EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 23.3.2020
COM(2020) 104 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN
om genomförandet av kommissionens meddelande om ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden
1. Inledning
I denna rapport ges en översikt över resultaten av genomförandet av meddelandet Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden (nedan kallat meddelandet) 1 .
EU:s yttersta randområden – Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Mayotte, Réunion och Saint-Martin (Frankrike), Azorerna och Madeira (Portugal) samt Kanarieöarna (Spanien) – upplever permanenta begränsningar på grund av att de ligger avsides, är små, är utsatta för klimatförändringar och består av öar 2 , vilket hindrar deras tillväxt och utveckling. Därför fastställs det i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) att specifika åtgärder ska vidtas för att stödja de yttersta randområdena, däribland skräddarsydda villkor för tillämpningen av EU-rätten i dessa områden, liksom för tillgång till EU-program.
De yttersta randområdena ligger på olika håll i Atlanten, Västindien, Latinamerika och Indiska oceanen och förser EU med unika tillgångar: en rik biologisk mångfald, ett strategiskt läge för rymd- och astrofysikverksamhet, stora ekonomiska zoner bestående av havsområden samt närhet till andra världsdelar.
I oktober 2017 antog kommissionen ett meddelande om att stärka partnerskapet med de yttersta randområdena och de respektive medlemsstaterna samt att fördjupa sitt åtagande att stödja dessa regioner i deras arbete för tillväxt. I april 2018 välkomnade rådet meddelandet och uppmanade kommissionen att fortsätta sina specifika åtgärder för dessa regioner i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget. 3
I denna rapport beskrivs de åtgärder som har vidtagits av kommissionen, de yttersta randområdena och de respektive medlemsstaterna på de områden som fastställs i meddelandet 4 . De framsteg 5 som gjorts tas också upp, och det föreslås att insatserna bör inriktas på klimatfrågor, skydd av den biologiska mångfalden, införande av en cirkulär ekonomi samt främjande av förnybar energi. Detta är centrala utmaningar för dessa regioner, vilket bekräftas i flaggskeppsinitiativet den europeiska gröna given 6 , där det betonas att kommissionen kommer att ägna de yttersta randområdena särskild uppmärksamhet och ta hänsyn till deras utsatthet för klimatförändringar och naturkatastrofer samt deras unika tillgångar, som biologisk mångfald och förnybara energikällor. I rapporten framhålls också att det krävs kraftfullare åtgärder på andra viktiga områden, exempelvis blå ekonomi och konnektivitet.
En ny modell för styrning, som bygger på ett starkt partnerskap
Sedan 2017 har kommissionen, i enlighet med meddelandet, systematiskt tagit hänsyn till de yttersta randområdenas intressen och farhågor vid utformningen av sin politik.
Kommissionen lade 2018 fram 21 förslag till EU-program för perioden 2021–2027 på ett stort antal områden, däribland sammanhållning, jordbruk, fiske, forskning, miljö, transporter och digital konnektivitet samt internationellt samarbete, där de yttersta randområdenas särdrag särskilt uppmärksammades. Kommissionen skapade genom detta nya möjligheter och garanterade skräddarsydda bestämmelser för dessa regioner i de flesta av EU:s program.
År 2019 rekommenderade kommissionen i sina landsspecifika rapporter inom ramen för den europeiska planeringsterminen att Frankrike, Portugal och Spanien skulle investera medel från sammanhållningspolitiken i de yttersta randområdena, på viktiga områden som den cirkulära ekonomin, konnektivitet, färdigheter och skolavhopp. I rådets landsspecifika rekommendationer uppmanas dessa medlemsstater att utnyttja medel från sammanhållningspolitiken och att därvid beakta regionala skillnader och de yttersta randområdenas situation. De yttersta randområdenas särdrag tas även upp i de respektive landsspecifika rapporterna från 2020.
Kommissionen analyserade de eventuella effekterna av handelsavtal som håller på att förhandlas fram för de yttersta randområdenas viktigaste ekonomiska sektorer. 7 Det ledde till att den politiska överenskommelsen från 2019 om den del av associeringsavtalet mellan EU och Mercosur som gäller handel nu innehåller en skyddsklausul som syftar till att skydda de yttersta randområdenas lokala produktion. De yttersta randområdenas särdrag håller också på att analyseras som en del av den pågående översynen av lagstiftningen om statligt stöd och av skattesystemen i dessa regioner.
Kommissionen samrådde med de yttersta randområdena om deras behov och tillhandahöll skräddarsytt stöd i enlighet därmed. Exempelvis rådfrågade kommissionen de yttersta randområdena om deras behov avseende klimatanpassning och utformade 2019 års förslagsinfordran för Life-programmet 8 i enlighet med dessa behov. Den anordnade också två evenemang för att hjälpa dessa regioner att utforma strategier för blå tillväxt. 9 De yttersta randområdena har i högre grad ansträngt sig för att främja sina intressen genom att lämna in ett trettiotal svar på offentliga samråd. Slutligen har kommissionen arbetat för att nå ut till allmänheten i de yttersta randområdena genom medborgardialoger: på Martinique och Kanarieöarna 2018, och på Azorerna och Madeira 2019.
Genom EU:s fonder för sammanhållning, jordbruk, fiske och havspolitik har betydande medel delats ut för att stödja lokala investeringar som kan stärka partnerskapet med de yttersta randområdena och de respektive medlemsstaterna, i synnerhet på områdena små och medelstora företags konkurrenskraft, sysselsättning och social delaktighet, miljö och konnektivitet. 10 Stödet från dessa fonder uppgår till över 13 miljarder euro för perioden 2014–2020.
Kommissionen har inrättat två arbetsgrupper för att hjälpa Réunion med sin energiomställning och Kanarieöarna med sin avfallshantering. I dessa grupper arbetar kommissionens avdelningar tillsammans med nationella och regionala intressenter.
EU:s statistikbyrå Eurostat har skapat en webbsida med uppgifter om de yttersta randområdena 11 . År 2019 påbörjade kommissionen en studie avsedd att förbättra uppgifterna och kunskaperna om hållbar fiskeriförvaltning och bevarande av fiskbestånden i dessa regioner. Frankrikes statistikbyrå samarbetar med Saint-Martin och Sint-Maarten för att samla in lokala uppgifter. Portugals statistikbyrå arbetar med Madeira och Azorerna när det gäller uppgifter om jordbruk, hav och transporter. Azorerna arbetar för att förbättra uppgifterna om blå ekonomi, medan Kanarieöarna arbetar för att förbättra uppgifterna om den lokala produktionen.
Kommissionen tog hänsyn till de yttersta randområdenas farhågor i fler EU-initiativ än någonsin tidigare, och regionerna ökade sina insatser för att bidra med underlag till utformningen av politiken. Potentialen hos arbetsgrupper skulle kunna utforskas ytterligare. Uppgifter måste samlas in i de yttersta randområdena, så att det blir enklare att utforma politiken på ett sätt som tar hänsyn till dessa regioner.
2. Att utveckla de yttersta randområdenas tillgångar
I meddelandet betonas de yttersta randområdenas tillgångar – till exempel blå ekonomi, biologisk mångfald och förnybara energikällor – och föreslås åtgärder för att utveckla möjligheterna på dessa områden i syfte att stödja tillväxt.
Blå ekonomi
Kommissionen förstärkte den rättsliga och finansiella ramen för utveckling av den blå ekonomin i de yttersta randområdena, samtidigt som man garanterade en hållbar förvaltning av marina resurser och ekosystem. År 2018 såg kommissionen över EU:s riktlinjer för statligt stöd i syfte att tillåta offentligt stöd för förvärv av fiskefartyg i de yttersta randområdena, med ett antal villkor som syftar till att garantera hållbart fiske.
Kommissionen föreslog också särskilda åtgärder för de yttersta randområdena inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden 2021–2027, däribland en öronmärkt budget för dessa regioner för både strukturella investeringar och kompensation för extra kostnader. Kommissionen föreslog dessutom att varje medlemsstat skulle ta fram en handlingsplan för att ta itu med utmaningar avseende fiskerinäringen och en hållbar blå ekonomi i sina yttersta randområden.
Under 2019 inrättade kommissionen en rådgivande nämnd för de yttersta randområdena som ska samråda med intressenter från dessa regioner om frågor med koppling till fiskerinäringen. Den gjorde också kampen mot olagligt fiske till ett villkor i associeringsavtalet mellan EU och Mercosur. När det gäller flottkapaciteten presenterade kommissionen 2019 en utvärdering av systemet för inträde/utträde inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. I sitt meddelande om den gröna given från december 2019 betonade kommissionen den blå ekonomins viktiga roll när det gäller att bekämpa klimatförändringarna och uttryckte sin avsikt att föreslå olika sätt att förvalta havsområden på ett mer hållbart sätt.
Rådet antog slutsatser om haven, där man betonade dels vikten av EU:s havs- och fiskeripolitik för att stödja de yttersta randområdenas blå ekonomi, dels dessa regioners utsatthet för klimatförändringar som påverkar deras kuster, ekosystem och biologiska mångfald. 12
De yttersta randområdena håller på att utarbeta strategier för blå ekonomi som syftar till att uppnå ett hållbart nyttjande av marina resurser och att bevara den biologiska mångfalden. Detta arbete går emellertid inte lika snabbt överallt och varierar i fråga om omfattning och inriktning. Vissa regioner håller på att förbättra den fysiska planeringen i kust- och havsområden för ett bättre nyttjande av haven, i synnerhet Azorerna, Madeira, Kanarieöarna och Réunion med stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden. Många regioner har utvecklat stödåtgärder, som finansiella instrument för småskaliga operatörer (en kreditlina för småföretag i Madeira, lån till små operatörer i Franska Guyana och stöd till förvärv av fartyg i Mayotte) och kompetensutveckling (Martinique, Azorerna, Madeira).
De yttersta randområdena investerar också mer i framväxande sektorer, som övervakning och utforskning av kust- och havsområden (Azorernas Atlantobservatorium) eller marin förnybar energi (Kanarieöarnas Plocan-plattform). Alla de yttersta randområdena har främjat en hållbar utveckling av fiskerinäringen genom projektet Orfish. Vissa främjar också en hållbar blå turism, exempelvis i Karibiska havet.
För att främja den blå tillväxten behöver regionerna skräddarsydda, övergripande strategier för blå ekonomi som omfattar både traditionella och innovativa sektorer. I detta sammanhang är det viktigt att lägga tonvikten på innovativa verksamheter, öka det vetenskapliga kunnandet om fiskerinäringen och maximera EU-stöd och nationellt stöd.
Jordbruk och landsbygdsutveckling
I kommissionens förslag till en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken 2021–2027 ingår särskilda villkor och undantag anpassade till de yttersta randområdenas behov. Det föreslås att nationella strategiska planer ska ta hänsyn till de yttersta randområdenas speciella förutsättningar, att dessa regioner ska åtnjuta de högsta samfinansieringssatserna inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt att särskilda förmånliga villkor ska tillämpas för dem.
Dessutom föreslog kommissionen att EU:s jordbruksprogram Posei skulle fortsätta för de yttersta randområdena, med fortsatt direktstöd till jordbrukare i dessa regioner. Åren 2017–2019 stödde Posei-programmet jordbruksproduktion och sysselsättning i de yttersta randområdena, garanterade tillhandahållande av utvalda jordbruksprodukter till dessa regioner och begränsade de extra kostnaderna för att transportera sådana produkter.
Med stöd från deras EU-samfinansierade program för landsbygdsutveckling hjälpte de yttersta randområdena unga jordbrukare att odla och saluföra produkter som avokado, bananer och sockerrör och utarbetade miljöåtgärder för jordbruket och Leader 13 -initiativ. Inom dessa åtgärder lades stor vikt vid att förbättra levnadsvillkoren för befolkningen på landsbygden.
Flera av de yttersta randområdena har utvecklat kvalitetsordningar för jordbruksprodukter i kombination med marknadsföringsåtgärder. Andra investerade i ny jordbruksteknik, till exempel odling av växter och grönsaker utan jord i Saint-Martin, användning av fjärrstyrda luftfartyg i Azorerna och tester avseende användning av ekologiska resurser i Franska Guyana. De franska myndigheterna håller också på att utveckla riskhanteringsverktyg för bland annat bananproduktion.
Jordbruket är fortfarande en viktig sektor, och där förekommer utmaningar på områden som att säkerställa kvalitet och innovation i den lokala produktionen, en rättvis inkomst för jordbrukare och optimering av stödverktyg.
Biologisk mångfald
För att hjälpa de yttersta randområdena att bevara sin unika biologiska mångfald publicerade kommissionen 2019 en projektinfordran för projekt som är särskilt anpassade till dessa regioners behov och kapacitet (Life4Best). Kommissionen föreslog att Life-programmet 2021–2027 ska stödja naturen och den biologiska mångfalden i de yttersta randområdena och ta särskild hänsyn till dessa regioner i sina tilldelningskriterier. Projekt för biologisk mångfald är dessutom berättigade till stöd enligt kommissionens förslag till Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027.
Kommissionen betonade de yttersta randområdenas unika biologiska mångfald i sin gröna giv, där klimatförändringarna framhålls som en av de största orsakerna till förlust av biologisk mångfald.
Frankrike har ökat sitt arbete med att stödja den biologiska mångfalden i sina yttersta randområden genom en särskild handlingsplan (2018). Frankrikes myndighet för biologisk mångfald stöder fler än 80 projekt i de yttersta randområdena. Portugal finansierade projekt för att stödja biosfärreservat i Azorerna och Madeira. Franska Guyana, Réunion, Guadeloupe och Mayotte håller på att inrätta regionala myndigheter för biologisk mångfald. Martinique startade ett program för att bevara och värdesätta den biologiska mångfalden (2019), och Réunion och Azorerna skyddar lokala livsmiljöer och inhemska arter med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden 14 och Life-programmet.
Dessutom utökade de yttersta randområdena sitt samarbete på området biologisk mångfald med utomeuropeiska länder och territorier eller tredjeländer inom ramen för Interregprogram.
En stor del av EU:s biologiska mångfald finns i de yttersta randområdena, och den utgör en av deras största tillgångar. Det krävs långvariga och samordnade insatser inom flera politikområden för att bevara dessa regioners biologiska mångfald och utforska dess potential.
Cirkulär ekonomi
Kommissionen lade särskild tonvikt på de yttersta randområdena i arbetsprogrammet för Life 2018–2020. Avfallshanteringen i dessa regioner är ett av temana i arbetsprogrammet. På begäran av Kanarieöarna och med stöd från Spanien har kommissionen dessutom inrättat en arbetsgrupp där europeiska, nationella, regionala och lokala myndigheter samarbetar för att identifiera hinder och hitta lösningar för att förbättra avfallsinsamlingen, återanvändningen, återvinningen och spårbarheten på dessa öar. Kommissionen föreslog vidare att Europeiska regionala utvecklingsfonden skulle stödja omställningen till en cirkulär ekonomi under perioden 2021–2027.
I sina slutsatser om den cirkulära ekonomin från oktober 2019 betonade rådet att hänsyn måste tas till den särskilda situationen i de yttersta randområdena och att omställningen måste göras på ett rättvist och inkluderande sätt. Kommissionen antog också i mars 2020 en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi som omfattar produkters hela livscykel och inriktas på högintensiva sektorer, i vilken de yttersta randområdenas särdrag betonas.
År 2019 förklarade Frankrike att landet strävar efter att uppnå ”nollavfall” i sina utomeuropeiska territorier. 15 De franska regionerna håller på att utveckla regionala planer för förebyggande och hantering av avfall. Azorerna såg över sin regionala avfallshanteringsplan.
De flesta av de yttersta randområdena håller på att ta fram handlingsplaner för cirkulär ekonomi som omfattar hållbar produktion och konsumtion samt avfallshantering. Flera regioner utvecklade projekt för att införa modeller för cirkulär ekonomi, minska avfallet och eliminera plastavfall. Under 2018 och 2019 publicerade de flesta av de franska yttersta randområdena projektinfordringar för utveckling av den cirkulära ekonomin med stöd från Frankrikes miljö- och energimyndighet. Exempelvis genomförde Réunion 22 projekt på temat cirkulär ekonomi, om allt från produkters utformning och livslängd till återvinning. Martinique inrättade reparationstjänster och anordnade kampanjer för att öka medvetenheten om avfallsminskning.
De yttersta randområdena har mycket att vinna på att införa modeller för en cirkulär ekonomi, som är en grundförutsättning för hållbar tillväxt. Det är viktigt att påskynda åtgärderna för avfallshantering, särskilt när det gäller förbättrad cirkularitet inom hantering och bearbetning av biologiskt avfall och när det gäller att minska avfallet genom återanvändning eller reparation.
Klimatförändringar
Vid 2018 års utvärdering av EU:s anpassningsstrategi betonade kommissionen behovet av att gå från att generera kunskap till att använda den för att utforma åtgärder i de yttersta randområdena. Såsom angavs i meddelandet om den gröna given, har kommissionen för avsikt att anta en ambitiös EU-strategi för anpassning till klimatförändringarna. I arbetsprogrammet för Life 2018–2020 ingår särskilda projekt för beredskap för extrema väderhändelser i de yttersta randområdena. I detta sammanhang får Guadeloupe och Franska Guyana stöd genom Life-programmet för att återställa sina ekosystem i syfte att skydda sina territorier mot klimatförändringarnas effekter, som stigande havsnivåer.
Kommissionen föreslog även att klimatförändringarna skulle göras till en av investeringsprioriteringarna för Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027 16 . Kommissionen betalade ut 49 miljoner euro via Europeiska unionens solidaritetsfond för att stödja återuppbyggnaden av Saint-Martin och Guadeloupe, som drabbades hårt av orkanerna Irma och Maria 2017. Denna fond utnyttjades också för att ge stöd till Azorerna, som drabbades av orkanen Lorenzo i oktober 2019. 17
År 2019 utsåg Frankrike en delegat för att påskynda arbetet med förebyggande åtgärder och anpassningsåtgärder i de franska yttersta randområdena. Azorerna antog ett regionalt klimatförändringsprogram i september 2019, och Kanarieöarna inrättade en observationsgrupp för klimatförändringar 2018.
De yttersta randområdena är särskilt sårbara för allvarliga väderhändelser kopplade till klimatförändringarna. Det behövs långvariga och samordnade insatser på alla nivåer och inom alla politikområden och kanalisering av investeringar för att förbättra anpassningsförmågan, bygga upp motståndskraften samt förebygga och öka beredskapen för klimatförändringar.
Energi
EU antog lagstiftning för att stödja förnybar energi och energieffektivitet. Till exempel erkänns lokalsamhällenas roll i omställningen till ren energi i 2018 års direktiv om förnybar energi 18 , som ska införlivas senast i mitten av 2021. Denna roll är särskilt viktig i isolerade territorier som de yttersta randområdena.
Inom ramen för initiativet för ren energi för EU:s öar ger kommissionen råd till Guadeloupe, Azorerna och Kanarieöarna om hur de kan utveckla strategier och projekt för ren energi, och den främjade de yttersta randområdenas kunskaper om förnybar energi vid initiativets årliga forum i Kanarieöarna 2018. Dessutom lanserade kommissionen ett nytt projekt 19 2019, med stöd från Horisont 2020, för att mobilisera minst 100 miljoner euro i projekt för hållbar energi på europeiska öar, inbegripet de yttersta randområdena. I sitt meddelande om den gröna given åtog sig kommissionen också att utveckla en långsiktig policyram för att påskynda omställningen till ren energi på öarna i EU med stöd från medlemsstaterna.
Från och med 2021 kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) att tillhandahålla viktiga möjligheter för de yttersta randområdena: förmånliga priser på byggnadsarbete på energiområdet (samt på det digitala området och inom transporter) och särskilt beaktande i tilldelningskriterierna. Kommissionen föreslog också att investeringarna inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027 skulle inriktas på energieffektivitetsåtgärder och förnybar energi som en av sina prioriteringar för ett grönare Europa.
På begäran av Réunion inrättade kommissionen 2018 en arbetsgrupp för energiomställningen, med företrädare från nationella och regionala tjänster samt den privata sektorn. Detta ledde till en handlingsplan för att förbättra samordningen mellan olika initiativ.
Under 2019 publicerade Frankrike förslagsinfordringar för att stödja områden som ligger utanför den europeiska kontinenten: över en tredjedel av budgeten på 530 miljoner euro är öronmärkt för missgynnade befolkningar. Spanien stöder utbildning och kunskapsöverföring om förnybar energi och energieffektivitet i Kanarieöarna.
De yttersta randområdena lanserade egna strategier för att minska växthusgasutsläppen och öka den förnybara energin och energieffektiviteten. De utvecklade också projekt med EU-finansiering eller nationell finansiering, bland annat om produktion av el från solenergi eller biomassa (Martinique, Guadeloupe, Franska Guyana) och smarta mikronät (Réunion). Många av de yttersta randområdena investerade i elektrisk rörlighet. Sedan 2017 har Kanarieöarna mer än fördubblat den tid under vilken ön El Hierro använder 100 % förnybar energi.
Med tanke på de yttersta randområdenas beroende av importerade fossila bränslen krävs det kontinuerliga insatser för att påskynda energiomställningen, särskilt investeringar i smarta nät och lagring, förnybara energikällor, däribland marin energi, i rena transportlösningar samt i energieffektivitet, för att därigenom bidra till energisjälvförsörjning i dessa avsides belägna regioner samt till deras koldioxidneutralitet.
3. Möjliggöra tillväxt och sysselsättningsskapande
I meddelandet presenteras åtgärder för att ta tillvara på tillväxtmöjligheter i de yttersta randområdena, inbegripet investeringar i forskning och innovation, entreprenörskap, kompetensutveckling, digital uppkoppling och transportförbindelser.
Forskning och innovation
För att öka de yttersta randområdenas forskningspotential publicerade kommissionen en särskild förslagsinfordran för samordnings- och stödåtgärder inom ramen för EU:s forskningsprogram Horisont 2020. Det ledde till projektet Forward, där universitet, industrin, civilsamhället och regeringarna i alla de yttersta randområdena arbetar tillsammans för att kartlägga deras forskningskapacitet, identifiera områden med spetskompetens och underlätta deras deltagande i internationella forskningsprojekt.
Dessutom föreslog kommissionen att EU-programmet Horisont Europa 2021–2027 skulle utvidga sina åtgärder på området ”bredda deltagande och sprida spetskompetens” till de yttersta randområdena. Under perioden 2021–2027 kan dessa regioner också utnyttja det nya instrumentet för interregionala innovationsinvesteringar inom det europeiska territoriella samarbetet för att delta i globala värdekedjor och stärka sina förbindelser med andra europeiska regioner på gemensamma områden för smart specialisering.
De flesta av de yttersta randområdena håller på att utvärdera sina strategier för smart specialisering 20 i syfte att anpassa sina innovationsekosystem till de mest lovande sektorerna. Azorerna, Madeira och Kanarieöarna håller på att utarbeta en transregional specialiseringsstrategi för det makaronesiska området. De yttersta randområdena har utvecklat initiativ för att främja lokala aktörers integration i internationella forskningsnätverk och öka deras deltagande i EU-finansierad forskning (t.ex. Azorernas plan för att göra forskning och teknik mer internationell). Frankrike har också arbetat för att öka sina regioners innovationskapacitet med den stora franska investeringsplanen 2018–2022.
Olika regioner lägger tonvikten på olika sektorer. Vissa regioner inriktade sig på blå ekonomi, till exempel med Horisont 2020-projektet om vilka effekter havstransporter, turism, energi och vattenbruk har på klimatförändringarna i det makaronesiska området och Västindien. Andra investerade i rymden, exempelvis Azorerna och Portugal med den nya internationella rymdbasen och den portugisiska rymdbyrån på ön Santa Maria. Andra regioner har investerat i energiomställning (åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från energisystem i Réunion och Kanarieöarna), i hälso- och sjukvård (Madeira, Guadeloupe) och i utveckling av jordbruksresurser eller kosmetikprodukter baserade på naturliga ämnen (Franska Guyana).
Utveckling av de yttersta randområdenas forsknings- och innovationspotential är en central del av att främja tillväxten i dessa regioner. Att öka deras deltagande i internationella forskningsnätverk och globala värdekedjor, både inom Europa och med tredjeländer, kan hjälpa de yttersta randområdena att stärka sina innovationssystem och skapa sysselsättning.
Sysselsättning och utbildning
Genom EU:s sammanhållnings- och jordbrukspolitiska fonder ges omfattande stöd till den sociala utvecklingen i de yttersta randområdena. 21
I kommissionens förslag till Europeiska socialfonden+ 2021–2027 garanteras de högsta samfinansieringssatserna för de yttersta randområdena, fastställs ett särskilt tilläggsanslag för stöd till sysselsättning, utbildning och inkludering i dessa regioner och öronmärks 15 % av de nationella medlen till att stödja ungdomar i de yttersta randområden där en betydande del av invånarna varken arbetar eller studerar.
År 2018 förbättrade kommissionen tillgången till mikrofinanser i de franska yttersta randområdena genom att utöka garantin inom programmet för sysselsättning och social innovation till en organisation som stöder små entreprenörer (Adie). Dessutom ökade kommissionen ytterligare ungdomssysselsättningsinitiativets bidrag till Frankrike, inbegripet landets yttersta randområden, och Europeiska socialfondens resurser till Spanien, inbegripet Kanarieöarna.
Samma år höjde kommissionen det månatliga Erasmus+-bidraget till bosatta i de yttersta randområdena och resebidragen för medborgare i Mayotte och Réunion 22 . Kommissionen utvidgade också de särskilda Erasmus-villkoren för invånare i de yttersta randområdena till att även gälla den europeiska solidaritetskåren. I sitt förslag om Erasmusprogrammet 2021–2027 åtog sig kommissionen att öka de yttersta randområdenas deltagande i program för rörlighet, inbegripet med grannländer, samt att övervaka detta deltagande.
Frankrike har sett över sin lagstiftning 23 i syfte att upprätta lärlingsavtal med angränsande tredjeländer. De flesta av de yttersta randområdena – Martinique, Réunion, Azorerna, Madeira, Kanarieöarna – har tagit fram handlingsplaner för att öka entreprenörskapet inom ramen för Interregprojektet Grow Rup, som vänder sig till arbetslösa inom den blå och den gröna ekonomin. Franska Guyana skapade en kandidatexamen inom rymd- och luftfart, Réunion investerar i sitt regionala universitet och Azorerna påbörjade flera initiativ för att öka sysselsättningen bland unga.
Kompetenshöjning, särskilt hos ungdomar, är en grundförutsättning för att kunna tillgodose arbetsmarknadens behov och göra människor mer anställningsbara. Ytterligare investeringar i internationell rörlighet skulle förbättra samarbetet med grannländer och stödja den regionala integrationen.
Konkurrenskraft, entreprenörskap och den inre marknaden
Genom EU:s sammanhållnings- och jordbrukspolitik ges betydande stöd för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft i de yttersta randområdena. 24
För att förbättra dessa regioners tillgång till finansiering har Europeiska centrumet för investeringsrådgivning analyserat situationen i varje region och föreslagit sätt att maximera det finansiella stödet, inbegripet från Europeiska fonden för strategiska investeringar. 25 Kommissionen främjade diskussioner med nationella och regionala myndigheter och finansinstitut om de föreslagna lösningarna och uppmuntrade till genomförande av dessa. Dessutom uppmanar kommissionen, i sitt förslag om InvestEU-programmet, medlemsstaterna att åtgärda marknadsmisslyckanden i de yttersta randområdena, genom att använda programmet för att attrahera privata investeringar och öka finansieringens hävstångseffekt.
År 2019 publicerade kommissionen en förslagsinfordran för Erasmus för unga företagare där sökandena uppmanades att inkludera företag från de yttersta randområdena. Som ett resultat av detta finns nu en första kontaktpunkt i Martinique som stöder lokala entreprenörer. I kommissionens förslag till programmet för den inre marknaden 2021–2027 betonas också behovet av att integrera de yttersta randområdena bättre i den inre marknaden. Kommissionen föreslog dessutom att Europeiska regionala utvecklingsfonden ska fortsätta att ge ett särskilt bidrag för att kompensera för de extra kostnader som företag har i dessa regioner. Stöd från Enterprise Europe Network finns tillgängligt i Azorerna, Madeira, Kanarieöarna, Martinique, Guadeloupe och Réunion.
Frankrike stödde företag i de yttersta randområdena genom särskilda skatte- eller finansieringsvillkor. Kanarieöarna och Martinique utarbetade strategier för internationalisering. Några regioner utökade sina handelsrelationer med angränsande tredjeländer. Exempelvis gav Guadeloupe stöd till företag som ville exportera till Förenta staterna, medan Réunion inrättade en tjänst för att stödja nystartade företag i Moçambique och finansiella instrument för små och medelstora företag med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Mayotte och Réunion håller på att inrätta teknopoler.
Det krävs större insatser på alla nivåer för att öka entreprenörskapet och konkurrenskraften på områden med stor potential, som biologisk mångfald och blå ekonomi.
Digital tillgänglighet
Under 2017 inrättade kommissionen EU-nätverket för bredbandskompetens som ska hjälpa medlemsstaterna och regionerna att utarbeta och genomföra strategier för att bygga ut bredbandsnät i områden där det saknas kommersiell utbyggnad. Kommissionen har uppmanat de yttersta randområdena att delta i detta nätverk och har rekommenderat att medlemsstaterna stöder deras deltagande. Kommissionen godkände också två större projekt för höghastighetsbredband i Réunion (2018) och Martinique (2019), vilka kommer att få stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. I sitt förslag till programmet för ett digitalt Europa 2021–2027 föreslog kommissionen att särskilda digitala enheter ska inrättas i de yttersta randområdena och tog särskild hänsyn till dessa regioner i tilldelningskriterierna. Dessutom kommer projekt som stöder nya eller uppgraderade stamnät, inbegripet undervattenskablar mellan medlemsstaterna och mellan EU och tredjeländer, att ha rätt till stöd från Fonden för ett sammanlänkat Europa 2021–2027. Den vägledande förteckning över projekt av gemensamt intresse som avser digital konnektivitet som åtföljer förslaget om Fonden för ett sammanlänkat Europa 26 , som ändrades av Europaparlamentet och rådet 27 , omfattar en ny undervattenskabel för att förbinda Madeira, Azorerna och det portugisiska fastlandet. En högre samfinansieringssats kan också tillämpas för projekt för digital konnektivitet i de yttersta randområdena.
Frankrike förbättrade den digitala kompetensen genom att investera i utbildningscentrum, medan Madeira och Kanarieöarna utvecklade nya kurser. Under 2019 inrättade Portugal en arbetsgrupp för att förbereda bytet av undervattenskablar mellan sina yttersta randområden och fastlandet. Madeira och Franska Guyana planerade också att koppla ihop undervattenskabeln som förbinder Portugal med Brasilien med hjälp av EU-stöd till ett belopp av 26,5 miljoner euro.
Det är viktigt att öka digitaliseringen i de yttersta randområdena genom god konnektivitet med EU och tredjeländer för att dessa regioner ska kunna dra fördel av den digitala inre marknaden och bedriva affärer internationellt. Nätverket för bredbandskompetens kan hjälpa de yttersta randområdena att öka sin kapacitet att genomföra projekt inom denna sektor genom utbyte av god praxis och tekniskt stöd.
Transporter
Kommissionen föreslog särskilda bestämmelser för de yttersta randområdena inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa 2021–2027: byggnadsarbete på transportområdet såsom anslutningar till flygplatser, hamnar och urbana knutpunkter i dessa regioner har rätt till stöd och kan få en högre samfinansieringssats.
Kommissionen föreslog dessutom att de yttersta randområdena, som ett undantag, ska kunna använda Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027 för att investera i flygplatsinfrastruktur. Under 2019 tillhandahöll kommissionen även de yttersta randområdena en analys av deras konnektivitetsbehov, där potentiella infrastruktur- och tjänsterelaterade projekt identifierades.
Kommissionen har för avsikt att föreslå en översyn av riktlinjerna för det transeuropeiska transportnätet 2021 samt att analysera de yttersta randområdenas särskilda behov i detta sammanhang. Slutligen investerade Europeiska investeringsbanken 100 miljoner euro respektive 60 miljoner euro i flygplatserna i Réunion och Guadeloupe, med stöd från Europeiska fonden för strategiska investeringar.
De yttersta randområdena fortsatte att förbättra sin infrastruktur för inre väg- och sjötransporter med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det omfattar bland annat att förbättra vägsäkerheten och att utveckla kollektivtrafiken i Madeira, Franska Guyana och Mayotte samt att förbättra tillgängligheten för flera öar i Azorerna. Dessutom håller Franska Guyana på att upprätta nya sjötransportrutter med tredjeländer, och Guadeloupe arbetar på en ny flyganslutning med Förenta staterna.
Det krävs långvariga insatser på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå för att stödja konnektiviteten i de yttersta randområdena. I detta sammanhang är det viktigt att upprätta en sund förteckning över projekt och att optimera det stöd som finns tillgängligt.
4. Ökat samarbete med länder i och bortom de yttersta randområdenas grannskap
Kommissionens förslag avseende det europeiska territoriella samarbetet 2021–2027 syftar till att underlätta samarbete mellan de yttersta randområdena och deras grannländer genom en öronmärkt budget och flexibla regler om samarbete anpassade till instrumentet för extern finansiering. De yttersta randområdena har i detta sammanhang utbytt god praxis för att underlätta gemensamma projekt under 2019, och har inrättat gemensamma plattformar som omfattar externa program.
EU inledde förhandlingar med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet om avtalet efter Cotonouavtalet, med ett förhandlingsmandat som tar hänsyn till behovet av att beakta de yttersta randområdenas farhågor och situation. Detta avtal är viktigt för samarbetet om globala frågor såsom förvaltningen av haven.
Under 2019 blev Guadeloupe medlem i Östkaribiska staters organisation och Saint-Martin begärde observatörsstatus. Franska Guyana påbörjade en studie om de hinder som lokala företag stöter på, medan Martinique och Réunion stödde lokala företags internationalisering och Réunion och Mayotte stödde studerandes rörlighet till tredjeländer. De yttersta randområdena deltog i regionala samarbetsprojekt med sina grannländer om exempelvis transporter, hälsa, blå turism och kompetens. Regionerna i det makaronesiska området stärkte samarbetet med Kap Verde, Mauretanien och Senegal genom projektet Hexagone inom ramen för sitt program för territoriellt samarbete. Under 2018 och 2019 deltog länderna i Västindien, tillsammans med de yttersta randområdena i det området, i ett gemensamt projekt för att testa systemet för tidig tsunamivarning.
En del av de yttersta randområdena upplever omfattande socioekonomiska utmaningar på grund av migration. Ett antal särskilda åtgärder genomförs på detta område inom ramen för nationella program som mottar stöd från flera olika EU-fonder. Exempelvis tillhandahölls EU-stöd genom Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för inre säkerhet till hanteringen av asylansökningar i Franska Guyana, till utvecklingen av det europeiska gränsövervakningssystemet i Azorerna och Madeira och till integration av invandrare i samhället och på arbetsmarknaden i Kanarieöarna. Frankrike inrättade specialiserade migrationstjänster i Mayotte. I Madeira användes sammanhållningspolitiska medel för att stödja projekt för att tillhandahålla hälso- och sjukvård, utbildning, social trygghet och bostäder till medborgare från Venezuela. När det gäller rörlighet med grannländer blåste EU nytt liv i förbindelserna med Marocko, vilket också bekräftades av associeringsrådet för EU och Marocko i juni 2019.
Att bygga upp förtroendet i grannländer och ta fram gemensam praxis för resursdelning är av stor vikt om man ska kunna utnyttja de nya möjligheterna till samarbete. Plattformar där intressenter från både Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska utvecklingsfonden deltar skulle kunna stödja detta mål. Partnerskapsavtal avseende rörlighet skulle kunna underlätta den regionala integrationen.
5. Slutsatser
Genomförandet av 2017 års meddelande Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden är på rätt väg. På lite drygt två år har meddelandet redan lett till konkreta positiva resultat för de yttersta randområdena.
Kommissionen har levt upp till sina åtaganden genom att skapa särskilda möjligheter för de yttersta randområdena inom många olika EU-program, genom att på ett konsekvent sätt anpassa EU:s lagstiftning, politik och verktyg till deras behov och intressen samt genom att tillhandahålla skräddarsytt stöd till dessa regioner. Det är viktigt att Europaparlamentet och rådet antar EU-program för perioden 2021–2027 som omfattar skräddarsydd tillgång och särskilda villkor för de yttersta randområdena, såsom har föreslagits av kommissionen.
De yttersta randområdena och de respektive medlemsstaterna har gjort sitt genom att anta regionala och nationella strategier och utveckla konkreta initiativ för att genomföra meddelandet, samt genom att göra sin röst hörd vid utformningen av politiken.
Med beaktande av de framsteg som redan gjorts kräver ett fullständigt genomförande av meddelandet att insatserna påskyndas och inriktas, på alla nivåer, på centrala områden: insatser mot klimatförändringar, skydd av den biologiska mångfalden, införande av en cirkulär ekonomi och en övergång till förnybar energi. Investeringar på dessa områden är särskilt viktiga för att trygga hållbar tillväxt i dessa sårbara, avsides belägna och isolerade EU-regioner. Därför kommer kommissionen att ägna de yttersta randområdenas roll i den gröna given särskild uppmärksamhet och därvid ta hänsyn till deras sårbarheter och tillgångar. Europeiska regionala utvecklingsfonden utgör en viktig källa till finansiering på dessa områden.
Utöver detta behövs ytterligare insatser för att fortsätta arbetet med att utveckla den blå ekonomin och att förbättra konnektiviteten i de yttersta randområdena. Investeringar i kompetens är en viktig del i att stödja sysselsättningsskapande och entreprenörskap inom alla sektorer.
Ett starkt partnerskap och nära samarbete mellan EU, de yttersta randområdena och de respektive medlemsstaterna förblir en förutsättning för att dessa avsides belägna regioners potential ska kunna utvecklas och för att deras omställning till en grön ekonomi som sätter människorna i centrum ska kunna stödjas. Situationen i de olika yttersta randområdena varierar betydligt, men mycket arbete kvarstår innan skillnaderna mellan dessa regioner och det europeiska fastlandet kan överbryggas.
Att inkludera de yttersta randområdena bidrar till byggandet av ett EU för alla där ingen lämnas utanför. I sin tur kan de yttersta randområdena, med sina unika tillgångar, bidra stort till ett grönare, klimatneutralt och hållbart EU.
COM(2017) 623 final.
Alla de yttersta randområdena är öar eller ögrupper, utom Franska Guyana som ligger i Latinamerika.
Slutsatser från rådet (allmänna frågor), april 2018.
Rapporten omfattar åtgärder som vidtagits från det att meddelandet antogs.
I bilagorna presenteras de åtgärder som vidtagits av vart och ett av de yttersta randområdena och av respektive medlemsstat.
Den europeiska gröna given – meddelande från kommissionen, COM(2019) 640 final, 11.12.2019.
I rådets beslut (EU) 2020/13 om förhandlingsdirektiven för förhandlingar om avtal om ekonomiskt partnerskap med länderna och regionerna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet anges att dessa avtal kan föreskriva särskilda åtgärder till förmån för produkter från de yttersta randområdena i syfte att integrera dem i den intraregionala handeln.
Ett finansiellt instrument i form av ett program för miljön (L’Instrument Financier pour l’Environnement).
Forumet om havsfrågor och fiske för de yttersta randområdena 2018 och 2019.
https://cohesiondata.ec.europa.eu/2014-2020/2014-2020-RUPs-OR-EU-planned-investment/8gwq-ke5u
”Regions and cities illustrated”: https://ec.europa.eu/eurostat/cache/RCI/#?vis=outermost.economy&lang=en
Rådets slutsatser om haven av den 19 november 2019.
Leader-initiativet: samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi (Liaison Entre Actions de Développement de l'Économie Rurale).
Europeiska regionala utvecklingsfonden bidrog med över 54 miljoner euro till biologisk mångfald i de yttersta randområdena under perioden 2014–2020.
Trajectoire outre-mer 5.0.
Det totala planerade stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden till klimatförändringar i alla de yttersta randområdena under 2014–2020 uppgår till omkring 1,1 miljarder euro.
Ett förskott på det förväntade stödet från Europeiska unionens solidaritetsfond betalades ut i december 2019.
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
https://www.nesoi.eu/
Att utarbeta strategier för smart specialisering för att stödja regioners och medlemsstaters ekonomiska omställning är ett villkor för att få stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna under perioden 2014–2020.
Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling har tillsammans bidragit med över 3 miljarder euro i stöd till social delaktighet, utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning i de yttersta randområdena under 2014–2020.
https://cohesiondata.ec.europa.eu/2014-2020/2014-2020-RUPs-OR-EU-planned-investment/8gwq-ke5u
Genom att inrätta särskilda resebidrag till invånare som reser från en plats som ligger mer än 8 000 km bort.
Loi relative à la liberté de choisir son avenir professionnel, den 5 september 2018.
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samfinansierar projekt för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft i de yttersta randområdena till ett värde av 1,5 miljarder euro under perioden 2014–2020.
https://cohesiondata.ec.europa.eu/2014-2020/2014-2020-RUPs-OR-EU-planned-investment/8gwq-ke5u
https://ec.europa.eu/regional_policy/sources/policy/themes/outermost-regions/pdf/rup_2019/invest_platform_feasibillity_study_en.pdf
Del V i bilagan till förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa – COM(2018) 438 final.
Trepartsdialog om förordningen om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa den 7 mars 2019.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 23.3.2020
COM(2020) 104 final
BILAGA
till
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN
om genomförandet av kommissionens meddelande om ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden
Innehåll
1. Frankrike
2. Guadeloupe
3. Franska Guyana
4. Martinique
5. Réunion
6. Saint-Martin
7. Mayotte
8. Portugal
9. Azorerna
10. Madeira
11. Spanien
12. Kanarieöarna
1.Frankrike
På grund av hur landets institutioner är organiserade fastställer Frankrike strategiska ramar för offentlig politik på många av de områden som omfattas av meddelandet om de yttersta randområdena på nationell och lokal nivå.
·Antog en blåbok för Frankrikes yttersta randområden och utomeuropeiska länder och territorier i juni 2018, efter samråd under 2017.
·Lanserade Trajectoire outre-mer 5.0 i april 2019 som syftar till att uppfylla en nollvision för koldioxidutsläpp, avfall, jordbruksföroreningar, utestängning och sårbarhet.
·Förbättrar insamlingen av uppgifter i de yttersta randområdena, särskilt i Mayotte, och samarbetar med Saint-Martins myndigheter för att tillgodose detta territoriums särskilda behov.
Blå ekonomi
·Samarbetar med regioner och lokala intressenter för att senast 2020 färdigställa ett strategiskt dokument för varje havsområde som en del av genomförandet av 2017 års nationella strategi för havet och kusterna för att stödja blå tillväxt och skydda den marina miljön.
Biologisk mångfald
·Antog en handlingsplan för att stärka bevarandet av den biologiska mångfalden i juli 2018.
·Anordnar World Conservation Congress i Marseille (juni 2020) som bidrar till att utveckla samarbetet med regioner i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet för att främja gemensamma mål inom ramen för internationella överenskommelser när det gäller frågor såsom bevarande av korallrev.
·Planerar att utstationera företrädare för Frankrikes myndighet för biologisk mångfald i Frankrikes yttersta randområden för att samarbeta med de lokala myndigheterna för biologisk mångfald.
·Inrättade en nationell tjänst som driver ekonomiska projekt för att främja biologisk mångfald i Franska Guyana i april 2019.
Jordbruk och landsbygdsutveckling
·Genomför den gemensamma fonden för riskhantering i jordbruket för nästa programperiod 2021–2027 såsom fastställts i lagen om verklig jämlikhet för de utomeuropeiska territorierna 1 .
·Diskuterar riskhanteringsverktyg med försäkringsbolag för att omfatta särskilt bananskördar i slutet av den innevarande programperioden.
Klimatförändringar
·Antog den andra nationella planen för anpassning till klimatförändringar (december 2018), där utmaningarna i de utomeuropeiska territorierna identifieras, särskilt vad gäller uppgiftsinsamling, biologisk mångfald och bevarande av naturresurser, turism och finansiella hävstänger.
·Utsåg en departementsöverskridande delegat för allvarliga risker i utomeuropeiska territorier i april 2019.
Sysselsättning och utbildning
·Ledde och publicerade en studie om rörligheten hos unga invånare i utomeuropeiska områden som kartlade centrala aktörer och rörlighetsprogram i juni 2019.
·Införde en möjlighet till anställningsavtal som tillåter erhållande av yrkeskvalifikationer med länder som ligger i de yttersta randområdenas grannskap, i enlighet med vad som fastställts i lagen om friheten att välja sin yrkesmässiga framtid 2 .
Energi
·Arbetar tillsammans med de lokala myndigheterna i Guadeloupe, Martinique, Franska Guyana, Mayotte och Réunion på översynen av deras fleråriga energiplaner.
·Undertecknade ett ekologiskt övergångsavtal för att stödja den ekologiska omställningen på lokal nivå i Réunion (april 2019) och Franska Guyana (juli 2019).
·Planerade 2019 att anslå 530 miljoner euro under de kommande fem åren till alla franska områden som inte är kopplade till det kontinentala elnätet för att kontrollera efterfrågan på energi. 35 % av stödet ska gå till konsumenter som befinner sig i utsatta situationer, inbegripet i de yttersta randområdena.
Cirkulär ekonomi
·Avslutade i februari 2020 en studie om optimering av europeiska medel till avfallshanteringsprojekt för att främja den cirkulära ekonomin i de yttersta randområdena.
Konkurrenskraft, entreprenörskap och den inre marknaden
·Sänkte trösklarna för tillgång till nationellt finansieringsstöd för innovationsprojekt i de yttersta randområdena. Tillhandahöll ett låneprogram för företag i de yttersta randområdena som varit verksamma i mindre än tre år samt förbättrade finansieringsvillkoren (juni 2019).
·Planerar en inbjudan att anmäla intresse värd 15 miljoner euro för innovation i de franska yttersta randområdena och till de utomeuropeiska länderna och territorierna under första kvartalet 2020.
Digital tillgänglighet
·Finansierade 15 utbildningscentrum i sina yttersta randområden för att förbättra den digitala kompetensen.
Samarbete med länder i och bortom grannskapet
·Införde en lag som ska ge de statliga myndigheterna större befogenheter i fråga om kontroll av invandring och asyl (september 2018). Startade ett pilotprojekt om behandling av asylansökningar i Franska Guyana i april 2018.
·Inrättade ett operativt högkvarter i Mayotte och en departementsöverskridande utredningsgrupp som specialiserar sig på finansiella aspekter på olaglig invandring.
2.Guadeloupe
Guadeloupe gör framsteg i sitt genomförande av meddelandet om de yttersta randområdena. Tonvikten ligger på förnybar energi och energieffektivitet.
Blå ekonomi
·Invigde ett skeppsvarv på ön Marie-Galante i maj 2019, med målet att tillhandahålla utbildning i lokal know-how för att stödja hållbart fiske.
·Ledde pilotprojektet Orfish (2017–2019) som stödde kunskapsutbyte om skonsamma fiskemetoder mellan fiskare från alla de yttersta randområdena och hade som mål att minska trycket på fiskbestånd nära kusterna (90 % samfinansiering från EU).
Jordbruk
·Startade ett projekt för att marknadsföra och sälja spritdrycker och jordbruksbaserade livsmedel i Förenta staterna 2019, tillsammans med företag i sektorn, Business France och Frankrikes ministerium för utomeuropeiska områden.
Biologisk mångfald
·Håller på att inrätta en regional myndighet för biologisk mångfald.
Cirkulär ekonomi
·Lade i oktober 2018 fram en regional plan för nollavfall fram till 2035 i syfte att minska avfallet per invånare och energiberoendet samt att inrätta åtta anläggningar för avfallsinsamling.
·Stödde lokala företag genom Europeiska regionala utvecklingsfonden så att de kunde behandla metallavfall och skadade fordon efter de tropiska cyklonerna Irma och Maria.
Energi
·Invigde solenergidrivna laddningsstationer för fordon i juni 2018 för att främja användning av överskottsenergi från solen.
·Påbörjade ett projekt för installation av solceller i kommunen Sainte Roses avfallshanteringsanläggning (mars 2019) för att minska utsläppen och öka energieffektiviteten.
·Inrättade ett nytt kommunalt kraftverk för gatubelysning i februari 2019, vilket förväntas minska energiförbrukningen med 75 %. Förbättrade gatubelysningen i två kommuner med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Forskning och innovation
·Installerade vågregistrerare för att förbättra förebyggandet av betydande naturrisker med koppling till havet (mars 2019).
·Installerade ny utrustning för cancerdiagnostik och öppnade det första förvaltningscentrumet för cancerdiagnostik i Västindien i juni 2018.
Transporter
·Startade en ny flyglinje mellan Pointe-à-Pitre och New York i februari 2020 för att förbättra konnektiviteten.
Samarbete med länder i och bortom grannskapet
·Blev medlem i Östkaribiska staters organisation 2019.
·Startade projektet Ready Together för effektivare samordning av bistånd vid naturkatastrofer i Västindien.
3.Franska Guyana
Franska Guyana arbetar i stadig takt för att genomföra prioriteringarna i meddelandet, med tonvikt på utbildning och hållbart nyttjande av resurser. Många initiativ befinner sig för närvarande i planeringsfasen.
Blå ekonomi
·Tog fram en regional strategi för blå ekonomi i december 2019.
·Inrättade ett finansiellt instrument i form av ett lånesystem till ett värde av 4,7 miljoner euro för små operatörer, inbegripet inom fiskerinäringen.
·Gjorde om en projektbaserad rådgivningstjänst ledd av den regionala utvecklingsmyndigheten och den lokala myndigheten för lokala fiskare till en permanent tjänst.
Jordbruk
·Färdigställde en studie och började förbereda ett experimentellt pilotprojekt på jordbruksområdet som syftar till att upprätta teststationer där man kan utveckla metoder för bättre användning av ekologiska resurser.
Biologisk mångfald
·Håller på att inrätta en regional myndighet för biologisk mångfald.
Cirkulär ekonomi
·Utarbetar en regional plan för förebyggande och hantering av avfall med stöd från Frankrikes miljö- och energihushållningsmyndighet (Ademe).
Energi
·Bygger nya biomassabaserade elinstallationer för att täcka ett energibehov på 40 MW senast 2023 och hålla jämna steg med den ökande efterfrågan och befolkningsökningen.
Forskning och innovation
·Anordnade ett forsknings- och innovationsforum i april 2018 för intressenter från lokala myndigheter, forskare och affärsvärlden, i syfte att bidra till den pågående översynen av regionens strategi för smart specialisering.
·Undertecknade ett avtal med ett franskt kluster av parfym- och kosmetikföretag för att främja lokal forskning om Guyanas naturliga ämnen och utveckla produkter baserade på lokala växter, inbegripet ett partnerskap mellan universitetscentrum (november 2018).
Sysselsättning och utbildning
·Slöt ett avtal med regionens utbildningsinstitutioner, Afmaé (en förening för luftfartsutbildning) och rymdföretaget Ariane Group för att skapa en kandidatexamenskurs i rymd- och luftfartsindustri senast 2020.
·Inledde ett projekt tillsammans med Frankrikes arbetsgivareförbund Medef och den nationella arbetsförmedlingen Pôle emploi för att utplacera 300 ungdomar i lokala företag (2019). Inrättade en kontaktpunkt för rådgivning till lokala företag om inträde på arbetsmarknaden.
Digital tillgänglighet
·Förbereder utbyggnaden av en undervattenskabel som ska koppla Franska Guyana till den fiberoptiska undervattenskabeln EllaLink som kommer att förbinda Europa och Latinamerika 2020 och ska tas i drift 2021, med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska investeringsbanken.
·Förbereder åtgärder för att göra regionen till en ekonomisk verksamhetszon för datalagring på servrar (”datorhall”).
·Bygger ut bredband i 17 isolerade områden, förvärvade satellitbandbredd i april 2019 för att underlätta digital konnektivitet för skolor i avsides belägna områden.
·Skapade 44 accesspunkter till nätverket i Saint Laurent du Maroni (platser av ekonomiskt intresse och avsides belägna områden) med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Transporter
·Utvecklar ett storskaligt projekt för att skapa kollektivtrafikfiler i huvudstaden Cayenne.
·Inrättar en ny färjeförbindelse mellan Saint Laurent du Maroni och Albina i Surinam med stöd från Interreg.
Samarbete med länder i och bortom grannskapet
·Påbörjade en studie för att bedöma lokala företags behov och åtgärder för att förbättra utbytet med grannländer.
4.Martinique
Martinique arbetar med att genomföra meddelandet och har uppnått resultat på områden såsom cirkulär ekonomi, energi, konkurrenskraft samt sysselsättning och utbildning.
Blå ekonomi
·Planerade en genomförbarhetsstudie i början av 2020 om att inrätta ett vattenbruksinstitut.
·Bekräftade lanseringen av nya utbildningsprogram med inriktning mot fiskerinäring och områden med koppling till blå ekonomi genom ett särskilt yrkesutbildningscentrum (Pole Mer).
Biologisk mångfald
·Undertecknade ett ramavtal mellan den lokala myndigheten, naturreservatet och de franska myndigheterna i juni 2019 om att starta ett regionalt bevarandeprogram och öka kunskapen och medvetenheten om naturreservatet.
Cirkulär ekonomi
·Öppnade ett offentligt samråd och antog (i slutet av 2019) en plan för förebyggande och hantering av avfall, i syfte att underlätta införandet av en lokal strategi för cirkulär ekonomi.
·Tog initiativ till informationskampanjer mot livsmedelsslöseri i lokala skolor för att öka elevernas medvetenhet om hållbarhet.
·Startade en medvetandehöjande kampanj 2018, ”Kaz Zéro Gaspi”, under ekokonsumtionsveckan.
·Driver 14 projekt, bland annat studier om återanvändning av utrustning och möbler för medicinsk användning, inrättande av en mobil facilitet för reparationstjänster (”Reparationslastbil”) och utbyggnad av en reparationstjänsteanläggning som erbjuder workshoppar (”Reparationskafé”).
Energi
·Startade ett projekt för att stödja installation av solcellspaneler för att förbättra energisjälvförsörjningen 2017 och publicerade två förslagsinfordringar avseende uppförande av energieffektiva byggnader 2019.
·Bygger ut ett energieffektivt gatubelysningsnät för att spara minst 30 % el senast 2020.
·Inledde ett femårigt stödprogram på 100 miljoner euro för energibesparing som omfattar ett sextiotal åtgärder för att minska elförbrukningen (2019–2023).
·Inrättade en informationsplattform 3 om energiomställningen med information om rörlighet, förnybar energi, hushållens el-, gas- och vattenförbrukning samt värmeisolering 2019.
·Installerade helt solenergidrivna laddningsstationer för elfordon inom ramen för projektet Green Drive.
·Planerar att gradvis bygga 250 solenergidrivna laddningsstationer inom ramen för projektet Madin’ Drive.
Sysselsättning och utbildning
·Höll en tävling för lärlingar som deltog i yrkesutbildning i mars 2019.
·Anordnade en lokal jobb- och utbildningsmässa med inriktning på digital rekrytering i juni 2019.
Konkurrenskraft, entreprenörskap och den inre marknaden
·Antog ett lokalt program för ekonomisk utveckling, innovation och internationalisering 2017, genom vilket finansiering tillhandahålls för att förbättra produktion, resultat och anställbarhet. Inrättade ett partnerskap för att tillhandahålla informationstjänster till företag.
·Startade ett årligt tredagars företagsforum med namnet ”Ose!” 2018, för att ge etablerade företag tillfälle att nätverka och ge vägledning om hur man startar ett företag.
Digital tillgänglighet
·Bygger ut fiberoptiknät för sammankoppling av utbildningsinstitutioner med stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och höghastighetsnätverk med fiberoptik med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
·Visade upp en ”digital by” på 2019 års upplaga av forumet ”Ose!” för att främja lokala företags användning av digital teknik, t.ex. 3D-utskrifter.
Samarbete med länder i och bortom grannskapet
·Anordnade tre ministerrådsmöten inom Östkaribiska staters organisation på områdena hälsa, utbildning och miljö.
·Startade ett projekt för utökad handel i Östkaribien (Teeca) i januari 2018 för att hjälpa 30 lokala företag att exportera till länder i Västindien.
·Deltog som en partner i projektet Odyssea om blå ekonomi (februari 2019), som syftade till att öka den blå turismen och tillväxten i Västindien.
5.Réunion
Réunion arbetar med många av områdena i meddelandet, särskilt cirkulär och blå ekonomi, energi, forskning och samarbete med grannländer.
Blå ekonomi
·Startade ett projekt för fysisk planering i kust- och havsområden (2018–2020) i sydvästra Indiska oceanen (Ocean Métiss) i partnerskap med staten, Indiska Oceanområdets kommission och Europeiska kommissionen.
·Inrättade ett ”blått institut” i mars 2019 för att samordna och utforma offentlig policy för blå ekonomi.
Jordbruk och landsbygdsutveckling
·Utvecklar en jordbruksmodell som främjar lokal produktion och säkerställer en ekologisk omställning av jordbruket (projektet Agripei 2030).
Biologisk mångfald
·Bidrog med utbildning och stöd för att starta projekt med EU-finansiering från Life och Best under 2018 och 2019.
·Genomförde projekt med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden för att skydda hotade arter, närmare bestämt Réunionkärrhöken och olika växtarter (Especes-projektet).
Cirkulär ekonomi
·Tog fram en regional plan för förebyggande och hantering av avfall tillsammans med statliga och lokala myndigheter, där man satte upp regionala mål, bland annat ”nollavfall”, och säkerställde samordning.
·Tog fram en regional handlingsplan för cirkulär ekonomi för att fastställa en strategisk vision och konkreta åtgärder för att uppnå målet om nollavfall.
·Genomförde 22 projekt för cirkulär ekonomi (februari 2018 till juni 2019) på områden såsom produkters utformning och livslängd och återvinning.
·Deltar i Replace-projektet (augusti 2019, finansierat av Interreg Europa) som har som mål att utforma och genomföra politik för en cirkulär ekonomi.
Energi
·Inrättade en arbetsgrupp för energiomställningen tillsammans med staten och Europeiska kommissionen i februari 2018.
·Genomför två projekt med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden:
oSolarplexus, för att skapa ett innovativt system som kan ge avsides belägna platser tillgång till el, vatten och kommunikationstjänster, och
oMicro-Mafate Network, där man experimenterar med ett mikronät för el i Mafatekalderan med målet att uppnå självförsörjning.
·Har värmerenoverat 18 högstadie- och gymnasieskolor sedan 2018.
·Utvecklar hållbara fordon, till exempel elskotrar, för rörlighet i städer med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (projektet Veloce, mars 2018).
Forskning och innovation
·Genomför projektet Valobio (med stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden, maj 2019) genom en innovativ metod för att omvandla biprodukter från fiske som kastas till havs till flytande ekologiska gödselmedel för hållbart jordbruk.
·Påbörjade en utvärdering av sin strategi för smart specialisering i april 2019 i syfte att analysera regionens potential på olika områden och identifiera nischmarknader av strategiskt intresse.
Sysselsättning och utbildning
·Startade projektet Campus Sud i november 2017 med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, för att omgruppera och utöka det regionala universitetets utbud samt inrätta en teknopol (projektet Vallée Blanche).
Konkurrenskraft, entreprenörskap och den inre marknaden
·Inrättade fonden Financière Région Réunion värd 50 miljoner euro (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska investeringsbanken, regionen) för att stödja små och medelstora företag genom ett låne- och riskkapitalinstrument. I juni 2019 hade fonden bidragit med 13 miljoner euro i finansiering till 135 små och medelstora företag.
·Deltar i projektet React som stöds av Horisont 2020 och syftar till att minska koldioxidutsläppen från öns energisystem.
Digital tillgänglighet
·Håller på att avsluta en bredbandsutbyggnad som förväntas nå alla områden utan täckning i slutet av 2022, med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (stort projekt 2019).
Samarbete med länder i och bortom grannskapet
·Genomför ett projekt (Tis Aedes Oi, inom Interreg) där man utforskar en teknik för bekämpning av den asiatiska tigermyggan.
·Stärker kapaciteten hos privata och offentliga strukturer i partnerländer genom att skicka lokala utexaminerade studerande till dessa länder, med stöd från Interreg.
·Slöt ramavtal med grannländer inom ramen för Interreg-programmet för Indiska oceanen (t.ex. i april 2019 med Seychellerna) för att förbättra samordningen på områden av gemensamt intresse.
·Inrättade en stödtjänst för företag i Moçambique i juli 2019, för att stödja lokala företags internationalisering och regionalt samarbete.
6.Saint-Martin
Saint-Martins genomförande av meddelandet om de yttersta randområdena inriktas på återuppbyggnad efter den tropiska cyklonen Irma. Tonvikten ligger därför på att återuppbygga förbättrad infrastruktur och att vidta lämpliga åtgärder mot klimatförändringar.
Blå ekonomi
·Tillhandahåller yrkesutbildning om relaterad havsverksamhet sedan 2018.
Jordbruk
·Planerar att lansera innovativa jordbrukslösningar, såsom odling utan jord, och att investera i flyttbara inhägnader för djurhållningsanläggningar, som kan monteras ner i händelse av dåligt väder.
Cirkulär ekonomi
·Arbetar för att öka medvetenheten och genomför kommunikationsåtgärder om återvinning och avfallssortering samt upprättar en avfallsinsamlingsanläggning och genomför en gemensam studie för hela ön (med stöd från Interreg-programmet för Västindien) för att förbättra avfallshanteringen.
Klimatförändringar
·Inrättade ett riskhanteringssystem för katastrofer 2018, genom att utföra varningsövningar, öka allmänhetens medvetenhet, utvärdera de offentliga varningssystemen och förvärva en meteorologisk radar för att förbättra väderprognoserna (Interreg Västindien).
Energi
·Påbörjade förstudier om potentiella geotermiska resurser på öarna Saba, Sint Eustatius och Saint Kitts samt om sammanlänkning av energinät mellan öarna för att främja förnybar energi (Interreg Västindien, juli 2019).
Digital tillgänglighet
·Bygger underjordiska fiberoptiknät för att förbättra den digitala konnektiviteten i alla distrikt som en del av återuppbyggnaden.
·Genomför förstudier för digital sammanlänkning av Läöarna (de norra öarna i ökedjan Små Antillerna ).
Samarbete med länder i och bortom grannskapet
·Beviljades observatörsstatus i Östkaribiska staters organisation.
7.Mayotte
Mayotte genomför meddelandet från 2017 med tydlig inriktning på blå ekonomi.
Blå ekonomi
·Inrättade en arbetsgrupp 2018 för att förbereda en regional strategi för blå ekonomi. Samlar in uppgifter om sektorer i den blå ekonomin och anordnar utbyten med intressenter om blå tillväxt (utbildning, turism, fiske och vattenbruk).
·Utarbetar ett regionalt program för fysisk planering med ett särskilt kapitel om havsplanering, som en utgångspunkt för all verksamhet med koppling till kusten.
·Tar fram en förvaltningsplan för fartygsflottan tillsammans med de nationella myndigheterna samt en översiktsplan för vattenbruk.
·Investerar i tidigare nedlagda vattenbruksanläggningar och stöder lokala intressenters kapacitet.
Biologisk mångfald
·Inrättar en regional myndighet för biologisk mångfald i partnerskap med de nationella myndigheterna.
Energi
·Genomför ett pilotprojekt med elfordon och helt solenergidrivna laddningsstationer för hållbara transporter (2019).
·Undersöker möjligheten att använda solcellsenergi i skolor och offentliga byggnader, eftersom solenergi är den största källan till förnybar energi i regionen.
Konkurrenskraft, entreprenörskap och den inre marknaden
·Startade ett teknopolprojekt 2017 för att sammanföra tillverknings- och tjänsteföretag inom de högteknologiska sektorerna för att öka kapaciteten hos företagen att verka på den inre marknaden.
Transporter
·Arbetar på ett interurbant transportprojekt som syftar till att öppna tre busslinjer för att förbinda södra, centrala och norra Mayotte med huvudstaden Mamoudzou samt eventuellt sjörutter under 2021 för att förbättra konnektiviteten.
·Startade ett projekt för att förbättra säkerheten på Mayottes flygplats 2018 med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Samarbete med länder i och bortom grannskapet
·Undertecknade ett avtal för att ge universitetsstuderande från Mayotte en möjlighet att studera digital teknik, animering och kultur i länder i Östafrika (februari 2019).
8.Portugal
Portugal samarbetar nära med de autonoma regionerna Azorerna och Madeira för att genomföra meddelandet från 2017, särskilt när det gäller cirkulär ekonomi, klimatförändringar och forskning.
·Utvecklade ett samarbete 2018–2019 mellan den nationella statistikbyrån och de regionala statistikavdelningarna i Azorerna och Madeira för att förbättra insamlingen och hanteringen av uppgifter, särskilt på områdena jordbruk och sjö- och lufttransporter.
Cirkulär ekonomi
·Stödde projekt för effektivare resursutnyttjande i Madeira och Azorerna inom ramen för den nationella miljöfonden 2018 och 2019.
·Underlättade för invånare i Madeira och Azorerna att delta i evenemang om cirkulär ekonomi och klimatförändringar på det portugisiska fastlandet (högre kostnadsersättning).
Klimatförändringar
·Stödde projekt för att främja installation av laddningsstationer för elfordon i Azorerna genom ansökningsomgångar inom ramen för miljöfonden 2018 och 2019.
·Tillhandahöll finansiering till Madeira och Azorerna genom programmet för miljö, klimatförändringar och en koldioxidsnål ekonomi.
·Anordnade evenemang i Madeira och Azorerna i mars 2019 för att presentera EES-ländernas finansiella bidragsmekanism 4 .
Biologisk mångfald
·Publicerade en förslagsinfordran 2019 för projekt som främjar modeller för hållbar utveckling i alla portugisiska biosfärreservat, varav fem ligger i Madeira och Azorerna.
Forskning och innovation
·Startade det internationella programmet för satellituppskjutning i september 2018, för att inrätta en internationell rymdbas på ön Santa Maria i Azorerna, och rymdbasen förväntas vara driftfärdig i slutet av 2021.
·Inrättade den portugisiska rymdmyndigheten i mars 2019 på ön Santa Maria i Azorerna.
Digital tillgänglighet
·Inrättade en arbetsgrupp för undervattenskablar mellan det portugisiska fastlandet, Azorerna och Madeira i maj 2019 för att undersöka hur man bäst kan byta ut de undervattenskablar för kommunikation som förbinder Madeira och Azorerna med fastlandet. Gruppen utfärdade slutsatser i december 2019.
Transporter
·Föreslog att flygplatserna i Funchal, Porto Santo och Ponta Delgada skulle inkluderas i TEN-T:s stomnät i sitt svar på samrådet om översynen av riktlinjerna för TEN-T.
9.Azorerna
Azorerna genomför meddelandet från 2017 med huvudsakligt fokus på blå ekonomi samt på energi och forskning.
·Samlar in uppgifter om sysselsättning och verksamhet i fiskerisektorn för alla öar.
Blå ekonomi
·Skapade en arbetsgrupp 2018 i syfte att inrätta Atlantobservatoriet för vetenskaplig forskning om havet, inbegripet skydd, forskning, övervakning och socioekonomiskt utnyttjande av havsområden.
·Leder projektet MarSP (2018–2019) för att utveckla program för fysisk planering i kust- och havsområden i Azorerna, Madeira och Kanarieöarna.
·Slutförde projektet Mistic Seas II och samordnar Mistic Seas III (2019) för att utvärdera ramdirektivet om en marin strategi.
·Deltar i projektet Aqua-Lit (2019) som syftar till att förebygga marin nedskräpning från vattenbruksverksamhet och avlägsna skräp från vattenbruksanläggningar.
·Startade pilotprojektet E-log (2019) för att elektroniskt övervaka småskaligt fiske och stödja lokala aktörer.
·Främjade Azorernas förklaring till stöd för spö- och linfiske av tonfisk (oktober 2018) för att öka medvetenheten om hållbara fiskemetoder.
·Inrättade ”Havets skola” (2019) för att främja kvalifikationer och utbildning och deltar, inom ramen för Erasmus, i projektet Mates (2018–2021) som syftar till att främja en strategi för färdigheter i marinteknik.
Jordbruk
·Planerar att färdigställa en strategisk plan för mejerisektorn under 2020 för att identifiera nya marknader och främja innovation och internationalisering av mejeriprodukter.
·Stödde användningen av fjärrstyrda luftfartyg för skogsförvaltning (med samfinansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling).
Biologisk mångfald
·Undersöker föroreningar orsakade av plast i djuphavet med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Plastdeep 2019).
·Genomför tre projekt med stöd från EU:s Life-program: Life Vidalia (2018–2023) för bevarande av utrotningshotade växtarter. Life-IP Azores Natura (2019–2027) för bevarande av livsmiljöer och skyddade arter. Life Beetles (som inleds 2020) för att minska riskerna för hotade arter.
·Genomför projektet Move I (2018–2021) och startade Move On (2019–2022) i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald för att kartlägga och bedöma läget för ekosystem och ekosystemtjänster.
·Stödde projektet Bioinvent där man studerade marks mikrobiella mångfald i gräsmarksekosystem i Azorerna, liksom projektet Marfor där man studerade hur marina skogar reagerar på globala förändringar (båda 2017–2020).
Klimatförändringar
·Godkände det regionala programmet för klimatförändringar i september 2019, vilket syftar till att minimera växthusgasutsläppen och minska exponeringen för klimatrisker.
Cirkulär ekonomi
·Ska anta ett turistförvaltningsprogram för hållbar utveckling inom denna sektor.
Energi
·Sjösatte Azorernas energistrategi 2030 i oktober 2018 med målet att utnyttja potentialen hos naturresurser och framväxande tekniker. Arbetar på Azorernas handlingsplan för energieffektivitet
·Utarbetade handlingsplanen för elektrisk rörlighet i Azorerna 2018–2024, som omfattar drift av laddningsstationer för elfordon på de nio öarna.
·Utvecklar en agenda för energiomställningen med stöd från initiativet ”Ren energi för EU:s öar”. Analyserar användningen av undervattenskablar för att koppla samman elnäten på öarna.
·Deltar i ett Horisont 2020-projekt (2019–2021) om djup geotermisk energi samt i Interreg-projektet E-Mobicity (2019–2023) som syftar till att optimera offentlig policy för elektromobilitet i stadsområden.
Forskning och innovation
·Påbörjade arbetet med en internationell rymdbas på ön Santa Maria i september 2018, som förväntas vara färdig att tas i drift i slutet av 2021.
·Godkände planen för internationalisering av vetenskap och teknik 2018, vilken syftar till att främja vetenskap och attrahera externa projekt och partnerskap.
·Godkände Transfer+-initiativet 2018 och deltar i projektet Fanbest för att främja tekniköverföring i lokala små och medelstora företag, särskilt inom den blå ekonomin.
Sysselsättning och utbildning
·Främjade sysselsättning genom initiativen Inovar (sedan mars 2019) för arbetslösa ungdomar, Berço de Emprego (uppdaterat 2019) för vikariat, och Movemprega (2020) för att främja arbetstagares geografiska rörlighet.
Digital tillgänglighet
·Lanserade handlingsplanen för vetenskaplig och teknisk kultur 2018, som stödde inrättandet av skollaboratorier för informationsteknik, robotteknik och programmering.
Transporter
·Publicerade en internationell anbudsinfordran för att bygga ett fartyg för passagerare, fordon och frakt som ska förbinda samtliga öar året runt (januari 2019).
Samarbete med länder i och bortom grannskapet
·Deltar i havs- och jordobservationsprojektet för att ta fram skräddarsydd teknik baserad på nedströmstjänster från Copernicus med målet att öka medvetenheten om våra hav.
10.Madeira
Madeira håller på att genomföra meddelandet från 2017, med tonvikt på blå ekonomi, cirkulär ekonomi, klimatförändringar, forskning, energi, sysselsättning och kompetens.
Blå ekonomi
·Lanserade kreditlinjen Investe Ram2020, ett finansiellt instrument som ska underlätta tillgången till finansiering för småskaliga operatörer (20 miljoner euro) under 2018.
·Utarbetade en fysisk plan för havsmiljö, ett territoriellt förvaltningsverktyg som ska främja en hållbar blå ekonomi.
·Inrättade ett konsortium 2019 med ansvar för det integrerade internationella centrumet för havsutbildning i Madeira, som ska börja erbjuda utbildningar 2020.
Jordbruk och landsbygdsutveckling
·Införde lagstiftning om inrättande av en teknisk kommission för utvärdering av jordbruksprodukters och livsmedels överensstämmelse i Madeira 2018, för att säkerställa att produkter som ingår i en EU-kvalitetsordning överensstämmer med EU-lagstiftningen.
Biologisk mångfald
·Stärkte förvaltningen av skyddade områden och platser som ingår i Natura 2000-nätet (från 2017) genom att se över och uppdatera förvaltningsplaner, strategier och klassificerade områden.
Cirkulär ekonomi
·Utvecklade en regional agenda för cirkulär ekonomi för att minska miljöeffekterna och uppnå en hållbar ekonomisk tillväxt (2019).
·Utarbetade en avfallsstrategi för 2020–2030 för att förbättra avfallshanteringen (2019).
Klimatförändringar
·Främjade genomförandet av den regionala strategin för anpassning till klimatförändringarna genom projekt som får stöd av Interregprogram och EU:s Life-program samt började uppdatera strategin.
·Utvecklar programvara och system för att utvärdera, förebygga och minska risken för skogsbränder och förbättra hanteringen av skogsbränder med stöd från Sammanhållningsfonden.
Energi
·Genomförde projektet ”Sustainable Porto Santo – Smart Fossil Free Island” (2019) som syftade till att främja användningen av elfordon och smarta laddningssystem.
·Kommer inom kort att färdigställa utvidgningen av vattenkraftsprojektet Calheta III som stöds av Sammanhållningsfonden.
·Deltog i flera EU-energiprojekt, bland annat Enermac (2017–2019), om att planera strategier för uppförande av infrastruktur för förnybar energi.
·Främjar rena transporter med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden: inköp av 5 elektriska minibussar och 25 rena bussar (2019).
Forskning och innovation
·Deltog i projektet Smart4Health från 2019 för att hjälpa medborgare att hantera och bevara uppgifter om sin egen hälsa både i och utanför EU.
·Gjorde en ny bedömning av den regionala strategin för smart specialisering (2019) inför lanseringen av strategin 2.0 för perioden 2021–2027.
Sysselsättning och utbildning
·Utvecklade åtgärder för att stödja arbetslösa, inbegripet program inriktade på jobbskapande för ungdomar, till exempel Projovem. Under 2018 ledde de 68 godkända projekten inom programmet för att stimulera entreprenörskap bland arbetslösa till 118 nya jobb. Dessa åtgärder omfattade 5 512 personer under 2018.
Digital tillgänglighet
·Undertecknade ett avtal 2018 om att tillhandahålla en ny telekommunikationslänk i en undervattenskabel med fiberoptik mellan Madeira och det portugisiska fastlandet.
·Utvecklade kurser för att förbättra den digitala kompetensen i skolor (2018–2019) genom den strategiska planen för utbildningsinnovation i skolor, som bland annat omfattade projekt på områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
·Presenterade ”framtidens klassrumslaboratorium” och tillhandahöll robotteknikpaket till skolor 2018–2019.
Transporter
·Godkände handlingsplanen för hållbar rörlighet i Madeira (juni 2019). Planen ska stödja övergången till ren och säker transport.
Samarbete med länder i och bortom grannskapet
·Återlanserade toppmötet för den makaronesiska övärlden, som främjar diskussioner om gemensamma utmaningar med koppling till miljö och klimatförändringar, havsbaserad ekonomi, handel och investeringsfrämjande åtgärder, utbildning samt rörlighet för studerande och lärare (2018).
·Deltar i projektet Integra, som syftar till marknadsintegration och utveckling av det ekonomiska och sociala grannskapet i Makaronesien och som godkändes i juni 2019 (Interreg-programmet för Madeira, Azorerna och Kanarieöarna).
11.Spanien
Spanien genomför 2017 års meddelande tillsammans med det yttersta randområdet Kanarieöarna i enlighet med den konstitutionsenliga fördelningen av befogenheter.
Cirkulär ekonomi
·Deltog i inrättandet av arbetsgruppen för avfall i november 2018 med efterföljande möten, via ministeriet för ekologisk omställning och tull- och punktskatteavdelningen, och stöder genomförandet av handlingsplanen.
·Analyserade den övergripande avfallsplanen för Kanarieöarna (Pircan) 2018–2025.
Energi
·Stöder, inom ramen för EU:s paket om ren energi, åtgärder för att införa förnybar energi på öarna, spara energi, öka energieffektiviteten och främja hållbar rörlighet, inbegripet auktioner för förnybar energi, sammanlänkning av öar och elektriska laddningsstationer för fordon.
·Utvecklade och stödde utbildning och åtgärder för teknikspridning på området förnybar energi.
12.Kanarieöarna
Kanarieöarna håller på att genomföra meddelandet från 2017, och inriktar sitt arbete främst på energi, forskning och cirkulär ekonomi.
·Tar fram officiella uppgifter om lokal produktion sedan juli 2018 genom ett avtal med det lokala statistikinstitutet (Istac).
Blå ekonomi
·Inrättade en arbetsgrupp för blå ekonomi i februari 2018. Analyserade styrkor, svagheter, möjligheter och hot för alla sektorer i den blå ekonomin i syfte att bana vägen för den strategi för blå ekonomi som förväntas färdigställas under första halvåret 2020.
Jordbruk och landsbygdsutveckling
·Genomförde en strategi för att differentiera produkter på grundval av deras kvalitet för att öka konsumtionen, främja ekologisk produktion och underlätta kontakterna mellan den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin och myndigheterna.
Cirkulär ekonomi
·Startade ett projekt för en biogasanläggning 2017, med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, i syfte att tillvarata avfall från djuruppfödning.
·Deltog i inrättandet av en arbetsgrupp för avfall i november 2018 för att underlätta kommunikationen mellan intressenter på alla nivåer (europeisk, nationell, regional och lokal) och bidrog till utarbetandet av en handlingsplan för bättre avfallshantering.
·Inrättade en arbetsgrupp för cirkulär ekonomi i februari 2018 som gjorde en preliminär analys av situationen på öarna.
·Antog riktlinjer och rekommendationer för minskning och återvinning av avfall bestående av plastartiklar för engångsbruk i augusti 2018.
·Godkände Kanarieöarnas strategi för plast i april 2019.
Klimatförändringar
·Startade Kanarieöarnas observationsgrupp för klimatförändringar, som är ett organ för samråd, deltagande och utveckling av åtgärder (juli 2018).
·Uppdaterar den regionala strategin för klimatförändringar.
Energi
·Deltog i initiativet ”Ren energi för EU:s öar”: Anordnade det andra forumet för ren energi för EU:s öar på Lanzarote i november 2018. La Palma genomför ett pilotprojekt inom ramen för detta initiativ.
·Installerade två innovativa prototyper för användning av marin vindkraft på Plocan-plattformen under 2019.
Forskning och innovation
·Leder EU:s forskningsprojekt Forward som ska förbättra alla de yttersta randområdenas deltagande i internationella forskningsnätverk och forskningsprogram.
·Återlanserade projektet RIS3-Net2 i oktober 2019 (i egenskap av projektledare) inom ramen för Interreg-programmet för Madeira, Azorerna och Kanarieöarna, i syfte att ta fram en gemensam ram för regionöverskridande RIS3-strategier.
·Deltar i projektet Soclimpact, vars syfte är att ta fram modeller av klimatförändringarnas effekter och deras socioekonomiska inverkan på europeiska öar, inom ramen för sektorer i den blå ekonomin.
·Deltar i projektet React som stöds av Horisont 2020 och syftar till att minska koldioxidutsläppen från öarnas energisystem.
Sysselsättning och utbildning
·Leder projektet Grow Rup som samfinansieras av Interreg Europa sedan januari 2017, med målet att bekämpa långtidsarbetslösheten i de gröna och blå ekonomierna.
Konkurrenskraft, entreprenörskap och den inre marknaden
·Lanserade en operativ strategi för internationalisering av Kanarieöarnas ekonomi i januari 2018 som syftar till att öka företags konkurrenskraft och entreprenörskap.
Digital tillgänglighet
·Publicerade två förslagsinfordringar för att stödja utbyggnaden av infrastruktur för höghastighetsbredband (2018 och 2019).
·Stödde organisationer i deras arbete med att tillhandahålla utbildning i digital kompetens i sammanlagt 71 projekt (2017–2019).
Samarbete med länder i och bortom grannskapet
·Leder Interreg-projektet Mac Hexagone tillsammans med Madeira och Azorerna för att främja samarbetet med grannländerna Mauretanien, Senegal och Kap Verde genom att stärka samordningen mellan program inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska utvecklingsfonden i området (avslutas i december 2022).
·Genomförde Interreg-projektet Valconmac som inriktades på skydd och utveckling av livsmiljöer i skogar i den makaronesiska övärlden i Atlanten.