Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet

(tilläggsyttrande)

[COM(2019) 652 final]

(2021/C 10/17)

Huvudföredragande:

Judith VORBACH (1)

Presidiets beslut	28.5.2020
Rättslig grund	Artikel 32.1 i arbetsordningen och artikel 29 a i tillämpningsföreskrifterna till arbetsordningen
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	8.9.2020
Antagande vid plenarsessionen	29.10.2020
Plenarsession nr	555
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	148/9/21

Ingress

Detta yttrande ingår i ett paket med två uppföljningsyttranden: i det föreliggande yttrandet behandlas ”Rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet” (COM(2019) 652 final), och i det andra yttrandet behandlas meddelandet ”Årlig strategi för hållbar tillväxt” (COM(2019) 650 final) . Syftet är att uppdatera och utveckla EESK:s tidigare förslag (2) , med beaktande av utvecklingen på senare tid, konsekvenserna av covid-19-krisen och återhämtningen efter denna, samt olika rapporter och rekommendationer som offentliggjorts inom ramen för den pågående europeiska planeringsterminen. Dessa båda yttranden utgör det samlade bidraget från det civila samhället i EU till den ekonomiska politiken samt social- och miljöpolitiken inför den europeiska planeringsterminens nästa cykel, som enligt planeringen kommer att inledas i november 2020. EESK uppmanar kommissionen och rådet att ta fasta på detta bidrag i det kommande höstterminspaketet och den efterföljande interinstitutionella beslutsprocessen.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Den exogena symmetriska chock som orsakats av covid-19-pandemin har en genomgripande effekt på ekonomin i euroområdet. I Europeiska kommissionens ekonomiska vårprognos 2020 anges det att EU har gått in i sin djupaste recession någonsin (3), och i den ekonomiska sommarprognosen för 2020 (4) förutspår man en ”ännu djupare recession med större skillnader”.

1.2

Att fullborda den inre marknaden och se till att den återhämtar sig snabbt och är fullt fungerande bör förbli topprioriteringar. Detta inbegriper att man verkställer de 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

1.3

Prognoser antyder att arbetslösheten, fattigdomen och de sociala och ekonomiska ojämlikheterna kommer att öka kraftigt, och att ett betydande antal företag kommer att gå i konkurs. Pandemin har drabbat alla medlemsstater i euroområdet, men de ekonomiska och sociala konsekvenserna skiljer sig åt. Av fruktan för en djup lågkonjunktur har både europeiska medborgare och investerare agerat försiktigt och inväntar nu mer tillförlitliga prognoser. EESK varnar också för ytterligare systemrisker i anslutning till en allvarlig ekonomisk nedgång, t.ex. instabilitet i finanssektorn eller deflationstendenser.

1.4

EESK efterlyser solidaritet mellan medlemsstaterna i euroområdet och mellan medborgarna i syfte att minska inkomst- och förmögenhetsklyftorna i samhället. Pandemin väntas få allvarliga konsekvenser för arbetsmarknaden och de sociala förhållandena i euroområdet, med växande arbetslöshet, inkomstklyftor, fattigdom och social utestängning. Arbetslöshetsnivån i euroområdet kommer enligt prognoserna att öka till 9,6 % under 2020 och endast sjunka marginellt till 8,6 % under 2021, återigen med betydande skillnader mellan medlemsstater, regioner och till och med grupper av medborgare. Ungdomsarbetslösheten väntas också öka kraftigt, vilket skulle kunna hanteras genom en effektiv ungdomsgaranti. Dessutom går inkomst- och förmögenhetsklyftorna hand i hand med skillnader i förväntad livslängd och tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård av god kvalitet. I den framtida EU-politiken måste man också noggrant beakta krisens effekter på missgynnade grupper och personer med funktionsnedsättning.

1.5

EESK räknar med att pandemin kommer att leda till en omstrukturering av vår ekonomi och till att nya affärsmodeller utvecklas. Europa innehar redan tätpositionen i den cirkulära ekonomin, den gröna omställningen och kampen mot klimatförändringarna. En snabb och effektiv övergång till digitalisering skulle påskynda omställningen till smart grön tillväxt. EU måste utnyttja detta handlingsutrymme för att stärka våra konkurrensfördelar och se till att Europa strävar efter att gå i bräschen och intar en ledande roll på ytterst viktiga områden: den digitala sektorn, AI, teknik, utfasning av fossila bränslen samt hållbar och cirkulär tillväxt. EESK betonar att det är dags att agera nu och inte när covid-19-pandemin är över.

1.6

EESK välkomnar rådets beslut om EU:s återhämtningsplan, som måste spela en nyckelroll i EU:s ekonomiska återhämtning och hjälpa medlemsstaterna att bekämpa pandemin och säkerställa en snabb och hållbar ekonomisk återhämtning. Återhämtningsplanerna bör kopplas till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och målen för hållbar utveckling, samtidigt som de främjar hållbar tillväxt för alla.

1.7

Kommittén anser att nästa fleråriga budgetram bör tillhandahålla de medel som krävs för att säkerställa hållbar tillväxt för alla och uppnå EU:s strategiska mål. EESK noterar att omfattningen av den fleråriga budgetram som fastställdes av Europeiska rådet var mindre än vad Europaparlamentet och EESK begärt. Dessutom strök eller minskade man kraftigt de belopp som anges i Next Generation EU och som ska kompensera för nedskärningarna i den fleråriga budgetramen. Kommittén är särskilt bekymrad över de minskade investeringarna i innovation och forskning, digitalisering och Fonden för en rättvis omställning, samt över att man övergav kriterierna om att respektera rättsstatsprincipen.

1.8

Pandemin har ökat trycket på de offentliga budgetarna, och skuldnivåerna väntas öka i hela euroområdet. Samtidigt har åtaganden om att bekämpa klimatförändringarna och främja digitaliseringen gjorts, och investeringar av hög kvalitet som stimulerar mervärde och skapar arbetstillfällen av hög kvalitet är avgörande för att säkerställa ekonomisk och social återhämtning. EESK anser att ett stärkt krav på att ta itu med klimatkrisen, främja välbetalda jobb och bekämpa fattigdom inte bara behövs för att uppnå målen i sig, utan också för att säkerställa den ekonomiska återhämtningen.

1.9

EESK menar att aktiveringen av undantagsklausulen var ett nödvändigt initiativ och varnar för en förhastad återgång till de regler som gällde före pandemin, eftersom detta skulle leda till åtstramningsåtgärder i de hårdast drabbade länderna och hämma alla fördelar som Next Generation EU för med sig. Kommittén anser vidare att de uppdaterade finanspolitiska reglerna inte bör börja gälla igen förrän arbetslösheten sjunkit betydligt. Vi efterlyser dessutom uttryckligen en övergång till en välståndsinriktad och solidaritetsbaserad ekonomisk styrning genom att till exempel en gyllene regel tillämpas.

1.10

Det snabba införandet av flexibilitet i användningen av EU-medel genom att låta medlemsstaterna göra överföringar mellan fonder, regioner och politiska mål är ett nödvändigt och användbart tillvägagångssätt. EESK pekar dock på att medlemsstaterna avsevärt måste förbättra sin programkapacitet och samtidigt se till att alla utnyttjade medel tas till vara fullt ut och används effektivt. Det gäller särskilt investeringar med omedelbara positiva effekter för att komma till rätta med recessionen och/eller investeringar i omställningen till en hållbar, inkluderande, digitaliserad och koldioxidsnål ekonomi.

1.11

Den europeiska planeringsterminen har nyligen getts en central plats i faciliteten för återhämtning och resiliens. EESK noterar dock att politiska organ som Europaparlamentet och vissa nationella parlament knappt eller inte alls är involverade i processen, och att den demokratiska tillsynen därför är otillräcklig. Arbetsmarknadsparternas och civilsamhällesorganisationernas roll bör också stärkas ytterligare.

1.12

EESK räknar med att euroområdets banker kommer att agera stötdämpare i krisen genom att tillhandahålla nödvändig likviditet och kredit för individer. Bankunionen bör fullbordas omedelbart, däribland genomförandet av det europeiska insättningsgarantisystemet. Fullbordandet av kapitalmarknadsunionen bör likaså stå högt upp på dagordningen. Mot bakgrund av detta betonar EESK vikten av att reglera finansmarknaderna för att uppnå stabilitet inom finanssektorn.

1.13

Att genomföra socialpolitiken på EU-nivå och via den europeiska planeringsterminen är avgörande för att korrigera marknadsmisslyckanden och stödja marknadsutvecklingen på nationell nivå. EESK betonar att en förutsättning för att uppnå ekonomisk och social motståndskraft är att man tar itu med de enorma obalanserna mellan och inom medlemsstaterna.

1.14

Kommittén anser att betydande och snabba offentliga och privata investeringar i FoU och kompetens måste prioriteras omgående för att EU ska kunna ta itu med den utmaning som en krympande och åldrande befolkning utgör och främja digitaliseringen. Regeringarna bör vara redo att uppmuntra nya innovativa idéer och finansiera experiment i sektorer med hög tillväxtpotential.

1.15

De nationella sociala trygghetssystemen måste understödjas. För att skapa motståndskraftiga och solidaritetsbaserade strukturer som stabiliserar euroområdet i kristider bör ett europeiskt system för arbetslöshetsåterförsäkring genomföras där man stärker de nationella systemen genom att bidragen utbetalas på villkor att de nationella systemen finansieras på ett robust sätt.

1.16

EESK undrar hur medlemsstaterna i euroområdet skulle reagera på ännu en asymmetrisk chock i kölvattnet av den rådande situationen om blott en eller två medlemsstater drabbades av en annan kris. EESK anser att medlemsstaterna i euroområdet måste öka sitt samarbete och behöver särskilt utformade instrument för att förbättra sin motståndskraft och sin förmåga att absorbera symmetriska och asymmetriska chocker.

1.17

Skatteundandragande, urholkning av skattebasen, överföring av vinster, penningtvätt och kampen mot korruption är fortfarande känsliga och politiskt svåra frågor för många medlemsstater. EESK efterlyser en beslutsam och kortare tidsram för reformer av skattepolitiken för att täppa till kryphål och bekämpa skatteundandragande inom hela unionen, eftersom detta nu är av större betydelse. En modern EU-agenda för beskattning måste utformas för att ta itu med framtidens ekonomiska, sociala och ekologiska utmaningar samtidigt som det demokratiska förhållningssättet förbättras. Redan förra året stödde EESK faktiskt fullt ut en snabblansering av diskussionerna om en successiv övergång till omröstning med kvalificerad majoritet och det ordinarie lagstiftningsförfarandet i beskattningsfrågor, och konstaterade samtidigt att alla medlemsstater liksom EU-institutioner och EU-organ alltid måste ha lämpliga möjligheter att delta i beslutsfattandet. EESK anser att åtgärder i fråga om kommissionens förslag bör vidtas så snart som möjligt enligt de villkor som rekommenderas i tidigare EESK-yttranden (5).

2.   Inledning och allmänna kommentarer

2.1

I februari 2020 antog EESK med stor majoritet sitt yttrande ”Den ekonomiska politiken i euroområdet 2020”. Trots att euroområdet fortfarande befann sig i en tillväxtperiod drogs ekonomin med oroande tröghet och externa och interna obalanser. Sedan dess har de ekonomiska och sociala förhållandena förändrats drastiskt, både i Europa och över hela världen i och med covid-19-pandemins snabba spridning och effekter i alla medlemsstater. Denna extrema exogena symmetriska chock påverkar ekonomin i euroområdet och ökar fattigdomen och inkomstskillnaderna. Enligt kommissionens ekonomiska vårprognos 2020 har EU under 2020 gått in i sin djupaste recession någonsin. I den ekonomiska sommarprognosen 2020 bekräftas denna dystra framtidsutsikt genom att en ”ännu djupare recession med större skillnader” förutspås.

2.2

I Europa återfinns världens största inre marknad och den näst mest använda valutan. Den gemensamma valutan kan dock uppnå sin fulla potential först när alla medlemsstater har infört den och när Ekonomiska och monetära unionen (EMU) är fullbordad. Även om det finns ett växande intresse hos kommissionen att stärka eurons roll i världen kan detta bara åstadkommas om recessionen mildras så mycket som möjligt och en dynamisk och hållbar tillväxt för alla säkerställs omedelbart därefter. Därför är det också nödvändigt att stötta medlemsstaterna med hjälp av en sammanhängande och målinriktad gemensam EU-strategi. Eurogruppens ordförande konstaterade i sitt anförande den 11 juni att samordning, särskilt inom euroområdet, är nyckeln till att undvika skillnader och växande obalanser. Att skydda den gemensamma valutan är lika viktigt som att skydda den inre marknaden. De är ju sammanlänkade (6).

2.3

Den inre marknaden är en av EU-projektets mest anmärkningsvärda landvinningar. Den har möjliggjort fri och friktionsfri handel mellan medlemsstaterna, vilket har bidragit till ekonomisk rikedom, välstånd och några av världens högsta levnadsstandarder. Att fullborda den inre marknaden och se till att den återhämtar sig snabbt och är fullt fungerande bör förbli topprioriteringar, mot bakgrund av förhandlingarna inför brexit och dess möjliga följder. Detta inkluderar en social agenda med uppåtgående sociala konvergensåtgärder för att säkerställa rättvisa och bättre arbetsvillkor samt en mer jämlik fördelning av inkomster och välstånd. De 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, såsom principen om ”lika lön för lika arbete på samma arbetsplats”, måste verkställas korrekt för att genomföra åtgärder för social konvergens och uppnå bättre arbetsvillkor. Pandemins negativa effekter på framstegen med planen för hållbar utveckling bör också mätas, och EU bör sträva efter att hålla sig till de ursprungliga tidsfristerna.

2.4

I vårprognosen betonade kommissionen att pandemin ”allvarligt [har] påverkat den privata konsumtionen, industriproduktionen, investeringarna, handeln, kapitalflödena och leveranskedjorna”, samtidigt som det förväntas att arbetsmarknaden kommer att påverkas hårt. Kommissionen noterade också att det finns en risk ”att pandemin kan utlösa mer drastiska och permanenta förändringar i attityden mot globala värdekedjor och internationellt samarbete”. Det finns ytterligare nedåtrisker, såsom pandemins allvarlighetsgrad, konkurser, en finanskris, likviditetsproblem och svåra förhandlingar. Arbetsmarknaden kan drabbas av långvariga negativa effekter. I den ekonomiska sommarprognosen förutspås det att euroområdets ekonomi kommer att backa med 8,75 % under 2020 medan EU:s totala ekonomi förväntas backa med 8,3 %.

2.5

Till följd av den aldrig tidigare skådade exogena symmetriska chock som covid-19-pandemin inneburit tyder prognoserna på att arbetslösheten, fattigdomen och den sociala och ekonomiska ojämlikheten kommer att öka kraftigt och att ett betydande antal företag kommer att gå i konkurs. Pandemin har drabbat alla medlemsstater i euroområdet, men de ekonomiska och sociala konsekvenserna skiljer sig åt. I vissa EU-länder kommer dessa effekter att förstärka befintliga sociala problem. Prognoserna för BNP under 2020 varierar från en nedgång på 4,6 % i Polen till 11,2 % i Italien, och hur kraftig nedgången kommer bli under 2021 väntas skilja sig markant mellan medlemsstater och regioner. Skillnader i fråga om tillgång till och kostnader för lån mellan medlemsstaterna samt bristen på europeisk samordning av den ekonomiska politiken samt social- och miljöpolitiken kan komma att påverka medlemsstaternas förmåga att hantera krisen. Skillnader i förmågan att finansiera nödvändiga investeringar för att starta om ekonomin kan också snedvrida de lika villkoren i euroområdet. Dessutom kan en ihållande hög ojämlikhet mellan medlemsstater och regioner leda till migration från fattigare till rikare länder och därmed orsaka en problematisk kompetensflykt och andra sociala problem.

3.   Konsekvenserna av covid-19

3.1

Även i dag, flera månader in i pandemin, kan situationen snabbt ändras, med prognoser som förändras varje månad och risker som förvärras. Ingen kan ännu svara på huruvida vi kommer att drabbas av en ”W”-formad recession i två vågor, följt av en återhämtning, eller till och med en mer komplex och långvarig vikande konjunktur, följt av en senare och långsammare återhämtning. Av fruktan för en djup lågkonjunktur har europeiska medborgare och investerare agerat försiktigt och inväntar nu mer tillförlitliga prognoser. EESK belyser den viktiga roll som förväntningar spelar för den makroekonomiska efterfrågan. Europeiska finanspolitiska nämnden har redan förklarat att ett större och mer långvarigt finanspolitiskt stöd kommer att behövas även under 2021, eftersom öppnandet efter nedstängningsåtgärderna kommer att ske långsammare än vad man inledningsvis förväntade sig och konsumenterna troligtvis kommer att bygga upp ett buffertsparande. När privata hushåll och företag, både inhemska och utländska, skär ned på utgifterna, är offentliga utgifter, vid sidan av ackommoderande penningpolitik, det enda sättet att upprätthålla efterfrågan (7). EESK stöder uttryckligen detta synsätt, och varnar för ytterligare systemrisker i anslutning till en allvarlig ekonomisk nedgång, t.ex. instabilitet på finansmarknaderna eller deflationstendenser.

3.2

Pandemin har ökat trycket på de offentliga budgetarna, och skuldnivåerna väntas öka i hela euroområdet, men återigen i mycket olika grad i olika medlemsstater. Vissa länder gick in i pandemin med höga skuldnivåer. Samtidigt har åtaganden gjorts om att bekämpa klimatförändringarna och främja digitaliseringen, och investeringar av hög kvalitet som stimulerar mervärde och skapar arbetstillfällen av hög kvalitet kommer att spela en nyckelroll i den ekonomiska och sociala återhämtningen. EU bör sträva efter att utnyttja de positiva synergieffekterna mellan offentliga och privata investeringar och samordna det framtida genomförandet av strukturprogram.

3.3

Efter hälsokrisen har en betydande minskning vad gäller utbud och efterfrågan noterats inom hela EU. Inledningsvis tog pandemin formen av en utbudschock, men andrahandseffekterna har nu skapat en massiv aggregerad efterfrågechock. Den totala påverkan kommer att bero på vilken av dessa två chocker som dominerar (8). Små och medelstora företag har drabbats hårdast under pandemin och utan specifika och realistiska räddningsplaner för små och medelstora företag kommer många av dessa att gå i konkurs. EU har redan agerat på central nivå, men det är upp till medlemsstaterna att omgående genomföra och omdirigera tillgängliga medel på ett samordnat sätt dit där de behövs allra mest. Kommissionen bör därför noggrant övervaka det tillhörande utnyttjandet av de tillgängliga medlen.

3.4

Den nedstängning som de flesta av medlemsstaterna genomfört har belyst de långa leveranskedjornas sårbarhet och de negativa effekterna av att viktiga sektorer är beroende av externa leverantörer. Därför behövs en tydlig och noggrant utformad strategisk plan på EU-nivå, med offentliga investeringar som stimulerar privata investeringar. Den privata sektorn kan i hög grad bestämma sin beroendegrad genom att välja leveransort för råvaror, sin personal, logistik osv. Den nya industristrategin bör bidra till att minska detta beroende. Dessutom bör man på EU- och medlemsstatsnivå diskutera den nationella produktionen inom vissa nyckelsektorer, särskilt på hälsoområdet.

3.5

EESK har redan konstaterat att det är ”nödvändigt att (återupp)bygga integrerade industriella värdekedjor inom EU för att främja Europas strategiska oberoende och ekonomiska motståndskraft” (9). Den 13 juni förklarade Europeiska centralbankens (ECB) ordförande att drivkraften för att bygga mer motståndskraftiga leveranskedjor kan vara den katalysator vi behöver för att definitivt fullborda den inre marknaden (10). Det skulle också bidra till att trygga anständiga och ändamålsenliga arbetstillfällen, hjälpa företagen att skapa mervärde, stärka konkurrenskraften, minska beroendet, motverka ogynnsamma demografiska tendenser och uppnå uppåtgående konvergens.

3.6

Pandemin kommer också att få allvarliga effekter på arbetsmarknaden och de sociala förhållandena i euroområdet. Arbetslösheten, inkomstskillnaderna, fattigdomen och den sociala utestängningen förväntas öka kraftigt till följd av covid-19-krisen. Enligt vårprognosen väntas arbetslösheten i euroområdet öka till 9,6 % under 2020 och endast falla marginellt till 8,6 % under 2021, återigen med betydande skillnader mellan medlemsstater, regioner och till och med grupper av medborgare. Vissa sektorer, t.ex. turism, gastronomi, luftfart och kultur, kan komma att påverkas på lång sikt. Trots de massiva stabiliseringsåtgärder som har vidtagits kommer många människor troligtvis ändå ha en osäker inkomst. De som var sårbara redan före krisen kommer sannolikt att drabbas hårdast. Många av de jobb som visade sig vara mycket viktiga under krisen är till stor del underbetalda och undervärderade på arbetsmarknaden. Krisens konsekvenser för missgynnade grupper och personer med funktionsnedsättning måste noggrant beaktas i EU:s kommande politik. Dessutom väntas ungdomsarbetslösheten öka kraftigt, vilket understryker behovet av en effektiv och stärkt ungdomsgaranti och stödprogram för sysselsättning.

3.7

EESK räknar med att pandemin kommer att leda till en omstrukturering av vår ekonomi och till att nya affärsmodeller utvecklas. En sektorsvis analys visar att skillnaderna redan är märkbara i större eller mindre utsträckning. Om varje kris är en möjlighet måste vi använda denna kris för att stärka våra konkurrensfördelar och se till att Europa strävar efter att gå i bräschen och intar en ledande roll på ytterst centrala områden: den digitala sektorn, AI, teknik, utfasning av fossila bränslen, hållbar och cirkulär tillväxt samt en inkluderande ekonomi. Detta kräver riktade satsningar på forskning och innovation samt på utveckling av kompetens och färdigheter. En säker, förutsägbar och konkurrenskraftig politisk ram är en viktig komponent i en gynnsam miljö för privata investeringar. Sammantaget bör EU ge företagen rätt förutsättningar för att hantera den digitala och gröna omställningen på ett sätt som gynnar framväxten av nya företag och arbetstillfällen och på så sätt åstadkommer flera fördelar på en och samma gång.

3.8

Pandemins stigande dödstal och sociala och ekonomiska återverkningar är en stor utmaning för det europeiska projektet. Nu, mer än någonsin, måste euroområdet visa solidaritet och bli starkare. EESK efterlyser beslutsamma åtgärder för att minska inkomst- och förmögenhetsklyftorna inom samhällena på nationell nivå, eftersom dessa också går hand i hand med skillnader när det gäller förväntad livslängd och tillgång till utbildning och hälsovård av god kvalitet.

3.9

En väl samordnad europeisk hälso- och sjukvårdspolitik skulle vara ett viktigt verktyg för att besegra pandemin, och möjliggöra samarbete och stöd mellan medlemsstaterna. En jämlik fördelning av läkemedel som bedöms vara användbara och lämpliga för att bekämpa spridningen av covid-19 bör bli en prioritering för en europeisk hälso- och sjukvårdspolitik och ett bevis på solidariteten mellan medlemsstaterna. Om inte pandemin omintetgörs kommer vi inte att se någon stark och hållbar ekonomisk återhämtning.

4.   Ekonomisk och social återhämtning

4.1

EESK betonar att det är dags att agera nu och inte när covid-19-pandemin är över. Politiska åtgärder och reformprocesser måste fortsätta i tider då osäkerheten är stor. Detta inbegriper att man snabbt återupptar försenade diskussioner, till exempel de om översynen av den ekonomiska styrningen, omarbetningen av den europeiska planeringsterminen samt starten för konferensen om Europas framtid, och genomför viktiga politiska åtgärder som att införliva målen för hållbar utveckling i regelverket. Covid-19-krisen kan också betraktas som en möjlighet, om unionen är djärv nog att ta tillfället i akt.

4.2

EESK välkomnar rådets beslut om EU:s återhämtningsplan. Även om de aktuella beloppen är blygsamma i makroekonomiska termer är det ett enormt viktigt steg eftersom det stärker ECB:s ”oavsett vad som krävs”-inställning, som hela EU nu ställer sig bakom. Next Generation EU, som genomförs som en del av den fleråriga budgetramen, måste spela en nyckelroll i EU:s ekonomiska återhämtning och hjälpa medlemsstaterna att bekämpa pandemin och säkerställa en snabb och hållbar ekonomisk återhämtning. Det finns dock fortfarande vissa brister att åtgärda. Det måste säkerställas att det inte finns någon risk för negativ villkorlighet i de landsspecifika rekommendationerna och i den europeiska planeringsterminen, som i praktiken blir mer bindande genom deras roll inom faciliteten för återhämtning och resiliens. Återhämtningsplanerna bör vara inriktade på att främja hållbar tillväxt för alla genom förstärkt fokus på målen för målen för hållbar utveckling och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Den socioekonomiska situationen i varje medlemsstat bör också beaktas.

4.3

EESK uppskattar EU:s och medlemsstaternas omedelbara reaktion på covid-19-pandemin. Kommittén anser att nästa fleråriga budgetram bör förse EU med de medel som krävs för att säkerställa en hållbar tillväxt för alla och för att unionen ska fungera smidigt och nå sina strategiska målsättningar. Detta innebär tillräcklig finansiering till FoU, digital teknik och kampen mot klimatförändringar. I den fleråriga budgetramen måste man också fastställa de rätta prioriteringarna för att stärka sammanhållningen mellan medlemsstaterna och inom EU som helhet. EESK noterar att Europeiska rådet vid sitt toppmöte fastställde omfattningen av den fleråriga budgetramen till 1,05 % av BNI för EU-27, vilket är långt från de 1,3 % av BNI som Europaparlamentet och EESK begärde, och även de 1,1 % av BNI för EU-27 som föreslogs i maj 2018. Dessutom strök man slutgiltigt eller minskade man kraftigt de belopp som anges i Next Generation EU och som ska kompensera för nedskärningarna i den fleråriga budgetramen, t.ex. på sammanhållningspolitikens område. Kommittén är även bekymrad över de minskade investeringarna i innovation och forskning, digitalisering och Fonden för en rättvis omställning, samt över att man övergav kriterierna om att respektera rättsstatsprincipen. Slutligen uppmanar EESK till att snabba och beslutsamma åtgärder vidtas för att genomföra ytterligare egna medel.

4.4

EESK rekommenderar att en försiktig balans upprätthålls mellan åtgärder på utbuds- respektive efterfrågesidan. När det gäller efterfrågesidan måste man fullt ut beakta att ökade investeringar inom euroområdet för att ta itu med klimatkrisen, bekämpa arbetslöshet, främja välbetalda arbeten och bekämpa fattigdom inte bara är mål i sig själva, utan också har positiva effekter på den samlade efterfrågan och därför skulle kunna främja den ekonomiska återhämtningen.

4.5

Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) omfattar de nödvändiga verktygen för att hantera en chock som covid-19. Den 9 april 2020 beslutade Eurogruppen, baserat på ESM:s kreditlina med utvidgade villkor, att anta ett omfattande paket på 540 miljarder euro, inklusive ett låneinstrument på 240 miljarder euro (krisstöd med anledning av pandemin), som skulle vara tillgängligt för alla länder i euroområdet. Den 15 maj 2020 enades ESM:s styrelse om att göra detta krisstöd tillgängligt för euroområdets medlemsstater. ESM:s styrelse kommer, utifrån den bedömning som gjordes av Europeiska kommissionen tillsammans med ECB och i samarbete med ESM (11), att besluta om huruvida stöd som begärs av enskilda länder ska beviljas eller inte.

4.6

EESK anser också att den snabba aktiveringen av stabilitets- och tillväxtpaktens undantagsklausul var ett nödvändigt initiativ. EESK noterar dock Europeiska finanspolitiska nämndens rekommendationer att klargöranden om tidpunkten och villkoren för ett utträde eller en översyn bör ges under våren 2021. I anslutning till detta varnar EESK för en förhastad återgång till de regler som gällde före pandemin, eftersom detta skulle leda till åtstramningsåtgärder i de hårdast drabbade länderna och hämma alla fördelar som Next Generation EU för med sig. Eventuella nya finanspolitiska regler bör därför inte börja gälla igen förrän arbetslösheten sjunkit betydligt.

4.7

EESK efterlyser en övergång till en välståndsinriktad och solidaritetsbaserad ekonomisk styrning. EESK instämmer i Europeiska finanspolitiska nämndens påpekanden att man måste ta itu med tendensen att minska de offentliga investeringarna när de offentliga medlen hamnar under tryck och välkomnar såväl nämndens öppenhet inför ett införande av en gyllene regel som dess rekommendationer om hur man skulle kunna komma till rätta med tidigare finanspolitiska brister i syfte att skydda offentliga investeringar, inbegripet ett genomförande av den centrala finanspolitiska kapaciteten (12). EESK uppmanar kommissionen att fortsätta med den pågående översynen för att skynda på moderniseringen av ramen för ekonomisk styrning. Trots en mycket expansiv penningpolitik står vi till exempel fortfarande inför hotet om deflation.

4.8

EU har aktivt försökt mobilisera alla tillgängliga medel för att låta medlemsstaterna reagera omedelbart på pandemin. EESK välkomnar det snabba införandet av flexibilitet i användningen av EU-medel genom att låta medlemsstaterna göra överföringar mellan fonder, regioner och politiska mål. Samtidigt anser kommittén att medlemsstaterna avsevärt måste förbättra sin programkapacitet och då också se till att alla utnyttjade medel tas till vara fullt ut och används effektivt. Medel måste användas för investeringar med omedelbara positiva effekter för att komma till rätta med recessionen och/eller för investeringar i EU-medlemsstaternas omställning till en hållbar, inkluderande, digitaliserad och koldioxidsnål ekonomi. EESK uppmanar kommissionen att tillhandahålla en strukturerad översikt över alla tillgängliga resurser och medel.

4.9

Den europeiska planeringsterminen är ett viktigt unionsverktyg för planering, övervakning och styrning, och har nyligen satts i centrum för faciliteten för återhämtning och resiliens. Kommittén noterar den tillkännagivna reformen av den europeiska planeringsterminens process och den nya roll som föreslås för den – att samordna återhämtningsåtgärderna – samtidigt som principerna i den europeiska gröna given (13), den europeiska pelaren för sociala rättigheter (14) och FN:s mål för hållbar utveckling (15) respekteras fullt ut. EESK noterar dock att politiska organ som Europaparlamentet och vissa nationella parlament knappt eller inte alls är involverade i processen, och att den demokratiska tillsynen därför är otillräcklig. Arbetsmarknadsparternas och civilsamhällesorganisationernas roll bör också stärkas ytterligare.

4.10

Kommittén anser att det skulle vara oerhört nyttigt om EU:s budget kunde vara mer flexibel för att hantera negativa chocker, särskilt de som inte har ekonomiskt ursprung. EESK anser att EU bör bedriva en politik för att omedelbart förbättra medlemsstaternas samarbete i kristider. Bättre protokoll och förbättrat samarbete skulle möjliggöra en snabb och samordnad europeisk respons på alla slags katastrofer.

4.11

Å andra sidan var bankerna bättre förberedda inför denna kris än de var inför finanskrisen 2008. EESK räknar med att euroområdets banker kommer att agera stötdämpare i krisen genom att tillhandahålla nödvändig likviditet och kredit för individer och företag. Bankunionen bör fullbordas så snart som möjligt, däribland genomförandet av det europeiska insättningsgarantisystemet. Fullbordandet av kapitalmarknadsunionen bör likaså stå högt upp på EU:s dagordning. EESK betonar dessutom hur viktig effektiv reglering av finansmarknaderna är för att uppnå stabilitet inom finanssektorn.

4.12

EESK påpekar att bekämpning av interna och externa obalanser och ojämlikheter å ena sidan innebär att man genomför socialpolitik på EU-nivå och inom ramen för den europeiska planeringsterminen för att korrigera marknadsmisslyckanden eller stödja marknadsutvecklingen på nationell nivå. Å andra sidan måste alla EU:s åtgärder inom den ekonomiska politiken – från finansmarknadsreglering till åtgärder för att hantera klimatförändringarna och covid-19-krisen – ta hänsyn till åtgärdernas fördelningseffekter. Dessutom tenderar hushållens välfärd att alltmer vara avhängig av europeiska faktorer, till exempel en ensidig budgetpolitik, en svag social dimension och förseningar i EMU:s fördjupning. EESK betonar att en förutsättning för att uppnå ekonomisk och social motståndskraft är att man tar itu med de enorma obalanserna mellan och inom medlemsstaterna.

5.   Vägen framåt

5.1

EESK anser att betydande och snabba offentliga och privata investeringar i FoU och kompetens måste prioriteras för att EU ska kunna ta itu med den utmaning som en krympande och åldrande befolkning utgör och främja digitaliseringen. EESK har redan konstaterat att ”europeiska arbetstagare måste ges tillgång till program för utbildning, omskolning, kompetensutveckling och livslångt lärande för att fullt ut kunna dra nytta av den tekniska utvecklingen” (16). Regeringarna bör vara redo att uppmuntra nya innovativa idéer och finansiera experiment i sektorer med hög tillväxtpotential.

5.2

För att undvika massiva sociala problem måste de nationella sociala trygghetssystemen understödjas. För att skapa motståndskraftiga och solidaritetsbaserade strukturer som stabiliserar euroområdet i kristider och konsoliderar det sociala skyddet i medlemsstaterna bör ett europeiskt system för arbetslöshetsåterförsäkring införas. Liksom andra arbetslöshetssystem skulle det fungera som en automatisk stabilisator och samtidigt understödja nationella arbetslöshetsförsäkringssystem i händelse av kraftiga lågkonjunkturer. Dessutom skulle det stärka de nationella systemen genom att bidragen utbetalas på villkor att nationella system finansieras på ett robust och solidaritetsbaserat sätt. Instrumentet för stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) är ett steg i rätt riktning, men mer bör göras.

5.3

Kommissionens uppskattningar som gjordes i slutet av maj 2020 visar att EU måste investera minst 595 miljarder euro per år för att kunna genomföra den gröna omställningen och den digitala omvandlingen (17). EESK anser att den ekonomiska återhämtningen fullt ut måste kopplas till principerna i den europeiska gröna given och de hållbara utvecklingsmålen. Europa innehar redan tätpositionen i den cirkulära ekonomin, den gröna omställningen och kampen mot klimatförändringarna. EESK anser att en snabb och effektiv övergång till digitalisering skulle påskynda omställningen till smart grön tillväxt.

5.4

EESK har upprepade gånger varnat för att ”ju längre den nuvarande besparingspolitiken fortsätter utan en verksam investeringsplan, desto mer äventyras Europas välstånd” och för att ”det tydligt saknas en strategisk vision för framtiden och förmåga att reagera på ett adekvat sätt på andra ekonomiska och finansiella kriser”. Dessutom framhöll kommittén i början av 2018 ”behovet av att utveckla nya finansiella instrument för att förebygga kriser och motverka konjunkturförstärkande åtgärder” (18). EESK efterlyser återigen särskilda åtgärder för att minska trycket på de offentliga finanserna, vilket skulle ge större handlingsutrymme att hantera externa chocker.

5.5

EESK undrar hur medlemsstaterna i euroområdet skulle reagera på ännu en asymmetrisk chock i kölvattnet av den rådande situationen och den förväntade svåra återhämtningen med tanke på den ovisshet som fortfarande präglar euroområdet. Skulle EU:s reaktion vara lika omedelbar och snabb om blott en eller två medlemsstater i euroområdet drabbades av en annan kris? Även om den vore högst ovälkommen tror EESK att en sådan asymmetrisk chock skulle bli ett avgörande test för solidariteten inom unionen och för hela EU-projektet. Kommittén anser därför att medlemsstaterna i euroområdet måste öka sitt samarbete och behöver specialutformade instrument för att förbättra sin motståndskraft och sin kapacitet att absorbera symmetriska och asymmetriska chocker. Förutom att stärka den ekonomiska motståndskraften måste även arbetskraftens motståndskraft och den sociala motståndskraften utvecklas. En av de viktigaste faktorerna för att uppnå detta mål är ökat deltagande från arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer i alla processer på nationell nivå och EU-nivå (19).

5.6

När underskott och skuldsättning ökar i hela unionen måste vi ompröva vår strategi i fråga om skatter och alla andra komponenter som påverkar skatterna. Skatteundandragande, aggressiv skatteplanering, urholkning av skattebasen, penningtvätt och kampen mot korruption har varit politiskt svåra frågor för många medlemsstater, men vi kan inte längre unna oss lyxen att låtsas som om vi inte känner till dem. EESK efterlyser en beslutsam reform av skattepolitiken för att täppa till kryphål och bekämpa skatteundandragande inom hela unionen. EESK efterlyser dessutom en väl samordnad finanspolitik för att förbättra valutans ställning, de offentliga finansernas hållbarhet och motståndskraften mot chocker i euroområdet. EESK upprepar också sina rekommendationer till medlemsstaterna och EU-institutionerna om att påskynda bekämpningen av skatteundandragande och skatteflykt, som nu har fått ännu större relevans. En modern EU-agenda för beskattning måste utformas för att ta itu med framtidens ekonomiska, sociala och ekologiska utmaningar samtidigt som det demokratiska förhållningssättet förbättras. Redan förra året stödde EESK faktiskt fullt ut en snabblansering av diskussionerna om en successiv övergång till omröstning med kvalificerad majoritet och det ordinarie lagstiftningsförfarandet i beskattningsfrågor, och konstaterade samtidigt att alla medlemsstater liksom EU-institutioner och EU-organ alltid måste ha lämpliga möjligheter att delta i beslutsfattandet. EESK anser att åtgärder i fråga om kommissionens förslag bör vidtas så snart som möjligt enligt de villkor som rekommenderas i tidigare EESK-yttranden (20).

---

(1)  Detta yttrande utarbetades under EESK:s mandatperiod 2015–2020 med Mihai Ivașcu som föredragande och Judith Vorbach som medföredragande. Yttrandet lades fram vid den första plenarsessionen under EESK:s mandatperiod 2020–2025 i oktober 2020 med Judith Vorbach som huvudföredragande.

(2)  Se EESK:s yttrande ”Årlig strategi för hållbar tillväxt 2020” (EUT C 120, 14.4.2020, s. 1) och ”Den ekonomiska politiken i euroområdet 2020” (EUT C 120, 14.4.2020, s. 7).

(3)  Ekonomisk vårprognos 2020 https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_20_799

(4)  Ekonomisk sommarprognos 2020 https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_20_1269

(5)  Se EESK:s yttranden ”Beskattning – omröstning med kvalificerad majoritet” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 90) och om ”Att stärka den hållbara ekonomiska tillväxten i hela EU” (EUT C 364, 28.10.2020, s.29).

(6)  Kommentar av Mário Centeno efter Eurogruppens videokonferens den 11 juni 2020 https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2020/06/11/remarks-by-mario-centeno-following-the-eurogroup-videoconference-of-11-june-2020/

(7)  Bedömning av den finanspolitiska inriktningen för euroområdet 2021: https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/2020_06_25_efb_assessment_of_euro_area_fiscal_stance_en.pdf

(8)  ”The European Central Bank in the COVID-19 crisis: whatever it takes, within its mandate”.

(9)  Se EESK:s yttrande ”En ny industristrategi för EU” (EUT C 364, 28.10.2020, s. 108).

(10)  ”The path out of uncertainty”.

(11)  https://www.esm.europa.eu/content/europe-response-corona-crisis

(12)  Bedömning av den finanspolitiska inriktningen för euroområdet 2021: https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/2020_06_25_efb_assessment_of_euro_area_fiscal_stance_en.pdf

(13)  ”En europeisk grön giv”.

(14)  Europeiska pelaren för sociala rättigheter (EUT C 428, 13.12.2017, s. 10).

(15)  FN:s hållbarhetsmål.

(16)  EUT C 228, 5.7.2019, s. 57.

(17)  SWD/2020/98 final.

(18)  EUT C 262, 25.7.2018, s. 28.

(19)  EESK:s yttrande ”Mot en mer motståndskraftig och hållbar europeisk ekonomi” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 23).

(20)  Se fotnot 5.