Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Effektiva och samordnade EU-åtgärder för att bekämpa skattebedrägeri, skatteflykt, penningtvätt och skatteparadis

(yttrande på eget initiativ)

(2020/C 429/02)

Föredragande:

Javier DOZ ORRIT

Beslut av plenarförsamlingen	20.2.2020
Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	20.7.2020
Antagande vid plenarsession	18.9.2020
Plenarsession nr	554
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	216/2/2

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Trots ansträngningar från EU:s och många regeringars sida, ikraftträdandet av viktiga EU-direktiv (direktivet om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – penningtvättsdirektivet – och direktivet mot skatteflykt) (1) och OECD:s program mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) är omfattningen av skattebedrägeri, skatteundandragande, penningtvätt och skatteflykt fortfarande mycket stor när det gäller EU-medlemsstaternas offentliga finanser.

1.2

EESK föreslår att det tas initiativ till en europeisk pakt för att på ett effektivt sätt bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt. Kommittén uppmanar Europeiska kommissionen att lägga fram ett politiskt initiativ som gör de nationella regeringarna och EU:s övriga institutioner delaktiga i arbetet för att uppnå detta mål, främja den enhällighet som krävs för detta och låta det civila samhället medverka. Samarbetet mellan medlemsstaterna bör vara paktens viktigaste pelare.

1.3

Kommittén uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att anslå nödvändiga finansiella och mänskliga resurser för en effektiv tillämpning av den befintliga EU-lagstiftningen och att de enas om en kompromiss för att anta alla nya rättsliga och administrativa åtgärder som krävs för att på ett effektivt sätt bekämpa brott och skadliga metoder på skatteområdet, penningtvätt och skatteparadisens verksamhet. En förutsättning för att uppnå detta är en fortlöpande utvärdering av resultaten av varje åtgärds tillämpning.

1.4

EESK anser att det är absolut nödvändigt att medlemsstaterna når en kompromiss för att sätta stopp för illojal och skadlig skattekonkurrens. EESK erinrar dessutom om ståndpunkterna i sitt yttrande ”Beskattning – omröstning med kvalificerad majoritet” (2), där EESK förklarar att det är nödvändigt att främja en diskussion om en gradvis övergång från enhällighetsbeslut till beslut med kvalificerad majoritet i skattefrågor.

1.5

Det civila samhällets aktiva deltagande är grundläggande för att skapa en medvetenhet bland allmänheten så att den ställer sig negativ till brott och dåliga metoder och positiv till rättvis beskattning. Civilsamhällets samarbete kommer att bidra till att pakten kan uppnås och genomföras. Det är mycket viktigt att företagare och deras organisationer deltar om den ska bli framgångsrik. Det måste säkerställas att de lagstiftningsåtgärder som antas inte får otillbörliga konsekvenser för företag som uppfyller sina skattskyldigheter genom att de åläggs en alltför tung administrativ börda. Genom ett snabbt och effektivt agerande mot skattebrott och dåliga metoder får man in de ytterligare offentliga finansiella resurser som krävs för att bidra till att finansiera planerna för återhämtning från pandemin, den gröna och digitala omställningen av ekonomin och uppbyggandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

1.6

Digitaliseringen av ekonomin kommer att medföra nya utmaningar för skattemyndigheterna eftersom nya metoder för aggressiv skatteplanering eller ekonomisk brottslighet kan uppstå, liksom skadliga metoder. Med digitaliseringen av ekonomin följer emellertid även nya möjligheter för skattemyndigheterna att bekämpa dessa metoder, tack vare ett mer effektivt administrativt samarbete och uppgiftsutbyte.

1.7

För att göra bekämpningen av dessa brott och skadliga metoder mer framgångsrik är det nödvändigt att förstärka det politiska, administrativa, polisiära och rättsliga samarbetet, såväl direkt mellan medlemsstaterna som mellan dessa och EU, stärka de rättsliga grunderna för samarbetet och anslå tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser till finansunderrättelseenheterna, skattemyndigheterna, de europeiska tillsynsstrukturerna och andra berörda aktörer i denna kamp.

1.8

För att åtgärderna ska bli mer effektiva krävs en gemensam syn på dessa brott och skadliga metoder, kopplingarna mellan dem och sambandet med ekonomisk och finansiell brottslighet och politisk korruption samt i fråga om den centrala roll som skatteparadisen spelar i och med att de underlättar och döljer sådana företeelser. Att undanröja skatteparadisens brottsliga verksamhet bör vara ett prioriterat mål för EU.

1.9

Denna politiska strategi är nödvändig under alla omständigheter, men med tanke på den situation som har uppstått till följd av covid-19-pandemin anser EESK att det är absolut nödvändigt att detta blir en prioriterad politisk och etisk fråga för unionen, de nationella regeringarna och det europeiska civilsamhället. När det behövs så stora offentliga finansiella resurser för att hantera pandemins hälsomässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser är det oacceptabelt att en avsevärd del av dessa resurser avleds på ett olagligt sätt för ett fåtal aktörers privata vinning, vilket direkt skadar det stora flertalet arbetstagare, företagare, egenföretagare, vårdbehövande personer och pensionärer som fullgör sina skattemässiga skyldigheter.

1.10

EESK stöder den nya handlingsplan för en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism (3) som kommissionen lade fram den 7 maj 2020. EESK anser att det är nödvändigt att den snabbt genomförs i praktiken. Kommittén stöder de föreslagna åtgärderna för att säkerställa ett effektivt genomförande av den nuvarande rättsliga ramen för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, fastställandet av en enhetlig EU-ram, inrättandet av ett europeiskt tillsynsorgan och de övriga delarna av planen. EU och dess medlemsstater bör inta gemensamma ståndpunkter i internationella forum, såsom arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF, inom OECD), G20 och FN. EESK ställer sig bakom kommissionens kriterium om att man i de åtgärder som vidtas bör ta hänsyn till EU:s lagstiftning om skydd av personuppgifter och EU-domstolens rättspraxis samt se till att åtgärderna innebär att den extra administrativa och finansiella bördan för medlemsstaterna och ansvariga enheter blir så liten som möjligt.

1.11

EESK uppmanar kommissionen att utvärdera den befintliga förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och att undersöka möjligheten att fastställa ytterligare kriterier för att säkerställa att alla skatteparadis står med på förteckningen. Kommittén önskar också att lämpliga åtgärder införs så att företag och privatpersoner inte kan göra omotiverade överföringar via sina finansinstitut.

1.12

EESK välkomnar införandet av skatteindikatorer i den europeiska planeringsterminen, uppmanar medlemsstaterna att följa de landsspecifika rekommendationerna i detta avseende och föreslår att kommissionen i planeringsterminen även inför ett förfarande för utvärdering av huruvida skattesystemen är effektiva, rättvisa, tillräckliga samt huruvida de fungerar korrekt.

1.13

EESK vill se att EU-direktiven även omfattar konstverk och andra tillgångar av stort värde, särskilt tillgångar som deponeras i frihamnar och tullager, och en gradvis utfasning av de system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare som inrättats i vissa medlemsstater, samt att man säkerställer transparens vad gäller innehavaraktier.

1.14

Kommittén anser att bestämmelserna om ett centralt och offentligt register över verkliga huvudmän för företag och truster i det femte direktivet mot penningtvätt bör tillämpas på skatteundandragande. Kommittén begär även att lämpliga förfaranden inrättas för att göra det lättare för små och medelstora företag att uppfylla kraven för dessa register.

1.15

EESK stöder en global lösning för beskattning av företag med en betydande digital närvaro inom ramen för OECD:s arbete, men om ingen lösning nås före utgången av 2020 bör EU återuppta sitt initiativ om beskattning av de stora digitala företagen.

1.16

Kommittén anser att direktivet mot skatteflykt bör ändras för att inbegripa bestämmelser om skattemässig behandling av jurisdiktioner med låga skatter och om repatriering av vinstutdelning eller kapitalinkomster som inte har beskattats i utlandet.

1.17

Det är nödvändigt att stödja de nationella finansunderrättelseenheterna både ekonomiskt och tekniskt, samt att främja ett nära samarbete mellan dessa och mellan skattemyndigheterna såväl som mellan de nationella polisväsendena och Europol för att avslöja skatte- och finansbrott.

1.18

EESK uppmanar kommissionen att genomföra en undersökning av den roll som skalbolag spelar i skattebedrägerier, skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt, och att den mot bakgrund av sina slutsatser ändrar direktivet mot skatteflykt, kapitalkravsdirektivet och penningtvättsdirektivet för att förhindra att brott begås och skadliga metoder underlättas via dessa direktiv.

1.19

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka konceptet med en effektiv minimibeskattning på företagsvinster och dess eventuella tillämpning.

1.20

EESK föreslår att ett kapitel med klausuler mot skattebrott, penningtvätt och aggressiv skatteplanering samt om samarbete mellan skatteförvaltningar i enlighet med WTO:s principer och normer infogas i EU:s handelsavtal och ekonomiska avtal.

2.   Bakgrund

2.1

Omfattningen av skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt är mycket stor i makroekonomiska termer, såväl i Europa som i resten av världen. Dessa brott har en tydlig transnationell dimension. Skatteparadisen spelar en avgörande roll för dessa typer av verksamhet, eftersom de tar emot och kanaliserar kapital från stora företag och privatpersoners förmögenheter, som har tillämpat skatteundandragande eller skatteflykt, tillsammans med kapital som härrör från politisk korruption och organisationer inom den kriminella ekonomin.

2.2

Det finns ingen allmänt vedertagen definition av skatteparadis. De kännetecknas dock av frånvaro av eller mycket låg beskattning, samtidigt som det normalt sett är svårt att få insyn i kunder och kapitalflöden. Skatteparadisen identifieras via förteckningar där deras bristande samarbetsvilja påvisas av att de vägrar att lämna ut information till skattemyndigheterna och samarbeta med rättsväsendet. De erkända förteckningarna är OECD:s förteckningar (4) och EU:s två förteckningar över penningtvätt och finansiering av terrorism samt skatteundandragande och skatteflykt (5). I sin monografi om finanser och utveckling (F&D) uppskattar Internationella valutafonden (IMF) att de privata förmögenheterna i finansiella offshorecentrum uppgår till 7–8,7 biljoner US-dollar (6) (8–10 % av den globala bruttonationalprodukten).

2.3

IMF uppskattar att skatteundandragande kostar regeringarna omkring 3 biljoner US-dollar per år (7). Europaparlamentet uppskattar att skatteundandragandet inom EU uppgår till 825 miljarder euro (8) och att underskottet i uppbörden av mervärdesskatt uppgår till omkring 147 miljarder euro per år, varav 50 miljarder euro härrör från gränsöverskridande karusellbedrägerier (9).

2.4

Skatteflykt innebär inte alltid att lagens bokstav överträds, men strider däremot mot lagens anda. Skatteparadisen tar emot omkring 600 miljarder US-dollar per år till följd av skatteflykt på bolagsskatteområdet (10). EU:s förluster uppgår till mellan 160 och 190 miljarder euro per år (11). Skatteflykt via sex EU-medlemsstater leder till en förlust av 42,8 miljarder euro i skatteintäkter i de övriga 22 medlemsstaterna (12). I ”F&D” bekräftar IMF att 40 % av de globala utländska direktinvesteringarna, omkring 15 biljoner US-dollar, dirigeras till skalbolag (utan ekonomisk verksamhet). Ofta sker detta i form av holdingbolag som omfattar dotterbolag som bedriver verksamhet. Merparten av dessa är baserade i fem europeiska länder (13).

2.5

Enligt FN står penningtvätt för 2–5 % av den globala bruttonationalprodukten (14). Den senaste tidens fall, såsom Danske Bank (där den första uppskattningen låg på omkring 200 miljarder euro) (15) och Swedbank (37 miljarder euro) (16), visar på bristerna i åtgärderna för att bekämpa penningtvätt, trots direktiven och tillsynsmyndigheternas arbete.

2.6

Förutom finanssektorn finns det andra kanaler för penningtvätt: konstmarknader och marknader för diamanter och ädelmetaller, frihamnar, tullager och särskilda ekonomiska zoner etc. Den snabba tekniska utvecklingen öppnar nya vägar via virtuella tillgångar och blockkedjor. Detsamma kan sägas om skatteundandragande och skatteflykt: vinstutdelningar och kuponger för cum-ex-transaktioner (55,2 miljarder euro), aggressiv skatteplanering, hemliga överenskommelser mellan stater och multinationella företag som betydligt minskar deras skattskyldigheter, system för medborgarskap och uppehållstillstånd för utländska medborgare i utbyte mot investeringar. Näthandeln, plattformsekonomin och den digitala ekonomin ger å sin sida upphov till nya risker genom att skattebrott och skatteflykt underlättas, samtidigt som de skapar nya möjligheter för spårning och kontroll.

2.7

Junckerkommissionen arbetade intensivt för att motverka skattebrott och skatteflykt: 26 lagstiftningsinitiativ och 57 andra initiativ av olika typer. När det gäller penningtvätt och finansiering av terrorism är två direktiv särskilt nämnvärda, nämligen det fjärde och det femte penningtvättsdirektivet (2015 och 2018). Införlivandet av det femte direktivet slutfördes i januari 2020 och medför förbättringar när det gäller identifiering av huvudmän, informationsutbyte och samarbete mellan finansunderrättelseenheter, ett utvidgat tillämpningsområde för skattskyldiga enheter och kontroll av virtuella valutor. De praktiska resultaten är dock inte tillfredsställande. Många brister och luckor kvarstår, även om kommissionen agerar mycket aktivt inom ramen för sina begränsade befogenheter (utvärdering från 2019) (17). Revisionsrätten inledde nyss en revision för att utvärdera hur effektiv kampen mot penningtvätt är inom banksektorn (18), och kommissionen har väckt talan mot tre medlemsstater vid EU-domstolen på grund av deras otillfredsställande genomförande av det fjärde penningtvättsdirektivet (19).

2.8

Kommissionen lade den 7 maj 2020 fram en ny handlingsplan för en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism (20) och en delegerad förordning (21) med en förteckning över länder och jurisdiktioner som inte samarbetar i detta syfte. Planen utgår från bedömningen av skillnaderna i genomförandet av det befintliga regelverket och ”de allvarliga brister i kontrollen av regelefterlevnaden” som konstaterats, syftar till ”nolltolerans inom Europeiska unionen när det gäller olagliga pengar” och består av sex pelare: — Säkerställa en effektiv tillämpning av det nuvarande regelverket, till att börja med genom ett fullständigt införlivande av penningtvättsdirektiven. — Fastställa ett enhetligt regelverk genom ett ändrat direktiv och en förordning. — Fastställa förfaranden och skapa ett tillsynsorgan på EU-nivå genom ett lagstiftningsförslag. — Inrätta en mekanism för stöd och samordning för finansunderrättelseenheter och koppla samman de nationella centrala bankkontoregistren. — Tillämpa de straffrättsliga bestämmelserna och stärka informationsutbytet. — Stärka den internationella dimensionen av EU:s regelverk. Fyra lagstiftningsförslag kommer att läggas fram under första kvartalet 2021 för att utveckla dessa pelare.

2.9

Det andra område som kommissionen har arbetat mycket aktivt med är skatteflykt, i samband med initiativen om beskattning av den digitala ekonomin och en gemensam bolagsskattebas. Syftet med kommissionens strategi är att uppnå ”effektiv beskattning”, där de multinationella företagen betalar skatt på den plats där värdet genereras, i linje med OECD:s handlingsplan mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster, särskilt genom att begränsa urholkningen av skattebasen för företag via avdrag för ränta, royalties och andra finansiella förmåner. Den viktigaste lagstiftningen i detta sammanhang är direktivet mot skatteflykt (2016), som ändrades 2017 för att inbegripa hybrida missmatchningar (Atad 2) (22). Det är fortfarande alltför tidigt för att utvärdera resultaten. Kommissionen har även lagstiftat för att underlätta tvistlösning i händelse av dubbelbeskattning (23). En ny förordning om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen offentliggjordes 2018 (24).

2.10

Europeiska kommissionen har beaktat skatteflykt i sina lagstiftningsinitiativ om beskattning av den digitala ekonomin och bolagsskattebasen. Under 2018 lade kommissionen fram två förslag till direktiv om bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro och om beskattning av stora digitala företags inkomster. Under 2016 lade den fram två andra förslag om en gemensam bolagsskattebas och en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Den sistnämnda bolagsskattebasen är mycket viktig för att bekämpa skatteflykt. De samtida konversationer som fördes inom ramen för OECD och motståndet från några medlemsstaters sida har fördröjt antagandet av dessa direktiv. Kommissionen lade därför fram ett meddelande (2019) där den föreslår att diskussioner ska inledas om beslutsfattande med kvalificerad majoritet på beskattningsområdet.

2.11

Samarbetet mellan skattemyndigheterna och andra institutioner i medlemsstaterna via automatiskt utbyte av skatteupplysningar (25) och insyn är av grundläggande vikt. Hela sex direktiv om administrativt samarbete har antagits. Från det första direktivet, 2011/16/EU (26), till det senaste, (EU) 2018/822 (27), har skyldigheten att lämna ut uppgifter utvidgats till att omfatta uppgifter om verkliga innehavare av konton, finansiella tillgångar och transaktioner, och till alla produkter, inbegripet försäkringar och utdelningar. Framsteg har gjorts vad gäller kraven på automatiskt utbyte av upplysningar om skatteöverenskommelser (avgöranden i skattefrågor) och finansiella upplysningar om stora företag land för land (landsrapporter eller landsspecifik rapportering (28)). Användningen av finansiell information och andra uppgifter för att lagföra brott regleras genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1153 (29).

2.12

Junckerkommissionen tog itu med vissa medlemsstaters hemliga överenskommelser med multinationella företag, enligt vilka de nästan inte betalar någon skatt alls i dessa länder. Den lyckades också införa skatteindikatorer i den europeiska planeringsterminen. De senaste landsspecifika rekommendationerna visar att vissa medlemsstater inte tillämpar lagstiftningen på ett tillfredsställande sätt när det gäller aggressiv skatteplanering och att identifiera verkliga huvudmän. Samarbetet mellan medlemsstaterna kan förbättras avsevärt. Trots vissa framsteg har förekomsten av skattebedrägeri, penningtvätt och skatteflykt inte minskat generellt sett. Tvärtom, i några fall har de till och med ökat, bland annat vad gäller kapitalflödena till skalbolag.

2.13

EESK har under de senaste fem åren antagit 25 yttranden om dessa frågor. Kommittén har i allmänhet gett sitt stöd åt de åtgärder som föreslagits av kommissionen. I vissa fall har kommitténs krav gått längre än förslagen, i linje med Europaparlamentets ståndpunkt.

3.   Allmänna kommentarer och rekommendationer

3.1

Coronapandemin har gett upphov till den allvarligaste krisen sedan andra världskriget, och måste därför stå i centrum för alla ekonomiska och sociala överväganden och förslag. När det gäller ämnet för detta yttrande är det uppenbart att en drastisk minskning av den ekonomiska omfattningen av skattebrott och skatteflykt skulle ge medlemsstaterna, och även EU i sig, en del av de ekonomiska resurser som krävs för att hantera de hälsomässiga, ekonomiska och sociala följderna av pandemin. EESK anser att det nu mer än någonsin är en oundviklig politisk och moralisk nödvändighet att EU-institutionerna, de nationella regeringarna och det civila samhället vidtar alla åtgärder som krävs för att kontinuerligt och effektivt bekämpa skattebrott och skatteflykt. Det är dessutom en brådskande fråga.

3.2

Det huvudsakliga syftet med detta yttrande är att utifrån en helhetssyn och enligt de åsikter som EESK har uttryckt i sina tidigare yttranden utforma förslag för att mer effektivt bekämpa dessa brott. Det är viktigt att beakta förhållandet mellan de olika typerna av skattebrott, och förhållandet mellan dessa och skatteflykt via gemensamma kanaler som sammanstrålar i skatteparadisen.

3.3

EESK välkomnar kommissionens och Europaparlamentets vilja att främja initiativ mot skattebrott, skatteundandragande och illojal skattekonkurrens, och beklagar att några av de viktigaste initiativen, exempelvis om bolagsskatt, momsbedrägeri och aggressiv skatteplanering, har blockerats eller riskerar att urvattnas av några medlemsstater, och även på grund av det bristande samarbetet mellan dem.

3.4

EESK föreslår att det tas initiativ till en europeisk pakt för att på ett effektivt sätt bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt. Kommittén uppmanar Europeiska kommissionen att lägga fram ett politiskt initiativ som gör de nationella regeringarna och övriga europeiska institutioner delaktiga i genomförandet av denna pakt. Samarbete mellan medlemsstaterna bör vara en av pelarna i pakten.

3.5

För paktens effektiva genomförande bör EU och dess medlemsstater få ytterligare resurser för att skapa tillväxt och på så vis finansiera planerna för återhämtning från den kris som pandemin har gett upphov till, den gröna och digitala omställningen av deras ekonomier och för att bygga upp en stabil europeisk pelare för sociala rättigheter. Med respekt för medlemsstaternas suveränitet på beskattningsområdet uppmanar kommittén de politiskt ansvariga i EU och de nationella regeringarna att de, med den ansvarskänsla och generositet som de dystra tider vi lever i kräver, enas om innehållet i den pakt som EESK föreslår. Enligt EESK:s åsikt bör ett samförstånd för att uppnå en europeisk pakt mot skattebrott, skatteflykt samt penningtvätt och finansiering av terrorism grundas på a) ett åtagande från medlemsstaternas och EU-institutionernas sida att vidta alla ytterligare nödvändiga rättsliga och administrativa åtgärder för att på ett effektivt sätt bekämpa dessa brott och skadliga metoder, b) en starkare politisk vilja till samarbete mellan medlemsstaterna, och mellan dem och EU-institutionerna, som leder till inrättandet av effektiva förfaranden för administrativt, polisiärt och rättsligt samarbete för att uppnå paktens mål, c) ett åtagande från medlemsstaternas sida för att sätta stopp för illojal skattekonkurrens och häva dödläget för de direktiv som har en anknytning till paktens mål, och d) att civilsamhällets organisationer görs delaktiga i pakten.

3.6

Det är av grundläggande vikt att civilsamhällesorganisationernas deltar i denna överenskommelse och i insatserna för att skapa ett starkt socialt medvetande om skattefrågor. Det är mycket viktigt för EU:s invånare att det finns tillräckliga resurser för offentliga tjänster av god kvalitet – i dag särskilt när det gäller hälsa och forskning – och tillräckliga system för socialt skydd. De företag som uppfyller sina skattskyldigheter, vilket är en majoritet av dem, vill se ett slut på det skatteundandragande och den skatteflykt som vissa företag sysslar med och som skapar illojal konkurrens mellan dem.

3.7

EESK instämmer i Europaparlamentets åsikt att ”(…) rättvis beskattning och en beslutsam kamp mot skattebedrägeri, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och penningtvätt spelar en viktig roll för att skapa ett rättvist samhälle och en stark ekonomi, samtidigt som det sociala kontraktet och rättsstatsprincipen skyddas” (30). Kommittén är därför oroad över det stora skattegap som dessa brott och skadliga metoder skapar i skatteintäkterna och över den senaste utvecklingen vad gäller beskattning, som har inneburit att skatteincidensen har flyttats till arbetsinkomsterna, och från den finansiella sektorn till den reala ekonomin, där skattetrycket är större på små och medelstora företag än på multinationella företag.

3.8

Införandet av skatteindikatorer i den europeiska planeringsterminen har varit ett framsteg. Resultatutvärderingen visar emellertid att finansunderrättelseenheterna, det automatiska informationsutbytet och samarbetet mellan skattemyndigheterna inte är tillfredsställande i vissa EU-medlemsstater, såväl vad gäller penningtvätt som skatteundandragande och skatteflykt. EESK föreslår att kommissionen ger skatteindikatorerna i den europeiska planeringsterminen samma ställning som andra indikatorer och att ett förfarande införs för utvärdering av huruvida skattesystemen är effektiva, rättvisa, tillräckliga samt huruvida de fungerar korrekt.

3.9

EESK stöder den nya handlingsplanen för en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism och anser att den bör genomföras utan dröjsmål. Kommittén stöder inrättandet av ett europeiskt tillsynsorgan, som i största möjliga utsträckning ska förstärka samarbetet mellan skattemyndigheterna och finansunderrättelseenheterna i medlemsstaterna och ha vissa direkta befogenheter för att kontrollera och utreda berörda enheter inom alla områden och tillräckliga mänskliga och tekniska resurser för att anpassa sig till den kontinuerliga utvecklingen av brotten. Kommittén uppmanar kommissionen att, som den lämpligaste formen för detta, undersöka möjligheterna att inrätta ett EU-organ i syfte att bekämpa skattebrott samt ekonomisk och finansiell brottslighet och penningtvätt och att övervaka efterlevnaden av lagstiftningen och de administrativa åtgärdernas effektivitet. Kommittén anser att det är nödvändigt att EU agerar samfällt i internationella forum såsom FATF (OECD), G20 och FN. Kommittén anser att kommissionen bör hjälpa medlemsstaterna att inrätta utbildningsmekanismer, såsom den europeiska skatteakademi som föreslås i yttrandet om Fiscalisprogrammet (10/2018) (31).

3.10

Den rättsliga ramen för bekämpning av penningtvätt bör möjliggöra tillgång till information om kontoinnehavare samt huvudmän för företag och truster, med respekt för dataskyddsbestämmelserna och EU-domstolens rättspraxis i fråga. Man måste säkerställa skydd för yrkesverksamma som är skyldiga att anmäla om de upptäcker misstänkta penningtvättsmetoder. EESK välkomnar att ett nytt skyddssystem för uppgiftslämnare föreslås i handlingsplanen och begär att förslaget inte skjuts upp till december 2021. Kommittén ställer sig bakom kommissionens kriterium att de åtgärder som vidtas måste innebära att den extra administrativa och finansiella bördan för medlemsstaterna och ansvariga enheter blir så liten som möjligt.

3.11

Kontrollåtgärderna gentemot tredje parter i det femte penningtvättsdirektivet kommer endast att vara effektiva om det finns en realistisk förteckning över högriskländer. EESK förespråkar en transparent och tydlig metod och kortare utvärderingsperioder. EESK anser att den nya förteckningen, som endast innehåller 20 länder och territorier, bör antas utan dröjsmål och med några fler länder, exempelvis de länder där de senaste skandalerna har inträffat. Kommittén beklagar att vissa EU-länder har satt upp hinder för tillgång till information om transaktioner till skatteparadis.

3.12

Ekofins förteckning över skatteparadis (från 2017) vad gäller skatteundandragande och skatteflykt uppdaterades i februari i år. Till skillnad från andra förteckningar har Ekofins förteckning fördelen att den inte bara omfattar de länder som inte tillåter automatiskt informationsutbyte, utan även de länder som erbjuder speciella skatteregler till företagen. Det är diskutabelt att EU:s förteckning inte omfattar skatteparadis inom unionen. I de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen har kommissionen dock pekat ut vissa medlemsstater som undergräver andra EU-länders skattebaser. Även om risken att tas upp på den svarta listan har en avskräckande effekt ryktesmässigt sett är sanktionerna inte tillräckligt effektiva.

3.13

För att jurisdiktionerna på förteckningen ska påbörja de reformer som krävs föreslår EESK att förordningen ändras efter nästa utvärdering, så att det införs ett förbud mot finansiella transaktioner med EU för de jurisdiktioner som inte har genomfört reformer. Åtgärderna måste även omfatta företag som undviker att betala skatt. En effektiv åtgärd, som redan har införts av några medlemsstater, skulle vara att inte bevilja offentligt stöd med koppling till covid-19 till företag som genomför ej motiverade transaktioner med jurisdiktionerna på förteckningen. EESK begär dessutom att man undersöker om det är lämpligt att undanta sådana företag från offentliga upphandlingar.

3.14

Multinationella företag är verksamma globalt och har en gemensam ledning, men skattereglerna antas på nationell nivå, utan hänsyn till företagens kopplingar till andra länders system, eller till och med i direkt skattekonkurrens med dem. Vissa jurisdiktioner godkänner skattesystem som undergräver skattebaserna i andra länder. Detta, i kombination med en generell minskning av räntorna, har skapat en skattedumpning för att locka till sig utländska direktinvesteringar och har gett upphov till luckor och skillnader mellan lagstiftningarna. Många multinationella företag omstrukturerar sin verksamhet i syfte att kraftigt minska skatten. I detta sammanhang använder de sig av vissa interna transaktioner för att på ett konstgjort sätt överföra en stor del av utgifterna till territorier med medelhög eller hög skatt, medan vinsterna deklareras i jurisdiktioner med låg eller ingen skatt, där de ingår hemliga skatteöverenskommelser (avgöranden i skattefrågor) med regeringarna. Det är särskilt lätt för stora företag i den digitala ekonomin att överföra vinster under dessa förhållanden. EESK förväntar sig att denna situation kommer att förändras i och med tillämpningen av BEPS-reglerna och direktiven mot skatteflykt. Det är fortfarande för tidigt att utvärdera resultaten. För att reglerna ska vara effektiva är det absolut nödvändigt att medlemsstaterna samarbetar, vilket är huvudmålet för den europeiska pakten.

3.15

EU är ett område som är sårbart för skatteflykt (32). Rörligheten för kapital, tillgångar och personer på den inre marknaden rimmar illa med avsaknaden av samordning av skattepolitiken. Efter krisen 2008 koncentrerades utvecklingen av den ekonomiska styrningen på utgiftskontroll. Situationen har förändrats under de senaste åren, men den skattepolitiska samordningen är fortfarande bristfällig. Införandet av skatteindikatorer i den europeiska planeringsterminen är ett framsteg, som har visat att vissa medlemsstaters beskattningssystem är skadliga.

3.16

År 2009 inledde G20 en samarbetsprocess för att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt. OECD antog en ny global standard för informationsutbyte, den gemensamma rapporteringsstandarden, som grundar sig på automatiskt informationsutbyte. De flesta av jurisdiktionerna i det internationella samfundet har förbundit sig att tillämpa standarden sedan januari 2018. En allmän utvärdering av hur standarden har följts kommer att genomföras.

3.17

I EU regleras det automatiska informationsutbytet av direktivet om administrativt samarbete, som har ändrats flera gånger för att anpassa det till den gemensamma rapporteringsstandarden. Direktivet har ändrats för att utvidga kravet på automatiskt informationsutbyte till att även omfatta fysiska och juridiska personer och de huvudsakliga inkomstkällorna, men har luckor som måste rättas till. Avsaknad av uppgifter om verkliga innehavare av tillgångar och fonder, dolda mellanhänder (vissa truster, bulvanföretag, stiftelser etc.) är problem som fortfarande måste lösas, vilket tydliggjordes av skandalen med Panamadokumenten. Ett annat problem som kräver en lösning är att anonyma innehavaraktier, utan offentligt känd innehavare, fortfarande är tillåtna i vissa länder. Tillämpningsområdet för direktivet om administrativt samarbete bör utvidgas till att omfatta konstverk och andra tillgångar av högt värde som finns i frihamnar och tullager. Det är även nödvändigt att lösa problemen med de system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare som 19 medlemsstater erbjuder och som i många fall används för skattebrott.

3.18

OECD:s handlingsplan mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) är ett globalt initiativ för att bekämpa urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Rapporterna om genomförandet av var och en av handlingsplanens 15 åtgärdspunkter har olika juridisk karaktär. Några av åtgärderna utgörs av bästa praxis, medan andra motsvarar minimistandarder, vilket innebär att det är obligatoriskt för staterna att inbegripa dem i sin bolagsrätt. Vissa grundläggande frågor, såsom beskattning av den digitaliserade ekonomin eller fördelningen av beskattningsrätten mellan länderna, måste fortfarande lösas på global nivå. Några länder och organisationer i det civila samhället har kritiserat BEPS-processen och har begärt att reformen av skattesystemet på internationell nivå överlåts till FN:s expertkommitté för beskattningsfrågor. EESK anser att OECD bör slutföra sitt arbete och samarbeta med FN:s kommitté, så att de kan utbyta information och enas om gemensamma slutsatser.

3.19

Direktiven mot skatteflykt utgör hörnstenarna i EU:s strategi mot skatteflykt. De garanterar att medlemsstaterna genomför BEPS-rapporterna på ett samordnat sätt och förstärker rapporteringens rättsliga värde, eftersom efterlevnaden kontrolleras av EU-domstolen. I vissa fall går direktivens regler mot missbruk längre än BEPS, exempelvis när det gäller utflyttningsskatt, regler om utländska kontrollerade bolag, regler för att motverka hybrida missmatchningar och beträffande införandet av en allmän bestämmelse mot missbruk. Bestämmelserna om investeringar togs dock inte med till följd av motståndet från några länder, trots att kommissionen och en majoritet av medlemsstaterna förespråkade detta.

3.20

Kommissionens undersökningar av de hemliga skatteöverenskommelser som ingåtts mellan några stora multinationella företag och regeringarna i vissa EU-medlemsstater visade hur stor betydelse de processer som underlättar skatteflykt har: skattesatser på 0,05–2 % på vinster som överförts från andra europeiska länder. Som en reaktion på detta ändrade EU direktivet om administrativt samarbete och det är nu obligatoriskt för medlemsstaterna att automatiskt informera om gränsöverskridande avgöranden i skattefrågor som de undertecknar.

3.21

Till följd av en senare reform av direktivet om administrativt samarbete utvidgades det automatiska utbytet av grundläggande information för stora företag (33) till en uppdelning per land (landsrapporter (34)), i enlighet med bestämmelserna i åtgärdspunkt 13 i BEPS. Denna information är dock fortfarande inte allmänt tillgänglig. Kommissionen har föreslagit en ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (35) om årsbokslut för att göra det möjligt att offentliggöra landsrapporterna. EESK anser att åtminstone företag som får statligt stöd borde inbegripas.

3.22

Ett viktigt förslag om bolagsbeskattning som kommissionen har lagt fram är det om harmonisering av bolagsskattebasen. I sin första fas – en gemensam bolagsskattebas – beräknas skattebasen enligt gemensamma bestämmelser. I den andra fasen – en gemensam konsoliderad bolagsskattebas – konsolideras vinster och förluster som de olika dotterbolagen till ett företag eller en multinationell grupp har haft i varje medlemsstat för hela EU. Det nettoflöde som blir resultatet fördelas mellan de olika länder där företaget är verksamt och beskattas i varje land enligt en förutbestämd formel. Det finns en förhoppning om att denna konsolidering ska undanröja en stor del av den aggressiva skatteplaneringen. EESK håller med om att beskattningen bör grundas på en viktad formel som beaktar var företaget har sin försäljning, sina anställda och sina tillgångar. Värdet av immateriella rättigheter, data och andra immateriella tillgångar måste bedömas noggrant.

3.23

Enligt kommissionen och OECD har gällande skattebestämmelser inte räckt till för att fånga in inkomster från de nya affärsmodellerna i den digitala ekonomin, vilket i olika situationer och länder har lett till att digitala företag underbeskattas jämfört med traditionella företag. Kommissionen antog i mars 2018 två förslag till direktiv om beskattning av den digitala ekonomin (36), i linje med OECD:s arbete på detta område som ska avslutas 2020. Det ena förslaget är en provisorisk lösning och det andra utgör den slutliga lösningen. Enligt den provisoriska lösningen fastställs en skatt på 3 % på de stora företagens försäljning av digitala tjänster (inte på vinsten eller där värdet skapas). Förslaget är blockerat i rådet. Kommissionen förespråkar nu en global lösning inom ramen för OECD:s arbete, men om ingen lösning nås före utgången av 2020 kommer den att återuppta sitt initiativ om beskattning av de stora digitala företagen.

3.24

Såväl kommissionen som EESK (37) har förklarat att det är nödvändigt att inleda en diskussion om de nödvändiga villkoren för en gradvis övergång från enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet i skattefrågor. Tidsfristerna för att genomföra denna förändring kan vara kortare eller längre, beroende på hur känslig den skattefråga som man vill ta itu med är för medlemsstaterna.

3.25

EESK anser att de enorma utmaningar som covid-19-krisen har medfört för EU och alla dess medlemsstater innebär att ingen som helst släpphänthet kan tillåtas i fråga om dessa brott, som undergräver den ekonomiska tillväxten och de offentliga finanserna. EESK anser också att det är nödvändigt att förstärka samarbetet och solidariteten mellan medlemsstaterna, EU-institutionerna och de olika delarna av det europeiska civilsamhället.

4.   Särskilda kommentarer och rekommendationer

4.1

EESK rekommenderar att lösningen i det femte penningtvättsdirektivet, dvs. att medlemsstaterna är skyldiga att inrätta ett centraliserat och offentligt register över verkliga huvudmän för företag och truster, utvidgas till att även omfatta skatteflyktsområdet. Dessutom bör ett lämpligt förfarande inrättas som gör det möjligt att fastställa vem som är ett företags verkliga ägare om företaget är registrerat utanför EU. Alla register bör fungera på ett lämpligt och proportionellt sätt för att underlätta företagens arbete med att efterleva kraven, inte minst små och medelstora företag, som bör få tillgång till stödtjänster.

4.2

Kravet på information om de verkliga huvudmännen för alla företag och truster bör utvidgas till att även omfatta information om innehavare av innehavaraktier. EESK uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att fastställa ett förfarande som möjliggör detta eller, i fall det inte går, att förbjuda dem i EU.

4.3

De luckor som fortfarande finns i direktivet om administrativt samarbete måste åtgärdas för att utvidga det automatiska informationsutbytet till att även omfatta konstverk och andra tillgångar av högt värde i frihamnar, tullager och särskilda ekonomiska zoner.

4.4

Medlemsstaterna bör uppmanas att gradvis fasa ut system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare, som underlättar skattebrott. Detta är Europaparlamentets och EESK:s ståndpunkt i dess yttrande SOC/618 (38). Medan systemen fortfarande finns kvar bör nödvändiga kontrollåtgärder införas för att säkerställa att investerarna uppfyller sina skattskyldigheter.

4.5

Det är nödvändigt att införa åtgärder som överenskommits inom OECD och i den integrerade ramen för tekniskt bistånd när det gäller fördelning av skatteinkomster till marknader i jurisdiktioner som Indien och Kina. Direktivet mot skatteflykt bör förstärkas för att införa bestämmelser om skattebehandling av jurisdiktioner med låg skatt, särskilt vad gäller repatriering av vinstutdelning eller kapitalinkomster från dotterbolag i utlandet, om dessa inte har betalat åtminstone en minimal skatt i utlandet.

4.6

I enligt med uppmaningarna i Europaparlamentets resolution från mars 2019 (39) ber EESK kommissionen och medlemsstaterna att undersöka konceptet med en effektiv minimibeskattning på företagsvinster och dess eventuella tillämpning.

4.7

Det är nödvändigt att utöka samarbetet mellan medlemsstaternas tillsynsorgan och skattemyndigheter, särskilt när det gäller skattebrott och penningtvätt, och att främja ett förstärkt samarbete mellan Europol och de nationella polisväsendena.

4.8

De nationella finansunderrättelseenheterna bör stödjas såväl finansiellt som tekniskt så att de kan fullgöra sina uppgifter på ett effektivt sätt.

4.9

De enorma kapitalbelopp som flödar via skalbolag i EU kräver ett beslutsamt agerande från de ansvariga politikernas sida. EESK uppmanar kommissionen att genomföra en undersökning om kopplingarna mellan skalbolag och skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt (efter att ha tillämpat det första och det andra direktivet mot skatteflykt) samt penningtvätt. Mot bakgrund av de slutsatser som dras bör alla nödvändiga åtgärder införas för att förhindra att sådana brott och skadliga metoder förekommer via denna typ av företag. Direktivet mot skatteflykt, kapitalkravsdirektivet och penningtvättsdirektivet bör ändras vid behov.

4.10

EESK föreslår att ett skattekapitel med resultaten från OECD:s program mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster, liksom klausuler om bekämpning av skattebedrägeri, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och penningtvätt samt om samarbete mellan skatteförvaltningar, infogas i EU:s kommande handelsavtal, investeringsavtal, eller ekonomiska partnerskapsavtal eller i samband med översyner av gällande avtal, i enlighet med WTO:s principer och normer.

---

(1)  Penningtvättsdirektivet går även under den engelska akronymen AMLD och direktivet mot skatteflykt under den engelska akronymen Atad.

(2)  EUT C 353, 18.10.2019, s. 90.

(3)  C(2020) 2800 final.

(4)  I FATF:s förteckning över högriskjurisdiktioner finns endast två stater (Nordkorea och Iran). I FATF:s förteckning över jurisdiktioner som omfattas av ökad övervakning finns 18 länder. Båda uppdaterades den 21 februari 2020.

(5)  I förteckningen i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/855av den 7 maj 2020 (EUT L 195, 19.6.2020, s. 1) anges 20 högriskterritorier för penningtvätt och finansiering av terrorism. Den reviderade förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner i fråga om skatteundandragande och skatteflykt innehåller tolv länder, och tjugo andra övervakas.

(6)  Lipton, D., ”Shining a Light”, s. 4; och Shaxson, N.: ”Tackling Tax Havens”, s. 7, som citerar Zucman G (2017). IMF, ”F&D”, september 2019.

(7)  Bhatt, G.: ”Editor’s Letter”, IMF. Ibidem s. 2.

(8)  Europaparlamentets resolution av den 26 mars 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt, punkt 24.

(9)  Europaparlamentet, ibidem, punkterna 142 och 143.

(10)  Shaxson, N., ”Tackling Tax Havens”. IMF, ibidem s. 7.

(11)  Europaparlamentet, ibidem, punkt 19.

(12)  Europaparlamentet, ibidem, punkt 328.

(13)  Damgaard, J., Elkjaer, T. Johannesen, N. ”The Rise of Phantom Investments”, s. 11–13. IMF, ”F&D”, september 2019.

(14)  FN: UNODC ”Money Laundering and Globalization”.

(15)  Europaparlamentet, ibidem, punkterna 236 och 237.

(16)  Europaparlamentet, ibidem, punkt 235. Financial Times, den 23 mars 2020.

(17)  COM(2019) 360 final, 370 final, 371 final och 372 final av den 24 juli 2019. Rapporten om bedömningen av nyligen uppdagade fall av misstänkt penningtvätt i kreditinstitut i EU (COM(2019) 373 final) är av särskilt intresse i detta sammanhang.

(18)  Den 11 juni 2020: https://www.eca.europa.eu/en/Pages/DocItem.aspx?did=53979.

(19)  Den 2 juli 2020: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_20_1228.

(20)  C(2020) 2800.

(21)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/855 av den 7 maj 2020.

(22)  Rådets direktiv (EU) 2016/1164 (Atad) (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1) trädde i kraft den 1 januari 2020 i de medlemsstater som inte hade egen lagstiftning (2024 för resten av medlemsstaterna). Rådet direktiv (EU) 2017/952 (Atad 2) (EUT L 144, 7.6.2017, s. 1) träder i kraft den 1 januari 2022.

(23)  Rådets direktiv (EU) 2017/1852 (EUT L 265, 14.10.2017, s. 1).

(24)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1672 (EUT L 284, 12.11.2018, s. 6).

(25)  Detta system kallas även AEOI, efter engelskans ”Automatic exchange of information”.

(26)  Rådets direktiv 2011/16/EU (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(27)  Rådets direktiv (EU) 2018/822 (EUT L 139, 5.6.2018, s. 1).

(28)  På engelska: ”Country by country reporting” – CBCR.

(29)  EUT L 186, 11.7.2019, s. 122.

(30)  Europaparlamentet, ibidem, punkt 328.

(31)  EESK:s yttrande ”Fiscalis 2021–2027” (EUT C 62, 15.2.2019, s. 118).

(32)  Cobham A. och Garcia-Bernardo J., ”Time for the EU to close its own tax havens”, Tax Justice Network, 4 april 2020.

(33)  Där företaget har sina anställda och sin försäljning, deklarerar vinst och betalar skatt.

(34)  På engelska: ”Country by country reporting” – CBCR.

(35)  EUT L 182, 29.6.2013, s. 19.

(36)  COM(2018) 147 final, Förslag till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro, och COM(2018) 148 final, Förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster.

(37)  COM(2019) 8 final, Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik.

(38)  EESK:s yttrande ”System för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare i Europeiska unionen”, SOC/618 (EUT C 47, 11.2.2020, s. 81).

(39)  Europaparlamentet, ibidem, punkterna 78–85.