Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och om upphävande av förordning (EU) nr 347/2013

(COM(2020) 824 final – 2020/0360 (COD))

(2021/C 220/06)

Föredragande:

Philippe Charry

Remiss	Europaparlamentet, 18.1.2021 Europeiska unionens råd, 19.1.2021
Rättslig grund	Artiklarna 172 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Antagande av sektionen	9.3.2021
Antagande vid plenarsessionen	24.3.2021
Plenarsession nr	559
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	252/3/5

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1.

EESK ser positivt på att EU:s regler om transeuropeiska energinät (TEN-E) anpassas till den gröna givens mål till förmån för ”[r]en och trygg energiförsörjning till rimligt pris”, vilket i synnerhet inbegriper minskning av energisystemets koldioxidutsläpp, omställning till klimatneutralitet, utveckling av förnybar energi, energieffektivitet och förebyggande av risken för energifattigdom. Därför tas hänsyn till faktumet att Europa behöver ett energisystem som säkerställer energiförsörjningstrygghet för samtliga EU-länder och tillgång till energi till rimligt pris för alla på grundval av snabb elektrifiering som går hand i hand med en fördubbling av produktionen av förnybar energi. EESK uppmanar till att de rättsliga grunder som föreslås för förordningen ska kompletteras med en uttrycklig hänvisning till artikel 194 i EUF-fördraget.

1.2.

EESK påminner om att det är nödvändigt att uppnå samtliga av de energipolitiska mål som genomförs med hjälp av TEN-E-förordningen. Med tanke på att energinäten har en grundläggande roll för att upprätthålla balans och motståndskraft inom samt utveckla energisystemet efterlyser EESK att förordningen på ett tydligare sätt ska ingå i en dynamisk integration av energisystemet, i syfte att främja alla former av koldioxidsnål energi, och att alla former av desintegration ska förhindras.

1.3.

EESK uppmanar kommissionen, rådet och Europaparlamentet att främja energikällor utan koldioxidutsläpp, med hänsyn till teknikneutraliteten. Kommittén efterlyser även stöd till de insatser som görs inom ramen för projektet med den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter) för att uppnå ren energi till rimligt pris för alla efter 2050. Kommittén efterlyser projekt som går ut på att skapa nödvändiga förutsättningar för vätgasens och fusionens tidevarv.

1.4.

EESK anser att man bör prioritera innovation och utformning av energinät som syftar till att minska energiförluster med koppling till överföring.

1.5.

När det gäller havsbaserad vindkraft anser EESK att man bör prioritera projekt för radiell anslutning och en övergripande miljöbedömning av denna teknik.

1.6.

EESK uppmanar till att projekt som berör infrastruktur för överföring av naturgas inte ska uteslutas från förordningens kriterier för stödberättigande eftersom de är projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse.

1.7.

Kommittén vill att man i förslaget till förordning använder formuleringen ”förnybar och/eller koldioxidsnål” i stället för ”förnybar” i kriterierna för stödberättigande för projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse.

1.8.

EESK vill att förordningen uttryckligen ska hänvisa till gemenskapens mål om att säkerställa energiförsörjning för alla till rimligt pris och säkerställa en hög nivå av kvalitet och säkerhet samt likabehandling och främjande av allmän tillgång och användarnas rättigheter.

1.9.

När det gäller styrning uppmanar EESK till att kommissionens användning av delegerade akter begränsas till ett absolut minimum och att det införs en flerpartsstyrning som inbegriper företrädare för det civila samhället: branschorganisationer, fackföreningar, användarorganisationer etc.

1.10.

EESK föreslår att förordningen inför ett ansvarsområde på gemenskapsnivå när det gäller finansiering av projekt av gemensamt intresse, genom att kombinera finansieringsmodeller utan att rangordna dem.

1.11.

I syfte att säkerställa styrningen av systemets allmänna balans och kontinuitet i tillhandahållandet av överföringsnät för extra hög spänning på EU-nivå uppmanar EESK kommissionen att undersöka möjligheten att införa en transeuropeisk operatör för elöverföringsnät för extra hög spänning som är både integrerad och decentraliserad.

2. Allmänna kommentarer

2.1.

Kommissionen föreslår en översyn av förordningen om transeuropeiska energinät (TEN-E).

2.2.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 (1), som antogs 2013, fastställdes regler för utveckling av och driftskompatibilitet mellan de transeuropeiska energinäten. I förslaget betonar kommissionen att förordningen har bidragit till att uppnå EU:s energipolitiska mål, som syftar till att öka sammanlänkningarna av energinät i hela EU.

2.3.

I kommissionens utvärdering drogs dock slutsatsen ”att den nuvarande ramen inte har kunnat visa tillräcklig flexibilitet för att anpassa sig till ändrade EU-politiska mål med tiden”, vilket var anledningen till att kommissionen föreslog en översyn av förordningen i fråga.

2.4.

Genom uppdateringen ändras i synnerhet villkoren för urval av projekt av gemensamt intresse med avseende på finansiering från EU, i synnerhet skyldigheten att uppfylla hållbarhetskriteriet och respektera principen om att ”inte orsaka skada” i enlighet med den gröna given.

2.5.

Genom förslaget ändras de infrastrukturkategorier som är stödberättigade inom ramen för TEN-E-politiken, i och med att stödet till olje- och gasinfrastruktur avskaffas.

2.6.

I förslaget läggs särskild tonvikt vid elnät till havs och deras integration med elnät på land tack vare införandet av en enda kontaktpunkt.

2.7.

Syftet är bättre ta fasta på infrastruktur för vätgas, däribland transporter och vissa typer av elektrolysanläggningar.

2.8.

Förslaget till förordning främjar utveckling av smarta elnät i syfte att stödja snabb elektrifiering och öka produktionen av förnybar el.

2.9.

Nya bestämmelser syftar till att uppmuntra investeringar i smarta nät för att integrera rena gaser (såsom biogas och förnybar vätgas) i befintliga nät. Uppmärksamhet ägnas åt moderniseringen av elnät och nät för lagring och transport av koldioxid.

2.10.

Nya bestämmelser föreslås i syfte att bättre stödja projekt för sammanlänkning med tredjeländer – t.ex. med länderna på västra Balkan – projekt av ömsesidigt intresse, som bidrar till EU:s övergripande energi- och klimatmål när det gäller försörjningstrygghet och minskade koldioxidutsläpp.

2.11.

Genom förslaget ses ramen för styrning över i syfte att förbättra infrastrukturplaneringen och se till att den överensstämmer med klimatmålen och principerna för integrering av energisystem i EU. Syftet är att säkerställa ett ökat deltagande av berörda parter under hela processen, stärka rollen för Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) och stärka tillsynen från kommissionens sida.

2.12.

Vidare föreslås olika åtgärder som syftar till att förenkla de administrativa förfarandena för att påskynda projektens genomförande.

3. Särskilda kommentarer

3.1.

Det förslag som behandlas är en del av EU:s energipolitik såsom den definieras i fördragen (2), förordningen om styrningen av energiunionen (3), utvecklingen av transeuropeiska nät (4) samt ett betydande ”paket” som fastställer EU:s nya strategi: ”ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi” (5). EU har således för avsikt att kombinera gemenskapens mål – energimarknadens funktion, försörjningstrygghet, energieffektivitet, energibesparing, utveckling av förnybar energi, bekämpning av klimatförändringarna, sammanlänkning av nät – och att samtidigt ”inte påverka en medlemsstats rätt att bestämma villkoren för utnyttjandet av dess energikällor, dess val mellan olika energikällor eller energiförsörjningens allmänna struktur”. EESK uppmanar också till att den föreslagna rättsliga grunden för förordningen kompletteras med en uttrycklig hänvisning till artikel 194 i EUF-fördraget.

3.2.

EESK ser positivt på att EU:s regler anpassas till den gröna givens mål till förmån för ”[r]en och trygg energiförsörjning till rimligt pris”, vilket i synnerhet inbegriper minskning av energisystemets koldioxidutsläpp, omställning till klimatneutralitet, utveckling av förnybar energi, energieffektivitet och förebyggande av risken för energifattigdom.

3.3.

EESK ställer sig bakom målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och en kraftigare minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030. Därför tas hänsyn till faktumet att Europa behöver ett energisystem som säkerställer energiförsörjningstrygghet för samtliga EU-länder och tillgång till energi till rimligt pris för alla på grundval av snabb elektrifiering som går hand i hand med en fördubbling av produktionen av förnybar energi och säkerställer minskade koldioxidutsläpp i gassektorn och ökad användning av innovativa lösningar.

3.4.

I meddelandet ”Kraft till en klimatneutral ekonomi: En EU-strategi för integrering av energisystemet” (6) betonar kommissionen att faktumet ”att energisystemet planeras och drivs på ett samordnat sätt ’som en helhet’, med kopplingar mellan olika energibärare, infrastrukturer och förbrukarsektorer – är vägen mot en effektiv, ekonomiskt överkomlig och djupgående utfasning av fossila bränslen i den europeiska ekonomin”. Dessutom framhåller kommissionen att ”[d]agens energisystem [fortfarande] bygger […] på flera parallella, vertikala och fasta värdekedjor från specifika energiresurser till specifika slutanvändarsektorer” och att ”[d]enna uppbyggnad i separata sektorer […] inte [leder] till en klimatneutral ekonomi”.

3.5.

Mellan år 1950 och 1970 fanns det integrerade energisystem (produktion–överföring–distribution) på nationell och regional nivå, sektorsvis eller på mer allmän nivå i samtliga länder i Europa. Från och med 1980-talet ledde inrättandet av inre marknader i Europa, på grundval av de fyra grundläggande fria rörligheterna, till en rad olika former av ”desintegration” och konkurrensutsättning, med målet att främja kvalitet och effektivitet till förmån för konsumenterna.

3.6.

EESK stöder strategin för integrering, vilken bör främja alla dimensioner av EU:s energipolitik. Det innefattar att gradvis återuppbygga integreringar och avbryta alla nya initiativ till desintegration, vilka skulle öka förekomsten av ”separata sektorer” när målet i själva verket är att säkerställa att energisystemet planeras och drivs på ett samordnat sätt. Kommittén anser att förordningen ska ingå i en dynamisk integration av energisystemet och att det bör sättas stopp för alla former av desintegration.

3.7.

EESK påminner om att det är nödvändigt att uppnå samtliga av de energipolitiska mål som genomförs genom TEN-E-förordningen. Energinäten säkerställer förbindelserna mellan producenter och användare. De utgör i någon mening energisystemets ”reaktorhärd”. Det föreliggande förslaget till förordning skulle gynnas av att i högre utsträckning utgöra en del av denna dynamiska integration, däribland utvecklingen av ”prosumenter” och kooperativ, och av att inte begränsas till en försiktig hänvisning i skäl 13 (det hänvisas till ”integrering av energisystem”, men förslaget sätter inte transeuropeisk energiinfrastruktur i samband med denna dynamiska strategi för samordnad planering och drift), för att det huvudsakliga målet ska nås – dvs. balans i, motståndskraft hos och utveckling av energisystemet. Med detta syfte i åtanke är det lämpligt att klargöra omfattningen av utvecklingen av sammanlänkningskapaciteten mellan varje medlemsstat, där fokus bör ligga mer på att undanröja flaskhalsar än på allmänna medelvärden (10 % år 2020, 15 % år 2030). EESK anser att det förslag som har lagts fram i högsta grad brister när det gäller ambitionsnivå och resurser.

3.8.

EESK uppmanar kommissionen, rådet och Europaparlamentet att främja energikällor utan koldioxidutsläpp, med hänsyn till teknikneutraliteten. Kommittén stöder även de insatser som görs inom ramen för projektet med den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter) för att uppnå ren energi till rimligt pris för alla efter 2050. När energinät utformas bör fokus ligga på innovativ och effektiv infrastruktur och på att minska de höga kostnaderna för energiförluster med koppling till överföring.

3.9.

EESK förstår varför man lägger vikt vid havsbaserad vindkraft i förslaget till förordning. Kommittén skulle vilja se att projekt för radiell anslutning prioriteras. EESK vill att en omfattande miljöbedömning görs för all havsbaserad vindkraft, som även beaktar nedmonteringen och återvinningen av vindkraftverk. Införandet av en enda kontaktpunkt för havsbaserad vindkraft kan dessutom föra med sig stora administrativa bördor, utan några egentliga fördelar, med tanke på att antalet projekt som kräver ansökan om tillstånd i flera medlemsstater är mycket begränsat. Den lovvärda viljan att planera för havsbaserad vindkraft avspeglas för övrigt i en onödigt tvingande bestämmelse om fastställande av kapacitetsmål som står i strid med de som anges i de nationella energi- och klimatplanerna liksom möjligheten att välja energimix enligt fördraget.

3.10.

EESK ställer sig undrande till kommissionens avsikt att helt och hållet utesluta stöd till gasinfrastruktur, trots att den i nuläget är absolut nödvändig för försörjningstryggheten i vissa delar av EU och trots att naturgas tycks vara en övergångsenergi (7) som är mindre skadlig än kol eller olja. Kommittén har redan i tidigare yttranden uttryckt sitt stöd för att infrastruktur för naturgas potentiellt kan återanvändas för förnybar gas och att det således är lämpligt att fortsätta göra investeringar på detta område (8). Av dessa anledningar anser kommittén att naturgas inte i någon mån bör uteslutas förrän den i praktiken kan ersättas med andra energikällor till jämförbart pris. Kommittén uppmanar till att de projekt som berör infrastruktur för överföring av naturgas ska omfattas av förordningens kriterier för stödberättigande för att kunna väljas ut som projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse.

3.11.

EESK anser att den återkommande hänvisningen till ”hållbarhet” i kriterierna för urval av projekt (9) ger upphov till tvivel när det gäller i vilken utsträckning projekt för överföring av koldioxidsnål energi tas med i beräkningen, dvs. projekt som EU i själva verket är i akut behov av för att uppnå målens klimatdimension. Av den anledningen anser kommittén att formuleringen ”förnybar och/eller koldioxidsnål” bör användas i förslaget till förordning.

3.12.

EESK ställer sig inte bakom den ”metod med tre etapper” som skulle tillämpas på finansiering av investeringar i projekt av gemensamt intresse, såsom nämns i skäl 46, vilken innebär att ”investeringar från marknaden [bör] prioriteras” – trots att det rör sig om infrastruktur som är absolut nödvändig för att uppnå EU:s mål och således bör grunda sig på solidaritet och jämn fördelning på gemenskapsnivå genom att kombinera finansieringsmodeller utan att rangordna dem. Kommittén föreslår att förordningen inför ett ansvarsområde på gemenskapsnivå när det gäller finansiering av projekt av gemensamt intresse, genom att kombinera finansieringsmodeller utan att rangordna dem.

3.13.

EESK lägger, i egenskap av företrädare för det organiserade civila samhället, särskilt stor vikt vid användares rättigheter, i synnerhet när det gäller medborgarna, samt en demokratisk styrning.

3.14.

EESK är mån om att inte låta en ojämlik energiunion ta form och om att förbättra situationen för de befolkningsgrupper som lider av energifattigdom och som har låga inkomster, och bekräftar därför på nytt det som sagts i många tidigare yttranden (10) när det gäller behovet av att säkerställa energiförsörjning för alla till ett överkomligt pris i enlighet med gemenskapens mål om ”en hög nivå av kvalitet, säkerhet och överkomlighet, likabehandling samt främjande av allmän tillgång och användarnas rättigheter” (11) – ett prioriterat kriterium vid urval av projekt av gemensamt intresse. Kommittén vill dessutom att förordningen uttryckligen ska hänvisa till gemenskapens mål om att säkerställa energiförsörjning för alla till rimligt pris och säkerställa en hög nivå av kvalitet, säkerhet och överkomlighet samt likabehandling och främjande av allmän tillgång och användarnas rättigheter.

3.15.

När det gäller styrning lägger man i det föreliggande förslaget alltför stor vikt vid kommissionens roll – användningen av delegerade akter enligt artikel 3 bör begränsas till ett absolut minimum – och Acers roll, utan att man har undersökt sätt att minska befintliga asymmetrier när det gäller information och befogenheter i syfte att inrätta en flerpartsstyrning som i högre utsträckning inbegriper företrädare för det civila samhället: branschorganisationer, fackföreningar, användarorganisationer etc., även i de regionala grupperna. Kommissionens användning av delegerade akter bör begränsas till ett absolut minimum och en verklig flerpartsstyrning införas.

3.16.

Med hänsyn till elnätens särdrag uppmanar EESK kommissionen att tillsammans med alla berörda parter undersöka, och inleda ett brett samråd om, ett projekt för att inrätta en transeuropeisk operatör som är både integrerad och decentraliserad och bygger på styrning på flera nivåer:

—

En operatör som är integrerad, i syfte att säkerställa styrning av systemets allmänna balans och kontinuiteten i tillhandahållandet av överföringsnät för extra hög spänning på EU-nivå, och som har ansvar för uppdrag och skyldigheter på nivån för den offentliga förvaltningen/ tjänster av allmänt europeiskt intresse, med tanke på att en sådan offentlig operatör måste stödja sig på de nationella och regionala operatörerna.

—	En operatör som således bör vara decentraliserad, på nivån för de mest relevanta territoriella näten, med hänsyn till varje medlemsstats särdrag.

EESK uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att införa en transeuropeisk operatör för elöverföringsnät för extra hög spänning.

Bryssel den 24 mars 2021.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) EUT L 115, 25.4.2013, s. 39.

(2) EUT C 326, 26.10.2012, s. 134.

(3) EUT L 328, 21.12.2018, s. 1.

(4) EUT C 115, 9.5.2008, s. 124, EUT C 202, 7.6.2016, s. 125, EUT C 202, 7.6.2016, s. 125.

(5) COM(2019) 640 final.

(6) COM(2020) 299 final.

(7) Europeiska rådets slutsatser 10–11.12.2020.

(8) COM(2020) 301 final (EUT C 123, 9.4.2021, s. 30).

(9) Till exempel i artikel 4.3 och bilaga IV i COM(2020) 824 final.

(10) EUT C 429, 11.12.2020, s. 77, EUT C 47, 11.2.2020, s. 98, EUT C 14, 15.1.2020, s. 105, EUT C 353, 18.10.2019, s. 96, EUT C 353, 18.10.2019, s. 79, EUT C 282, 20.8.2019, s. 51, EUT C 262, 25.7.2018, s. 86, Informationsrapport från EESK ”Utvärdering av den europeiska energiunionen – energiomställningens sociala och samhälleliga dimension”.

(11) EUT C 115, 9.5.2008, s. 308.