföra naturbaserade lösningar för att bevara den biologiska mångfalden och samtidigt begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna, särskilt för koldioxidupptag. Parlamentet efterlyser därför ökad samstämdhet och synergi mellan de tre Riokonventionerna (6) och att de ska vara bättre anpassade till FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa full integrering av biologisk mångfald i sin klimatpolitik.

Europaparlamentet välkomnar Beijing Call for Biodiversity Conservation and Climate Change (uppmaningen från Peking om bevarande av den biologiska mångfalden och om klimatförändringarna) av den 6 november 2019.

Europaparlamentet betonar att avvägningar mellan att skydda klimatet och att skydda den biologiska mångfalden alltid bör undvikas, särskilt i bioekonomisektorn, som kan spela en central roll i omställningen till en klimatneutral ekonomi under förutsättning att den inte skadar kvaliteten på ekosystemen. Parlamentet uttrycker oro över att sådana avvägningar inte har behandlats tillräckligt i den senaste tidens politiska diskussioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och alla aktörer att ta fram en sammanhängande strategi för att skapa en verkligt hållbar bioekonomi som bygger på naturskydd och andra ekosystembaserade lösningar, eftersom en sådan strategi ger de bästa resultaten för både klimatet och den biologiska mångfalden.

Europaparlamentet påminner om att biologisk mångfald är en förutsättning för produktion av livsmedel, bränsle och läkemedel. Biologisk mångfald och en hälsosam naturlig miljö är också något som är viktigt för ekonomisk utveckling på lång sikt.

10.

Europaparlamentet välkomnar de åtaganden som Ursula von der Leyen gör i de politiska riktlinjerna för Europeiska kommissionen 2019–2024 och i sin uppdragsbeskrivning av den 10 september 2019 till kommissionsledamoten med ansvar för miljö och hav om att – inom den nya kommissionens första 100 dagar – lägga fram en ambitiös strategi för biologisk mångfald för 2030 som en del av den europeiska gröna given, och hennes avsikt att EU ska leda världen vid 2020 års partskonferens för mångfaldskonventionen, såsom man gjorde vid klimatkonferensen i Paris 2015. Parlamentet insisterar på att den nya kommissionen prioriterar denna fråga högt och att EU stimulerar den globala ambitionen om biologisk mångfald inför COP15. Parlamentet uppmanar kommissionen, mot bakgrund av den globala krisen för den biologiska mångfalden som lyfts fram i den senaste IPBES-rapporten, att tillämpa en ny strategi bort från frivilliga åtaganden och föreslå en ambitiös och inkluderande strategi för biologisk mångfald fram till 2030 som fastställer rättsligt bindande mål för EU och dess medlemsstater, inklusive specifika mål för att uppnå minst 30 % skyddade land- och havsområden och återställa minst 30 % av de skadade ekosystemen på EU-nivå senast 2030.

11.

Europaparlamentet anser att man i denna nya strategi bör ägna särskild uppmärksamhet åt återställandet av ekosystem, livsmiljöer och arter, särskilt genom forskning och innovation för att främja spridningen av naturbaserade ekonomier i alla sektorer, vilka är avgörande för att nå målen för biologisk mångfald.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anmoda COP15 att anta föreskrifter om framtidsspaning, teknikbedömning och övervakning av utvecklingen av ny teknik, också utgående från syntetisk biologi.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anmoda COP15 dels att anta ett världsomfattande moratorium för utsättande i naturen, också i samband med fältförsök, av organismer som modifierats med hjälp av teknik för genetisk drift, för att inte dessa nya former av teknik ska komma ut i naturen på ett alltför tidigt stadium, dels att upprätthålla såväl försiktighetsprincipen vilken fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som konventionen om biologisk mångfald.

14.

Europaparlamentet betonar att skyddet och bevarandet av den biologiska mångfalden på global nivå är en stor utmaning och att det är en fråga av strategiskt EU-intresse som bör ägnas största politiska uppmärksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt samarbeta med tredjeländerna – särskilt genom sina instrument för yttre åtgärder, såsom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) – för att främja och fastställa mål för åtgärderna för och styrningen av skyddet, bevarandet och återställandet av den biologiska mångfalden, särskilt när det gäller multilaterala avtal och handelsavtal samt åtgärder mot bristande efterlevnad. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inkludera bindande och verkställbara kapitel om handel och hållbar utveckling i alla framtida handelsavtal.

15.

Europaparlamentet påminner om sin egen ståndpunkt om att NDICI bör avsätta 45 procent av sina medel till investeringar som bidrar till klimatmål, miljöledning, miljöskydd, biologisk mångfald och bekämpning av ökenspridning.

16.

Europaparlamentet betonar att det behövs en övergripande strategi för flernivåstyrning av skyddet, bevarandet, återställandet och en hållbar användning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsätta att engagera sig starkt för en ytterligare stärkning av mångfaldskonventionen, att inta en ledande roll i utarbetandet av ramen för perioden efter 2020, särskilt inför COP15, att göra ett åtagande om biologisk mångfald motsvarande 1,5-gradersmålet i Parisavtalet om klimatförändringar och att öppet redovisa sina visioner och prioriteringar för den globala ramen för biologisk mångfald för perioden efter 2020.

17.

Europaparlamentet påminner om att bevarandet av biologisk mångfald och ekosystem är synergistiskt i sig själv och grundläggande för uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar behovet av och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra en effektiv integrering av natur och biologisk mångfald med mål för biologisk mångfald i alla sektorer, omforma den ekonomiska modellen i riktning mot mer hållbarhet för att minska EU:s fotavtryck samt att säkerställa en mer samstämd miljöpolitik i EU:s samtliga interna och externa politikområden, inbegripet inom jordbruk, fiske, förnybar energi, transport, handel och den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet anser att det behövs ett ökat samarbete mellan alla sektorer för att bättre integrera skyddet, bevarandet och återställandet av den biologiska mångfalden. Parlamentet betonar att varors livscykel, från produktion till konsumtion, bör ägnas särskild uppmärksamhet för att skydda naturresurserna och den biologiska mångfalden och ta hänsyn till de samlade effekterna, inklusive transporten.

18.

Europaparlamentet anser att det är avgörande att ta itu med de viktigaste orsakerna till förlusten av biologisk mångfald med hjälp av ett långsiktigt strategiskt tillvägagångssätt och att snarast identifiera och skydda de mest kritiska och strategiska områdena med stor biologisk mångfald och många ekosystemtjänster samt välbalanserade ekosystem, baserat på ett områdes känslighet, förekomsten av utrotningshotade arter, kunskapsluckor och/eller en effektiv förvaltning liksom förekomsten av vanliga arter som är grundläggande för ekologiska processer samt att begränsa förlusten av biologisk mångfald och de negativa effekterna på ursprungsbefolkningarnas och lokalsamhällenas territorier och försörjningsmöjligheter.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att trycka på för att COP15 ska säkerställa att fritt och informerat förhandssamtycke söks och utverkas från ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen innan de utsätts för någon form av teknik som kan påverka deras traditionella kunskaper, innovation, sedvänjor, näringsfång och användning av mark, naturtillgångar och vatten. Parlamentet betonar att detta förutsätter att alla samhällen som kan komma att påverkas får delta innan tekniken tas i praktiskt bruk.

20.

Europaparlamentet upprepar att medlemsstaterna fortsätter att mer eller mindre ignorera återställande inom ramen för Bonn Challenge, trots att detta är så viktigt.

21.

Europaparlamentet betonar att klimatnödläget och konsekvenserna av den massiva förlusten av biologisk mångfald innebär ett allvarligt hot mot de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner om att de grundläggande mänskliga rättigheterna till liv, hälsa, mat och säkert vatten äventyras om det saknas en hälsosam miljö. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att arbeta för en EU-strategi som ska skydda rätten till en hälsosam miljö, genom att ha ett nära samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, såsom FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR), som nyligen inlett en gemensam strategi med FN:s miljöprogram (Unep).

Genomförande av konventionen och den strategiska planen för biologisk mångfald 2011–2020

22.

Europaparlamentet välkomnar det beslut som fattades vid COP14 i Egypten, där parterna bland annat uppmanas att avsevärt påskynda sina ansträngningar för att genomföra den strategiska planen för biologisk mångfald 2011–2020 och att överväga att genomföra nationella bedömningar av biologisk mångfald och ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster. Det är ytterst viktigt att öka ansträngningarna för att genomföra den strategiska planen för biologisk mångfald 2011–2020, att fokusera på uppnåendet av Aichimålen för biologisk mångfald och Nagoyaprotokollet för tillträde och fördelning av nytta samt att arbeta för en ambitiös strategisk plan och genomförandemekanism som formellt inbegriper lokala och regionala myndigheter för perioden efter 2020, och med hänsyn till ett scenario för 2050, för att beakta nya utmaningar på området biologisk mångfald i linje med Agenda 2030 i målen för hållbar utveckling.

23.

Europaparlamentet noterar med oro att bedömningar (7) av bevarandestatusen för arter och livsmiljötyper av naturvårdsintresse visar att det i EU endast är 7 procent av de marina arterna och 9 procent av de marina livsmiljötyperna som har en ”gynnsam bevarandestatus”, och att 27 procent av bedömningarna av arter och 66 procent av bedömningarna av livsmiljötyper visar en ”ogynnsam bevarandestatus”. Parlamentet betonar vidare att enligt samma bedömningar har 48 procent av de marina djur- och växtarterna med kända populationstrender stadigt sjunkit under det senaste årtiondet, vilket därmed ökar risken för att övervakade arter utrotas.

Den globala ramen för biologisk mångfald för perioden efter 2020

24.

Europaparlamentet ser positivt på de framsteg som gjordes vid COP14 när det gäller en övergripande och delaktighetsbaserad process för att utarbeta en global ram för biologisk mångfald för perioden efter 2020. Parlamentet stöder stadgan för biologisk mångfald, som antogs vid G7-mötet i Metz.

25.

Europaparlamentet understryker att den globala ramen för biologisk mångfald för perioden efter 2020 måste vara mer ambitiös, inkluderande och fungera bättre. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka mångfaldskonventionens genomförandemekanismer, att aktivt verka för utvecklingen av ambitiösa, rättsligt bindande mål, detaljerade tidsplaner, tydliga resultatindikatorer, spårningsinstrument och mekanismer för inbördes granskning eller rapportering baserade på gemensamma standarder – helst i samarbete med lokala och regionala myndigheter – för att säkerställa full transparens och parternas ansvarighet och den övergripande ändamålsenligheten i nästa globala strategiska plan för biologisk mångfald.

26.

Europaparlamentet betonar att det behövs en internationell ram i form av ett globalt rättsligt bindande avtal för att skydda den globala biologiska mångfalden, stoppa dess pågående minskning och återställa alla aspekter av biologisk mångfald. Parlamentet anser att en sådan ram måste bygga på specifika, mätbara, kvantifierbara, ambitiösa, realistiska, sektorsspecifika och tidsbundna mål och fasta åtaganden och inkludera en stärkt nationell strategi för biologisk mångfald och tydligare nationella handlingsplaner samt andra lämpliga instrument, såsom subnationella handlingsplaner, finansiella åtaganden och förbättrade garantier för kapacitetsuppbyggnad, samt en mekanism för övervakning och översyn vart femte år, med tonvikt på en stigande ambitionsnivå. Parlamentet betonar behovet av en regelbunden rapportering från parterna och av en harmoniserad insamling och behandling av jämförbara och konsekventa data och indikatorer för en god övervakningsprocess.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att gå ut med ett upprop om att den globala ramen för biologisk mångfald för perioden efter 2020 såsom nyckelbeståndsdelar ska innefatta försiktighetsprincipen och en rättighetsbaserad strategi, jämte framtidsspaning, teknikbedömning och övervakning i samband med antagandet av ny teknik.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för fastställandet av ett nytt globalt mål för att vända förlustkurvan för den globala biologiska mångfalden senast 2030, så att en regenerering av naturen kan inledas till gagn för alla, och att bidra till att skydda den biologiska mångfalden, begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna, bekämpa ökenspridning och markförsämring samt trygga livsmedelsförsörjningen. Parlamentet uppmanar EU att under förhandlingarna trycka på för en högre ambitionsnivå och potentiellt kräva att halva planeten ska vara skyddad senast 2050. Parlamentet anser att ett tydligt globalt bevarandemål för 2030 på minst 30 procent av naturområden samt målet om återställande av minst 30 procent av skadade ekosystem som kan återställas bör inbegripas i ramen för perioden efter 2020, och att EU bör fastställa liknande inhemska mål.

29.

Europaparlamentet understryker att internationella ansträngningar och avtal endast kan förverkligas om alla aktörer är aktivt engagerade. Parlamentet efterlyser en koalition av aktörer, både från den privata och den offentliga sektorn, för att genomföra den globala ramen för biologisk mångfald för perioden efter 2020. Parlamentet påpekar att den ”agenda för lösningar” som utarbetats inom ramen för Parisavtalet kan användas för att utveckla en positiv agenda för alla aktörer som berörs av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), och vill att liknande åtgärder ska ingå i ramen för perioden efter 2020.

30.

Europaparlamentet betonar att man måste minimera de fördröjningar som kan uppstå mellan antagandet av den globala ramen för biologisk mångfald för perioden efter 2020 och dess omvandling till nationella mål för biologisk mångfald och subnationella handlingsplaner, så att inte konkreta åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald försenas.

EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030

31.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utforma en strategi som kommer att ta itu med de viktigaste orsakerna till förlusten av biologisk mångfald, både inom EU och globalt.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att strategin ”från jord till bord” och ambitionen om nolltolerans mot föroreningar är förenliga med den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020, framför allt för att minska användningen av bekämpningsmedel.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) att inkludera komponenter för säkring av den biologiska mångfalden i sina finansiella instrument för att undvika negativa effekter på den biologiska mångfalden. Parlamentet uppmanar EIB att uppdatera sina miljönormer och sociala normer i enlighet med bestämmelserna i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030.

34.

Europaparlamentet efterlyser ett EU-omfattande rättsligt bindande mål om att senast 2030 återställa skadade livsmiljöer, genom återställande av naturliga skogar, torvmarker, flodslätter, våtmarker, gräsmarker med stor biologisk mångfald, kustområden och marina områden. Parlamentet beklagar att EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 inte lyckats uppnå målet att återställa 15 procent av de skadade ekosystemen.

35.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och EIB att inkludera säkring av den biologiska mångfalden i sina yttre åtgärder, särskilt i dess instrument för finansiering av yttre åtgärder, för att säkerställa att inga EU-medel eller finansieringssystem bidrar till en nettoförlust av biologisk mångfald.

36.

Europaparlamentet anser att EU:s globala ambition måste vara förenlig med dess inhemska åtgärder inom ramen för EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en minskning av EU:s globala avtryck som ett viktigt inslag i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, för att undvika inkonsekvenser mellan EU:s inhemska och internationella åtgärder.

Ekonomiska överväganden och finansiering

38.

Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som 196 regeringar kom fram till vid COP14 om att öka investeringarna i naturen och människorna fram till 2020 och därefter. Parlamentet understryker att ekonomisk tillväxt kan främja en hållbar utveckling endast om den helt frikopplas från försämringen av den biologiska mångfalden och naturens förmåga att bidra till människors välbefinnande.

39.

Europaparlamentet betonar att finansieringen till biologisk mångfald måste vara adekvat och tillräcklig. Parlamentet begär att åtgärder för förbättring av biologisk mångfald och klimatsäkring inkluderas i nästa fleråriga budgetram och att biologisk mångfald integreras i större utsträckning i alla politikområden så att man kan göra betydande och positiva framsteg när det gäller 2050-visionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att fastställa ett tydligt utgiftsmål för integrering av biologisk mångfald på minst 10 procent i den fleråriga budgetramen, utöver utgiftsmålet för integrering av klimatåtgärder. Parlamentet betonar också behovet av att fastställa en mer transparent, heltäckande och precis metod för spårning av utgifter för biologisk mångfald och klimat. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att minst fördubbla den nuvarande finansieringsnivån till Life-programmet. Parlamentet kräver dessutom att skadliga subventioner fasas ut och samstämdhet mellan alla EU:s fonder och program säkerställs, så att inga utgifter i EU:s budget kan bidra till förlusten av biologisk mångfald.

40.

Europaparlamentet betonar att integrering av biologisk mångfald måste åtföljas av datainsamling. Parlamentet noterar med oro att grundforskningen, inklusive taxonomin, som är avgörande för detta ändamål, inte alls har de resurser som krävs och får inte en tillräcklig nivå av politiska medel och forskningsfinansiering. Parlamentet kräver att tillräckliga medel anslås för grundforskningsprojekt och kapacitetsuppbyggnad från Horisont Europa, och att tekniskt bistånd från andra EU-fonder används för detta ändamål.

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja upprättandet av ytterligare internationella finansiella mekanismer för skydd och bevarande av den biologiska mångfalden med koppling till mångfaldskonventionen, och att samtidigt göra allt för att integrera biologisk mångfald i de nuvarande fonderna. Parlamentet noterar att ekonomisk verksamhet kan vara en viktig orsak till den globala minskningen av biologisk mångfald och till förlusten av naturkapital. Parlamentet uppmanar därför företag och finansiella organisationer att göra och dela med sig av starka åtaganden om och bidrag till biologisk mångfald, bland annat genom att säkra verksamheten ur aspekten biologisk mångfald, och betonar vikten av att utnyttja privata finansieringsinitiativ i detta avseende. Parlamentet beklagar inkonsekvensen i de dataset om finansieringsflöden för biologisk mångfald som kommer från inhemska och internationella offentliga och privata källor, som äventyrar spårnings- och rapporteringssystemen och har en negativ inverkan på en eventuell reform. Parlamentet uppmanar därför kommissionen, medlemsstaterna och EIB att utveckla samstämda normer för dataset om finansieringsflöden för biologisk mångfald. Parlamentet betonar att den framtida planen för hållbar finansiering måste hjälpa finansmarknadens aktörer att förstå de risker som är förknippade med förlusten av biologisk mångfald genom att inkludera biologisk mångfald i kraven på redovisning av finansiell information.

42.

Europaparlamentet betonar betydelsen av ökade investeringar, även i naturbaserade lösningar och motsvarande initiativ, som leder till nytta för både biologisk mångfald och klimatåtgärder, som i sin tur kommer att minska klimatförändringarnas inverkan på den biologiska mångfalden, samtidigt som miljöskadliga investeringar fasas ut. Parlamentet påminner om att majoriteten av de investeringar som görs inom ramen för Parisavtalet måste användas för att bevara och återställa den biologiska mångfalden. Parlamentet beklagar att insatser för koldioxidbindning på land endast får cirka 2,5 procent av den totala budgeten för begränsning av klimatförändringar, trots potentialen hos naturliga klimatlösningar. Parlamentet efterlyser en större användning av EU:s klimatfinansiering och internationell klimatfinansiering för att skydda och återställa naturliga ekosystem som ett sätt att uppnå nytta för både den biologiska mångfalden och begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna.

43.

Europaparlamentet välkomnar EIB-gruppens beslut att anpassa all sin finansieringsverksamhet till målen i Parisavtalet och att minst 50 procent av EIB:s finansiering ska gå till klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta utvidga åtgärder för skydd och bevarande av den biologiska mångfalden inom dess finansieringsram. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna och finanssektorn för att de ska kunna anpassa sin verksamhet till Parisavtalet och att säkerställa klimatsäkring och säkring av biologisk mångfald i transaktioner och investeringar på EU-nivå och andra nivåer.

44.

Europaparlamentet påpekar att internationella organisationer såsom Internationella valutafonden (IMF), Unep och OECD är överens om att miljöbeskattning är ett viktigt verktyg för att ta itu med miljöutmaningar såsom förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet välkomnar initiativ såsom Uneps och IMF:s gröna finanspolitiska nätverk, som underlättar kunskapsdelning och dialog om en grön skattereform. Parlamentet uppmärksammar Aichimål tre och behovet av positiva incitament för bevarandet och en hållbar användning av biologisk mångfald samt mål 15 för hållbar utveckling, och behovet av att mobilisera och avsevärt öka de ekonomiska resurserna från alla källor för att bevara och på ett hållbart sätt använda biologisk mångfald och ekosystem. Parlamentet framhåller därför potentialen i rättvisa miljöskatter, som är i linje med principen om att förorenaren betalar, för att minska miljöskadorna och skapa ekonomiska resurser för naturskydd. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att omrikta sina skattesystem i riktning mot en ökad användning av miljöskatter.

45.

Europaparlamentet noterar med oro att endast 8,3 procent av de totala finansiella åtagandena är till för att vända den nedåtgående trenden för den biologiska mångfalden, vilket är den lägsta siffran sedan 2015, trots att utrotningen av arter går snabbare än någonsin förr. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka resursanslagen för att säkerställa ett långsiktigt och enhetligt skydd av den biologiska mångfalden i hela EU. Parlamentet insisterar på att nästa fleråriga budgetram bör baseras på en tillförlitlig metod för att spåra biologisk mångfald och undvika risken för att klimatåtgärder överskattas.

Skogsbruk, jordbruk, fiske och mark

46.

Europaparlamentet understryker att jordbruk och fiske, en frisk jordmån och bevarandet av biologisk mångfald är nära förbundna med varandra. Parlamentet noterar det ohållbara jordbrukets, skogsbrukets och fiskets negativa effekter på den biologiska mångfalden. Parlamentet betonar dock att ett hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske kan minska de negativa effekterna på arter, livsmiljöer och ekosystem och effekterna av klimatförändringarna.

47.

Europaparlamentet uppmanar därför EU och parterna att göra starka åtaganden för ett hållbart livsmedelssystem, jordbruk, skogsbruk och fiske, inklusive genom krav på och strategier för hållbar användning av växtskyddsmedel och näringsämnen, minskad användning av bekämpningsmedel och skydd av mark, livsmiljöer och arter som tillhandahåller viktiga ekosystemtjänster, såsom pollinering, samt ökad selektivitet för att minska de samlade effekterna på havens och kusternas ekosystem och bidra till en återhämtning av fiskbestånden i känsliga och överfiskade områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera EU-omfattande bindande minskningsmål i den kommande översynen av EU:s direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG), och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att rikta det stöd som anslås till jordbruket, skogsbruket och fisket till hållbara metoder och miljösystem.

48.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ekonomiskt stödja jordbruks- och skogsbruksmetoder som är förenliga med målen för biologisk mångfald, såsom integrerad bekämpning av skadedjur och hantering av näringsämnen, ekologiskt jordbruk, agroekologiska metoder, mark- och vattenskyddsmetoder bevarande jordbruk, trädjordbruk, silvopastorala system, bevattningsstyrning, små system eller lappsystem samt metoder för att förbättra djurskyddet.

49.

Europaparlamentet påminner om att enligt kommissionens meddelande Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar är skogarna oumbärliga för vår planets livsuppehållande system, då de täcker 30 procent av jordens landyta och står för 80 procent av dess biologiska mångfald. Parlamentet betonar att avskogning är en av de största orsakerna till minskningen av biologisk mångfald och att utsläpp från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk med koppling till avskogning är en viktig orsak till klimatförändringarna. Parlamentet uttrycker sin oro över hur EU:s konsumtion påverkar avskogningen, eftersom EU är slutkonsument av 10 procent av de produkter som är förknippade med avskogning. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en enda, gemensam definition av termen ”avskogningsfri”.

50.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en omfattande uppsättning åtgärder för att minska EU:s ekologiska fotavtryck på marken (inklusive lagstiftning) på grundval av tillbörlig aktsamhet, som säkerställer hållbara och avskogningsfria leveranskedjor för produkter som släpps ut på EU-marknaden, samt en handlingsplan för palmolja. Parlamentet anser att EU:s åtgärder mot avskogning bör ta itu med de viktigaste orsakerna, såsom palmolja, soja, nötkött och kakao. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt fasa ut alla biodrivmedel som används i EU som sannolikt orsakar indirekta ändringar av markanvändningen.

51.

Europaparlamentet betonar att skogspolitiken måste vara konsekvent, måste bekämpa förlusten av biologisk mångfald i lika hög grad som klimatförändringarnas effekter och måste öka EU:s naturliga sänkor och samtidigt skydda, bevara och öka den biologiska mångfalden.

52.

Europaparlamentet betonar att substitutionseffekten av skogsbaserade produkter inte kan kompensera för förlusten av urskogar och primärskogar, vilka betraktas som oersättliga (8) och vilka bör skyddas genom rättsliga och stimulerande instrument som är inriktade på deras komplexitet, konnektivitet och representativitet.

53.

Europaparlamentet påpekar att enligt rapporten World Population Prospects från juni 2019 förväntas världens befolkning öka med 2 miljarder människor under de kommande 30 åren, vilket kommer att öka mark- och havsanvändningens effekter på den biologiska mångfalden och koldioxidbindningen. Parlamentet noterar att den ökande förlusten av biologisk mångfald äventyrar livsmedels- och näringsförsörjningen. Parlamentet uppmanar parterna att främja en hållbar användning av biologisk mångfald i program som bidrar till en tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad näring, samtidigt som man bidrar till att uppnå målen för hållbar utveckling, med särskild hänsyn till mål 2 (ingen hunger).

Tätorter

54.

Europaparlamentet konstaterar att föroreningar, stadsutbredning, hårdgörning av mark och förstöringen av livsmiljöer är andra stora orsaker till att den biologiska mångfalden förstörs. Parlamentet påminner om att IPBES rapport om den globala bedömningen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster visar att ytan av tätorter har fördubblats sedan 1992 och att två tredjedelar av EU:s medborgare bor i tätorter. Parlamentet vill se en bättre bedömning av tätorternas och städernas roll i bevarandet av den biologiska mångfalden och att städer och lokala myndigheter görs mer delaktiga i utformningen av politiken för att skydda och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster samt när det gäller övervakning, rapportering och verifiering.

55.

Europaparlamentet vidhåller att städernas potential att bidra till att skydda den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster är underskattad. Parlamentet påminner om att ökad nytta av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och grön infrastruktur i städer och stadsnära områden förbättrar människors hälsa. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för att biologisk mångfald och ekosystemfunktioner införlivas och integreras mer i stadsarkitekturen, stadspolitiken och stadsplaneringen, och samtidigt minska koldioxidutsläppen och stärka klimatanpassningen.

56.

Europaparlamentet konstaterar att tätorter kan spela en omdanande roll inom EU när det gäller den biologiska mångfalden. Parlamentet betonar att plast- och vattenföroreningar är viktiga orsaker bakom förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet anser att en stark cirkulär ekonomi, inom ramen för den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, skulle kunna bidra till EU:s insatser för att återställa den biologiska mångfalden.

57.

Europaparlamentet beklagar att plastföroreningar och föroreningar från exempelvis vattenreningsverk, farmakologiska produkter och ohållbara jordbruksmetoder såsom intensiv användning av näringsämnen, i hög grad påverkar hälsan hos havens ekosystem.

EU:s skyddade områden

58.

Europaparlamentet efterlyser en djupgående analys av alla EU:s skyddade områden, däribland Natura 2000-områden, och kräver att de förbättras, bättre sammankopplas och utvidgas. Parlamentet understryker att det behövs en standardiserad metod för beräkning av skyddade områden och en tydlig definition av vad som utgör ett ”skyddat område” i EU. Parlamentet betonar att det mot bakgrund av den senaste IPCC-rapporten om havet och kryosfären i ett förändrat klimat behövs en heltäckande bedömning och en avsevärd utökning av EU:s kustnära och marina skyddsområden och förvaltningen av dem. Parlamentet efterlyser en utvidgning av EU:s marina skyddsområden till att omfatta mer havsområden långt ifrån land. Parlamentet betonar att inte bara kvantiteten utan även kvaliteten på skyddade områden är avgörande för att hindra förlusten av biologisk mångfald och att man därför måste lägga större tonvikt vid en god och hållbar förvaltning av dem.

59.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att vidta rättsliga åtgärder när den konstaterar att EU:s naturskyddslagstiftning inte efterlevs. Parlamentet påpekar att förfarandena måste bli mer effektiva i fråga om miljöbrott på grund av risken för oåterkallelig skada på miljön. Parlamentet betonar att man omgående måste säkerställa att naturvårdsdirektiven verkställs korrekt och att klagomål om överträdelser av lagstiftningen följs upp på ett transparent sätt.

60.

Europaparlamentet konstaterar att ett svagt genomförande av naturskyddsramen skulle kunna skapa en fientlig miljö för aktivister och naturvårdare och direkt eller indirekt utsätta dem för livsfara. Parlamentet understryker att mord på miljöaktivister och naturvårdare aktivt bör fördömas av EU.

61.

Europaparlamentet framhåller att grön infrastruktur tillhandahåller ekosystemtjänster som stöder biologisk mångfald, exempelvis genom att öka mängden ekologiska korridorer i stadsmiljöer.

Innovation, forskning och utbildning

62.

Europaparlamentet påminner om betydelsen av innovation, forskning och utveckling för att uppnå målen i 2050-visionen. Parlamentet understryker vikten av att stödja forskning och deltagarbaserad vetenskap för att öka kunskapen, särskilt i fråga om haven, varav den största delen ännu inte utforskats. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att öka budgetanslagen till Horisont Europa till 120 miljarder EUR i nästa fleråriga budgetram, till förmån för i synnerhet klustret för naturresurser, inklusive både grundforskning och tillämpad forskning, till exempel inom taxonomi, och att inleda ett uppdrag för skydd och återställande av den biologiska mångfalden inom Horisont Europa. Parlamentet uppmanar parterna att särskilt fokusera på kopplingen mellan bevarande av biologisk mångfald och nyttan för människors hälsa och ekonomiskt välstånd, och att samordna datainsamlingen.

63.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja ytterligare forskning om effekterna av markanvändning och förändrad markanvändning, inbegripet avskogning och produktion av bioenergi, på växthusgasutsläppen och att beakta resultaten i den framtida utformningen av politiken.

64.

Europaparlamentet noterar att enligt den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi, som antogs den 16 januari 2018, kan de 150 miljoner ton plast som har ackumulerats i världens hav fördubblas fram till 2030 och därmed hota mer än 660 arter och skada miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram flaggskeppsinitiativ mot plastföroreningar och deras effekter på den biologiska mångfalden. Parlamentet vill lyfta fram det specifika fallet med mikroplaster, som utgör mer än 80 procent av det marina skräpet som samlas in och äventyrar den marina biologiska mångfalden. Parlamentet välkomnar därför Ursula von der Leyens åtagande att öppna en ny front i vår kamp mot plastavfall genom att ta sig an problemet med mikroplaster. Parlamentet betonar behovet av en strategi inom ramen för den cirkulära ekonomin som lägger tonvikt vid forskning och innovation för hållbara produkter.

65.

Europaparlamentet betonar vikten av utbildning för att öka medvetenheten om biologisk mångfald och miljöskydd. Parlamentet konstaterar att skyddade områden som används för utbildningsändamål är ett relevant och effektivt verktyg för att öka allmänhetens medvetenhet och förbättra bevarandet.

Kapacitetsuppbyggnad, allmänhetens medvetenhet och medverkan av alla aktörer

66.

Europaparlamentet betonar att kapacitetsuppbyggnad och insatser för att öka medvetenheten är avgörande för ett framgångsrikt genomförande och för att skapa en större förståelse för den biologiska mångfaldens betydelse. Parlamentet välkomnar därför beslutet från COP14, där parterna, andra regeringar och givare uppmanas att tillhandahålla finansiella resurser för kapacitetsuppbyggnad, tekniskt bistånd och tekniköverföring, om de har möjlighet till det.

67.

Europaparlamentet betonar vikten av att tillhandahålla omfattande information och sträva efter större medverkan av civilsamhället och allmänheten i form av personer från olika åldersgrupper och med olika social bakgrund.

68.

Europaparlamentet uppmanar parterna att öka allmänhetens medvetenhet och främja medverkan av alla olika aktörer när det gäller att tillhandahålla skräddarsydda lösningar i samverkan med lokalsamhällen och ursprungsbefolkningar, i syfte att främja en hållbar markanvändning till förmån för ökad biologisk mångfald, på ett sätt som innebär att regionala skillnader i landskap och livsmiljöer till fullo respekteras.

69.

Europaparlamentet välkomnar avsikten att aktivt arbeta för en strategi med medverkan av olika aktörer, som är mycket viktigt för att värdesätta, skydda, bevara, på ett hållbart sätt använda och återställa den biologiska mångfalden, och betonar att ett ökat samarbete med och mellan ledningsnivåer, sektorer och privata aktörer kommer att skapa möjligheter att integrera mål för biologisk mångfald i andra politikområden. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att involvera näringslivsorganisationer och finansiella organisationer, och välkomnar kommissionens insatser för att engagera den privata sektorn i bevarandet av biologisk mångfald, särskilt genom EU:s plattform för företag och biologisk mångfald. I detta sammanhang välkomnar parlamentet initiativ från den privata sektorn, såsom koalitionen ”One Planet Business for Biodiversity”, som lanserades vid FN:s toppmöte om klimatåtgärder i New York.

70.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga en harmoniserad metod för beräkning av det ekologiska fotavtrycket från EU:s företag och deras inverkan på den biologiska mångfalden.

71.

Europaparlamentet anser att det behövs omvälvande förändringar i samhället för att ta itu med klimatförändringarna, miljöförstöringen och förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet betonar vikten av att följa principen om en rättvis omställning, som säkerställer en inkluderande och jämlik process.

72.

Europaparlamentet noterar att allmänhetens medvetenhet och tillgång till omfattande och lättbegriplig information gör det möjligt för konsumenterna att göra välgrundade inköpsval och främjar hållbar konsumtion, och insisterar därför på att detta bör ingå i en omfattande uppsättning åtgärder, särskilt när det gäller produkter som leder till avskogning, förstöring av ekosystem och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra spårbarheten och kontrollen av produkter längs deras värde- och försörjningskedjor, och därigenom säkerställa full transparens för konsumenterna.

73.

Europaparlamentet betonar behovet av att bättre utveckla miljömärkning och certifiering mot avskogning.

74.

Europaparlamentet välkomnar 2020 års möte i Internationella unionen för naturskydd och vård av naturresurserna, i Marseille, och uppmanar kommissionen att sända tydliga signaler om sitt stöd med hänsyn sina åtaganden om biologisk mångfald i detta forum.

o o

75.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 35, 31.1.2018, s. 2.

(2) EUT C 356, 4.10.2018, s. 38.

(3) Antagna texter, P8_TA(2018)0431.

(4) EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.

(5) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

(6) Konventionen om biologisk mångfald, FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning och FN:s ramkonvention om klimatförändringar.

(7) The Regional Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services for Europe and Central Asia (den regionala bedömningsrapporten för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i Europa och Centralasien). https://www.ipbes.net/system/tdf/downloads/spm_2b_eca_digital_20180622.pdf? file=1&type=node&id=28318

(8) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 23 juli 2019 – Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar (COM(2019)0352).