Sammanfattning

Att skydda EU:s ekonomiska intressen är en uppgift som kommissionen ansvarar för tillsammans med medlemsstaterna.

Principerna för detta skydd återfinns i artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och skyddet förstärks fortlöpande genom åtgärder som EU och medlemsstaterna vidtar genom lagstiftning och genom det dagliga genomförandet av EU-budgeten.

År 2019 var en milstolpe, eftersom medlemsstaterna senast i juli det året skulle ha införlivat åtgärderna i direktivet om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (PIF-direktivet) i sina nationella lagar. Tolv medlemsstater hade gjort detta i tid. I juni 2020 hade 22 införlivat åtgärderna.

EU:s medlagstiftare antog även ett direktiv som ska förbättra upprätthållandet av unionslagstiftningen och EU:s regelverk inom särskilda sektorer genom att de som rapporterar om överträdelser får en hög skyddsnivå (det så kallade visselblåsardirektivet).

År 2019 utsågs även Laura Codruța Kövesi till europeisk chefsåklagare, och arbetet med att inrätta den europeiska åklagarmyndigheten fortsatte.

Europeiska kommissionen antog sin nya strategi mot bedrägerier i april 2019 och har sedan dess arbetat för att uppnå strategins sju underliggande mål, främst målen om att stärka samordningen av bedrägeribekämpningsinsatserna inom kommissionen och förbättra sin förmåga till analys på bedrägeriområdet, bland annat genom att förbättra kvaliteten på de uppgifter som analyserna bygger på.

Två prejudicerande domar (Vialto mot kommissionen och Dalli mot kommissionen) i Europeiska unionens domstol bidrog till rättspraxis vad gäller skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Båda gällde utredningar som genomförts av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

På nationell nivå vidtog medlemsstaterna en rad olika åtgärder för att förbättra sin förmåga att förebygga och upptäcka bedrägerier. De flesta åtgärder som rapporterats in rör förvaltning och kontroll av EU-medel. Även övergripande åtgärder har rapporterats in, som handlade om att

·förbättra insynen och bekämpa korruption och intressekonflikter vid offentlig upphandling

·bekämpa ekonomisk och organiserad brottslighet

·införliva EU-lagstiftning

·förbättra samarbetet med Olaf.

Antalet oriktigheter som medlemsstaterna har upptäckt och anmält till kommissionen (som analyserats utgör grunden till statistiken som redovisas i denna rapport) är mindre än tidigare år.

Denna trend är som mest framträdande när det gäller oriktigheter utan misstanke om bedrägeri. Antalet sådana oriktigheter har minskat konstant under de senaste fem åren.

På utgiftssidan verkar dock denna trend vara kopplad till skedet i utbetalningscykeln för EU-medlen, snarare än till en verklig minskning av upptäckta fall. En analys av programcyklerna visar att antalet upptäckta fall av konstaterat och misstänkt bedrägeri är stabilt.

Jordbruks- och marknadsstöd var de områden där risken var högre. När det gällde sammanhållningspolitiken upptäcktes flest fall i projekt som handlade om "forskning och teknisk utveckling”.

Eftersom covid-19-krisen lär leda till ökade utgifter de närmaste åren, särskilt inom hälso- och sjukvårdssektorn, ingår även en analys av oriktigheter rörande investeringar i vårdinfrastruktur i denna rapport. Denna analys visar att vårdinfrastruktur är ett område där det förekommer en stor mängd brott mot bestämmelserna om offentlig upphandling. I övrigt rörde oriktigheterna främst ej stödberättigande projekt och insatser samt brott mot avtalsbestämmelser och regler.

På intäktssidan har de bedrägeriberörda beloppen sjunkit kraftigt sedan 2018, som var ett exceptionellt år. De varor som var mest utsatta för bedrägeriförsök var än en gång solpaneler. Intäktsbedrägerier genom undervärdering av varor som importeras till EU, även genom e-handel, utgjorde fortfarande ett betydande hot. Olaf spelade en viktig roll i upptäckten av denna typ av bedrägerier.

Mot bakgrund av den pågående hälso- och ekonomikrisen och den återhämtningsplan som kommissionen lagt fram rekommenderas i denna rapport att övervakningen och kontrollen av EU:s utgifter måste fortsätta med oförminskad styrka. Här påpekas även att förbättrad insyn i utgifterna kan förebygga bedrägerier och oriktigheter.

1.Inledning

Detta är kommissionens 31:a årsrapport om skydd av EU:s ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning (nedan kallad årsrapporten).

EU och EU:s medlemsstater delar ansvaret för att skydda unionens ekonomiska intressen och bekämpa bedrägerier. Medlemsstaternas myndigheter hanterar omkring 74 % av EU:s utgifter och uppbär EU:s traditionella egna medel. Kommissionen utövar tillsyn på båda dessa områden, fastställer standarder och kontrollerar efterlevnaden. Kommissionen och medlemsstaterna måste ha ett nära samarbete för att på ett ändamålsenligt sätt skydda EU:s ekonomiska intressen.

Årsrapporten innehåller en bedömning av detta samarbete med målet att förbättra det. I årsrapporten finns därför

·en sammanfattning av de åtgärder som vidtagits på EU- och medlemsstatsnivå för att bekämpa bedrägerier,

·en analys av viktiga framsteg som medlemsstaternas och EU:s organ har gjort när det gäller att upptäcka bedrägerier och oriktigheter relaterade till EU:s utgifter och intäkter. Analysen bygger främst på upptäckta oriktigheter och bedrägerier som medlemsstaterna har anmält enligt sektorslagstiftningen.

Rapporten åtföljs av fem arbetsdokument (SWD) från kommissionens avdelningar 1 .

2.Harmonisera och förstärka bedrägeribekämpningen inom EU: övergripande politik, åtgärder och resultat avseende bedrägeribekämpning 2019

2.1.Rättsakter som antagits av EU-institutionerna

2.1.1.Europeiska åklagarmyndigheten

Efter att rådets förordning (EU) 2017/1939 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) 2 av den 20 november 2017 trätt i kraft har kommissionen under 2019 kommit en bra bit på vägen när det gäller att inrätta den europeiska åklagarmyndigheten.

I oktober 2019 enades rådet och kommissionen om att utnämna Laura Codruța Kövesi till europeisk chefsåklagare.

Upphandlingen som behövdes för renoveringen av Eppos lokaler i Luxemburg slutfördes, och rekryteringen av personal till Eppo fortsatte. Vid utgången av 2019 hade nio medarbetare rekryterats. Dessutom vidtog kommissionen de åtgärder som behövdes för att förbereda inför framtagandet av ett ärendehanteringssystem som ska vara särskilt utformat för Eppo. Detta system kommer att vara ett viktigt verktyg i Eppos arbete.

Kommissionen fortsatte att samarbeta med medlemsstaterna när det gäller att anpassa deras nationella lagar inför inrättandet av Eppo och att samråda med dem om de olika stegen i inrättandet, i enlighet med artikel 20 i Eppoförordningen. I enlighet med Eppoförordningen förde kommissionen även diskussioner med medlemsstaterna för att underlätta för den europeiska åklagarmyndigheten att bli erkänd som behörig myndighet enligt 1959 års europeiska konvention om inbördes rättshjälp i brottmål och dess protokoll. Ett sådant erkännande skulle göra det enklare för Eppo att samarbeta med länder utanför EU.

2.1.2.Direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

Syftet med direktiv (EU) 2019/1937 (visselblåsardirektivet) 3 är att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten och unionspolitiken inom särskilda områden genom att säkerställa en hög nivå av skydd för personer som anmäler överträdelser inom områden där överträdelser kan orsaka allvarlig skada för allmänintresset och där överträdelser endast kan avslöjas genom insiderrapportering. Här ingår bland annat skyddet av EU:s ekonomiska intressen, förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism, överträdelser som rör den inre marknaden, bland annat arrangemang som syftar till missbruk av systemet för att tillförskaffa sitt bolag skattefördelar och kringgå rättsliga skyldigheter, samt överträdelser av unionslagstiftningen rörande offentlig upphandling.

Direktivet antogs den 23 oktober 2019. Medlemsstaterna ska ha införlivat det i sin nationella lagstiftning senast i december 2021.

2.2.Forma framtiden: EU-institutionernas rättsliga och politiska initiativ

I detta avsnitt ges en översikt över den viktigaste utvecklingen i kommissionens politik och lagstiftningsinitiativ under 2019.

2.2.1.Kommissionens förslag till ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013

Den 23 maj 2018 antog kommissionen ett förslag till ändring av förordning nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olafförordningen) 4 som innebar att två nya huvudsyften skulle införas: att anpassa Olaf till inrättandet av Eppo och förbättra effektiviteten i Olafs utredningar. Kommissionens förslag är en riktad omarbetning av Olafförordningen som ska säkerställa att ändringarna kommer att vara i kraft när Eppo inleder sin verksamhet.

Under 2019 antog Europaparlamentet och rådet sina ståndpunkter till kommissionens förslag (den 16 april respektive den 12 juni 2019). Förhandlingarna inleddes i slutet av 2019 och två trepartssamtal genomfördes under det finska rådsordförandeskapet.

2.2.2.Övergripande bestämmelser om skydd av EU:s ekonomiska intressen i alla kommissionens förslag till den fleråriga budgetramen

I nära samarbete med kommissionens utanordnande och centrala kommissionsavdelningar enades Olaf 2019 med medlagstiftarna om att standardbestämmelser om skydd av EU:s ekonomiska intressen, efter 2020, ska ingå i all lagstiftning avseende utgiftsprogram för alla förvaltningsformer (direkt, indirekt och delad förvaltning). Dessa bestämmelser återspeglar kraven i budgetförordningen och enligt dem ska EU:s ekonomiska intressen skyddas med proportionerliga åtgärder, bland annat ska oriktigheter och bedrägerier förebyggas, upptäckas, korrigeras och utredas. Alla personer eller organisationer som mottar EU-medel är skyldiga att till fullo samarbeta för att skydda EU:s ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten den tillträdesrätt de behöver och säkerställa att alla tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen också gör så.

2.2.3.Insatser mot korruption i EU

Medlemsstaternas rättsliga ramar ska enligt den nyligen inrättade mekanismen för rättsstatlighet regelbundet övervakas och bedömas med avseende på förhindrande och bekämpning av korruption. Enligt denna mekanism för rättsstatlighet ska kommissionen övervaka både positiv och negativ utveckling vad gäller rättsstatligheten i medlemsstaterna. Kommissionen ska främst titta på fyra delar, som utgörs av i) rättssystemen, ii) regelverket mot korruption, iii) vissa frågor som rör mediepluralism och iv) andra institutionella frågor rörande kontroller och motvikter. Genom rättstatlighetsmekanismen ska Europeiska kommissionen varje år göra objektiva och sakliga bedömningar av alla medlemsstater. Mekanismen ska dessutom fungera som ett förebyggande verktyg och fördjupa dialogen och den allmänna medvetenheten om rättsstatsfrågor i EU.

Inom ramen för den europeiska planeringsterminen för ekonomisk styrning ska utmaningarna i kampen mot korruption bedömas med särskilt fokus på riskområden, som offentlig upphandling, offentlig förvaltning, affärsklimatet och hälso- och sjukvården.

De årliga landsrapporterna i den europeiska planeringsterminen innehåller detaljerade analyser av riskerna för korruption och därmed förknippade utmaningar. I tillämpliga fall tas dessa frågor även upp i de årliga landsspecifika rekommendationerna som stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet godkänner varje år.

I 2019 års landsrapporter tittade kommissionen främst på 15 medlemsstater 5 där det finns särskilda utmaningar.

Åtta av dessa medlemsstater 6 har i år fått landsspecifika rekommendationer om denna fråga. Utöver planeringsterminen fick Rumänien och Bulgarien rekommendationer på detta område inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen.

Inom ramen för EU:s program för utbyte av erfarenheter i kampen mot korruption anordnade kommissionen i maj, juni respektive oktober 2019 workshoppar om att förhindra korruption i statliga företag, minska riskerna för korruption inom offentlig upphandling och om korruption som ett hot mot säkerheten.

Kommissionen hade även ett möte med de nationella kontaktpunkterna mot korruption.

År 2019 fick EU observatörsstatus i Gruppen av stater mot korruption (Greco), och kommissionen deltog aktivt i flera europeiska och internationella korruptionsbekämpningsforum. Kommissionen företrädde EU vid den nionde konferensen för staterna som anslutit sig till Förenta nationernas konvention mot korruption samt vid Grecos plenarsammanträde i december. Kommissionen fortsatte även sitt arbete inom G20-ländernas arbetsgrupp mot korruption, som under 2019 utarbetade högnivåprinciper för skydd av visselblåsare, liksom ett kompendium med olika sätt att komma åt korruption inom infrastrukturutveckling. Kommissionen deltog även i arbetet rörande detta område inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) och Europeiska partner mot korruption (Epac)/Europeiska antikorruptionsnätverket med kontaktpunkter (EACN), som antog Stockholmsdeklarationen i december 2019 7 , där europeiska beslutsfattare uppmanas att trappa upp kampen mot korruption.

Olaf har bland annat ett unikt mandat att genomföra internutredningar av EU:s institutioner, organ, myndigheter och byråer i syfte att bekämpa bedrägerier, korruption och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. Utöver internutredningar bekämpar Olaf korruption även genom externa utredningar, eftersom bedrägeri mot EU:s budget kan inbegripa korruption.

2.2.4.Internationellt samarbete

För att effektivare bekämpa bedrägeri mot EU-budgeten utanför unionens gränser fortsatte kommissionen att föra in bestämmelser om bedrägeribekämpning i avtal med länder utanför EU och i mallar för garantiavtal med internationella finansinstitut och andra internationella organisationer.

För att lösa komplicerade, gränsöverskridande bedrägerifall och spåra vinning från bedrägerier samarbetar Olaf ofta med internationella organisationer och nationella myndigheter i länder utanför EU. Under konferensen för internationella utredare träffar Olaf varje år företrädare för utredningsavdelningar vid internationella organisationer.

Under 2019 anordnade Olaf särskilda evenemang för att stötta länder utanför EU. Här märks främst

• styrgruppsmötet som anordnas vartannat år med partnermyndigheter i Afrika för att stärka förbindelserna med betydelsefulla afrikanska utrednings- och inspektionsmyndigheter och korruptionsbekämpande organ

• det årliga seminariet för partnermyndigheter i kandidatländer och potentiella kandidatländer (temat var kopplingen mellan förebyggande arbete mot bedrägerier och utredningar av bedrägerier)

• studiebesök hos Olaf från partnermyndigheter i Nordmakedonien och Albanien.

2.2.5.Kommissionens strategi mot bedrägerier och det nya förvaltningspaketet

Den nya bedrägeristrategin antogs den 29 april 2019. Den bygger på en utförlig riskbedömning av kommissionens interna riktlinjer där man fann två huvudområden som behöver förbättras, dels insamlingen och analysen av uppgifter om bedrägerier och dataanalys, dels samarbetet och samordningen mellan kommissionens avdelningar. Dessa aspekter är därför centrala i kommissionens nya strategi mot bedrägerier. De grundar sig på resultatet från en intern utvärdering av den tidigare strategin.

Förvaltningsförbättringar hade redan börjat genomföras 2018 8 . Bland annat fick kommissionens förvaltningsstyrelse en starkare roll inom bedrägeribekämpning, och i slutat av 2019 förstärktes nätverket för förebyggande och upptäckt av bedrägerier genom att tematiska undergrupper infördes. Detta var en av de 63 åtgärder som ska genomföras under de närmaste åren i enlighet med den särskilda handlingsplan som åtföljer bedrägeristrategin 9 .

2.2.6.Genomförande av Herkulesprogrammet och stöd via stödprogrammet för strukturreformer

Herkules III-programmet för 2014–2020 10 främjar insatser för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen. Under 2019 11 , som är det femte genomförandeåret, hade programmet en budget på 15,89 miljoner euro för

•finansiering av åtgärder för att stärka den operativa och administrativa kapaciteten hos nationella och regionala myndigheter i medlemsstaterna samt it-stöd (74 % av programbudgeten)

•utbildningsverksamhet och konferenser, bland annat utbildning i digital kriminalteknik och analys för personal vid brottsbekämpande organ i medlemsstaterna och partnerländer samt arbete med jämförande analys och publicering av forskningsresultat (24 % av budgeten).

Mottagare av bidrag från Herkules III uppgav att de tack vare utrustning, utbildning och andra insatser som finansierats via programmet gjort stora framsteg, till exempel när det gäller att

•beslagta smugglade och förfalskade cigaretter och tobak

•förbättra den operativa verksamheten och snabbare utreda oriktigheter, bedrägerier och korruption som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen

•förbättra det gränsöverskridande samarbetet och upprätta nätverk

•utbyta kunskap och erfarenheter om att förebygga och bekämpa bedrägerier och brottslig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen.

Kommissionen har dessutom via stödprogrammet för strukturreformer öronmärkt medel för tekniskt stöd till två medlemsstater med följande mål:

•att få den grekiska sambandscentralen för bedrägeribekämpning (Afcos) att bedriva sin verksamhet i enlighet med EU:s regler och nationell lagstiftning

•att hjälpa de spanska myndigheterna att förbättra tillsynen över de offentliga utgifterna med hjälp av data och automatiserade förfaranden och att öka kunskapen och förmågan att upptäcka och minska bedrägeririsker i samband med bidrag inom viktiga politikområden.

2.3.EU-domstolens rättspraxis

2019 var det två prejudicerande domar i tribunalen som bidrog till rättspraxis rörande skydd av EU:s ekonomiska intressen.

2.3.1.Vialto mot kommissionen

I mål T-617/17 Vialto mot kommissionen ogillade tribunalen sökandens talan med yrkande om ersättning för skada som denne lidit och bekräftade för första gången i EU:s rättspraxis Olafs rätt att genomföra digitala kriminaltekniska undersökningar vid sina kontroller på plats, liksom det sätt som dessa undersökningar görs på.

Av domstolens dom framgår klart och tydligt att Olaf vid kontroller på plats har rätt att få tillgång till all information och alla handlingar som rör Olafs utredning och att få kopiera alla handlingar som Olaf behöver för att utföra kontrollerna i fråga varvid Olaf har utrymme för skönsmässig bedömning. I domen fastslås även att rätten att samla in handlingar enligt artikel 7.1 i förordning nr 2185/96 även innefattar insamling av digitala bevis och att det var rätt att utesluta operatören ur konsortiet eftersom denne hade brutit mot sin avtalsstadgade skyldighet att samarbeta med Olaf när operatören vägrade att ge Olaf den begärda digitala informationen.

Att åberopa operatörens avtalsstadgade skyldighet att samarbeta med Olaf är i praktiken ett väldigt slagkraftigt och effektfullt verktyg i Olafs utredningar, både inom och utanför EU:s gränser.

Vialto har överklagat domen, och överklagandeförförandet pågår.

2.3.2.Dialli mot kommissionen

Tribunalen ogillade sökandens talan med yrkande på ersättning för skador och tar upp ett stort antal bevis- och rättsfrågor som har debatterats under de senaste åren. Huvudpunkterna i domen är följande:

·Olafs befogenhet går utöver att skydda EU:s ekonomiska intressen, och avsaknad av skada för EU:s ekonomiska intressen hindrar inte Olaf från att inleda en utredning.

·Enligt kriterierna för att inleda en utredning som anges i riktlinjerna för Olafs personal om utredningsförfaranden (personalriktlinjerna) och förordning 883/2013 behövs det ingen djupgående bedömning av informationen i fråga, eftersom en sådan bedömning endast är möjlig att göra i samband med själva utredningen.

·Det finns i förordning 883/2013 ingenting som hindrar Olafs generaldirektör från att godkänna att en pågående utredning utökas från intern till extern och tvärtom.

·Olafs generaldirektör kan inte hindras från att i de fall då omständigheterna så kräver leda en särskild utredningsgrupp eller delta direkt i utredningsarbetet.

·De bevis som Olafs slutrapporter grundar sig på måste inte återges i sin helhet i Olafs slutrapporter. Dessa bevis kan i tillämpliga fall redovisas i en bilaga till rapporterna.

·Att begära ut teleuppgifter är en legitim utredningsåtgärd som inte behöver genomgå en formell rättslig kontroll i Olafs enhet för urval och granskning. Det är endast för de utredningsåtgärder som nämns specifikt i artikel 11.2 i personalriktlinjerna, och som det hänvisas till artikel 12.1 och 12.2 i riktlinjerna, som ett sådant formellt yttrande behövs.

·Alla berörda personer har rätt att uttrycka sin åsikt om alla uppgifter och omständigheter som gäller den egna personen men inte om de slutsatser som Olaf kan dra i sin slutliga utredningsrapport. Olaf har ingen skyldighet att begära att en berörd person yttrar sig om varje enskilt bevis utan endast om de omständigheter som rör den egna personen.

·Reglerna i övervakningskommitténs arbetsordning kan inte ålägga Olaf skyldigheter som inte är föreskrivna i lag, bland annat i förordning 883/2013. Övervakningskommittén kan inte motsätta sig att en slutrapport överlämnas till de nationella rättsliga myndigheterna.

·När Olaf informerar allmänheten måste Olaf göra en lämplig avvägning mellan den berörda personens rätt till oskuldspresumtion och allmänhetens rätt att få information enligt yttrandefriheten, vilket innebär att allmänheten så exakt som möjligt ska informeras om de åtgärder som vidtas vid möjliga fall av försummelse eller bedrägeri.

·Eftersom kravet på att Olaf ska vara helt oberoende när den utövar sina utredningsbefogenheter enligt artikel 3 i beslut 1999/352 garanterar opartiskhet, rättvisa och objektivitet i Olafs utredningar innebär kravet att enskilda personer har rättigheter.

·EU:s institutioner, organ, myndigheter och byråer får begära att Olafs generaldirektör prioriterar ett ärende eftersom en sådan begäran inte rör sakfrågan i en utredning.

·EU:s institutioner, organ, myndigheter och byråer får begära upplysning från Olafs generaldirektör om vilket skede en utredning befinner sig i. Om sådan begäran inkommer vid upprepade tillfällen kan det dock uppfattas som en instruktion eller påtryckningar på Olaf som inkräktar på Olafs oberoende.

Domen har överklagats, och överklagandeförförandet pågår.

2.4.Åtgärder vidtagna av medlemsstaterna

2.4.1.Medlemsstaternas införlivande av direktivet om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen

PIF-direktivet 12 ersätter konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen från 1995 och dess protokoll 13 för de 26 medlemsstater som är bundna av direktivet. 14 Syftet med PIF-direktivet är att trappa upp skyddet för Europeiska unionens ekonomiska intressen, och i direktivet harmoniseras definitioner, påföljder och preskriptionstider för vissa brott som skadar dessa intressen (bedrägerier, korruption, penningtvätt och förskingring). Här ingår till exempel gränsöverskridande bedrägerier på mervärdesskatteområdet (moms) som inbegriper en total skada på minst tio miljoner euro.

I PIF-direktivet fastställs även Eppos materiella behörighet, eftersom det är Eppo som ska ha behörighet avseende de fyra brotten som anges i direktivet. Bandet till inrättandet av Eppo gör det ännu viktigare att PIF-direktivet införlivas i tid.

Direktivet skulle ha införlivats i den nationella lagstiftningen senast den 6 juli 2019. Tolv medlemsstater hade då ännu inte anmält att man fullt ut hade införlivat det. Vid utgången av 2019 hade 18 medlemsstater anmält att man hade införlivat direktivet helt och hållet, fyra att man delvis hade införlivat det, och fyra hade inte anmält några införlivandeåtgärder alls (tre i juni 2020 så som framgår Figure 1 ). Kommissionen har inlett överträdelseförfaranden i de fall då inga införlivandeåtgärder har anmälts har påbörjat bedömningen av om de åtgärder som anmälts följer direktivet.

Figur 1: Införlivandet av PIF-direktivet – lägesbeskrivning (juni 2019)

2.4.2.Översikt över åtgärder vidtagna av medlemsstaterna 15

Sammanlagt har medlemsstaterna rapporterat in 27 allmänna åtgärder. Dessa kan delas in i fyra undergrupper utifrån vilket område de rör.

2.4.2.1.Ökad insyn, korruptionsbekämpning och intressekonflikter vid offentlig upphandling

När det gäller att öka insynen, bekämpa korruption och förhindra intressekonflikter vid offentlig upphandling har medlemsstaterna rapporterat in åtta åtgärder.

De åtta åtgärderna är sinsemellan relativt olika: Det har rört sig om lagstiftningsåtgärder för att få förvaltningen att fungera bättre och effektivare 16 , liksom för att förbättra den ekonomiska förvaltningen inom offentlig upphandling 17 , såväl som organisatoriska åtgärder, som en workshop om uppgjorda anbud 18 och utbildning och upplysning om bedrägeribekämpning 19 och slutligen om administrativa åtgärder som metodhandledning samt finansiell kontroll och granskning 20 .

Två medlemsstater 21 rapporterade in strategier för att bekämpa korruption på olika nivåer: En strategi innefattar operativa åtgärder och den andra är en kombination av operativa, organisatoriska och administrativa åtgärder.

För att stötta medlemsstaterna i deras arbete med att förebygga och bekämpa korruption (även korruption som riktas mot EU:s ekonomiska intressen) och annan brottslig verksamhet erbjuder EU värdefulla resurser som kan användas för att genomföra projekt. Fonden för inre säkerhet och dess framtida efterträdare i den fleråriga budgetramen 2021–2027 är tänkt att underlätta för informationsutbyte och samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter och andra offentliga och privata organ när det gäller utmaningar från brottslingar.

2.4.2.2.Införlivande av EU-lagstiftningen i nationell lag

Medlemsstaterna rapporterade 2019 in tio lagstiftningsåtgärder som gällde att införliva EU-lagstiftningen i nationell lag. Sex medlemsstater 22 anmälde under 2019 att de hade införlivat PIF-direktivet.

Andra åtgärder gällde rådets förordning (EU) 2017/1939 om inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten. Det var två medlemsstater 23 som rapporterade in nationella lagstiftningsåtgärder relaterade till den.

Finland 24 anmälde åtgärder som handlade om att införliva det femte penningtvättsdirektivet (EU-direktiv 2018/843), medan Rumänien införlivade EU-direktiv 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

2.4.2.3.Bekämpning av ekonomisk och organiserad brottslighet

Inom detta området rapporterade medlemsstaterna in sex åtgärder. Italien rapporterade in operativa åtgärder, som införandet av verktyget Arachne, och Malta rapporterade om ett projekt för att förbättra den nationella polisens kapacitet.

Litauen och Sverige rapporterade om samordningsgrupper som genomför organisatoriska och operativa åtgärder: de årliga expertnivåmötena mellan de baltiska staternas utredningsmyndigheter för skatte- och tullbrott och för det svenska Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen.

Spanien vidtog en liknande åtgärd genom att inrätta en rådgivande nämnd för förebyggande och bekämpning av bedrägerier riktade mot Europeiska unionens ekonomiska intressen. Man antog även en nationell strategi mot organiserad brottslighet och grova brott.

2.4.2.4.Rättsliga åtgärder för att fördjupa samarbetet med Olaf

Belgien, Slovakien och Lettland rapporterade in lagstiftningsåtgärder som ska leda till fördjupat samarbete mellan Olaf och de nationella myndigheterna.

2.4.3.Genomförande av 2018 års rekommendationer

I den förra rapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning gav kommissionen rekommendationer till medlemsstaterna uppdelade på två områden: Kommissionen har kontrollerat om rekommendationerna från 2018 års rapport har följts.

På intäktssidan har tolv medlemsstater förbättrat sina strategier för tullkontroll av gränsöverskridande e-handel och sett till att dessa strategier följs, särskilt när det gäller att förhindra missbruk av tullbefrielse för försändelser av ringa värde. Åtgärderna varierar från fokuserade riskprofiler för undervärdering (som gäller försändelser av ringa värde) till uppgraderingar och förbättringar av medlemsstaternas tullsystem. Runt hälften av medlemsstaterna hade helt och hållet säkrat så att tullbefrielse inte beviljas automatiskt i de elektroniska tulldeklarationssystemen, när så begärs för varor med ett deklarerat verkligt värde på över 150 euro i kommersiella försändelser som deklareras som gåvor eller för varor som inte omfattas av tullbefrielse.

Figur 2: Strategier för tullkontroll vid gränsöverskridande e-handel

Därutöver försäkrade 15 medlemsstater att potentiellt undervärderade eller felaktigt deklarerade varor av ringa värde som är befriade från importtullar upptäcktes systematiskt antingen med hjälp av riskprofiler eller slumpvis.

Figur 3: Systematisk upptäckt av potentiellt undervärderade eller felaktigt deklarerade varor av ringa värde som är befriade från importtullar

Tretton medlemsstater 25 försäkrade att efterhandskontroller görs för att kontrollera att näringsidkare följer reglerna om tullbefrielse för försändelser av ringa värde.

Figur4: Kontroll av att näringsidkare följer reglerna

Tjugofyra medlemsstater försäkrade att godkända ekonomiska aktörer inte undantas från kontrollerna avseende efterlevnad av reglerna om tullbefrielse för försändelser av ringa värde 26 .

På utgiftssidan visade uppföljningen för 2018 att tio medlemsstater har infört eller uppdaterat en nationell strategi mot bedrägerier, som de har lämnat in till kommissionen. Sexton medlemsstater har inte infört någon nationell strategi mot bedrägerier, och fyra överväger att införa, eller håller på att utarbeta, en ny nationell strategi mot bedrägerier.

Därutöver har 16 medlemsstater förbättrat riskanalysen för att upptäcka bedrägerier och oriktigheter, bland annat med hjälp av it-verktyg (som Arachne) 27 , och 13 har använt Arachne i sin riskanalys 28 .

Figur5: Lägesbeskrivning för de nationella strategierna mot bedrägerier

Femton medlemsstater 29 visade att de hade lyckats göra konkreta framsteg i sina bedömningar av risken för bedrägerier genom att använda sig av resultaten från den förra årsrapporten. När det gäller övergripande frågar har 13 medlemsstater underlättat för spontana anmälningar av oriktigheter och följt upp detta, samt stärkt skyddet för visselblåsare 30 . Det har inte skett några väsentliga förändringar i arbetet med att uppfylla denna rekommendation jämfört med förra årets uppföljning. Detta år informerade medlemsstaterna mest om hur långt de hade kommit med uppfyllandet av rekommendationen under 2018 och 2019. Flera medlemsstater hänvisade till det kommande införlivandet av EU:s visselblåsardirektiv som ska vara införlivat senast den 17 december 2021 31 . Vissa medlemsstater hade antagit lagar om visselblåsare redan 2019 32 . Dessutom har 17 medlemsstater till fullo åstadkommit systematiskt samarbete utan tidsfördröjningar mellan rättsliga myndigheter och förvaltningsmyndigheter 33 . De flesta medlemsstater gav uppdaterad information om initiativ som tagits under 2019. Särskilt hade sambandscentralerna för bedrägeribekämpning fått utökat ansvar att samordna samarbetet i bedrägeribekämpningsfrågor mellan olika nationella myndigheter 34 .

2.5.Sammanfattning av statistik om upptäckta oriktigheter och bedrägerier 35

År 2019 anmäldes 11 726 oriktigheter till kommissionen, 2 % färre än 2018. De uppgick till ett värde av omkring 1,6 miljarder euro, vilket är 34 % mindre än föregående år.

Upptäckta och anmälda oriktigheter innebär att korrigerande åtgärder har vidtagits för att skydda EU:s ekonomiska intressen och att straffrättsliga förfaranden i förekommande fall har inletts.

Figur 6: Anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri 2019

2.5.1.Upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri

Antalet oriktigheter som anmälts som bedrägeri (vilket omfattar både misstänkta och konstaterade bedrägerier) samt därtill relaterade belopp är inte någon direkt indikator för mängden bedrägerier som riktar sig mot EU:s budget. Det är först och främst en indikator på hur många misstänkta bedrägerier som medlemsstaterna och EU:s organ upptäcker och anmäler.

Under 2019 anmäldes totalt 939 oriktigheter som bedrägerier (dvs. 8 % av alla upptäckta och anmälda oriktigheter) 36 . Dessa bedrägerier berörde ett belopp på omkring 461,4 miljoner euro (vilket utgjorde 28 % av det sammanlagda beloppet som berördes av oriktigheter) 37 . Detta omfattar både utgifter och intäkter, vilket visas i Figure 6 . Antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri som anmäldes 2019 och de därtill relaterade beloppen minskade betydligt jämfört med 2018. Sett över en femårsperiod (2015–2019) var antalet anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri 40 % lägre än 2015 och 25 % lägre än femårsgenomsnittet. De ekonomiska konsekvenserna varierar stort (se Figure 7 ), eftersom de i stor utsträckning kan påverkas av enskilda fall som berör stora belopp.

Figur 7: Anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri och därtill relaterade belopp 2015–2019

Hur anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri 2019 fördelar sig mellan medlemsstater och budgetområden visas i bilaga 1.

2.5.2.Upptäckta och anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

Under 2019 anmäldes 10 787 oriktigheter utan misstanke om bedrägeri till kommissionen (vilket är ungefär lika många som 2018). De berörda beloppen minskade med 8 % till omkring 1,2 miljarder euro, vilket visas i Figure 8 .

Hur anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri 2019 fördelar sig mellan medlemsstater och budgetområden visas i bilaga 2.

Figur 8: Anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri 2019

2.5.3.Olafs utredningar

Vid tidpunkten för denna rapports antagande fanns det ännu inga sammanställda siffror om Olafs utredningar 2019. Dessa siffror kommer dock att offentliggöras i Olafs årsrapport senare i år 38 .

3.Politik, åtgärder och resultat avseende bedrägeribekämpning – intäkter

3.1.EU-institutionernas bedrägeribekämpningsåtgärder – intäkter

3.1.1.Ömsesidigt administrativt bistånd

3.1.1.1.Utvecklingen i lagstiftningen

I och med att tullbedrägerier till sin natur är gränsöverskridande är det ytterst viktigt att medlemsstaternas tullmyndigheter samarbetar med varandra för att förebygga, utreda och lagföra brott mot tull- och jordbrukslagstiftningen.

Förordning 515/97 om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor är den lag som reglerar hur myndigheter i medlemsstaterna ska samarbeta med varandra och med Europeiska kommissionen i kampen mot tullbedrägerier. Här betonas särskilt ömsesidigt utbyte av information om sådant som misstänkta förflyttningar av varor och transportmedel och om platser där varorna lagras.

Genom förordning 1525/2015 om ändring av förordning 515/97 införs två nya databaser: databasen med meddelanden om containerstatus (CSM) och databasen för import, export och transitering. Även ramarna för samarbete utvecklas genom denna förordning och Olaf får förutsättningar att göra snabbare utredningar, i och med att det införs krav på att medlemsstaterna måste tillhandahålla utredningsrelaterade handlingar inom en viss tid, samt i och med att det blir enklare att åberopa information som erhållits genom ömsesidigt bistånd som bevis i nationella rättsliga förfaranden.

Under 2019 inleddes en utvärdering av förordning 515/97. Först offentliggjordes en färdplan, och en avdelningsövergripande styrgrupp inrättades inom kommissionen. Därefter inleddes ett riktat samråd med berörda aktörer, där man ville ta reda på hur verkningsfull förordning 515/97 har varit när det gäller att förhindra tullbedrägerier.

3.1.1.2.Informationssystemet för bedrägeribekämpning (Afis)

Afis 39 är ett samlingsnamn på en rad it-lösningar för bedrägeribekämpning som sköts av kommissionen och som används för snabbt och säkert utbyte av bedrägerirelaterad information mellan medlemsstaternas och EU:s behöriga myndigheter, liksom för lagring och analys av denna information. Afis-portalen är en samlad gemensam infrastruktur med flera olika tjänster som används av runt 9 000 registrerade slutanvändare vid nästan 1 400 behöriga myndigheter i medlemsstaterna, partnerländer utanför EU, internationella organisationer, kommissionens avdelningar och andra EU-institutioner. Vilka tjänster som erbjuds i portalen anges i nästa stycke. Afisprogrammet består av två huvuddelar: ömsesidigt bistånd i tullfrågor och hantering av oriktigheter.

Afis är ett hjälpmedel för ömsesidigt bistånd i tullfrågor som består av VOCU-systemet (Virtual Operations Coordination Unit) för säkert informationsutbyte i realtid som används vid gemensamma tullaktioner, säker webbpost (Afis-mail), särskilda moduler för informationsutbyte, som tullinformationssystemet (TIS+) och registret för identifiering av tullutredningar (Fide), databaser, såsom den för import, export och transitering och databasen med meddelanden om containerstatus (CSM), analysverktyg, såsom systemet för transiteringsinformation mot bedrägeri (A-TIS), samt program för elektroniska arbetsflöden som programmet för hantering av tobaksbeslag (ToSMA).

I Afis ingår även systemet för hantering av oriktigheter (IMS), ett säkert elektroniskt verktyg där oriktigheter kan hanteras och analyseras och där medlemsstaterna kan uppfylla sin skyldighet att anmäla upptäckta oriktigheter som rör jordbruks-, struktur-, sammanhållnings- och fiskerifonder, asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (ISF-Polis), fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) och föranslutningsstöd.

3.1.1.3.Gemensamma tullaktioner

Utöver sina utredningar av intäktsbedrägerier samordnar Olaf storskaliga gemensamma tullaktioner som EU genomför i samarbete med operativa partner utanför EU. Gemensamma tullaktioner är tidsbegränsade riktade insatser för att bekämpa bedrägerier och smuggling av känsliga varor i särskilda riskområden och/eller längs identifierade handelsvägar.

Under 2019 deltog Olaf i 13 gemensamma tullaktioner, varav två leddes av Olaf. Resten stöddes av Olaf eller organiserades tillsammans med medlemsstaterna (Belgien, Frankrike och Polen), Europol, Frontex, Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för Moldavien och Ukraina (EU BAM) eller tullexpertgruppen för östra och sydöstra landsgränsen (Celbet).

Förutom att ge de deltagande länder det stöd som de behöver för att genomföra samordnade insatser med hjälp av Olafs permanenta tekniska infrastruktur, samt it- och kommunikationsverktyg, bistår Olaf även med strategisk analys, samt administrativt och ekonomiskt stöd.

Dessa aktioner ökar tullens effektivitet när det gäller att utföra riktade kontroller på EU-nivå, se var riskerna finns längs specifika handelsvägar, skydda allmänheten och lagliga företag genom att förhindra att olagliga produkter kommer in i EU samt när det gäller att skydda EU:s offentliga finanser.

I Figure 9 finns en sammanfattning av dessa tullaktioner.

Figur 9: Gemensamma tullaktioner under 2019

Tullaktion	Deltagande länder/organisationer	Område	Resultat
Den gemensamma tullaktionen Hygiea	Anordnades inom ramen för Asien-Europa-mötet (Asem) och samordnades av Olaf. Alla medlemsstater i EU, Norge, Bangladesh, Folkrepubliken Kina, Indonesien, Japan, Mongoliet, Malaysia, Pakistan, Filippinerna, Singapore, Thailand och Vietnam och Europol deltog i aktionen.	Bekämpa handel med piratkopierade varor, internationell handel i snabbrörliga konsumtionsvaror (hygienprodukter, rengöringsmedel, kosmetika och liknande)	Den asiatiska och europeiska tullen beslagtog uppskattningsvis 200 000 piratkopierade artiklar bestående av parfym, tandkräm och kosmetika, liksom 120 ton rengöringsmedel, schampo och blöjor som piratkopierats samt över 4,2 miljoner andra piratkopierade varor (batterier, skor, leksaker, tennisbollar, rakapparater, elektroniska apparater och liknande), såväl som 77 miljoner cigaretter och 44 ton piratkopierad tobak för vattenpipor.
Den gemensamma tullaktionen Snake II	Leddes av Olaf i samarbete med Folkrepubliken Kinas allmänna tullmyndighet (antismugglingsorganet) med deltagande av medlemsstaterna och Europol. Sambandsansvariga från Kina, Grekland, Italien, Nederländerna och Europol samordnade aktionen tillsammans från Olafs fasta enhet för operativt samarbete.	Intäktsbedrägeri	Utvärdering pågår.
Den gemensamma tullaktionen Postbox II	Anordnades av den belgiska tullen och Olaf. 22 medlemsstater och Europol deltog.	Olaglig handel med piratkopierade varor, läkemedel och utrotningshotade djur och växter genom både den öppna och mörka webben	Över 2 000 försändelser har kvarhållits, 50 nya utredningar har inletts och 30 misstänkta personer har identifierats i medlemsstaterna.
Den gemensamma tullauktionen Daphne	Samordnades av den italienska tullen och Olaf. Alla medlemsstater och Europol deltog.	Kontroll av underlåtenhet att anmäla kontanta medel och bekämpning av penningtvätt och kriminella organisationer inblandade i terroristverksamhet	Utvärdering pågår.
Den gemensamma tullaktionen Opson IX	Anordnades genom Interpol och Europol. Olaf ledde och samordnade den riktade efterlevnadsåtgärden avseende vin och alkoholhaltiga drycker. I aktionen deltog flera olika behöriga myndigheter i medlemsstaterna.	Bekämpa piratkopierad och undermålig mat och dryck med inriktning mot produkter som kan vara skadliga för hälsan	Utvärdering pågår.
Den gemensamma gränskontrollinsatsen Scorpion	Anordnades gemensamt av EU BAM och Olaf.	Smuggling av tobaksvaror vid EU:s östra gräns	Över 15 miljoner cigaretter, 4 245 kg råtobak och 233 kg vattenpipstobak beslagtogs.
Sjätte gemensamma insatsen inom Celbet	Anordnades av Celbet med stöd från Olaf.	Upptäckt av olagliga cigaretter och billiga cigaretter utan varumärke (cheap whites) och material för olaglig tillverkning av cigaretter i EU	Över en miljon cigaretter beslagtagna
Gemensam intensifiering av riskanalyser och operativ kontroll vid transiteringsförfaranden	Anordnades av Celbet med stöd från Olaf.	Huvudsyftet med intensifieringen var att pröva särskilda transiteringsförfaranden och undersöka riskerna för att dessa utnyttjas systematiskt av organiserade kriminella grupper, vilket skulle kunna utgöra ett väsentligt hot mot EU:s ekonomiska intressen.	Samarbetet mellan EU:s medlemsstater och länder utanför EU har stärkts, samtidigt som alla berörda parters medvetenhet om sårbarheterna i förfarandet för intern unionstransitering har höjts.
Den gemensamma insatsdagen Arktos	Leddes av Frontex tillsammans med Estland och Finland. Anordnades inom ramen för EU:s policycykel/Empact för att motverka organiserad och grov internationell brottslighet. OLAF, Europol, Interpol och tull-, polis- och gränskontrollmyndigheterna i Lettland, Litauen, Polen och Slovakien deltog.	Smuggling av punktskattepliktiga varor, olaglig invandring och dokumentbedrägeri
Den gemensamma insatsen Hexagon	Anordnas av tull- och skattemyndigheterna i länderna i Visegradgruppen (Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern), Österrike och Slovenien med stöd från Olaf.	Motverka missbruk av tullförfarande 42	Flera rekommendationer har utfärdats.

3.1.2.Bestämmelser om ömsesidigt bistånd och bedrägeribekämpning i internationella avtal

Samarbetet med länder utanför EU för att förhindra, upptäcka och bekämpa överträdelser av tullagstiftningen bygger på avtal om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor. För närvarande har EU avtal med över 80 länder, bland annat med EU:s viktiga handelspartner, t.ex. Förenta staterna, Kina och Japan. Under 2019 slutfördes förhandlingar med Andorra, Azerbajdzjan, Chile och Kirgizistan, medan förhandlingar med Australien, Indonesien och Uzbekistan pågår. Kommissionen har lagt fram förhandlingsdirektiv för ett avtal med Belarus som antogs av rådet i december 2019.

Frihandelsavtal innehåller i regel en bedrägeribekämpningsklausul som gör det möjligt att tillfälligt dra in förmånstullarna för en produkt vid allvarliga tullbedrägerier och bristande vilja att samarbeta för att bekämpa dem. En sådan klausul är ett obligatoriskt villkor för att EU ska bevilja förmånstullar för ett land utanför EU. Därför lägger Olaf stor vikt vid dessa förhandlingar och deltar aktivt i dem. Under 2019 pågick förhandlingar med Australien, Chile, Nya Zeeland, Indonesien och Tunisien.

WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer (Baliavtalet), som EU har undertecknat, har varit i kraft sedan 2017. Artikel 12 om tullsamarbete ger parterna fler möjligheter att utbyta information med andra länder i syfte att kontrollera import- eller exportdeklarationer när det finns rimliga skäl att misstänka att en deklaration inte är sanningsenlig eller korrekt.

3.1.3.Insatser mot olaglig handel med tobaksvaror

Utöver sin operativa funktion i kampen mot den olagliga handeln med tobaksvaror hjälper Olaf även till att stärka EU-politiken på området.

Den 7 december 2018 lade kommissionen fram en andra handlingsplan 40 så att EU kan fortsätta att bekämpa den olagliga handeln med tobaksvaror, en företeelse som varje år gör att EU och dess medlemsstater går miste om omkring tio miljarder euro i offentliga intäkter. Denna handlingsplan bygger på strategin från 2013 om att trappa upp kampen mot den olagliga tobakshandeln 41 och rapporten om dess genomförande från 2017 42 .

Den andra handlingsplanen utgörs av såväl politiska som operativa brottsbekämpningsåtgärder, eftersom det bara är genom att kombinera dessa två som en varaktig minskning av den olagliga tobakshandeln kan åstadkommas. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror, som nyligen trädde i kraft, och EU:s spårbarhetssystem för tobaksvaror, som inrättades 2019 utgör viktiga milstolpar i detta sammanhang och lär förbli viktiga grundstenar i EU:s politiska åtgärder på området för lång tid framöver.

Genomförandet av handlingsplanen har kommit en bra bit på väg; flera viktiga åtgärder pågår eller har avslutats. Kommissionen har en ledande uppgift på multilateral nivå och samarbetar även bilateralt med ursprungs- och transitländer. Att rådet har godkänt att förhandlingar om tullsamarbete och ett avtal om ömsesidigt administrativt bistånd inleds med Belarus är ett viktigt steg i detta sammanhang.

Inom EU har kommissionen hjälpt medlemsstaterna att införa det nya spårbarhetssystemet för tobak, som togs i drift den 20 maj 2019. Betydande framsteg har gjorts på analys- och underrättelseområdet. Det oberoende tobakslaboratoriet hanterade till exempel över 100 prover 2019. En studie om metoder för att mäta storleken på marknaden för olaglig tobak planeras ligga färdig i mitten av 2020, och kommissionen har genomfört en EU-omfattande undersökning om allmänhetens attityd till olaglig tobak; en viktig indikator på efterfrågesidan.

Protokollet för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror trädde i kraft den 25 september 2018. Sedan dess har kommissionen i samarbete med medlemsstaterna aktivt engagerat sig i arbetet på internationell nivå, där fokus ligger på att säkra leveranskedjan för tobaksvaror och på internationellt samarbete. Kommissionen har intensifierat sina insatser på internationell nivå inför konventionsparternas andra möte som är planerat till november 2021. Bland annat har man fungerat som viktig aktör i arbetsgruppen för spårbarhetssystem. En annan viktig aspekt är internationellt samarbete, och kommissionen bidrar med sina sakkunskaper som aktiv deltagare i arbetsgruppen för bistånd och samarbete. Kommissionen ämnar fortsätta att bidra till detta arbete på internationell nivå.

3.1.4.Kriterier avseende finansiell risk

I maj 2018 antog kommissionen ett genomförandebeslut 43 för den gemensamma ramen för riskhantering. Beslutet innehåller gemensamma kriterier och normer avseende finansiell risk som ska tillämpas i syfte att göra tullkontrollerna enhetliga i hela EU.

Kriterierna avseende finansiell risk är ett antal regler för hur transaktioner som kan utgöra en finansiell risk, och som därmed behöver granskas och/eller kontrolleras ytterligare, ska upptäckas systematiskt i medlemsstaternas tullklareringssystem. Kriterierna omfattar de flesta kända finansiella risker och bidrar till mer likformiga tullkontroller.

Beslutet och riktlinjerna för genomförandet från 2019 är endast tillgängliga för medlemsstaternas experter på riskhantering inom tullområdet.

3.1.5.Det gemensamma tullriskhanteringssystemet

Det gemensamma tullriskhanteringssystemet är utformat för att tulltjänstemän ute på fältet och riskanalyscenter snabbt och enkelt ska kunna utbyta information om risker direkt mellan sig. Det utgör en viktig del i utvecklingen av EU:s ram för riskhantering eftersom systemet gör det enklare för tullen i hela EU att ingripa där riskerna är som störst vid EU:s yttre gränser och inom gränserna.

Riskinformationsformulär fylls i elektroniskt, och alla uppkopplade tullkontor får tillgång till dem direkt. På sätt kan information om eventuella nya och stora risker spridas till tullkontor ute på fältet i alla medlemsstater så snabbt som möjligt, så att åtgärder för att motverka dessa risker kan vidtas omedelbart i hela EU. Det skapar även likvärdiga förutsättningar för näringsidkare och motverkar att farlig, illegal och bedräglig handel leds om.

Under 2019 skickades 1 777 riskinformationsformulär ut.

3.1.6.Dataanalysinitiativ

Det arbete som tullen genomför är viktigt för att skydda unionen både från risker för inkomstbortfall och andra risker. En viktig faktor för att tullen ska klara detta är att unionen samfällt går in för att stärka tullriskhanteringen och se till att medlemsstaterna kan genomföra effektiva kontroller.

Det Herkules III-finansierade projektet INTELF4CUSTAF inleddes av Olaf tillsammans med det gemensamma forskningscentrumet 2018 på begäran från medlemsstaterna. I projektet arbetar kommissionens avdelningar tillsammans med medlemsstaternas tullmyndigheter för att komma fram till hur man på bästa sätt kan dra nytta av nya och framväxande datakällor och analysmetoder. Under projektets första år (2018) försökte man främst avgöra och förstå vilka analysbehoven var och vad som behövde prioriteras. Resultatet av detta blev att ett nätverk med ungefär hundra experter bildades.

Under 2019 genomfördes fem pilotprojekt där experter från intresserade medlemsstater utbytte erfarenheter och provade analyser. Genom dessa pilotprojekt utvecklades analysmetoder både för kända bedrägerityper som missledande beskrivningar och undervärdering liksom nya, mer experimentella metoder som försök att systematiskt upptäcka ”e-handlare” med hjälp av administrativa enhetsdokument och ett helt nytt sätt att hitta misstänkta containrar utifrån vikt. Resultaten från dessa pilotprojekt redovisades, tillsammans med ytterligare exempel på nationella analyser mot tullbedrägerier vid den fjärde workshoppen, som anordnades i samarbete med tullmyndigheten i Tjeckien. Arbetet fortsätter under 2020.

Under 2019 genomfördes ett lyckat pilotprojekt om gemensam analysförmåga mellan Olaf och berörda kommissionsavdelningar, där man sammanförde sina sakkunskaper med olika dataresurser, som de olika avdelningarna besitter, och analyserade data om handelsflöden. Genom analysen uppdagades stora risker för missvisande beskrivningar av många varor som omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder, vilket föranledde operativa åtgärder. Till exempel skickades riskinformationsformulär ut till medlemsstaterna. Detta pilotprojekt har banat väg för ytterligare utveckling av metoderna för analys av tulldata inom kommissionen. Det finns även planer på att ta fram ett förslag till ett mer permanent och ambitiöst EU-övergripande system för dataanalys på tullområdet.

3.2.Medlemsstaternas bedrägeribekämpningsåtgärder – intäkter

Sexton åtgärder rörande intäktssidan rapporterades in av medlemsstaterna 2019. Utifrån vilket område de vidtagits inom kan dessa delas in i tullbedrägerier och skattebedrägerier (vissa åtgärder gällde båda dessa typer av bedrägerier).

3.2.1.Tullbedrägerier

Medlemsstaterna rapporterade åtta åtgärder som rörde tullbedrägerier. Tre var operativa åtgärder, som utbyte av erfarenheter om kontroller efter klarering mellan Visegradländerna 44 , införande av individ- och varubaserad riskhantering 45 och införande av ett system för profilering och kategoriindelning av ekonomiska aktörer 46 .

Två medlemsstater rapporterade in en organisatorisk åtgärd, till exempel cirkulation av Olafs akter rörande traditionella egna resurser 47 samt inrättandet av ett direktorat för operativ planering och samordning 48 . Två andra medlemsstater rapporterade administrativa åtgärder, nämligen upptäckt av felaktigt deklarerade varor 49 och åtgärder på skatteintäktsområdet 50 . Rumänien anmälde att man genomfört ett paket av administrativa, organisatoriska och operativa åtgärder på tobaksområdet och mot smuggling av tobaksvaror.

3.2.2.Skattebedrägerier

När det gäller skattebedrägerier har medlemsstaterna rapporterat in fem olika åtgärder. Tre av dem är operativa: Kroatien 51 anmälde att man anordnat teknisk utbildning om verktyg för att övervaka och granska e-handel och anskaffning av verktyg, Estland ökade inspektionerna hos underleverantörer inom byggsektorn, medan Italien införde it-program för att bekämpa momsbedrägerier. Polen anmälde även två lagstiftningsåtgärder på skattebedrägeriområdet, bland annat ändringar i momslagen.

3.2.3.Tull- och skattebedrägerier

Tre åtgärder gällde både tull- och skattebedrägerier. Bulgarien anmälde nya bestämmelser i momslagen och en ändring i tullagen. Ungern genomförde ett paket med åtgärder av organisatoriskt och operativt slag som vidtagits av landets tull- och riskhanteringsmyndigheter.

3.3.Statistik över upptäckta oriktigheter och bedrägerier – intäkter

I Figure 10 redovisas de viktigaste statistiska uppgifterna och iakttagelserna om upptäckta och anmälda oriktigheter avseende traditionella egna medel 52 . Antalet anmälda oriktigheter, både med och utan misstanke om bedrägeri, har minskat jämfört med femårsgenomsnittet. Samtidigt har dock de berörda beloppen blivit större.

Figur 10: Traditionella egna medel – viktiga fakta och mönster 53

3.3.1.Upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri

År 2019 anmäldes 425 oriktigheter med misstanke om bedrägeri på intäktsområdet. Det är 21 % färre än femårsgenomsnittet för perioden 2015–2019 då 541 oriktigheter per år anmäldes. Det uppskattade och fastställda beloppet för berörda traditionella egna medel (80 miljoner euro) 2019 är 19 % lägre än femårsgenomsnittet på 98 miljoner euro.

Det sätt som gav bäst resultat 2019 när det gällde att upptäcka bedrägerier och berörda belopp var inspektioner genomförda av bedrägeribekämpningsorgan. På andra plats kom kontroller efter frigörande. Kontroller vid frigörande är fortfarande ett effektivt sätt att upptäcka organiserat tullundandragande och nya bedrägerimönster som undervärdering.

I årsrapporten för 2018 beskrevs ett antal upptäckta fall av undervärdering i Storbritannien som påverkat intäkterna från traditionella egna medel. Olafs utredningar av undervärderingsbedrägerier avseende textilier och skor importerade från Kina via Storbritannien, och de utredningar som kommissionen genomfört inom ramen för förvaltningen av egna medel, har lett till allvarliga tvivel avseende huruvida de belopp för traditionella egna medel (tullavgifter) som överförts från Storbritannien till EU:s budget är korrekta.

Kommissionen inledde ett överträdelseförfarande mot Storbritannien angående förlusterna av traditionella egna medel på grund av undervärderade importerade varor, och hänsköt ärendet till EU-domstolen den 7 mars 2019. Ärendet handläggs fortfarande i domstolen.

Eftersom den potentiella förlusten av traditionella egna medel rör avsevärda summor utförde kommissionen mellan 2017 och 2019 inspektioner på plats i alla medlemsstater då man kontrollerade medlemsstaternas kontrollstrategier för tullvärde för att se om medlemsstaterna levde upp till kravet på att de på ett korrekt sätt och utan dröjsmål ska samla in och överföra traditionella egna medel till EU:s budget. Enligt flera av rapporterna från dessa inspektioner (den sista färdigställd i slutet av 2019) fann man att EU:s ekonomiska intressen inte skyddas tillräckligt, vilket leder till att väsentliga belopp av traditionella egna medel inte kommer in till EU:s budget. Fram till i dag har Olaf även offentliggjort utredningsrapporter med ekonomirelaterade rekommendationer till sex medlemsstater (Ungern, Grekland, Slovakien, Tjeckien, Malta och Frankrike). Generellt har medlemsstaterna inte helt och fullt vidtagit de åtgärder som behövs för att på ett konsekvent sätt hantera undervärderingsbedrägerier.

Redan 2018 begärde kommissionen att alla medlemsstater själva skulle beräkna hur mycket de är skyldiga att betala och korrigera beloppen som fastställs sedan 2012. Kommissionen kommer att kvantifiera förlusterna av traditionella egna medel i alla medlemsstater.

3.3.2.Upptäckta oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

Under 2019 upptäcktes och anmäldes 4 237 oriktigheter utan misstanke om bedrägeri, Det är 6 % lägre än femårsgenomsnittet (4 484 per år 2015–2019). Det uppskattade och fastställda beloppet för berörda traditionella egna medel är 397 miljoner euro 2019, vilket är 3 % lägre än femårsgenomsnittet på 407 miljoner euro per år.

Oriktigheter utan misstanke om bedrägeri upptäcktes främst genom kontroller efter frigörande.

4.Politik, åtgärder och resultat avseende sektorsspecifik bedrägeribekämpning – utgifter

4.1.Medlemsstaternas sektorsspecifika bedrägeribekämpning och åtgärder på flera utgiftsområden

Medlemsstaterna rapporterade in fyra åtgärder som rörde flera fonder samtidigt. Bulgarien uppgav att man hade ändrat sin förordning om anmälan av oriktigheter. Grekland rapporterade om ett paket med operativa åtgärder och lagstiftningsåtgärder som hade vidtagits i samband med att den nationella myndigheten för transparens inrättades. Ungern rapporterade om ett paket med operativa åtgärder som utfördes i samband med att ett system med uppgifter om bidragsmottagare utvecklades ytterligare, samt ett paket med organisatoriska åtgärder som rörde ett antal kurser som anordnades för de institutioner som hanterar EU-medel.

4.2.Jordbruk – politik, åtgärder och resultat avseende sektorsspecifik bedrägeribekämpning

4.2.1.Jordbruk och fiskeri – medlemsstaternas bedrägeribekämpningsåtgärder

Medlemsstaterna rapporterade in fyra åtgärder inom detta område. Österrike uppgav att man hade överfört det övergripande ansvaret för att genomföra åtgärder inom vinsektorn till ett utbetalande organ. Italien rapporterade om ett samarbetsprojekt mellan förvaltningsmyndigheter och de rättsliga myndigheterna. Litauen uppgav att man hade godkänt en lagstiftningsåtgärd som gällde påföljder för lagbrott i samband med genomförande av landsbygdsprogrammet. Danmark rapporterade om ett paket med organisatoriska och operativa åtgärder som ingick i en handlingsplan för att förhindra bedrägerier med medel från jordbruksfonder.

Dessutom rapporterades två åtgärder som rörde både jordbruk och fiskeri. Den första, en administrativ åtgärd som Tyskland vidtagit, handlade om att öka medvetenheten om intressekonflikter vid behöriga myndigheter, medan den andra, som vidtagits av Slovenien, handlade om särskild utbildning om att förebygga och upptäcka bedrägerier, som anordnades för personalen vid en myndighet.

4.2.2.Jordbruk – statistik över upptäckta oriktigheter och bedrägerier

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) består huvudsakligen av två delar (se Figure 12 ):

·direktstöd i form av direkta utbetalningar till jordbrukare och marknadsåtgärder som finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

·landsbygdsutveckling som främst finansieras genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

EGFJ har en årlig genomförandecykel, medan Ejflu finansierar fleråriga program.

Efter en kraftig minskning har antalet oriktigheter angående GJP legat på i stort sett oförändrade nivåer sedan 2017. Antalet upptäckta oriktigheter när det gäller direktstöd ligger på en jämn nivå, medan antalet för landsbygdsutveckling. minskade på grund av att antalet oriktigheter som rörde programperioden 2007–2013 minskade. De belopp som berördes av oriktigheter varierade kraftigt.

Det sammanlagda beloppet 2019 var relativt oförändrat, men utvecklingen för direktstöd och landsbygdsutveckling gick åt rakt olika håll. De oriktiga beloppen för landsbygdsutveckling minskade medan de ökade för direktstöd främst på grund av ett mindre antal oriktigheter inom marknadsstödet som rörde stora summor pengar. Även de högsta genomsnittsbeloppen som berördes av oriktigheter återfanns inom marknadsstöd. I Figure 13 visas de stödområden där oriktigheter förekom i störst utsträckning.

De flesta oriktigheterna upptäcktes i ett fåtal medlemsstater, särskilt när det gäller oriktigheter med misstanke om bedrägeri, mer än förväntat sett utifrån fördelningen av utbetalade medel. Det kan finnas en rad olika orsaker till detta. Till exempel kan oriktigheter och bedrägerier förekomma i större utsträckning, men det kan även bero på hur bra man är på att förhindra och upptäcka oriktigheter, liksom på olika rutiner för i vilket skede som oriktigheter med misstanke om bedrägeri anmäls. Ansamlingen av upptäckta oriktigheter var mer utpräglad för oriktigheter där det fanns misstanke om bedrägeri, vilket tyder på att olika sätt att använda straffrätten för att skydda EU:s budget, eller rutinerna för anmälan av misstänkta bedrägerier, kan vara andra betydande orsaker till skillnaderna mellan medlemsstaterna.

Figur 11: Andel upptäckta oriktigheter inom olika delar av GJP

4.2.2.1.Upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri

Antalet upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri har minskat och återfinns nu främst i ett fåtal medlemsstater.

Antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri minskade kraftigt inom landsbygdsutveckling, på grund av att färre oriktigheter upptäcktes för programperioden 2007–2013, så som det brukar se ut i programperiodsförlopp, och på grund av att oriktigheter i programperioden 2014–2020 ännu inte har börjat upptäckas, vilket är något som uppsikt bör hållas över framgent.

Figur 12: Jordbrukspolitiken – fakta och siffror

På grund av minskningen inom landsbygdsutveckling, liksom när det gällde direktstöd, minskade det sammanlagda beloppet som berördes av oriktigheter med misstanke om bedrägeri med 62 % år 2019.

Det var fortfarande fler oriktigheter som upptäcktes inom landsbygdsutveckling än när det gällde direktstöd. Den största andelen upptäckta bedrägerier återfanns dock inom marknadsstöd 54 . Här låg andelen på 0,87 %, vilket är mer än fyra gånger så mycket som för landsbygdsutveckling (se Figure 11 ).

Inom direktstöd berodde de flesta upptäckta oriktigheterna på förfalskade skriftliga bevis och bidragsansökningar. Påhittade omständigheter för att berättigas till ekonomiskt stöd var en annan vanlig typ av bedrägeri. När det gällde landsbygdsutveckling gällde många oriktigheter genomförandet av insatsen. Påhittade omständigheter för att berättigas till ekonomiskt stöd var även här en källa till oro.

4.2.2.2.Upptäckta oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

Antalet oriktigheter utan misstanke om bedrägeri inom direktstöd har legat på samma nivå de senaste fem åren, men de berörda beloppen har varierat avsevärt på grund av att en tredjedel av de upptäckta oriktigheterna avseende marknadsstöd rörde stora summor pengar (anmälda 2015, 2017 och 2019). Trenden för oriktigheter utan misstanke om bedrägeri inom landsbygdsutveckling har varit nedåtgående sedan 2015, särskilt vad gäller de berörda beloppen, vilket är förväntat med tanke på att dessa program är fleråriga.

Det var fortfarande fler oriktigheter utan misstanke om bedrägeri som upptäcktes inom landsbygdsutveckling än för direktstöd. Den största andelen upptäckta oriktigheter 55 återfanns dock inom marknadsstöd, där andelen var nästan dubbelt så stor som för landsbygdsutveckling (se Figure 11 ). Det berodde delvis (men inte helt och hållet) på att ett fåtal oriktigheter gällde exceptionellt stora summor för marknadsstödet.

De flesta upptäckta oriktigheterna utan misstanke om bedrägeri rörde genomförandet av de finansierade insatserna, betalningsansökningar och skriftliga bevis. Störst andel upptäckta oriktigheter återfinns inom marknadsstöd, följt av landsbygdsutveckling.

Figur 13: Marknadsåtgärder som berörs mest av oriktigheter

4.3.Sammanhållningspolitik och fiskeri – politik, åtgärder och resultat avseende sektorsspecifik bedrägeribekämpning

4.3.1.Sammanhållningspolitik och fiskeri – medlemsstaternas bedrägeribekämpningsåtgärder

Nio medlemsstater uppgav att man vidtagit sammanhållningspolitiska åtgärder. Inom detta område antogs också flest initiativ, huvudsakligen operativa sådana, vilket sammanfattas i Figure 1 .

Figur 14: Medlemsstaternas åtgärder inom det sammanhållningspolitiska området

Danmark rapporterade in en särskild fiskeriåtgärd som handlade om tillämpning av armlängdsprincipen mellan stödmottagare och leverantörer.

Figur 15: Sammanhållningspolitik och fiskeri – fakta och siffror

4.3.2.Sammanhållningspolitik och fiskeri – statistik över upptäckta oriktigheter och bedrägerier

Sammanhållningspolitiken är svårare att analysera än andra budgetsektorer, eftersom de anmälda oriktigheterna hänför sig till olika programperioder och delvis omfattas av olika regler.

Dessutom är programperioderna fleråriga, vilket i stor utsträckning påverkar bakomliggande trender. Eftersom fonderna förvaltas på liknande sätt analyseras fiskeri och sammanhållningspolitik tillsammans.

Som förväntat har antalet upptäckta oriktigheter från programperioden 2007–2013 fortsatt att minska sedan kulmen 2015 då perioden avslutades, medan antalet upptäckta oriktigheter för programperioden 2014–2020 ökar. Dessa isärgående trender beror på de olika faserna som programperioderna befinner sig i.

Oriktigheterna som anmäldes 2019 hänförde sig till de senaste tre programperioderna, varav mer än tre fjärdedelar rörde programperioden 2014–2020. De anmälda beloppen är avsevärt mycket lägre än 2018 (som var ett ovanligt år).

Sett över de två senaste programperioderna tillsammans bekräftas den uppåtgående trenden för det genomsnittliga beloppet för sammanhållningsfonden, medan utvecklingen saktade in för de andra fonderna 2019.

4.3.2.1.Upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri

Generellt sett för alla fonder och perioder berörde oriktigheterna med misstanke om bedrägeri i genomsnitt betydligt högre belopp än de oriktigheter där misstanke om bedrägeri saknades. Detta visar att bedrägerier utgör ett stort hot och att samarbete med de rättsliga myndigheterna är viktigt.

Medlemsstaterna förefaller ägna oriktigheter med misstanke om bedrägeri ännu större uppmärksamhet programperioden 2014–2020. Med undantag för exceptionella fall har beloppen som berörs av oriktigheter med misstanke om bedrägeri minskat för alla fonder 2019, även för programperioden 2014–2020. Denna minskning för programperioden 2014–2020 är oväntad och behöver följas upp.

Eruf var den fond som berördes av flest anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri och där det största beloppet berördes. Det var dock en markant minskning 2019, också det oväntat.

Sedan 2015 har oriktigheterna med misstanke om bedrägeri som rör Europeiska socialfonden (ESF) minskat, med undantag för en isolerad uppgång 2018. Oriktigheter med misstanke om bedrägeri som rör Sammanhållningsfonden har anmälts regelbundet sedan 2010. De berörda beloppen varierar dock stort på grund av färre fall men med högre belopp.

Medlemsstaterna uppvisade olika anmälningsmönster när det gäller upptäckt av oriktigheter med misstanke om bedrägeri där de berörda beloppen var höga.

Oavsett ovanstående iakttagelser, och med undantag för avvikande värden, går antalet anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri, och därtill hörande belopp, för programperioden 2014–2020 i linje med de oriktigheter som upptäcktes för programperioden 2007–2013 när lika lång tid hade gått sedan programperiodens början.

Räknat i antal var de mest berörda prioriteringarna ”forskning och teknisk utveckling”, ”ökad anpassningsförmåga hos arbetstagare, företag och entreprenörer” och ”förbättrat tillträde till arbetsmarknaden och ökad varaktighet”. Räknat i pengar var det ”forskning och teknisk utveckling”, ”förnyelse av städer och landsbygd”, ”miljöskydd och riskförebyggande åtgärder” och ”turism”.

4.3.2.2.Upptäckta oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

För programperioden 2014–2020 har antalet upptäckta oriktigheter utan misstanke om bedrägeri och därtill hörande oriktiga belopp minskat för alla fonder men mindre än förväntat med tanke på att programperioden är så långt framskriden.

I jämförelse med föregående programperiod är minskningen av antalet oriktigheter, och de tillhörande beloppen, som anmäls sex år från programperiodens början slående och kan knappast förklaras med förseningar i genomförandet. Skillnaden är betydande för alla fonder men särskilt för Eruf.

Ett antal regler ändrades från programperioden 2007–2013 till programperioden 2014–2020 (till exempel infördes årsredovisning), vilket kan ha hjälpt medlemsstaterna att stärka sina interna kontroller.

Tillsammans med vissa genomförandeförseningar kan den ökade användningen av förenklade kostnadsalternativ ha bidragit till att oriktigheterna utan misstanke om bedrägeri har minskat för ESF. Situationen bör dock hållas under noggrann uppsikt.

Även när det gällde oriktigheter utan misstanke om bedrägeri uppvisade medlemsstaterna olika anmälningsmönster.

4.3.2.3.De europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och covid-19-krisen

Covid-19-krisen kan innebära att det kommer att behövas mer finansiering de kommande åren, främst inom hälso- och sjukvården. Därför innehåller ett av arbetsdokumenten som åtföljer denna rapport en särskild analys av prioriteringen av investeringar i vårdsinfrastruktur 56 .

Femton medlemsstater anmälde oriktigheter i insatser som rörde vårdinfrastruktur. Sju av dem hade även upptäckt bedrägerier. Över hälften av oriktigheterna med misstanke om bedrägeri och därtill hörande belopp anmäldes av Rumänien och Slovakien. Över en tredjedel av antalet oriktigheter utan misstanke om bedrägeri upptäcktes i Polen, medan Slovakien stod för över hälften av det sammanlagda beloppet som berörde oriktigheter.

Insatser rörande vårdinfrastruktur är ett område där det förekommer många brott mot bestämmelserna om offentlig upphandling. De flesta upptäckta oriktigheterna med misstanke om bedrägeri rörde styrkande handlingar.

Att andra medlemsstater inte anmäler oriktigheter inom detta område behöver inte betyda att de inte är utsatta för denna typ av risk.

4.4.Indirekt förvaltning (föranslutningsinstrumenten) – statistik över upptäckta oriktigheter och bedrägerier

När det gäller indirekt förvaltning är det främst föranslutningsinstrumenten som tas upp i denna rapport.

De anmälda oriktigheterna avser två perioder (2007–2013 och 2014–2020), varav merparten perioden 2007–2013 (IPA I) 57 .

Inom detta politikområde syns markanta skillnader i anmälningarna från de olika mottagarländerna. Turkiet har regelbundet anmält upptäckta oriktigheter och bedrägerier under åren.

I likhet med tidigare år är landsbygdsutvecklingsstödet det område som är mest drabbat av oriktigheter och bedrägerier. De aktuella indikatorerna (bedrägerifrekvensnivån och bedrägeribeloppsnivån 58 ) är de högsta av alla politikområden som analyseras i denna rapport (19 respektive 22 %). De främsta typerna av oriktigheter som upptäcks gäller skriftliga bevis och stödberättigande.

4.5.Direkt förvaltning – politik, åtgärder och resultat avseende sektorsspecifik bedrägeribekämpning

4.5.1.Direkt förvaltning – statistik över upptäckta oriktigheter och bedrägerier

Statistiken över direkt förvaltning grundas på återkrav som utfärdas av kommissionens avdelningar och registreras i kommissionens system för periodiserad redovisning (ABAC).

De politikområden som hade drabbats hårdast av oriktigheter var ”kommunikationsnät, innehåll och teknik och ”forskning och innovation”.

4.5.1.1.Upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri

År 2019 klassificerades 37 av de återkravsärenden som var registrerade i ABAC som bedrägerier 59 . Dessa uppgick till 10,6 miljoner euro.

4.5.1.2.Upptäckta oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

När det gäller oriktigheter utan misstanke om bedrägeri registrerades 1 778 återkrav på totalt 55,4 miljoner euro år 2019.

5.Återkrav och andra förebyggande och korrigerande åtgärder

Detaljerad information om återkrav, finansiella korrigeringar och andra förebyggande och korrigerande åtgärder (avbrutna eller inställda utbetalningar) offentliggörs i kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport 60 .

De upptäckta och anmälda oriktigheter som redovisas i årsrapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning leder till korrigerande åtgärder i och med att man vill säkerställa att EU-medel inte används för att finansiera projekt som involverar oriktigheter eller bedrägerier. Vid behov inleds kravförfaranden som följs upp av nationella myndigheter i enlighet med nationella rättsliga ramar.

6.Samarbete med medlemsstaterna

I den rådgivande kommittén för samordning av bedrägeribekämpningen (Cocolaf) sammanförs kommissionen och sakkunniga från medlemsstaterna. Cocolaf utgör ett forum för diskussion om den viktigaste utvecklingen i kampen mot bedrägerier och utarbetandet av denna rapport enligt artikel 325.5 i EUF-fördraget. Kommitténs arbete är uppdelat kring fyra arbetsgrupper och en plenarsession (se Figure 16 ).

Cocolafs undergrupp för rapportering och analys var ett passande forum för att diskutera och finslipa de analyser som läggs fram i arbetsdokumentet om statistisk utvärdering av oriktigheter, Statistical Evaluation of irregularities, och för att dela med sig av de kunskaper som förvärvats under arbetets gång.

Undergruppen för förebyggande av bedrägerier arbetade under 2019 med att ta fram en metod för landprofiler med beskrivningar av medlemsstaternas system för bedrägeribekämpning. Detta verktyg kommer att vidareutvecklas under de kommande åren.

Figur 16: Cocolafs struktur och undergrupper

6.1.Samarbete med Olaf

Både Olafs utredningsresultat och de politiska beslut som fattas blir bättre när Olaf samarbetar med myndigheterna i medlemsstaterna i kampen mot bedrägerier och korruption.

Sambandscentralerna för bedrägeribekämpning (Afcos) i medlemsstaterna möts regelbundet under Olafs ledning. Under 2019 diskuterades ändringen av sambandscentralernas funktioner, särskilt de bestämmelserna rörande detta som diskuteras i de pågående förhandlingarna om en ändring av förordning 883/2013. Man diskuterade även möjligheterna i Herkules III-programmet och revisionsrättens rekommendationer 61 om att sambandscentralernas funktioner ska utvidgas i syfte att förbättra samordningen. Konsekvenserna av domstolens beslut angående OIafs utredningar i medlemsstaterna stod också på dagordningen, liksom Olafs komplicerade kontroller på plats.

I Olafs nätverk för informatörer i kampen mot bedrägerier (OAFCN) arbetar kommunikationsansvariga tillsammans med talesmän för Olafs operativa partner i medlemsstaterna. Under 2019 genomförde Olaf en kampanj i sociala medier tillsammans med de nationella myndigheterna i ett antal medlemsstater där man informerade om Herkulesprogrammet genom att visa upp projekt och utrustning som finansierats via Herkules. Olaf hjälpte även den lettiska sambandscentralen att dra igång den tredje omgången av centralens framgångsrika kampanj för att få människor att säga nej till bedrägeri.

Under 2019 diskuterade medlemsstaterna och kommissionen även bedrägeribekämpningsfrågor i rådets arbetsgrupp för bedrägeribekämpning under de rumänska och finska ordförandeskapen, liksom i de interinstitutionella överläggningarna om Olaf 62 .

6.2.Nätverket för bättre förvaltning av EU-medel Better Spending Network

I oktober 2019 anordnade kommissionen en konferens med medlemsstaternas företrädare för PIC-nätverket (som består av experter på offentlig internkontroll) som därefter bytte namn till Better Spending Network. Det är en plattform för strukturerad dialog mellan medlemsstaterna och kommissionen om system för internkontroll, samt för informations- och erfarenhetsutbyte om hur man kan säkerställa att offentliga medel används på ett bättre sätt i hela den offentliga sektorn.

7.Systemet för tidig upptäckt och uteslutning (Edes)

Kommissionen sköter systemet för tidig upptäckt och uteslutning (Edes) i enlighet med artiklarna 135 till 145 i förordningen med finansiella regler för unionens allmänna budget 63 . Edes är ett effektivt verktyg för att stärka skyddet för EU:s ekonomiska intressen. Genom det hindras opålitliga personer och enheter från att delta i förfaranden för tilldelning av EU-medel. Det är ett av de väletablerade uteslutningssystem som används av olika internationella organisationer och multilaterala utvecklingsbanker.

Edes omfattar en stor mängd olika otillåtna förfaranden, som bedrägeri, korruption och allvarliga fel i yrkesutövningen, liksom väsentliga brister i fullbordandet av avtal.

Genom Edes säkerställs

·tidig upptäckt av personer eller enheter som utgör en risk för EU:s ekonomiska intressen

·uteslutning från att få EU-medel och/eller påförande av vite för personer eller enheter registrering av ovanstående information i Edes-databasen som ekonomiska aktörer med ansvar för EU-medel har tillgång till

·offentliggörande av namnen på berörda personer eller enheter på kommissionens webbplats i de allvarligaste fallen 64 .

Genom Edes kan en centraliserad bedömning av uteslutningssituationer göras, samtidigt som de berörda personernas och enheternas grundläggande rättigheter skyddas, i synnerhet rätten att höras.

Det som är unikt med Edes-systemet och som gör det så effektfullt är den befogenhet som EU:s institutioner och organ 65 tilldelas att agera i ”avsaknad av en slutgiltig dom eller, i tillämpliga fall, ett slutgiltigt administrativt beslut” 66 . Sanktioner kan åläggas baserat på ”faktiska omständigheter och slutsatser” som härrör från revisioner eller kontroller som genomförts under den behöriga utanordnarens ansvar 67 , Olafs utredningar eller nationella myndigheters eller internationella organisationers preliminära administrativa beslut.

Beslutet att ålägga opålitliga enheter eller personer sanktioner kan endast fattas av den aktuella utanordnaren på rekommendation 68 från den centraliserade interinstitutionella panelen som gör en preliminär rättslig bedömning i avsaknad av slutgiltig dom eller slutgiltigt administrativt beslut 69 . Panelen har inga utredningsbefogenheter. Den är sammansatt av en ständig oberoende ordförande på hög nivå 70 , två ständiga ledamöter som företräder kommissionen som ansvarig för systemet samt en ad hoc-ledamot som företräder utanordnaren vid den avdelning som begär rekommendationen. Panelen har som uppgift att se till att rätten till försvar upprätthålls genom ett kontradiktoriskt utbyte med den berörda ekonomiska aktören och att dess rekommendationer följer proportionalitetsprincipen 71 .

Under 2019 hänsköts 19 ärenden till panelen genom dess ständiga sekretariat. Ett kom från en annan institution än kommissionen, ett från en decentraliserad byrå och ett från ett gemensamt företag. Utöver dessa 19 ärenden som överlämnades till panelens sekretariat 2019 har även tre ärenden som hänsköts 2018 tagits med i arbetsdokumentet som åtföljer denna rapport 72 eftersom de hänsköts till panelen under 2019. Under de första sex månaderna 2019 har åtta ärendet hänskjutits till panelen, varav en omnämns i arbetsdokumentet.

Kommissionen ska även rapportera om beslut som fattas av utanordnarna 73 om

·att inte utesluta en ekonomisk aktör i avvaktan på dennes korrigerande åtgärder om detta är absolut nödvändigt för att säkra kontinuiteten i tjänsterna under en begränsad tid

·att inte offentliggöra information om administrativa påföljder på kommissionens webbplats, antingen för att det föreligger skäl att bevara utredningssekretessen eller för att upprätthålla proportionalitetsprincipen om ärendet rör en fysisk person

·beslutet avviker från panelens rekommendation.

Sedan panelen inledde sitt arbete 2016 har inga sådana situationer uppstått. Alla berörda utanordnare valde att följa panelens rekommendation i alla delar.

Under 2018 granskade kommissionens tjänst för internrevision Edes och gav då en positiv bild av systemet. Som uppföljning har kommissionen i samarbete med Olaf särskilt fortsatt att noggrant hålla uppsikt över den systematiska uppföljningen av rekommendationerna.

Domstolen har än en gång bekräftat Edes giltighet (tribunalens dom av den 13 maj 2020 i mål T-290/18, Agmin mot kommissionen). I sin dom bekräftar domstolen särskilt giltigheten i panelens respektive utanordnarnas ansvar liksom att den berörda enhetens rätt att bli hörd helt och fullt upprätthålls genom det kontradiktoriska förfarande som leds av panelen 74 .

8.Uppföljning av Europaparlamentets resolution om årsrapporten 2018

Europaparlamentets resolution om årsrapporten om skydd av EU:s ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning för 2018 antogs i parlamentssessionen i juli 2020 efter att ha godkänts i budgetkontrollutskottet (CONT) den 7 maj 2020.

9.Interinstitutionellt samarbete

9.1.Interinstitutionella överläggningar

I enlighet med artikel 16 i förordning 883/2013 sammanträder Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Olaf en gång om året för att diskutera Olafs arbete i en interinstitutionell överläggning på politisk nivå. År 2019 ägde denna överläggning rum den 11 december och leddes av det finska ordförandeskapet i rådet. Institutionerna diskuterade Olafs uppdrag på medellång till lång sikt och bekräftade sitt starka stöd till Olaf.

9.2.Europeiska revisionsrätten

9.2.1.Särskilda rapporter om bedrägeribekämpning

I två särskilda rapporter som antogs 2019 75 bekräftade revisionsrätten de framsteg som gjorts på detta område men ringade även in områden som behöver förbättras. De flesta av dessa områden får stöd i de slutsatser som läggs fram i årsrapporterna om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning, medan andra kräver nya åtgärder. I sin strategi mot bedrägerier från april 2019 hörsammar kommissionen de flesta av revisionsrättens rekommendationer. Med strategin vill kommissionen stärka sin analyskapacitet och interna samordningsram för att kunna hantera de nya utmaningar som uppstår när omständigheterna hela tiden förändras.

9.2.2.Samarbete mellan Olaf och revisionsrätten

I och med att båda har i uppdrag att skydda EU:s budget har Olaf ett löpande samarbete med revisionsrätten. I maj 2019 ingick Olaf och revisionsrätten en administrativ överenskommelse om strukturerat samarbete och snabbt utbyte av information mellan sig. Framför allt innebär överenskommelsen utbyte av kunskap och riskanalys, liksom gemensam utbildning och personalutbyten. Överenskommelsen skrevs under vid en gemensam workshop, som anordnades för första gången 2019 och där ledning och personal från båda organisationerna, liksom ledamöter i revisionsrätten, deltog. Tanken är att en sådan workshop ska anordnas varje år.

10.Slutsatser och rekommendationer

10.1.Intäkter

Kommissionen och medlemsstaterna vidtog åtgärder för att motverka kända och nya hot på intäktsområdet. Att skydda EU:s egna medel är nödvändigt för att säkerställa att EU-budgeten kan finansiera den politik som stöds genom EU-medel.

Solpaneler var precis som tidigare år de varor som i monetära termer var föremål för mest bedrägerier och oriktigheter under 2019. Även intäktsbedrägeri genom undervärdering av varor som importeras till EU, också via e-handel, är, och kommer att fortsätta att vara, ett hot mot intäkterna. Detta kommer att vara en stor utmaning som måste hanteras under de kommande åren.

Olafs utredningar på dessa områden bekräftar hur viktig byrån och dess samordnande roll är för skyddet av EU:s ekonomiska intressen och arbetet mot bedrägerier.

Sunda och flexibla kontrollstrategier, lämpliga rättsliga instrument och sammankopplade it-program, tillsammans med välutrustade och kompetenta tulltjänstemän, är avgörande för att bekämpa intäktsbedrägerier. Kommissionen och medlemsstaterna håller just nu på att gå igenom de befintliga systemen och it-programmen och ta fram nya. Tillsammans med laglydiga handlare är det de som är de största aktörerna när det gäller att ta sig an utmaningarna med digitalisering i dagens globala ekonomi och att snabbt anpassa sig till nya ekonomiska förhållanden. Även här har Olaf en viktig funktion när det gäller att utforma bedrägeribekämpningspolitiken och samordna de berörda aktörernas arbete med att förhindra och upptäcka bedrägerier.

I samband med covid-19-krisen har ett nytt hot uppstått: Förflyttningarna av olagliga läkemedel och medicinska förnödenheter över gränserna har ökat dramatiskt. Olaf, tullen och de brottsbekämpande myndigheterna i EU och hela världen måste samarbeta för att förhindra att undermåliga medicinska produkter med förfalskade EU-intyg om överensstämmelse kommer in i Europa.

10.2.Utgifter

I kristider räknas varje euro som går till ekonomisk återhämtning. Det är därför det är så viktigt att motverka bedrägerier och oriktigheter som riktar sig mot EU-medel. I denna rapport beskrivs vad kommissionen och medlemsstaterna har gjort för att öka skyddet för EU:s budget, samtidigt som områden där mer kan göras pekas ut.

Inom jordbruksutgifterna är marknadsstödet den största utmaningen. Under de senaste åren har europeiska organ upptäckt bedrägerier som rör stora summor pengar, vilket visar att medlemsstaterna måste trappa upp sina insatser på detta område.

När det gäller sammanhållningspolitiken har de upptäckta oriktigheterna utan misstanke om bedrägeri minskat under den pågående programperioden jämfört med den tidigare. Detta bör övervakas noggrant så att det kan säkerställas att minskningen beror på nya förebyggande åtgärder och inte på att man har blivit sämre på att upptäcka och anmäla oriktigheter.

Utgifterna i samband med covid-19-krisen sätter ännu större press på de EU-organ och nationella myndigheter som betalar ut medlen. Kommissionen kommer att trappa upp sitt bedrägeribekämpande arbete för att säkerställa att EU:s pengar fortsätter att få bästa möjliga skydd mot bedragare som försöker sko sig på den rådande situationen.

Medlemsstaterna får inte heller sänka garden mot de risker som tas upp i denna rapport.

Rekommendation

Kommissionen påminner om att kontrollen och övervakningen måste fortsätta med oförminskad styrka.

Om akut upphandling ska göras bör avgöras från fall till fall.

I det rådande läget är det även ett bra tillfälle att gå över till e-upphandling för de medlemsstater som ännu inte har gjort det.

Medlemsstaterna bör överväga möjligheten att ytterligare öka insynen i hur EU-medel används, särskilt när det gäller akuta upphandlingar.

Anmälningarna om oriktigheter för programperioden 2014–2020, särskilt där det inte finns misstanke om bedrägeri, måste övervakas noggrant.

(1)    i) Implementation of Article 325 by the Member States in 2019
ii) Statistical evaluation of irregularities reported for own resources, natural resources, cohesion policy and pre-accession assistance and direct expenditure
iii) Follow-up of recommendations to the Commission report on the protection of the EU’s financial interests — fight against fraud, 2018
iv) Early Detection and Exclusion System (EDES) — Panel referred to in Article 108 of the Financial Regulation
v) Annual overview with information on the results of the Hercule III Programme in 2019.

(2)

EUT L 283, 31.10.2017, s. 1–71.

(3)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17–56).

(4)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och av rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999, EUT L 248, 18.9.2013, s. 1–22.

(5)

Bulgarien, Cypern, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien och Ungern.

(6)

Cypern, Italien, Kroatien, Lettland, Malta, Slovakien, Tjeckien och Ungern.

(7)

http://www.epac-eacn.org/downloads/declarations/doc_download/185-stockholm-declaration-2019

(8) Se meddelandet till kommissionen: Streamlining and strengthening corporate governance within the European Commission, C(2018)7704 final, 21.11.2018.

(9)

SWD(2019) 170 final.

(10)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 250/2014 av den 26 februari 2014 om inrättande av ett program för främjande av verksamheter till skydd av ekonomiska intressen för Europeiska unionen (Herkules III-programmet) och om upphävande av beslut nr 804/2004/EG (EUT L 84, 20.3.2014, s. 6).

(11)

Kommissionens beslut C(2018) 8568 final 17.12.2018.

(12)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen, EUT L 198, 28.7.2017, s. 29–41.

(13)

Konvention som utarbetats på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, EGT C 316, 27.11.1995, s. 49–57.

(14)

Konventionen gäller fortfarande i Danmark.

(15)

En fullständig beskrivning av åtgärderna som medlemsstaterna anmält finns i det arbetsdokument som nämns i fotnot i.

(16)

Slovenien.

(17)

Rumänien.

(18)

Kroatien.

(19)

Frankrike.

(20)

Slovakien.

(21)

Tjeckien och Lettland.

(22)

Estland, Frankrike, Irland, Spanien och Österrike.

(23)

Grekland och Tjeckien.

(24)

Finland.

(25)

Tyskland, Irland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Luxemburg, Litauen, Malta, Österrike, Rumänien, Slovenien och Slovakien.

(26)

Utförligare information finns i det arbetsdokument som nämns i fotnot 1 iii.

(27)

Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Grekland, Kroatien, Italien, Lettland, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien och Slovakien.

(28)

Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Irland, Italien, Lettland, Ungern, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Slovenien and och Slovakien.

(29)

Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Grekland, Kroatien, Italien, Lettland, Luxemburg, Ungern, Polen, Portugal, Slovenien och Slovakien.

(30)

Bulgarien, Kroatien, Grekland, Italien, Lettland, Ungern, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien och Sverige.

(31)

Tyskland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike.

(32)

Lettland och Slovakien.

(33)

Belgien, Tjeckien, Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Lettland, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Sverige.

(34)

Utförligare information om uppfyllandet av rekommendationerna finns i det arbetsdokument som nämns i fotnot 1 iii.

(35) En detaljerad analys av anmälda oriktigheter finns i det arbetsdokument som nämns i fotnot 1 ii.

(36) Denna indikator visar bedrägerifrekvensnivån (fraud frequency level, FFL). Se avsnitt 2.3.2 i arbetsdokumentet Methodology regarding the statistical evaluation of reported irregularities for 2015 (SWD(2016) 237 final).

(37) Denna indikator visar bedrägeribeloppsnivån (fraud amount level, FAL). Se avsnitt 2.3.3 i det dokument som nämns i fotnot 29.

(38)

Rapporten kommer att finnas här: https://ec.europa.eu/anti-fraud/about-us/reports/olaf-report_sv .

(39)

Dess rättsliga grund är förordning (EG) nr 515/97, ändrad genom förordning (EU) 2015/1525.

(40) https://ec.europa.eu/anti-fraud/media-corner/news/07-12-2018/new-action-plan-reaffirms-commission-leading-role-fight-against_sv .

(41) COM(2013) 324 final.

(42) COM(2017) 235 final.

(43) (C(2018)3293 final).

(44)

Tjeckien.

(45)

Estland.

(46)

Portugal.

(47)

Belgien.

(48)

Grekland.

(49)

Kroatien.

(50)

Portugal.

(51)

Kroatien.

(52) Information om återkrav av belopp som rör traditionella egna medel som berörs av bedrägerier och oriktigheter ges i arbetsdokumentet Statistical evaluation of the irregularities reported in 2019.

(53)

Sockeravgifter är inte längre ett av de traditionella egna medlen och kommer gradvis att tas bort efter den slutliga avräkningen med medlemsstaterna.

(54) En definition av denna indikator finns i punkt 2.3.1 i det arbetsdokument som nämns i fotnot 41.

(55) Se fotnot 60.

(56)

Se punkt 4.2.2.3 i det arbetsdokument som nämns i fotnot 1 ii.

(57) Se kapitel 5 i det arbetsdokument som nämns i fotnot 1 ii.

(58) Se fotnoterna 41 och 42.

(59) Benämns som ”fall anmälda till Olaf” i systemet.

(60) Den årliga förvaltnings- och resultatrapporten ingår i EU-budgetens integrerade ekonomiska rapporteringspaket (COM(2019) 299 final/2). Information om intäkter från återkrav ges också i det arbetsdokument som nämns i fotnot 1 ii.

(61)

Särskild rapport 06/2019, Bekämpning av bedrägeri i EU:s sammanhållningsutgifter: förvaltande myndigheter måste bli bättre på upptäckt, motåtgärder och samordning.

(62)

Se punkt 9.1.

(63) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(64) https://ec.europa.eu/info/strategy/eu-budget/how-it-works/annual-lifecycle/implementation/anti-fraud-measures/edes/database_sv

(65) Vid genomförandet av sina respektive budgetar.

(66) Formulering i artikel 136 i budgetförordningen.

(67) De avdelningar som fungerar som utanordnare kan vara EU:s institutioner, byråer kontor och organ.

(68) För de situationer som avses i artikel 136.1 c–h i budgetförordningen (dvs. allvarligt fel i yrkesutövningen, bedrägeri, allvarliga kontraktsbrott, oriktigheter, skapandet av skalbolag).

(69) Den panel som avses i artikel 143 i budgetförordningen.

(70) Ordföranden har en ständig oberoende ställföreträdare på hög nivå.

(71) Närmare information om panelen finns i det arbetsdokument som nämns i fotnot 1 v.

(72) Se fotnot 72.

(73) Uppgifter finns i det arbetsdokument som nämns i fotnot 1 v.

(74)

En mer ingående analys av EU-domstolens rättspraxis finns i arbetsdokumentet som nämns i fotnot 1 v.

(75)

Särskild rapport 01/2019, Kampen mot bedrägerier i samband med EU-utgifter: mer behöver göras och särskild rapport 06/2019, Bekämpning av bedrägeri i EU:s sammanhållningsutgifter: förvaltande myndigheter måste bli bättre på upptäckt, motåtgärder och samordning.