EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.9.2020

COM(2020) 590 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En kapitalmarknadsunion för människor och företag - en ny handlingsplan

INLEDNING

I sitt inledningsanförande inför Europaparlamentet sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, ”Låt oss äntligen fullborda kapitalmarknadsunionen.” I den här handlingsplanen anges de viktigaste åtgärderna för att förverkliga det åtagandet.

Europaparlamentet och medlemsstaterna har ofta uttryckt och upprepat sitt stöd för en kapitalmarknadsunion. I december 2019 kom medlemsstaterna överens om rådets slutsatser 1 om hur kapitalmarknaden ska kunna fördjupas. I sitt initiativbetänkande (INI) 2 från september 2020 uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att förverkliga kapitalmarknadsunionen.

Kommissionen antog sin första handlingsplan för kapitalmarknaden 2015 3 . Sedan dess har EU gjort stora framsteg med att få de olika delarna på plats. Fördjupningen av kapitalmarknadsunionen är dock komplex och kan inte genomföras med en enskild åtgärd. Det enda sättet att komma vidare är därför att fortsätta att vidta åtgärder inom alla områden där det kvarstår hinder för den fria rörligheten för kapital. Det är fortfarande mycket som behöver göras och nu är det dags att höja ambitionsnivån.

Behovet av ett kraftfullt politiskt stöd är större än någonsin. Kapitalmarknadsunionen kan påskynda EU:s återhämtning från covid-19-pandemin. Den kan också ge den finansiering som krävs för att genomföra den europeiska gröna given, 4 rusta Europa för den digitala tidsåldern och ta itu med unionens samhällsutmaningar. För att detta ska kunna ske kommer det att krävas stor politisk vilja att stödja de åtgärder som krävs för att genomföra kapitalmarknadsunionen. EU:s institutioner kan dock inte ensamma uppnå de resultat som eftersträvas. Marknadsaktörerna och EU-invånarna måste ta vara på de möjligheter som kapitalmarknadsunionen erbjuder om målen ska kunna förverkligas.

I november 2019 samlade kommissionen 28 ledande befattningshavare inom näringslivet, experter, företrädare för konsumenter samt forskare i ett högnivåforum om kapitalmarknadsunionen. I juni 2020 offentliggjorde forumet sin slutrapport 5 med 17 rekommendationer till kommissionen och medlemsstaterna för att främja kapitalmarknadsunionen. Kommissionen har begärt återkoppling på denna slutrapport och har fått in synpunkter från en bredare krets av berörda parter. Kommissionen har tagit hänsyn till dessa bidrag i utformningen av de åtgärder som presenteras i den här handlingsplanen.

I.VARFÖR EN KAPITALMARKNADSUNION OCH VARFÖR JUST NU?

Vad handlar kapitalmarknadsunionen om?

Kapitalmarknadsunionen är EU:s plan för att skapa en verklig inre marknad för kapital i EU. Syftet är att skapa ett flöde av investeringar och sparande i alla medlemsstater, till fördel för invånare, investerare och företag, oavsett var de finns. En fullt fungerande och integrerad kapitalmarknad skulle göra det möjligt för EU:s ekonomi att växa hållbart och bli mer konkurrenskraftig. Ett ekonomiskt starkare EU skulle vara till större nytta för sina invånare och hjälpa unionen att agera mer kraftfullt globalt.

Kapitalmarknadsunionen är avgörande för att alla de viktigaste målen för den ekonomiska politiken ska kunna uppnås: återhämtning efter covid-19, en inkluderande och motståndskraftig ekonomi för alla, omställning till en digital och hållbar ekonomi samt strategiskt öppet oberoende i en allt mer komplicerad global ekonomisk omvärld. För att uppfylla dessa mål krävs enorma investeringar som inte kan genomföras med enbart offentliga medel och traditionell finansiering genom banklån. Endast väl fungerande, djupa och integrerade kapitalmarknader kan erbjuda det omfattande stöd som krävs för återhämtning efter krisen och för att driva omställningen. Kapitalmarknadsunionen är inte ett mål i sig utan utgör en grundläggande politik för framsteg inom viktiga prioriteringar för EU.

Kapitalmarknadsunionen har blivit ännu mer angelägen med tanke på den kris som covid-19 har utlöst. Hushåll och företag har fått hjälp att hålla sig flytande genom offentligt stöd och banklån för att hantera kortfristiga likviditetsproblem till följd av nedstängningar. Men för att hålla sig solventa på medellång och lång sikt behöver företagen en mer stabil finansieringsstruktur. EU:s näringsliv, särskilt små och medelstora företag som utgör ryggraden i vår ekonomi, behöver mer kapital för att återhämta sig från den ekonomiska chocken och bli mer motståndskraftiga.

Det tar tid att bygga upp kapitalmarknadsunionen. Ansträngningarna för att skapa en inre marknad för kapital började med Romfördraget, men detta mål har ännu inte uppnåtts. I 2015 års handlingsplan beskrivs några av de åtgärder som behövs för att inrätta en kapitalmarknadsunion och många av dem har nu beslutats och håller på att genomföras. Detta räcker dock inte. Framstegen har gått långsamt inom vissa kontroversiella frågor. Det finns fortfarande stora hinder för en väl fungerande kapitalmarknadsunionen på många områden, däribland tillsyn, beskattning och insolvenslagstiftning. Dessa hinder har sin förklaring i historia, traditioner och kultur. De har djupa rötter och det kommer att ta tid att hantera dem.

Det finns inte någon enskild åtgärd som kan fullborda kapitalmarknadsunionen. Det enda sättet att komma vidare är att steg för steg vidta åtgärder inom alla områden där det kvarstår hinder för den fria rörligheten för kapital. För detta krävs engagemang och beslutsamhet hos alla parter. Eftersom kapitalmarknadsunionen måste byggas gradvis med hjälp av många små men betydelsefulla förändringar är det viktigt att inte förlora den övergripande visionen för kapitalmarknadsunionen ur sikte.

Visionen för kapitalmarknadsunionen

Kapitalmarknadsunionen bör skapa mervärde för alla EU-invånare oavsett var de bor och arbetar. Den bör ge invånarna i de mindre medlemsstaterna tillgång till samma förmåner som redan finns i de större etablerade finanscentrumen. Företag, även små och medelstora sådana, bör kunna få tillgång till finansiering och investerare bör kunna investera i projekt i hela EU. Kapital bör flöda dit där det kan göra störst nytta och hjälpa till att uppfylla långsiktiga samhällsbehov, särskilt med hänsyn till den gröna och digitala omställningen. Marknadsaktörerna bör gynnas av konkurrenskraftiga och transparenta marknader. Tillgång till information och infrastruktur bör vara effektiv och icke-diskriminerande.

Konsumenterna bör få större valmöjligheter i fråga om sparande och investeringar och bör vara väl informerade, även om hållbarhetsaspekter, samt ha ett ändamålsenligt skydd oavsett var de befinner sig. Valet av finansiella produkter och tjänster bör inte vara beroende av traditioner eller marknadsinflytande utan bör vara ett resultat av ett konkurrenskraftigt val. Det bör inte finnas några uttryckliga eller underförstådda hinder för gränsöverskridande investeringar. Hinder till följd av nationella skillnader i lagstiftning och tillämpning av lagar, beskattning och tillsyn bör minskas och bör inte hindra det fria flödet av kapital. Investeringsbeslut bör styras av ett enda regelverk – samma regler bör vara tillämpliga direkt och på samma sätt för alla marknadsaktörer oavsett var de befinner sig. 

Varför har det blivit ännu viktigare med en kapitalmarknadsunion nu?

1.Återhämtning

I dag prioriterar EU framför allt återhämtningen efter den aldrig tidigare skådade kris som orsakades av covid-19-utbrottet. Kommissionen har lagt fram Europeiska unionens återhämtningsinstrument (Next Generation EU) 6 – ett tillfälligt krisstöd för att bidra till att reparera de ekonomiska och sociala skador som covid-19-pandemin har orsakat, sätta fart på återhämtningen och bereda vägen för en bättre och grönare framtid för nästa generation. Dessutom har EU-institutionerna och medlemsstaterna vidtagit extraordinära åtgärder och skjutit till offentliga medel i en helt ny omfattning för att hantera hotet mot folkhälsan, skydda invånarnas sysselsättning och inkomster och hålla företagen flytande. Hittills har bankerna i stort sett fortsatt att bevilja lån till företag. Men även om denna finansiering är fullständigt avgörande för EU:s återhämtning på kort sikt kommer den inte att räcka med tanke på hur stora finansieringsbehoven är och hur länge finansieringen kommer att behövas. Marknadsfinansieringen är den livsnerv som kommer att göra det möjligt för återhämtningen och den framtida tillväxten att fortsätta på lång sikt.

Kapitalmarknadsunionen är också viktig för EU:s återhämtningsplan. Det kommer att krävas djupa och likvida kapitalmarknader för att kommissionen ska kunna få fram den nödvändiga finansieringen för EU. Samtidigt innebär en emission av denna omfattning en möjlighet för EU som finansiellt system: den kan locka fler investerare och emittenter globalt till finansiella instrument utgivna i euro, vilket skulle stärka eurons internationella betydelse.

Stater, regioner och kommuner kommer också att behöva djupa och likvida marknader för att få fram den finansiering som krävs för att stödja ekonomin, investera i offentlig infrastruktur och ta itu med de sociala behov som uppstår till följd av krisen.

Kapitalmarknadsunionen är också avgörande för att få fram privata investeringar i företag och komplettera det offentliga stödet. Med kapitalmarknadsunionen följer en rad olika finansieringsalternativ, vilket minskar beroendet av en enda finansieringskälla eller en enda finansiär och minskar finansieringsunderskottet. Företag av alla storlekar – och framför allt små och medelstora sådana – behöver stabila marknadsbaserade finansieringskällor. Detta var fallet redan innan covid-19, men det kommer att få ännu större betydelse för återhämtningen när bankernas utlåning kanske inte längre räcker till. Sannolikt kommer covid-19 att leda till en omstrukturering av många företag. Otillräcklig och bristfällig finansiering och brist på eget kapital i finansieringsstrukturen försvagar företagen och kommer att leda till att återhämtningen går långsammare, vilket försämrar EU:s position jämfört med andra ekonomier med mer diversifierade finansieringsstrukturer.

Slutligen är kapitalmarknadsunionen oerhört viktig för att skapa motståndskraft mot eventuella framtida asymmetriska chocker som enbart påverkar ett fåtal medlemsstater. Genom att skapa en stabil grund för bättre och mer geografiskt spridd privat riskdelning kommer kapitalmarknadsunionen att understödja funktionen hos bankunionen och den ekonomiska och monetära unionen. Fullbordandet av bankunionen kommer också att bidra till att de europeiska kapitalmarknaderna integreras snabbare.

2.Grön omställning och digital omvandling

För att ta itu med klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden och möta mer omfattande miljöutmaningar krävs enorma investeringar som kan bli lättare att få fram och styra med hjälp av kapitalmarknadsunionen. Den europeiska gröna given är EU:s nya tillväxtstrategi och färdplanen mot att göra EU:s ekonomi hållbar. Man uppskattar att det, jämfört med föregående tioårsperiod, kommer att behövas nya energirelaterade investeringar motsvarande 350 miljarder euro varje år för att klara 2030-målet om att minska växthusgasutsläppen med 55 % 7 . Investeringsplanen för den gröna given syftar till att främja hållbara investeringar. Men det kommer inte räcka med offentliga medel för att tillgodose dessa finansieringsbehov. Det behövs en effektiv inre kapitalmarknad för att mobilisera de medel som behövs och för att se till att hållbarhetshänsyn införlivas strikt i finansieringsbeslut. Kommissionen kommer att lägga fram en förnyad strategi för hållbar finansiering i syfte att öka de privata investeringarna i hållbara projekt och verksamheter. Med stöd av djupa kapitalmarknader kommer denna strategi att bidra till de åtgärder som anges i den europeiska gröna given för att hantera klimat- och miljörisker och integrera dem i EU:s finansiella system.

Det kommer även i fortsättningen att krävas stora privata investeringar i digitaliseringen om EU:s ekonomi ska bibehålla sin globala konkurrenskraft. Som anges redan i EU:s strategi ”Att forma EU:s digitala framtid” behöver innovativa företag finansiering som endast kapitalmarknader kan tillhandahålla. Detta beror delvis på att många av dessa företag saknar den fysiska säkerhet som krävs för banklån. Det gör det ännu mer angeläget att fördjupa kapitalmarknadsunionen. Att bemästra tekniska framsteg är också avgörande för att öka effektiviteten i EU:s finansiella sektor, förbättra tillgången till kapital och vara till större nytta för EU-invånarna och för att EU ska kunna bibehålla sin globala konkurrenskraft. Kommissionen lägger fram en strategi för digitalisering av finanssektorn 8 i syfte att ta vara på potentialen med digitalisering av finanssektorn i fråga om innovation och konkurrenskraft och samtidigt minska riskerna.

Små och medelstora företag måste få stöd i sina ansträngningar för att uppnå målen för den gröna och den digitala omställningen. Kapitalmarknadsunionen kommer att ge små och medelstora företag bättre möjligheter att få finansiering och kommer på så sätt att bidra till målen för EU:s SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU 9 från mars 2020.

Strategierna för kapitalmarknadsunionen, hållbar finansiering, digitalisering av finanssektorn och små och medelstora företag förstärker varandra. De utgör ett sammanhängande åtgärdspaket för att stärka EU:s ekonomi och göra den mer konkurrenskraftig och hållbar och för att vara till större nytta för EU:s invånare och företag.

3.En mer inkluderande ekonomi

Kapitalmarknadsunionen är också viktig för att skapa en ekonomi och ett samhälle som är mer inkluderande och har större motståndskraft. Förmågan att skapa en ekonomi för människor bygger på integrerade kapitalmarknader och lämpliga incitament för att främja investeringar i socialt och miljömässigt hållbar verksamhet. Djupa och integrerade marknader bidrar till en effektiv fördelning av kapital och är användbara under perioder av samhällsförändringar. De understöder tillväxt och sysselsättning och bidrar på så sätt till människors finansiella välmående.

Kapitalmarknadsunionen kan också göra det lättare att hantera de utmaningar som Europas åldrande befolkningar leder till. Starka marknadsbaserade pensionssystem har potential att komplettera offentliga pensioner och kan göra det lättare att tillgodose de behov som en åldrande befolkning för med sig, förutsatt att de har en bred och inkluderande utformning. De skulle därmed bidra till en rimlig och hållbar ålderspension. Ju mer utvecklade kapitalmarknaderna är desto lättare kan människor få tillgång till finansiella produkter och lösningar som motsvarar deras behov och preferenser. Syftet med kapitalmarknadsunionen är att kapitalmarknaderna ska vara till gagn för människor och ge dem både hållbara investeringsmöjligheter och ett starkt investerarskydd.

Den strategi för icke-professionella investerare som kommissionen kommer att lägga fram under första halvåret 2022 bör inriktas på enskilda investerares intressen. Den kommer att syfta till att säkerställa att icke-professionella investerare kan dra nytta av kapitalmarknaderna fullt ut och att olika rättsliga instrument innehåller samstämmiga regler. En enskild investerare bör kunna ta del av i) tillräckligt skydd, ii) opartisk rådgivning och rättvis behandling, iii) öppna marknader med en rad olika konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva finansiella tjänster och produkter, och iv) transparent, jämförbar och begriplig produktinformation. EU-lagstiftningen bör vara framåtblickande och bör avspegla den fortlöpande utvecklingen inom digitalisering och hållbarhet samt det växande behovet av pensionssparande.

4.EU:s globala konkurrenskraft och öppna strategiska oberoende

Med en kapitalmarknadsunion får mindre kapitalmarknader möjlighet att komma ikapp större och mer utvecklade kapitalmarknader och lokala företag kan växa till globala aktörer. Kapitalmarknadsunionen kan leda till att EU:s ekonomi blir mer innovativ och konkurrenskraftig, så att den kan möta den globala konkurrensen direkt. Större och mer integrerade marknader bidrar till att göra EU till en större och djupare marknad för kapital överlag, vilket gynnar inhemska investerare och gör marknaden mer attraktiv för utländska investerare Detta är inte enbart till fördel för stora företag som redan är verksamma på globala marknader. Det skapar också stora möjligheter för mindre, lokala företag med lovande affärsmodeller, som på detta sätt kan locka globala investerare och få det kapital som behövs för att utöka verksamheten och stärka sina varumärken. En stor och verkligt integrerad marknad för kapital med stöd av lämpliga skatteregler 10 kommer att utgöra den grund som EU:s finansiella företag kan bygga vidare på och stärkas av för att på allvar bli konkurrenskraftiga globalt.

En kapitalmarknadsunion är en förutsättning för att euron ska få en starkare internationell roll och för EU:s öppna strategiska oberoende. En allmänt använd valuta i internationella transaktioner är beroende av stora, likvida, djupa och dynamiska inhemska finansiella marknader som underbyggs av en trovärdig och hållbar monetär politik, finanspolitik och regleringspolitik. En livaktig, integrerad och djup kapitalmarknad kommer att göra EU mer attraktivt för globala investerare och främja inflödet av utländskt kapital. Den kommer att stärka ställningen för säkerheter i euro i den globala finanssektorn och öka motståndskraften i EU:s marknadsinfrastruktur.

Brexit har haft stor inverkan på kapitalmarknadsunionen. Detta ökar EU:s behov ytterligare av väl fungerande och integrerade kapitalmarknader. EU:s kapitalmarknader består av flera finanscentrum med varierande storlek och inriktning. Ett stärkt gemensamt regelverk och en effektiv tillsyn kommer att vara avgörande för att förhindra regelarbitrage, forumshopping och en kapplöpning mot tillsynsbotten.

EU:s inflytande över utformningen av internationella regler och standarder är också beroende av att det utvecklas starka inhemska marknader. EU behöver utveckla sin egen kritiska marknadsinfrastruktur och sina egna kritiska tjänster. Väl utvecklade marknader är en grundförutsättning för EU:s finansiella och ekonomiska oberoende. Detta går hand i hand med arbetet för att främja en starkare internationell roll för euron. Samtidigt är det viktigt att EU fortsätter att vara öppet för globala finansmarknader, för att locka investerare och stödja den globala konkurrenskraften hos företagen i EU.

II. ÅTGÄRDER

Kommissionen har till största delen genomfört de åtgärder som tillkännagavs i 2015 års handlingsplan för kapitalmarknadsunionen och i 2017 års halvtidsöversyn av handlingsplanen 11 . Europaparlamentet och medlemsstaterna kom överens om tolv av tretton lagstiftningsförslag, även ambitionsnivån i dem inte alltid är lika hög som i kommissionens förslag.

Samtidigt återstår vissa hinder för en inre marknad och de kommer att finnas kvar även när alla de lagstiftningsförslag som redan har lagts fram börjar tillämpas. Den första uppsättningen åtgärder för kapitalmarknadsunionen behöver därför kompletteras med nya åtgärder, däribland sådana som bemöter de nya utmaningar som har vuxit fram. Omställningen till en kapitalmarknadsunion är fortfarande en långsiktig EU-omfattande strukturreform som kräver tid, ansträngningar, resurser och – framför allt – ett orubbligt politiskt engagemang.

I denna nya handlingsplan lägger kommissionen fram en förteckning över åtgärder för att få till stånd avgörande framsteg mot att fullborda kapitalmarknadsunionen. De tar hänsyn till och bygger vidare på de åtgärder som kommissionen föreslog den 24 juli för att se till att kapitalmarknaderna bidrar till den ekonomiska återhämtningen.

Kommissionen åtar sig att genomföra 16 åtgärder för att uppnå de tre viktigaste målen:

(1)stödja en grön, digital, inkluderande och motståndskraftig ekonomisk återhämtning genom att göra finansieringen mer tillgänglig för företagen i EU,

(2)göra EU till en ännu säkrare plats för privatpersoners långsiktiga sparande och investeringar,

(3)integrera nationella kapitalmarknader så att de bildar en verklig inre marknad.

I bilagan till detta dokument finns ytterligare, mer teknisk information om de åtgärder som beskrivs nedan.

1.Åtgärder för att stödja en grön, digital, inkluderande och motståndskraftig ekonomisk återhämtning genom att öka företagens tillgång till finansiering

Styrkan i den ekonomiska återhämtningen efter covid-19 är helt beroende av att företagen i EU får tillgång till tillräckligt med finansiering. I dag har bankerna i EU en bättre kapitalisering än innan den senaste finanskrisen. Dessutom har EU lagt fram förslag för att förbättra bankernas förmåga att styra medel till företag och hushåll. Företagssektorn kommer dock att gå in i återhämtningsfasen med högre skuldsättningsnivåer och kommer att behöva större kapitalinvesteringar. Den höga nivån på inhemskt sparande och öppenheten för globala investerare i EU:s finansiella system bör underlätta tillgången till denna finansiering.

Företagsfinansiering genom obligationer och riskkapitalfonder har blivit allt viktigare som komplement till bankutlåning på senare år. Även detta har skett tack vare de åtgärder som har vidtagits inom ramen för den första handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen. Tillgången till vissa former av finansiering, till exempel offentligt riskkapital, är dock fortfarande begränsad. Syftet med den nya åtgärd som anges i den här handlingsplanen är att ytterligare underlätta användningen av marknadsfinansiering och att hjälpa företagen att använda alla tillgängliga finansieringskällor.

För att göra företag mer synliga för investerare i andra länder, förbättra integreringen av nationella kapitalmarknader och underlätta företagens tillgång till marknadsfinansiering krävs rättsliga ramar med rätt avvägning mellan att å ena sidan ge investerare relevant information om investeringsmöjligheter och å andra sidan i största möjliga mån minska företagens börda för att rapportera denna information.

Kommissionen kommer att ta itu med bristen på tillgängliga och jämförbara företagsuppgifter för investerare. Fragmenterad tillgång till utspridd företagsinformation och brist på kreditbetyg för företag avskräcker från gränsöverskridande och globala investeringar och missgynnar framför allt mindre nationella kapitalmarknader. Sömlös EU-omfattande tillgång till företagsuppgifter i jämförbara digitala format kommer att minska de gränsöverskridande investerarnas kostnader för att söka information och bredda investerarbasen för företag. Samtidigt kommer detta att bidra till en förbättrad integrering av mindre lokala kapitalmarknader och underlätta återhämtningen. Den information som ska ingå bör återspegla investerarnas behov och intressena hos ett bredare spektrum av användare. Därför bör detta också förbättra tillgången till och tillgängligheten hos hållbarhetsrelaterade uppgifter, styra mer investeringar mot hållbara verksamheter och bidra till målen för den europeiska gröna given.

Offentlig notering är alltför betungande och kostsam, särskilt för små och medelstora företag. En riktad förenkling av de nuvarande reglerna för notering skulle leda till sänkta efterlevnadskostnader för små och medelstora företag och undanröja ett betydande hinder för att de ska kunna utnyttja offentliga marknader. En stor administrativ börda, höga kostnader för notering och efterlevnad av noteringsreglerna avskräcker många företag från att gå in på offentliga marknader. Detta minskar utbudet av tillgängliga finansieringsalternativ för företag som vill växa. Detta får ännu större betydelse i en värld efter krisen, där framför allt mindre företag behöver obehindrad tillgång till eget kapital. Med utgångspunkt i de åtgärder som redan har vidtagits inom ramen för den första handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen för att ytterligare främja tillväxtmarknader för små och medelstora företag kommer en väl avvägd förenkling av de nuvarande reglerna att möjliggöra en mer proportionerlig behandling av små och medelstora företag utan att marknadsintegriteten och investerarskyddet försämras.

För att komplettera åtgärden för noteringsregler kommer kommissionen att fortsätta sitt arbete med att inrätta en fond för börsintroduktion av små och medelstora företag för att göra det lättare för små företag och företag med hög tillväxt att få fram kapital och finansiera sin tillväxt, särskilt inom sektorer av strategisk betydelse för EU. Covid-19-krisen förändrade EU:s ekonomiska landskap kraftigt och därför behövs en förnyad strävan efter att stödja finansiering av mindre företag och innovativa expanderande företag. Detta gör det ännu mer angeläget att en fond för börsintroduktion av små och medelstora företag inrättas snabbt och att den är ambitiös.

Kommissionen kommer också att fortsätta sitt arbete för att stödja utvecklingen av lokala offentliga marknader, framför allt genom att titta närmare på hur börsindex kan bidra till likviditet i små och medelstora företags eget kapital.

Det finns ett behov av att ge ytterligare stöd till investeringsverktyg för att styra finansiering till långsiktiga investeringsprojekt. Europeiska långsiktiga investeringsfonder är specialiserade verktyg för att ge sådan långsiktig finansiering till onoterade företag, noterade små och medelstora företag samt till hållbara energi-, transport- och samhällsinfrastrukturprojekt för att stödja grön tillväxt. Eftersom det i dag endast finns mycket få sådana paneuropeiska fonder skulle det vara lämpligt att se över den rättsliga ramen för att göra det lättare att använda dem. Förändringar i den rättsliga ramen och ökade incitament för att använda strukturen för europeiska långsiktiga investeringsfonder skulle främja införandet av paneuropeiska långsiktiga investeringsfonder och i förlängningen styra fler investeringar, även från icke-professionell investerare, till EU:s reala ekonomi.

Att återställa aktiekapitalet i finansieringsstrukturerna skulle skapa en sund strukturell grund för företagen i EU och hjälpa dem att undvika att bli allt för beroende av skuldsättning, vilket skulle kunna leda till finansieringssvårigheter för företagen i framtiden. Företagens skuldsättningsnivåer var höga redan före krisen och covid-19-pandemin har orsakat stora intäktsförluster och lett till ytterligare skuldsättning. Därför behöver företagen förbättra sin kapitalposition. Eget kapital är särskilt viktigt för snabbväxande innovativa företag i tidiga skeden och expanderande företag som vill konkurrera globalt. Eget kapital behöver också få en viktigare roll för att främja den hållbara omställningen, eftersom projekt med hållbara mål kräver finansiering under en lång period. Dessutom behöver man ta itu med snedvridningen till förmån för skuldfinansiering för att undanröja olämpliga skattelättnader för skuldfinansiering.

Att uppmuntra institutionella investerare att göra mer långsiktiga investeringar kommer att vara avgörande för att göra det lättare att återställa aktiekapital inom företagssektorn. Försäkringsbolag hör till de största institutionella investerarna. De har dock minskat sina långsiktiga tillgångar under de senaste femton åren och deras andel av investeringarna i den reala ekonomin och infrastrukturen är fortfarande begränsad. Försäkringsbolagens deltagande i långsiktiga investeringar, särskilt eget kapital, kan underlättas genom att man säkerställer att tillsynsramen på ett lämpligt sätt avspeglar försäkringsbranschens långsiktighet och dämpar effekterna på försäkringsbolagens solvens av kortsiktig turbulens på marknaden. Bankernas roll som institutionella investerare kan dessutom förstärkas ytterligare genom att man underlättar deras investeringar och ökar deras förmåga att utgå från sin stora kundbas. Banker och värdepappersföretag bör kunna göra kapitalinvesteringar i företag och fungera som ”market makers” (eller ge stöd till likviditet) och samtidigt omfattas av lämplig tillsyn.

Med sin stora kundbas har bankerna potential för att få en ännu större roll när det gäller att ge företag finansiering, utöver traditionell långivning och traditionella kapitalandelar. I de fall bankerna inte kan eller vill ge kredit kan de i stället hänvisa små och medelstora företag till alternativa finansiärer. Om en bank i dag vägrar att bevilja lån till ett litet eller medelstort företag måste den förklara skälet till att lånet inte beviljades, om det berörda företaget begär en förklaring. Om banken i stället aktivt skulle hänvisa avvisade små och medelstora företag till alternativa finansiärer skulle den hjälpa dessa företag att spara in på kostnaderna för att leta alternativ och öka den allmänna medvetenheten om marknadsbaserad finansiering. Sådana hänvisningar skulle kunna utgå från det arbete som redan har utförts inom ramen för den föregående handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen för att hjälpa bankerna att förbättra sin återkoppling när de avslår kreditansökningar från små och medelstora företag.

Kapitalmarknaderna kan också hjälpa bankerna att öka sin utlåningskapacitet för ekonomin. Bankerna kan lägga över vissa av sina lån på institutionella investerare genom att omvandla dem till omsättningsbara värdepapper. Genom denna process – som brukar kallas värdepapperisering – kan bankerna överföra kreditrisk och frigöra kapital som kan lånas ut till företag. Detta är särskilt relevant för återhämtningen när bankerna sätts under press för att bevilja kredit, i synnerhet till små och medelstora företag, och på så sätt utöka sin balansräkning. Detta skulle också kunna frigöra finansiering för den gröna omställningen genom grön värdepapperisering. Värdepapperiseringen innebär att det skapas finansiella instrument där enskilda tillgångar läggs ihop, vilket leder till stora diversifieringsvinster för investerarna. Eftersom överhettade och alltför komplicerade värdepapperiseringsmarknader bidrog till den senaste finanskrisen måste denna verksamhet regleras tillfredsställande. Nyligen föreslog kommissionen riktade ändringar i reglerna för värdepapperisering, för att bankerna skulle kunna öka sin utlåning och frigöra sina balansräkningar från nödlidande exponeringar. Med utgångspunkt i detta skulle ytterligare justeringar av reglerna kunna leda till att EU:s värdepapperiseringsmarknader i högre grad bidrar till tillhandahållandet av kredit, samtidigt som den finansiella stabiliteten upprätthålls i EU.

2.Göra EU till en ännu säkrare plats för privatpersoners långsiktiga sparande och investeringar

EU har bland det största privatsparandet i världen. Andelen icke-professionell investerare som deltar i kapitalmarknaderna är dock fortfarande mycket liten jämfört med andra ekonomier. Detta innebär att företagen i EU och EU:s ekonomi i stort går miste om välbehövliga långsiktiga investeringar. Det är också ett misslyckande med att ta till vara intressena hos de människor vars sparande ger låg eller till och med negativ real ränta. De enskilda investerare som trots allt investerar i EU:s kapitalmarknader borde i många fall kunna få högre avkastning än vad som är fallet i dag. I dagsläget gynnas icke-professionell investerare inte i tillräckligt hög grad av de investeringsmöjligheter som kapitalmarknaderna erbjuder och de kan inte tillgodose sina pensionsbehov på ett tillfredsställande sätt.

Den rättsliga ramen borde ligga till grund för ett rättvist investeringsresultat för icke-professionella investerare, bidra till att skapa tillit till och förtroende för kapitalmarknaderna och främja deras deltagande i dem. Ett ökat deltagande av icke-professionella investerare skulle göra det möjligt att styra långsiktigt sparande till företag, förbättra deras tillgång till finansiering, skynda på den ekonomiska återhämtningen och den gröna och digitala omställningen.

Pandemin och den åtföljande volatiliteten på aktiemarknaden har påverkat enskilda investerares förtroende för kapitalmarknaderna, vilket får konsekvenser för de långsiktiga investeringarna. Den har lett till att hushåll som är obenägna att ta risker går tillbaka till bankinlåning. I ett läge när ytterligare påfrestningar för de offentliga utgifterna försämrar hållbarheten i de lagstadgade pensionerna, blir det allt viktigare att använda privat finansierade pensionspotter.

Det finns flera orsaker till att icke-professionella investerare deltar i kapitalmarknader i begränsad omfattning. Begränsad jämförbarhet hos liknande investeringsprodukter som regleras i olika lagstiftning och därför omfattas av olika informationskrav hindrar icke-professionella investerare från att fatta väl underbyggda investeringsbeslut. Samtidigt finns det ofta brister i konkurrenskraften och kostnadseffektiviteten i de nuvarande strukturerna och egenskaperna hos distributionssystem för icke-professionella investerare.

Finanskunskaper är en nödvändig kompetens för att fatta bra beslut om privata finanser men många saknar ännu den typen av kompetens. Goda finanskunskaper utgör grunden för människors förmåga att fatta bra finansieringsbeslut och för deras finansiella välbefinnande. Det är också mer sannolikt att människor med finanskunskaper tar vara på de möjligheter som erbjuds av kapitalmarknader, inbegripet i fråga om hållbara investeringar.

Finanskunskaper är nödvändiga för att fatta effektiva beslut, men icke-professionella investerare bör också få ett lämpligt skydd mot komplexiteten i det finansiella systemet. EU:s regler har redan lett till skyddsåtgärder för investerarna, bland annat i form av offentliggörande av information om finansiella produkter. Den dokumentation som tas fram inom ramen för olika regler upplevs dock ofta som lång, komplicerad, svår att förstå, vilseledande och inkonsekvent och utgör därför inte något bra beslutsunderlag för icke-professionella investerare.

Dessa dokument kan också leda till alltför mycket information för avancerade investerare som kanske inte behöver samma information och skyddsåtgärder som oerfarna investerare. Det är onödigt betungande för leverantörer av finansiella tjänster att framställa dessa dokument. Dessutom finns det farhågor om att de incitament som utvecklare av investeringsprodukter betalar ut till distributörer kan skapa intressekonflikter som inverkar negativt på kvaliteten och objektiviteten hos finansiella rådgivare, trots de befintliga skyddsåtgärderna.

Finansiella rådgivare har en avgörande roll som grindvakter för det finansiella systemet. Deras kvalifikationer, kunskaper och färdigheter varierar dock fortfarande mellan medlemsstaterna. För att minska risken för vilseledande försäljning, bland annat vad gäller hållbarhetsaspekter, öka enskilda investerares förtroende för rådgivningen och skapa rättvisa villkor för marknadsaktörer som erbjuder rådgivning i olika medlemsstater bör vissa yrkesregler införas eller förbättras.

EU har en åldrande befolkning 14 . Med en längre förväntad livslängd blir det allt viktigare för alla att göra långsiktiga investeringar för att få högre hållbar avkastning och en lämplig kompletterande inkomst vid pensionen. Att erbjuda konsumenterna ett nytt paneuropeiskt alternativ för pensionssparande, den paneuropeiska privata pensionsprodukten (PEPP-produkt), är i sig ett stort steg i den riktningen. Genom att komplettera befintliga övervakningsverktyg med mer detaljerad information kommer pensionsresultattavlor att ge medlemsstaterna en mer heltäckande bild av deras pensionssystem och uppmuntra dem att ta itu med eventuella brister och dela bästa praxis. Individuella spårningssystem för pensioner kommer att hjälpa alla att få överblick över sina framtida pensionsinkomster baserat på förmånerna i alla pensionssystem som de deltar i eller förväntad avkastning från långsiktiga produkter som de investerar i. Människor bör uppmuntras att komplettera den allmänna pensionen med livslångt sparande och investeringar, inbegripet genom att delta mer aktivt i tjänstepensionssystem. Detta kommer att ge dem möjlighet att få mer tillfredsställande pensionsinkomster och göra det möjligt att finansiera den långsiktiga tillväxten i den reala ekonomin och den gröna och digitala omställningen.

3.Integrera de nationella kapitalmarknaderna i en verklig inre marknad

Storleken på EU:s kapitalmarknader motsvarar inte EU-ekonomins betydelse och det finns stort utrymme för att förstärka eurons roll som internationell valuta. Dessutom är kapitalmarknaderna i EU fortfarande uppsplittrade längs nationsgränserna. Detta hindrar aktörer på mindre lokala marknader från att dra fördel av integreringen, framför allt i fråga om tillgången till en stor investerarbas. Eftersom fördelarna med större marknader fortfarande är underutnyttjade missgynnas finansiella aktörer i EU jämfört med andra globala aktörer. Storbritanniens utträde från EU innebär att delar av finansindustrin flyttar och att det bildas en finansiell arkitektur med flera centrum. Därför är det oerhört viktigt att säkerställa ett optimalt flöde av information och kapital i hela EU.

Med de åtgärder som anges i detta avsnitt har kommissionen för avsikt att ta itu med de viktigaste kvarvarande hindren för marknadsintegration. Med utgångspunkt i de framsteg som har gjorts inom ramen för den föregående handlingsplanen syftar dessa åtgärder till att avhjälpa hinder som rör rättsliga ramar eller hinder som har sina rötter i gammal nationell praxis. Detta gäller framför allt beskattning, insolvens utanför banksektorn och bolagslagstiftning. Inom dessa områden föreslår kommissionen riktade åtgärder, med fokus på de viktigaste hinder som orsakar marknadsfragmentering och avskräcker från gränsöverskridande investeringar.

Beskattning kan utgöra ett allvarligt hinder för gränsöverskridande investeringar. Men det krävs inte nödvändigtvis en harmonisering av skattelagar eller skattesatser för att minska skattebördan vid gränsöverskridande investeringar. En betydande del av den skatterelaterade bördan beror på skiljaktiga, betungande, långvariga och bedrägeriutsatta återbetalningsförfaranden för källskatt vid gränsöverskridande investeringar. Dessa förfaranden leder till betydande kostnader som avskräcker från gränsöverskridande investeringar när avkastningsskatt på investeringar måste betalas både i medlemsstaten där investeringen görs och i investerarens medlemsstat, för att sedan återbetalas efter en lång och kostsam process. OECD:s befintliga Trace-initiativ för avtalsenliga skattelättnader och ökad efterlevnad 15 och andra EU-initiativ inom detta område, t.ex. uppförandekoden för källskatt, innehåller redan vägledning om hur en mekanism för enklare och snabbare återbetalning av skatt skulle kunna se ut.

De stora skillnaderna mellan nationella insolvenslagstiftningar är ett långvarigt strukturellt hinder för gränsöverskridande investeringar. Avvikande och ibland ineffektiva nationella lagstiftningar gör det svårt för gränsöverskridande investerare att förutse hur lång tid det kommer att ta och vad utfallet kommer att bli vid förfaranden för att återvinna värden vid konkurser, vilket gör det svårt att prissätta risker korrekt, särskilt för skuldinstrument. En harmonisering av vissa specifika områden för nationella insolvensregler eller en konvergens mellan dem skulle kunna förbättra rättssäkerheten. En regelbunden övervakning av nationella insolvenslagstiftningars effektivitet skulle dessutom ge medlemsstaterna möjlighet att jämföra sin insolvenslagstiftning med lagstiftningen i andra medlemsstater och uppmuntra medlemsstater med lagstiftning som inte ger önskat resultat att genomföra reformer. Övervakningsresultatet skulle också kunna bidra till processen för den europeiska planeringsterminen.

EU-invånarna, särskilt de unga, vill i allt större omfattning ha inflytande över hur företag drivs, framför allt när det gäller hållbarhetsfrågor. Därför måste aktieägarnas engagemang underlättas ytterligare genom att det blir enklare för alla investerare att rösta och genom att bolagshändelser blir effektivare, särskilt i ett gränsöverskridande sammanhang. Skillnaderna mellan nationella bolagslagstiftningar innebär att många gränsöverskridande investerare – särskild mindre sådana – inte kan utöva sin rösträtt. Hanteringen av komplicerade och skilda processer för bolagshändelser, till exempel för att anordna bolagsstämmor eller skicka information mellan emittenter och investerare är onödigt svår och kostsam. Riktade lagändringar tillsammans med användning av ny digital teknik bör leda till att situationen förbättras.

Efterhandeln inom EU är fortfarandet fragmenterad längs nationsgränserna, vilket försvårar gränsöverskridande investeringar. Ändringar i reglerna för att värdepapperscentraler ska kunna erbjuda gränsöverskridande avvecklingstjänster och användningen av det gränsöverskridande passet för värdepapperscentraler skulle kunna bidra till utvecklingen av en mer integrerad efterhandel i EU. Detta skulle leda till en förbättrad konkurrens mellan leverantörer av avvecklingstjänster, vilket skulle sänka investerarnas och företagens kostnader för gränsöverskridande transaktioner och stärka de gränsöverskridande investeringarna.

Det kan inte uppstå en verkligt inre marknad utan en mer integrerad syn på handeln inom EU. Konsoliderad handelsinformation kommer att ge konsoliderade uppgifter om priser på och volymer för värdepapper som handlas inom EU, vilket kommer att förbättra insynen i prissättningen på alla handelsplatser. Den bör också öka konkurrensen mellan handelsplatser. Tillsammans med den gemensamma kontaktpunkten för företagsinformation (åtgärd 1) skulle detta ge investerarna tillgång till avsevärt mycket bättre information på paneuropeisk nivå.

Investerarnas förtroende för de regler som skyddar deras gränsöverskridande investeringar och för att dessa regler kommer att tillämpas effektivt är avgörande för att uppmuntra dem att investera i en annan medlemsstat. Den diskussion som utlöstes av att de bilaterala investeringsavtalen inom EU upphävdes 16 har visat vikten av att se över systemet för skydd och underlättande av investeringar inom EU.  När gränsöverskridande investerare utövar någon av de grundläggande friheter som garanteras av EU-lagstiftningen skyddas de av EU-lagstiftningen, inbegripet EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Det är motiverat att förbättra, modernisera och harmonisera de regler som bidrar till skyddet för gränsöverskridande investeringar så mycket som möjligt för att ytterligare uppmuntra till gränsöverskridande investeringar inom EU. Ett mer konsekvent investeringsskydd i förhållande till statliga åtgärder kommer att understödja det fria flödet av investeringar inom EU och bidra till finansieringen av återhämtningen, särskilt i länder som har drabbats hårdast av krisen och där investeringsbehoven därför är störst. Förbättrade tvistlösningsmekanismer på nationell nivå och EU-nivå och andra åtgärder, såsom insamling av information om investerares rättsliga rättigheter, kommer att underlätta gränsöverskridande investeringar ännu mer.

Verkligt integrerad och konvergerande tillsyn krävs för att säkerställa verkligt rättvisa villkor för alla marknadsaktörer. Detta är en avgörande förutsättning för en välfungerande kapitalmarknadsunion. Detta kommer att vara särskilt relevant efter brexit, med flera finanscentrum runtom i EU. Det kommer att vara absolut nödvändigt med gradvisa framsteg mot en mer integrerad tillsyn av kapitalmarknaderna. På en inre marknad kommer effekterna av en misslyckad nationell tillsyn att märkas långt utanför en enskild medlemsstats gränser. Såväl nationella tillsynsmyndigheter som EU:s tillsynsmyndigheter behöver ha rätt verktyg, färdigheter och befogenheter för att kunna övervaka komplicerade värdekedjor och gruppstrukturer och för att kunna utreda eventuella fall av bedrägerier eller missbruk, särskilt i fråga om börsnoterade företag och revisorers ansvar. Omställningen till en mer enhetlig och integrerad EU-tillsyn bör inledas med steg i riktning mot ett förbättrat gemensamt regelverk för kapitalmarknader – en gemensam uppsättning regler som är direkt tillämpliga i hela EU. Därefter bör man undersöka metoder för att se till att nationella myndigheter och Esma samarbetar för att säkerställa att den nationella tillsynen också tar hänsyn till marknadens europeiska dimension.

SLUTSATSER 

Att inrätta kapitalmarknadsunionen är avgörande för att stödja såväl en motståndskraftig och inkluderande ekonomisk återhämtning som en grön och digital omställning. Detta är ett långsiktigt projekt som kräver fortlöpande och beslutsamma ansträngningar. För att göra framsteg mot kapitalmarknadsunionen måste man överbrygga hinder i form av nationella skillnader, gamla sedvänjor och rättsliga traditioner. Kapitalmarknadsunionen kan inte upprättas med ett enda penseldrag. I denna handlingsplan fastställs därför inte en enskild prioritering. I stället lyfts ett antal brådskande och strukturella utmaningar fram.

EU har gjort stora framsteg i genomförandet av den första handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen: de flesta lagstiftningsförslag har godkänts och icke-lagstiftningsåtgärderna har genomförts. Dessa åtgärder har ännu inte gett fullt mätbara effekter i praktiken, men grunden är lagd. De åtgärder som tillkännages i den här handlingsplanen kommer leda till en ytterligare omställning av EU:s finansiella system och bidra till hanteringen av de politiska och ekonomiska utmaningar som väntar. Varje åtgärd representerar i sig ytterligare en pusselbit: ett framsteg inom områden där utvecklingen har gått långsamt eller där det krävs ytterligare insatser för att förverkliga kapitalmarknadsunionen. Sammantaget leder de EU närmare visionen för kapitalmarknadsunionen: en inre marknad för kapital i hela EU för alla EU-invånare, oavsett var de bor eller arbetar.

För detta krävs stöd på högsta nivå från Europaparlamentet och medlemsstaterna och från tekniska experter inom den offentliga förvaltningen. Dessutom måste marknadsaktörerna använda sig av åtgärderna på ett bra sätt. EU kan erbjuda verktyg och skapa gynnsamma villkor, men det är främst de nationella myndigheterna som måste genomföra dem i praktiken och de privata aktörerna som måste ta initiativet, ta vara på affärsmöjligheterna och göra innovationer.

Kommissionen kommer att påbörja arbetet med de åtgärder som tillkännages i den här handlingsplanen genom att inom kort inleda offentliga samråd om den rättsliga ramen för de europeiska långsiktiga investeringsfonderna och för insolvens utanför banksektorn.

I sitt kommande arbete med åtgärderna kommer kommissionen att fullt ut följa reglerna för bättre lagstiftning och förenklingsmålet (enligt regeln ”en in, en ut”) och kommer att föra inkluderande diskussioner där alla röster kommer att få tillräckligt med utrymme för att höras. Kommissionen har också för avsikt att inte analysera lagändringar isolerat, utan ta hänsyn till ekonomiska, politiska och sociala behov. När vägen mot kapitalmarknadsunionen nu är ordentligt utstakad och effekterna av den första handlingsplanen förväntas börja synas i data, kommer kommissionen att komplettera sin regelbundna rapportering om framstegen i fråga om lagstiftningsåtgärder med övervakning av hur EU:s kapitalmarknader utvecklas, utifrån en uppsättning riktade indikatorer.

(1)

Rådets slutsatser om fördjupningen av kapitalmarknadsunionen (5 december 2019) – 14815/19.

(2)

Europaparlamentets betänkande om den fortsatta utvecklingen av kapitalmarknadsunionen: bättre tillgång till kapitalmarknadsfinansiering, särskilt för små och medelstora företag, och större möjligheter för icke-professionella investerare att delta, 2020/2036(INI).

(3)

 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion, COM(2015) 0468 final.

(4)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final.

(5)

  Slutrapport från högnivåforumet om kapitalmarknadsunionen A new vision for Europe’s capital markets   https://ec.europa.eu/info/files/200610-cmu-high-level-forum-final-report_en .

(6)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation, COM(2020) 456 final.

(7)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Höjning av Europas klimatambition för 2030, COM(2020) 562 final.

(8)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en strategi för digitalisering av finanssektorn i EU, COM(2020) 591.

(9)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU, COM(2020) 103 final.

(10)

Kommissionen kommer att anta ett lagstiftningsförslag för att uppdatera mervärdesskattereglerna för finansiella tjänster 2021.

(11)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om halvtidsöversynen av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen, COM(2017) 292 final.

(12)

Förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder (EU) nr 2015/760.

(13)

Utöver att stärka marknaden för värdepapperisering kommer kommissionen att fortsätta att undersöka möjligheten att införa ett instrument med ”dual recourse” kallat europeiska säkrade skuldpapper (ESN‐papper). Som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 av den 27 november 2019 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer kommer kommissionen att lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet senast den 8 juli 2024.

(14)

  See EU-kommissionens rapport om effekterna av demografiska förändringar, 2020 .

(15)

  https://www.oecd.org/ctp/exchange-of-tax-information/aboutthetracegroup.htm

(16)

https://ec.europa.eu/info/publication/200505-bilateral-investment-treaties-agreement_en

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.9.2020

COM(2020) 590 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan

Bilaga 1: Åtgärder och ungefärlig tidsplan

I.Åtgärder för att stödja en grön, digital, inkluderande och motståndskraftig ekonomisk återhämtning genom att öka företagens tillgång till finansiering

Åtgärd 1: Göra företag mer synliga för investerare i andra länder Kommissionen kommer att anta ett lagstiftningsförslag under tredje kvartalet 2021 i syfte att inrätta en gemensam europeisk kontaktpunkt (Esap). Denna plattform ska ge sömlös, EU-omfattande tillgång till all relevant information (inklusive finansiell och hållbarhetsrelaterad information) som företag, inbegripet finansiella företag, lämnar ut till allmänheten.	Tredje kvartalet 2021
Den information som ska ingå bör återspegla investerarnas behov och intressena hos ett bredare spektrum av användare, däribland finansiella mellanhänder och det civila samhället. Därför bör denna plattform också förbättra tillgången till och tillgängligheten hos hållbarhetsrelaterade uppgifter, styra mer investeringar mot hållbara verksamheter och bidra till målen för den europeiska gröna given 1 . Plattformen ska baseras på pilotprojektet för det europeiska instrumentet för finansiell insyn 2 (EFTG) och fungera som komplement till företagsregistrens sammankopplingssystem 3 (Bris), men kommer inte att innebära någon förändring av dess funktioner. Lagstiftningsförslaget kommer att leda till en förenkling av EU-lagstiftningen 4 om offentliggörande av företagsuppgifter. Plattformen kommer i största möjliga utsträckning att bygga på befintlig it-infrastruktur på EU-nivå och nationell nivå (databaser, register) för att undvika att företagens rapporteringsbörda ökar. All information ska lämnas i jämförbara digitala format. Detaljerna i fråga om plattformens informationstäckning, styrning och affärsmodell har ännu inte fastställts.
Åtgärd 2: Stöd för tillgång till offentliga marknader För att främja och diversifiera små och innovativa företags tillgång till finansiering kommer kommissionen senast fjärde kvartalet 2021 att bedöma om noteringsreglerna för offentliga marknader (både tillväxtmarknader för små och medelstora företag och reglerade marknader) skulle kunna förenklas ytterligare.	Fjärde kvartalet 2021
Bedömningen kommer särskilt att inriktas på följande: i) lämpligheten och konsekvensen hos definitionen av små och medelstora företag i den finansiella lagstiftningen, ii) en eventuell förenkling av ordningen för marknadsmissbruk och iii) fördelarna med att införa övergångsbestämmelser för förstagångsemittenter på reglerade marknader och tillväxtmarknader för små och medelstora företag.
Åtgärd 3: Stöd till instrument för långsiktiga investeringar Kommissionen kommer att anta ett förslag till översyn av förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder 5 (Eltif-fonder) senast fjärde kvartalet 2021, på grundval av resultatet av ett offentligt samråd som inleddes 2020 och en konsekvensbedömning.	Tredje kvartalet 2021
Vid översynen kommer bland annat följande att undersökas: i) policy för inlösen av och livslängd för Eltif-fonderna, ii) i vilken utsträckning Eltif-fonder marknadsförs i EU, iii) ändamålsenligheten hos investeringsbegränsningar för icke-professionella investerare, och iv) i vilken utsträckning det bör göras en uppdatering av förteckningen över godtagbara tillgångar och investeringar, diversifieringsreglerna, portföljsammansättningen och begränsningarna för kontantupplåning.
Åtgärd 4: Uppmuntra mer långsiktig kapitalfinansiering från institutionella investerare A.Som ett led i översynen av Solvens II 6 kommer kommissionen senast tredje kvartalet 2021 att bedöma om den rättsliga ramen skulle kunna ändras för att ytterligare främja långsiktiga investeringar från försäkringsbolag, utan att den finansiella stabiliteten och skyddet av försäkringstagarna försämras.	Tredje kvartalet 2021
Översynen av Solvens II kommer särskilt att innefatta en bedömning av om kriterierna för att kvalificera sig för klassen långfristiga aktietillgångar, beräkningen av riskmarginalen och värderingen av försäkringsbolagens skulder är lämpliga, i syfte att både undvika otillbörliga procykliska beteenden och bättre avspegla försäkringsverksamhetens långsiktiga karaktär.
B.I sitt arbete med att genomföra Basel III kommer kommissionen vid översynen av kapitalkravsförordningen 7 /kapitalkravsdirektivet 8 (som enligt planen ska antas senast första kvartalet 2021) att tillämpa den flexibilitet som ingår i Basel III för att säkerställa lämplig tillsynsbehandling av bankernas långsiktiga kapitalinvesteringar i små och medelstora företag.	Första kvartalet 2021
Översynen av kapitalkravsförordningen/kapitalkravsdirektivet syftar till att undvika att genomförandet av Basel III får en otillbörlig inverkan på bankernas långsiktiga kapitalinvesteringar i små och medelstora företag samt på bankernas och värdepappersföretagens marketmakerfunktioner.
Åtgärd 5: Hänvisning av små och medelstora företag till alternativa finansiärer I syfte att underlätta små och medelstora företags tillgång till finansiering kommer kommissionen senast fjärde kvartalet 2021 att undersöka fördelarna med och möjligheterna att inrätta ett hänvisningssystem för att ålägga banker att hänvisa små och medelstora företag vars kreditansökningar de har avvisat till leverantörer av alternativ finansiering.	Fjärde kvartalet 2021
Genomförbarhetsbedömningen kommer att innefatta en analys av effektiviteten i befintliga hänvisningssystem för banker. Kommissionen kommer också att undersöka fördelarna med att ömsesidigt kräva att alternativa finansieringsplattformar hänvisar små och medelstora företag till banker, och huruvida tillämpningsområdet för en hänvisningsordning skulle behöva utvidgas till att omfatta leverantörer av finansiering med eget kapital, matchningsplattformar och specialiserade rådgivningscentrum.
Åtgärd 6: Hjälpa bankerna att öka utlåningen till den reala ekonomin För att expandera värdepapperiseringsmarknaden i EU kommer kommissionen senast fjärde kvartalet 2021 att genomföra en omfattande översyn av EU:s ramverk för värdepapperisering 9 för både enkel, transparent och standardiserad (STS-värdepapperisering) och icke-STS-värdepapperisering 10 .	Fjärde kvartalet 2021
Översynen kommer att syfta till att stärka värdepapperiseringens roll som ett tillgängligt instrument för att göra det lättare för bankerna för att tillhandahålla hållbar och stabil finansiering till den reala ekonomin i en omvärld efter covid-19, med särskilt fokus på små och medelstora företag och den gröna omställningen. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt den nuvarande ramens förmåga att på ett adekvat sätt återspegla den faktiska risken med både STS-värdepapperiseringsinstrument och icke-STS-värdepapperiseringsinstrument, inbegripet lämpligheten hos informationskrav, förfarandet för erkännande av betydande risköverföring och tillsynsbehandlingen av kontant och syntetisk värdepapperisering, samtidigt som den finansiella stabiliteten i EU bevaras.
II.Göra EU till en ännu säkrare plats för privatpersoners långsiktiga sparande och investeringar
Åtgärd 7: Öka medborgarnas inflytande genom finanskunskaper A.För att främja en samsyn på finansiell kompetens hos offentliga myndigheter och privata organ och för att skapa en grund för utveckling av finansiell kompetens i olika tillämpningar och sammanhang kommer kommissionen att göra en genomförbarhetsbedömning för utvecklingen av en särskild EU-ram för finansiell kompetens senast andra kvartalet 2021, med utgångspunkt i relevanta befintliga ramar.	Andra kvartalet 2021
Denna åtgärd syftar till att skapa en gemensam begreppsmässig grund för EU:s offentliga myndigheter och privata organ när det gäller att utveckla strategier och utbildningstillämpningar och material som syftar till att öka den enskildes finansiella kompetens. Den kommer att baseras på relevanta befintliga ramar och följa subsidiaritetsprincipen.
B.Kommissionen kommer att bedöma om det är lämpligt att utvidga principen i artikel 6 i direktivet om hypotekslån 11 till relevant sektorsspecifik lagstiftning – direktivet om marknader för finansiella instrument 12 (Mifid), direktivet om försäkringsdistribution 13 (IDD), förordningen om en europeisk privat pensionsprodukt 14 (PEPP-produkt), direktivet om företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper 15 (fondföretag), förordningen om paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter 16 (Priip-produkter). Kommissionen kommer att göra detta i syfte att, om den får stöd av en positiv konsekvensbedömning, föreslå en övergripande samlad lagstiftning som ålägger medlemsstaterna att främja formella, icke-formella och/eller informella åtgärder för lärande som stöder konsumenternas finansiella utbildning, särskilt när det gäller ansvarsfulla investeringar.	Första kvartalet 2022
Syftet med denna åtgärd är att bygga vidare på det rättsliga prejudikat som fastställs i direktivet om hypotekslån genom att kräva att medlemsstaterna ska främja utbildningsåtgärder som stöder konsumenternas finansiella utbildning när det gäller ansvarsfulla investeringar i andra sektorsspecifika rättsakter (Mifid II, IDD, PEPP-produkter, fondföretag, Priip-produkter), om detta stöds av en positiv konsekvensbedömning och med full respekt för subsidiaritetsprincipen.
Åtgärd 8: Öka icke-professionella investerares förtroende för kapitalmarknaderna   A.Kommissionen kommer att bedöma de tillämpliga reglerna om området för incitament och offentliggörande och kommer vid behov att föreslå en ändring av den befintliga rättsliga ramen för att säkerställa att icke-professionella investerare får rättvis och tillräcklig rådgivning samt tydlig och jämförbar produktinformation.	Första kvartalet 2022
På distributionsområdet kommer bedömningen bland annat att gälla möjliga åtgärder för att i) anpassa standarderna för investerarskydd i IDD till dem som är tillämpliga enligt Mifid II, ii) uppmana distributörerna att informera kunderna om förekomsten av produkter från tredje part, iii) förbättra transparensen när det gäller incitament för kunder, och iv) införa särskilda rapporteringskrav för distributörer av produkter för icke-professionella kunder för att möjliggöra tillsyn. När det gäller offentliggörande kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt förbättring av konsumenters engagemang, digitala leveranser och samspel med viktig information som möjliggör jämförelser, interaktion och anpassning. Denna åtgärd bör omfatta förbättringar av offentliggörandet av hållbarhetsrelaterad information, vilket skulle påskynda icke-professionella investerares användning av hållbara produkter. Kommissionen kommer att slutföra bedömningen senast första kvartalet 2022. Kommissionen kommer sedan att föreslå de lagstiftningsändringar som krävs för att hantera eventuella intressekonflikter till följd av utbetalning av incitament till distributörer samt svagheter i den nuvarande ramen för offentliggörande, särskilt i syfte att öka överensstämmelsen mellan IDD, Mifid II och Priip-produkter. Om ändringarna stöds av en positiv konsekvensbedömning kommer de att ingå i IDD, Mifid II och Priip-produkter.
B.Kommissionen kommer att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av Mifid II senast fjärde kvartalet 2021/första kvartalet 2022 för att minska den administrativa bördan och informationskraven för en undergrupp av icke-professionella investerare. Detta kommer att innebära att den nuvarande kategoriseringen av icke-professionella investerare i förhållande till professionella investerare ses över eller att det införs en ny kategori av kvalificerade investerare.	Fjärde kvartalet 2021/första kvartalet 2022
Syftet med denna åtgärd är att förbättra kategoriseringen av investerare inom ramen för Mifid II i avsikt att minska den administrativa bördan för företag och lätta på onödiga skyddsåtgärder och informationskrav för en undergrupp av investerare som för närvarande klassificeras som icke-professionella investerare, trots att de har goda kunskaper om finansiella marknader och produkter. En konsekvensbedömning kommer att göras i frågan.
C.Under förutsättning att det görs en positiv konsekvensbedömning i samband med översynen av IDD senast första kvartalet 2023 och Mifid II senast fjärde kvartalet 2021 kommer kommissionen att införa ett krav på att rådgivarna ska erhålla ett certifikat som bevisar att deras kunskaper och kvalifikationer är tillräckliga för att få tillträde till yrket och visar att de deltar i fortlöpande utbildning på lämplig nivå. Syftet är att upprätthålla en tillfredsställande nivå på rådgivarnas prestationer. Dessutom kommer kommissionen senast första kvartalet 2022 att bedöma om det är genomförbart att införa en EU-märkning för finansiella rådgivare, som kan användas för att uppfylla kravet på att erhålla ett certifikat.	Första kvartalet 2023 Fjärde kvartalet 2021 Första kvartalet 2022
Genom dessa åtgärder säkerställs lika villkor för finansiella rådgivare och att kvaliteten på rådgivningen i EU förbättras ytterligare, även vad gäller hållbarhetsfrågor.
Åtgärd 9: Stöd till pensionärer A.För att stärka övervakningen av läget i fråga om tillräckliga pensioner i medlemsstaterna kommer kommissionen att försöka identifiera relevanta uppgifter och metoder för att utveckla pensionsresultattavlor med indikatorer. B.För att underlätta tillgången till skräddarsydd pensionsinformation och öka människors medvetenhet om sina framtida pensionsinkomster kommer kommissionen att sträva efter att utveckla bästa praxis för inrättandet av nationella spårningssystem.	Fjärde kvartalet 2021 Fjärde kvartalet 2021
Kommissionen kommer att skicka en begäran om råd till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) senast fjärde kvartalet 2020 för att i) identifiera de uppgifter som tjänstepensionsinstituten bör rapportera för att göra det möjligt att utveckla pensionsresultattavlor med indikatorer och ii) få myndighetens synpunkter på utvecklingen av bästa praxis för inrättandet av nationella spårningssystem. Tidsfristen för att ta emot Eiopas tekniska råd kommer att löpa fram till fjärde kvartalet 2021.
C.Kommissionen kommer att inleda en studie för att analysera praxis för automatisk inskrivning och eventuellt annan praxis för att uppmuntra till deltagande i tjänstepensionssystem, i syfte att utveckla bästa praxis för sådana system i medlemsstaterna.	Tredje kvartalet 2020
Under tredje kvartalet 2020 kommer kommissionen att inleda en extern studie för att analysera befintliga metoder för automatisk inskrivning i tjänstepensionssystem, i syfte att utveckla bästa praxis i EU. Automatisk inskrivning är en mekanism där spararna automatiskt ansluts till ett pensionssparande, såvida de inte aktivt väljer att inte delta.

III.Integrera de nationella kapitalmarknaderna i en verklig inre marknad

Åtgärd 10: Minskning av skattebördan vid gränsöverskridande investeringar För att minska de skatterelaterade kostnaderna för gränsöverskridande investerare och förebygga skattebedrägerier kommer kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsinitiativ senast fjärde kvartalet 2022, förutsatt att det görs en positiv konsekvensbedömning, och i nära samråd med medlemsstaterna, samt undersöka ytterligare sätt att införa ett gemensamt, standardiserat EU-omfattande system för källskattelättnad.	Fjärde kvartalet 2022
I detta arbete kommer hänsyn att tas till OECD:s Trace-initiativ för avtalsenliga skattelättnader och ökad efterlevnad 17 och andra EU-initiativ, t.ex. uppförandekoden för källskatt.  18
Åtgärd 11: Öka förutsägbarheten i resultatet av gränsöverskridande investeringar i fråga om insolvensförfaranden A.För att göra resultatet av insolvensförfarandena mer förutsägbart kommer kommissionen senast i mitten av 2022 att ta ett lagstiftningsinitiativ eller ett icke-lagstiftningsinitiativ för minimiharmonisering eller ökad konvergens på de områden som är centrala för insolvens utanför banksektorn.	Andra kvartalet 2022
Initiativet till ett lagstiftningsinstrument eller icke-lagstiftningsinstrument skulle kunna innehålla en definition av utlösande faktorer för insolvensförfaranden, rangordning av fordringar (avvägning mellan olika typer av borgenärers intressen, inbegripet borgenärer med eller utan säkerhetsrätt vid insolvens) och ytterligare centrala inslag såsom återvinningsåtgärder eller spårning av tillgångar. Initiativet kommer att utformas med hänsyn till resultatet av ett offentligt samråd samt råd från en expertgrupp och diskussioner med medlemsstaterna. Det kommer också att underbyggas av en konsekvensbedömning.
B.För att regelbundet bedöma effektiviteten i de nationella insolvenssystemen för lån kommer kommissionen och EBA att analysera möjligheten att göra rättsliga ändringar av rapporteringsramarna senast första kvartalet 2021. Detta kan leda till rättsliga ändringar under fjärde kvartalet 2022.	Första kvartalet 2021 Fjärde kvartalet 2022
Med utgångspunkt i erfarenheterna från den riktmärkning av nationella ramverk för verkställighet av lån 19 (inklusive insolvens) som har genomförts inom ramen för den första handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen kommer kommissionen och EBA att analysera möjligheten att göra rättsliga ändringar av rapporteringsramarna. Detta skulle göra det möjligt för EBA att regelbundet informera kommissionen om effektiviteten i verkställigheten av lån i medlemsstaterna, utan att rapporteringsbördan ökas på ett oproportionerligt sätt. I förekommande fall kommer eventuella lagändringar att föreslås under fjärde kvartalet 2022.
Åtgärd 12: Underlätta aktieägarengagemang För att underlätta investerarnas engagemang, särskilt över gränserna, kommer kommissionen att bedöma följande: i) möjligheten att införa en EU-omfattande, harmoniserad definition av aktieägare, och ii) om och hur reglerna för samverkan mellan investerare, mellanhänder och emittenter kan förtydligas och harmoniseras ytterligare när det gäller utövande av rösträtt och behandling av bolagshändelser. Kommissionen kommer också att undersöka eventuella nationella hinder för användningen av ny digital teknik på detta område.	Tredje kvartalet 2023 Fjärde kvartalet 2021
Denna bedömning kommer att göras som ett led i kommissionens utvärdering av genomförandet av det andra direktivet om aktieägares rättigheter 20 (SRD 2), som ska offentliggöras senast tredje kvartalet 2023. I detta skede, och efter att ha tagit hänsyn till marknadsutvecklingen efter det att SRD 2 och dess genomförandeförordning 21 träder i kraft i september 2020, planerar kommissionen att särskilt undersöka följande: ·tilldelning och styrkande av rättigheter samt bokföringsdatum, ·bekräftelse av rättigheter och skyldigheten att göra en avstämning, ·ordningsföljd för datum och tidsfrister, ·eventuella ytterligare nationella krav (särskilt krav på fullmakt för att utöva rösträtt), och ·kommunikation mellan emittenter och värdepapperscentraler när det gäller tidpunkt, innehåll och format. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt ändamålsenlighets- och effektivitetshänsyn samt rättssäkerhetsaspekter. Kommissionen kommer också att senast fjärde kvartalet 2021 undersöka om det finns nationella rättsliga hinder för användningen av ny digital teknik som skulle kunna göra kommunikationen mellan emittenter och aktieägare effektivare och underlätta emittenternas identifiering av aktieägare eller aktieägarnas deltagande och röstning vid bolagsstämmor.
Åtgärd 13: Utveckling av gränsöverskridande avvecklingstjänster För att förbättra det gränsöverskridande tillhandahållandet av avvecklingstjänster i EU utan att negativt påverka den finansiella stabiliteten kommer kommissionen att se över reglerna på en rad olika områden, däribland följande: i) värdepapperscentralers gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster på grundval av ett pass för värdepapperscentraler och ii) de förfaranden och villkor enligt vilka värdepapperscentraler har auktoriserats att utse kreditinstitut eller själva tillhandahålla anknutna banktjänster.	Fjärde kvartalet 2021
Detta kommer att uppnås genom en riktad översyn av förordningen om värdepapperscentraler 22 som ska genomföras under fjärde kvartalet 2021. En sådan översyn krävs enligt förordningen och kommer att underbyggas av en konsekvensbedömning. Innan lagstiftningsförslaget antas ska kommissionen senast fjärde kvartalet 2020 lägga fram en rapport om förordningen för Europaparlamentet och rådet. Denna rapport kommer att återspegla ett brett samråd med alla berörda parter, inklusive medlemsstaterna och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma).
Åtgärd 14: Konsoliderad handelsinformation För att skapa en integrerad handelsbild i hela EU och förbättra konkurrensen mellan handelsplatser kommer kommissionen att föreslå lagändringar som kommer att stödja upprättandet av en effektiv och heltäckande konsoliderad handelsinformation för aktierelaterade och aktieliknande finansiella instrument efter handel.	Fjärde kvartalet 2021
Kommissionen kommer att se till att handelsinformationen blir heltäckande och att uppgifterna i den håller tillräckligt hög kvalitet för att ge marknadsaktörerna ett mervärde, samtidigt som hänsyn tas till kostnaderna för upprättandet och användningsfallet.
Åtgärd 15: Skydd och underlättande av investeringar Kommissionen kommer att föreslå en förstärkning av ramen för skydd och underlättande av investeringar i EU.	Andra kvartalet 2021
Åtgärden kommer att struktureras utifrån tre pelare: (I)materiella regler för att säkerställa ett konsekvent och förutsägbart skydd för EU-interna investeringar, (II)bättre efterlevnad av dessa regler, vilket ska säkerställas genom effektivare tvistlösningsmekanismer på nationell nivå och/eller EU-nivå samtidigt som tillgången till nationella domstolar garanteras, (III)särskilda investeringsfrämjande åtgärder, t.ex. sammanställning av information om investerares rättigheter och möjligheter i en enda åtkomstpunkt (t.ex. på Invest EU-portalen 23 ) och främjande av mekanismer för förebyggande problemlösning från berörda parters sida samt tvistlösning i godo.
Åtgärd 16: Tillsyn Kommissionen kommer att arbeta för ett förbättrat enhetligt regelverk för kapitalmarknaderna genom att bedöma behovet av ytterligare harmonisering av EU:s regler och övervaka framstegen mot konvergens i tillsynen. Kommissionen kommer att utvärdera resultatet under fjärde kvartalet 2021 och överväga att föreslå åtgärder för en förbättrad samordning av tillsynen eller direkt tillsyn från de europeiska tillsynsmyndigheternas sida. Kommissionen håller också på att noggrant bedöma hur Wirecardmålet påverkar regleringen och tillsynen av EU:s kapitalmarknader och kommer att agera snabbt och beslutsamt för att åtgärda eventuella brister som har identifierats i EU:s rättsliga ram.	Fjärde kvartalet 2021
Med full respekt för subsidiaritetsprincipen kommer kommissionen systematiskt att bedöma om det är motiverat med ytterligare harmonisering av EU:s regler. Ett förstärkt enhetligt regelverk och effektiv tillsyn skulle skapa lika villkor för marknadsaktörerna och bidra till rättvis konkurrens dem emellan.  Vid kommande sektorsvisa lagstiftningsöversyner kommer kommissionen också att överväga hur effektiva de europeiska tillsynsmyndigheternas befogenheter att främja konvergens är när det gäller att identifiera eventuella luckor eller områden där stärkta befogenheter skulle bidra till att främja kapitalmarknadsunionen. Kommissionen kommer också att överväga om befogenheterna att främja konvergens verkligen utnyttjas inom ramen för den befintliga styrningen. Slutligen kommer kommissionen att noga övervaka om det har gjorts tillräckliga framsteg i fråga om tillsynskonvergens för att kapitalmarknadsunionen ska blomstra. Om det finns indikationer på att tillsynsstrukturen är otillräcklig för den önskade marknadsintegreringsnivån kommer en starkare samordning av tillsynen eller direkt tillsyn från de europeiska tillsynsmyndigheternas sida att övervägas vid framtida översyner. Nästa översyn ska vara klar i slutet av 2021. Kommissionen är också i färd med att göra en noggrann bedömning av hur Wirecardmålet påverkar regleringen och tillsynen av EU:s kapitalmarknad. Den kommer att ta hänsyn till slutsatserna från pågående undersökningar. Mot bakgrund av den information som kommissionen har tillgång till i detta skede väcker Wirecards kollaps frågor om effektiviteten i Wirecards bolagsstyrning, externa lagstadgade revision och tillsyn av finansiell information.

(1)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final.

(2)

  https://eftg.eu/

(3)

https://e-justice.europa.eu/content_business_registers_at_european_level-105-en.do

(4)

Framför allt insynsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG) och direktivet om icke-finansiell rapportering (Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy).

(5)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder.

(6)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet.

(7)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (Text av betydelse för EES).

(8)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG.

(9)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012.

(10)

Utöver att stärka marknaden för värdepapperisering kommer kommissionen att fortsätta att undersöka möjligheten att införa ett instrument med ”dual recourse” kallat europeiska säkrade skuldpapper (ESN‐papper). Som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 av den 27 november 2019 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer kommer kommissionen att lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet senast den 8 juli 2024.

(11)

 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010.

(12)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU.

(13)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution.

(14)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en europeisk privat pensionsprodukt.

(15)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper.

(16)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare.

(17)

 http://www.oecd.org/ctp/exchange-of-tax-information/treaty-relief-and-compliance-enhancement-trace.htm

(18)

https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/code_of_conduct_on_witholding_tax.pdf

(19)

 https://ec.europa.eu/info/publications/191203-study-loan-enforcement-laws_en

(20)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 av den 17 maj 2017 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang.

(21)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1212 av den 3 september 2018.

(22)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt om ändring av direktiven 98/26/EG och 2014/65/EU samt förordning (EU) nr 236/2012.

(23)

https://ec.europa.eu/eipp/desktop/sv/index.html?2nd-language=sv