(1)

Det regelverk som styr unionens sammanhållningspolitik för perioden 2021–2027, kopplat till nästa fleråriga budgetram, bidrar till fullgörandet av unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling genom att inrikta unionens finansiering på gröna mål. Genom den här förordningen genomförs en av prioriteringarna i meddelandet om den europeiska gröna given (nedan kallat den gröna given) (11) och den ingår i investeringsplanen för ett hållbart Europa (12) som tillhandahåller särskild finansiering genom mekanismen för en rättvis omställning inom sammanhållningspolitiken, för att hantera de ekonomiska och sociala kostnaderna för omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi där alla återstående utsläpp av växthusgaser kompenseras genom motsvarande upptag av gaserna.

(1)

Det regelverk som styr unionens sammanhållningspolitik för perioden 2021–2027, kopplat till nästa fleråriga budgetram, bidrar till fullgörandet av unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet för att begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5  oC, FN:s mål för hållbar utveckling och den europeiska pelaren för sociala rättigheter genom att inrikta unionens finansiering på gröna mål. Genom den här förordningen genomförs en av prioriteringarna i meddelandet om den europeiska gröna given (nedan kallat den gröna given) (11) och den ingår i investeringsplanen för ett hållbart Europa (12) som tillhandahåller särskild finansiering genom mekanismen för en rättvis omställning inom sammanhållningspolitiken, för att hantera de ekonomiska , sociala och miljömässiga kostnaderna för omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi där alla återstående utsläpp av växthusgaser kompenseras genom motsvarande upptag av gaserna , med hänsyn till effekterna av covid-19-pandemin .

(2)

Omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi är ett av unionens viktigaste politiska mål. Den 12 december 2019 godkände Europeiska rådet målet att uppnå en klimatneutral union 2050 i linje med Parisavtalets mål. Att vi bekämpar klimatförändringar och miljöförstöring kommer att gagna alla på lång sikt och skapa möjligheter och utmaningar för alla på medellång sikt, men alla regioner och medlemsstater har olika utgångslägen för omställningen och olika kapacitet att genomföra den. Vissa har hunnit längre än andra, och omställningen medför mer omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser för de regioner som är starkt beroende av fossila bränslen, särskilt kol, brunkol, torv och oljeskiffer, eller växthusgasintensiva industrier. Situationen innebär att det finns en risk att omställningen i unionen sker i varierande hastighet när det gäller klimatåtgärder, och även att skillnaderna mellan regionerna ökar, vilket vore skadligt för målet social, ekonomisk och territoriell sammanhållning.

(2)

Omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi är ett av unionens viktigaste politiska mål. Den 12 december 2019 godkände Europeiska rådet målet att uppnå en klimatneutral union 2050 i linje med Parisavtalets mål. Att vi bekämpar klimatförändringar och miljöförstöring kommer att gagna alla på lång sikt och skapa möjligheter och utmaningar för alla på medellång sikt, men alla regioner och medlemsstater har olika utgångslägen för omställningen och olika kapacitet att genomföra den. Vissa har hunnit längre än andra, och omställningen medför mer omfattande sociala , ekonomiska och miljömässiga konsekvenser för de regioner som är starkt beroende av fossila bränslen, särskilt kol, brunkol, torv för energianvändning och oljeskiffer, eller växthusgasintensiva industrier. Situationen innebär att det finns en risk att omställningen i unionen sker i varierande hastighet när det gäller klimatåtgärder, och även att skillnaderna mellan EU:s regioner ökar , särskilt i yttersta randområden, avlägsna och geografiskt missgynnade områden och områden med avfolkningsproblem , vilket vore skadligt för målet social, ekonomisk och territoriell sammanhållning.

(3)

För att omställningen ska bli framgångsrik måste den vara rättvis och socialt godtagbar för alla. Därför måste både unionen och medlemsstaterna redan från börja beakta de ekonomiska och sociala konsekvenserna och utnyttja alla tänkbara verktyg för att mildra de negativa konsekvenserna. Unionens budget har här en viktig roll att spela.

(3)

För att omställningen ska bli framgångsrik måste den vara rättvis , inkluderande och socialt godtagbar för alla. Därför måste både unionen , medlemsstaterna och deras regioner redan från början beakta de ekonomiska , sociala och miljömässiga konsekvenserna och utnyttja alla tänkbara verktyg för att mildra de negativa konsekvenserna. Unionens budget har här en viktig roll att spela för att garantera att ingen hamnar på efterkälken .

(4)

Enligt den gröna given och investeringsplanen för ett hållbart Europa bör mekanismen för en rättvis omställning vara ett komplement till de andra åtgärderna inom nästa fleråriga budgetram för perioden 2021–2027. Mekanismen bör bidra till att hantera de sociala och ekonomiska konsekvenserna av omställningen till en klimatneutral union genom att sammanföra utgifterna i unionens budget för klimatmässiga och sociala mål på regional nivå.

(4)

Enligt den gröna given och investeringsplanen för ett hållbart Europa bör mekanismen för en rättvis omställning vara ett komplement till de andra åtgärderna inom nästa fleråriga budgetram för perioden 2021–2027. Mekanismen bör bidra till att hantera de sociala , ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna , särskilt för arbetstagare som påverkas i processen mot en klimatneutral union senast 2050 genom att sammanföra utgifterna i unionens budget för klimatmässiga och sociala mål på regional nivå , och främja en hållbar ekonomi, gröna arbetstillfällen och folkhälsa .

(5)

Den här förordningen inrättar Fonden för en rättvis omställning (FRO), som är en av pelarna i den mekanism för en rättvis omställning som genomförs inom sammanhållningspolitiken. Syftet med FRO är att mildra de negativa effekterna av klimatövergången genom att stödja de mest drabbade områdena och arbetstagarna. I enlighet med det särskilda FRO-målet bör åtgärder som får stöd från FRO direkt bidra till att mildra konsekvenserna av omställningen genom att finansiera en diversifiering och modernisering av den lokala ekonomin och genom att dämpa de konsekvenserna för sysselsättningen. Detta avspeglas i det särskilda FRO-målet, som inrättas på samma nivå som och förtecknas tillsammans med de politiska målen i artikel [4] i förordning (EU) [new CPR].

(5)

Den här förordningen inrättar Fonden för en rättvis omställning (FRO), som är en av pelarna i den mekanism för en rättvis omställning som genomförs inom sammanhållningspolitiken. Syftet med FRO är att mildra och kompensera de negativa effekterna av klimatövergången genom att stödja de mest drabbade områdena och arbetstagarna samt främja en balanserad socioekonomisk övergång för att motverka risken för social utsatthet eller en instabil företagsmiljö . I enlighet med det särskilda FRO-målet bör åtgärder som får stöd från FRO direkt bidra till att mildra konsekvenserna av omställningen genom att finansiera en diversifiering och modernisering av den lokala ekonomin genom att återskapa naturtillgångar och genom att dämpa de negativa konsekvenserna för sysselsättningen och levnadsstandarden . Detta avspeglas i det särskilda FRO-målet, som inrättas på samma nivå som och förtecknas tillsammans med de politiska målen i artikel [4] i förordning (EU) [new CPR].

(6)

Med tanke på vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet, åtagandet avseende FN:s mål för hållbar utveckling och unionens höjda ambitionsnivå som föreslås i den gröna given bör FRO ge ett viktigt bidrag till allmänna klimatåtgärder . Medel från FRO:s eget anslag är ett tillägg och kompletterar de investeringar som krävs för att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i unionens budget ska bidra till klimatmålen. Medel som förs över från Eruf och ESF + kommer att bidra fullt ut till att det målet uppnås.

(6)

Med tanke på vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet, åtagandet avseende FN:s mål för hållbar utveckling och unionens höjda ambitionsnivå som föreslås i den gröna given bör FRO ge ett viktigt bidrag till allmänna klimat- och miljöåtgärder . Medel från FRO:s eget anslag är ett tillägg och kompletterar de investeringar som krävs för att uppnå det övergripande målet att 30 % av utgifterna i unionens budget ska bidra till klimatmålen. Medel som förs över på frivillig basis från Eruf och ESF + kan bidra fullt ut till att det målet uppnås.

(7)

FRO-medlen bör komplettera de tillgängliga medlen inom sammanhållningspolitiken.

(7)

FRO-medlen bör komplettera de tillgängliga medlen inom sammanhållningspolitiken. Inrättandet av FRO bör inte leda till nedskärningar eller obligatoriska överföringar från de medel som anslagits till övriga sammanhållningsfonder.

(8)

Omställningen till en klimatneutral ekonomi är en utmaning för alla medlemsstater. Den kommer att vara särskilt krävande för de medlemsstater som är starkt beroende av fossila bränslen eller växthusgasintensiva industriella verksamheter som ska fasas ut eller som måste anpassas vid omställningen till klimatneutralitet och som saknar de ekonomiska medlen för detta. FRO bör därför omfatta alla medlemsstater, men fördelningen av de finansiella medlen bör avspegla medlemsstaternas kapacitet att finansiera de investeringar som krävs för att klara av omställningen till klimatneutralitet.

(8)

Omställningen till en klimatneutral ekonomi är en utmaning för alla medlemsstater. Den kommer att vara särskilt krävande för de medlemsstater som är , eller fram till nyligen har varit, starkt beroende av fossila bränslen eller växthusgasintensiva industriella verksamheter som ska fasas ut eller som måste anpassas vid omställningen till klimatneutralitet och som saknar de ekonomiska medlen för detta. FRO bör därför omfatta alla medlemsstater, men fördelningen av de finansiella medlen bör fokusera på de hårdast drabbade territorierna och avspegla medlemsstaternas kapacitet att finansiera de investeringar som krävs för att klara av omställningen till klimatneutralitet , med särskilt fokus på de minst utvecklade regionerna, yttersta randområden, bergs-, ö- och landsbygdsområden och glesbefolkade, avlägsna och geografiskt missgynnade områden vars ringa befolkning gör energiövergången till klimatneutralitet svårare att genomföra, samt med hänsyn till utgångsläget för varje medlemsstat .

(9)

För att fastställa en lämplig budgetram för FRO bör kommissionen fastställa den årliga fördelningen av tillgängliga anslag per medlemsstat inom målet Investering för sysselsättning på grundval av objektiva kriterier.

(9)

För att fastställa en lämplig budgetram för FRO bör kommissionen fastställa den årliga fördelningen av tillgängliga anslag per medlemsstat inom målet Investering för sysselsättning på grundval av objektiva kriterier. Medlemsstaterna bör säkerställa att kommuner och städer får direkt tillgång till de FRO-medel som är avsedda att tilldelas dem utgående från deras objektiva behov.

(10)

I den här förordningen fastställs de typer av investeringar för vilka utgifterna kan få stöd från FRO. All verksamhet som får stöd bör bedrivas med full respekt för unionens klimat- och miljöprioriteringar . I förteckningen över investeringar bör sådana ingå som stöder lokala ekonomier och som är långsiktigt hållbara, med beaktande av alla mål i den gröna given. De finansierade projekten bör bidra till en övergång till en klimatneutral och cirkulär ekonomi. Inom sektorer på tillbakagång, t.ex. energiproduktion baserad på stenkol, brunkol, torv och oljeskiffer, bör stödet kopplas till en utfasning av verksamheten och motsvarande sänkning av sysselsättningsnivån. När det gäller sektorer i omvandling med stora utsläpp av växthusgaser bör stödet främja ny verksamhet genom användande av ny teknik, nya processer eller produkter som leder till betydande utsläppsminskningar, i enlighet med EU:s klimatmål för 2030 och EU:s klimatneutralitet till 2050 (13), samtidigt som man upprätthåller och förbättrar sysselsättningen och undviker miljöförstöring. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas verksamhet som främjar innovation och forskning inom avancerad och hållbar teknik samt verksamhet inom digitalisering och konnektivitet, under förutsättning att åtgärderna hjälper till att mildra de negativa sidoeffekterna av omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi och att de bidrar till den.

(10)

I den här förordningen fastställs de typer av investeringar för vilka utgifterna kan få stöd från FRO. All verksamhet som får stöd bör bedrivas med full respekt för unionens åtaganden och prioriteringar på klimat- och miljöområdet samt det sociala området . I förteckningen över investeringar bör sådana inkluderas som stöder människor, samhällen och lokala ekonomier och som är långsiktigt hållbara, med beaktande av alla mål i den europeiska gröna given och den europeiska pelaren för sociala rättigheter . De finansierade projekten bör bidra till en gradvis och fullständig övergång till en hållbar, klimatneutral , föroreningsfri och cirkulär ekonomi. Inom sektorer på tillbakagång, t.ex. energiproduktion baserad på stenkol, brunkol, torv och oljeskiffer, bör stödet kopplas till en utfasning av verksamheten och motsvarande sänkning av sysselsättningsnivån. När det gäller sektorer i omvandling med stora utsläpp av växthusgaser bör stödet främja ny verksamhet genom användande av ny teknik, nya processer eller produkter som leder till betydande utsläppsminskningar, i enlighet med EU:s klimatmål för 2030 och EU:s klimatneutralitet till 2050 (13), samtidigt som man upprätthåller och förbättrar de kvalificerade sysselsättningstillfällena och undviker miljöförstöring. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas verksamhet som främjar innovation och forskning inom avancerad och hållbar teknik samt verksamhet inom digitalisering, konnektivitet och smart och hållbar rörlighet , under förutsättning att åtgärderna hjälper till att mildra de negativa sidoeffekterna av omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi och att de bidrar till den med hänsyn till de ekonomiska, sociala och energimässiga förhållandena i varje medlemsstat. Kultur, utbildning och vi-anda är viktiga för omställningsprocessen och detta bör även tillgodoses genom stöd till verksamheter som inriktar sig på arvet efter gruvdriften.

(11)

För att skydda de medborgare som är mest sårbara för klimatomställningen bör FRO också täcka kompetenshöjning och omskolning av berörda arbetstagare, för att hjälpa dem att anpassa sig till nya sysselsättningsmöjligheter, samt stöd i arbetssökandet och aktiv inkludering på arbetsmarknaden.

(11)

För att skydda de medborgare som är mest sårbara för klimatomställningen bör FRO också täcka kompetenshöjning , omskolning och utbildning av berörda arbetstagare och arbetssökande, i synnerhet kvinnor , för att hjälpa dem att anpassa sig till nya sysselsättningsmöjligheter och skaffa ny kompetens som är lämplig för den gröna ekonomin , samt ge stöd i arbetssökandet och bidra till aktiv inkludering på arbetsmarknaden. Att främja social sammanhållning bör vara en vägledande princip för FRO-stöd.

(12)

För att öka den ekonomiska diversifieringen i de territorier som påverkas av omställningen bör FRO stödja produktiva investeringar i små och medelstora företag. Med produktiva investeringar menas investeringar i företagens realkapital eller immateriella tillgångar, för att producera varor och tjänster och därigenom bidra till bruttoinvesteringar och sysselsättning. För andra företag än de små och medelstora företagen bör produktiva investeringar endast få stöd om de är nödvändiga för att begränsa förlusten av arbetstillfällen på grund av omställningen, genom att de skapar eller skyddar ett betydande antal arbetstillfällen och på villkor att de inte leder till eller är ett resultat av omlokalisering. Investeringar i befintliga industrianläggningar, inklusive sådana som omfattas av unionens utsläppshandelssystem, bör tillåtas om de bidrar till övergången till en klimatneutral ekonomi till 2050 och går långt under de relevanta riktmärken som fastställts för gratis tilldelning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (14) och om de leder till att ett betydande antal arbetstillfällen skyddas . Sådana investeringar bör motiveras i enlighet därmed i den relevanta territoriella planen för en rättvis omställning. För att främja den inre marknadens och sammanhållningspolitikens integritet bör stöd till företag följa unionens regler om statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget , och framför allt bör stöd till produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag begränsas till företag i områden som utses till stödområden i enlighet med artikel 107.3 a och c i EUF-fördraget .

(12)

För att öka den ekonomiska diversifieringen i de territorier som påverkas av omställningen bör FRO stödja produktiva investeringar i små och medelstora företag. Med produktiva investeringar menas investeringar i företagens realkapital eller immateriella tillgångar, för att producera varor och tjänster och därigenom bidra till bruttoinvesteringar och sysselsättning. För andra företag än de små och medelstora företagen bör produktiva investeringar endast få stöd om de är nödvändiga för att begränsa förlusten av arbetstillfällen på grund av omställningen, genom att de skapar eller skyddar ett betydande antal arbetstillfällen och på villkor att de inte leder till eller är ett resultat av omlokalisering. Investeringar i befintliga industrianläggningar, inklusive sådana som omfattas av unionens utsläppshandelssystem, bör tillåtas om de bidrar till övergången till en klimatneutral ekonomi till 2050 och går långt under de relevanta riktmärken som fastställts för gratis tilldelning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (14) och om de leder till att ett betydande antal arbetstillfällen skapas och bevaras . Sådana investeringar bör motiveras i enlighet därmed i den relevanta territoriella planen för en rättvis omställning , vara hållbara och i tillämpliga fall vara förenliga med principen om att förorenaren betalar och principen om energieffektivitet först . För att främja den inre marknadens och sammanhållningspolitikens integritet bör stöd till företag följa unionens regler om statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

(12a)

Stöd för produktiva investeringar i företag, förutom små och medelstora företag, genom FRO bör begränsas till mindre utvecklade regioner och övergångsregioner såsom anges i artikel 102.2 i förordning nr …/… [CPR]

(13)

För att tillhandahålla flexibilitet vid programplaneringen av FRO-medlen inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt bör det vara möjligt att utarbeta ett fristående FRO-program eller att programplanera FRO-medel inom en eller flera prioriteringar inom ett program som får stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+) eller Sammanhållningsfonden. I enlighet med artikel 21a i förordning (EU) [new CPR] bör FRO-medlen förstärkas med kompletterande finansiering från Eruf och ESF+. De belopp som överförs från Eruf respektive ESF+ bör vara förenliga med den typ av insatser som anges i de territoriella planerna för en rättvis omställning.

(13)

För att tillhandahålla flexibilitet vid programplaneringen av FRO-medlen inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt bör det vara möjligt att utarbeta ett fristående FRO-program eller att programplanera FRO-medel inom en eller flera prioriteringar inom ett program som får stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+) eller Sammanhållningsfonden. I enlighet med artikel 21a i förordning (EU) [new CPR] kan FRO-medlen förstärkas på frivillig basis med kompletterande finansiering från Eruf och ESF+. De belopp som överförs från Eruf respektive ESF+ bör vara förenliga med den typ av insatser som anges i de territoriella planerna för en rättvis omställning.

(14)

FRO-stödet bör villkoras av att omställningsprocessen i ett specifikt territorium faktiskt genomförs, för att uppnå en klimatneutral ekonomi. Medlemsstaterna bör därför, i samarbete med berörda aktörer och med stöd från kommissionen, utarbeta territoriella planer för en rättvis omställning med detaljerade uppgifter om omställningsprocessen, i enlighet med sina nationella energi- och klimatplaner. Kommissionen bör därför inrätta en plattform för en rättvis omställning, som skulle bygga på den befintliga plattformen för kolregioner i övergång, för att möjliggöra bilateralt och multilateralt utbyte av erfarenheter och bästa praxis inom alla berörda sektorer.

(14)

FRO-stödet bör villkoras av att omställningsprocessen i ett specifikt territorium faktiskt genomförs och är mätbar , för att uppnå en klimatneutral ekonomi. Medlemsstaterna bör därför, inom ramen för en social dialog och i samarbete med berörda aktörer i enlighet med den partnerskapsprincip som fastställs i artikel 6 i förordning (EU) …/… [new CPR] och med stöd från kommissionen, utarbeta territoriella planer för en rättvis omställning med detaljerade uppgifter om omställningsprocessen, i enlighet med , och eventuellt mer långtgående än, sina nationella energi- och klimatplaner. Kommissionen bör därför inrätta en plattform för en rättvis omställning, som skulle bygga på den befintliga plattformen för kolregioner i övergång, för att möjliggöra bilateralt och multilateralt utbyte av erfarenheter och bästa praxis inom alla berörda sektorer.

(15)

De territoriella planerna för en rättvis omställning bör ange de mest negativt drabbade territorierna, dit FRO-stödet bör riktas, och de bör beskriva de särskilda åtgärder som ska vidtas för att uppnå en klimatneutral ekonomi, särskilt när det gäller omställning eller stängning av anläggningar för produktion av fossila bränslen eller annan växthusgasintensiv verksamhet. Dessa territorier bör definieras exakt och motsvara Nuts 3-regioner eller delar av sådana. Planerna bör innehålla en detaljerad beskrivning av territoriernas utmaningar och behov , och dessutom ange den typ av insatser som behövs, för att säkerställa en samstämmig utveckling av klimatresilienta ekonomiska verksamheter som också är förenliga med omställningen till klimatneutralitet och med målen i den gröna given. Endast investeringar som överensstämmer med omställningsplanerna bör få ekonomiskt stöd från FRO. De territoriella planerna för en rättvis omställning bör ingå i de program (med stöd från antingen Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden eller FRO) som godkänts av kommissionen.

(15)

De territoriella planerna för en rättvis omställning bör ange de mest negativt drabbade territorierna, dit FRO-stödet bör riktas, och de bör beskriva de särskilda åtgärder som ska vidtas för att uppnå unionens klimatmål till 2030 och en klimatneutral ekonomi till 2050 , särskilt när det gäller omställning eller stängning av anläggningar för produktion av fossila bränslen eller annan växthusgasintensiv verksamhet , samtidigt som sysselsättningen i de drabbade territorierna upprätthålls och utökas så att social utestängning undviks. Försvårande faktorer som arbetslöshet och avfolkning bör tas i beaktande . Dessa territorier bör definieras exakt och motsvara Nuts 3-regioner eller delar av sådana. Planerna bör innehålla en detaljerad beskrivning av territoriernas utmaningar , behov och möjligheter , och dessutom ange den typ av insatser som behövs, för att säkerställa en samstämmig utveckling av klimatresilienta ekonomiska verksamheter som också är förenliga med omställningen till klimatneutralitet och med målen i den europeiska gröna given. Endast investeringar som överensstämmer med omställningsplanerna bör få ekonomiskt stöd från FRO. De territoriella planerna för en rättvis omställning bör ingå i de program (med stöd från antingen Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden eller FRO) som godkänts av kommissionen.

(19)

Målen för denna förordning, nämligen att stödja territorier som genomgår en ekonomisk och social omvandling i samband med omställningen till en klimatneutral ekonomi kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. De viktigaste anledningarna till detta är dels skillnaderna i utvecklingsnivå mellan de olika territorierna och eftersläpningen i de minst gynnade territorierna samt medlemsstaternas och territoriernas finansiella resurser, dels behovet av en enhetlig genomföranderam som omfattar flera unionsfonder med delad förvaltning. Eftersom målen kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(19)

Målen för denna förordning, nämligen att stödja människorna, ekonomin och miljön i territorier som genomgår en ekonomisk och social omvandling i samband med omställningen till en klimatneutral ekonomi kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. De viktigaste anledningarna till detta är dels skillnaderna i utvecklingsnivå mellan de olika territorierna och eftersläpningen i de minst gynnade territorierna samt medlemsstaternas och territoriernas finansiella resurser, dels behovet av en enhetlig genomföranderam som omfattar flera unionsfonder med delad förvaltning och säkerställer höga sociala och miljömässiga standarder och främjar arbetstagarinflytande . Eftersom målen kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

a)

Produktiva investeringar i små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, som leder till ekonomisk diversifiering och omställning.

a)

Produktiva och hållbara investeringar i  mikroföretag och små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag och företag inom hållbar turism , som leder till jobbskapande, modernisering, ekonomisk diversifiering och omställning.

b)

Investeringar i skapandet av nya företag, även genom företagskuvöser och konsulttjänster.

b)

Investeringar i skapandet av nya företag samt expansionen av befintliga , även genom företagskuvöser och konsulttjänster , vilket leder till jobbskapande .

ba)

Investeringar i social infrastruktur som leder till nya arbetstillfällen och ekonomisk diversifiering.

c)

Investeringar i forskning och innovation och främjande av överföring av avancerad teknik.

c)

Investeringar i forskning och innovation , däribland vid universitet och offentliga forskningsinstitut, och främjande av överföring av avancerad och marknadsklar teknik.

d)

Investeringar i användning av teknik och infrastruktur för ren energi, minskning av växthusgasutsläpp, energieffektivitet och förnybar energi.

d)

Investeringar i användning av teknik och infrastruktur för överkomlig ren energi och system för detta , samt i minskning av växthusgasutsläpp, energieffektivitet , energilagringsteknik och hållbar förnybar energi , när dessa investeringar leder till nya arbetstillfällen eller bevarande av hållbara arbetstillfällen i stor skala .

da)

Investeringar i smart och hållbar rörlighet och miljövänlig transportinfrastruktur.

db)

Investeringar i projekt för att bekämpa energifattigdom, i synnerhet i subventionerade boenden, och främjande av energieffektivitet, en klimatneutralt tillvägagångssätt och fjärrvärme med låga utsläpp i de mest drabbade regionerna.

e)

Investeringar i digitalisering och digital konnektivitet.

e)

Investeringar i digitalisering , digital innovation och digital konnektivitet , inklusive digitaliserat jordbruk och precisionsjordbruk .

f)

Investeringar i  återställande och sanering av områden, markrestaurering och projekt för ändrad användning.

f)

Investeringar i  grön infrastruktur liksom återställande och sanering av tomter och tidigare exploaterad mark samt projekt för ändrad användning , i de fall där principen om att förorenaren betalar inte kan tillämpas .

g)

Investeringar för att förbättra den cirkulära ekonomin , bl.a. genom åtgärder för att förebygga och reducera avfall, resurseffektivitet, återanvändning och återvinning.

g)

Investeringar för att förbättra den cirkulära ekonomin genom åtgärder för att förebygga och reducera avfall, resurseffektivitet, återanvändning och återvinning.

ga)

Skapande och utveckling av sociala och offentliga tjänster av allmänt intresse.

gb)

Investeringar i kultur, utbildning och gemenskapsbyggande, inklusive värdehöjning av materiella och immateriella arv från gruvnäringen och av gemenskapscentrum.

h)

Kompetenshöjning och omskolning av arbetstagare.

h)

Kompetenshöjning , omskolning och utbildning av arbetstagare och arbetssökande .

i)

Stöd i arbetssökandet.

i)

Stöd i arbetssökandet , stöd för aktivt åldrande och inkomststöd för arbetstagare som befinner sig i en övergångsfas mellan arbetsplatser .

j)

Aktiv inkludering av arbetssökande.

j)

Aktiv inkludering av arbetssökande , särskilt kvinnor, personer med funktionsnedsättning och utsatta grupper .

c)

Företag i svårigheter enligt definitionen i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (16).

c)

Företag i svårigheter enligt definitionen i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (16) , utom i de fall där svårigheterna är en följd av energiomställningen eller börjande efter den 15 februari 2020 och beror på covid-19-krisen .

d)

Investeringar som rör produktion, bearbetning, distribution, lagring eller förbränning av fossila bränslen.

d)

Investeringar som rör produktion, bearbetning, transport, distribution, lagring eller förbränning av fossila bränslen.

e)

Investeringar i bredbandsinfrastruktur i områden med minst två likvärdiga bredbandsnät .

e)

Investeringar i bredbandsinfrastruktur i områden där en konkurrensutsatt marknad tillhandahåller sådana lösningar för konsumenterna .

ea)

Produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag som leder till att arbetstillfällen, kapital och produktionsprocesser överförs från en medlemsstat till en annan eller till ett tredjeland.

eb)

Verksamheter i en Nuts 2-region där man under programmets löptid planerar att öppna en ny stenkols-, brunkols- eller oljeskiffergruva eller torvtäkt, eller återuppta utvinningen i en tillfälligt nedlagd sådan.

a)

Den används som en överbryggningsteknik för att ersätta kol, brunkol, torv eller oljeskiffer.

b)

Den hamnar inom gränserna för hållbar tillgänglighet eller är förenlig med användningen av ren vätgas, biogas eller biometan.

c)

Den bidrar till unionens miljömål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, genom att påskynda den fullständiga utfasningen av stenkol, brunkol, torv eller oljeskiffer.

d)

Den ger kraftigt minskade växthusgasutsläpp och luftföroreningar och ökar energieffektiviteten.

e)

Den bidrar till att bekämpa energifattigdom.

f)

Den hämmar inte utvecklingen av förnybara energikällor i de berörda territorierna och är såväl kompatibel som i synergi med den framtida användningen av förnybara energikällor.

a)

En beskrivning av omställningsprocessen på nationell nivå till en klimatneutral ekonomi, inklusive en tidsplan för viktiga steg i omställningen som är förenliga med den senaste versionen av den nationella energi- och klimatplanen.

a)

En beskrivning av omställningsprocessen på nationell nivå för att nå unionens klimatmål för 2030 och en klimatneutral ekonomi senast 2050 , inklusive en tidsplan för viktiga steg i omställningen som är förenliga med den senaste versionen av den nationella energi- och klimatplanen.

b)

En motivering för hur man fastställer de territorier som påverkas mest negativt av omställningsprocessen enligt led a och som ska få stöd från FRO enligt punkt 1.

b)

En motivering för hur man fastställer de territorier som påverkas mest negativt av omställningsprocessen enligt led a och som ska få stöd från FRO enligt punkt 1 , inklusive indikatorer såsom arbetslösheten och avfolkningen .

c)

En bedömning av de omställningsproblem som de hårdast drabbade territorierna står inför, inklusive sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en omställning till en klimatneutral ekonomi, där man anger antalet arbetstillfällen som kan påverkas eller gå förlorade, utvecklingsbehoven samt de mål som ska uppnås senast 2030 i samband med omvandlingen eller nedläggningen av växthusgasintensiv verksamhet i dessa territorier.

c)

En konsekvensbedömning av de omställningsproblem som de hårdast drabbade territorierna står inför, inklusive sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en omställning till en klimatneutral ekonomi, där man anger antalet arbetstillfällen som kan påverkas eller gå förlorade, den eventuella effekt dessa kan ha på statens inkomster, behov och mål inom utvecklingen i samband med omvandlingen eller nedläggningen av växthusgasintensiv verksamhet i dessa territorier och utmaningarna i fråga om energifattigdom .

d)

En beskrivning av hur FRO-stödet förväntas bidra till hanteringen av de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av omställningen till en klimatneutral ekonomi.

d)

En beskrivning av hur FRO-stödet förväntas bidra till hanteringen av de sociala, demografiska, ekonomiska , hälsomässiga och miljömässiga konsekvenserna av omställningen till en klimatneutral ekonomi.

e)

En bedömning av planens förenlighet med andra nationella, regionala eller territoriella strategier och planer.

e)

En bedömning av planens förenlighet med andra nationella, regionala eller territoriella strategier och planer , om så är relevant .

h)

I de fall stöd ges till produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag, en fullständig förteckning över sådana verksamheter och företag, och belägg för att det finns behov av sådant stöd genom en gapanalys som visar att de förväntade förlusterna av arbetstillfällen skulle överstiga det förväntade antalet nya arbetstillfällen om investeringen inte gjordes.

h)

I de fall stöd ges till produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag, en indikativ förteckning över sådana verksamheter och företag, och belägg för att det finns behov av sådant stöd genom en gapanalys som visar att de förväntade förlusterna av arbetstillfällen skulle överstiga det förväntade antalet nya arbetstillfällen om investeringen inte gjordes.