11.1.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 10/1


Yttrande av Ekonomiska och sociala kommittén om Integration av kvinnor, mödrar och familjer med invandrarbakgrund i EU:s medlemsstater och målspråksnivåer för integration

(förberedande yttrande)

(2021/C 10/01)

Föredragande:

Indrė VAREIKYTĖ

Ákos TOPOLÁNSZKY

Remiss från det tyska rådsordförandeskapet

Skrivelse av den 18.2.2020

Rättslig grund

Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig sektion

Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna

Antagande av sektionen

9.9.2020

Antagande vid plenarsessionen

29.10.2020

Plenarsession nr

555

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

234/4/14

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK konstaterar att

nationella handlingsplaner och strategier för integration av migranter i hög grad skiljer sig åt i EU när det gäller vägledande principer, åtgärder samt nivå på övervakning och utvärdering,

det i medlemsstaterna finns få exempel på handlingsplaner och strategier med särskild inriktning på kvinnor eller jämställdhetsfrågor, samtidigt som kvinnor med invandrarbakgrund som tillhör en etnisk minoritet, samt kvinnor i olika åldersgrupper, utsätts för diskriminering på flera grunder eller intersektionell diskriminering inom många delar av livet,

mindre än hälften av EU:s medlemsstater har handlingsplaner eller strategier som särskilt inriktas på barn till migranter, trots att statistik från Eurostat och internationella organisationer vittnar om deras missgynnade ställning,

verklig integration har flera potentiella ekonomiska, sociala och finanspolitiska fördelar för de länder där migranterna bosätter sig, men ändå är antalet lämpliga åtgärder som vidtas på både europeisk och nationell nivå lågt i förhållande till utmaningarnas komplexitet.

1.2

Covid-19-krisen har på ett oproportionerligt sätt påverkat utsatta grupper, särskilt migranter som tillhör en etnisk minoritet och i synnerhet kvinnliga migranter. EESK uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att, när den utformar sitt nya initiativ för integration och inkludering, beakta lärdomarna från krisen och lyfta fram de bästa strategierna i medlemsstaterna.

1.3

EESK tror på en helhetsstrategi för att bemöta migrationsutmaningarna. Initiativet bör därför omfatta politiska åtgärder för grundläggande rättigheter, social delaktighet och integration på arbetsmarknaden, utbildning, kultur, rättvisa och hälsa.

1.4

EESK uppmanar kommissionen att utveckla bättre och effektivare kommunikation och samordning med medlemsstaterna, deras nationella, regionala och lokala myndigheter samt det civila samhällets organisationer när det gäller att utforma en helhetsinriktad integrationspolitik.

1.5

EESK fördömer på nytt alla former av våld mot kvinnor och uppmuntrar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat Istanbulkonventionen att ompröva sitt ställningstagande, och uppmanar alla medlemsstater att se till att våldsutsatta kvinnliga migranter har samma tillgång som infödda kvinnor till lämpliga tjänster, stödåtgärder och resurser.

1.6

EESK uppmanar på nytt till att inrätta bättre system för att bedöma utbildningsmeriter och erbjuda könsspecifika stödprogram som kan göra det lättare för kvinnliga migranter att komma in på arbetsmarknaden.

1.7

EESK efterlyser brådskande åtgärder för att säkerställa en integrerad strategi som syftar till att harmonisera flernivåstyrningen av de social- och sysselsättningspolitiska åtgärder som påverkar hushållsarbetet i EU.

1.8

Det är nödvändigt att utveckla mer systematisk uppsökande och medvetenhetshöjande verksamhet för att se till att migranter och flyktingar är medvetna om sina rättigheter och skyldigheter samt bygga upp deras förtroende för – och öka – förvaltningens och de offentliga myndigheternas förmåga att skydda dem.

1.9

EESK efterlyser gemensamma EU-riktlinjer för språkinlärning för att säkerställa en enhetlig och helhetsinriktad strategi som inte bara återspeglar de lärandes olika behov och nivåer utan även kvalifikationskraven för lärare.

1.10

EESK anser att man i språkinlärningen bör vägleda och informera om samt förklara målen och fördelarna med språkinlärning för migranternas liv, och på så sätt uppmuntra dem att själva bli mer aktiva i processen.

1.11

EESK anser att det skulle vara en fördel att ytterligare undersöka om den gemensamma europeiska referensramen för språk skulle kunna användas för att rationalisera språkinlärningen för migranter och säkerställa en mer skräddarsydd strategi.

1.12

EESK betonar behovet av att förbättra insamlingen av tillräckliga och jämförbara könsuppdelade uppgifter om migration och integration på europeisk, nationell och särskilt lokal nivå.

2.   Syftet med det förberedande yttrandet

2.1

Det tyska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd har uppmanat EESK att utarbeta ett förberedande yttrande för att diskutera de särskilda åtgärder som vidtas i medlemsstaterna för att integrera kvinnor, mödrar och familjer med invandrarbakgrund samt de modeller för språkkurser som används i medlemsstaterna i början av integrationsprocessen för flyktningar och andra migranter och de målspråksnivåer som fastställs i dessa kurser.

3.   Analys av situationen (1)

3.1

Nationella handlingsplaner och strategier för integration av migranter skiljer sig i hög grad åt i EU när det gäller vägledande principer, åtgärder samt övervakning och utvärdering. Dessa variationer återspeglar olika nationers särdrag, förvaltningstraditioner och migrationshistoria. Dessa olika strategier diskuteras inom det europeiska integrationsnätverket. Nationella skillnader kvarstår dock vid genomförandet av rådets gemensamma grundprinciper för en integrationspolitik för invandrare inom EU och andra relevanta policydokument. Det är viktigt att notera att integrationspolitiken i vissa medlemsstater genomförs av de regionala och/eller lokala myndigheterna, vilket ytterligare ökar skillnaderna i genomförandet av denna vägledning.

3.2

I medlemsstaterna finns det få exempel på handlingsplaner och strategier med särskild inriktning på kvinnor eller jämställdhetsfrågor, och det finns tecken på att kvinnor med invandrarbakgrund, inklusive kvinnor som tillhör en etnisk minoritet och i synnerhet svarta kvinnor, utsätts för diskriminering på flera grunder eller intersektionell diskriminering inom många delar av det sociala livet, bland annat sysselsättning och utbildning, och särskilt möter hinder när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård (2).

3.3

Mindre än hälften av EU:s medlemsstater har handlingsplaner eller strategier som särskilt inriktas på barn till migranter, trots att statistiken vittnar om deras missgynnade ställning. Bristande social delaktighet leder till en risk för potentiell alienation av ungdomar med invandrarbakgrund, med konsekvenser i fråga om social sammanhållning, intolerans, diskriminering och ökad brottslighet samt unga migranters ökade utsatthet för desinformation och extremiströrelser.

3.4

Uppsökande verksamhet för migrantföräldrar är en etablerad och systematisk strategi i enbart en handfull medlemsstater. Sådana strategier sträcker sig från att involvera och engagera föräldrar och familjer med invandrar- eller flyktingbakgrund i skolan och informera dem och öka deras medvetenhet om sina barns utbildning till att hjälpa dem att lära sig medlemsstatens nationella språk och ge dem möjlighet att hjälpa och stödja sina barn i utbildningsprocessen.

3.5

Belägg i forskning på nationell nivå och studier i medlemsstaterna tyder på att migrantbarn segregeras i skolan. Även om bostadssegregeringen inte är hög finns det dessutom en tendens till att vissa skolor, särskilt låg- och mellanstadieskolor, är mer segregerade än sitt upptagningsområde.

3.6

Antalet migrantbarn under 18 år utan vårdnadshavare ökar kontinuerligt – Europa tar emot 74 % av de asylsökande ensamkommande barnen. Efter en traumatisk migrationsresa, som ofta kantats av våld, fortsätter dessa barn och ungdomar att utsättas för många faror och är särskilt utsatta för kriminella nätverk: rekrytering av minderåriga och handel med barn för prostitution, sexuellt utnyttjande och barnarbete (3).

3.7

Datainsamlingen av jämställdhetsorganen i medlemsstaterna är vanligtvis begränsad till fall av diskriminering på grund av ras/etniskt ursprung. I de flesta av EU:s medlemsstater finns det få eller inga uppgifter om diskrimineringsrelaterade klagomål som lämnats in av tredjelandsmedborgare på andra grunder än ras eller etniskt ursprung (4). Det faktiska antalet klagomål som lämnats in av tredjelandsmedborgare till jämställdhetsorgan är mycket litet jämfört med erfarenheterna och incidenterna av upplevd diskriminering och viktimisering enligt uppgifter i enkäter. Underrapportering (5) är ett allvarligt problem och kan kopplas till bristande medvetenhet om rättigheter och misstroende mot myndigheterna, särskilt bland kvinnliga migranter och migrantbarn.

4.   Förbättrad integration

4.1

EESK understryker att integration är en dynamisk, långsiktig, kontinuerlig och dubbelriktad process där både migranterna och det mottagande samhället deltar. Det är en utmaning som unionen har åtagit sig att klara, och verklig integration har flera potentiella ekonomiska, sociala och finanspolitiska fördelar för de länder där migranterna bosätter sig, men ändå är antalet lämpliga åtgärder som vidtas på både europeisk och nationell nivå lågt i förhållande till utmaningarnas komplexitet.

4.2

Covid-19-krisen har på ett oproportionerligt sätt påverkat utsatta grupper, särskilt migranter och i synnerhet kvinnliga migranter (6). Effekterna omfattar såväl fysisk och psykisk hälsa som ekonomiska konsekvenser, en eventuellt ökad diskriminering och rasism samt effekterna av fysiska skolstängningar för migrantbarn och deras föräldrar. EESK uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att, när den utformar sitt nya initiativ för integration och inkludering, beakta lärdomarna från krisen och lyfta fram de bästa strategierna i medlemsstaterna. Mot bakgrund av krisen uppmanar EESK även medlemsstaterna att tillhandahålla kostnadsfri utbildning om användning av digitala enheter, dokumenthantering, arbetssökande och distansarbete, och tillgång till krisstöd och juridisk rådgivning för personer med ekonomiska svårigheter och/eller i risk för social utestängning (7).

4.3

EESK tror på en helhetsstrategi för att bemöta migrationsutmaningarna. Det kommande initiativet bör därför omfatta politiska åtgärder för grundläggande rättigheter, social delaktighet och integration på arbetsmarknaden, utbildning, kultur, rättvisa, hälsa och boende.

4.4

EESK fördömer på nytt alla former av våld mot kvinnor och uppmuntrar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat Istanbulkonventionen att ompröva sitt ställningstagande (8), samt uppmanar alla medlemsstater att se till att våldsutsatta kvinnliga migranter har samma tillgång som infödda kvinnor till lämpliga tjänster, stödåtgärder och resurser. Migranter som utsätts för våld i hemmet bör konfidentiellt kunna ansöka om laglig invandringsstatus oberoende av förövaren (9).

4.5

Kvinnliga migranter är ofta överkvalificerade för tillgängliga arbetstillfällen, går arbetslösa och drabbas av kompetensförlust (10). EESK uppmanar på nytt till att inrätta bättre system för att bedöma utbildningsmeriter och erbjuda könsspecifika stödprogram som kan göra det lättare för kvinnor att komma in på arbetsmarknaden (såsom förskoleverksamhet och barnomsorg) för att börja ta itu med dessa frågor (11).

4.6

Kommittén betonar att kvinnliga migranter inte är en homogen grupp, särskilt inte i fråga om färdigheter och kvalifikationer (12). Det är mer sannolikt att de är under- och/eller överkvalificerade för sitt arbete och mindre sannolikt att de ens har ett arbete (13). Därför bör integrationsåtgärder, aktiva arbetsmarknadsstrategier och program samt projekt inom den sociala ekonomin omfatta språkkurser, kompetensbedömning och yrkesutbildning (14).

4.7

Migranter som är hushållsanställda har blivit en viktig pelare i välfärdssystemen, särskilt inom långvarig vård och omsorg av äldre, och kvinnliga migranter i hushållsarbetssektorn påverkas oftast negativt (15). I denna sektor råder fortfarande helt eller delvis irreguljära anställningar och låga lönenivåer. Hushållsanställda har ett lägre arbetarskydd och/eller rättsligt skydd mot arbetslöshet, yrkesskador eller funktionsnedsättning, samt vid moderskap, och lider ofta av social isolering och utestängning, särskilt när de bor på sin arbetsplats (16). EESK efterlyser omedelbara åtgärder för att säkerställa en integrerad strategi som syftar till att harmonisera flernivåstyrningen av de social- och sysselsättningspolitiska åtgärder som påverkar hushållsarbetet i EU, samtidigt som man tar hänsyn till skärningslinjerna mellan vård- och omsorgs-, sysselsättnings- och migrationspolitiken och hur de påverkar integrationen på arbetsmarknaden och levnadsförhållandena för migranter som är hushållsanställda.

4.8

EESK uppmärksammar att kvinnliga migranter ofta tvingas leva i isolering och blir utsatta för ensamhet och våld. Om de arbetar är de samtidigt ofta överansträngda och måste dessutom ta hand om alla omsorgsuppgifter i hushållet. Eftersom sådana frågor ingår i politiken, åtgärderna och verktygen för jämställdhet, är det mycket viktigt att garantera kvinnliga migranters lika tillgång till sådana verktyg och se till att de har samma möjligheter som infödda kvinnor. Det är också nödvändigt att utveckla mer systematisk uppsökande och medvetenhetshöjande verksamhet för att se till att migranter och flyktingar är medvetna om sina rättigheter och skyldigheter samt bygga upp deras förtroende för – och öka – förvaltningens och de offentliga myndigheternas förmåga att skydda dem.

4.9

EESK anser att jämställdhet spelar en lika stor roll i migrations- och integrationssammanhang som i resten av det europeiska samhället, eftersom den omfattar en uppsättning grundläggande rättigheter (tolerans, jämlikhet, yttrandefrihet, åsiktsfrihet och religionsfrihet osv.) som kan vara kulturellt främmande för flyktingar och andra migranter som kommer från helt andra kulturer och bakgrunder. Jämställdhet bör därför bli en av grundpelarna för integration genom helhetsinriktade skräddarsydda strategier, integrationsmodeller och åtgärder.

4.10

EESK konstaterar att deltagandet av familjer och föräldrar med invandrarbakgrund i lokalsamhället och skolan bör inledas redan i de tidiga skedena av mottagandet för att undvika marginalisering och efterföljande alienation av barn och ungdomar med invandrarbakgrund. Sådant stöd kan gynna tidig förstaspråksinlärning.

4.11

EESK uppmanar därför kommissionen att utveckla bättre och effektivare kommunikation och samordning med medlemsstaterna, deras nationella, regionala och lokala myndigheter samt det civila samhällets organisationer när det gäller att utforma en helhetsinriktad integrationspolitik samt offentliggöra jämförande rapporter om genomförandet och aktivt främja utbyte av god praxis. Samtidigt ankommer det på EU-institutionerna att värna de europeiska värdena och genomdriva den tillämpliga lagstiftningen om medlemsstaterna inte följer lagar om mänskliga rättigheter, använder sig av omänsklig behandling mot migranter och/eller diskriminerar dem.

4.12

EESK uppmanar kommissionen att införa en rad åtgärder och verktyg för att stödja medlemsstaterna och deras nationella och lokala myndigheter samt arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och enskilda initiativ när det gäller att bemöta fientlighet mot migranter och migration i allmänhet och desinformationskampanjer mot migration, genom att lyfta fram de fördelar och möjligheter som migranter bidrar med till våra samhällen.

4.13

EESK betonar vikten av att säkerställa insamlingen av tillräckliga och jämförbara uppgifter om migration på europeisk, nationell och särskilt lokal nivå, inklusive, men inte begränsat till, uppgifter uppdelade efter kön, ålder, etnicitet och migrationsstatus, anställningslängd, löneskala och framsteg i karriären, för att säkerställa ett adekvat evidensbaserat beslutsfattande.

5.   Språkinlärning

5.1

EESK anser att språkinlärning inte bör vara ett mål i sig – att förena språkinlärning med kulturutforskning samt lokal- och samhällsengagemang skulle sörja för en bättre integrationsprocess.

5.2

Tyvärr följer enbart ett fåtal medlemsstater en behovsbaserad strategi för språkinlärning genom att öppna upp kurser för alla invånare med begränsade språkkunskaper. Flera medlemsstater ger enbart tillträde till sådana kurser för personer som har beviljats humanitärt skydd. Program för språkinlärning är sällan kopplade till anställning, och språkkurser som är yrkesspecifika, arbetsplatsförlagda eller på högre nivå är sällsynta. I andra fall måste migranterna betala för kurserna i förväg och får bara tillbaka pengarna om de klarar slutproven. Dessutom finns det stora skillnader inte bara i metoderna för och kvaliteten på språkundervisningen utan även i migranternas engagemang (17).

5.3

EESK anser därför att det är viktigt att ha gemensamma EU-riktlinjer för språkinlärning för att säkerställa en enhetlig och helhetsinriktad strategi som inte bara återspeglar de lärandes olika behov och nivåer utan även kvalifikationskraven för lärare.

5.4

Dessutom upplever kvinnor med omsorgsansvar att det är särskilt svårt att delta i språkkurser på grund av deras schema och villkor (kostnader/plats) (18). Det är mycket viktigt att notera att i synnerhet kvinnliga migranter bör uppmärksammas mer på grund av särskilt stora brister i språkutbildningen till följd av begränsningarna av kvinnors tillgång till allmän utbildning i vissa ursprungsländer. Till exempel bör kvinnliga migranter erbjudas barnomsorg medan de går språkkurser, och deras små barn skulle kunna delta i språk- och lekklasser, som har visat sig vara mycket effektiva för både språkinlärning och integration.

5.5

EESK anser att det även är upp till migranterna att för sig själva och för sina familjer och barn avgöra vilka språkinlärningsstrategier som är bäst lämpade för deras livsmål. Att migranter kan vilja välja bland de olika formerna av anpassning innebär att åtgärder behöver vidtas för att lyssna på migranternas åsikter och för att utforma och hantera skräddarsydda kurser. Det är mycket viktigt att man i språkinlärningen vägleder och informerar om samt förklarar målen och fördelarna med språkinlärning för migranternas liv, och på så sätt uppmuntrar dem att själva bli mer aktiva och engagerade i processen.

5.6

EESK anser att det skulle vara en fördel att ytterligare undersöka om den gemensamma europeiska referensramen för språk skulle kunna användas för att rationalisera språkinlärningen för migranter och säkerställa en mer skräddarsydd strategi, eftersom det kanske inte bara skulle underlätta organisationen utan också ge tydliga förväntningar för de lärande.

5.7

EESK understryker att tolkar har stort inflytande över en persons migrations- och integrationstjänster och slutresultat. Tolkarnas kvalifikationer motsvarar dock inte nödvändigtvis migranternas behov, vilket ofta försätter kvinnor i en missgynnad ställning. Tolkutbildningen bör därför rationaliseras och leda till certifiering på EU-nivå. Man bör inrätta ett samarbete mellan universitet i hela EU som erbjuder utbildningsprogram i tolkning i offentlig sektor.

5.8

EESK anser att språkkunskaper, sysselsättning och kvaliteten på sysselsättningen hänger samman, och ju bättre språkkunskaperna är desto troligare är det därför att en nyanländ får tillgång till goda arbetstillfällen och utbildningsmöjligheter och integreras bättre i samhället i allmänhet. Fördelarna med att lära sig det mottagande samhällets språk är många: från större och bättre tillgång till arbetsmarknaden till erkännande av tillhörigheten från det övriga samhället och en känsla av tillhörighet hos migranterna själva. De viktigaste aspekterna av språkinlärning är således att använda högkvalitativ undervisning, att göra den tillgänglig och att göra den praktisk och skräddarsydd. Som en lärdom av erfarenheterna från covid-19-krisen bör man investera mer i digitala verktyg för att migranter ska kunna gå kurser på nätet.

Bryssel den 29 oktober 2020.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförand


(1)  Läs mer på https://ec.europa.eu/migrant-integration/feature/what-measures-are-in-place-to-ensure-the-long-term-integration-of-migrants-and-refugees-in-europe.

(2)  ”Together in the EU: Promoting the participation of migrants and their descendants”, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, 2017.

(3)  Yttrande SOC/634 – Skyddet av ensamkommande barn i Europa, EESK (planerat till plenarsessionen den 16–18 september 2020).

(4)  ”Links between migration and discrimination – A legal analysis of the situation in EU Member States”, det europeiska nätverket av juridiska experter på jämställdhet och icke-diskriminering, Europeiska kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor och konsumentfrågor, 2016.

(5)  ”Being Black in the EU – Second European Union Minorities and Discrimination Survey”, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, 2018.

(6)  På EU:s webbplats om integration övervakas kontinuerligt effekterna av covid-19 på migrantgrupper inom ett antal viktiga integrationsområden i hela EU.

(7)  ”Manifesto on Digital Inclusion”, European Network of Migrant Women, 16 juni 2020.

(8)  EUT C 240, 16.7.2019, s. 3.

(9)  ”Handbook for Legislation on Violence against Women”, DEW/DESA, Förenta nationerna, 2009.

(10)  ”Harnessing Knowledge on the Migration of Highly Skilled Women”, Internationella organisationen för migration, 2014.

(11)  EUT C 242, 23.7.2015, s. 9.

(12)  ”The New EU Migration Pact in Progress: Recalling Legal Obligations”, European Network of Migrant Women, 2020.

(13)  EU:s webbplats om integration, ”Integration of migrant women”, 12 november 2018, https://ec.europa.eu/migrant-integration/feature/integration-of-migrant-women.

(14)  Punkt 4.16 i yttrandet EUT C 283, 10.8.2018, s. 1.

(15)  ”Out of sight: migrant women exploited in domestic work”, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, 2018.

(16)  ”International migration paper”, nr 115, Internationella arbetsorganisationen, 2013.

(17)  https://ec.europa.eu/home-affairs/sites/homeaffairs/files/201915_early_language_support_wider_dissemination.pdf.

(18)  Yttrande EUT C 242, 23.7.2015, s. 9.