Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En ny industristrategi för EU

(COM(2020) 102 final)

(2020/C 364/15)

Föredragande:	Mihai IVAȘCU
Medföredragande:	Dirk BERGRATH

Remiss	Kommissionen, 22.4.2020
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	25.6.2020
Antagande vid plenarsessionen	16.7.2020
Plenarsession nr	553
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	207/4/7

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska unionen och dess medlemsstater måste stå enade för att skydda sitt oberoende. Kommittén är fast övertygad om att Europa behöver en stark och konkurrenskraftig industriell bas för att kunna behålla sin ledande roll i världen.

1.2

EESK erkänner den avgörande betydelsen av att övergå till en koldioxidneutral ekonomi och vända den nuvarande utvecklingen mot kollapsande biologisk mångfald. Utan en grön industristrategi som en hörnsten i den gröna given kommer EU aldrig att lyckas nå en koldioxidneutral ekonomi inom en generation.

1.3

Den nya industristrategin måste säkerställa rätt balans mellan att stödja europeiska företag, respektera vårt klimatneutralitetsmål för 2050 och ge konsumenterna incitament att övergå till att konsumera hållbara varor och tjänster.

1.4

EESK erkänner att kommissionen har tillmätt arbetsmarknadsparterna och civilsamhällesorganisationerna stor vikt när det gäller att utforma den europeiska industrins framtid. Kommittén är övertygad om att en konstruktiv social och civil dialog på alla nivåer kommer att bidra till att strategin genomförs framgångsrikt.

1.5

Den cirkulära ekonomin är nyckeln till att utveckla Europas framtida ekonomiska modell. Den måste undersöka praktiskt möjliga och ekonomiska alternativ till fossila bränslen och beakta decentraliserade och kooperativa lösningar för ren energi. Den cirkulära ekonomin kommer också att leda till en stor förbättring av den ekonomiska verksamhetens resurseffektivitet och minska vårt beroende av import av råvaror av avgörande betydelse.

1.6

Kommittén är övertygad om att industripolitiken måste gå hand i hand med en bestämd handels- och utrikespolitik som i sin tur måste utveckla strategier för att säkra tillgången till råvaror.

1.7

EESK anser att det är av yttersta vikt att Europa hinner i kapp Förenta staterna, Kina och andra länder inom viss teknik. Att bygga vidare på våra konkurrensfördelar, samtidigt som vi finansierar FoU, är avgörande för att bli världsledande. Det är mycket viktigt att bygga upp en enad europeisk kapitalmarknad, inklusive en europeisk riskkapitalmarknad.

1.8

Europas industri kommer antingen att digitaliseras eller upphöra att existera. Investeringar i IKT-sektorer såsom dataekonomin, sakernas internet, molntjänster, artificiell intelligens och avancerad tillverkning måste nå alla regioner och medlemsstater.

1.9

Den inre marknaden utgör grunden för vår globala konkurrenskraft. Förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar bör tillämpas av alla medlemsstater, och bör vid behov förstärkas och uppdateras. Den som vill delta i den inre marknaden bör följa dess regler, inbegripet principerna om klimatneutralitet.

1.10

För att återställa arbetstillfällen, tillväxt och förtroende krävs det mer entreprenörskap i EU. EU bör främja och finansiera utbildningsprogram som främjar skapandet av en ny hållbar ekonomisk och social miljö.

1.11

Industripolitiken bör ha en stark social dimension. Arbetstillfällen med hög kvalitet, socialt skydd och välfungerade offentliga tjänster skapar en god miljö för en blomstrande industriverksamhet. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är i detta avseende en viktig drivkraft för en inkluderade ekonomisk tillväxt.

1.12

EESK efterlyser ett snabbt genomförande av det europeiska enhetliga patentet. Det skulle kunna göra det möjligt för industrier att utveckla, förnya och skydda sin know-how på europeisk och internationell nivå till en rimlig kostnad.

1.13

För att hantera internationella skillnader i koldioxidpriser anser EESK att följande är nödvändigt: införande av gränsjusteringsåtgärder, miljöstandarder som importörerna måste följa, subventioner för koldioxidsnål export, kraftfull användning av handelspolitiska skyddsinstrument samt åtgärder för att komma till rätta med skillnader i koldioxidprissättning i frihandelsavtal. Det yttersta målet bör vara att fastställa ett globalt koldioxidpris.

1.14

EESK anser att EMU måste fullbordas för att säkerställa att alla ekonomiska verktyg finns tillgängliga för att motverka den negativa ekonomiska chock som den covid-19-relaterade hälsokrisen medfört.

1.15

EESK signalerar att den enda möjligheten för medlemsstaterna att övervinna krisen är att agera samordnat och se till att ingen hamnar på efterkälken, samt återställa företagens kapacitet att skapa mervärde, investera i en hållbar framtid samt bevara och skapa arbetstillfällen av god kvalitet. EU:s återhämtningsplan, den gröna given och den nya industristrategin kan, om de genomförs på ett integrerat sätt, utgöra ett djärvt och ambitiöst policypaket för att ta oss ur pandemikrisen och förbereda vår gemensamma framtid.

1.16

Små och medelstora företag kommer förmodligen att drabbas hårdast av denna kris. EESK stöder avsikten att hjälpa små och medelstora företag att expandera, utveckla nya affärsmodeller och locka till sig kvalificerad arbetskraft, t.ex. genom att införa aktieoptioner för anställda.

1.17

Mellanliggande strukturer såsom nätverk för små och medelstora företag, regionala utvecklingsorgan och kluster måste stödja och förstärka de strategiska värdekedjorna och föra samman alla dynamiska krafter för att stärka de ekonomiska ekosystemen.

2. Allmänna kommentarer

2.1

EESK välkomnar meddelandet om en ny industristrategi för Europa, men beklagar att det endast förtecknar framtida projekt och åtgärder i stället för att presentera en tydlig och övergripande strategi på kort, medellång och lång sikt för den europeiska industrin. EESK uppmanar därför kommissionen att utfärda en konkret handlingsplan med tydliga årliga mål och övervakningsförfaranden, som inbegriper ett nära samarbete med alla berörda parter.

2.2

EESK noterar dock ett antal skillnader jämfört med tidigare meddelanden:

—	Meddelandet har ett strategiskt angreppssätt, eftersom det lägger mycket större tonvikt på den dubbla omställningen på de digitala och koldioxidneutrala områdena.

—	I meddelandet förespråkas en mer samarbetsinriktad hållning beträffande industripolitiken, t.ex. genom att man betonar behovet av att bygga starka industriekosystem eller främja industriallianser.

—	Det ser ut att möjliggöra mer statlig finansiering av strategiska industriprojekt genom att lätta på EU:s normala subventionslagar eller genom att ge upphov till större projekt av gemensamt europeiskt intresse.

—	Det intar en mer bestämd hållning i fråga om yttre förbindelser, eftersom det föreslås att EU:s regleringsbefogenheter ska användas för att försvara Europas strategiska oberoende.

—	Det fokuserar på utfasningen av fossila bränslen i Europas energiintensiva industrier.

2.3

I denna turbulenta internationella miljö måste EU och dess medlemsstater stå enade för att skydda sitt oberoende. Kommittén är fast övertygad om att Europa, för att kunna behålla sin ledande roll i världen, behöver en stark och konkurrenskraftig industriell bas som bidrar till EU:s insatser för att uppnå målen för hållbar utveckling, följa Parisavtalet och återgå till ett ekologiskt fotavtryck (1) på mindre än ett jordklot per år så snart som möjligt och senast 2040.

2.4

EESK erkänner den avgörande betydelsen av att övergå till en koldioxidneutral ekonomi och vända den nuvarande utvecklingen mot kollapsande biologisk mångfald. En gemensam industristrategi kan endast lyckas genom deltagande av och samarbete mellan alla medlemsstater och berörda parter och genom integrerad strategisk planering, där man sammanför de resurser som finns hos europeiska aktörer, regionala och lokala institutioner, industrikluster, företag, arbetsmarknadens parter, företag inom den sociala ekonomin, universitet och forskningsgrupper samt civilsamhällesorganisationer.

2.5

Den nya industristrategin måste säkerställa rätt balans mellan att stödja europeiska företag så att de utvecklas på ett miljövänligt sätt, respektera vårt klimatneutralitetsmål för 2050 och ge konsumenterna incitament att övergå till att konsumera hållbara varor och tjänster. Därför måste vi vidareutveckla verktygslådan för en hållbar industripolitik, med beaktande av små och medelstora företags särdrag.

2.6

Dessutom är kommittén övertygad om att en välskött omställning till en digital och klimatneutral ekonomi kan blåsa nytt liv i Europas industri och skapa nya arbetstillfällen av hög kvalitet i nya hållbara värdekedjor. Den föreslagna styrningsstrukturen bör därför stärka egenansvaret för industristrategin på alla nivåer och involvera alla berörda parter.

2.7

Den europeiska industrins utveckling förutsätter att man främjar ett stort program för privata och offentliga investeringar. En ny europeisk industristrategi, som är anpassad till EU-medborgarnas nya behov, ökar BNP-tillväxten, främjar interregional sammanhållning, minskar inkomstskillnaderna och förbättrar livskvaliteten genom investeringar och innovation, kan bidra till att skapa en gemensam europeisk identitet, stimulera solidaritet, stärka EU-institutionerna och därmed utgöra ”europeiskt mervärde”.

2.8

EESK erkänner att kommissionen har tillmätt civilsamhällesorganisationerna stor vikt när det gäller att utforma den europeiska industrins framtid. EESK anser att endast ett gemensamt samarbete mellan medlemsstaterna, EU-institutionerna, arbetsmarknadens parter och representativa civilsamhällesorganisationer kan skapa en lämplig miljö där den europeiska industrin kan växa. I detta sammanhang är en konstruktiv social och civil dialog på alla nivåer en viktig garanti för att strategin ska kunna genomföras framgångsrikt.

2.9

EESK har sedan länge erkänt att ”det inom näringslivet finns föregångare vad gäller integrering av hållbarhet. Många företag ligger faktiskt före politiken. Genom politiken måste man skapa den stabila miljö och den säkerhet som krävs för att säkerställa att bästa praxis blir allmän praxis. Detta kommer att göra det möjligt för företagen att leverera hållbara lösningar”. EESK uppmanar kommissionen att beakta detta när den utarbetar framtida politik (2). Det bör noteras att den sociala ekonomin har en lång tradition av hållbarhet.

2.10

År 2019 var industriproduktionen slutligen tillbaka på den nivå som rådde före krisen (före 2007). Industrin är fortfarande ryggraden i vår ekonomi och måste tillhandahålla lösningar på de många utmaningar som vårt samhälle står inför. Industrin har också en viktig social funktion på grund av sin verksamhet med högt mervärde, sina arbetstillfällen av god kvalitet och skapandet av indirekt sysselsättning inom relaterade tjänster. EESK välkomnar därför den heltäckande uppsättningen av förslag i meddelandet och hoppas att de snabbt kommer att utformas och genomföras. Den dramatiska nedgången i industriproduktionen som följt i coronakrisens spår kräver dock att de nödåtgärder som vidtagits av regeringarna och fått stöd av kommissionen för att hålla bärkraftiga företag flytande och skydda de anställdas inkomster måste fortgå så länge som de behövs.

2.11

EESK har sedan länge erkänt vikten av uppstartsföretag och expanderande företag för att bygga en konkurrenskraftig och innovativ industrisektor. Kommittén fortsätter därför att efterlysa ”en samordnad politisk strategi för uppstartsföretag och expanderande företag som tar hänsyn till mångfalden av företagsmodeller, och välkomnar de särskilda åtgärderna för företag inom den sociala ekonomin” (3).

2.12

EESK välkomnar det aviserade förslaget om att förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbetstagare. EESK beklagar dock att den mycket större utmaningen att åstadkomma en inkluderande och rättvis omställning inte nämns direkt i meddelandet. Den framhåller att det behövs en ambitiös handlingsplan för att uppmuntra medlemsstaterna att hålla sina löften i samband med tillkännagivandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

3. Ett grönt Europa

3.1

EU behöver en hållbar industripolitik som främjar en rättvis omställning till en koldioxidsnål ekonomi. Detta kräver en stark flerårig budgetram, där Europeiska investeringsbanken har en avgörande uppgift när det gäller att finansiera en sådan omställning. Investeringarna bör främja både miljökvalitet och förbättrad livskvalitet för EU-medborgarna.

3.2

Många av de mål som vi har satt upp för 2030 kan höjas för 2050 och vår omställning till en koldioxidfri kontinent. EESK anser därför att industristrategin, liksom strategin för hållbar utveckling, ”bör omfatta både EU:s inre och yttre åtgärder och främja maximal samstämmighet mellan dem. […]. Hörnstenarna i genomförandet bör vara innovation, hållbarhetsinriktade internationella samarbets- och handelsavtal samt mobilisering av företag och det civila samhället” (4).

3.3

Såväl traditionella som framväxande industrisektorer kommer att behöva utveckla en proaktiv hållning och förutse, anpassa och hantera förändringar med hjälp av ny hållbar teknik, nya arbetstillfällen och omskolning som motsvarar framtidens utmaningar i linje med den europeiska planeringsterminens sociala resultattavla. Ny politik för kompetens bör utformas med medverkan av civilsamhällesorganisationer och arbetsmarknadens parter, i syfte att påskynda anpassningen av utbildningssystemen så att de motsvarar efterfrågan på nya arbetstillfällen.

3.4

EU bör bli världsledande inom den cirkulära ekonomin och ren teknik. Unionen kommer att sträva efter utfasning av fossila bränslen i energiintensiva industrier. Den cirkulära ekonomin är nyckeln till att utveckla Europas framtida ekonomiska modell. EESK anser att ”produkter och tjänster som uppfyller principerna om cirkularitet bör differentieras prismässigt på ett tydligt sätt” och att ”nedsatta skattesatser eller befrielse från mervärdesskatt för återvunna produkter samt återanvändning och reparation kan skapa incitament för entreprenörer att vara aktiva på detta område och erbjuda konsumenterna konkurrenskraftigt prissatta produkter […]” (5).

3.5

Omställningen till en koldioxidneutral ekonomi kräver säkra rena energikällor. Reformerad energireglering och Europaomfattande samarbete för prosumenter och ytterligare nätsammanlänkning är av största vikt. Dessutom måste vi undersöka praktiskt möjliga och ekonomiska alternativ till fossila bränslen och beakta decentraliserade och kooperativa lösningar för ren energi, såsom kooperativ för förnybar energi, prosumenter och smarta nät.

3.6

Lanseringen av en energiunion 2.0 måste anses utgöra grunden för ett program som investerar i en stor ökning i försörjningen med (koldioxidsnål) energi (inbegripet vätgas), integrerar de olika energibärarna, skapar ett Europaomfattande elnät för att hantera vindkraftens och solenergins intermittenta karaktär samt utvecklar teknik för energilagring.

3.7

Utan en grön industristrategi som en hörnsten i den gröna given kommer EU aldrig att lyckas nå en koldioxidneutral ekonomi inom en generation. Den gröna given kommer att definiera och forma det industripolitiska beslutsfattandet inte bara under kommissionens mandatperiod som precis har inletts, utan även under lång tid därefter.

3.8

Solpaneler, vindkraftparker och batterier är avgörande för vårt nya industriella paradigm. De kräver dock också råvaror som kontrolleras av våra jämbördiga konkurrenter på den internationella arenan. Industripolitiken måste gå hand i hand med en bestämd handels- och utrikespolitik som i sin tur måste säkra tillgången till dessa resurser.

3.9

För att uppnå den investeringsnivå som krävs för att finansiera den gröna given bör man också överväga en översyn av statsstödsreglerna för investeringar i koldioxidsnåla produkter och processer. Dessutom skulle de nyligen inrättade innovations- och moderniseringsfonderna, liksom auktionsintäkterna från utsläppshandelssystemet, (kunna) tillhandahålla ytterligare resurser för att stödja en hållbar industripolitik och hantera de sociala konsekvenserna av omställningen.

4. Ett digitalt Europa

4.1

Ny teknik förändrar vårt sätt att leva, konsumera och göra affärer. Vi diskuterar en strategi för 5G-nät, medan andra ekonomiska stormakter investerar i 6G-teknik. Att bygga vidare på våra konkurrensfördelar, samtidigt som vi finansierar FoU, är avgörande för att bli världsledande. Hittills har vi släpat efter Förenta staterna, Kina och andra länder inom vissa teknikområden. Denna digitala teknik är hörnstenen i alla åtgärder i riktning mot Industri 4.0. EESK anser att det är avgörande att Europa hinner i kapp. Detta måste göras på ett sätt som väger säkerhetsfrågor mot ekonomiska behov.

4.2

Investeringar i artificiell intelligens och smart användning av data, samtidigt som de europeiska företagens och konsumenternas integritet skyddas, är avgörande, och detta kan endast uppnås genom att europeiska medel för innovation kanaliseras till ny digital teknik. De små och medelstora företagen har en avgörande uppgift, och det är ytterst viktigt att säkerställa tillräcklig finansiering för att de ska kunna växa och vara innovativa. EESK har redan nämnt att ”kommissionen bör undersöka och (utan att träda i deras ställe) komplettera de privata initiativen för utbyte av god praxis och erfarenheter innovatörer emellan” och att EU bör ”upprätta en politisk, skattemässig och rättslig ram för att stödja användning av dessa nya hållbara modeller i stor skala” (6).

4.3

Teknik som utvecklats i Europa kommersialiseras alltför ofta på annat håll. EU har inte kunnat skapa några teknikjättar. Alltför få nya ledande innovativa företag utvecklas till stora FoU-intensiva företag. För att ta det sista steget från uppstartsföretag till fullskaligt företag är det viktigt att slutföra skapandet av en enad europeisk kapitalmarknad, inklusive en europeisk riskkapitalmarknad.

4.4

Europas industri kommer antingen att digitaliseras eller upphöra att existera, omsprungen av effektivare och snabbare konkurrenter. Detta kommer också att kräva större investeringar för att öka tillväxtstyrkan i nya IKT-sektorer såsom dataekonomin, sakernas internet, molntjänster, artificiell intelligens och avancerad tillverkning. Investeringar i digital infrastruktur måste nå alla regioner och medlemsstater.

4.5

Det är mycket viktigt att förse den europeiska arbetskraften med digitala färdigheter för den nya industrialiseringsfasen. Vi behöver en kvalificerad och väl förberedd arbetskraft för den digitala eran. EESK har redan uppgett att ”europeiska arbetstagare måste ges tillgång till program för utbildning, omskolning, kompetensutveckling och livslångt lärande för att fullt ut kunna dra nytta av den tekniska utvecklingen” (7). Detta kräver aktiva arbetsmarknadsinstrument och ett effektivt socialförsäkringssystem som grundas på solidaritet och som slår vakt om den europeiska sociala modellen.

4.6

Kommissionens datastrategi måste kompletteras med en förordning om rättvis konkurrens i den digitala ekonomin, som övervakas av en myndighet för digital konkurrens. I detta avseende kommer de dataområden för strategiska sektorer som föreslagits av kommissionen också att kräva bestämmelser om åtkomst, fritt flöde och skydd av data och användning av specifika algoritmer, genom att organisera tillgången till industridata enligt FRAND-villkor (rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande). Dessutom måste framstegen inom digitalisering av dataset och innovativ teknik till fullo överensstämma med den allmänna dataskyddsförordningen och direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

5. Ett globalt konkurrenskraftigt EU

5.1

Den europeiska industrins framtida konkurrenskraft är avgörande för att den europeiska ekonomin ska kunna göra framsteg i en alltmer multipolär global ekonomi med ökande geopolitiska spänningar. Att fördjupa den inre marknaden är vägen framåt, med mer lika villkor i förhållande till tredjeländers företag. En fungerande inre marknad måste stödjas av en stark handelspolitik för att bemöta internationella hinder och icke-konkurrensutsatt praxis. Förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar (8), som träder i kraft i oktober 2020, är ett viktigt steg för att skydda viktiga tillgångar i EU, men EESK påpekar att det är viktigt att förordningen övervakas kontinuerligt och vid behov uppdateras och ändras.

5.2

Den inre marknaden utgör EU:s konkurrensfördel och är kärnan i vårt samarbete. Den är grunden för vår globala konkurrenskraft. Att skydda och utveckla den inre marknaden måste stå i centrum för den nya industripolitiken, och leda till åtgärder som stärker den inre marknadens, och de fyra friheternas, utveckling och effektivitet.

5.3

EESK står fast vid sin åsikt att ”administrativa bördor och byråkrati […] fortfarande [är] ett centralt hinder för uppstartsföretag och expanderande företag”. Kommittén uppmanar därför kommissionen att undvika att öka denna administrativa börda genom överreglering och att undersöka sätt att effektivisera och minska den (9), uteslutande i fall där detta inte undergräver sociala och miljömässiga rättigheter.

5.4

Beträffande forskning och utveckling uppmanar EESK kommissionen att

—	bibehålla och uppfylla ambitionen att investera 3 % av EU:s BNP i FoU för att hinna i kapp våra största konkurrenter, exempelvis Förenta staterna och Japan,

—	ytterligare bygga upp en EU-omfattande riskkapitalmarknad som kommer att förbättra finansieringen för innovativa högriskprojekt med stor potential,

—	säkerställa att den första industriella tillämpningen av offentligt finansierad FoU äger rum inom EU,

—	stärka innovationssystemen i regioner i utkanten eller i regioner som står inför strukturella förändringar.

5.5

För att återställa arbetstillfällen, tillväxt och förtroende krävs det mer entreprenörskap i EU. EU bör främja och finansiera utbildningsprogram som främjar skapandet av nya företag i framtiden. Utbildning är vägen framåt och att lära yngre generationer entreprenörskap skulle kunna innebära fler företag och en mycket hållbarare ekonomisk och social miljö.

5.6

När man vill främja innovation måste medlemsstaterna och kommissionen sträva efter att återskapa miljön kring framgångsrika innovationskluster som Silicon Valley. Gynnsam reglering, skatteincitament, kvalificerad arbetskraft och lättillgänglig finansiering kommer att göra det möjligt för europeiska innovatörer att stanna kvar i Europa och genomföra sina idéer i stor skala.

5.7

EU kan inte behålla sin ledande roll inom innovation utan en smart politik för immateriella rättigheter. Vi måste se till att europeisk innovation och europeiska patent är väl skyddade mot fientliga avsikter och ekonomiskt spionage. Att genomföra det europeiska enhetliga patentet är därför ett måste!

5.8

Europa får inte förbli naivt inför illojal konkurrens. Att skydda europeiska konsumenter, företag och den inre marknaden är avgörande för att vår ekonomi ska blomstra. Den som vill delta i den inre marknaden bör följa dessa regler till fullo, inbegripet principerna om klimatneutralitet.

5.9

EESK uppmanar kommissionen att påskynda antagandet av vitboken om ett instrument om utländska subventioner, som kommer att ta itu med snedvridningseffekterna av utländska subventioner på den inre marknaden.

5.10

EESK har redan efterlyst en bruksvärdesorienterad industripolitik för Europa, som är geografiskt anpassad till lokala förutsättningar och främjar kluster och samarbete, varvid bevarandet av mångfald matchar stordriftsfördelar enligt principerna om industriell symbios och cirkulär ekonomi (10).

5.11

Den mycket omtalade reformen av konkurrensramen behövs i högsta grad. Kommittén är dock besviken över att översynen av EU:s konkurrensregler har skjutits upp till 2021. Det finns inget utrymme för politiska manövrer när reformen utformas. Strategin bör bygga på den globala utvecklingen och inte bara på den inre marknaden, vilket hittills har varit fallet.

5.12

Dessutom bör samarbetet och samspelet mellan de olika nivåerna av lokala och nationella myndigheter och EU öka. EESK har upprepade gånger efterlyst starkare synergier, varvid ”kommunikations- och samarbetsplattformar bör främjas och inbegripa alla medlemsstater. Det som fungerar i en medlemsstat kan fungera i en annan, och det som en medlemsstat har undersökt kan användas eller förbättras av en annan. […] Ingen medlemsstat kan spela en framträdande roll på världsarenan ensam” (11).

5.13

För att hantera internationella skillnader i koldioxidpriser behöver ett antal åtgärder övervägas: införande av gränsjusteringsåtgärder, miljöstandarder som importörerna måste följa, subventioner för koldioxidsnål export, användning av handelspolitiska skyddsinstrument samt åtgärder för att komma till rätta med skillnader i koldioxidprissättning i frihandelsavtal. Det yttersta målet bör vara att fastställa ett globalt koldioxidpris.

5.14

Det är avgörande att de europeiska kapitalmarknadernas kraft frigörs. Fullbordandet av kapitalmarknadsunionen, och skapandet av rätt marknadsvillkor för företag att finansiera sig själva genom marknaderna, kommer att göra det möjligt för våra företag att få tillgång till de rätta instrumenten för att finansiera varje steg i sin utveckling.

5.15

EESK beklagar att den regionala dimensionen av den dubbla omställningen i stor utsträckning har förbisetts i meddelandet. Kommittén välkomnar dock förslaget (som ingår i EU:s återhämtningsplan) att kraftigt öka resurserna till Fonden för en rättvis omställning från 7,5 miljarder euro till 40 miljarder euro. EESK hoppas att detta kommer att täcka behoven hos alla de regioner som står inför en djupgående omställning av industrin.

5.16

En bättre integrering och samordning av verktygslådan för industripolitik tillsammans med lämpliga styrningsstrukturer bör säkerställa att EU uppnår sina ambitioner att bli en grön, digital och cirkulär ekonomi, samtidigt som dess strategiska oberoende och ekonomiska motståndskraft ökar.

5.17

Mellanliggande strukturer såsom nätverk för små och medelstora företag, regionala utvecklingsorgan, kluster, industriallianser och offentlig-privata partnerskap måste stödja och stärka de strategiska värdekedjorna och föra samman alla dynamiska krafter (innovativa små och medelstora företag, stora företag, forskningsinstitut, företag inom den sociala ekonomin samt offentliga myndigheter) för att stärka de ekonomiska ekosystemen.

6. Coronaviruset

6.1

Covid-19-pandemin har lett till en omfattande ekonomisk recession (ECB förutspår en ekonomisk nedgång på 8,7 % i år! (12)) som, till skillnad från tidigare kriser, inbegriper chocker på både utbuds- och efterfrågesidan. Alla medel måste användas för att undvika att den tillfälliga förlusten av industriproduktion blir permanent och/eller att ett likviditetsproblem utvecklas till en solvenskris.

6.2

EESK välkomnar därför kommissionens förslag om en återhämtningsplan för EU (inbegripet återhämtningsfonden Next Generation EU). Denna plan

—	kommer att stärka den nya industristrategin genom en fördubbling av InvestEU, inrättandet av en facilitet för strategiska investeringar och det nya solvensstödet,

—	utgör ett sant europeiskt svar på pandemikrisen, som är ambitiöst och kommer att få betydande makroekonomiska effekter; det kommer att bidra till att undvika ytterligare förstörelse av kapital (däribland humankapital), återupprätta förtroendet och generera betydande multiplikatoreffekter,

—	bidrar till att undvika en asymmetrisk återhämtning och stärker den inre sammanhållningen och solidariteten,

—	stärker i hög grad resurserna för Fonden för en rättvis omställning,

—

för fram våra gemensamma samhälleliga och ekonomiska prioriteringar: att få industrin tillbaka till normalläget, främja offentliga och privata investeringar i den dubbla digitala och gröna omställningen, utveckla gemensamma program för återuppbyggnad av industrin och stödja sysselsättningen inom framtidsinriktad verksamhet.

6.3

EESK uppmanar institutionerna att snabbt komma överens så att genomförandet av planen kan börja så snart som möjligt. Tillsammans utgör den gröna given, återhämtningsplanen och den nya industristrategin en kraftfull och sammanhängande uppsättning verktyg för att bekämpa recessionen och förbereda för vår gemensamma framtid.

6.4

När så många industrisektorer är nedstängda anser EESK att det är

—	brådskande att kartlägga hur djupgående konsekvenser covid-19-krisen får för industrisektorer och värdekedjor, för att identifiera och tillgodose varje sektors särskilda behov i syfte att återställa produktionen/sysselsättningen,

—

nödvändigt att (återupp)bygga integrerade industriella värdekedjor inom EU för att främja Europas strategiska oberoende och ekonomiska motståndskraft; återflytt av strategisk verksamhet måste stödjas och försörjningstryggheten måste garanteras inom sådana sektorer som energi, hälso- och sjukvård och aktiva farmaceutiska substanser.

6.5

Det är uppenbart att EU måste visa sin styrka och makt i dessa svåra tider. EESK signalerar att den enda möjligheten för medlemsstaterna att övervinna krisen är att agera samordnat och se till att ingen hamnar på efterkälken. Det finns inget utrymme för populistiska idéer och nationell planering. Solidaritet, samarbete och respekt för varandra är grundläggande för en snabb återhämtning, som för att vara hållbar måste dra största möjliga lärdom av tidigare brist på respekt för ekosystemen.

6.6

Lättandet av finanspolitiska regler kommer endast att främja produktiva investeringar om ett av målen är uppåtgående konvergens i medlemsstater med lägre inkomster. Det är dags att föreslå konkreta åtgärder för att bevisa att europeisk solidaritet faktiskt tar sig uttryck i handlingar, och inte bara i ord.

6.7

Små och medelstora företag kommer förmodligen drabbas hårdast av denna kris, eftersom de vanligtvis är beroende av stora företag och saknar likviditet. Det är ytterst viktigt att hitta rätt verktyg för att stödja alla europeiska små och medelstora företag, och EESK stöder avsikten att hjälpa dessa företag att expandera och locka till sig kvalificerad arbetskraft, t.ex. genom att införa aktieoptioner för anställda (13).

6.8

Viktiga industrier och sektorer måste identifieras och stödjas, i fråga om allt från mänskliga resurser till forskning, så att vi får en europeisk industripolitik som skyddar dessa strategiska sektorer från marknaden och säkerställer försörjningstryggheten för viktiga komponenter, såsom respiratorer, masker och andra produkter. Detta måste innebära stöd till företag som omlokaliserar produktionskapaciteten till Europa, så att det blir möjligt för EU att återta kontrollen över produktionen och säkerställa oberoende gentemot världsmarknaden, hela tiden i överensstämmelse med en rättvis ekologisk omställning. EU:s växande beroende av import av läkemedel och aktiva farmaceutiska substanser kan innebära systemproblem genom att skapa brist på läkemedel och hälsorisker. Detta väcker allvarliga farhågor angående EU:s strategiska oberoende.

Bryssel den 16 juli 2020.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Som det definieras av Global Footprint Network (https://www.footprintnetwork.org/).

(2) EUT C 14, 15.1.2020, s. 95.

(3) EUT C 288, 31.8.2017, s. 20.

(4) EUT C 14, 15.1.2020, s. 95.

(5) EUT C 264, 20.7.2016, s. 98.

(6) EUT C 81, 2.3.2018, s. 57.

(7) EUT C 228, 5.7.2019, s. 58.

(8) Förordning (EU) 2019/452 (EUT L 79 I, 21.3.2019, s. 1).

(9) EUT C 288, 31.8.2017, s. 20.

(10) EUT C 97, 24.3.2020, s. 31.

(11) EUT C 228, 5.7.2019, s. 67.

(12) https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/economic-performance-and-forecasts/economic-forecasts/spring-2020-economic-forecast-deep-and-uneven-recession-uncertain-recovery_sv

(13) COM(2020) 103 final.