Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Investeringsplanen för ett hållbart Europa – Investeringsplanen inom den gröna given

(COM(2020) 21 final)

(2020/C 311/09)

Föredragande:	Carlos TRIAS PINTÓ
Medföredragande:	Petr ZAHRADNÍK

Remiss	Europeiska kommissionen, 6.2.2020
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	13.5.2020
Antagande vid plenarsessionen	10.6.2020
Plenarsession nr	552
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	220/1/8

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

I nuläget är coronaviruspandemin Europas främsta prioritering, som handlar om att hantera en osäkerhet som skulle kunna leda till en genomgripande förändring av inriktningen på och tilldelningen av EU:s budget. EESK rekommenderar starkt att nästa fleråriga budgetram ska förstärkas och att taket för budgetutgifterna tillfälligt ska till höjas till 2 %, vilket skulle sörja för nödvändiga finanspolitiska medel och skulle kunna stödja utfärdandet av gemenskapsobligationer som ett led i en kraftfull återhämtningsplan.

1.2

Kommittén välkomnar att Eurogruppen (1) nyligen enades om att tillhandahålla 540 miljarder euro i stöd till arbetstagare, företag och medlemsstater och samtidigt öppnade för ökad flexibilitet i EU:s regler om budgetpakten.

1.3

Europeiska rådet bör nå en överenskommelse om återhämtningsfonden (2) och den fleråriga budgetramen före sommaruppehållet, i enlighet med kommissionens förslag av den 27 maj, för att bana väg för Europas ekonomiska återhämtning samt stärka de gröna och digitala omställningarna i den europeiska gröna given.

1.4

Kommittén lovordar också de snabba och samordnade solidaritetsåtgärderna från alla berörda EU-institutioner (3).

1.5

Coronavirusutbrottet kommer att få en djup och negativ inverkan på uppnåendet av målen för hållbar utveckling och målen i den europeiska gröna given. EESK insisterar därför på att detta akuta hot måste bemötas snarast möjligt så att vi utan onödigt dröjsmål kan fokusera våra återhämtningsinsatser på målen för hållbar utveckling och den gröna given.

1.6

Utöver de tillfälliga solidaritetsåtgärderna efterlyser EESK ett återställande av Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen (EISF) samt ett omedelbart genomförande av budgetinstrumentet för konvergens och konkurrenskraft (Bicc), med ett ökat anslag i den fleråriga budgetramen 2021–2027.

1.7

Det behövs en ny grön och social pakt för att föra samman medborgarna i all deras mångfald, med de nationella, regionala och lokala myndigheterna, arbetsmarknadens parter, det organiserade civila samhället och näringslivet i nära samarbete med EU:s institutioner och rådgivande organ.

1.8

Investeringsplanen för ett hållbart Europa är den första övergripande politiska åtgärden för att uppnå mycket ambitiösa mål om koldioxidneutralitet senast 2050 i linje med EU:s gröna giv.

1.9

EESK välkomnar den gröna givens ambitioner, men beklagar bristen på konsekvens med dess budgetanslag i den kommande fleråriga budgetramen, vilket ligger långt under de 1,3 % av medlemsstaternas BNI som Europaparlamentet och EESK begärt för att se till att varje specifik åtgärd kan nå sin fulla räckvidd utan att andra får stryka på foten.

1.10

EESK uttrycker också sina tvivel beträffande ändamålsenligheten i att integrera klimatåtgärder i alla EU-program, och uppmanar medlemsstaterna att involvera det civila samhällets organisationer i arbetet med att driva på för klimatsäkrade EU-utgifter. Miljö- och medborgarrättsgrupper kan bland annat delta i viktiga åtgärder inom ramen för de nationella energi- och klimatplanerna och de nationella reformprogrammen.

1.11

EESK välkomnar mekanismen för en rättvis omställning, men beklagar att budgetanslagen för Fonden för en rättvis omställning är uppenbart otillräckliga (7,5 miljarder euro för att uppnå finansiering på 100 miljarder euro). Detta måste kompenseras med överföringar från Eruf/ESF+ och medlemsstaternas medfinansiering, liksom vad som man hoppas kommer att bli stora privata investeringar och lånefaciliteten för offentlig sektor tillsammans med EIB.

1.12

För framgång här krävs allianser (FN:s mål för hållbar utveckling nr 17 partnerskap för målen) mellan den privata och den offentliga sektorn när det gäller finansiering och delat ansvar, vilket marknadsuppgången för gröna obligationer visat.

1.13

EESK stöder helhetsstrategin och välkomnar helhjärtat incitamenten för offentliga och privata investeringar samt offentlig och privat finansiering, särskilt för miljöanpassad offentlig upphandling och det förväntade stödet genom mer flexibla regler för statligt stöd.

1.14

EESK stöder också förbättringen av EU:s finanspolitiska styrning med tanke på hållbarhetsriskerna, med lärdomar från granskningen av bästa praxis för grön budgetering och finanspolitiska planer. Dessutom behövs en lämplig skattebehandling av gräsrotsfinansiärer och givare för att komplettera stimulanspolitiken.

1.15

EU:s ekonomiska och monetära union (reform av ESM-fördraget, hand i hand med Bicc och det europeiska insättningsgarantisystemet) måste också fullbordas för att en effektiv och integrerad kapitalmarknadsunion och bankunion som omfattar alla medlemsstater och är inriktad på ytterligare harmonisering ska kunna utvecklas.

1.16

EESK efterlyser en förbättrad europeisk planeringstermin kopplad till den gröna given genom att målen för hållbar utveckling sätts i centrum för EU:s beslutsfattande, liksom en mer heltäckande EU-taxonomi som omfattar den sociala dimensionen.

1.17

EESK anser att både den offentliga och den privata sektorn bör använda samma standarder, inte bara när det gäller taxonomin utan även när det gäller redovisning av icke-finansiell information. EESK välkomnar nästa översyn av direktivet om icke-finansiell rapportering, som måste vara tillräckligt djupgående för att uppmuntra företagen att inse sin verkliga inverkan. Detta bör kopplas till genomförandet av standardiserade miljöklausuler och sociala klausuler i samband med offentlig upphandling.

1.18

EESK efterlyser en fördjupad och förbättrad användning av offentliga statistikkällor, genom att stärka Eurostats och de offentliga registrens roll så att de kan tillhandahålla tillförlitliga uppgifter om resultat ”ur ett hållbarhetsperspektiv”.

1.19

EESK understryker vikten av att ge alla potentiella användare korrekt och lättillgänglig information för att ytterligare underlätta skräddarsytt rådgivningsstöd och tekniskt bistånd. Ingen bör lämnas på efterkälken!

1.20

Rätt kompetens för gröna jobb är en förutsättning för den faktiska omställningen till en grönare och rättvis ekonomi. EESK förespråkar tydliga strategier för kompetensprognoser och yrkesutbildning med tillhörande färdplaner för att se till att arbetskraften kan och kommer att kunna möta de framtida behoven inom alla sektorer.

1.21

EESK föreslår att EU:s medlemsstater ska förbättra programmen för finansiell utbildning genom att inkludera hållbar finansiering, och uppmuntra offentliga förvaltningar på alla nivåer att införa skatteincitament för företag och individer som investerar i gröna initiativ med social inverkan.

2.   Bakgrund

2.1

Investeringsplanen inom den gröna given, även känd som investeringsplanen för ett hållbart Europa, utgör det första konkreta politiska svaret för att tillgodose mycket ambitiösa mål om koldioxidneutralitet i enlighet med den europeiska gröna given. Som sådan utgör den investeringspelaren i den europeiska gröna given, med ett förväntat kompletterande investeringsanslag på 260 miljarder euro per år fram till 2030, omkring 1,5 % av BNP 2018 i form av extra årliga investeringar enbart i energi- och transportsystemet och tillhörande infrastruktur mellan 2020 och 2030.

2.2

För att detta koncept ska bli framgångsrikt är det ytterst viktigt att källor till privat kapital inbegrips i det. Detta koncept utgör nämligen ett nytt slags socialt kontrakt mellan den privata och den offentliga sektorn för att finansiera projekt av högsta vikt som gynnar allmänintresset.

2.3

I den fleråriga budgetramen 2021–2027 fastställs ett övergripande mål på 25 % för integrering av klimatåtgärder i alla EU-program. Man får inte förlora fart när man rör sig mot ett verkligt och djupgående genomförande av den europeiska gröna given, som måste ta itu med denna enorma utmaning för planeten med politisk ambition och en hög nivå av teknisk effektivitet. Den europeiska gröna given kan förstås som ryggraden i det framtida ekonomiska paradigmet i EU, och kan bli startskottet för en grundläggande förändring och bli en vändpunkt. Den skulle kunna bli en symbol för gemensamt europeiskt mervärde och EU:s globala ledarskap.

2.4

Finansiella resurser och lämpliga instrument måste sättas samman och samordnas med medlemsstaterna, deras regioner och deras städer, och även omfatta den internationella miljön. I detta syfte omfattar färdplanen för den gröna given nyckelåtgärder för klimat, energi, mobilitet, en industristrategi för en ren och cirkulär ekonomi, jordbrukspolitik, biologisk mångfald och digitalisering, med integrering av hållbarhet genom en investeringsplan inom den gröna given och en förnyad strategi för hållbar finansiering. Detta är en grundläggande del av mekanismen, som syftar till att mobilisera en biljon euro i privata och offentliga hållbara investeringar fram till 2030 och även beakta de efterföljande sociala konsekvenserna.

2.5

Mekanismen för en rättvis omställning, som omfattar en fond för en rättvis omställning (4) som tillkommer utöver kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram, har som mål att mobilisera 100 miljarder euro i investeringar under perioden 2021–2027. Den bör bidra till att mildra de socioekonomiska, arbetsrelaterade och miljömässiga konsekvenserna av omställningen till klimatneutralitet i unionen på regional nivå.

2.6

Med sikte på EU:s omställning till klimatneutralitet kommer också innovations- och moderniseringsfonderna att finansieras genom en del av intäkterna från utsläppsrätter (minst 25 miljarder euro under det kommande tio åren). Moderniseringsfonden kommer dock endast att omfatta tio medlemsstater.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Europa genomgår för närvarande en hälsokris och en ekonomisk kris till följd av coronaviruspandemin. Båda kriser måste hanteras på ett samordnat sätt av alla EU-institutioner under den tid som krävs.

3.2

EESK välkomnar de betydande resurser som ställts till förfogande för att hantera hälsokrisen och den ekonomiska krisen och som hjälper medlemsstaterna att stärka resurser avsedda för investeringar, garantera företagens likviditet (5), bevara arbetstillfällen och skydda arbetslösa. Dessa relevanta åtgärder bör följas av ett godkännande av det europeiska systemet för arbetslöshetsåterförsäkring.

3.3

De 20 miljoner företagen i Europa är avgörande för framgång på detta område, men de mobiliserade investeringarnas omfattning måste stå i proportion till utmaningarnas omfattning. Det är i detta avseende oerhört viktigt att medlemsstaterna och EU:s institutioner är redo att överbrygga sina motsättningar.

3.4

Under tiden bör EU-finansieringen struktureras så att dubbelarbete och överlappning undviks, för att avspegla kommissionens förslag (6).

3.5

EESK betvivlar att kommissionens förslag om den fleråriga budgetramen 2021–2027 verkligen har kapacitet att tillgodose behoven i investeringsplanen inom den gröna given. Efter att ha konstaterat att ”ytterligare investeringar” på 2,6 biljoner euro behövs fram till 2030, är de 1 biljon euro som eftersträvas i planen långt ifrån att uppnå detta mål. Den bristande exaktheten beträffande vissa av de planerade mekanismerna och programmen gör det svårt att känna till dess verkliga omfattning.

3.6

EESK rekommenderar att mer detaljerade uppgifter lämnas om den finansiella ramen för investeringsplanen för ett hållbart Europa. Till exempel är alla de tre huvudpelarna i mekanismen för en rättvis omställning beroende av mycket ambitiösa krav, nämligen själva Fonden för en rättvis omställning samt den förväntade hävstångseffekten för det EIB-baserade instrumentet för den offentliga sektorn.

3.7

EESK efterlyser en mer ingående beskrivning av det särskilda arrangemang beträffande den gröna given som föreslås för InvestEU-programmet.

3.8

EESK uppskattar stort skapandet av ytterligare förutsättningar och förenkling för mer robusta privata investeringar, särskilt för gröna obligationer. Empiriska analyser visar tydligt att obligationerna de senaste åren verkligen har blivit grönare. Användningen av gröna obligationer stärker emittentens anseende (medvetenhet om klimatfrågor och ett engagemang för hållbarhet). Gröna obligationer har blivit populära bland många olika investerare – både inhemska och internationella samt ESG-investerare (miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning). Dessutom visar stora investeringsbanker ett intresse för ökade emissioner av gröna obligationer och bidrar på detta sätt till att bredda det gröna tänkesättet.

3.9

EESK välkomnar en flexibel uppsättning regler för statligt stöd beträffande investeringar på grund av deras bidrag till uppnåendet av målen för den gröna given, och förespråkar att de små och medelstora företagen ska ges större utrymme att kunna ställa om sig till cirkulära företag. Under återhämtningen efter coronaviruskrisen bör EU också överväga att införa ett tillfälligt verktyg i form av en ”social och grön gyllene regel”, enligt vilken investeringar som är direkt inriktade på att begränsa effekterna av klimatförändringarna och minska de sociala orättvisorna och fattigdomen (som man till stor del ännu inte har tagit itu med sedan finanskrisen) undantas från de finanspolitiska reglerna. Detta skulle stimulera välbehövliga investeringar under den ekonomiska återhämtningen efter covid-19 och samtidigt bidra till att ta itu med både klimatförändringarnas effekter och den sociala sammanhållningen i EU.

3.10

Kommissionens åtagande att eftersträva grön finansiering och gröna investeringar och samtidigt säkerställa en rättvis omställning för de sektorer och regioner som påverkas bör göra att alla typer av företag kan dra nytta av den, och bör uppmuntras och användas som en möjlighet för de lokala myndigheterna att delta i lokalsamhällesinitiativ såsom kooperativ för förnybar energi.

3.11

Miljöambitionen i färdplanen för den europeiska gröna given att få EU:s tredje partner att agera genom att se till att åtgärderna är jämförbara bör ta formen av en koalition av länder för klimatet som, i enlighet med rekommendationerna från Nobelpristagarna Tirole (2017) och Nordhaus (2018), klassificerar länder efter de växthusgaser som de släpper ut, i syfte att få Världshandelsorganisationen (WTO) att förorda en koldioxidtull. En mekanism för lägstapris för koldioxid skulle kunna införas, antingen genom EU:s system för handel med utsläppsrätter eller genom energiskattedirektivet, som kommer att ses över inom ramen för den europeiska gröna given.

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Säkerställa budgeteffektiviteten

4.1.1

I anslutning till kampen mot covid-19-pandemin uppskattar EESK alla föreslagna åtgärder för att tillhanda likviditetsstöd till sektorer och företag genom EIB:s garantiinstrument, vilket också skulle kunna främja dess omvandling till EU:s klimatbank.

4.1.2

En av de viktigaste lärdomarna från den extraordinära mänskliga och ekonomiska kris som orsakats av coronaviruspandemin är att det behövs en förstärkt europeisk investeringsstabiliseringsfunktion (EISF) som kan reagera på varje lands specifika utmaningar med tillräckliga offentliga investeringar. Det behövs också åtgärder för att hjälpa medlemsstaterna att förbättra användningen av sina skattesystem och offentliga politiska incitament (7) för att blåsa nytt liv i sina ekonomier.

4.1.3

EESK påpekar också att den planerade reformen av fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen bör gå hand i hand med Bicc och det europeiska insättningsgarantisystemet. Betydande insatser har redan gjorts i fråga om riskminskning i banksektorn (minskning av nödlidande lån, höjning av minimikraven för kapitalbas och kvalificerade skulder, insolvensordning osv.).

4.1.4

EESK ställer sig helhjärtat bakom Europeiska investeringsbankens (EIB) roll som unionens klimatbank och håller med om vikten av samarbete med andra finansinstitut. Enligt proportionalitetsprincipen är det nödvändigt att säkerställa tillräcklig likviditet för alla potentiella banker som skulle kunna delta i transaktioner som rör den gröna given.

4.2   Optimera resultaten av de planerade instrumenten och verktygen för att omfokusera den europeiska planeringsterminen genom att sätta målen för hållbar utveckling i centrum för EU:s beslutsfattande och åtgärder

4.2.1

Det finns ett behov av en sund och mer ambitiös taxonomi för hållbar verksamhet, som omfattar sociala aspekter och skapar av synergier och konfluens med FN:s framsteg genom en ordentlig integrering av målen för hållbar utveckling i den europeiska planeringsterminen. Beslut om hur EU:s återhämtningsfonder ska användas bör vägledas av en EU-omfattande taxonomi för grön finansiering, som har till syfte att belöna investeringar i ren teknik.

4.2.2

EESK efterlyser en fördjupad och förbättrad användning av offentliga statistikkällor, genom att stärka Eurostats roll när det gäller att tillhandahålla tillförlitliga uppgifter om resultat ”ur ett hållbarhetsperspektiv”. Kopplingen till FN:s resultatindikatorer för målen för hållbar utveckling och EIB:s bestämmelser bör stärkas.

4.2.3

Det behövs tekniska lösningar för att uppnå ”granularitet” hos data av olika härkomst (upp till geospatial lokalisering) och för att utveckla jämförbarheten mellan länder. Samtidigt skulle en översyn av direktivet om icke-finansiell information (2014/95/EU) kunna bidra till redovisning av standardiserad information av god kvalitet som är mer komplett, relevant och jämförbar tack vare en harmoniserad metod (8), med beaktande av rekommendationerna från arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella informationskrav (TCFD).

4.2.3.1

Redovisningen av icke-finansiell information bör vara öppen för små och medelstora företag genom att man ger tekniskt bistånd till insamling av lättillgängliga viktiga uppgifter (som underlag till nyckeltal för verksamheten (9)).

4.2.4

En dynamisk taxonomi för hållbar verksamhet: marknadsmetoder som åtföljer starka effektindikatorer bör värderas och integreras. EESK betonar vikten av marknadstest när lämpliga projekt väljs ut (10).

4.2.4.1

EESK understryker att det är absolut nödvändigt att använda sig av mer precisa metoder när sådana finns, i syfte att utveckla värderingssystem på grundval av tillförlitlig information från företagen för att uppfylla alla finansiella produktstandarder (märkningar, gröna obligationer och riktmärken för hållbarhet) som tagits fram i handlingsplanen för hållbar finansiering.

4.2.4.2

Det behövs återkoppling om processen med att se över effektberäkningarna av olika arbetsgrupper inom FN (i synnerhet med avseende på koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter, en viktig aspekt för tillförlitliga hållbara riktmärken).

4.2.5

EESK välkomnar den konsekvensbedömda planen för att höja EU:s mål för minskade växthusgasutsläpp för 2030, som ska offentliggöras senast sommaren 2020, med en analys av investeringsbehoven. EESK uppmanar också till att man specificerar effekterna beträffande framstegen i genomförandet av FN:s Agenda 2030 och den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

4.2.6

Revisionsinstitutioner och andra offentliga tillsynsorgan, såsom Europeiska revisionsrätten, bör också spela en kompletterande roll när det handlar om att övervaka de sociala konsekvenserna av de ovannämnda minskningsmålen.

4.2.7

Kommittén vill framhålla potentialen hos stordata och artificiell intelligens när det gäller att anpassa investerarnas preferenser till ändamålet för investeringarna. Maskininlärningslösningar bör också analyseras för att styra om investeringsflöden till specifika sektorer eller verksamheter som omfattar ESG-principer (miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning).

4.3   Tekniskt bistånd

4.3.1

Den tidigare kapacitetsuppbyggnaden av kommissionen och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning är en god grund för att skapa en katalog av hållbara projekt, men mer robusta metoder som möjliggör en verklig omorientering av de finansiella flödena till den gröna ekonomin måste tillämpas.

4.3.2

EESK ställer sig bakom tillhandahållandet av en gemensam kontaktpunkt för att underlätta tillgången till finansiering via både offentliga och privata projektansvariga och finansiella mellanhänder. När det gäller små och medelstora företag stöder EESK ett strukturellt samarbete med deras representativa organisationer.

4.4   Finansiell utbildning (hand i hand med tekniskt bistånd)

4.4.1

För medborgarna, med början i förskolan: EU-medborgarna är i allt högre grad intresserade av att deras besparingar och investeringar ska hänga samman med sociala och miljömässiga mål. Finansiella kunskaper (en djupare förståelse av hur finansmarknaderna fungerar) kan vara till hjälp för att ge medborgarna egenmakt och ge dem en ordentlig koppling till frågor som rör hållbar finansiering, bland annat att fastställa den lämpliga rollen för finansiering i samhället.

4.4.2

Detta är relevant för alla tekniska organ som deltar i processen för den gröna given och de berörda organisationerna i det civila samhället.

4.5   Kompetensens hållbarhet för företagen

4.5.1

EESK understryker att antagandet och spridningen av ren teknik kräver kompetens inom tillämpning, anpassning och underhåll av teknik. Kompetens är också avgörande för ekonomier och företag, arbetstagare och företagare, för att snabbt kunna anpassa sig till förändringar som följer av miljöpolitik eller klimatförändringar. Rätt kompetens för gröna jobb är en förutsättning för den faktiska omställningen till en grönare ekonomi.

4.5.2

EESK påpekar att ett viktigt mål för anpassningen till föränderliga arbetstillfällen och yrkeskrav är att arbetstagarna ska hållas ajour med den nya kompetens som behövs i den gröna ekonomin. Det bör finnas en tydlig strategi för kompetensprognoser och en kompetensfärdplan för att se till att arbetskraften kan och kommer att kunna möta industrins framtida behov, och investeringar i utbildning och en stärkt kultur av livslångt lärande bör därför utgöra grunden för en regional rättvis omställning.

4.6   Socialt ansvarsfull offentlig upphandling

4.6.1

Socialt ansvarsfull offentlig upphandling utgör grunden för förvaltningarnas ekologiska omställning och kampen mot korruption, inbegripet främjande av ansvarsfulla metoder via tjänsteleverantörer.

4.6.2

EESK stöder obligatoriska gröna minimikriterier eller mål för offentlig upphandling i sektorsspecifika initiativ, EU-finansiering eller produktspecifik lagstiftning med hjälp av miljöindikatorer mot bakgrund av framstegen med EU-taxonomin. I detta avseende behövs mer holistiska, transparenta och enhetliga miljömärknings- och informationssystem (ELIS) som visar att strikta hållbarhetsmål uppfylls.

4.7   Mekanismen för en rättvis omställning

4.7.1

EESK välkomnar mekanismen för en rättvis omställning, som har stor potential att underlätta den gröna omställningen i vissa sektorer och regioner. Kommittén noterar att mekanismen inte får begränsas till att finansiera processer för utfasning av fossila bränslen och bör genomföras parallellt med de tillfälliga stabiliseringsmekanismerna, till förmån för andra sektorer och regioner som befinner sig i en ogynnsam ekonomisk situation och behöver strukturreformer.

4.7.2

Mekanismen för en rättvis omställning utgör en välavvägd kombination av bidrag och finansiella instrument, mellan program som förvaltas på central eller delad grund, mellan olika typer av finansieringskällor samt befogenheter och ansvar på flera nivåer (unionsnivå, nationell nivå, regional nivå och kommunal nivå). Denna nyskapande mix kommer därför att kräva en ny nivå av styrning och förvaltning.

4.7.3

Mekanismen för en rättvis omställning bör skapa nya arbetstillfällen av god kvalitet i de berörda regionerna. EESK påpekar att ILO redan har fastställt att kompetensunderskott är en betydande flaskhals inom flera sektorer, såsom förnybar energi, energi- och resurseffektivitet, energirenovering av byggnader, byggande av nollenergibyggnader, miljötjänster och tillverkning.

4.7.4

EESK efterlyser en stark samstämmighet mellan den planerade handlingsplanen för den sociala ekonomin under 2021 och investeringsplanen inom den gröna given för att inbegripa investeringar i den sociala ekonomin i genomförandet av mekanismen för en rättvis omställning.

4.7.5

I mekanismen för en rättvis omställning måste man också beakta de tidigare insatser för att fasa ut fossila bränslen som varje land och dess regioner gjort sedan 1990 (11), så att de också kan få tillgång till medel och inte straffas för att ha utfört detta arbete tidigare. I detta syfte bör Eurostat förbättra offentliggörandet av sina regionala konvergens- och divergensindikatorer (inklusive befolkningsförlust och åldrande) så att dessa områden också kan gynnas.

4.8   En global insats genom internationellt samarbete

4.8.1

EESK välkomnar den nyligen inrättade internationella plattformen för hållbar finansiering (12), som ökar det privata kapitalet till miljömässigt hållbar finansiering på global nivå. Detta forum bör också användas för att stimulera det internationella antagandet av systemet för handel med utsläppsrätter.

4.8.2

EESK noterar även att miljö- och klimatinvesteringar för att stödja åtgärder utanför EU behövs, särskilt inom ramen för strategin för Afrika.

4.8.3

Inom ramen för de globala åtgärderna för att bekämpa coronaviruset ger EESK sitt starka stöd till det världsomfattande givarmaraton som anordnas som en global insats för att samla in medel för diagnostik, behandling och vaccin i samband med coronaviruset.

---

(1)  https://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2020/04/09/report-on-the-comprehensive-economic-policy-response-to-the-covid-19-pandemic

(2)  NextGenerationEU på 750 miljarder euro.

(3)  I synnerhet Europeiska kommissionens förslag om att optimera användningen av den nuvarande budgeten på ett heltäckande, tillgängligt och flexibelt sätt, närmare bestämt genom EU:s solidaritetsfond, investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset (paketen I & II) och återaktiveringen av instrumentet för krisstöd (ESI), tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE), Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead); Europeiska centralbankens stödprogram föranlett av pandemin (PEPP), som utvidgar godtagbara tillgångar och lättar på bankgarantier; tillsynsmyndigheternas uppgift att snabbt behandla de lagstadgade finansiella kraven; Europeiska investeringsbankens (EIB) initiativ för att skapa en Europaomfattande garantifond med inriktning på små och medelstora företag; krishanteringsinitiativet från Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).

(4)  COM(2020) 22 final

(5)  Justeringar i tillsynsreglerna för banker för att maximera kreditinstitutens kapacitet att bevilja krediter och absorbera förluster samtidigt som deras fortsatta motståndskraft säkerställs.

(6)  EESK:s yttrande av den 19 september 2018”Den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020” (EUT C 440, 6.12.2018, s. 106).

(7)  För att hantera positiva externa effekter.

(8)  EESK:s yttrande av den 17 oktober 2018 om kommissionens meddelande ”Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt” (EUT C 62, 15.2.2019, s. 73).

(9)  Även kallade KPI (key performance indicators).

(10)  EESK:s yttrande av den 17 oktober 2018”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet” (EUT C 62, 15.2.2019, s. 131).

(11)  Regioner som påverkades av nedläggningen av gruvdriften enligt rådets beslut 2010/787/EU.

(12)  Den internationella plattformen för hållbar finansiering lanserades den 18 oktober 2019 av offentliga myndigheter från Argentina, Kanada, Chile, Kina, Indien, Kenya, Marocko och EU, som står för nästan hälften av världens växthusgasutsläpp.