Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – Ny strategi för konsumentpolitiken – En hållbar återhämtning genom stärkt konsumentresiliens

[COM(2020) 696 final]

(2021/C 286/09)

Föredragande:	Bernardo HERNÁNDEZ BATALLER
Medföredragande:	Gonçalo LOBO XAVIER

Remiss	Kommissionen, 14.1.2021
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	31.3.2021
Antagande vid plenarsessionen	27.4.2021
Plenarsession nr	560
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	218/2/24

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK tar del av den nya strategin för konsumentpolitiken och de 22 åtgärder som föreslås i den, och anser att den inte kunde ha varit mer uttömmande och detaljerad.

1.2

EESK erkänner den ansträngning som kommissionen har gjort, men anser att en strategi för konsumentpolitiken borde vara den naturliga följden av eller den logiska fortsättningen på en verklig konsumentpolitisk strategi. Eftersom kommissionens senaste strategi för konsumentpolitiken daterar sig till den 13 mars 2007 (och avsåg perioden 2007–2013) är den i dag fullständigt föråldrad.

1.3

EESK befarar därför att den nya strategin för konsumentpolitiken, såsom den är utformad, kan komma att uppfattas som en förteckning över separata initiativ och att den kommer att vara svår att genomföra på fältet.

1.4

Dessutom anser EESK att bekämpningen av covid-19-pandemin kräver särskilda åtgärder, och att många av dem måste prioriteras som brådskande med tanke på den aldrig tidigare skådade situationen med en kris som är både hälsomässig, ekonomisk och social. Kommittén ifrågasätter därför om sådana åtgärder bör ingå i strategin för konsumentpolitiken, som enligt EESK:s mening dessutom inte i tillräcklig utsträckning tar itu med den rådande svåra situationen.

1.5

I detta sammanhang kan EESK inte avstå från att påminna om att hälsounionen måste fördjupas så långt det är möjligt och att hälsopolitiken inte är ett politikområde där medlemsstaterna har exklusiv befogenhet. Artikel 168 i EUF-fördraget bör ändras i sinom tid för att närma den till artikel 169 om konsumentpolitiken.

1.6

EESK framhåller att den inre marknaden, både den fysiska och den digitala, måste genomföras på lika villkor och att en hög konsumentskyddsnivå måste uppnås, vilket kommittén för övrigt har efterlyst vid flera tillfällen. Därför håller kommittén med om att man måste anta en övergripande strategi, som är integrerad med övrig unionspolitik, för att se till att konsumenternas intressen beaktas vid utformningen och genomförandet av sektorspolitiken.

1.7

Kommittén anser att strategins miljöaspekt är central, och betonar att den stödde den europeiska gröna given. EESK förespråkar särskilt en ökad hållbarhet för varor, tillgång till hållbara produkter, en ren, cirkulär och mer klimatvänlig ekonomi, en effektiv användning av produkter, bekämpning av planerat åldrande och en rätt att reparera varor och produkter.

1.8

Kommittén är dock medveten om att det arbete som behövs för att mäta koldioxidavtrycket måste ta hänsyn till produkternas livscykel och inte är lätt att genomföra.

1.9

Konsumentskyddsreglerna måste anpassas till den digitala världen. De nya utmaningar som uppstår till följd av ny teknik såsom artificiell intelligens (AI), sakernas internet och robotteknik kräver en förstärkning av det nuvarande skyddet. De bör särskilt tas upp i samband med översynen av direktivet om produktsäkerhet, och man bör kartlägga och täppa till befintliga kryphål i den gällande lagstiftningen. Detta är också anledningen till att rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader kommer att vara avgörande för att komplettera denna strategi.

1.10

EESK efterlyser att det europeiska stödet också ska återspeglas i deltagandet av alla civilsamhällesorganisationer (särskilt konsumentorganisationer) med tanke på deras roll i utformningen av agendan. Det organiserade civila samhället, särskilt konsumentorganisationer och näringslivsföreträdare, samt andra arbetsmarknadsparter, bör utveckla ett ömsesidigt fördelaktigt förhållande för att säkerställa ett bredare deltagande i utarbetandet och genomförandet av denna politik.

1.11

Följaktligen bör konsumentutbildningens roll stärkas inom ramen för strategin, eftersom den bidrar till att befästa en hög skyddsnivå.

1.12

Kommittén är medveten om små och medelstora företags svårigheter att bidra till strategins framgång, särskilt när det gäller upplysning av och information till konsumenterna samt tillhandahållande av varor och tjänster som är hållbara men har ett högre ekonomiskt värde.

1.13

EESK uppmärksammar behovet av att ge företag, särskilt små och medelstora företag, de ekonomiska resurserna för att uppfylla kraven i strategin, särskilt i en tid då kampen mot covid-19-krisen har lett till minskade företagsinvesteringar i de digitala och gröna sektorerna.

2.   Kommissionens meddelande

2.1   Allmänna kommentarer

2.1.1

Kommissionens meddelande — syftar till att stärka den övergripande ramen för samarbete mellan EU-institutionerna, medlemsstaterna och de berörda parterna, — ger uttryck för en helhetssyn som omfattar flera unionspolitiska områden, — återspeglar behovet av att ta hänsyn till konsumentskyddskraven vid utformning och genomförande av annan politik, som komplement till andra unionsinitiativ, — förutsätter ett nära samarbete mellan EU och medlemsstaterna samt införlivande, genomförande och kontroll av efterlevnaden av den konsumentskyddsram som utvecklats genom EU:s sekundärlagstiftning.

2.1.2

I meddelandet hänvisas till 22 åtgärder som täcker fem prioriterade huvudområden, nämligen — den gröna omställningen, — den digitala omställningen, — möjlighet till gottgörelse och upprätthållande av konsumenträttigheter, — vissa konsumentgruppers särskilda behov, och — internationellt samarbete.

2.1.3

I meddelandet behandlas problemen på grundval av behovet av att alla har lika och snabb tillgång till nödvändiga och tillgängliga tester, skyddsutrustning, behandlingar och framtida vacciner. Konsumenterna måste ges fullständiga garantier vad gäller grundläggande rättigheter, medicinsk etik, integritet och dataskydd i enlighet med den berörda allmänna förordningen.

2.1.4

De allvarliga sociala och ekonomiska störningarna till följd av pandemin utgör en utmaning för samhället. Det är viktigt att säkerställa en hög nivå av konsumentskydd, men det finns fortfarande vissa utmaningar, till exempel — genomförandet av lagstiftningen avseende rätten till full återbetalning av förskottsbetalningar till researrangörer, — ökningen av konsumentbedrägerier, vilseledande marknadsföringsmetoder och näthandelsbedrägerier, — förändrade konsumtionsmönster, som bland annat lett till ökat engångsförpackningsavfall.

2.2   Prioriterade huvudområden

2.2.1

Den gröna omställningen: bidra till klimatneutralitet, bevarande av naturresurser och biologisk mångfald samt minskade vatten-, luft- och markföroreningar. Hållbara produkter måste vara tillgängliga för alla.

2.2.2

I den europeiska gröna given beskrivs en övergripande strategi för att omvandla EU till ett rättvist och välmående samhälle, med en klimatneutral, resurseffektiv, ren och cirkulär ekonomi, i vilken miljöpåverkan minskas.

2.2.3

Direktivet om försäljning av varor bör ändras för att främja reparation och göra det till en faktisk rätt. Ytterligare åtgärder planeras för att hantera specifika grupper av varor och tjänster.

2.2.4

Konsumenterna bör skyddas bättre mot falsk information eller information som presenteras på ett vilseledande eller förvirrande sätt för att ge intryck av att produkter eller företag är mer miljövänliga än vad de egentligen är (”grönmålning”).

2.3   Den digitala omställningen

2.3.1

Direktivet om bättre upprätthållande och modernisering av konsumentlagstiftningen och direktivet om digitalt innehåll är viktiga steg, även om det behövs ytterligare åtgärder med tanke på den snabba tekniska utvecklingen.

2.3.2

Användning av ”mörka mönster”, vissa personaliseringsmetoder som ofta bygger på profilering, dold reklam, bedrägeri, falsk eller vilseledande information och manipulerade kundrecensioner måste förhindras. Ytterligare vägledning måste också åtfölja direktivet om otillbörliga affärsmetoder och direktivet om konsumenträttigheter eftersom konsumenterna bör åtnjuta en jämförbar nivå av skydd och rättvisa online och offline.

2.3.3

Artificiell intelligens innebär fördelar, men vissa användningar kan strida mot konsumenternas rättigheter. EESK vill påpeka att enligt artikel 22 i den allmänna dataskyddsförordningen har de registrerade rätt till mänskligt ingripande om ett beslut som grundar sig på automatiserad behandling i betydande grad påverkar dem.

2.3.4

Den nya förordningen om konsumentskyddssamarbete stärker kapaciteten på nätet, samarbetsmekanismerna och systemen för insamling av underrättelser för att hantera storskaliga överträdelser av EU:s konsumentskyddslagstiftning, garantera en enhetlig konsumentskyddsnivå och erbjuda en enda kontaktpunkt för företag.

2.4   Beaktande av särskilda konsumentbehov

2.4.1

Utgångspunkten är att konsumenterna i allmänhet är den svagare parten i en transaktion och att deras intressen därför måste skyddas. Vissa konsumentgrupper kan dock vara särskilt sårbara och behöva specifika skyddsåtgärder. Denna sårbarhet kan bero på sociala omständigheter eller på särskilda egenskaper såsom ålder, kön, hälsotillstånd, digital kompetens, räkneförmåga eller ekonomisk situation.

2.4.2

Den ökade ekonomiska sårbarheten hos många hushåll i EU är för närvarande särskilt oroande.

2.4.3

Översynen skulle också syfta till att förhindra diskriminerande situationer vad avser tillgång till kredittjänster.

2.4.3.1

Äldre personer och personer med funktionsnedsättning har särskilda konsumtionsrelaterade behov. Det är viktigt att se till att tydlig, användarvänlig och tillgänglig information finns att fås både på nätet och i fysisk form i enlighet med tillgänglighetskraven för produkter och tjänster.

2.4.3.2

Ett rättvist och icke-diskriminerande förhållningssätt till den digitala omställningen innebär att behoven bör tillgodoses för äldre konsumenter, konsumenter med funktionsnedsättning och, mer allmänt, ”offliners” som kan vara mindre bekväma med digitala verktyg.

2.4.3.3

Barn och minderåriga är särskilt utsatta för vilseledande eller aggressiva affärsmetoder online, och man måste finna lösningar på detta problem. Dessutom bör barn skyddas mot befintliga farliga produkter och mot produktrisker. Säkerhetskraven kommer därför att uppdateras när det gäller de standarder som gäller för vissa produkter avsedda för barn.

2.4.3.4

Risken för diskriminering förvärras ibland av algoritmer som används av vissa varu- och tjänsteleverantörer och som kan utarbetas med viss bias som ofta är ett resultat av redan befintliga kulturella eller sociala förväntningar.

2.5   Konsumentskydd i ett globalt sammanhang

2.5.1

Det är viktigt att EU på internationell nivå framhäver sitt höga konsumentskydd som en europeisk värdering och modell.

2.5.2

För att garantera importsäkerheten och skydda EU-konsumenterna från otillbörliga affärsmetoder som används av aktörer utanför EU krävs förstärkta åtgärder på hemmaplan genom starkare verktyg för marknadsövervakning och närmare samarbete med myndigheterna i EU:s partnerländer.

2.5.3

Multilateralt samarbete i konsumentfrågor är avgörande för att främja en hög internationell skydds- och säkerhetsnivå samt för att skydda konsumenter världen över.

2.6   Styrning

2.6.1

I strategin fastställs åtgärder för att främja konsumentpolitiska prioriteringar som EU och medlemsstaterna kan arbeta för under de kommande fem åren.

2.6.2

Denna nya vision om samverkan mellan EU och de nationella politiska prioriteringarna kräver en ny ram för ökat samarbete som kan leda till konkreta åtgärder.

2.6.3

Kommissionen kommer att eftersträva regelbundna diskussioner med Europaparlamentet, EESK och ReK. Den kommer också att ha ett nära samarbete med de nationella myndigheterna för att säkerställa en nära samordning av åtgärderna och bästa möjliga användning av tillgängliga medel.

2.6.4

Detta arbete bör åtföljas av ett nära och effektivt samarbete med viktiga berörda parter, bland annat konsumentorganisationer, näringslivet och den akademiska världen. Starka konsumentorganisationer på nationell nivå och unionsnivå är viktiga partner när det gäller att förbereda arbetet inom ramen för strategin och nå ut till konsumenterna.

2.6.5

Kommissionen kommer därför att — inrätta en ny rådgivande grupp för konsumentpolitik, — omarbeta resultattavlan för konsumentvillkor 2021.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

När det gäller hälsokrisen uppmuntrar EESK kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta sina insatser för att vaccinera befolkningen och göra den europeiska vaccinationsstrategin socialt och ekonomiskt tillgänglig för alla medborgare.

3.2

Det är viktigt att ge konsumenterna egenmakt och göra dem delaktiga i ekonomin samt göra dem till nyckelaktörer för en hållbar återhämtning, och på så sätt göra EU:s ekonomi och den inre marknaden konkurrenskraftigare. Det är viktigt med nya affärsmodeller som gör det möjligt att optimera effektiviteten och hållbarheten hos varor och tjänster.

3.3

Konsumenterna bör vara relevanta aktörer i den gröna omställningen genom att främja hållbar produktion och konsumtion. Alla produkter bör vara säkra, disponibla, överkomliga och tillgängliga, särskilt när det gäller att främja deras hållbarhetstid, hållbarhet, reparerbarhet och återvinningsbarhet. EESK har redan förespråkat en reglering av planerat åldrande och produkthållbarhet, även när det gäller programvara. De föreslagna åtgärderna är i allmänhet övergripande och inte specifika för konsumentskydd.

3.4

Små och medelstora företag bör engageras i denna gröna omställning utan att den administrativa bördan ökar alltför mycket.

3.5

Kommittén är fast besluten att arbeta aktivt för en ”grön” omställning och en ”digital” omvandling, som inte leder till social utestängning, genom att undvika ett system med två hastigheter för sårbara konsumenter och diskriminerande situationer som begränsar valmöjligheterna och tillgången till varor och tjänster, såsom när gravida kvinnor nekas tillgång till kredittjänster på grund av eventuella inkomstförluster eller när ensamstående mödrar inte kan få tillgång till vissa finansiella tjänster.

3.6

Stödåtgärder bör vidtas för att ta itu med den ekonomiska sårbarheten hos familjer, inbegripet ensamstående föräldrar och makar av samma kön, särskilt när det gäller skulder. EESK har i sina yttranden upprepade gånger uttryckt sitt stöd för en reglering av hushållens överskuldsättning.

3.7

När det gäller övergripande åtgärder bör kommissionen ta itu med energifattigdomen och undvika situationer som kan leda till social utestängning.

3.8

EESK hoppas att kommissionen så snart som möjligt kommer att se över direktiven om produktsäkerhet, konsumentkrediter, distansförsäljning av finansiella tjänster, konsumenträttigheter och otillbörliga affärsmetoder.

3.9

EESK har höga förväntningar på direktivet om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen och anser att direktivet bör införlivas på ett sätt som är förenligt med medlemsstaternas rättsliga ramar.

3.10

EESK ställer sig bakom målet om att ge konsumenterna makt att spela en aktivare roll i den gröna omställningen. Det räcker inte att företag gör förändringar och arbetar innovativt. Marknaden måste acceptera dessa förändringar och ställas om för att ekonomin ska bli mer cirkulär: konsumtion av produkter som är mer hållbara (och sannolikt dyrare), ökad hållbarhet och reparerbarhet för produkter tack vare målet om ekodesign (produktutveckling på grundval av gröna kriterier) samt effektivare användning av naturresurser. Transporternas roll i den gröna omställningen bör också beaktas.

3.11

Man måste förmedla budskapet att det är allas ansvar att ta hand om miljön: företagen, som inför mer hållbara åtgärder och metoder samt informerar och utbildar konsumenterna och, för att dessa åtgärder ska vara effektiva, konsumenterna, som också måste anamma hållbara vanor och beteenden. När det gäller de merkostnader som europeiska små och medelstora företag kan ådra sig, uppmätta inom ramen för konsekvensbedömningen i testet för små och medelstora företag (en integrerad del av initiativet ”Small Business Act”), bör man se till att dessa minskas genom denna mekanism, som också inbegriper det pågående samrådet med företrädare för små och medelstora företag. Mekanismer och medel måste införas för att ge små och medelstora företag möjlighet att uppdatera och förnya sin kunskap.

3.12

EESK anser att det är viktigt att intensifiera kampen mot otillbörliga affärsmetoder på nätet som kränker rättigheterna för konsumenterna och alla andra aktörer i produktcykeln. Kommittén anser att allt som anses otillbörligt i den fysiska världen (offline) bör behandlas på samma sätt i den digitala världen (online). Nya typer av missbruk i offlinevärlden, såsom företagsövervakningsstrategier och ”mörka mönster”, kräver ännu starkare skydd.

3.13

Det är viktigt att stärka de informationstekniska, mänskliga och andra resurser som bidrar till kampen mot digitala bedrägerier. På grund av sin omfattande spridning försvårar de myndigheternas åtgärder avsevärt, även i fall där folkhälsan angrips (t.ex. genom köp av ”illegala” läkemedel online).

3.14

Åtgärderna 8, 9 och 10 måste trygga balansen mellan säkerhet och den flexibilitet som behövs för att inte hämma innovation samt teknisk och ekonomisk utveckling. Det är viktigt att ta fram en handlingsplan med Kina om produktsäkerhet och att öka stödet till EU:s partnerländer, inbegripet dem i Afrika, för att bygga upp kapaciteten när det gäller reglering och tekniskt stöd. Produkternas äkthet måste skyddas (liksom varumärken) eftersom det har konstaterats att det finns stora mängder piratkopierade och förfalskade produkter i vissa tredjeländer. Av kvalitets-, bekvämlighets- och anseendeskäl förtjänar originalprodukter betydande uppmärksamhet och intresse från konsumenternas sida.

3.15

EESK anser att en metod för kvalitativ och kvantitativ bedömning bör antas. Det är viktigt att bedöma om EU-direktiven genomförs i tid, i linje med bestämmelserna i sekundärlagstiftningen och principerna om bättre lagstiftning.

3.16

EESK noterar en växande klyfta mellan strategierna (t.ex. den europeiska gröna given i allmänhet och från jord till bord-strategin eller den nya strategin för konsumentpolitiken i synnerhet) och de mer detaljerade lagstiftningsinitiativ (eller icke-lagstiftningsinitiativ) som är avsedda att genomföra dessa strategier. Kommittén understryker att ambitionerna i strategin för konsumentpolitiken när det gäller genomförandet av målen i den gröna given måste vara samstämmiga under hela genomförandet av dess enskilda uppföljningsinitiativ.

4.   Covid-19-krisen

4.1

Den rådande pandemikrisen har drabbat alla hårt och haft en betydande inverkan på många aspekter av våra liv. Den har medfört en förändring i medlemsstaternas huvudprioriteringar som har visat sig vara ytterst negativ för konsumenterna, vars rättigheter har begränsats på ett oskäligt sätt utan att de befintliga mekanismerna har förstärkts eller att mekanismer för hantering av nya situationer har införts för att säkerställa det finansiella skyddet av konsumenterna.

4.2

För att föregripa eventuella konsekvenser för konsumenterna är det därför nödvändigt att, med utgångspunkt i lärdomarna av pandemikrisen, sträva efter att i framtiden stärka konsumentskyddet inom områdena hälso- och sjukvård, energi, kommunikation, finansiella tjänster, luftfart och passagerarrättigheter, paketresor, övervakning, livsmedel och digitala tjänster.

4.3

Krisen har dessutom främjat utbredningen av otillbörliga affärsmetoder som riktas in på de mest sårbara, och under en viss period ledde den inte enbart till brist på vissa personliga skyddsartiklar och skyddsutrustning, utan också till mycket höga och spekulativa priser. Inför en ny våg i krisen kommer denna situation återigen att kräva ökad uppmärksamhet och ökade resurser för tillsynsorganen.

4.4

EESK bör uppmuntra utarbetandet av ett yttrande på eget initiativ i denna fråga för att bistå kommissionen i fastställandet och genomförandet av dessa åtgärder.

5.   Andra områden som inte ingår i den nya strategin för konsumentpolitiken eller som tas upp indirekt och som bör behandlas

5.1   Folkhälsohantering i medlemsstaterna

De första stegen mot inrättandet av den europeiska hälsounionen håller på att tas. Coronakrisen visar att EU måste spela en mycket aktivare roll på folkhälsoområdet för att skydda alla EU-medborgares hälsa genom mer resilienta hälso- och sjukvårdssystem och en starkare ram för hälsosäkerhet.

5.2   Finansiella tjänster

Inom ramen för översynen av direktivet om konsumentkrediter kommer det att vara mycket viktigt att fokusera på moratoriemekanismen och skapandet av en integrerad strategi som skyddar konsumenternas intressen oavsett den berörda kreditens karaktär. På europeisk nivå kommer det att vara viktigt att utvärdera mekanismen för enskilda personers insolvens, med hänsyn till behovet av att undvika att sänka den rådande konsumentskyddsnivån.

5.3   Turism, fritid och flygpassagerares rättigheter

Det är viktigt att skapa, stärka eller ändra konsumenternas rättigheter och att inrätta europeiska fonder för att skydda konsumenternas intressen inom dessa områden. Detta kommer också att vara ett utmärkt tillfälle att se över konsumentskyddet genom ett lämpligt finansiellt skyddssystem som skyddar passagerarna mot risken för en likviditetskris eller vid ett flygbolags insolvens när det gäller återbetalning av biljetter och, i förekommande fall, hemtransport.

5.4   Bostäder

Man måste skapa ett integrerat europeiskt bostadsprogram som omfattar olika områden, såsom miljö, energi, finansiella tjänster, avtalsenliga rättigheter och hälsa, i syfte att skapa en rätt för europeiska konsumenter att få tillgång till anständiga bostäder som är prismässigt överkomliga på lång sikt. Byggandet av hållbara hus (t.ex. passivhus) bör uppmuntras. Att tillämpa den cirkulära ekonomins principer på renovering av byggnader kommer att leda till minskade byggnadsmaterialsrelaterade utsläpp av växthusgaser. Renovering av byggnader kan ge upphov till många möjligheter och skapa stora sociala, miljömässiga och ekonomiska fördelar på lång sikt.

5.5   Energi

Man bör stärka konsumenträttigheterna vid genomförandet av politiken för förnybar energi, egenförbrukning och marknadstaxor och se till att inga konsumenter diskrimineras eller saknar anslutning, vilket gör att de inte kan dra fördel av införandet av verkliga alternativa energilösningar.

5.6

Digitala plattformar måste definieras bättre och deras ansvarsskyldighet ökas, både i produktsäkerhetssyfte och i ansvarssyfte vid förmedling av onlineavtal.

5.7

Det är viktigt att inrätta en tydlig ansvarsstruktur för onlineplattformar, och bland annat anta lämpliga åtgärder för att bekämpa bedrägliga, otillbörliga och vilseledande affärsmetoder samt försäljning av produkter som inte uppfyller kraven och farliga varor och tjänster via onlineplattformar. I detta avseende är det viktigt att stärka samarbetet mellan kommissionen och de nationella myndigheterna för att bekämpa dessa ohederliga metoder.

5.8

Direktförsäljning av produkter som är farliga för konsumenter, främst på grund av deras kemiska sammansättning, bör upphöra eller begränsas. EESK välkomnar införandet av ”Safety Gate”-systemet som ett EU-system för snabb varning för farliga konsumentprodukter.

5.9

Skyddet måste stärkas när det gäller over-the-top-tjänster, som fortfarande inte omfattas av de flesta nationella lagar och inte heller tas upp i den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation.

5.10

Genom att utveckla sin konsumentskyddspolitik kommer EU att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Utan att föregripa de politiska val som kommer att ligga till grund för dess övergripande utformning kommer unionen att behöva genomföra ett antal åtgärder och program närmare medborgarna. I detta syfte måste man stärka nätverket av europeiska konsumentcentrum och nätverket för konsumentskyddssamarbete, med deltagande av alla nationella myndigheter.