EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 20.5.2020
COM(2020) 502 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Bulgariens nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Bulgariens konvergensprogram 2020
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 20.5.2020
COM(2020) 502 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Bulgariens nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Bulgariens konvergensprogram 2020
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Bulgariens nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Bulgariens konvergensprogram 2020
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 9.2,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser 2 , särskilt artikel 6.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,
med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,
med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,
med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och
av följande skäl:
(1)Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Bulgarien var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.
(2)Landsrapporten 2020 för Bulgarien 3 offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av hur väl Bulgarien hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 9 juli 2019 4 , med uppföljningen av tidigare års rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål. Den innehöll också en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011, vars resultat också offentliggjordes den 26 februari 2020. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Bulgarien inte har några makroekonomiska obalanser längre. Under tidigare år förekom sårbarheter i finanssektorn i kombination med hög skuldsättning och nödlidande lån i företagssektorn. Tack vare fast politisk kurs och en gynnsam makroekonomisk miljö har risken och sårbarheten minskat ytterligare, och några obalanser kan inte längre påvisas.
(3)Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin är en allvarlig folkhälsokris för invånare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftigt minskad konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och deras inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar i Europeiska unionen. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande 5 om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen, omfattande alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.
(4)Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller vidtagit nödåtgärder. Nödåtgärderna bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.
(5)Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten 6 . Klausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i förordning (EG) nr 1467/97, underlättar samordningen av budgetpolitiken under en allvarlig konjunkturnedgång. I meddelandet framför kommissionen till rådet att man bedömer att det rådande läget med en allvarlig konjunkturnedgång till följd av covid-19-pandemin innebär att villkoren för att aktivera undantagsklausulen är uppfyllda. Den 23 mars 2020 godkände medlemsstaternas finansministrar kommissionens bedömning. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på rekommendation av kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Det ger medlemsstaterna möjlighet att avvika från de budgetkrav som normalt skulle gälla samtidigt som kommissionen och rådet kan vidta de nödvändiga politiska samordningsåtgärderna inom ramen för pakten.
(6)Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa smittspridningen, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens och mildra de socioekonomiska konsekvenserna genom stödåtgärder till företag och hushåll samt för att säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att utforma de åtgärder som krävs för både en återgång till samhällen och ekonomier som fungerar normalt och till en hållbar tillväxt, där bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och man drar nytta av lärdomarna från krisen.
(7)Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära situationer. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och en snabb och smidig återgång till fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare måste dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphöra så snart de inte längre behövs. Den nuvarande krisen har visat att det behövs krisberedskap i hälso- och sjukvården, bl.a. bättre inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning. Det är centrala faktorer för arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner.
(8)Unionens lagstiftare har redan ändrat de relevanta regelverken 7 för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Ändringarna kommer att öka flexibiliteten och förenkla och effektivisera förfarandena. För att minska pressen på kassaflödena kan medlemsstaterna också använda en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Bulgarien uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa sina hårdast drabbade invånare och sektorer.
(9)Pandemins socioekonomiska konsekvenser kommer sannolikt att drabba regionerna i Bulgarien ojämnt på grund av olika specialiseringsmönster, särskilt regioner som förlitar sig på personlig direktkontakt med konsumenter. Detta innebär en stor risk för att de regionala skillnaderna ökar i Bulgarien, vilket kan förvärra den redan iakttagna tendensen mot ökande skillnader mellan huvudstaden och resten av landet och mellan stads- och landsbygdsområden. Den nuvarande situationen i kombination med risken för en tillfällig upplösning av konvergensprocessen mellan medlemsstaterna kräver riktade politiska insatser.
(10)Den 30 april 2020 lade Bulgarien fram sitt nationella reformprogram för 2020 och sitt konvergensprogram för samma år. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.
(11)Bulgarien omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del.
(12)I sitt konvergensprogram för 2020 beräknar regeringen att det samlade saldot i de offentliga finanserna försämras från ett överskott på 2,1 % av BNP 2019 till ett underskott på 3,1 % av BNP 2020. Den offentliga skuldkvoten minskade till 20,4 % 2019 och beräknas öka till 25,8 % under 2020 enligt konvergensprogrammet för 2020. De makroekonomiska och offentligfinansiella utsikterna påverkas av den höga graden av osäkerhet till följd av covid-19-pandemin.
(13)Som reaktion på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad unionsstrategi, har Bulgarien antagit budgetåtgärder för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvårdssystemet, begränsa smittspridningen och hjälpa de personer och branscher som påverkas mest. Enligt konvergensprogrammet för 2020 uppgick budgetåtgärderna till 1,3 % av BNP. Åtgärderna omfattar högre utgifter för hälso- och sjukvård samt säkerhetstjänster och sysselsättningsstöd för de krisdrabbade sektorerna. Bulgarien har dessutom aviserat åtgärder som, även om de inte påverkar budgeten direkt, kommer att bidra till likviditeten i företagen och som enligt konvergensprogrammet för 2020 uppskattas till 0,6 % av BNP. De åtgärderna omfattar garantier ställda av den statsägda bulgariska utvecklingsbanken och uppskov för bolagsskatten. Totalt sett är de åtgärder Bulgarien har vidtagit i linje med riktlinjerna i kommissionens meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på covid-19-utbrottet. Ett fullständigt genomförande av dessa åtgärder, följt av en omläggning av finanspolitikens inriktning mot en välgenomtänkt offentligfinansiell ställning på medellång sikt när det ekonomiska läget medger detta, kommer att bidra till att bevara hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.
(14)Baserat på kommissionens vårprognos 2020 beräknas Bulgariens underskott i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till 2,8 % av BNP 2020 och 1,8 % av BNP 2021. Den offentliga skuldkvoten beräknas hålla sig under 60 % av BNP 2020 och 2021.
(15)Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av att Bulgarien planerade att överträda underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020. Efter en bedömning av alla relevanta faktorer blir slutsatsen i rapporten att underskottskriteriet enligt fördraget och i förordning (EG) nr 1467/1997 är uppfyllt.
(16)Den 13 mars 2020 utlyste Bulgarien ett undantagstillstånd från den 13 mars 2020 till den 13 april 2020. Det förlängdes senare till den 13 maj 2020 och därpå till den 14 juni 2020. Den 6 april 2020 antog parlamentet ett förslag till ändring av 2020 års statsbudget, som lagts fram av regeringen. I den nya budgeten förutses ett underskott på 3,5 miljarder bulgariska lev (2,9 % av BNP) på grund av de ökade utgifterna för krisrelaterade åtgärder och den väntade minskningen av intäkterna på 2,4 miljarder. En femfaldig ökning av regeringens tak för nyemitterad skuld planeras, från 2,2 miljarder lev till 10 miljarder lev. För att stödja hälso- och sjukvårdssystemet och hantera de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin tog Bulgarien fram ett finansiellt paket på över 870 miljoner lev från flera operativa program finansierade av de europeiska struktur- och investeringsfonderna under perioden 2014–2020.
(17)Som svar på krisen införde Bulgarien en sysselsättningsfrämjande åtgärd som innebär att staten betalar 60 % av arbetstagarnas löner och sociala avgifter i upp till tre månader, på villkor att arbetsgivarna betalar återstoden och behåller arbetstagarna i anställning. De företag har rätt att söka stödet som direkt berörs av restriktioner kopplade till undantagstillståndet. Företag från andra sektorer, som kan visa på en nedgång med 20 % i intäkter i mars 2020 jämfört med mars 2019, är också berättigade till stöd.
(18)Kapitalet i Bulgariens utvecklingsbank ökades för att stödja likviditeten i ekonomin. Ett anslag på 500 miljoner lev till portföljgarantier för banker väntas ge företagen flexiblare lånevillkor, och 200 miljoner lev till garantier för räntefria lån på upp till 4 500 lev ska hjälpa friställda arbetstagare utan ersättning från arbetsgivaren eller egenföretagare. Den bulgariska utvecklingsbanken kommer vidare att förvalta ett garantiprogram på 100 miljoner euro avsett för lån till de små och medelstora företag som omfattas av det operativa programmet ”Innovation och konkurrenskraft” inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden. Fondförvaltaren av finansieringsinstrument i Bulgarien (statsägda FMFIB) såg över sin portfölj och anpassar sina instrument för företagsstöd till den rådande ekonomiska verkligheten. Bulgariens centralbank införde ett paket med åtgärder på 9,3 miljarder lev, som syftar till att bevara banksystemets resiliens och stärka systemets flexibilitet för att minska de negativa effekterna av påfrestningarna på medborgare och företag.
(19)Bulgariens ekonomi drabbades hårt av krisen, som påverkade både tjänste- och tillverkningssektorerna. De negativa effekterna förvärrades av minskad efterfrågan och utbud samt störningar i de globala värdekedjorna. De åtgärder regeringen vidtog för att klara den akuta fasen kan bidra till att mildra konsekvenserna av krisen, men det är viktigt att genomföra åtgärderna snabbt och effektivt för att skydda sysselsättningen och förbättra företagens, särskilt de små och medelstoras, samt även egenföretagarnas likviditet. Vid utformningen och genomförandet av dessa åtgärder måste banksektorns resiliens tas med i beräkningen. I överensstämmelse med kommissionens riktlinjer hävde Bulgarien exportförbud på skyddsutrustning och införde ”gröna köer” för snabba kontroller vid gränsövergångar.
(20)Covid-19 lade ytterligare sten på bördan för det bulgariska hälso- och sjukvårdssystemet, som redan kännetecknades av knapphet till följd av låg offentlig finansiering, begränsad omfattning för sjukförsäkringen, ett lågt antal sjuksköterskor och en ojämn geografisk fördelning av vårdpersonal. Det finns därför utrymme för att stärka det bulgariska hälso- och sjukvårdssystemets allmänna resiliens, tillgänglighet och kapacitet. Om mer vård (allmän och specialiserad) kunde ges via öppenvården, även på distans, skulle det avlasta sjukhusen. Parallellt borde tester och behandling erbjudas alla, oberoende av typ av sjukförsäkring. Lämplig tillgång till vårdpersonal och till de tjänster de erbjuder borde säkras i hela landet. Det är viktigt att integrera primärvården med långvarig vård och omsorg för de äldre och de mest utsatta.
(21)Enligt kommissionens prognos väntas arbetslösheten stiga till 7,0 % 2020 och sjunka till 5,8 % 2021. Sedan början av undantagstillståndet har arbetslösheten ökat snabbt i besöksnäringen, i stora städer och bland personer med högst sekundärutbildning. Regeringen har vidtagit åtgärder för att skydda sysselsättningen, särskilt system för korttidsarbete, som snabbt bör genomföras och stärkas ytterligare. I samarbete med arbetsmarknadens parter behövs i nuläget ett omfattande stöd till arbetsgivare och arbetstagare, inbegripet egenföretagare, för att förhindra ytterligare förluster av arbetstillfällen. Den nationella arbetsförmedlingens kapacitet och åtgärder måste förstärkas för att motverka de negativa effekterna på arbetsmarknaden. Ytterligare aktiverings-, kompetenshöjnings- och omskolningsinsatser kommer att krävas för att få människor tillbaka i arbete, och samtidigt behöver arbetskraften förberedas för de utmaningar och möjligheter som digitaliseringen medför. Krisen kan också få stora konsekvenser för arbetstagare i informell anställning, med begränsad tillgång till hälso- och sjukvård och socialt skydd. Riktade politiska åtgärder skulle kunna förhindra att oskyddade arbetstagare och de mest utsatta grupperna sjunker djupare i fattigdom och förbättra deras utkomstmöjligheter under återhämtningen.
(22)Covid-19-krisen drabbar sårbara grupper oproportionerligt och förvärrar redan existerande sociala problem. Den del av befolkningen som riskerar fattigdom eller social utestängning var redan hög före krisen, särskilt bland barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och romer. De sociala transfereringarna lyckas endast minska fattigdomen något. Inkomstskillnaderna var bland de högsta i EU, och skatte- och förmånssystemen var bland de sämsta på att minska skillnaderna. Krisen kräver åtgärder för att täppa till de luckor som påtalats under tidigare år, särskilt i systemet för minimiinkomst, som hör till dem i EU som lyckas sämst med att lyfta mottagare ur fattigdom. Sådant som socialt skydd för alla, även atypiska arbetstagare, egenföretagare och låginkomsthushåll, som inkomststöd, livsmedel och tillräckligt socialt stöd liksom även nödbostäder och stöd till hemlösa, är fortfarande relevant. Reformen av de sociala tjänsterna kommer att bidra till att systemet stabiliseras, och ett starkare samarbete mellan sjukvården och socialtjänsten gör det möjligt att bättre nå ut både till dem som inte klarar av att ta hand om sig själva och till personer med funktionsnedsättning. Många romska hushåll som redan befann sig i djup fattigdom före krisen behöver medlingstjänster och grundläggande tjänster och stöd.
(23)Ett ökat utbud av utbildningstjänster och en bättre kvalificerad arbetskraft skulle också starkt underbygga återhämtningen och främja en inkluderande och hållbar tillväxt på medellång sikt. Det finns fortfarande utrymme för att förbättra utbildningens kvalitet, relevans för arbetsmarknaden och inkluderande effekt i Bulgarien. Bulgarien hör till de medlemsstater där socioekonomisk bakgrund påverkar utbildningsresultaten mest. Romernas integrering i utbildningen är fortfarande en utmaning, eftersom andelen unga med högst grundskoleutbildning är särskilt hög bland romer och i landsbygdsområden. De digitala färdigheterna ligger på en låg nivå i hela befolkningen (16–74 år), även bland ungdomar (16–19 år). Om de digitala färdigheterna blir bättre, till exempel med hjälp av fler digitala examina och läroplaner, kunde arbetskraften lättare anpassa sig till de förändringar som digitaliseringen innebär och till behovet av att distansarbeta digitalt. Samtidigt saknar fortfarande 11 % av studenterna dator och/eller internet, och 2000 lärare har ingen dator. Den nuvarande situationen med distansundervisning riskerar därför att förvärra redan stora skillnader i utbildning. Om alla studenter fick bättre digitala färdigheter och tillgång till lämplig teknisk infrastruktur kunde det varaktigt påverka deras tillgång till utbildning, särskilt för utsatta grupper, däribland romer, och bidra till att färre avbryter sina studier i förtid.
(24)Krisen visade på den strategiska betydelsen av en effektiv offentlig förvaltning och en välfungerande digital förvaltning, inbegripet e-hälsa och e-upphandling. Reformer på området har fått stöd av EU, men genomförandet av dem går för långsamt, och detta har inverkat negativt på den offentliga sektorns förmåga att leverera under nedstängningsperioden. Bulgarien släpar därför efter när det gäller tillhandahållandet av e-tjänster, och medborgarnas och företagens användning av dem bör uppmuntras. Frågor som rör cybersäkerhet och säkerhet för kritisk infrastruktur behöver också angripas fullt ut. Om man ser framåt kommer en ändamålsenlig offentlig förvaltning att bli avgörande för rättidigt och effektivt genomförande av återhämtningsåtgärderna. Det är fortfarande i synnerhet viktigt med samarbete och samordning på alla förvaltningsnivåer, även när det gäller offentlig upphandling, koncessioner och marknadskontroll. Ett stabilare regelverk med bättre förutsägbarhet, verksam kontroll över hur politiken tillämpas och en lättare administrativ börda skulle förbättra företagsklimatet och främja investeringar, vilket har en positiv effekt på takten i återhämtningen.
(25)För att underlätta den ekonomiska återhämtningen är det viktigt att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar, bland annat genom relevanta reformer. Krisen lyfte fram betydelsen av digitalisering och innovation, där Bulgarien och särskilt landets små och medelstora företag redovisar resultat långt under EU-genomsnittet. En viktig aspekt här är de frekvenser som ska ingå i pionjärbanden för 5G och som inte räcker för vad som krävs för snabba och ändamålsenliga 5G-tjänster. De kända problemen i systemet för forskning och högre utbildning, såsom fragmentering, låg finansiering och begränsad kunskaps- och tekniköverföring, behöver åtgärdas. Samtidigt är Bulgarien den mest resurs-, energi- och växthusgasintensiva ekonomin i EU och har enorma investeringsbehov på energi- och klimatområdet för att underlätta omställningen till ett kolsnålt samhälle på det sätt som beskrivs i Bulgariens nationella energi- och klimatplan.
(26)Omställningsarbetet med Bulgariens höga energiintensitet, alltför stora tillit till fossila bränslen och ineffektiva användning av energi och resurser befinner sig i ett mycket inledande skede. I den nationella energi- och klimatplanen betonas Bulgariens åtagande att mot bakgrund av den europeiska gröna given fasa ut fossila bränslen i sin ekonomi fram till 2050, men den innehåller också information om att Bulgarien tänker förbli beroende av inhemska brunkolskällor fram till 2050 och därefter. Bulgariens infrastruktur för transporter ligger fortfarande under EU-genomsnittet i täckning och kvalitet, och det transeuropeiska transportnätet är ännu ofärdigt. Nätverket av multimodala plattformar, vissa järnvägs- och vägavsnitt liksom såväl de europeiska trafikledningssystemen för tåg som de intelligenta transportsystemen är fortfarande underutvecklade. Viktiga miljöfrågor måste tas itu med, eftersom de inverkar på hållbar tillväxt och skapar extra hälsorisker under covid-19-krisen. Bulgarien är bland medlemsstaterna med flest miljörelaterade dödsfall, och avfallshantering och efterlevnad av kraven på uppsamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse fortsätter att vara en utmaning. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning för perioden 2021–2027 kan hjälpa Bulgarien att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär, särskilt inom de territorier som anges i bilaga D till landsrapporten 8 . Detta skulle ge Bulgarien möjlighet att på bästa sätt använda fonden.
(27)Ett väl fungerande regelverk vid insolvens kommer att bli viktigt för att den reala ekonomin ska klara återhämtningen efter covid-19-krisen, eftersom den kan leda till att konkurserna ökar kraftigt. Ett sådant regelverk kunde också göra det lättare att snabbare avveckla nödlidande lån och därmed förhindra att de ökar. Samtidigt leder regelverkets tandlöshet till långdragna och dyra insolvensförfaranden. I juni 2019 antogs en färdplan för insolvens, som redovisar relevanta brister. Bulgarien har börjat genomföra den och håller på att förbereda uppföljningsåtgärder, bland annat lagstiftningsändringar och kapacitetsuppbyggande verksamhet.
(28)Bulgarien antog flera lagar 2019 i syfte att införliva det fjärde och det femte penningtvättsdirektivet. Genomförandet är uppskjutet. Den nyligen avslutade nationella riskbedömningen visar på brister som kräver brådskande insatser för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. De risker som är förknippade med att tillåta att medborgarskap köps med investeringsprogram och virtuella tillgångar har ännu inte utvärderats ordentligt. Åtgärder som borgar för en verksam tillämpning av regelverket mot penningtvätt behöver tas fram och sättas i verket av de ansvariga enheterna. Regelverket för bekämpning av penningtvätt har endast genomförts i begränsad utsträckning och efterlevnaden har inte säkerställts tillräckligt väl. Användningen finansunderrättelser har varit otillräcklig.
(29)Dessa rekommendationer är visserligen inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, men de landsspecifika rekommendationerna för 2019 som rådet antog den 9 juli 2019 innehöll reformer som krävs för att kunna åtgärda strukturella problem på medellång och lång sikt. De rekommendationerna är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas nästa år, inom ramen för den europeiska planeringsterminens årliga cykel. Det gäller även rekommendationer rörande investeringsrelaterade ekonomiska strategier. De senare rekommendationerna bör beaktas vid finansieringen av sammanhållningspolitikens strategiska programplanering efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna vad gäller den rådande krisen.
(30)Bulgariens banker är allmänt sett lönsamma och har god kapitaltäckning. Trots en viss nedgång under de senaste åren ligger andelen nödlidande lån på 7,2 % tredje kvartalet 2019 och förblir bland de högsta i EU, särskilt bland icke-finansiella företag och inhemskt ägda banker, vilket innebär att det fortfarande är viktigt med ytterligare insatser för att främja en fungerande sekundärmarknad för nödlidande lån. Avsättningarna för nödlidande lån har minskat sedan slutet av 2018, ibland i kombination med alltför låga avsättningar för befintliga längesedan förfallna nödlidande lån. Europeiska centralbankens heltäckande bedömning visade att två banker behöver öka kapitalet. Ökningen håller på att slutföras. Ökade tillskott av likviditet från bankerna för att mildra effekterna av covid-19-krisen och få fart på den ekonomiska tillväxten bör kopplas till att bankerna gör bedömningar av kreditrisken och är försiktiga i sin värdering, tillämpar en sund värderingspraxis och rapporterar noggrant om en eventuell försämring av tillgångarnas kvalitet.
(31)Kommissionen övervakar Bulgariens framsteg när det gäller reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen. I den senaste rapporten inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen från oktober 2019 konstaterades att Bulgariens framsteg är tillräckliga för att uppfylla de åtaganden Bulgarien gjorde vid tidpunkten för anslutningen till EU. Bulgarien har genomfört en omfattande reform av sitt regelverk mot korruption, men nu behövs övertygande resultat i form av fällande domar i korruptionsmål på hög nivå för att befästa allmänhetens förtroende. Dessutom kvarstår ett antal utmaningar, särskilt resultatinriktade brottsutredningar, jämn arbetsfördelning mellan domstolarna och rationalisering av åklagarmyndigheten på lokal nivå. Detta är sådant som övervakas med hjälp av samarbets- och kontrollmekanismen. Inom ramen för den mekanismen fortsätter kommissionen att övervaka reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption i Bulgarien. Därför omfattas de områdena inte av de landsspecifika rekommendationerna för Bulgarien, men de har betydelse för utvecklingen av en positiv socioekonomisk miljö i landet.
(32)Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. Medlemsstaterna har utvärderat framstegen vad gäller genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling i sina nationella reformprogram för 2020. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av rekommendationerna nedan kommer Bulgarien att bidra till framsteg mot uppfyllandet av målen för hållbar utveckling och till de gemensamma insatserna för att säkerställa en konkurrenskraftig hållbarhet i unionen.
(33)Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Bulgariens ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt konvergensprogrammet för 2020 och det nationella reformprogrammet för 2020 samt uppföljningen av de rekommendationer Bulgarien har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Bulgarien utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.
(34)Mot bakgrund av den bedömningen har rådet granskat konvergensprogrammet för 2020 och dess yttrande 9 återspeglas nedan, särskilt i rekommendation 1.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Bulgarien att 2020 och 2021 vidta följande åtgärder:
1.I enlighet med den allmänna undantagsklausulen vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt åtgärda pandemin samt stödja ekonomin och den därpå följande återhämtningen. Så snart som de ekonomiska förhållandena tillåter det bedriva en finanspolitik som syftar till att uppnå ansvarsfulla offentliga finanser på medellång sikt och säkerställa en hållbar skuldsättning, och samtidigt förbättra investeringarna. Mobilisera tillräckliga ekonomiska resurser för att stärka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens, tillgänglighet och kapacitet samt säkerställa jämn geografisk fördelning av bemanningen i hälso- och sjukvården.
2.Säkerställa tillräckligt socialt skydd och grundläggande tjänster för alla och stärka den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Förbättra tillgången till distansarbete och främja digital kompetens och jämlik tillgång till utbildning. Åtgärda bristerna i systemet med minimiinkomster.
3.Rationalisera och påskynda förfarandena för att ge verksamt stöd till små och medelstora företag och egenföretagare, och samtidigt se till att de får fortsatt tillgång till finansiering och flexibla betalningsvillkor. Tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen. Inrikta investeringarna på grön och digital omställning, särskilt på ren och effektiv produktion liksom användning av energi och resurser, miljöinfrastruktur och hållbara transporter, vilket kommer att bidra till en gradvis utfasning av fossila bränslen i ekonomin, även i kolregioner.
4.Minimera företagens administrativa börda genom att förbättra den offentliga förvaltningens resultatorientering och stärka den digitala förvaltningen. Säkerställa verksam funktion för insolvensregelverket. Intensifiera ansträngningarna att säkerställa lämplig riskbedömning, riskreducering, faktisk övervakning och efterlevnad av ramen för bekämpning av penningtvätt.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande