MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för räkenskapsåret 2018

(2019/C 327/01)

INNEHÅLL

FÖRORD

EUROPEISKA UNIONENS POLITISKA OCH FINANSIELLA REGELVERK, STYRELSEFORMER OCH REDOVISNINGSSKYLDIGHET

NOT TILL DEN KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN

SAMMANDRAG AV RÄKENSKAPSÅRET 2018

KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING OCH FÖRKLARANDE NOTER

BALANSRÄKNING

RESULTATRÄKNING

KASSAFLÖDESANALYS

ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

ÅRSREDOVISNINGEN: DISKUSSION OCH ANALYS

RAPPORTERING OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN OCH FÖRKLARANDE NOTER

104

ORDLISTA

159

FÖRTECKNING ÖVER FÖRKORTNINGAR

163

FÖRORD

Jag har nöjet att lägga fram Europeiska unionens årsredovisning för 2018. Räkenskaperna ger en fullständig översikt över förra årets EU-finanser och genomförandet av EU-budgeten, inklusive information om eventualförpliktelser, finansiella åtaganden och andra skyldigheter som åligger unionen. Räkenskaperna återspeglar den fleråriga karaktären på unionens verksamhet och innehåller förklaringar till nyckeltalen och deras utveckling. Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning ingår som en del i kommissionens integrerade finansiella redovisningspaket och utgör en väsentlig del av vårt högt utvecklade system avseende finansiell redovisningsskyldighet.

EU-budgeten gör, trots sin relativt ringa storlek, en stor skillnad för miljoner europeiska medborgare. Den kompletterar nationella budgetar och stödjer politiska prioriteringar där den har verkligt mervärde och där den ger mest effektivt resultat.

2018 var den nuvarande fleråriga budgetramens femte år. Alla finansieringsprogram är fullt ut operativa. Genomförandet av EU-budgeten uppgick totalt till 173,1 miljarder euro i åtagandebemyndiganden och 156,7 miljarder euro i betalningsbemyndiganden. Under året fortsatte vi att genom EU-budgeten hantera utmaningarna till följd av det komplexa geopolitiska klimatet och samtidigt garantera strategiska investeringar och en hållbar tillväxt i Europa.

Nästan hälften av medlen var avsedda att stimulera tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft Finansiering gavs för forskning och innovation inom Horisont 2020, för små och medelstora företag genom programmet Cosme eller för utbildning genom Erasmus+. Europeiska fonden för strategiska investeringar, Fonden för ett sammanlänkat Europa och de europeiska struktur- och investeringsfonderna uppfyllde också en viktig uppgift. Jag vill uppmuntra er till att upptäcka bakgrunden bakom många av EU:s investeringar på InvestEU-portalen (https://europa.eu/investeu).

EU-budgeten gav också starkt stöd på andra prioriterade områden, såsom EU:s övergripande strategi för migrationspolitiken, säkerhetsunionen och EU:s yttre åtgärder. Det gav unionen möjlighet att spela en stark roll utanför dess gränser under en turbulent period i Europas grannländer och bidrog till att uppnå övergripande mål relaterade till klimatförändringar och biologisk mångfald. Under 2018 uppgick det belopp som anslagits till integrering av klimatåtgärder till mer än 32 miljarder euro, vilket är 20 % av den totala budgeten.

Slutligen gavs fortsatt stöd för att främja bevarandet av Europas naturresurser genom den gemensamma jordbrukspolitiken och fiskeripolitiken och insatser inom klimat- och miljöområdet genom Lifeprogrammet.

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning utarbetas i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn. För att upprätthålla dessa standarder förbättrar kommissionen ständigt sina regler och förfaranden, organisationsstruktur och flexibilitet. Konsekvent och effektiv rapportering ökar redovisningsskyldigheten i samband med EU:s utgifter, och inte bara för att uppfylla rättsliga skyldigheter. Den bidrar till att engagera medborgarna och andra berörda parter, samt upprätthålla deras tillit och förtroende för Europeiska unionen.

Günther H. OETTINGER

Kommissionsledamot med ansvar för budget och personal

EUROPEISKA UNIONENS POLITISKA OCH FINANSIELLA REGELVERK, STYRELSEFORMER OCH REDOVISNINGSSKYLDIGHET

Europeiska unionen (EU) är en union inom vilken medlemsstaterna tilldelas befogenheter för att deras gemensamma mål ska kunna uppnås. Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

1. POLITISKT OCH FINANSIELLT REGELVERK

EU-fördragen

De övergripande målen och principerna som ska vägleda unionen och EU-institutionerna definieras i fördragen. Unionen och EU-institutionerna kan bara agera inom gränserna för de befogenheter de tilldelats i fördragen för att nå de mål som fastställs där och detta måste ske i enlighet med principerna (1) om subsidiaritet och proportionalitet. För att kunna uppnå sina mål och genomföra sin politik ser unionen till att ha nödvändiga finansiella medel. Kommissionen ska ansvara för genomförandet av målen i samarbete med medlemsstaterna och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning.

EU strävar efter att förverkliga de mål som fastställts i fördraget med ett antal verktyg, varav ett är EU-budgeten. Andra verktyg kan, till exempel, vara att föreslå lagstiftning eller fullfölja politiska strategier.

Kommissionens politiska prioriteringar

Kommissionens politiska prioriteringar fastställs i de politiska riktlinjer som fastställs av kommissionens ordförande. Riktlinjerna fungerar som en färdplan för kommissionens åtgärder som till fullo överensstämmer och är förenlig med Europas långsiktiga tillväxtstrategi Europa 2020.

TIO PRIORITERINGAR

—	En nysatsning på jobb, tillväxt och investeringar.

—	En balanserad och progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen.

—	En sammankopplad digital inre marknad.

—	Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som bygger på ömsesidigt förtroende.

—	En resilient energiunion med en framåtblickande klimatpolitik.

—	På väg mot en ny migrationspolitik.

—	En djupare och rättvisare inre marknad med en stärkt industribas.

—	EU som en starkare global aktör.

—	En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union.

—	En union i demokratisk förändring.

Europa 2020-strategin

I Europa 2020-strategin som antogs 2010 av stats- och regeringscheferna i EU-medlemsstaterna fastställs en tioårig strategi för sysselsättning och tillväxt för EU (2). I strategin läggs tre ömsesidigt förstärkande prioriteringar fram för en smart och hållbar tillväxt för alla med EU:s fem överordnade mål.

EU-budgeten är bara ett av de verktyg som bidrar till att genomföra Europa 2020-målen. En lång rad åtgärder på nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå håller på att vidtas för att uppnå konkreta resultat relaterade till Europa 2020-strategin.

Agenda 2030 för hållbar utveckling (3)

Hållbar utveckling har länge varit en viktig del av det europeiska projektet. Unionens ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner framhålls i EU-fördragen och bör behandlas tillsammans. EU verkar för en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att framtida generationers möjlighet att tillgodose sina egna behov äventyras. EU-budgeten har en viktig uppgift vad gäller många hållbarhetsutmaningar, allt ifrån ungdomsarbetslöshet till åldrande befolkningar, klimatförändringar, miljöförstöring, hållbar energi och migration. Under den nuvarande kommissionen genomsyras tematiskt övergripande projekt, liksom politiken och initiativen inom olika sektorer, av strävan efter hållbar utveckling.

De strategier som stöds av EU-budgeten genomförs i enlighet med den fleråriga budgetramen och motsvarande sektorslagstiftning som fastställer utgiftsprogram.

Flerårig budgetram och utgiftsprogram

Den fleråriga budgetramen omsätter EU:s politiska prioriteringar till ekonomiska villkor under en period som är tillräckligt lång för att vara effektiv och för att ge en sammanhängande långsiktig vision för EU-stödmottagare och samfinansierande nationella myndigheter. I den fastställs årliga maximibelopp (så kallade tak) för alla EU:s utgifter och för de olika typerna av utgifter (rubriker). De högsta beloppen (taken) för varje rubrik utgör det totala taket för åtagandebemyndigandena. Genom ett enhälligt beslut och efter Europaparlamentets godkännande antas den fleråriga budgetramen, som upptar alla medlemsstaternas åtaganden vad gäller mål och utgiftsnivå (högsta tillåtna nivå för budgetåtaganden och betalningar).

Interinstitutionellt avtal

Den fleråriga budgetramen kompletteras med ett interinstitutionellt avtal (4) som är en politisk överenskommelse mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Syftet med det här avtalet, som antogs 2013 i enlighet med artikel 295 i EUF-fördraget, är att genomföra budgetdisciplin, förbättra det årliga budgetförfarandet och samarbetet mellan institutionerna i budgetfrågor samt säkerställa en sund ekonomisk förvaltning.

Årlig budget

Den årliga budgeten utarbetas av kommissionen och antas vanligen i mitten av december av Europaparlamentet och rådet i enlighet med förfarandet i artikel 314 i EUF-fördraget. Enligt principen om budgetbalans måste de totala intäkterna motsvara de totala kostnaderna (betalningsbemyndiganden) för ett givet räkenskapsår.

EU:s viktigaste finansieringskälla är egna medel som kompletteras av andra intäkter. Det finns tre typer av egna medel: Traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter), egna medel från mervärdesskatt och egna medel från bruttonationalinkomst (BNI). Övriga intäkter från EU:s verksamhet (som t.ex. böter vid brott mot konkurrenslagarna) utgör vanligen mindre än 10 % av de sammanlagda intäkterna. Det totala beloppet av egna medel som behövs för att finansiera budgeten avgörs av totala kostnader minus övriga intäkter. I nuvarande fleråriga budgetram får de totala egna medlen inte överstiga 1,20 % av medlemsstaternas BNI.

EU:s rörelsekostnader är fördelade på de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen och kan ta olika former, beroende på hur medlen förvaltas och betalas ut. EU-budgeten genomförs genom tre förvaltningsformer:

—	Delad förvaltning: Vid denna typ av budgetgenomförande delegeras uppgifterna till medlemsstaterna. Ungefär 75 % av kostnaderna hanteras på detta sätt, bland annat utgifterna för jordbruket och strukturåtgärder.

—	Direkt förvaltning: Budgeten genomförs direkt av kommissionens avdelningar.

—	Indirekt förvaltning: Detta avser fall där tredje parter, såsom EU:s tillsynsorgan eller internationella organisationer, tilldelas uppgifter av kommissionen i samband med genomförandet av budgeten.

Budgetförordningen

Budgetförordningen (BF) (5) som är tillämplig på den allmänna budgeten är en central rättsakt i den rättsliga strukturen för EU:s finanser som fastställer de finansiella regler som är tillämpliga på EU-budgeten.

2. STYRNING OCH REDOVISNINGSSKYLDIGHET

2.1. INSTITUTIONELL STRUKTUR

Den organisatoriska styrningen av EU består av institutioner, byråer och andra EU-organ som anges i not 9 i noterna till den konsoliderade redovisningen. Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska investeringsfonden (EIF) och Europeiska centralbanken (ECB) omfattas inte av budgetförordningen. De viktigaste institutionerna, Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd och kommissionen, är ansvariga för utarbetandet av politiken och beslutsfattandet.

Europeiska kommissionen är en unik organisation. Enligt fördraget är kommissionen ansvarig för att planera, utarbeta och föreslå lagstiftning, förvalta EU:s politik, bland annat genom att övervaka genomförandet av EU-lagstiftning, säkerställa att den efterlevs och fördela EU-medel, samt företräda EU internationellt.

Enligt fördraget (6) ska kommissionen genomföra budgeten i samarbete med medlemsstaterna. Tillsammans ska de säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna om sund ekonomisk förvaltning. Genom bestämmelser anges medlemsstaternas kontroll- och revisionsskyldigheter vid genomförandet av budgeten samt deras ansvar i samband med detta. De anger också det ansvar och de närmare särskilda reglerna för hur varje institution ska medverka när dess egna utgifter effektueras.

Kommissionen utför dessa uppgifter under ledning av kommissionskollegiet, som fastställer prioriteringar och tar det övergripande politiska ansvaret för kommissionens beslut. Ordföranden, vars roll stärktes genom Nicefördraget och Lissabonfördraget, beslutar om kommissionens interna organisation och säkerställer att den agerar konsekvent, effektivt och som ett kollegieorgan.

Kommissionens interna funktionssätt bygger på ett antal viktiga principer som grund för goda styresformer: Tydliga roller och ansvarsområden, ett starkt engagemang för resultatorienterad förvaltning och överensstämmelse med regelverket, tydliga mekanismer vad gäller redovisningsskyldighet, ett högkvalitativt regelverk för alla, öppenhet och transparens, samt högt ställda normer för etiskt beteende.

2.2. STRUKTUREN PÅ KOMMISSIONENS STYRELSEFORMER

Europeiska kommissionen har ett unikt styrsystem med en tydlig åtskillnad mellan politiska och administrativa tillsynsstrukturer och en väldefinierad ansvarsfördelning och finansiell redovisningsskyldighet (7). Ursprunget till detta system ligger i fördragen, men strukturen har utvecklats för att anpassa sig till en föränderlig värld och för att även fortsättningsvis stå i överensstämmelse med bästa praxis som fastställs i relevanta internationella standarder (8).

År 2018 antog kommissionen ett ”styrpaket” (9), som avsevärt rationaliserade och stärkte dess styrning av förvaltningen genom att använda sig av det revisionsarbete som nyligen utförts av Europeiska revisionsrätten (10) och tjänsten för internrevision.

—	Det är kommissionskollegiet som kollegialt har det politiska ansvaret för kommissionens arbete. Budgetens operativa genomförande har delegerats till generaldirektörerna och avdelningscheferna, som leder kommissionens administrativa struktur (11).

—

Kollegiet delegerar de finansiella förvaltningsuppgifterna till generaldirektörerna eller avdelningscheferna som därigenom blir delegerade utanordnare. Dessa uppgifter kan dessutom delegeras till direktörer, enhetschefer och andra, som därigenom blir vidaredelegerade utanordnare. Utanordnarna ansvarar för hela förvaltningsprocessen, från att besluta om vad som ska göras till att ansvara för att institutionens politiska mål uppfylls, samt att både operativt och budgetmässigt förvalta verksamheten.

—	Kommittén för revisionsuppföljning följer upp genomförandet av revisioner, särskilt av tjänsten för internrevision, men också på grundval av Europeiska revisionsrättens revisioner.

—

Under ledning av ordföranden samlar förvaltningens styrelse, med generalsekreteraren som ordförande, regelbundet de generaldirektörer som ansvarar för budget, personal och säkerhet samt rättstjänstens generaldirektör. De ledamöter som ansvarar för budget och administration i ordförandens kansli, tillika med kanslichefer hos kommissionsledamöter med ansvar för budget, personal och administration, är observatörer. Styrelsen tillhandahåller samordning, tillsyn, rådgivning och strategiska riktlinjer i frågor som rör förvaltningsfrågor, på områden som förvaltning av finansiella och mänskliga resurser, riskhantering, resultathantering, it-styrning, cybersäkerhet och fysisk säkerhet, verksamhetskontinuitet och informationshantering. På så sätt bidrar förvaltningens styrelse till att säkerställa att de nödvändiga strukturerna, förfarandena och den administrativa politiken finns inom kommissionen för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt uppfylla kollegiets politiska prioriteringar och de uppgifter den anförtrotts genom fördragen.

2.3. KOMMISSIONENS FINANSIELLA EKONOMIFÖRVALTNING

Inom kommissionen är rollerna och ansvarsområdena i den finansiella ekonomiförvaltningen tydligt definierade (t.ex. i budgetförordningen) och tillämpas. Detta är en decentraliserad strategi med tydliga ansvarsområden för att skapa en förvaltningskultur som uppmuntrar tjänstemännen att ta ansvar för den verksamhet som de har kontroll över och att ge dem kontroll över den verksamhet som de är ansvariga för.

Kommissionen kan också delegera genomförandet av vissa program till ett genomförandeorgan. Utgiftsbeslut kan också hanteras via, eller tillsammans med, en annan institution eller ett annat organ. En stor del av budgeten förvaltas genom ett system med delad förvaltning med medlemsstaterna, särskilt när det gäller strukturfonderna och jordbruket.

Budgetgenomförandeuppgifter anförtros också till:

—	Nationella programkontor.

—	Europeiska investeringsbanksgruppen.

—	Tredjeländer.

—	Internationella organisationer (t.ex. Världsbanken eller FN).

—	Andra enheter.

I egenskap av delegerade utanordnare ansvarar generaldirektörerna för en sund ekonomisk förvaltning av resurserna. Vid genomförandet av EU-budgeten måste de delegerade utanordnarna följa bestämmelserna i budgetförordningen och inrätta ett lämpligt regelverk för intern kontroll. De interna kontrollmålen fokuseras på:

—	Att verksamheten präglas av effektivitet, ändamålsenlighet och sparsamhet.

—	Finansiell kontroll och bedrägeribekämpning.

—	Integritet och etik.

—	Personalförvaltning.

—	Tillförlitlig rapportering.

—	Kommunikation.

—	Skydd av tillgångar och information.

Varje delegerad utanordnare kan stödja sig på en eller två högre chefer eller chefer på mellannivå som ansvarar för riskhantering och internkontroll för att utöva tillsyn och övervaka genomförandet av interna kontrollsystem. Kommissionens centrala avdelningar tillhandahåller vägledning, rådgivning och främjar bästa praxis.

Inom ramen för kommissionens strategiska planerings- och programplaneringscykel är varje utanordnare skyldig att utarbeta en årlig verksamhetsrapport om årets verksamhet och politiska resultat. I den årliga verksamhetsrapporten förklarar utanordnaren att resurser har använts på grundval av principerna om sund ekonomisk förvaltning och att denne har inrättat kontrollförfaranden som ger den nödvändiga garantin för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. På kommissionsnivå är den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU-budgeten det viktigaste instrumentet genom vilket kommissionskollegiet tar det politiska ansvaret för förvaltningen av budgeten.

Kommissionens räkenskapsförare är centralt ansvarig för förvaltningen av likvida medel, återkravsförfaranden, fastställa redovisningsregler och metoder på grundval av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn, validera redovisningssystem och utarbeta kommissionens och EU:s konsoliderade årsredovisning. Räkenskapsföraren ska också intyga att det finns rimliga garantier för att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av unionens ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde. Årsredovisningarna antas av kommissionskollegiet. Räkenskapsföraren har en fristående funktion och ett stort ansvar när det gäller finansiell rapportering inom kommissionen. Kommissionens internrevisor är också en central och fristående funktion och ger oberoende råd, yttranden och rekommendationer om kvaliteten och funktionen i systemen för intern kontroll inom kommissionen, EU:s byråer och andra självständiga organ.

2.4. RESULTATRAM

Att genomföra stabila resultatramar är väsentligt för att säkerställa en stark resultatinriktning, europeiskt mervärde och sund förvaltning av EU-program. Resultatramen för EU-budgeten är mycket specifik, starkare än i något annat land som deltar i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) enligt standardindex för resultatbudgetering. EU-budgetens resultatram rapporterar om flera olika typer och nivåer av strategiska mål, syften och riktmärken, inbegripet Europa 2020-strategin och andra politiska prioriteringar. Den måste också ta hänsyn till komplementaritet och integrering av politik och program och medlemsstaternas centrala uppgift när det gäller att genomföra EU-budgeten.

—

Mål, indikatorer och riktmärken har en mycket framträdande plats i programmens rättsliga grund och varje år rapporterar kommissionen om dem genom programförklaringar, som åtföljer budgetförslaget. I dessa ges all viktig information som är nödvändig för noggrann granskning av programmen och resultatmätning: Detta inbegriper sjuåriga finansiella åtaganden. Utgångsvärden för programresultat (utgångspunkter för politiska åtgärder). Slutmål (som ska uppnås i slutet av den fleråriga programplaneringsperioden) och etappmål.

—	För att säkerställa att medel anslås till prioriteringarna och att varje åtgärd ger bra resultat och mervärde främjar kommissionen en resultatkultur i sina generaldirektorat. Dessutom har den under de senaste åren utvecklat en strategi som främjar en bättre balans mellan efterlevnad och resultat.

—

I den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU-budgeten ges en omfattande översikt över resultat, förvaltning och skydd av EU-budgeten. I den klargörs hur EU-budgeten stödjer EU:s politiska prioriteringar, de resultat som har uppnåtts genom EU-budgeten och den roll som kommissionen spelar när det gäller att säkerställa och främja högsta standard för budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning.

—	Europeiska revisionsrätten använder sig av ett systematiskt och noggrant tillvägagångssätt för att bedöma de kvalitativa aspekterna av budgetering, inklusive resultatdimensionen, som en normal del av sina årsrapporter och särskilda rapporter.

Alla dessa delar bidrar till att försätta budgetmyndigheten i en stark ställning för att kunna ta med resultat som en viktig faktor i beslutet om nästa års budget.

2.5. FINANSIELL RAPPORTERING

Det viktigaste inslaget i EU:s finansiella rapportering är EU:s integrerade finansiella rapportering och redovisningsrapportering, som omfattar EU:s konsoliderade årsredovisning, den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för budgeten som omfattar utvärderingsrapporten i enlighet med artikel 247.1 e i budgetförordningen, den årliga internrevisionsrapporten, en långsiktig prognos för framtida in- och utflöden för de kommande fem åren och rapporten om uppföljningen av beslutet om ansvarsfrihet. Genom den integrerade finansiella rapporteringen och redovisningsrapporteringen får allmänheten varje år en helhetsbild av EU:s finansiella och operativa situation.

I EU:s konsoliderade årsredovisning ingår finansiell information om verksamheten vid EU:s institutioner, organ och byråer både vad gäller budget och periodiserad redovisning. Redovisningen inbegriper inte medlemsstaternas årsredovisningar.

EU:s konsoliderade årsredovisning innehåller två separata men sammanlänkade delar:

a)	den konsoliderade årsredovisningen, och

b)	rapporter om genomförandet av budgeten, som ger en samlad översikt över budgetgenomförandet.

Dessutom åtföljs EU:s konsoliderade årsredovisning av en diskussion och analys av årsredovisningen som innehåller en sammanfattning av betydande ändringar och tendenser i de finansiella rapporterna och förklarar betydande risker och osäkerhetsmoment som EU har stått inför och måste ta itu med i framtiden.

Rapportering och redovisningsskyldighet i kommissionen:

Integrerad finansiell rapportering och redovisningsrapportering Artikel 247 i budgetförordningen

—	Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning

—	Årlig förvaltnings- och resultatrapport för EU-budgeten (inkl. rapportering om utvärderingen av EU:s finanser)

—	Årlig internrevisionsrapport

—	En långsiktig prognos om framtida in- och utflöden under de kommande fem åren

—	Rapporten om uppföljningen av beslutet om beviljande av ansvarsfrihet

Andra rapporter

—	Kommunikationspaket i samband med talet om tillståndet i unionen

—	Allmän rapport om EU:s verksamhet

—	Årliga verksamhetsrapporter från generaldirektoraten

—	Rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

2.6. EXTERN REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

Extern revision

Europeiska revisionsrätten (nedan kallad revisionsrätten) är extern revisor för EU:s institutioner (och organ). Revisionsrättens uppdrag är att bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning, främja redovisningsskyldighet och transparens och fungera som oberoende väktare av unionsmedborgarnas finansiella intressen i EU. Revisionsrättens roll som oavhängig extern revisor för EU består i att kontrollera att EU-medlen redovisas korrekt, uppbärs och används i enlighet med tillämpliga regler och föreskrifter och ger valuta för pengarna.

Europeiska revisionsrätten utarbetar som ett led i sin verksamhet för Europaparlamentets och rådets användning följande:

(1)	En årsrapport om den verksamhet som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget, med revisionsrättens iakttagelser till årsredovisningen och de underliggande transaktionerna.

(2)

Ett yttrande som bygger på revisionsrättens granskningar och som fogas till årsrapporten i form av en revisionsförklaring om i) räkenskapernas tillförlitlighet och ii) de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet med avseende både på intäkter från skattebetalare och utbetalningar till slutliga stödmottagare.

(3)	Särskilda rapporter som omfattar specifika områden samt särskilda årsrapporter (om t.ex. Europeiska utvecklingsfonden eller EU-organ).

Beviljande av ansvarsfrihet

Vid den slutliga kontrollen av budgetcykeln beviljas ansvarsfrihet för ett givet räkenskapsår. Den utgör den politiska dimensionen av den externa kontrollen av budgetgenomförandet och är det beslut genom vilket den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten (dvs. Europaparlamentet, som agerar på rådets rekommendation) ”befriar” kommissionen (och övriga EU-organ) från deras ansvar för förvaltningen av en given budget. Beslutet grundas på en genomgång av EU:s konsoliderade årsredovisning och ett antal av kommissionens rapporter (den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU-budgeten, rapporten om uppföljningen av tidigare års ansvarsfrihet och årsrapporten till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om gjorda internrevisioner) samt Europeiska revisionsrättens årsrapport, revisionsuttalandet (revisionsförklaringen) och särskilda rapporter. I ansvarsfriheten tas också hänsyn till kommissionens skriftliga svar på frågor och andra förfrågningar om information samt höranden av kommissionsledamoten med ansvar för budget och generaldirektörerna med ansvar för de viktigaste utgiftsområdena och generalsekreteraren inför Europaparlamentets budgetkontrollutskott (CONT).

Förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet kan ge tre olika resultat, nämligen att ansvarsfrihet beviljas, att den senareläggs eller att den nekas. De slutliga betänkandena om beviljande av ansvarsfrihet innehåller även specifika förfrågningar riktade till kommissionen från både Europaparlamentet och rådet. Dessa förfrågningar är föremål för en uppföljande rapport där kommissionen beskriver de konkreta åtgärder som den redan har vidtagit eller som den planerar att vidta.

NOT TILL DEN KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2018 har utarbetats utifrån den information som lagts fram av institutioner och organ i enlighet med artikel 246.2 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget. Härmed intygar jag att den utarbetats i enlighet med avdelning XIII i denna budgetförordning och de redovisningsprinciper, regler och metoder som anges i noterna till årsredovisningen.

Räkenskapsförarna i dessa institutioner och organ har intygat räkenskapernas tillförlitlighet och lämnat alla uppgifter som är nödvändiga för att utarbeta de räkenskaper som visar Europeiska unionens tillgångar och skulder samt genomförandet av budgeten.

Härmed intygas att undertecknad, med utgångspunkt i dessa uppgifter och de kontroller som ansetts befogade för att kunna godkänna Europeiska kommissionens räkenskaper, har fått rimliga garantier för att de i allt väsentligt ger en rättvisande bild av Europeiska unionens ekonomiska ställning, resultat och kassaflöden.

Rosa ALDEA BUSQUETS

Kommissionens räkenskapsförare

den 21 juni 2019

SAMMANDRAG AV RÄKENSKAPSÅRET 2018

Genomförandet av budgeten för 2018

Den antagna budgeten för 2018 inriktades på två viktiga politiska prioriteringar för Europa bland de tio prioriteringar som ordförande Jean-Claude Juncker fastställde i början av denna kommissions mandatperiod. Den första prioriteringen var EU:s svar på de nya utmaningar som följer av det komplexa geopolitiska klimatet, från migrationshantering till skyddet av EU:s yttre gränser och säkerheten för dess medborgare. Den andra var strategiska investeringar och hållbar tillväxt, till stöd för ekonomisk sammanhållning och skapande av arbetstillfällen, i synnerhet för ungdomar. Förutom dessa två tydliga prioriteringar fortsatte EU-budgeten och andra instrument att stödja jordbrukare och landsbygdens utveckling under 2018, samt fördjupa och stärka strategiska sammanlänkningar och nätverk mellan EU-länder med genomförandet av den digitala inre marknaden och energiunionen. Kommissionen fortsätter att stödja EU:s internationella ställning som en central ekonomisk och politisk partner och som en ledande internationell källa till investeringar och humanitärt bistånd.

Genomförandet av EU-budgeten för 2018 uppgick totalt till 173,1 miljarder euro i åtagandebemyndiganden och 156,7 miljarder euro i betalningsbemyndiganden.

Nästan hälften av medlen – 87,4 miljarder euro i åtagandebemyndiganden – var avsedda att stimulera smart tillväxt för alla, sysselsättning, konkurrenskraft och sammanhållning. Detta omfattade finansiering för forskning och innovation inom Horisont 2020, utbildning inom Erasmus+, små och medelstora företag inom ramen för programmet Cosme, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som är verktyget bakom investeringsplanen för Europa och främjande av konvergens mellan medlemsstater och regioner via de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif). Dessutom uppgick EU:s budgetstöd till europeiska jordbruksföretag till 44,4 miljarder euro i utbetalningar.

Budgeten användes också för att stärka unionens yttre gränser och hantera migrations- och flyktingkrisen genom att finansiera åtgärder såsom katastrofbistånd, omplacering, gränskontroll, vidarebosättning, återvändande och integration av flyktingar och asylsökande. Slutligen fortsätter budgeten att finansiera program som stöder skyddet av grundläggande rättigheter och rättvisa samt social sammanhållning, så att våra europeiska samhällen förblir inkluderande, fria och rättvisa.

Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen

Bakgrund

I en folkomröstning den 23 juni 2016 röstade en majoritet av britterna för att Förenade kungariket skulle lämna EU. Den 29 mars 2017 meddelade Förenade kungariket formellt Europeiska rådet om sin avsikt att lämna EU och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Därmed aktiverades artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som anger förfarandet för ett medlemslands utträde ur unionen.

Förhandlingsgången

Den 19 mars 2018 offentliggjorde kommissionen ett förslag till utträdesavtal som beskrev de framsteg som gjorts i förhandlingarna. I utträdesavtalets del om den ekonomiska uppgörelsen omvandlade EU och Förenade kungariket de framsteg som uppnåtts under den första etappen av förhandlingarna till en rättsligt bindande text.

En gemensam rapport offentliggjordes den 14 november 2018 på förhandlarnivå om den fullständiga texten till utkastet till utträdesavtal och om huvuddragen av den politiska förklaringen om regelverket för de framtida förbindelserna mellan Förenade kungariket och Europeiska unionen. Samma dag offentliggjordes detta uppdaterade och överenskomna avtal om utträde enligt vilket Förenade kungariket samtyckte till att betala alla sina förpliktelser enligt den nuvarande fleråriga budgetramen och tidigare budgetplaner, som om landet fortfarande vore en medlemsstat, inbegripet dess andel av unionens skulder och eventualförpliktelser. Den brittiska regeringen godkände utkastet till utträdesavtal den 14 november och Europeiska rådet godkände det den 25 november 2018. Den 11 januari 2019 godkände rådet (artikel 50) beslutet om ingående av utträdesavtalet och överlämnade det till Europaparlamentet för godkännande. På begäran av Förenade kungariket och i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 50 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enades Europeiska rådet den 21 mars 2019 om att förlänga dagen för det brittiska utträdet fram till den 22 maj 2019, förutsatt att utträdesavtalet godkändes av underhuset senast den 29 mars 2019 och, om så inte var fallet, förlänga det till den 12 april 2019 (12). Eftersom underhuset inte godkände utträdesavtalet den 29 mars 2019 samtyckte Europeiska rådet, på Förenade kungarikets begäran den 10 april 2019, till att förlänga Förenade kungarikets utträde fram till den 31 oktober 2019 (13). Följaktligen bör utträdet ske den första dagen i månaden efter det att ratificeringsförfarandena slutförts eller den 1 november 2019, beroende på vilket som inträffar först. Förenade kungariket förblir en medlemsstat fram till den nya utträdesdagen, med oinskränkta rättigheter och skyldigheter i enlighet med artikel 50 i EU-fördraget, och Förenade kungariket har rätt att när som helst återkalla sin anmälan om utträde.

Ekonomisk uppgörelse och EU:s årsredovisning för 2018

När det gäller den ekonomiska uppgörelsen framhölls det i utkastet till utträdesavtalet, som offentliggjordes den 14 november 2018, att Förenade kungariket skulle betala alla sina förpliktelser enligt den nuvarande fleråriga budgetramen och tidigare budgetplaner som om landet fortfarande vore en medlemsstat. Närmare bestämt anges i utkastet till utträdesavtalet att Förenade kungariket till unionen särskilt ska betala för sin andel av:

—	Budgetåtagandena i EU-budgeten och budgetarna för EU:s decentraliserade byråer som var utestående den 31 december 2020 – se artikel 140 i utträdesavtalet.

—	Finansieringen av unionens skulder som uppkommit till och med den 31 december 2020, med vissa undantag – se artikel 142.

—	Unionens eventualförpliktelser som härrör från finansiella transaktioner som har beslutats eller godkänts före utträdesdagen – se artiklarna 143 och 144.

—	De betalningar som krävs för att fullgöra de av unionens eventualförpliktelser som förfaller i samband med rättsliga ärenden som rör unionens ekonomiska intressen (under förutsättning att de omständigheter som avses i dessa fall uppkom senast den 31 december 2020) – se artikel 147.

Vid tidpunkten för överföringen av dessa räkenskaper, och i avsaknad av ratificering av Förenade kungariket, är den faktiska utträdesdagen och hur utträdet görs (med eller utan avtal) ännu inte känd. Med utgångspunkt i nuvarande situation redovisas inga ekonomiska konsekvenser i EU:s konsoliderade årsredovisning för 2018.

KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING OCH FÖRKLARANDE NOTER (14)

INNEHÅLL

BALANSRÄKNING

RESULTATRÄKNING

KASSAFLÖDESANALYS

ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH EVENTUALTILLGÅNGAR

BUDGETÅTAGANDEN OCH RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN

HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

KONSOLIDERINGENS OMFATTNING

BALANSRÄKNING

miljoner euro
	Not	31.12.2018	31.12.2017
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella tillgångar	2.1	446	405
Materiella anläggningstillgångar	2.2	11 185	10 745
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	2.3	591	581
Finansiella tillgångar	2.4	65 231	59 980
Förfinansiering	2.5	26 006	25 022
Fordringar avseende transaktioner med motprestation och återkrav avseende transaktioner utan motprestation	2.6	416	611
		103 875	97 344
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Finansiella tillgångar	2.4	4 168	8 655
Förfinansiering	2.5	23 968	24 005
Fordringar avseende transaktioner med motprestation och återkrav avseende transaktioner utan motprestation	2.6	24 248	11 755
Lagerstockar	2.7	73	295
Likvida medel	2.8	18 113	24 111
		70 570	68 821
TOTALA TILLGÅNGAR		174 444	166 165
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Pensioner och övriga ersättningar till anställda	2.9	(80 456 )	(73 122 )
Avsättningar	2.10	(3 281 )	(2 880 )
Finansiella skulder	2.11	(53 289 )	(50 063 )
		(137 025 )	(126 065 )
KORTFRISTIGA SKULDER
Avsättningar	2.10	(852)	(659)
Finansiella skulder	2.11	(2 617 )	(6 850 )
Skulder till leverantörer och stödmottagare	2.12	(32 227 )	(39 048 )
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2.13	(63 186 )	(63 902 )
		(98 882 )	(110 459 )
TOTALA SKULDER		(235 907 )	(236 524 )
NETTOTILLGÅNGAR		(61 463 )	(70 359 )
Reserver	2.14	4 961	4 876
Fordringar på medlemsstaterna (*1)	2.15	(66 424 )	(75 234 )
NETTOTILLGÅNGAR		(61 463 )	(70 359 )

RESULTATRÄKNING

miljoner euro
	Not	2018	2017
INTÄKTER
Intäkter från transaktioner utan motprestation
Egna medel från BNI	3.1	105 780	78 620
Traditionella egna medel	3.2	22 767	20 520
Egna medel från mervärdesskatt	3.3	17 624	16 947
Böter	3.4	6 740	4 664
Återkrav av kostnader	3.5	2 215	1 879
Övriga	3.6	3 312	10 376
		158 438	133 006
Intäkter från transaktioner med motprestation
Finansiella intäkter	3.7	3 115	1 845
Övriga	3.8	1 379	1 332
		4 494	3 177
Totala intäkter		162 932	136 183
KOSTNADER
Genomförda av medlemsstater	3.9
Europeiska garantifonden för jordbruket		(43 527 )	(44 289 )
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och andra landsbygdsutvecklingsinstrument		(13 149 )	(11 359 )
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden		(30 230 )	(17 650 )
Europeiska socialfonden		(11 935 )	(7 353 )
Övriga		(2 826 )	(1 253 )
Genomförda av kommissionen, genomförandeorgan och förvaltningsfonder	3.10	(17 551 )	(15 738 )
Genomförda av andra EU-byråer och EU-organ	3.11	(3 396 )	(2 667 )
Genomförda av tredjeländer och internationella organisationer	3.11	(4 016 )	(4 115 )
Genomförda av andra enheter	3.11	(3 569 )	(1 478 )
Personal- och pensionskostnader	3.12	(10 929 )	(10 002 )
Ändringar i aktuariella antaganden om ersättningar till anställda	3.13	—	(3 544 )
Finansieringskostnader	3.14	(1 677 )	(1 896 )
Övriga kostnader	3.15	(6 208 )	(6 756 )
Totala kostnader		(149 014 )	(128 101 )
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET		13 918	8 082

KASSAFLÖDESANALYS

miljoner euro
	2018	2017
Ekonomiskt resultat för året	13 918	8 082
Löpande verksamhet
Amorteringar	104	99
Nedskrivning	998	888
(Återföring av) nedskrivningsförluster på finansiella investeringar	—	—
(Ökning)/minskning av lån	1 041	497
(Ökning)/minskning av förfinansiering	(947)	(3 557 )
(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och återkrav avseende transaktioner utan motprestation	(12 299 )	(745)
(Ökning)/minskning av lagerstockar	222	(130)
Ökning/(minskning) i fråga om skulder för pensioner och övriga ersättningar till anställda	7 334	5 891
Ökning/(minskning) av avsättningar	594	928
Ökning/(minskning) av finansiella skulder	(1 007 )	(438)
Ökning/(minskning) av skulder till leverantörer och stödmottagare	(6 821 )	(957)
Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	(716)	(3 678 )
Överskott från föregående års budget som inte påverkar likvida medel	(556)	(6 405 )
Omvärdering av skulder i form av ersättningar till anställda (utan påverkan på likvida medel som inte ingår i resultaträkningen)	(4 396 )	—
Övriga intäktsposter som inte påverkar likvida medel	(71)	3
Investeringsverksamhet
(Ökning)/minskning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	(1 583 )	(1 687 )
(Ökning)/minskning av investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	(9)	(53)
(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som kan säljas	(1 811 )	(3 190 )
(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	7	(22)
NETTOKASSAFLÖDE	(5 998 )	(4 474 )
Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel	(5 998 )	(4 474 )
Likvida medel vid årets början	24 111	28 585
Likvida medel vid årets slut	18 113	24 111

ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

miljoner euro
	Fordringar på medlemsstaterna ackumulerade överskott/(underskott)	Övriga reserver	Reserv verkligt värde	Nettotillgångar
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2016	(76 881 )	4 516	325	(72 040 )
Rörelser i reserven för garantifonden	(20)	20	—	—
Rörelser i verkligt värde	—	—	(2)	(2)
Övriga	(11)	62	(46)	5
Budgetutfall 2016 som krediterats medlemsstaterna	(6 405 )	—	—	(6 405 )
Ekonomiskt resultat för året	8 082	—	—	8 082
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2017	(75 234 )	4 598	278	(70 359 )
Rörelser i reserven för garantifonden	(186)	186	—	—
Rörelser i verkligt värde	—	—	(47)	(47)
Omvärdering av skulder i form av ersättningar till anställda	(4 396 )	—	—	(4 396 )
Övriga	30	(54)	—	(24)
Budgetutfall 2017 som krediterats medlemsstaterna	(556)	—	—	(556)
Ekonomiskt resultat för året	13 918	—	—	13 918
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2018	(66 424 )	4 730	231	(61 463 )

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

1. VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1. RÄTTSLIG GRUND OCH REDOVISNINGSREGLER

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (15), nedan kallad budgetförordningen.

I enlighet med artikel 80 i budgetförordningen har EU utarbetat sin årsredovisning med hjälp av reglerna om periodiserad redovisning som baseras på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS). De redovisningsprinciper som kommissionens räkenskapsförare antagit tillämpas på alla EU-organ som omfattas av den konsoliderade redovisningen, så att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaperna används på ett enhetligt sätt och för att samordna metoderna för utarbetande av årsredovisningar och konsolidering.

Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler för Europeiska unionen (EAR)

Reviderade redovisningsregler (EAR) som är i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare

Följande redovisningsregler, som kommissionens räkenskapsförare har antagit, fick tvingande verkan under innevarande år:

—

Revidering av EU:s redovisningsregel EAR 12 ”Ersättningar till anställda”: Den reviderade EAR 12 antogs av räkenskapsföraren under 2017, vilken baseras på den nya IPSAS 39 ”Ersättningar till anställda” som offentliggjordes i juli 2016. Vid den första tillämpningen av den reviderade EAR 12 påverkades inte EU:s konsoliderade redovisning i någon större grad, bortsett från redovisningen av eventuell vinst eller förlust till följd av ändringar i de aktuariella antagandena, som enligt den reviderade EAR ska redovisas direkt i nettotillgångarna, i motsats till det tidigare kravet på att redovisa dessa i resultatavräkningen.

Nya redovisningsregler som har antagits men ännu inte trätt i kraft den 31 december 2018

EU har inte tillämpat följande nya redovisningsregler, som har antagits av kommissionens räkenskapsförare, men som ännu inte trätt i kraft:

—

EU:s nya redovisningsregel EAR 20 ”Public Sector Combinations” (som är i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 eller senare): I EAR 20 som bygger på IPSAS 40 ”Public Sector Combinations”, fastställs kategoriseringen av en kombination av offentlig sektor i två olika typer beroende på om transaktionen äger rum under gemensam kontroll eller inte: i) Sammanslagning, där transaktionen baseras på enhetens redovisade värde i kombination med EU, och ii) förvärv, där transaktionen baseras på det verkliga värdet den dag då EU förvärvar enheten. Båda har olika krav på och nivåer av uppgiftsutlämning, i syfte att ge användarna av EU:s årsredovisning en bättre förståelse av dess påverkan.

Påverkan på EU:s årsredovisning under året för den ursprungliga ansökan beror på om EU under den perioden inleder en transaktion i kombination med offentlig sektor.

1.2. REDOVISNINGSPRINCIPER

En årsredovisning ska ge information om en enhets finansiella situation, resultat och kassaflöden. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal användare. För EU som offentligt organ är målet med årsredovisningen mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och visa att de medel den anförtrotts förvaltas på ett korrekt sätt. Detta dokument har utformats i enlighet med dessa mål.

De hänsynstaganden (eller redovisningsprinciper) som generellt ska följas vid utarbetandet av årsredovisningen finns fastställda i EU:s redovisningsregel 1 ”Årsredovisning” och är desamma som de som beskrivs i IPSAS 1, dvs. följande: rättvisande bild, periodisering, kontinuerlig verksamhet, konsekvent utformning, väsentlighet, aggregering, kvittning och jämförande information. Den finansiella rapporteringen ska kännetecknas av att innehålla relevanta, rättvisande (tillförlitliga), begripliga, aktuella, jämförbara och kontrollerbara uppgifter.

1.3. KONSOLIDERING

Konsolideringens omfattning

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning omfattar alla väsentliga kontrollerade enheter (dvs. EU-institutionerna, inklusive kommissionen och EU-byråerna), intresseföretag och gemensamma företag. En fullständig förteckning över konsoliderade enheter återfinns i not 9 i EU:s årsredovisning. Den omfattar nu 52 kontrollerade enheter och ett intresseföretag. Enheter som omfattas av konsolideringen, men som är oväsentliga för EU:s konsoliderade årsredovisning som helhet, behöver inte konsolideras eller redovisas enligt kapitalandelsmetoden om detta skulle leda till alltför stor tidsåtgång eller kostnad för EU. Dessa enheter betecknas som ”mindre enheter” och förtecknas var för sig i not 9. Under 2018 kategoriserades sju enheter som mindre enheter.

Kontrollerade enheter

Beslutet om huruvida en enhet ska ingå i konsolideringen eller ej beror på hur man definierar kontroll. Kontrollerade enheter är alla enheter där EU exponeras för, eller har rätt till, andelsfördelar från sitt deltagande och har möjlighet att påverka arten och storleken på dessa fördelar genom sitt inflytande över den andra enheten. Inflytandet måste kunna utövas utan dröjsmål och måste avse enhetens relevanta verksamhet. Kontrollerade enheter tas till fullo upp i konsolideringen. Konsolideringen inleds den första dagen då kontroll föreligger och upphör när någon sådan kontroll inte längre finns.

De tydligaste tecknen på att EU utövar kontroll är att enheten inrättats genom grundfördragen eller sekundärlagstiftningen, finansieras via EU-budgeten, att EU har rösträtt i styrelsen, att revision utförs av Europeiska revisionsrätten och ansvarsfrihet beviljas av Europaparlamentet. En individuell bedömning av varje enhet görs för att avgöra om ett eller alla av de ovannämnda kriterier som anges ovan är tillräckliga för att anse att kontroll föreligger.

Enligt denna hållning anses EU utöva kontroll över alla EU:s institutioner (utom Europeiska centralbanken – ECB) och organ (utom sådana som inrättats inom ramen för den tidigare andra pelaren) och dessa ingår därför i konsolideringen. Även Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling (EKSG) betraktas som en kontrollerad enhet.

Alla väsentliga transaktioner och saldon inom enheterna och mellan EU:s kontrollerade enheter har eliminerats. De orealiserade vinsterna och förlusterna på sådana transaktioner är inte väsentliga och har därför inte tagits bort.

Samarbetsarrangemang

Ett samarbetsarrangemang är en överenskommelse enligt vilken EU och en eller flera parter har gemensam kontroll. Gemensam kontroll innebär att parterna avtalat om att gemensamt utöva det bestämmande inflytandet över en verksamhet. Det förekommer bara när det krävs att de parter som delar det bestämmande inflytandet ger sitt samtycke till de relevanta verksamheterna. Samarbetsarrangemang kan antingen vara gemensamma projekt eller gemensamma företag. Om samarbetsarrangemanget organiseras genom ett separat företag och parterna i samarbetsarrangemanget har rätt till nettotillgångarna från arrangemanget, kategoriseras detta samarbetsarrangemang som ett gemensamt företag. Andelar i gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se not 1.5.4). Om parterna har rätt till tillgångarna och har förpliktelser avseende de skulder som rör arrangemanget, kategoriseras detta samarbetsarrangemang som ett gemensamt projekt. I förhållande till sina intressen i gemensamma projekt redovisar EU i sin redovisning följande: Tillgångar och skulder, intäkter och kostnader, liksom sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som innehas eller som uppkommit gemensamt.

Intresseföretag

Intresseföretagen är alla enheter där EU direkt eller indirekt har ett betydande inflytande, men ingen kontroll. EU anses ha ett betydande inflytande vid direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av rösträtten. Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se not 1.5.4).

Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna men vars medel förvaltas av kommissionen

Det gemensamma sjukförsäkringssystemet för EU:s anställda, Europeiska utvecklingsfonden och deltagargarantifonden förvaltas av kommissionen på deras vägnar. Eftersom EU inte utövar kontroll över dessa enheter ingår de inte i EU:s konsoliderade årsredovisning.

1.4. GRUND FÖR UTARBETANDET

Årsredovisningen läggs fram varje år. Räkenskapsåret börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

1.4.1. Valuta och omräkningsunderlag

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Årsredovisningen är, om inget annat anges, uppställd i miljoner euro som är EU:s funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

Transaktioner och saldon

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller på dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även växelkursvinster eller växelkursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årets utgång gällande växelkursen. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansieringsinstrument som kategoriseras som tillgångar som kan säljas tas upp i reserven för verkligt värde.

Olika omräkningsmetoder tillämpas för materiella respektive immateriella anläggningstillgångar: värdering till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i euro enligt de av Europeiska centralbankens växelkurser som gäller den 31 december.

Eurons växelkurs

Valuta	31.12.2018	31.12.2017	Valuta	31.12.2018	31.12.2017
BGN	1,9558	1,9558	PLN	4,3014	4,177
CZK	25,7240	25,5350	RON	4,6635	4,6585
DKK	7,4673	7,4449	SEK	10,2548	9,8438
GBP	0,8945	0,8872	CHF	1,1269	1,1702
HRK	7,4125	7,4400	JPY	125,8500	135,01
HUF	320,9800	310,3300	USD	1,145	1,1993

1.4.2. Användning av uppskattningar

Enligt internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (Ipsas) och allmänt vedertagna redovisningsprinciper innehåller årsredovisningar med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till skulder i form av ersättningar till anställda, avsättningar för oförutsedda utgifter, finansiella risker avseende lagerstockar och fordringar, upplupna intäkter och kostnader, eventualtillgångar och eventualförpliktelser, nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar samt belopp som redovisas i de noter som avser finansieringsinstrument. Faktiska resultat kan avvika från dessa uppskattningar. Ändringar i uppskattningarna bokförs under den period de blir kända.

1.5. BALANSRÄKNING

1.5.1. Immateriella tillgångar

Förvärvade licenser för programvara tas upp till anskaffningsvärdet minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt under den beräknade nyttjandetiden (3-11 år). Immateriella tillgångars uppskattade nyttjandeperioder beror på deras specifika ekonomiska livslängd eller rättsliga livslängd som fastställts i ett avtal. Internt utvecklade immateriella tillgångar redovisas som immateriella anläggningstillgångar när de relevanta kriterierna för EU:s redovisningsregler är uppfyllda och kostnaderna endast avser tillgångens utvecklingsfas. De redovisade kostnaderna inbegriper alla direkt hänförbara kostnader som krävs för att skapa, framställa och färdigställa tillgången för användning på det sätt företagsledningen avsett. Kostnader som hänför sig till forskningsverksamhet, utvecklingskostnader som inte får tas upp som immateriell anläggningstillgång och underhållskostnader redovisas som kostnader när de uppkommer.

1.5.2. Materiella anläggningstillgångar

Alla materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet omfattar alla kostnader som direkt kan hänföras till förvärvet, uppförandet eller överföringen av tillgången.

Efterföljande kostnader tas upp i tillgångens bokförda värde eller som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligast, om det är troligt att posten kommer att ge EU ett inflöde av framtida ekonomiska fördelar eller tjänstekapacitet och att man kan beräkna kostnaderna för posten på ett tillförlitligt sätt. Övriga kostnader för reparationer och underhåll tas upp i resultaträkningen under den redovisningsperiod då de uppkom.

Inga avskrivningar görs för mark eller konstverk, eftersom dessa tillgångar anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Inga avskrivningar görs för anläggningar under uppförande, eftersom dessa tillgångar ännu inte kan användas i verksamheten. Nedskrivningar av övriga tillgångar görs linjärt, så att kostnaden följer restvärdet under den beräknade nyttjandetiden enligt följande:

Typ av tillgång	Linjär nedskrivning
Byggnader	4 % till 10 %
Rymdtillgångar	8 % till 25 %
Installationer och utrustning	10 % till 25 %
Inventarier och fordon	0 % till 25 %
Datorhårdvara	25 % till 33 %
Övriga	10 % till 33 %

Försäljningsvinster eller -förluster räknas fram genom att intäkterna efter avdrag för försäljningskostnader jämförs med det bokförda värdet och tas upp i resultaträkningen.

Leasingavtal

Leasing av sådana materiella tillgångar där praktiskt taget alla ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet ligger hos EU, tas upp som finansiell leasing. Avtal för finansiell leasing tas upp under tillgångar i balansräkningen när leasingen inleds till det lägsta av antingen leasingobjektets verkliga värde eller nuvärdet av de lägsta leasingavgifterna. Räntedelen av leasingavgiften belastar kostnaderna över leasingavtalets löptid med en fast räntesats på det utestående saldot. Hyresavgifterna netto, efter avdrag av finansieringsavgifter, tas upp under finansiella skulder (lång- och kortfristiga). Räntedelen av finansieringskostnaderna tas upp i resultaträkningen under leasingavtalets löptid så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Tillgångar som innehas enligt finansiell leasing skrivs antingen ned under tillgångens livslängd eller leasingavtalets löptid, beroende på vilken av dem som är kortast.

Leasingförhållanden där leasegivaren behåller en väsentlig andel av de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet behandlas som löpande leasingavtal. Leasingavgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen enligt den linjära metoden under leasingavtalets löptid.

1.5.3. Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För tillgångar med obegränsad livslängd görs inga av- eller nedskrivningar och man prövar årligen om nedskrivning behövs. Tillgångar som omfattas av av- eller nedskrivningar ses över så snart händelser eller ändringar i de yttre omständigheterna ger anledning att tro att det bokförda värdet inte skulle kunna återkrävas. En nedskrivningsförlust är det belopp med vilket en tillgångs bokförda värde överstiger dess återkravsvärde (nyttjandevärde). Återkravsvärdet utgörs av det högsta värdet av endera tillgångens verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader eller nyttjandevärdet.

Immateriella och materiella anläggningstillgångars restvärden och livslängder ses över och justeras vid behov minst en gång om året. En tillgångs bokförda värde skrivs omedelbart ned till återkravsvärdet om bokföringsvärdet överstiger det uppskattade återkravsvärdet. Om de skäl som tidigare motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusterna på motsvarande sätt.

1.5.4. Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag

Investeringar som redovisas med tillämpning av kapitalandelsmetoden tas upp till anskaffningsvärde vid första redovisningstillfället, eftersom det därefter ökar eller minskar för att visa EU:s andel av investeringsobjektets överskott eller underskott efter förvärvstidpunkten. EU:s andel av investeringsobjektets överskott eller underskott tas upp i resultaträkningen, och dess andel av investeringsobjektets ändringar i det egna kapitalet tas upp i reserverna i nettotillgångar. Investeringen bokförs på balansdagen i årsredovisningen till anskaffningskostnad plus efterföljande ändringar (ytterligare bidrag, andelar i det ekonomiska resultatet och ändringar i reserven, avskrivningar och nedskrivningar samt utdelningar). Erhållna utdelningar från investeringen minskar tillgångens redovisade värde.

Om EU:s andel av förlusten i en investering som redovisats med hjälp av kapitalandelsmetoden motsvarar eller överstiger dess andel i investeringen redovisar EU inte sin andel av ytterligare förluster (ej redovisade förluster). När EU:s innehav i investeringen är nedsatt till noll görs en avsättning för ytterligare förluster och en skuld tas upp, men bara i den mån EU har åtagit sig rättsliga eller informella förpliktelser eller gjort utbetalningar för enhetens räkning.

Om det finns tecken på värdeminskning är det nödvändigt att göra en nedskrivning till det lägre återkravsvärdet. Återkravsvärdet bestäms på det sätt som beskrivs i not 1.5.3. Om det skäl som motiverat värdeförlusten inte längre föreligger, återförs värdeförlusten till det bokförda värde som skulle ha varit aktuellt om ingen värdeförlust hade tagits upp.

När EU äger 20 % eller mer av en investeringsfond försöker inte EU utöva något betydande inflytande. Därför behandlas sådana fonder som finansieringsinstrument och kategoriseras som finansiella tillgångar som kan säljas.

Intresseföretag och gemensamma företag som kategoriseras som mindre enheter redovisas inte enligt kapitalandelsmetoden. EU:s bidrag till dessa enheter redovisas som en kostnad under perioden.

1.5.5. Finansiella tillgångar

Kategorisering

Europeiska unionen kategoriserar sina finansiella tillgångar i någon av följande kategorier: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning, lån och fordringar, investeringar som hålls till dess de förfaller, och finansiella tillgångar som kan säljas. Hur finansieringsinstrument kategoriseras bestäms när de redovisas för första gången, och omprövas varje balansdag.

(i) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning

En finansiell tillgång tas upp i denna kategori om den huvudsakligen förvärvats för att säljas på kort sikt eller om den identifieras som tillhörande denna kategori av enheten. Derivat ingår också i denna kategori. Tillgångar i denna kategori kategoriseras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.

(ii) Lån och fordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat och som har fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. De uppstår när EU tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär utan avsikt att handla med fordringen eller om EU övertar den ursprunglige långivarens rättigheter efter en betalning som EU gjort enligt ett garantiavtal. Betalningar som förfaller inom 12 månader från balansdagen kategoriseras som omsättningstillgångar. Betalningar som förfaller efter 12 månader från balansdagen kategoriseras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar inbegriper tidsbunden inlåning med en ursprunglig löptid på mer än tre månader.

(iii) Investeringar som hålls till dess de förfaller

Investeringar som hålls till dess de förfaller är finansiella tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställda löptider som EU har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Under räkenskapsåret innehade EU inga investeringar i denna kategori.

(iv) Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat som antingen hänförs till denna kategori eller som inte kan hänföras till någon av de andra kategorierna. De kategoriseras antingen som omsättningstillgångar eller anläggningstillgångar, beroende på hur lång tid EU har för avsikt att inneha dem. Investeringar i enheter som varken är konsoliderade eller redovisas genom kapitalandelsmetoden och andra egetkapitalinvesteringar (t.ex. riskkapitaltransaktioner) kategoriseras också som finansiella tillgångar som kan säljas.

Första redovisningstillfälle och värdering

Köp och försäljning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning, tillgångar som hålls till förfall eller tillgångar som kan säljas redovisas på affärsdagen – dvs. den dag då EU åtar sig att köpa eller sälja tillgången. Likvida medel och lån tas upp när likvida medel deponeras hos ett finansinstitut eller utbetalas till låntagare. Finansieringsinstrument tas upp till verkligt värde vid första redovisningstillfället. För alla sådana finansiella tillgångar som inte tas upp till verkligt värde genom resultatavräkning läggs transaktionskostnader till det verkliga värdet vid första redovisningstillfället. Finansiella tillgångar som tagits upp till verkligt värde genom resultatavräkning redovisas första gången till verkligt värde och transaktionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen.

Det verkliga värdet av en finansiell tillgång vid anskaffningstillfället är vanligen transaktionspriset (det vill säga det verkliga värdet av den ersättning som erhållits), såvida inte det verkliga värdet för detta instrument framgår av en jämförelse med andra observerbara aktuella marknadstransaktioner med samma instrument eller som baseras på en värderingsteknik vars variabler endast innefattar uppgifter från observerbara marknader (i t.ex. vissa derivatkontrakt). Däremot uppskattas värdet på ett räntefritt långfristigt lån eller ett lån som beviljas med en ränta som ligger under marknadsräntan som nuvärdet av alla framtida kontantbetalningar diskonterade till rådande marknadsränta för ett likartat instrument med en likartad kreditvärdering.

Beviljade lån värderas till sitt nominella värde, vilket anses utgöra lånets verkliga värde. Motiveringen är följande:

—

”Marknadsförhållandena” för EU:s utlåning är mycket speciella och skiljer sig från kapitalmarknaden som används för emittering av kommersiella obligationer och statsobligationer. Eftersom långivarna på dessa marknader har möjlighet att välja alternativa investeringar uppdateras dessa till marknadspris. För EU finns dock inte denna möjlighet till alternativa investeringar, eftersom EU inte får investera pengar på kapitalmarknaderna. EU lånar endast upp medel för utlåning till samma ränta. Det innebär att EU inte har tillgång till någon alternativ utlåning eller några investeringsalternativ för de upplånade beloppen. Det finns inga alternativkostnader och därför inget underlag för jämförelser med marknadsräntorna. Faktum är att EU:s utlåningstransaktion i sig själv representerar marknaden. Eftersom alternativkostnaden inte är tillämplig ger marknadspriset i själva verket ingen rättvisande bild av EU:s lånetransaktioner. Det är därför inte lämpligt att fastställa det verkliga värdet på EU:s utlåning vad gäller kommersiella obligationer eller statsobligationer.

—

Eftersom det inte finns någon aktiv marknad eller liknande transaktioner för att göra jämförelser bör den ränta som EU ska använda för att ange det verkliga värdet på sina utlåningstransaktioner, genom den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM), för betalningsbalansstöd och liknande lån, vara den som debiteras.

—

För dessa lån kompenseras upp- och utlåningen, eftersom dessa är så kallade rygg-mot-rygg-lån. Den effektiva räntan för utlåningen motsvarar därför den effektiva räntan för därmed sammanhängande upplåning. De av unionens transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansieringsinstrument avyttras när rätten till kassaflöden från investeringen har upphört eller när EU överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet till en annan part.

Efterföljande värdering

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på ändringar i det verkliga värdet av ”finansieringsinstrument värderade till verkligt värde genom resultatavräkning” tas upp i resultaträkningen för den period då de uppkom.

Lån och fordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Vid utlåning av upplånade medel tillämpas samma effektiva ränta både på in- och utlåningen, eftersom det rör sig om så kallade rygg-mot-rygg-lån och skillnaderna mellan ut- och upplåningsvillkoren och beloppen inte är väsentliga. De av unionens transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

c)	Investeringar som innehas till förfall redovisas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. EU har för närvarande inga investeringar som hålls till förfall.

Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på ändringar i det verkliga värdet på finansiella tillgångar som kan säljas tas upp i reserven för verkligt värde, med undantag för valutakursdifferenser på monetära tillgångar som tas upp i resultaträkningen. Vid avyttring eller nedskrivning av sådana tillgångar som enligt kategoriseringen är finansiella tillgångar som kan säljas ska justeringarna av det ackumulerade verkliga värdet tas upp i resultaträkningen istället för i reserven för verkligt värde, där dessa justeringar tidigare förts upp. Ränta på finansiella tillgångar som kan säljas, som har räknats fram enligt effektivräntemetoden, tas upp i resultaträkningen. Utdelning på egetkapitalinstrument som kan säljas bokförs när EU:s rätt till utdelning är fastställd.

Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat marknadspris på aktiva marknader bygger på aktuell köpkurs. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv (och för onoterade värdepapper och OTC-derivat) beräknar EU det verkliga värdet genom värderingsmetoder. Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter på senare tid, hänvisningar till andra liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.

Investeringar i riskkapitalfonder, som kategoriseras som finansiella tillgångar som kan säljas, som inte har ett noterat pris på en aktiv marknad värderas till nettovärdet, vilket betraktas som en motsvarighet till det verkliga värdet.

När det verkliga värdet inte på ett tillförlitligt sätt kan beräknas för innehavet av egetkapitalinstrument utan ett noterat marknadspris på en aktiv marknad, tas investeringarna upp till anskaffningsvärde efter avdrag för värdeförlust.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva belägg för en nedskrivning till följd av en eller flera händelser som inträffat efter det att tillgången redovisades första gången och att denna förlusthändelse (eller dessa händelser) kommer att påverka den finansiella tillgångens uppskattade framtida kassaflöden som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. EU ska varje balansdag bedöma huruvida det finns objektiva belägg för att en finansiell tillgång bör skrivas ner.

(a) Tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde

Om det finns objektiva belägg som visar att det uppkommit ett nedskrivningsbehov för utlåning och fordringar eller sådana investeringar som hålls till förfall och som redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har uppkommit) diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens bokförda värde skrivs ned och förlusten tas upp i resultaträkningen. Om ett lån eller en investering som hålles till förfall har rörlig ränta är diskonteringsfaktorn för beräkning av eventuell värdeminskning den löpande effektiva räntan som anges i kontraktet. Beräkningen av nuvärdet för de uppskattade framtida kassaflödena för en sådan finansiell tillgång som används som säkerhet speglar de kassaflöden som skulle bli följden vid legalt ianspråktagande av tillgången minus kostnader för att anskaffa och sälja säkerheten, oavsett om legalt ianspråktagande av tillgången är sannolikt eller ej. Om värdeminskningen senare kan återföras och detta objektivt kan kopplas till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen togs upp, bokförs denna tidigare redovisade nedskrivning som en återförd nedskrivning i resultaträkningen.

(b) Tillgångar bokförda till verkligt värde

När det gäller egetkapitalinvesteringar som kategoriseras som att de kan säljas tar man hänsyn till om det verkliga värdet för en placering i ett sådant instrument sjunkit väsentligt under anskaffningskostnaden eller sjunker permanent (under lång tid). Om så är fallet för finansiella tillgångar som kan säljas förs den ackumulerade förlusten från reserverna och tas istället upp i resultaträkningen. Den ackumulerade förlusten beräknas som skillnaden mellan anskaffningskostnaden och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för tidigare nedskrivningsförluster av den finansiella tillgången som tidigare förts upp i resultaträkningen. Nedskrivningsförluster av egetkapitalinstrument som tagits upp i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen. Om det verkliga värdet på ett skuldinstrument som kategoriseras som en finansiell tillgång som kan säljas senare ökar, och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen redovisades i resultaträkningen, ska nedskrivningen återföras och det återförda beloppet redovisas i resultaträkningen.

1.5.6. Lagerstockar

Lagerstockarna värderas till anskaffningsvärdet eller det realiserbara nettovärdet, beroende på vilket som är lägst. Anskaffningsvärdet bygger på först-in-först-ut-principen. Kostnader för färdiga varor och pågående arbete omfattar kostnader för råvaror, direkta arbetskostnader, övriga direkta kostnader och därmed sammanhängande produktionsomkostnader (vid normalkapacitet). Det realiserbara nettovärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för kostnader för färdigställande och försäljning. Lagerstockar som hålls för kostnadsfri distribution eller distribution med nominellt påslag värderas till det lägre av anskaffningsvärdet och beräknat återanskaffningsvärde. Det beräknade återanskaffningsvärdet motsvarar den kostnad EU skulle ådra sig för att förvärva tillgången på balansdagen.

1.5.7. Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt kontrakt, beslut, överenskommelse eller grundläggande rättsakt. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som avtalet anger. Om stödmottagaren inte har några stödberättigande kostnader ska förfinansieringen återbetalas till EU. Beloppet för förfinansieringen kan minskas (helt eller delvis) beroende på vilka kostnader som godkänts som stödberättigande (och som tas upp som kostnader).

Förfinansieringen värderas, vid en efterföljande balansdag, till det belopp som redovisades första gången i balansräkningen minus stödberättigande kostnader (inklusive uppskattade belopp vid behov) som uppkommit under perioden.

Ränta på förfinansiering redovisas när den betalas ut i enlighet med bestämmelserna i det tillämpliga förfinansieringsavtalet. En beräkning av den upplupna ränteintäkten görs, på basis av de mest tillförlitliga uppgifterna, vid årets utgång och inkluderas i balansräkningen.

Övriga förskott till medlemsstaterna som härrör från återbetalning av EU för belopp som utbetalats som förskott av medlemsstaterna till sina stödmottagare (inklusive ”finansieringsinstrument med delad förvaltning”) redovisas som tillgångar under rubriken förfinansiering. Övriga förskott till medlemsstaterna värderas därefter till det belopp som redovisades första gången i balansräkningen minus en bästa uppskattning av de slutliga stödmottagarnas faktiska stödberättigande kostnader, beräknade utifrån rimliga och väl underbyggda antaganden.

EU-bidrag till Europeiska utvecklingsfondens förvaltningsfonder eller andra icke konsoliderade enheter kategoriseras också som förfinansiering, eftersom dess syfte är att ge en fixkassa till förvaltningsfonden för att ge den möjlighet att finansiera särskilda åtgärder som definieras under förvaltningsfondens mål. EU-bidragen till förvaltningsfonder värderas till det ursprungliga beloppet för EU-bidragen minus stödberättigande kostnader, inklusive uppskattade belopp vid behov, som betalats genom förvaltningsfonden under rapporteringsperioden och som tilldelats EU-bidraget i enlighet med den underliggande överenskommelsen.

1.5.8. Fordringar avseende transaktioner med motprestation och återkrav avseende transaktioner utan motprestation

Eftersom EU:s redovisningsregler kräver att transaktioner med och utan motprestation redovisas separat i räkenskaperna anses fordringar härstamma från transaktioner med motprestation och återkrav definieras som att de härrör från transaktioner utan motprestation (när EU erhåller värde från en annan enhet utan att ge ett ungefärligt direkt lika värde i utbyte, som t.ex. återkrav från medlemsstaterna relaterade till egna medel).

Fordringar avseende transaktioner med motprestation uppfyller definitionen för finansieringsinstrument och kategoriseras därmed som lån och fordringar och värderas i enlighet med detta (se not 1.5.5). Noterna som avser finansieringsinstrument och fordringar avseende transaktioner med motprestation omfattar upplupna intäkter och förutbetalda kostnader från sådana transaktioner, eftersom de är oväsentliga. En allmän nedskrivning görs, baserad på tidigare erfarenheter, för utestående betalningskrav för vilka särskild nedskrivning inte redan har gjorts.

Fordringar från transaktioner utan motprestation värderas till ursprungsbeloppet (justerat för ränta och böter) minus nedskrivningar för värdeminskning. Nedskrivning av återkrav från transaktioner utan motprestation görs när det finns objektiva belägg för att EU inte kommer att kunna återfå hela beloppet enligt de ursprungliga villkoren för återkrav avseende transaktioner utan motprestation. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens bokförda belopp och det belopp som återkrävs. Nedskrivningsbeloppet förs upp i resultaträkningen. En allmän nedskrivning görs, baserad på tidigare erfarenheter, också för utestående betalningskrav för vilka särskild nedskrivning inte redan har gjorts. Se not 1.5.14 om hantering av upplupna intäkter vid årets slut. Belopp som visas och redovisas som återkrav från transaktioner utan motprestation är inte finansieringsinstrument, eftersom de inte uppkommer genom ett kontrakt som skulle ge upphov till en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument. I noterna till årsredovisningen redovisas dock återkrav från transaktioner utan motprestation, tillsammans med fordringar från transaktioner med motprestation när detta är lämpligt.

1.5.9. Likvida medel

Likvida medel är finansieringsinstrument och innefattar kontanter, inlåning i bank som med kort varsel kan tas ut på begäran och andra kortfristiga likvida placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader.

1.5.10. Ersättningar till anställda

Redovisningsprincipen för ersättningar till anställda har uppdaterats i enlighet med kraven i den reviderade redovisningsregeln EAR 12 ”Ersättningar till anställda”, som börjar gälla den 1 januari 2018 eller senare, efter offentliggörandet av den nya IPSAS 39 (Ersättningar till anställda) i juli 2016. Den största förändringen, som härrör från revideringen av redovisningsregel 12, är att aktuariella vinster och förluster redovisas som rörelser i nettotillgångar i stället för i resultaträkningen.

Redovisningen av definierade förmånsplaner är komplicerad, eftersom aktuariella antaganden och bedömningar krävs för att beräkna förpliktelsen. Vid tillämpningen av den reviderade redovisningsregeln har EU omprövat de bedömningar som gjorts, särskilt när det gäller uppskattningen av den slutliga kostnaden för den förmån som tillkommer de anställda. Därigenom har man kunnat bekräfta att det är lämpligt att använda den uppskattade aktiva tjänsteperioden för den anställde som grund för tilldelning av ersättningar för tjänsteperioder. De ersättningar som EU:s anställda har rätt till inom ramen för en enda plan – även om de är uppdelade i två ordningar – måste behandlas på samma sätt för att ge en rättvisande bild av situationen och återspegla den ekonomiska verkligheten.

EU tillhandahåller en uppsättning ersättningar (löneförmåner och sociala förmåner) till de anställda. Av redovisningsskäl måste dessa kategoriseras som kortfristiga och som ersättningar efter avslutad anställning.

Kortfristiga ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningar till anställda är sådana förmåner som förfaller till betalning före utgången av tolv månader efter utgången av den rapporteringsperiod under vilken de anställda tillhandahöll tjänsten, såsom löner, betald semester och sjukfrånvaro, och andra kortfristiga ersättningar. Kortfristiga ersättningar till anställda redovisas som en kostnad när den relaterade tjänsten tillhandahålls. En skuld redovisas för det belopp som förväntas bli utbetalt om EU har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att betala till följd av tidigare tjänster som tillhandahållits av den anställde och förpliktelsen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Ersättningar efter avslutad anställning

EU beviljar anställda en rad ersättningar efter avslutad anställning, t.ex. pensioner, invaliditets- och efterlevandepensioner samt sjukförsäkring (se not 2.9).

EU tillhandahåller sina anställda en plan för ersättningar efter avslutad anställning som omfattar följande:

Pensionssystemet för EU-tjänstemän: De ersättningar som beviljas enligt detta teoretiskt finansierade (16) system avser såväl tjänsteålder, invaliditet och överlevnad som familjetillägg, dödsfall före pensionering för personer som arbetar eller arbetade inom EU:s institutioner, byråer och andra organ eller som är efterlevande till avlidna tjänstemän eller pensionärer. De anställda bidrar med en tredjedel av den förväntade kostnaden för dessa ersättningar från sina löner.

ii.

Gemensamma sjukförsäkringssystemet (RCAM): Inom ramen för detta system tillhandahåller EU hälso- och sjukvård för anställda i Europeiska kommissionen, institutioner, byråer och andra EU-organ genom ersättning för sjukvårdskostnader. Ersättningar till anställda som inte är i aktiv tjänst (pensionärer, efterlevande m.fl.) kategoriseras som ersättningar efter avslutad tjänst.

EU tillhandahåller också ersättningar efter avslutad anställning till medlemmar i EU-institutionerna genom separata pensionssystem. Dessa anges under rubriken andra pensionssystem. Enligt dessa system ger EU pensionsförmåner till medlemmar i kommissionen, domstolen och tribunalen, revisionsrätten, rådet, Europaparlamentet, ombudsmannen, datatillsynsmannen och personaldomstolen. Genom det gemensamma sjukförsäkringssystemet ger EU medlemmarna i dess institutioner hälso- och sjukvård.

Dessa ersättningar efter avslutad anställning definieras av EU som åtaganden enligt förmånsbestämda planer och beräknas varje balansdag genom en uppskattning av det belopp av framtida förmåner som anställda har tjänat in under innevarande och tidigare perioder. Beloppet diskonteras och avdrag görs för det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar. Varje år beräknas det förmånsbestämda åtagandet enligt den så kallade projected unit credit-metoden. Nuvärdet på det förmånsbestämda åtagandet räknas fram genom diskontering av beräknade framtida utbetalningar utifrån räntan på statsobligationer som är utställda i samma valuta som den i vilken pensionsförmånen kommer att betalas ut, och som har ungefär samma löptid som pensionsskulden.

Ersättningar efter avslutad anställning till EU:s anställda ingår i en gemensam plan som omfattar både ett pensionssystem och ett sjukförsäkringssystem (RCAM), där rätten till skydd enligt det gemensamma sjukförsäkringssystemet är beroende av att man har förvärvat rätten till täckning genom pensionssystemet. Enligt denna gemensamma plan, som fastställs i tjänsteföreskrifterna, förvärvas vissa rättigheter, såsom rätten till uppskjuten och nedsatt pension genom pensionssystemet, efter tio års tjänst. De rättigheter som den anställde förvärvar inom ramen för den gemensamma planen under efterföljande tjänsteperiod är väsentligt högre än de första rättigheterna, vilket speglas i efterföljande årliga förvärvade pensionsrättigheter.

För att visa den underliggande transaktionens ekonomiska substans som krävs för en trogen återgivning av den finansiella rapporteringens kvalitativa egenskaper, som beskrivs både i EAR 1 och i den konceptuella ramen för de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn, har den upplupna kostnaden för tjänsten räknats ut linjärt över den beräknade aktiva tjänsteperioden, dvs. från den tidpunkt då tjänsten leder till rättigheter enligt planen (vare sig rättigheterna är avhängiga av fortsatt tjänstgöring eller ej) fram till den dag då ytterligare tjänsteperioder inte leder till någon väsentlig ökning av rättigheterna i enlighet med planen, annat än från ytterligare löneökningar. Denna metod tillämpas konsekvent på de rättigheter som anges i den gemensamma planen.

Omvärderingar av den förmånsbestämda nettoförpliktelsen innefattar aktuariella vinster och förluster och avkastningen på förvaltningstillgångar och tas omgående upp i nettotillgångar.

EU redovisar nettoräntekostnader (intäkter) och andra kostnader i samband med definierade förmånsplaner i resultaträkningen under rubriken ”personal- och pensionskostnader”.

När rättigheter ändras eller reduceras, förs de ändrade rättigheter som hänför sig till tidigare tjänst eller vinsten eller förlusten till följd av reduceringen omgående upp i resultaträkningen. Vinster och förluster vid regleringar redovisas när regleringen sker. Kostnad avseende tjänst under tidigare perioder tas omgående upp i resultaträkningen, om inte ändringar bara får göras på villkor att den anställda kvarstår i tjänst under en viss tidsperiod.

1.5.11. Avsättningar

Avsättningar tas upp när EU har en gällande rättslig eller informell förpliktelse gentemot tredje part på grund av tidigare händelser, när det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar får inte göras för framtida verksamhetsförluster. En avsättning ska göras med det belopp som på balansdagen utgör den bästa uppskattningen av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. När avsättningen avser en stor mängd transaktioner uppskattas förpliktelsen genom att alla tänkbara utfall vägs samman med sina sannolikheter (väntevärdesprincipen).

Avsättningar för förlustbringande kontrakt mäts genom nuvärdet av det lägre av de förväntade kostnaderna för att avsluta kontraktet och den förväntade nettokostnaden för att fortsätta med kontraktet.

1.5.12. Finansiella skulder

Finansiella skulder tas upp som finansiella skulder till verkligt värde via resultatavräkning, finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde eller som finansiella garantier för skulder.

Upptagna lån består av lån från kreditinstitut och skuld som uppkommit vid utfärdande av värdepapper. De redovisas initialt till verkligt värde, baserat på det utbetalda beloppet (det verkliga värdet av vad som erhållits) netto – dvs. utan beaktande av transaktionskostnaderna, och detta värde bokförs sedan till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Alla skillnader mellan det utbetalda nettobeloppet, med avdrag för transaktionskostnader och inlösenvärdet redovisas i resultaträkningen under lånets löptid enligt effektivräntemetoden. Av väsentlighetsskäl får effektivräntemetoden inte användas på det upptagna och det beviljade lånet när unionen beviljar lån ur upplånade medel. De av unionens transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning innefattar derivat när deras verkliga värde är negativt. De hanteras redovisningsmässigt på samma sätt som finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde genom resultatavräkning, se not 1.5.5.

Finansiell garanti för skulder redovisas inledningsvis till verkligt värde, dvs. den premie som erhålls. Därefter värderas de finansiella garantierna för skulder högre än den bästa uppskattningen av de kostnader som beräknas krävas för att reglera den finansiella garantin för skulden och det belopp som från början redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade avskrivningar. EU erkänner ett finansiellt garantiåtagande när den erhåller ersättning för beviljandet av garantin, det vill säga på marknadsvillkor eller, när det verkliga värdet för garantin kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om det inte finns någon aktiv marknad för en direkt likvärdig garanti redovisar EU garantin som en eventualförpliktelse (se not 1.7.2) eller – när det är mer sannolikt att ett utflöde av medel kommer att krävas för att reglera förpliktelsen – redovisar EU en avsättning (se not 1.5.11).

Finansiella skulder kategoriseras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom tolv månader från balansdagen.

De av EU:s förvaltningsfonder som betraktas som en del av kommissionens löpande verksamhet redovisas i kommissionens räkenskaper och konsolideras sedan i EU:s årsredovisning. Bidrag från andra givare till EU:s förvaltningsfonder uppfyller kriterierna för intäkter från villkorade transaktioner utan motprestation och de redovisas som finansiella skulder till dess att villkoren kopplade till de överförda bidragen är uppfyllda, dvs. berättigade kostnader uppkommer i förvaltningsfonden. Förvaltningsfonden behövs för att finansiera särskilda projekt och återbetala överskjutande medel vid tidpunkten för likvidationen. På balansdagen värderas utestående bidragsskulder som bidrag som har tagits emot minus de kostnader som uppkommit genom förvaltningsfonden, inklusive beräknade belopp när så är nödvändigt. För rapporteringsändamål fördelas nettokostnaderna efter bidragen från andra givare i förhållande till de nettobidrag som betalats per den 31 december. Denna fördelning av bidragen är bara vägledande. När förvaltningsfonden avvecklas fattar förvaltningsfondens styrelse beslut om den faktiska fördelningen av återstående medel.

1.5.13. Skulder till leverantörer och stödmottagare

En stor andel av EU:s skulder utgörs av obetalda ersättningsanspråk från mottagare av stöd eller annan EU-finansiering (transaktioner utan motprestation). De bokförs som skulder till leverantörer och stödmottagare med det begärda beloppet när ersättningsanspråket mottas. Efter verifiering och godtagande av att kostnaderna är stödberättigande värderas skulderna till det belopp som godkänts som stödberättigande.

Skulder till leverantörer och stödmottagare som avser inköp av varor och tjänster bokförs till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in och de motsvarande kostnaderna förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU.

1.5.14. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Transaktioner och andra händelser ska tas upp i årsredovisningen för den period som de hänför sig till. Upplupna intäkter tas upp i räkenskaperna vid årets slut avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats och varor som levererats av EU, samt för sådana händelser som omfattas av avtal (t.ex. med hänvisning till ett fördrag). Intäkter tas vid årets utgång upp som förutbetalda intäkter för påföljande räkenskapsår om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

Kostnader tas också upp under den period de avser. Vid räkenskapsårets slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till för perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som kommissionen utfärdat för att säkerställa att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av institutionens ekonomiska och övriga situation. Analogt gäller att kostnaden tas upp som förutbetalda intäkter för påföljande räkenskapsår om betalningen har gjorts i förväg för tjänster eller varor som ännu inte har inkommit.

1.6. RESULTATRÄKNING

1.6.1. Intäkter

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

Den största delen av EU:s intäkter härrör från transaktioner utan motprestation:

Egna medel från BNI och mervärdesskatt

Intäkter redovisas för den period när kommissionen sänder ut en begäran till medlemsstaterna om inbetalning av egna medel. De värderas till det belopp som betalningsanmodan avser. Eftersom egna medel från mervärdesskatt och BNI bygger på beräkningar av uppgifterna för räkenskapsåret kan de revideras allt eftersom ändringar uppkommer fram till dess att medlemsstaternas slutliga uppgifter är tillgängliga. Effekterna av att beräkningarna ändras tas med i resultatavräkningen netto under den period då ändringarna uppkom.

Traditionella egna medel

Återkrav avseende transaktioner utan motprestation och därmed sammanhängande intäkter redovisas när medlemsstaterna lämnar in sina månatliga A-räkenskaper (inklusive uppgifter om uppburna tullar och ostridiga utestående belopp för vilka säkerhet ställts). På balansdagen beräknas vilka intäkter medlemsstaterna haft under perioden, men ännu inte betalat in till kommissionen. Medlemsstaterna lämnar B-räkenskaper kvartalsvis (som även omfattar utestående tullbelopp för vilka ingen säkerhet ställts, samt belopp för vilka säkerhet ställts men som bestrids av gäldenären). Dessa tas upp som intäkter minus de uppbördskostnader som medlemsstaterna har rätt till. Dessutom skrivs värdet ner med det belopp som man inte beräknar kommer att uppbäras.

Böter

Intäkter från böter redovisas när EU-beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller de som beslutet riktar sig till. Om företagets solvens kan ifrågasättas skrivs värdet på fordran ner. Efter beslutet att utdöma böter kan gäldenären inom två månader efter delgivningen antingen

a)	godta beslutet och följaktligen inom fastställd tid betala bötesbeloppet, vilket då definitivt uppbärs av EU

b)	eller invända mot beslutet och överklaga enligt de förfaranden som fastställs i EU-lagstiftningen.

Även om beslutet överklagas måste bötesbeloppet betalas inom den fastställda tremånadersfristen, eftersom ett överklagande inte ger uppskov med verkställigheten (artikel 278 i EU-fördraget). Under vissa omständigheter och efter överenskommelse med kommissionens räkenskapsförare kan gäldenären istället få lämna en bankgaranti för beloppet.

Om företaget överklagar beslutet och redan preliminärt betalat in bötesbeloppet, förs detta upp som en eventualförpliktelse. Eftersom ett överklagande av ett EU-beslut inte hindrar verkställighet används de mottagna beloppen till att reglera återkravet. Om en bankgaranti ställs i stället för en inbetalning, står böterna kvar som ett återkrav. Om det finns en risk för att EU-tribunalen inte dömer till förmån för EU, görs en avsättning för att täcka denna risk. Om en bankgaranti istället ställts ut görs en nedskrivning av det utestående återkravet på lämpligt sätt. Ackumulerad ränta till kommissionen för bankkonton där gjorda inbetalningar deponerats tas upp som intäkter, och eventualförpliktelserna ökas med motsvarande belopp.

Sedan 2010 förvaltar kommissionen alla preliminärt inbetalade böter i en särskild inrättad fond (Bufi) som investerar medlen i finansieringsinstrument.

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

Intäkter från försäljning av varor eller tjänster bokförs när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster bokförs i förhållande till hur långt transaktionen färdigställts på balansdagen.

Ränteintäkter och räntekostnader

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning av ränteintäkter eller räntekostnader över den relevanta perioden. Vid beräkning av den effektiva räntesatsen ska EU göra en uppskattning av kassaflöden och därvid beakta samtliga avtalsvillkor för finansieringsinstrumentet (exempelvis bestämmelser om förskottsbetalningar) men inte framtida kreditförluster. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna och som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader samt alla andra överkurser och underkurser.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera värdeminskningen.

Intäkter från utdelningar

Intäkter från utdelningar och liknande utdelningar bokförs när rätten till utdelning har fastställts.

1.6.2. Kostnader

Merparten av EU:s kostnader består av kostnader för transaktioner utan motprestation. De avser överföringar till mottagare och kan vara av tre olika slag: Fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer.

En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till överföringen inträffat. Detta sker förutsatt att överföringen är tillåten enligt bestämmelserna (budgetförordningen, tjänsteföreskrifterna eller andra bestämmelser) eller förutsatt att den godkänts i ett avtal, att eventuella kriterier för godkännande har uppfyllts av mottagaren, samt att en rimlig beräkning kan göras av det utestående beloppet.

Mottagna ansökningar om utbetalning eller ersättningsanspråk som uppfyller kriterierna godkänns som kostnader motsvarande det stödberättigande beloppet. Vid årets utgång beräknas beloppet för de stödberättigande kostnader som mottagarna ådragit sig, men ännu inte fått ersättning för, och det redovisas som upplupna kostnader.

Vid transaktioner med motprestation där det uppstår kostnader som härrör från inköp av varor och tjänster redovisas dessa kostnader när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet. Dessutom beräknas och redovisas kostnader för tjänster, på balansdagen, som tillhandahålls under den period för vilken en faktura ännu inte har mottagits eller godkänts i resultaträkningen.

1.7. EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

1.7.1. Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EU:s kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång redovisas i det fall ett inflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är sannolikt.

1.7.2. Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en potentiell förpliktelse som uppkommit på grund av tidigare händelser och som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EU:s kontroll. Det kan också vara en befintlig förpliktelse som härrör från händelser som redan inträffat, men som inte redovisas som en skuld eller avsättning eftersom det inte är troligt att ett utflöde av resurser eller tjänster kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, eller under de mycket sällsynta omständigheter då en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras.

1.8. KASSAFLÖDESANALYS

Syftet med att redovisa uppgifter om kassaflödet är att mäta EU:s förmåga att generera likvida medel, samt behovet av att nyttja dessa medel.

Kassaflödesanalysen har sammanställts enligt den indirekta metoden. Detta innebär att det ekonomiska resultatet för räkenskapsåret justeras för effekterna av transaktioner som inte påverkar likviditeten, för fall där beloppen för tidigare eller framtida ingående eller utgående transaktioner skjuts upp eller ackumuleras, samt för intäktsposter och kostnadsposter kopplade till investeringar.

Kassaflöden som härrör från transaktioner i utländsk valuta registreras i EU:s bokföringsvaluta, dvs. euro. Vid omräkningen av den utländska valutan används den växelkurs som gäller på transaktionsdagen.

I kassaflödesanalysen indelas kassaflödena under bokföringsperioden i löpande verksamhet och investeringsverksamhet (EU bedriver ingen finansieringsverksamhet).

Till löpande verksamhet i denna mening räknas all EU:s verksamhet som inte avser investeringar, dvs. merparten av verksamheten. Utlåning till mottagare (och motsvarande upplåning i förekommande fall) räknas inte till investeringar (eller finansiering), eftersom dessa lån ingår i de allmänna målsättningarna och således utgör ett led i EU:s löpande verksamhet.

Till investeringsverksamheten räknas förvärv och försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar, samt andra investeringar som inte definieras som likvida medel. Till investeringar räknas inte utlåning till stödmottagare. Syftet med rubriken är att spegla EU:s faktiska investeringsverksamhet.

2. NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

TILLGÅNGAR

2.1. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

miljoner euro
Bokfört bruttovärde per den 31.12.2017	940
Nyförvärv	152
Avyttringar	(16)
Överföringar mellan tillgångskategorier	0
Övriga ändringar	(2)
Bokfört bruttovärde per den 31.12.2018	1 073
Ackumulerade avskrivningar per den 31.12.2017	(535)
Avskrivningskostnad under året	(105)
Återförd avskrivning	1
Avyttringar	13
Överföringar mellan tillgångskategorier	—
Övriga ändringar	(1)
Ackumulerade avskrivningar per den 31.12.2018	(627)
Bokfört nettovärde per den 31.12.2018	446
Bokfört nettovärde per den 31.12.2017	405

Beloppen avser huvudsakligen programvara.

2.2. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Kategorin omfattar operativa anläggningstillgångar kopplade till de två EU-rymdprogrammen: Det globala satellitnavigeringssystemet (GNSS) – Galileo och Egnos samt Copernicus, det europeiska jordobservationsprogrammet, medan de av rymdprogrammets tillgångar som ännu inte är operativa ingår under tillgångar i rubriken byggnader.

För Galileo har fyra nya satelliter tillkommit under 2018 i satellitkonstellation för reguljär drift som nu uppgår till 22 satelliter. Galileos operativa anläggningstillgångar, som omfattar både satelliter och markanläggningar, uppgick den 31 december 2018 till 2 410 miljoner euro netto efter nedskrivningar (2017: 2 276 miljoner euro). De återstående tillgångarna under uppförande uppgick till sammanlagt 1 324 miljoner euro (2017: 1 026 miljoner euro) och inbegriper de fyra satelliter som lanserades i juli 2018, men där omloppsbanetestet ännu inte hade avslutats på balansdagen. Utvecklingen av Galileosystemet kommer att fortsätta till dess att systemet når sin fulla operativa kapacitet. Galileosystemet kommer, när det fullbordats, att bestå av 24 satelliter i drift och 6 reservsatelliter.

Vad gäller Copernicus togs två nya satelliter (Sentinel 5P och 3 B) i drift under 2018, utöver fem andra operativa satelliter, vilket ökar det totala värdet på Copernicus operativa anläggningstillgångar till 11 455 miljoner euro (2017: 1 140 miljoner euro), med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Ytterligare 1 207 miljoner euro som avser Copernicussatelliter redovisas som tillgångar under uppförande (2017: 1 443 miljoner euro).

Anläggningstillgångar som är kopplade till den markbundna infrastrukturen i det europeiska systemet för navigering genom geostationär överlappning (Egnos) på 52 miljoner euro (2017: 67 miljoner euro) ingår också under rubriken rymdtillgångar. Dessutom uppgår Egnos tillgångar under uppförande till 130 miljoner euro (2017: 52 miljoner euro).

Tillgångar med anknytning till EU:s rymdprogram uppförs med hjälp av Europeiska rymdorganisationen (ESA).

Materiella anläggningstillgångar

miljoner euro
	Mark och byggnader	Rymdtillgångar	Installationer och utrustning	Inventarier och fordon	Datorhårdvara	Övriga	Finansiell leasing	Tillgångar under uppförande	Totalt
Bokfört bruttovärde per den 31.12.2017	5 456	4 264	597	266	675	309	2 787	2 920	17 273
Nyförvärv	38	14	48	13	55	20	10	1 311	1 509
Avyttringar	(39)	(0)	(22)	(10)	(103)	(5)	(9)	(8)	(196)
Överföringar mellan tillgångskategorier	202	982	0	0	5	3	(170)	(1 023 )	0
Övriga ändringar	(31)	0	17	0	2	0	1	0	(11)
Bokfört bruttovärde per den 31.12.2018	5 626	5 259	641	270	634	327	2 620	3 199	18 575
Ackumulerade nedskrivningar per den 31.12.2017	(3 035 )	(780)	(502)	(188)	(553)	(226)	(1 244 )		(6 528 )
Avskrivningskostnad under året	(180)	(561)	(47)	(19)	(63)	(34)	(98)		(1 003 )
Återförda avskrivningar	—	—	0	0	5	0	—		6
Avyttringar	10	0	14	9	96	5	7		142
Överföringar mellan tillgångskategorier	(74)	—	(0)	(0)	(5)	(0)	79		—
Övriga ändringar	0	(0)	(5)	(0)	(1)	(0)	(1)		(7)
Ackumulerade avskrivningar per den 31.12.2018	(3 279 )	(1 342 )	(540)	(198)	(521)	(255)	(1 257 )		(7 390 )
BOKFÖRT NETTOVÄRDE PER DEN 31.12.2018	2 347	3 917	101	72	113	72	1 363	3 199	11 185
BOKFÖRT NETTOVÄRDE PER DEN 31.12.2017	2 422	3 484	95	78	122	83	1 543	2 920	10 745

2.3. INVESTERINGAR REDOVISADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN

EU:s andel, företrädd av kommissionen, i Europeiska investeringsfonden (EIF) behandlas som ett partnerskap när man använder sig av kapitalandelsmetoden. EIF är EU:s finansinstitut som specialiserat sig på att tillhandahålla riskkapital och garantier till små och medelstora företag. EIF är placerad i Luxemburg och fungerar som ett offentligt-privat partnerskap, vars medlemmar är Europeiska investeringsbanken (EIB), EU och en grupp av finansinstitut. Den 31 december 2018 innehade EU 29,7 % av ägarintressena i EIF (2017: 29,7 %) och 29,7 % av rösterna (2017: 29.7 %). I enlighet med stadgarna krävs att EIF gör avsättningar till en stadgeenlig reserv med minst 20 % av sitt årliga nettoresultat till dess den samlade reserven uppgår till 10 % av det tecknade kapitalet. Ur denna reserv görs inga utdelningar.

miljoner euro Europeiska investeringsfonden
Andelar som innehades den 31.12.2017	581
Bidrag	—
Mottagna utdelningar	(3)
Andel i nettoresultat	37
Andel av nettotillgångarna	(24)
Andelar som innehades den 31.12.2018	591

Följande bokförda värden avser EU:s procentandelar:

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
	Totalt EIF	Totalt EIF
Tillgångar	2 662	2 488
Skulder	(674)	(532)
Intäkter	291	263
Kostnader	(167)	(153)
Överskott/(underskott)	124	110

Avstämning av den finansiella informationen i sammandrag i förhållande till det redovisade värdet på andelarna i EIF är följande:

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Intresseföretagets nettotillgångar	1 988	1 956
EG:s ägarintressen i EIF	29,7 %	29,7 %
Redovisat värde	591	581

EU, som företräds av kommissionen, hade den 31 december 2018 betalat in 20 % av sina tecknade andelar av EIF:s kapital och de fordringar som ännu inte betalats in fördelar sig på följande sätt:

miljoner euro
	Totalt kapital i EIF	EU:s andel
Totalt aktiekapital	4 500	1 337
Inbetald del	(900)	(267)
Obetald del	3 600	1 070

2.4. FINANSIELLA TILLGÅNGAR

miljoner euro
	Not	31.12.2018	31.12.2017
Finansiella anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar som kan säljas	2.4.1	13 657	11 758
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	2.4.2	14	16
Lån	2.4.3	51 560	48 205
		65 231	59 980
Finansiella omsättningstillgångar
Finansiella tillgångar som kan säljas	2.4.1	1 786	1 873
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	2.4.2	2	6
Lån	2.4.3	2 380	6 776
		4 168	8 655
Totalt		69 398	68 635

2.4.1. Finansiella tillgångar som kan säljas

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Bufi-fondinvesteringar	1 888	2 158
EKSG under avveckling	1 506	1 658
Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling	188	188
	3 582	4 004
Garantifonder för budgetgarantier:
Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)	5 000	3 414
Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland	2 465	2 199
Garantifonden för Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU)	9	—
	7 474	5 613
Finansieringsinstrument som finansieras genom EU-budgeten:
Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation	2 031	1 730
Finansieringsinstrument för riskdelning	679	665
Fonden för ett sammanlänkat Europa	540	482
EU:s egetkapitalinstrument för små och medelstora företag	464	508
Europeiska fonden för sydöstra Europa	113	119
Riskkapitaltransaktioner	115	113
Övriga	444	397
	4 386	4 014
Totalt	15 443	13 632
Långfristiga	13 657	11 758
Kortfristiga	1 786	1 873

Av det totala beloppet på 15 443 miljoner euro har EU tillgång till finansiella tillgångar i form av skuldebrev (t.ex. obligationer) på 13 993 miljoner euro (2017: 12 048 miljoner euro), egetkapitalinstrument på 1 365 miljoner euro (2017: 1 333 miljoner euro) och investeringar i EIB:s Unitary Fund (penningmarknadsfond) på 85 miljoner euro (2017: 251 miljoner euro). Skuldförbindelserna och andelarna i EIB:s penningmarknadsfond används främst för att tillfälligt placera de belopp som avsatts för EU-garantin och riskdelningsinstrument till dess att de används för att tillgodose anspråken på garantin.

Bufi-fondinvesteringar

Preliminärt inbetalade böter i konkurrensärenden placeras i en därför inrättad fond (Bufi - Budget Fines Fund). Kommissionen investerar medlen i skuldinstrument som kategoriseras som finansiella tillgångar som kan säljas.

EKSG under avveckling

När det gäller belopp från Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) under avveckling är alla finansiella tillgångar som kan säljas värdepapper utställda i euro och noterade på en aktiv marknad.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling

EU innehar en finansiell investering i kapitalet i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), i vilken antalet aktier den 31 december 2018 uppgick till 90 044 (2017: 90 044 aktier), vilket motsvarar 3 % av det totala tecknade aktiekapitalet. EU tecknade sig för ett aktiekapital på sammanlagt 900 miljoner euro, varav 713 miljoner euro ännu inte har inbetalats. Enligt avtalet om upprättande av EBRD har aktieägarna vissa avtalsmässiga begränsningar, såsom den omständigheten att aktierna inte är överlåtbara och att en övre gräns på det högsta av den ursprungliga anskaffningskostnaden satts för inlösen.

EU värderar investeringen i EBRD till verkligt värde. Den ursprungliga anskaffningskostnaden anses vara den bästa uppskattningen av det verkliga värdet, särskilt på grund av de avtalsmässiga begränsningar som det hänvisas till ovan. Även om EBRD:s aktier inte är noterade på någon fondbörsmarknad finns det nyligen genomförda transaktioner i investeringsobjektets egna kapital (emission av kapital till nominellt värde), vilket innebär att kostnaden är den bästa uppskattningen av det verkliga värdet i denna situation.

GARANTIFONDER FÖR BUDGETGARANTIER

Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Enligt Efsi-förordningen (förordning (EU) 2015/2017) har Efsis garantifond inrättats för att tillhandahålla en likviditetsbuffert mot potentiella förluster som uppkommer hos EIB med avseende på dess finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin för Efsi i enlighet med Efsi-avtalet – se not 4.1.1. Efsis garantifond finansieras genom bidrag från EU:s allmänna budget. Den finansieras också genom avkastning på investerade garantifondsmedel, intäkter från EU som ersättning för garantin i enlighet med Efsi-avtalet och EIB:s återkrävda belopp från försumliga gäldenärer i samband med tidigare anspråk på garantin. Fonden förvaltas av kommissionen som är behörig att investera tillgångarna i Efsis garantifond på de finansiella marknaderna i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning samt enligt lämpliga försiktighetsprinciper. Efsis garantifond inledde sin verksamhet i april 2016. I enlighet med Efsi-förordningen, i dess ändrade lydelse från december 2017 (förordning (EU) 2017/2396) (17), kommer den att finansieras stegvis och gradvis nå 9,1 miljarder euro, dvs. 35 % av EU:s samlade garantiförpliktelser gentemot Efsi.

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland täcker lån för vilka EU ställer säkerhet i form av garantier genom EU-budgeten, i synnerhet EIB:s utlåning till länder utanför EU som finansieras från EIB:s egna medel och lån som avser makroekonomiskt stöd samt Euratomlån till länder utanför EU – se not 4.1.1. Det är ett långfristigt instrument (långfristig del: 2 275 miljoner euro) som förvaltas av EIB och syftar till att täcka eventuella nödlidande lån för vilka EU ställt en säkerhet i form av garantier. Fonden får sitt kapital genom betalningar från den allmänna budgeten, genom ränteintäkter från räntebärande placeringar av fondens disponibla medel samt inbetalningar från försumliga gäldenärer i fall där fonden gått in med garantibelopp. Fonden bör upprätthålla ett målbelopp på 9 % av de utestående lånebelopp som garanterats genom fonden vid årets slut. Skillnaden mellan målbeloppet och värdet på fondens tillgångar vid årets slut ska täckas av EU-budgeten under år n+2, medan eventuella överskott ska betalas tillbaka till EU-budgeten.

Garantifonden för Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU)

Enligt EFHU-förordningen (förordning (EU) 2017/1601) (18) har EFHU-garantifonden inrättats för att tillhandahålla en likviditetsbuffert som ska användas i händelse av en infordran av den EU-garanti som ges i enlighet med relevanta EFHU-garantiavtal. EFHU-garantifonden finansieras genom bidrag från EU-budgeten och från bidrag från elfte EUF till EU-budgeten samt frivilliga bidrag från medlemsstaterna och andra bidragsgivare. Fonden finansieras också genom avkastning på investerade medel, indrivna belopp från försumliga gäldenärer, intäkter och andra betalningar som EU erhållit i enlighet med EFHU-garantiavtalen. Fonden förvaltas direkt av kommissionen som är behörig att investera fondens tillgångar enligt principen om sund ekonomisk förvaltning samt enligt lämpliga försiktighetsprinciper. De första bidragen från EU-budgeten till EFHU-garantifonden mottogs i augusti 2018. De totala betalningar som togs emot under 2018 uppgår till 275,1 miljoner euro, varav 9 miljoner euro investeras i finansiella tillgångar som kan säljas per den 31 december 2018, medan ytterligare 325 miljoner euro (2017: 275 miljoner euro) har anslagits men ännu inte betalats och ingår i det belopp som tas upp som utestående åtaganden i not 5.1. EFHU-garantifonden kommer att finansieras stegvis och gradvis att uppgå till 750 miljoner euro, dvs. 50 % av de totala framtida EFHU-garantiförpliktelserna som täcks av EU-budgeten, och som kan ökas ytterligare genom andra bidrag.

FINANSIERINGSINSTRUMENT SOM FINANSIERAS GENOM EU-BUDGETEN

Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation

Enligt EU-förordningen om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) - har nya finansieringsinstrument inrättats för att förbättra tillgången till finansiering för enheter som bedriver forskning och innovation. Instrumenten är följande: InnovFins låne- och garantitjänst för forskning och innovation där kommissionen delar den finansiella risken relaterad till en portfölj med nya finansieringstransaktioner som ingåtts med EIB. InnovFins garanti för små och medelstora företag inklusive instrumentet för obegränsade garantier inom småföretagsinitiativet – är ett garantisystem som förvaltas av EIF för att tillhandahålla garantier och motgarantier till finansiella förmedlare för de nya låneportföljerna (enligt detta garantisystem delar kommissionen den finansiella risken relaterad till den garanti som gavs med medlemsstaterna, EIF och EIB). InnovFins egetkapitalinstrument för forskning och innovation för investeringar i riskkapitalfonder som förvaltas av EIF.

Finansieringsinstrument för riskdelning

Finansieringsinstrumentet för riskdelning handläggs av EIB och kommissionens investeringsportfölj används som avsättning för finansiella risker för lån och garantier som EIB beviljar stödberättigande forskningsprojekt. Sammanlagt avsattes en EU-budget på högst 1 miljard euro för finansieringsinstrumentet för riskdelning under den fleråriga budgetramen 2007–2013. I den fleråriga budgetramen 2014–2020 har inga nya budgetanslag avsatts till finansieringsinstrumentet för riskdelning. EU:s samlade risk är begränsad till det belopp den bidrar med till finansieringsinstrumentet för riskdelning.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

I enlighet med förordning (EU) nr 1316/2013 (19) har skuldinstrumentet för Fonden för ett sammanlänkat Europa inrättats med målet att underlätta infrastrukturprojektens tillgång till finansiering inom sektorerna för transport, telekommunikationer och energi. Det förvaltas av EIB inom ramen för ett avtal med EU. FSE:s skuldinstrument är en fortsättning på lånegarantiinstrumentet för TEN-T-projekt och av pilotfasen av initiativet om projektobligationer. Portföljen med lånegarantiinstrumentet för TEN-T-projekt och initiativet om projektobligationer slogs samman till att bilda FSE:s finansieringsinstrument med verkan från och med den 1 januari 2016. Det erbjuder riskdelning för skuldfinansiering i form av prioriterad och mindre prioriterad fordran eller garanti samt stöd för projektobligationer.

EU:s egetkapitalinstrument för små och medelstora företag

Dessa avser egetkapitalinstrument som finansierades genom Cosme-programmet, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, programmet för stöd till små och medelstora företag genom förbättrad tillgång till finansiering och pilotprojektet för tekniköverföring, som förvaltas av Europeiska investeringsfonden och som stödjer bildandet och finansieringen av nystartade små och medelstora företag genom investeringar i särskilda riskkapitalfonder som lämpar sig för ändamålet.

2.4.2. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning

miljoner euro
Typ av derivat	31.12.2018		31.12.2017
Typ av derivat	Teoretiskt belopp	Verkligt värde	Teoretiskt belopp	Verkligt värde
Valutaforwardskontrakt	476	2	634	6
Garanti för aktieportfölj	674	14	258	16
Totalt	1 150	16	892	23
Långfristiga	674	14	258	16
Kortfristiga	476	2	634	6

EU ingår valutaforwardskontrakt för att säkra valutarisken i samband med skuldförbindelser i US-dollar som innehas i Efsis garantifond. Enligt valutaforwardskontrakten ska EU lämna det avtalade teoretiska beloppet i utländsk valuta (”betalningsben”), som redovisas i tabellen ovan, och kommer att motta det teoretiska beloppet i euro (”mottaget ben”) på förfallodagen. Dessa derivatkontrakt värderas till verkligt värde på balansdagen och kategoriseras som antingen finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde genom resultatavräkning beroende på om deras verkliga värde är positivt eller negativt.

Den garanti genom Efsi som EU ger till EIB-gruppen i fråga om aktieportföljinvesteringar kategoriseras som ett derivat och redovisas som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultatavräkningen, se not 4.1.1. Den 31 december 2018 uppgick beloppet för underliggande investeringar i eget kapital som betalats ut av EIB och EIF till 674 miljoner euro och det verkliga värdet på EU-garantin för Efsis aktieportföljer uppgick till 14 miljoner euro.

Rangordning efter verkligt värde för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Nivå 1: Noterade priser på aktiva marknader	13 993	11 983
Nivå 2: Andra observerbara uppgifter än noterade priser	275	510
Nivå 3: Värderingstekniker vars underliggande uppgifter inte baseras på observerbara marknadsdata	1 191	1 161
Totalt	15 459	13 654

Under den berörda perioden gjordes inga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2.

Avstämning av finansiella tillgångar värderade med värderingstekniker vars underliggande uppgifter inte baseras på observerbara marknadsuppgifter (nivå 3)

miljoner euro
Ingående balans den 1.1.2018	1 161
Inköp, försäljning, frågor och förlikning	104
Vinst eller förlust för perioden i finansiella intäkter eller kostnader	(36)
Vinst eller förlust som redovisas i nettotillgångar	(37)
Överföringar till nivå 3	—
Överföringar från nivå 3	—
Övriga	—
Utgående balans den 31.12.2018	1 191

2.4.3. Lån

miljoner euro
	Not	31.12.2018	31.12.2017
Lån för finansiellt stöd	2.4.3.1	53 873	54 844
Övrig utlåning	2.4.3.2	67	137
Totalt		53 939	54 981
Långfristiga		51 560	48 205
Kortfristiga		2 380	6 776

2.4.3.1. Lån för finansiellt stöd

miljoner euro
	EFSM	Betalningsbalans	Makroekonomiskt stöd	Euratom	EKSG under avveckling	Totalt
Totalt per den 31.12.2017	47 456	3 114	3 924	250	100	54 844
Nya lån	4 500	—	515	50	—	5 065
Återbetalningar	(4 500 )	(1 350 )	(56)	(46)	—	(5 952 )
Växelkursskillnader	—	—	—	(0)	(1)	(1)
Ändringar i bokfört värde	(56)	(30)	5	0	(2)	(84)
Nedskrivning	—	—	—	—	—	—
Totalt per den 31.12.2018	47 400	1 734	4 388	254	98	53 873
Långfristiga	46 800	200	4 309	213	—	51 521
Kortfristiga	600	1 534	79	41	98	2 351

Det nominella värdet på lån för finansiellt stöd uppgick den 31 december 2018, inklusive lån vid avvecklingen av EKSG, till sammanlagt 53 206 miljoner euro (2017: 54 093 miljoner euro). Ändringarna i det bokförda värdet motsvarar ändringen i upplupna räntor.

EFSM gör det möjligt att bevilja finansiellt stöd till en medlemsstat som befinner sig i eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av exceptionella händelser utanför dess kontroll. Stödet kan beviljas i form av lån eller kreditlinor. Genom Ekofinrådets slutsatser av den 9 maj 2010 begränsas stabiliseringsmekanismen till 60 miljarder euro, men den lagstadgade gränsen begränsar det utestående beloppet av lån eller kreditlinor till den tillgängliga marginalen under taket för egna medel. Upplåning med anknytning till lån som utbetalats inom ramen för EFSM garanteras genom EU-budgeten. EFSM kommer inte att användas i nya finansieringsprogram eller för att bevilja nya lån. Under det år som slutade den 31 december 2018 begärde de båda mottagarländerna – Irland och Portugal – en förlängning av löptiden med avseende på deras lån som förföll till betalning under 2018 med ett belopp på 3,9 miljarder euro respektive 0,6 miljard euro.

Betalningsbalansstödet är ett policybaserat finansieringsinstrument som ger medelfristigt finansiellt stöd till EU-medlemsstater som inte har infört euron. Det gör det möjligt att bevilja lån till medlemsstater som har drabbats av, eller allvarligt hotas av svårigheter med betalningsbalansen eller i kapitalrörelserna. Det maximala utestående lånebelopp som kan beviljas genom instrumentet är begränsat till 50 miljarder euro. Upplåning med anknytning till dessa betalningsbalanslån garanteras genom EU-budgeten.

Makroekonomiskt stöd är en typ av finansiellt stöd som EU utvidgat till att omfatta partnerländer utanför EU som genomgår en betalningsbalanskris. Det omfattar medel- eller långfristiga lån eller bidrag eller en lämplig kombination av bådadera och kompletterar vanligen finansiering som ges inom ramen för ett IMF-stött justerings- eller reformprogram. Dessa lån garanteras genom garantifonden för åtgärder avseende tredjeland. Under det räkenskapsår som slutade den 31 december 2018 beviljades ytterligare utbetalningar av lån inom ramen för makroekonomiskt stöd till ett sammanlagt belopp av 515 miljoner euro, vilket motsvarar 500 miljoner euro till Ukraina och 15 miljoner euro till Georgien – se även not 4.1.2.

Dessutom lånar Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom, företrädd av kommissionen) upp medel för utlåning till både medlemsstater och tredjeländer, och deras respektive enheter, för att finansiera projekt relaterade till energiinstallationer. Garantier från tredje parter på 254 miljoner euro (2017: 250 miljoner euro) har tagits emot för att täcka Euratom-lån – se not 4.1.2.

Lån vid avvecklingen av EKSG är inte lån för finansiellt stöd, utan skuldebrev för att hålla kassaflödena parallella med lånen. De har dock beviljats från upplånade medel, på liknande sätt som lån för finansiellt stöd, i enlighet med artiklarna 54 och 56 i EKSG-fördraget för finansiering av projekt.

Lånens effektiva räntesatser (uttryckta som räntespann)

	31.12.2018	31.12.2017
Makroekonomiskt stöd	0 % - 3,82 %	0 % - 4,54 %
Euratom	0,08 % - 5,76 %	0,08 % - 5,76 %
Betalningsbalansstöd	2,88 % - 3,38 %	2,88 % - 3,38 %
Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)	0,50 % - 3,75 %	0,62 % - 3,75 %
EKSG under avveckling	5,23 % - 5,81 %	5,23 % - 5,81 %

2.4.3.2. Övrig utlåning

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Lån på särskilda villkor	64	78
Fastighetslån från EKSG under avveckling	2	4
Tidsbundna placeringar	0	55
Totalt	67	137
Långfristiga	38	61
Kortfristiga	28	76

Det nominella värdet på övriga lån uppgick den 31 december 2018 till totalt 617 miljoner euro (2017: 561 miljoner euro).

Lån med särskilda villkor beviljas till förmånlig ränta som ett led i samarbetet med tredjeländer.

Tidsbundna placeringar inbegriper huvudsakligen belopp med en löptid på mellan 3 och 12 månader som inte uppfyller definitionen på likvida medel.

Nedskrivning av andra lån

miljoner euro
	31.12.2017	Nyförvärv	Återföringar	Avskrivningar	Övriga	31.12.2018
Lån på särskilda villkor	8	1	—	(0)	—	8
Övertagna lån	432	147	—	—	—	579
Totalt	440	148	—	(0)	—	587

Övertagna lån är nödlidande lån som beviljats av EIB och för vilka säkerhet ställts genom EU-budgeten, och för vilka alla rättigheter har övertagits av EU efter betalning från garantifonden för åtgärder avseende tredjeland eller Efsis garantifond. Dessa lån är helt nedskrivna till ett belopp på 579 miljoner euro (2017: 432 miljoner euro). De anspråk på garantin, som gjordes under 2018, täcktes delvis av finansiella avsättningar som gjorts under tidigare år. Enligt ett avtal mellan EU och EIB genomför EIB återkravsförfaranden för EU:s räkning i syfte att återkräva eventuella belopp som förfallit till betalning.

2.5. FÖRFINANSIERING

miljoner euro
	Not	31.12.2018	31.12.2017
Långfristig förfinansiering
Förfinansiering	2.5.1	21 814	21 939
Övriga förskott till medlemsstaterna	2.5.2	4 122	3 018
Bidrag till förvaltningsfonder		71	64
		26 006	25 022
Kortfristig förfinansiering
Förfinansiering	2.5.1	21 572	22 361
Övriga förskott till medlemsstaterna	2.5.2	2 396	1 645
		23 968	24 005
Totalt		49 974	49 027

Nivån på förfinansieringen i de olika programmen måste vara tillräcklig för att säkerställa den finansiering som behövs för att stödmottagaren ska kunna påbörja projektet och samtidigt trygga EU:s ekonomiska intressen och beakta rättsliga, operativa och kostnadseffektiva begränsningar. Ökningen av det totala beloppet för förfinansiering avser främst ökningen av ”övriga förskott till medlemsstaterna” (se not 2.5.2).

2.5.1. Förfinansiering

miljoner euro
	Bruttobelopp	Clearade via upplupna kostnader	Nettobelopp per den 31.12.2018	Bruttobelopp	Clearade via upplupna kostnader	Nettobelopp den 31.12.2017
Delad förvaltning
Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	3 743		3 743	3 735	—	3 735
Eruf och sammanhållningsfonden	18 088	(3 461 )	14 627	20 561	(5 678 )	14 883
ESF	6 548	(1 147 )	5 401	6 792	(1 182 )	5 610
Övriga	4 684	(2 498 )	2 186	5 037	(2 267 )	2 770
	33 063	(7 105 )	25 958	36 125	(9 127 )	26 998
Direkt förvaltning
Genomförs av:
Europeiska kommissionen	12 531	(8 262 )	4 269	12 165	(8 331 )	3 834
EU:s genomförandeorgan	15 012	(9 540 )	5 472	13 843	(8 749 )	5 094
Förvaltningsfonder	585	(433)	152	440	(212)	228
	28 127	(18 234 )	9 893	26 447	(17 292 )	9 155
Indirekt förvaltning
Genomförs av:
Andra EU-byråer och EU-organ	762	(207)	555	723	(148)	575
Tredjeland	1 546	(879)	667	1 586	(956)	630
Internationella organisationer	7 684	(5 053 )	2 631	9 000	(5 879 )	3 121
Andra enheter	9 107	(5 426 )	3 681	7 753	(3 933 )	3 820
	19 099	(11 565 )	7 534	19 062	(10 916 )	8 146
Totalt	80 289	(36 904 )	43 386	81 635	(37 335 )	44 300
Långfristiga	21 814	—	21 814	21 939	—	21 939
Kortfristiga	58 476	(36 904 )	21 572	59 696	(37 335 )	22 361

Förfinansieringen motsvarar utbetalningar och därmed genomförandet av betalningsbemyndigandena. Såsom förklaras i not 1.5.7 är dessa förskott och har ännu inte bokförts. Även om förfinansieringen minskar de utestående åtagandena (se not 5.1) representerar den kostnader som ännu inte redovisats i resultaträkningen.

När det gäller delad förvaltning är nästan alla förfinansieringsbelopp relaterade till den nuvarande programperioden. Det finns en inledande förfinansiering som inte kommer att clearas före periodens utgång och som ska redovisas som långfristig. Det finns också en årlig förfinansiering som clearas på årlig basis och som redovisas som kortfristig. 10 miljarder euro i ny förfinansiering har betalats ut under 2018. Förfinansieringsbeloppen i samband med delad förvaltning är stabila jämfört med 2017, med undantag för en minskning av beloppen under rubriken ”annan” delad förvaltning. Dessa avser Europeiska unionens solidaritetsfond (belopp för stöd till återuppbyggnad till följd av jordbävningarna 2016/2017 i Italien). Dessa belopp betalades ut som förfinansiering 2017 och kostnadsfördes under 2018.

Vid direkt förvaltning rör förfinansieringen huvudsakligen Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

Vid indirekt förvaltning täcker förfinansieringen främst interna program som Erasmus, Galileo och Egnos, men också instrument för yttre förbindelser, såsom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI), instrumentet för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

Säkerheter som erhållits i samband med förfinansiering

Det rör sig om säkerheter som kommissionen i vissa fall begär av stödmottagare som inte är medlemsstater inför en utbetalning av förskott (förfinansiering). Det finns två typer av värden som behöver redovisas för dessa säkerheter: det ”nominella” respektive det ”löpande” värdet. För det nominella värdet är det det faktum att säkerheten ställts som ger upphov till förekomsten av garantin. Vad gäller det löpande värdet är det det faktum att den motsvarande förfinansieringen betalas ut och/eller regleras i ett senare skede, som ger upphov till bokföringen. Den 31 december 2018 uppgick det nominella värdet på de säkerheter som tagits emot för förfinansiering till 516 miljoner euro medan det löpande värdet på dessa säkerheter uppgick till 420 miljoner euro (2017: 620 miljoner euro respektive 462 miljoner euro).

Vissa förfinansieringsbelopp som utbetalats inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7) och Horisont 2020 täcks i realiteten av en deltagargarantifond (PGF). Deltagargarantifonden är ett ömsesidigt instrument som skapats för att täcka riskerna som gäller utebliven betalning av belopp från stödmottagarna under genomförandet av de indirekta åtgärderna i Horisont 2020 och det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling. Alla deltagare i indirekta åtgärder som erhåller stöd från EU bidrar med 5 % av det totala belopp som tagits emot till deltagargarantifondens kapital.

Den 31 december 2018 uppgick de förfinansieringsbelopp som täcks av deltagargarantifonden till 2 miljarder euro (2017: 1,9 miljarder euro). EU (företrädd av kommissionen) fungerar som verkställande organ för deltagarna i deltagargarantifonden, men fonden ägs av deltagarna.

I slutet av året hade deltagargarantifonden totala tillgångar på 2,1 miljarder euro (2017: 2,0 miljarder euro). Tillgångarna i deltagargarantifonden omfattar också finansiella tillgångar som förvaltas av kommissionens generaldirektoratet för ekonomi och finans. Eftersom deltagargarantifonden är en separat enhet konsolideras fondernas tillgångar inte i EU:s årsredovisning.

2.5.2. Övriga förskott till medlemsstaterna

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Förskott till medlemsstater för finansieringsinstrument med delad förvaltning	3 675	2 768
Stödordningar	2 843	1 895
Totalt	6 518	4 663
Långfristiga	4 122	3 018
Kortfristiga	2 396	1 645

Förskott till medlemsstater för finansieringsinstrument med delad förvaltning

Det är inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif-program) möjligt att göra förskottsbetalningar från EU-budgeten till medlemsstaterna så att de kan bidra till finansieringsinstrumenten (dvs. lån, garantier eller investeringar i eget kapital). Dessa finansieringsinstrument utformas och förvaltas på medlemsstaternas ansvar, inte kommissionens ansvar. Medel som vid årets utgång inte tagits i anspråk genom dessa instrument tillhör EU (såsom är fallet för all förfinansiering) och tas således upp som en tillgång i EU:s balansräkning.

Programperioden 2014–2020:

Inom ramen för sammanhållningspolitiken, där 5 790 miljoner euro utbetalades, uppskattades det att 3 590 miljoner euro inte hade tagits i anspråk den 31 december 2018. Detta omfattar medlemsstaternas bidrag till initiativet för små och medelstora företag, ett instrument som syftar till att uppmuntra till ytterligare utlåning till små och medelstora företag genom banksektorn (1 213 miljoner euro har betalats, varav uppskattningsvis 391 miljoner euro ännu inte har tagits i anspråk).

För landsbygdsutveckling hade 83 miljoner euro inte tagits i anspråk vid årets slut.

Programperioden 2007-2013:

Alla belopp avseende sammanhållningspolitiken anses antingen ha genomförts eller omfördelats till andra åtgärder, varför inga tillgångar finns kvar i balansräkningen den 31 december 2018. Det bör noteras att det faktiska genomförandet av de olika instrumenten kommer att ses över som ett led i programmens avslut.

Stödordningar

På liknande sätt som ovan redovisas förskott som utbetalats av medlemsstaterna för olika stödprogram (statligt stöd och marknadsåtgärder via EGFJ eller investeringsåtgärder via Ejflu) som inte tagits i anspråk vid årets slut som tillgångar (förskott) i EU:s balansräkning. Kommissionen har beräknat värdet på dessa förskott på grundval av information från medlemsstaterna. Beloppen ingår i underrubriken stödordningar ovan.

Programperioden 2014–2020:

De belopp som inte har tagits i anspråk vid årets slut beräknades uppgå till 1 477 miljoner euro för sammanhållningspolitiken och till 1 171 miljoner euro för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Programperioden 2007-2013:

Uppskattningsvis hade 195 miljoner euro som betalades ut inom ramen för landsbygdsutveckling ännu inte tagits i anspråk i slutet av 2018.

2.6. FORDRINGAR AVSEENDE TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION OCH ÅTERKRAV AVSEENDE TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

miljoner euro
	Not	31.12.2018	31.12.2017
Långfristiga
Återkrav avseende transaktioner utan motprestation	2.6.1	397	594
Fordringar avseende transaktioner med motprestation	2.6.2	19	17
		416	611
Kortfristiga
Återkrav avseende transaktioner utan motprestation	2.6.1	22 212	11 065
Fordringar avseende transaktioner med motprestation	2.6.2	2 036	689
		24 248	11 755
Totalt		24 664	12 366

2.6.1. Återkrav avseende transaktioner utan motprestation

miljoner euro
	Not	31.12.2018	31.12.2017
Långfristiga
Medlemsstater	2.6.1.1	397	594
		397	594
Kortfristiga
Medlemsstater	2.6.1.1	10 900	6 190
Böter på konkurrensområdet	2.6.1.2	9 727	4 225
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	2.6.1.3	1 511	570
Övriga återkrav		74	81
		22 212	11 065
Totalt		22 609	11 659

2.6.1.1. Återkrav från medlemsstaterna

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Traditionella egna medel A-räkenskaper	5 609	3 113
Traditionella egna medel särredovisning	1 612	1 617
Utestående egna medel	2 758	46
Nedskrivning	(991)	(997)
Övriga	86	56
Återvinningsbara egna medel	9 075	3 836
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	1 708	2 280
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	859	955
Tillfälligt instrument för landsbygdsutveckling	13	16
Särskilt anslutningsprogram för jordbruk och landsbygdsutveckling (Sapard)	82	136
Nedskrivning	(788)	(804)
Återvinningsbara medel från EGFJ och landsbygdsutveckling	1 875	2 583
Planerade återkrav av förfinansiering	145	182
Erlagd mervärdesskatt som kan återvinnas	45	64
Övriga återvinningsbara medel från medlemsstaterna	158	120
Totalt	11 297	6 784
Långfristiga	397	594
Kortfristiga	10 900	6 190

De långfristiga fordringar som ska utbetalas från medlemsstaterna avser icke verkställda beslut om kontroll efter överensstämmelse för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Beloppen för dessa beslut kommer att återkrävas i form av årliga utbetalningar.

Återvinningsbara egna medel

”A-räkenskaperna” avser de månatliga redogörelserna i vilka medlemsstaterna meddelar kommissionen de fastställda anspråken på traditionella egna medel som ännu inte uppburits. Traditionella egna medel som består av tullar och sockeravgifter, samlas in av medlemsstaterna för kommissionens räkning.

För 2018 innehåller A-räkenskaperna traditionella egna medel från det överträdelseärende som beskrivs nedan samt inspektionsrapporter. Ökningen under rubriken ”A-räkenskaper” beror på dessa ärenden. Eftersom dröjsmålsränta på 1,3 miljarder euro är tillämplig ska dessa belopp därför också tas upp i årsredovisningen (se noterna 2.6.2 och 3.7).

Beträffande överträdelseärendet av den 8 mars 2018 sände kommissionen en formell underrättelse (överträdelse nr 2018/2008) till Förenade kungariket, eftersom landet vägrade att ställa tullavgifter till förfogande för EU-budgeten enligt kraven i EU-lagstiftningen. Mot bakgrund av att Förenade kungariket inte lämnat ett tillfredsställande svar, sände kommissionen ett motiverat yttrande den 24 september 2018 och beslutade den 19 december 2018 att hänskjuta ärendet till EU-domstolen. Förenade kungariket besvarade det motiverade yttrandet den 11 februari 2019. Detta svar ansågs återigen otillfredsställande och kommissionen bekräftade den 6 mars 2019 sitt beslut att hänskjuta överträdelsen till EU-domstolen. Ansökan lämnades in den 7 mars 2019. Enligt en rapport från Olaf från 2017 undvek importörer i Förenade kungariket att betala stora belopp i tullavgifter genom att använda fingerade och falska fakturor och upprätta oriktiga tulldeklarationer vid import. På grundval av en metod som utvecklats av Olaf och gemensamma forskningscentrumet samt tillgängliga uppgifter beräknar kommissionen att Förenade kungarikets överträdelse av EU-lagstiftningen, under perioden november 2011 till oktober 2017, resulterade i förluster för EU-budgeten på 2,1 miljarder euro (netto, dvs. efter avdrag för uppbördskostnader som Förenade kungariket behåller från bruttobeloppet på 2,7 miljarder euro). Förenade kungariket invänder mot den metod som kommissionen har använt för att beräkna ovanstående förluster.

Vidare inkluderade kommissionen en beräkning som gjorts av ledningen på 0,7 miljarder euro (varav den största delen utgörs av en tillämplig räntesats) för fastställda tullavgifter. Förenade kungariket godtar inte detta belopp.

”Särredovisning” avser fastställda anspråk som inte har inbegripits i A-räkenskaperna, eftersom de inte har återkrävts av medlemsstaterna och ingen säkerhet har ställts (eller om säkerhet har ställts men ändå har ifrågasatts). Dessa anspråk är föremål för nedskrivning på grundval av de upplysningar som medlemsstaterna lämnar varje år.

”Egna medel som ska erhållas” avser återkrav till följd av ändringsbudget nr 6/2018 som antogs den 12 december 2018. Medlemsstaterna skulle ta upp beloppen i räkenskaperna den första arbetsdagen i januari 2019.

Återvinningsbara medel från EGFJ och landsbygdsutveckling

Denna punkt omfattar huvudsakligen fordringar på medlemsstaterna per den 31 december 2018, enligt medlemsstaternas deklarationer och attesteringar per den 15 oktober 2018. En uppskattning har gjorts för de återkrav som uppkommit efter denna deklaration och fram till den 31 december 2018. Kommissionen gör också en uppskattning av nedskrivningar av sådana fordringar på stödmottagare som troligtvis inte kommer att kunna återkrävas. Att en sådan justering görs innebär inte att kommissionen avstår från att i framtiden återkräva dessa belopp. Ett avdrag på 20 % ingår också i justeringen och motsvarar vad medlemsstaterna har rätt att behålla för att täcka sina administrativa kostnader.

2.6.1.2. Återvinningsbara belopp från böter på konkurrensområdet

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Bruttobelopp från böter som kan återkrävas	13 022	7 679
Preliminära utbetalningar	(3 131 )	(3 282 )
Nedskrivning	(164)	(172)
Totalt	9 727	4 225
Långfristiga	—	—
Kortfristiga	9 727	4 225

De belopp som inbetalats avser huvudsakligen kontantbetalningar från företag som ändock har inlett ett överklagande eller fortfarande har möjlighet att överklaga bötesbeslut vid EU-domstolarna. En eventualförpliktelse redovisas för möjligheten att dessa belopp ska återbetalas till företagen (se not 4.1.4).

Bötfällda företag som har inlett eller planerar att inleda ett överklagande har möjlighet att antingen göra preliminära inbetalningar eller lämna bankgarantier till kommissionen. Kommissionen har godtagit säkerheter för böter på 9 354 miljoner euro (2017: 4 004 miljoner euro) som inte har betalats vid årets utgång.

De belopp som skrivits ned återspeglar kommissionens bedömning från fall till fall av de bötesbelopp som inte inbetalats eller som inte täcks av en garanti och som kommissionen inte förväntar sig kunna återkräva.

Ökningen av fordringarna på konkurrensområdet beror främst på två betydande bötesbelopp (totalt 5 339 miljoner euro) där de berörda företagen täckte böterna med av kommissionen godtagna bankgarantier.

2.6.1.3. Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Övriga upplupna intäkter	1 240	328
Förutbetalda kostnader från transaktioner utan motprestation	272	241
Totalt	1 511	570
Långfristiga	—	—
Kortfristiga	1 511	570

De andra upplupna intäkterna inbegriper 1 146 miljoner euro som kommissionen räknar med att kunna återkräva från medlemsstaterna på sammanhållningsområdet. Återkravet kommer att göras till följd av granskningen och godkännandet av de årsredovisningar som medlemsstaterna lämnade in den 15 februari 2019. Detta förfarande för godkännande av medlemsstaternas årsredovisningar infördes för första gången på sammanhållningsområdet för programperioden 2014–2020.

2.6.2. Fordringar avseende transaktioner med motprestation

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Långfristiga
Övriga fordringar	19	17
	19	17
Kortfristiga
Kunder	232	241
Nedskrivning av fordringar på kunder	(143)	(141)
Förutbetalda kostnader för transaktioner med motprestation	243	259
Övriga	1 704	331
	2 036	689
Totalt	2 055	707

Fordringarna under rubriken innehåller ytterligare 1,4 miljarder euro i upplupen dröjsmålsränta på egna medel, varav 1,3 miljarder euro avser de ärenden som redan nämnts i not 2.6.1.1.

2.7. LAGERSTOCKAR

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Vetenskapligt material	52	45
Övriga	21	250
Totalt	73	295

2.8. LIKVIDA MEDEL

miljoner euro
	Not	31.12.2018	31.12.2017
Konton i finansförvaltningar och centralbankskonton		12 932	20 078
Löpande konton		79	152
Förskottskonton		5	5
Överföringar (pengar på väg)		0	0
Bankkonton för budgetgenomförande	2.8.1	13 017	20 236
Likvida medel som hör till finansieringsinstrument	2.8.2	2 377	1 608
Likvida medel relaterade till böter	2.8.3	1 438	1 234
Likvida medel relaterade till andra institutioner, byråer och organ		1 167	999
Likvida medel relaterade till förvaltningsfonder		114	34
Totalt		18 113	24 111

2.8.1. Bankkonton för budgetgenomförande

Den här rubriken omfattar kommissionens medel på konton i varje medlemsstat och i Eftaländerna (i finansförvaltning eller centralbank), samt hos affärsbanker på löpande konton och förskottskonton samt i handkassa. Det likvida saldot i slutet av 2018 beror i huvudsak på följande:

—	När det gäller egna medel omfattar det likvida saldot vid räkenskapsårets slut 0,75 miljarder euro, som vissa medlemsstater betalat in i förväg i samband med ändringsbudget nr 6 som antogs 2018.

—	I det likvida saldot vid räkenskapsårets slut ingår också ett belopp på 1,4 miljarder euro i böter, som kommissionen ålagt på grund av brott mot konkurrensreglerna och som slutgiltigt inkasserades 2018. Detta belopp har ännu inte införts i någon ändringsbudget.

—	Det likvida saldot inbegriper också inkomster avsatta för särskilda ändamål och andra betalningsbemyndiganden på 7,4 miljarder euro.

2.8.2. Likvida medel som hör till finansieringsinstrument

Beloppen i denna rubrik avser huvudsakligen likvida medel som anförtrotts förvaltare för kommissionens räkning i syfte att genomföra vissa program som avser finansieringsinstrument som finansieras via EU-budgeten och likvida medel som innehas i garantifonderna relaterade till budgetgarantierna (se not 2.4.1). Likvida medel som hör till finansieringsinstrument och garantifonder kan bara användas inom ramen för de berörda programmen.

2.8.3. Likvida medel relaterade till böter

Dessa likvida medel avser belopp som erhållits i samband med att kommissionen utfärdat böter där ärendet fortfarande pågår. Beloppen hålls på särskilda inlåningskonton som inte används för någon annan verksamhet. Om ett överklagande gjorts eller om det är okänt ifall den andra parten kommer att överklaga, visas det underliggande beloppet som en eventualförpliktelse i not 4.1.4.

Sedan 2010 förvaltas alla nya preliminärt inbetalade böter av kommissionen i en särskilt inrättad Bufi-fond som investeras i finansieringsinstrument som redovisas som tillgångar som kan säljas (se not 2.4.1).

SKULDER

2.9. PENSIONER OCH ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Skulder i form av nettoersättningar till anställda

miljoner euro
	Pensionssystemet för EU-tjänstemän	Andra pensionsplaner	Gemensamma sjukförsäkringssystemet	Totalt per den 31.12.2018	Totalt per den 31.12.2017
Förmånsbestämt åtagande	70 017	1 865	8 990	80 871	73 560
Förvaltningstillgångar	Ej tillämpligt	(119)	(296)	(415)	(438)
Nettoskuld	70 017	1 746	8 694	80 456	73 122

Den totala ökningen av ersättningar till anställda beror främst på en ökning av nettoskulden för pensionssystemet för EU-tjänstemän. De rättigheter som förvärvats under året som ska utbetalas för tjänster är högre än de ersättningar som betalades ut under året. Utöver detta föreligger en årlig räntekostnad (avveckling av diskonteringen av skulden) och aktuariella erfarenhetsbaserade förluster där ett betydande belopp avser den förbättring som nämns i not 2.9.1.

2.9.1. Pensionssystemet för EU-tjänstemän

Detta förmånsbestämda pensionsåtagande representerar nuvärdet av förväntade framtida betalningar som EU är skyldig att göra för att reglera de pensionsåtaganden som härrör från anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare perioder. Systemet är löpande och alla betalningar som ska göras genom systemet på årsbasis ingår i EU-budgeten varje år.

Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna ska utbetalningar från pensionssystemet belasta EU-budgeten. Systemet är teoretiskt finansierat och medlemsstaterna ska gemensamt garantera utbetalningen av dessa ersättningar. En obligatorisk pensionsavgift dras av från grundlönen för personer som är i aktiv tjänst, som för närvarande uppgår till 10,0 %. Dessa avgifter behandlas som budgetintäkter för det året och bidrar till finansieringen av EU:s utgifter i allmänhet, se också not 3.6.

Pensionssystemets skulder värderades på grundval av antalet anställda och pensionerade f.d. anställda den 31 december 2018 och på reglerna i den version av tjänsteföreskrifterna som var tillämplig på detta datum. Värderingen gjordes enligt IPSAS 39 (och var därmed även förenlig med EU:s redovisningsregel 12). Redan i årsredovisningen för 2017 konstaterades att kommissionens berörda avdelningar har arbetat för att förbättra metoderna för att samla in uppgifter, förbättra antaganden och beräkningsmetoder. Ett resultat av detta arbete har varit en mer exakt värdering av skulden när det gäller pensioner till överlevande personer (dvs. när den före detta anställde har avlidit) med hjälp av aktuariernas senaste praxis. Den effekt som denna förbättrade metod får på 2018 års skuld är en ökning på 2,1 miljard euro. Om denna metod hade använts under 2017 skulle skulden ha varit 2,3 miljarder euro högre jämfört med den tidigare använda metoden.

2.9.2. Andra pensionsplaner

Dessa avser pensionsåtaganden för ledamöter och tidigare ledamöter i kommissionen, domstolen (och tribunalen), revisionsrätten, rådet, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska unionens personaldomstol. Rubriken omfattar även pensionsåtaganden för Europaparlamentets ledamöter.

2.9.3. Gemensamma sjukförsäkringssystemet

Utöver ovanstående förmånsbestämda pensionsfonder görs en värdering av EU:s uppskattade åtagande i det gemensamma sjukförsäkringssystemet för sjuk- och hälsovårdskostnader som ska betalas efter det att anställd personal gått i pension (exklusive bidrag). Enligt not 1.5.10 tar beräkningen av detta åtagande hänsyn till hela den aktiva tjänsteperioden, för att säkerställa att både pensionssystemet och sjukförsäkringssystemet redovisas konsekvent i planen för ersättning efter avslutad anställning till förmån för anställda. Med beaktande av skyldigheten att korrekt återge den underliggande situationens ekonomiska substans, enligt kraven i både EAR och de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS), har vi inte tolkat IPSAS 39 i striktare mening vid tilldelningen av ersättningar för tjänsteperioder. Om man lägger samman kostnaderna avseende tjänstgöring för det gemensamma sjukförsäkringssystemet fullt ut under 10 år för alla tjänstemän, i motsats till den period då den anställde var i aktiv tjänst, skulle effekten av ett sådant tillvägagångssätt på det förmånsbestämda pensionsåtagandet vid årets slut resultera i en ökning med 3 miljarder euro. Såsom redan angetts är denna striktare metod inte förenlig med de kvalitativa kännetecknen för en korrekt återgivning och kan därmed inte anses ge tillförlitlig information i enlighet med EAR 1 och den konceptuella ramen för de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn. Denna uppskattning är mycket känslig för utvecklingen av den nuvarande administrativa statusen för de anställda (särskilt antalet tidsbegränsade kontraktsanställda som antas bli tjänstemän i framtiden).

Rörelser i nuvärdet av det förmånsbestämda pensionsåtagandet

Nuvärdet av ett förmånsbestämt pensionsåtagande är de diskonterade förväntade framtida betalningarna som krävs för att reglera åtagandet för anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare perioder.

En analys av innevarande års rörelser vad gäller det förmånsbestämda pensionsåtagandet visas nedan:

miljoner euro
	Pensionssystemet för EU-tjänstemän	Andra pensionsplaner	Gemensamma sjukförsäkringssystemet	Totalt
Nuvärde per den 31.12.2017	63 951	1 854	7 756	73 560
Redovisat i resultaträkningen
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period	2 716	87	270	3 074
Räntekostnad	1 215	32	155	1 402
Redovisade i nettotillgångar
Omvärdering av skulder i form av ersättningar till anställda
Försäkringstekniska (vinster)/förluster utifrån erfarenhet	3 380	(15)	4	3 369
Försäkringstekniska (vinster)/förluster utifrån demografiska antaganden	—	1	—	1
Försäkringstekniska (vinster)/förluster utifrån finansiella antaganden	251	(36)	901	1 115
Övriga
Utbetalda ersättningar	(1 496 )	(58)	(96)	(1 650 )
Nuvärde per den 31.12.2018	70 017	1 865	8 990	80 872

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period utgörs av ökningen av nuvärdet av ett förmånsbestämt åtagande som uppstår till följd av nuvarande ledamöters tjänstgöring under den aktuella perioden.

Räntekostnader utgörs av den ökning under perioden av nuvärdet av ett förmånsbestämt åtagande som uppkommer till följd av att ersättningarna är en period närmare reglering.

Försäkringstekniska (vinster)/förluster utifrån erfarenhet avser effekterna av skillnader mellan tidigare aktuariella antaganden för 2018 och vad som faktiskt har inträffat under 2018. I detta belopp ingår den förbättring som avses i not 2.9.1.

Aktuariella vinster och förluster från aktuariella antaganden (demografiska och finansiella liknande diskonteringssatser och förväntade löneökningar) uppkommer om dessa antaganden uppdateras för att återspegla förändringar i de underliggande förhållandena.

Ersättningar (till exempel pensioner eller återbetalningar för hälso- och sjukvårdskostnader) utbetalas under året enligt systemets regler. Dessa utbetalade ersättningar leder till en minskning av den förmånsbestämda förpliktelsen.

Förvaltningstillgångar

miljoner euro
	Andra pensionsplaner	Gemensamma sjukförsäkringssystemet	Totalt
Nuvärde per den 31.12.2017	137	301	438
Rörelser netto i förvaltningstillgångar	(18)	(5)	(23)
Nuvärde per den 31.12.2018	119	296	415

Aktuariella antaganden – ersättningar till anställda

Principen aktuariella antaganden som används vid värderingen av de två viktigaste försäkringssystemen för EU-anställda visas nedan:

	Pensionssystemet för EU-tjänstemän	Gemensamma sjukförsäkringssystemet
2018
Nominell diskonteringsränta	1.9 %	2.0 %
Förväntad inflationstakt	1.4 %	1.5 %
Realräntesats	0.5 %	0.5 %
Förväntade löneökningsnivåer	1.9 %	1.8 %
Sjukvårdskostnadernas trendmässiga nivå	Ej tillämpligt	3.0 %
Pensionsålder	63/64/66	63/64/66
2017
Nominell diskonteringsränta	1.9 %	2.0 %
Förväntad inflationstakt	1.5 %	1.6 %
Realräntesats	0.4 %	0.4 %
Förväntade löneökningsnivåer	1.8 %	1.7 %
Sjukvårdskostnadernas trendmässiga nivå	Ej tillämpligt	3.0 %
Pensionsålder	63/64/66	63/64/66

Dödstalen för 2017 och 2018 bygger på livslängdstabellen för EU:s tjänstemän – EULT 2018.

Den nominella diskonteringsräntan fastställs som värdet av nollkupongsavkastningskurvorna (med en löptid på 20 år räknat från och med december 2018 för pensionssystemet för EU-tjänstemän och med en löptid på 25 år för det gemensamma sjukförsäkringssystemet). Den inflationstakt som används är den väntade inflationstakten under en likvärdig tidsperiod. Den måste fastställas empiriskt, baserad på väntade värden som uttrycks med hjälp av indexobligationer på de europeiska finansmarknaderna. Den reala diskonteringsräntan beräknas utifrån den nominella diskonteringsräntan och den väntade långfristiga inflationstakten.

Känslighetsanalys

Känslighetsanalysen bygger på simuleringar som, allt annat lika, ändrar värdet av de berörda antagandena och observerar hur modellen fungerar.

Gemensamma sjukförsäkringssystemets känslighet

En ändring med en procentenhet av antagandena om sjukvårdskostnadernas trendmässiga nivå skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2018		2017
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
De sammanlagda kostnaderna för tjänstgöring under innevarande period och räntekostnadskomponenter i periodiska nettosjukvårdskostnader efter avslutad anställning	12	(12)	11	(11)
Förmånsbestämt åtagande	253	(246)	220	(213)

En ändring med en procentenhet (0,1 %) av antagandena om diskonteringsnivån skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2018		2017
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Förmånsbestämt åtagande	(219)	226	(188)	194

En ändring med en procentenhet (0,1 %) av förväntade löneökningar skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2018		2017
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Förmånsbestämt åtagande	(26)	25	(25)	24

En förändring på ett år av antagandet av pensionsåldern skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2018		2017
	En ökning med ett år	En minskning med ett år	En ökning med ett år	En minskning med ett år
Förmånsbestämt åtagande	(91)	54	(82)	44

Känslighet vad gäller pensionssystemet för EU-tjänstemän

En ändring med en procentenhet (0,1 %) av antagandena om diskonteringsnivån skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2018		2017
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Förmånsbestämt åtagande	(1 434 )	1 478	(1 281 )	1 319

En ändring med en procentenhet (0,1 %) av förväntade löneökningar skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2018		2017
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Förmånsbestämt åtagande	1 427	(1 388 )	1 313	(1 192 )

En förändring på ett år av antagandet av pensionsåldern skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	2018		2017
	En ökning med ett år	En minskning med ett år	En ökning med ett år	En minskning med ett år
Förmånsbestämt åtagande	(573)	645	(496)	639

2.10. AVSÄTTNINGAR

miljoner euro
	Belopp per den 31.12.2017	Ytterligare avsättningar	Belopp som inte har tagits i anspråk och som har återförts	Belopp som har tagits i anspråk	Överföringar mellan tillgångskategorier	Ändring av värdering	Belopp per den 31.12.2018
Rättsfall:
Jordbruk	49	270	(2)	(47)	—	—	270
Sammanhållning	20	—	(20)	—	—	—	(0)
Övriga	120	3	(19)	(2)	—	(1)	100
Avveckling av kärnkraftsanläggningar	1 934	—	—	(34)	—	32	1 933
Finansiering	1 115	590	(7)	(149)	—	2	1 551
Böter	27	—	(27)	—	—	—	—
Övriga	272	38	(38)	(18)	—	24	278
Totalt	3 538	901	(115)	(249)	—	57	4 132
Långfristiga	2 880	704	(38)	(52)	(272)	59	3 281
Kortfristiga	659	197	(77)	(197)	272	(2)	852

Avsättningar är tillförlitligt uppskattade belopp som härrör från tidigare händelser och som sannolikt kommer att behöva betalas från EU-budgeten i framtiden.

Rättsfall

Detta är en uppskattning av vilka belopp som sannolikt kommer att betalas ut efter årets utgång med avseende på ett visst antal pågående rättsfall.

Avveckling av kärnkraftsanläggningar

Från och med 2017 uppdaterades basen för avsättningen genom ”JRC Decommissioning & Waste Management Programme Strategy (D&WMP) – uppdaterad 2017”. Översynen av strategin har, tillsammans med budget- och personalbehov, genomförts tillsammans med den oberoende D&WMP Expert Group. Den utgör den bästa tillgängliga uppskattningen av budgeten och den personal som behövs för att genomföra avvecklingen av Gemensamma forskningscentrumets anläggningar i Geel, Ispra, Karlsruhe och Petten.

Enligt EU:s redovisningsregler har avsättningen indexerats med hänsyn till inflationen och sedan diskonterats till nettonuvärdet (med tillämpning av en euroswappkurva). Den 31 december 2018 ledde detta till en avsättning på 1 933 miljoner euro, uppdelad mellan belopp som förväntas tas i anspråk under 2018 (31 miljoner euro) eller senare (1 902 miljoner euro).

Det bör noteras att stora osäkerheter, som beror på den långfristiga planeringen av avvecklingen av kärnkraftverk, kan påverka denna uppskattning som kan komma att öka betydligt i framtiden. De största osäkerhetskällorna beror på den avvecklade anläggningens sluttillstånd, nukleära material, avfallshantering och bortskaffande, nationella regelverks ofullständiga eller bristande definitioner, komplicerade och tidskrävande tillståndsprocess och framtida utveckling av den industriella avvecklingsmarknaden.

Finansiella avsättningar

Dessa avser främst avsättningar för de förluster som beräknas uppkomma i samband med säkerheterna för de olika finansieringsinstrumenten, där anförtrodda enheter har befogenhet att ställa säkerheter i eget namn, men för EU:s räkning och på dennas risk. Den finansiella risken för EU som är kopplad till garantierna är begränsad och finansiella tillgångar finansieras gradvis för att täcka framtida garantianspråk. Denna rubrik omfattar också avsättningar för utestående lån till Syrien från EIB enligt dess mandat för extern utlåning och som därmed garanteras av EU genom garantifonden för åtgärder avseende tredjeland. Långfristiga finansiella avsättningar diskonteras till sitt nettonuvärde.

Ökningen av den finansiella avsättningen avser en ökning av volymen av transaktioner som täcks av garantier inom ramen för Horisont 2020-programmets och Cosmeprogrammets finansieringsinstrument.

2.11. FINANSIELLA SKULDER

miljoner euro
	Not	31.12.2018	31.12.2017
Långfristiga finansiella skulder
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	2.11.1	53 281	50 061
Finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	2.11.2	7	2
		53 289	50 063
Kortfristiga finansiella skulder
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	2.11.1	2 602	6 850
Finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	2.11.2	15	—
		2 617	6 850
Totalt		55 906	56 913

2.11.1. Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde

miljoner euro
	Not	31.12.2018	31.12.2017
Upplåning för finansiellt stöd	2.11.1.1	53 872	54 841
Övriga finansiella skulder	2.11.1.2	2 012	2 070
Totalt		55 884	56 911
Långfristiga		53 281	50 061
Kortfristiga		2 602	6 850

2.11.1.1. Upplåning för finansiellt stöd

miljoner euro
	EFSM	Betalningsbalans	Makroekonomiskt stöd	Euratom	EKSG under avveckling	Totalt
Totalt per den 31.12.2017	47 456	3 114	3 924	250	97	54 841
Ny upplåning	4 500	—	515	50	—	5 065
Återbetalningar	(4 500 )	(1 350 )	(56)	(46)	—	(5 952 )
Växelkursskillnader	—	—	—	(0)	(1)	(1)
Ändringar av bokfört värde	(56)	(30)	5	0	0	(82)
Totalt per den 31.12.2018	47 400	1 734	4 388	254	97	53 872
Långfristiga	46 800	200	4 309	213	—	51 521
Kortfristiga	600	1 534	79	41	97	2 350

Upplåningen omfattar främst skulder som styrkts med intyg och uppgår till 53 725 miljoner euro (2017: 54 674 miljoner euro). Ändringarna i det bokförda värdet motsvarar ändringen i upplupna räntor.

Bortsett från EKSG under avveckling garanteras återbetalningen av ovannämnda lån ytterst genom EU-budgeten – se not 4.1.2, och i förlängningen av varje medlemsstat.

Lånens effektiva räntesatser (uttryckta som räntespann)

	31.12.2018	31.12.2017
Makroekonomiskt stöd	0 % - 3,82 %	0 % - 4,54 %
Euratom	0 % - 5,68 %	0 % - 5,68 %
Betalningsbalansstöd	2,88 % - 3,38 %	2,88 % - 3,38 %
Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)	0,50 % - 3,75 %	0,62 % - 3,75 %
EKSG under avveckling	6,91 % - 8,97 %	6,91 % - 8,97 %

2.11.1.2. Övriga finansiella skulder

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Långfristiga
Skulder i samband med finansiell leasing	1 331	1 456
Byggnader som bekostas genom delbetalningar	314	305
Övriga	115	159
	1 760	1 920
Kortfristiga
Skulder i samband med finansiell leasing	93	89
Byggnader som bekostas genom delbetalningar	29	24
Böter som ska återbetalas	125	13
Övriga	5	24
	252	150
Totalt	2 012	2 070

Skulder i samband med finansiell leasing

miljoner euro
Beskrivning	Framtida belopp som ska betalas
Beskrivning	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Total skuld
Mark och byggnader	86	428	893	1 407
Övriga anläggningstillgångar	7	10	—	17
Totalt per den 31.12.2018	93	438	893	1 424
Räntedel	60	216	196	472
Totala framtida minimileasingbetalningar per den 31.12.2018	153	654	1 089	1 896
Totala framtida minimileasingbetalningar per den 31.12.2017	158	682	1 271	2 111

Beloppen ovan relaterade till leasing och byggnader måste finansieras genom framtida budgetar.

2.11.2. Finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning

miljoner euro
Typ av derivat	31.12.2018		31.12.2017
Typ av derivat	Teoretiskt belopp	Verkligt värde	Teoretiskt belopp	Verkligt värde
Garanti för aktieportfölj	536	20	—	—
Valutaoption (put spread)	11	2	9	2
Totalt	546	22	9	2
Långfristiga	82	7	9	2
Kortfristiga	464	15	—	—

Garanti för aktieportfölj

Garantier som anges på aktieportfölj kategoriseras som finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning, eftersom de inte uppfyller definitionen på en finansiell garantiskuld – se not 1.5.12. Den 31 december 2018 avser denna rubrik en garanti från EU för finansieringsinstrumenten inom ramen för Horisont 2020 (se not 2.4.1) till EIB-gruppen för portföljer med kapitaltransaktioner. EU:s finansiella ansvar mäts utifrån värdet på de underliggande investeringarna.

Valutaoption

Den 31 december 2018 innehar EU ett derivatinstrument (valutaoption - put spread) genom vilket den täcker den utländska valutans (UHA) värdeminskning i samband med lån från finansinstitut till små och medelstora företag i Ukraina i syfte att öka tillgången till finansiering, samt lånevillkorens attraktionskraft i Ukraina. Enligt avtalet ska EU tillhandahålla sina partner en köpoption för varje berättigat lån, på högst 30 %, för ett EU-bidrag om kursen mellan UHA/EUR skulle minska i värde.

Rangordning efter verkligt värde för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Nivå 1: Noterade priser på aktiva marknader	—	—
Nivå 2: Andra observerbara uppgifter än noterade priser	2	2
Nivå 3: Värderingstekniker vars underliggande uppgifter inte baseras på observerbara marknadsdata	20	—
Totalt	22	2

2.11.3. Finansiellt garantiåtagande

EIB:s utbetalning av Efsis garanti för skuldportföljen inom ramen för Efsis infrastruktur- och innovationsdel (IIW) kategoriseras som ett finansiellt garantiåtagande. Efsis finansiella garantiåtagande uppgick den 31 december 2018 till noll euro, eftersom de intäkter som ska tas emot enligt garantin överstiger väntade förluster (se not 4.1.1).

2.12. SKULDER TILL LEVERANTÖRER OCH STÖDMOTTAGARE

miljoner euro
	Bruttobelopp	Justeringar	Nettobelopp den 31.12.2018	Bruttobelopp	Justeringar	Nettobelopp den 31.12.2017
Ersättningsanspråk och fakturor från:
Medlemsstater:
Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	247	—	247	481	—	481
Eruf och sammanhållningsfonden	10 761	(1 724 )	9 037	12 602	(883)	11 719
ESF	5 195	(496)	4 699	4 183	(264)	3 919
Övriga	632	(75)	557	746	(280)	466
Privata och offentliga enheter	1 461	(179)	1 282	1 563	(144)	1 419
Totala ersättningsanspråk och fakturor som tagits emot	18 296	(2 475 )	15 821	19 574	(1 571 )	18 004
EGFJ	14 772	Ej tillämpligt	14 772	11 534	Ej tillämpligt	11 534
Skulder på egna medel	769	Ej tillämpligt	769	8 836	Ej tillämpligt	8 836
Diverse skulder	570	Ej tillämpligt	570	341	Ej tillämpligt	341
Övriga	294	Ej tillämpligt	294	333	Ej tillämpligt	333
Totalt	34 701	(2 475 )	32 227	40 618	(1 571 )	39 048

Skulder till leverantörer och stödmottagare innefattar fakturor och ersättningskrav som tagits emot, men ännu inte betalats vid årets slut. De redovisas första gången vid tidpunkten för mottagandet av fakturor eller ersättningsanspråk för de begärda beloppen. Skulderna justeras senare enbart med hänsyn tagen till de belopp som godkänts efter en översyn av kostnaderna och de belopp som uppskattas vara berättigade. De belopp som inte beräknas vara berättigade ingår i kolumnen justeringar. De största beloppen avser strukturåtgärder.

Under programperioden 2014–2020 föreskrivs i förordningen om gemensamma bestämmelser som ska tillämpas på strukturfonderna (Eruf och ESF), Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) att EU-budgeten är skyddad genom ett systematiskt bevarande av 10 % av de mellanliggande betalningar som verkställs. I februari efter räkenskapsårets slut (1 juli–30 juni) är kontrollcykeln fullständig, både genom förvaltningskontroller av förvaltningsmyndigheterna och revisioner från revisionsmyndigheterna. Kommissionen granskar kvalitetssäkringsdokumenten och redovisningen från berörda myndigheter i medlemsstaterna. Utbetalning eller återkrav av slutbetalningen görs först efter det att denna bedömning är färdig och räkenskaperna godkänts. Det belopp som hållits inne enligt denna avsättning uppgick vid utgången av 2018 till 5,7 miljarder euro. En del av detta belopp (0,9 miljarder euro) är beräknade som icke berättigande på grundval av den information som medlemsstaterna lämnat i sina räkenskaper och som också ingår i kolumnen justeringar. Den sista delen i justeringarna av skulderna motsvaras av de belopp som avser övriga förskott till medlemsstaterna (se not 2.5.2) som återstår att utbetala vid årets utgång (0,8 miljarder euro).

Skulderna när det gäller sammanhållningspolitiken (Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF) har minskat, vilket främst beror på att fordringarna för perioden 2007–2013 har minskat avsevärt till 3,5 miljarder euro (2017: 10 miljarder euro), eftersom kommissionen kontrollerar de slutliga ersättningsanspråk som lämnats in av medlemsstaterna. Samtidigt ökade fordringarna för perioden 2014–2020 till 10 miljarder euro (2017: 5 miljarder euro) efter ytterligare framsteg i genomförandet av programmen.

Ökningen av skulder till EGFJ avser fördelningen av de totala skulderna för EGFJ mellan skulder och upplupna kostnader. De totala skulderna inom EGFJ förblir relativt stabila och uppgår till 44 159 miljoner euro, jämfört med 44 837 miljoner euro förra året. Under 2018 var de belopp som redan omfattades av ett beslut om överensstämmelse (redovisade som skulder) högre än under 2017.

Ansökningar om förfinansiering

Utöver de ovanstående beloppen hade förfinansieringsansökningar motsvarande 0,5 miljarder euro tagits emot vid utgången av 2018, men ännu inte utbetalats vid årets slut. Enligt EU:s redovisningsregler bokförs inte dessa belopp som skulder.

Skulder på egna medel

Skulder på egna medel avser medlemsstaternas bidrag till EU-budgeten. Dessa ska återbetalas vid utgången av året enligt ändringsbudget nr 6/2018 som antogs den 12 december 2018. Ändringsbudgetar genomförs i enlighet med artikel 10.3 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (20). Enligt denna lagbestämmelse återbetalades beloppen till medlemsstaterna den första arbetsdagen i januari 2019. Det betydande beloppet den 31 december 2017 beror på antagandet av ändringsbudget nr 6/2017 den 30 november 2017. Detta år gav ändringsbudgeten främst upphov till ytterligare bidrag från medlemsstaterna (se not 2.6.1.1).

2.13. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Upplupna kostnader	62 877	63 588
Förutbetalda intäkter	96	111
Övriga	213	203
Totalt	63 186	63 902

De upplupna kostnaderna delas upp på följande sätt:

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
EGFJ	29 387	33 303
Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	18 687	17 464
Eruf och Sammanhållningsfonden	5 863	4 249
ESF	2 321	2 870
Övriga	6 619	5 702
Totalt	62 877	63 588

Den största rörelsen rör jordbruket (EGFJ) som förklaras i not 2.12. När det gäller sammanhållningspolitiken beror ökningen för Eruf & CF på de ökade upplupna kostnaderna för den nuvarande programperioden 2014–2020 när programmen utvecklas ytterligare.

NETTOTILLGÅNGAR

2.14. RESERVER

miljoner euro
	Not	31.12.2018	31.12.2017
Reserv verkligt värde	2.14.1	231	278
Reserv för garantifonden	2.14.2	2 849	2 663
Övriga reserver	2.14.3	1 881	1 935
Totalt		4 961	4 876

2.14.1. Reserv verkligt värde

I enlighet med EU:s redovisningsregler redovisas justeringar till verkligt värde i fråga om finansiella tillgångar som kan säljas genom reserven för verkligt värde.

Rörelser i reserven för verkligt värde under perioden

miljoner euro
	2018	2017
Inkluderat i reserven för verkligt värde	(70)	(8)
Inkluderat i resultaträkningen	23	6
Totalt	(47)	(2)

2.14.2. Reserv för garantifonden

Denna reserv avspeglar det fastställda målbeloppet på 9 % av de utestående belopp som garanterats genom EU-budgeten inom ramen för EIB:s externa utlåningsmandat som ska hållas som tillgångar i garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (se not 2.4.1).

2.14.3. Övriga reserver

Beloppet avser huvudsakligen reserven för EKSG under avveckling (1 514 miljoner euro). Denna reserv berör Kol- och stålforskningsfonden som inrättades i samband med avvecklingen av EKSG.

2.15. FORDRINGAR PÅ MEDLEMSSTATERNA

	miljoner euro
Fordringar på medlemsstaterna den 31.12.2017	75 234
Återbetalning av 2017 års budgetöverskott till medlemsstaterna	556
Rörelser i reserven för garantifonden	186
Omvärdering av skulder i form av ersättningar till anställda	4 396
Rörelser i övriga reserver	(30)
Ekonomiskt resultat för året	(13 918 )
Totala fordringar på medlemsstaterna den 31.12.2018	66 424

Detta belopp utgör den del av de kostnader som EU hade ådragit sig fram till den 31 december och som måste finansieras genom framtida budgetar. Många kostnader bokförs enligt den periodiserade redovisningen år n, även om de faktiskt kan ha betalats ut år n+1 (eller senare) och därmed finansieras genom budgeten för år n+1 (eller senare). Skulderna översteg kraftigt tillgångarna vid årsskiftet, eftersom dessa kostnader togs upp i räkenskaperna medan motsvarande belopp finansieras via framtida budgetar. De största beloppen i sammanhanget är verksamheten i EGFJ och utbetalningar av ersättningar till anställda.

Det bör också noteras att ovanstående inte har någon effekt på budgetutfallet – budgetintäkterna bör alltid vara lika med eller överstiga budgetkostnaderna och eventuella intäktsöverskott återbetalas till medlemsstaterna.

Omvärderingarna av ersättningar till anställda avser aktuariella vinster och förluster som härrör från den aktuariella värderingen av dessa skulder. Den ändrade EU-redovisningsregeln 12 (baserad på IPSAS 39) för ersättningar till anställda är tillämplig från och med den 1 januari 2018. Enligt denna regel redovisas aktuariella vinster och förluster som rörelser i nettotillgångar snarare än i resultaträkningen.

3. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

INTÄKTER

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION: EGNA MEDEL

3.1. Egna medel från BNI

EU:s rörelseintäkter kommer i huvudsak från de egna medlen. Egna medel från BNI (bruttonationalinkomst) uppgår till 105 780 miljoner euro för 2018 (2017: 78 620 miljoner euro) och är den största av de tre kategorierna av egna medel. En enhetlig procentandel tas ut från varje medlemsstats BNI. Egna medel från BNI balanserar intäkter och kostnader, dvs. finansierar den del av budgeten som inte täcks av andra intäktskällor. De minskade intäkterna från BNI beror huvudsakligen på ökningen av betalningsbemyndiganden under 2018 tillsammans med det begränsade budgetöverskottet från föregående räkenskapsår (556 miljoner euro, exklusive Eftas resultat). Båda delarna påverkade de BNI-baserade bidrag som begärdes från medlemsstaterna under 2018, eftersom detta bidrag är ett utjämnande belopp.

3.2. TRADITIONELLA EGNA MEDEL

miljoner euro
	2018	2017
Tullar	22 763	20 475
Sockeravgifter	4	45
Totalt	22 767	20 520

Traditionella egna medel innefattar tullar och sockeravgifter. Medlemsstaterna behåller 20 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnader och beloppen ovan anges netto efter avdrag av dessa kostnader. Ökningen av tullavgifterna hänför sig till stor del till upplupna intäkter i samband med överträdelsen (se not 2.6.1.1).

3.3. EGNA MEDEL FRÅN MERVÄRDESSKATT

Mervärdesskatten definieras som unionens andra sorts egna medel, eftersom denna typ av skatt var den första som i stort sett harmoniserades på EU-nivå. Bidraget från mervärdesskatt beräknas genom att en enhetlig uttagssats på 0,3 % tillämpas på den nationella mervärdesskattebasen som inte får överstiga 50 % av varje medlemsstats bruttonationalinkomst (BNI). För perioden 2014–2020 föreskrivs i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom (21), en reducerad uttagssats (0,15 %) för Tyskland, Nederländerna och Sverige.

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION: ÖVERFÖRINGAR

3.4. BÖTER

Dessa intäkter på 6 740 miljoner euro (2017: 4 664 miljoner euro) avser böter som kommissionen ålagt företag som överträder EU:s konkurrensregler och böter som kommissionen har ålagt medlemsstaterna för överträdelser av unionsrätten. Kommissionen redovisar intäkter från böter när den antar beslutet att ålägga böter och officiellt underrättar adressaten om detta. Bötesbeloppen utgörs huvudsakligen av böter på konkurrensområdet (6 534 miljoner euro). De största fallen rör överträdelser av EU:s antitrustregler, dvs. böter som ålagts Google för att införa olagliga begränsningar för tillverkare av Androidprodukter och mobilnätsoperatörer (4 343 miljoner euro) och böter som ålagts Qualcomm för att ha missbrukat sin dominerande ställning på marknaden för chipsatser (997 miljoner euro).

3.5. ÅTERKRAV AV KOSTNADER

miljoner euro
	2018	2017
Delad förvaltning	2 116	1 775
Direkt förvaltning	65	81
Indirekt förvaltning	34	23
Totalt	2 215	1 879

Denna rubrik avser huvudsakligen återbetalningskrav som utfärdats av kommissionen och som inbetalas eller avräknas mot (dvs. dras av) efterföljande betalningar som bokförts i kommissionens redovisningssystem. Syftet är att återkräva kostnader som tidigare betalats ut från EU-budgeten. Återkrav baseras på kontroller, revisioner eller analyser av berättigande och därför utgör dessa åtgärder viktiga överväganden vid genomförandet av EU-budgeten. Dessa åtgärder skyddar EU:s budget mot utgifter som strider mot lagstiftningen.

I denna kategori ingår även återbetalningskrav från medlemsstater till mottagare av EGFJ-ersättningar samt skillnaden i uppskattade upplupna intäkter från föregående årsslut jämfört med det aktuella året.

Beloppen i tabellen ovan är intäkter som uppkommer till följd av utfärdande av återbetalningskrav. Av denna orsak visar dessa belopp inte och kan inte visa den fulla omfattningen av de åtgärder som vidtagits för att skydda EU-budgeten, särskilt avseende sammanhållningspolitiken där det finns specifika mekanismer för att säkerställa korrigering av kostnader som inte är stödberättigande, där merparten inte inbegriper utfärdandet av ett återbetalningskrav. Här ingår inte belopp som återkrävts genom avräkning mot kostnader, belopp som återkrävts genom tillbakadragande och återkrav av förfinansiering.

Merparten av totalbeloppet hanteras genom återkrav vid delad förvaltning:

Jordbruk: EGFJ och landsbygdsutveckling

I fråga om EGFJ och Ejflu är de belopp, som under året redovisas som intäkter under denna rubrik, finansiella korrigeringar för året och återbetalningar som medlemsstaterna deklarerat och återkrävt under året. Som intäkter redovisas även nettoökningen av utestående belopp som rör bedrägerier eller oriktigheter och som medlemsstaterna deklarerat vara återkrävda vid årets slut.

Sammanhållningspolitik

De största beloppen i samband med sammanhållningspolitiken rör de upplupna intäkter på 1 146 miljoner euro som kommissionen räknar med att kunna återkräva från medlemsstaterna. Återkravet kommer att göras till följd av granskningen och godkännandet av de årsredovisningar som medlemsstaterna lämnade in den 15 februari 2019. Detta förfarande för godkännande av medlemsstaternas årsredovisningar infördes för första gången på sammanhållningsområdet för programperioden 2014–2020.

3.6. ÖVRIGA INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

miljoner euro
	2018	2017
Skatt och bidrag från personal	1 268	1 218
Bidrag från tredjeländer	1 376	1 269
Bidragen från medlemsstaterna för externt bistånd	594	988
Överföring av tillgångar	85	208
Justering av avsättningar	100	29
Jordbruksavgifter	4	4
Budgetjusteringar	(726)	5 806
Övriga	612	854
Totalt	3 312	10 376

Intäkter från de anställdas skatter och avgifter avser främst avdrag från personalens löner. Pensionsavgifter och inkomstskatt utgör väsentliga beloppen inom kategorin.

Bidrag från tredjeländer utgörs av bidrag från Eftaländer och anslutningsländer.

Bidrag från medlemsstaterna för externt bistånd utgörs i huvudsak av de belopp som mottagits för att upprätta faciliteten för flyktingar i Turkiet.

Intäkter för överföring av tillgångar avser överföringen av satelliter under Copernicus-programmet från Europeiska rymdorganisationen (ESA) till kommissionen (se not 2.2). Denna överföring utgör enligt EU:s redovisningsregler en transaktion utan motprestation och inträffar under kommande perioder för de Copernicus-satelliter som ännu håller på att uppföras.

Budgetjusteringarna resulterade i ett negativt belopp, eftersom de inbegriper ett väsentligt lägre budgetöverskott från föregående år (555 miljoner euro jämfört med 6,4 miljarder euro 2017) och höga BNI-/mervärdesskattejusteringar på 1 292 miljoner euro.

Övriga intäkter från transaktioner utan direkt motprestation från 2018 inbegriper ett belopp på 100 miljoner euro från Europeiska utvecklingsfonden (EUF), vilket motsvarar dess bidrag till EU-budgeten till förmån för EFHU-garantifonden som under 2018 inrättades genom förordning (EU) 2017/1601. Andra betydande belopp avser EKSG:s finansiering av kol- och stålforskningsfonden (64 miljoner euro) och bidrag från andra enheter (176 miljoner euro).

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

3.7. FINANSIELLA INTÄKTER

miljoner euro
	2018	2017
Räntor på:
Försenade betalningar	1 458	217
Lån	1 265	1 379
Övriga	68	41
Premieintäkter på finansiellt garantiåtagande (Efsi)	121	61
Utdelning från bolag	103	23
Finansiella intäkter från finansiella tillgångar eller skulder till verkligt värde genom resultatavräkning	29	57
Realiserade vinster på finansiella tillgångar som kan säljas	23	38
Övriga	48	28
Totalt	3 115	1 845

Ränteintäkter på försenade betalningar härrör huvudsakligen från böter och egna medel som förfallit till betalning och som inte betalats i tid. Ett belopp på 1,3 miljarder euro avser ärendena om egna medel som det hänvisas till i not 2.6.1.1.

Ränteintäkter från lån avser främst lån som beviljats för finansiellt stöd (se not 2.4.3).

3.8. ÖVRIGA INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

miljoner euro
	2018	2017
Avgiftsintäkter för tjänsteprestationer (organ)	602	557
Växelkursvinster	329	281
Avgifts- och premieintäkter för finansieringsinstrument	54	51
Andel av EIF:s nettoresultat	37	21
Försäljning av varor	33	42
Fast egendom och därtill relaterade intäkter	27	43
Övriga	297	338
Totalt	1 379	1 332

Intäkter från avgifter för tillhandahållande av tjänster innehåller huvudsakligen de avgifter för godkännande av försäljning som tas ut av Europeiska läkemedelsmyndigheten och varumärkesavgifter som tas ut av Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet.

KOSTNADER

3.9. DELAD FÖRVALTNING

miljoner euro
Genomförda av medlemsstater	2018	2017
Europeiska garantifonden för jordbruket	43 527	44 289
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	13 149	11 359
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden	30 230	17 650
Europeiska socialfonden	11 935	7 353
Övriga	2 826	1 253
Totalt	101 666	81 905

Den största ökningen gäller sammanhållningspolitiken (Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF) och avser främst kostnader som redovisats under året och som betalats ut eller använts för förskottsfinansiering. Samtidigt som kostnaderna minskade under perioden 2007–2013 (avslutningsfasen), har genomförandet av den nuvarande programperioden 2014–2020 ökat betydligt under 2018. Detsamma gäller Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument.

Andra kostnader omfattar huvudsakligen följande: Asyl och migration (0,6 miljarder euro), fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (0,4 miljarder euro), Europeiska unionens solidaritetsfond (0,9 miljarder euro) och Europeiska havs- och fiskerifonden (0,6 miljarder euro). Ökningen jämfört med föregående år avser främst Europeiska unionens solidaritetsfond och Europeiska havs- och fiskerifonden.

3.10. DIREKT FÖRVALTNING

miljoner euro
	2018	2017
Genomförd av kommissionen	8 120	8 831
Genomförd av EU:s genomförandeorgan	8 964	6 699
Genomförd av förvaltningsfonder	468	208
Totalt	17 551	15 738

Dessa belopp rör främst genomförandet av forskningspolitiken (7,3 miljarder euro), nätverksprogrammen (2,7 miljarder euro), instrumenten för utvecklingssamarbete (1,4 miljarder euro) och den europeiska grannskapspolitiken (1,1 miljarder euro).

Ökningen av de direkta förvaltningskostnaderna för EU:s genomförandeorgan (1,7 miljarder euro) avser genomförandeorganet för innovation och nätverk (Inea), i synnerhet transportdelen av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). FSE för transporter är det finansieringsinstrument som används för att genomföra den europeiska transportinfrastrukturpolitiken och syftar till att bygga upp ny eller uppgradera/återställa transportinfrastruktur i Europa.

3.11. INDIREKT FÖRVALTNING

miljoner euro
	2018	2017
Genomförd av andra EU-byråer och EU-organ	3 396	2 667
Genomförd av tredjeländer	679	1 101
Genomförd av internationella organisationer	3 337	3 014
Genomförd av andra enheter	3 569	1 478
Totalt	10 981	8 260

Av de indirekta förvaltningskostnaderna avser 4,2 miljarder euro åtgärder avseende tredjeland (framför allt områdena föranslutning, humanitärt bistånd, internationellt samarbete och grannskap). Ytterligare 6 miljarder euro används för att öka Europas konkurrenskraft (på områden som forskning, satellitnavigationssystem och utbildning).

3.12. PERSONAL- OCH PENSIONSKOSTNADER

miljoner euro
	2018	2017
Personalkostnader	6 454	6 193
Pensionskostnader	4 476	3 808
Totalt	10 929	10 002

Pensionskostnaderna utgör en del av de rörelser som har uppkommit till följd av att andra aktuariella värderingar utfördes av de ersättningar som ska utbetalas till de anställda än aktuariella antaganden. De utgör således inte faktiska pensionsutbetalningar under året, vilka är betydligt lägre.

3.13. ÄNDRINGAR I AKTUARIELLA ANTAGANDEN OM ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Den ändrade EU-redovisningsregeln 12 (baserad på IPSAS 39) för ersättningar till anställda är tillämplig från och med den 1 januari 2018. Enligt denna regel redovisas aktuariella vinster och förluster (omvärderingar av ersättningar till anställda) som rörelser i nettotillgångar snarare än i resultaträkningen. Den nya redovisningsregeln påverkar inte uppskattningen av dessa belopp.

3.14. FINANSIERINGSKOSTNADER

miljoner euro
	2018	2017
Räntekostnader:
Upplåning	1 260	1 373
Övriga	26	22
Nedskrivningsförlust från lån och fordringar	126	324
Förlust på finansiella tillgångar eller skulder till verkligt värde genom resultatavräkning	95	12
Finansiell leasing	73	81
Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas	25	39
Realiserade förluster på finansiella tillgångar som kan säljas	21	2
Övriga	50	42
Totalt	1 677	1 896

Räntekostnaderna för upplåning motsvarar främst ränteintäkter på utlåning för finansiellt stöd (rygg-mot-rygg-transaktioner).

3.15. ÖVRIGA KOSTNADER

miljoner euro
	2018	2017
Administrativa kostnader och it-kostnader	2 313	2 521
Kostnader för anläggningstillgångar	1 608	1 423
Justering av avsättningar	923	1 377
Växelkursförluster	341	446
Kostnader för löpande leasingavtal	424	414
Domstolens nedsättning av böter	1	67
Övriga	598	509
Totalt	6 208	6 756

Kostnader för forskning och utveckling tas upp under administrativa kostnader och it-kostnader enligt följande:

miljoner euro
	2018	2017
Kostnader för forskning	385	376
Utvecklingskostnader som inte tillgångsredovisas	106	81
Totalt	491	456

3.16. SEGMENTRAPPORTERING ENLIGT RUBRIK I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (MFF)

miljoner euro
	Smart tillväxt för alla	Hållbar tillväxt	Säkerhet och medborgarskap	Europa i världen	Administration	Ej tilldelat till en rubrik i den fleråriga budgetramen (*2)	Totalt
Egna medel från BNI	—	—	—	—	—	105 780	105 780
Traditionella egna medel	—	—	—	—	—	22 767	22 767
Mervärdesskatt	—	—	—	—	—	17 624	17 624
Böter	—	—	—	—	—	6 740	6 740
Återkrav av kostnader	1 395	777	6	35	0	2	2 215
Övriga	1 223	48	109	228	5 077	(3 374 )	3 312
Intäkter från transaktioner utan motprestation	2 619	825	115	262	5 077	149 540	158 438
Finansiella intäkter	282	0	0	16	0	2 816	3 115
Övriga	170	(14)	(8)	6	337	887	1 379
Intäkter från transaktioner med motprestation	453	(13)	(8)	23	337	3 703	4 494
Totala intäkter	3 072	812	107	285	5 414	153 243	162 932
Kostnader genomförda av medlemsstater:
EGFJ	—	(43 527 )	—	—	—	—	(43 527 )
Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	—	(13 149 )	—	—	—	—	(13 149 )
Eruf och sammanhållningsfonden	(30 230 )	—	—	—	—	—	(30 230 )
ESF	(11 935 )	—	—	—	—	—	(11 935 )
Övriga	(437)	(596)	(1 762 )	(31)	—	—	(2 826 )
Genomförda av kommissionen, genomförandeorganen och förvaltningsfonderna	(11 565 )	(571)	(930)	(4 496 )	(13)	24	(17 551 )
Genomförda av andra EU-byråer och EU-organ	(2 767 )	2	(810)	(48)	—	226	(3 396 )
Genomförda av tredjeländer och internationella organisationer	(505)	(74)	(202)	(3 236 )	(0)	—	(4 016 )
Genomförda av andra enheter	(2 696 )	(0)	2	(875)	(0)	—	(3 569 )
Personal- och pensionskostnader	(1 675 )	(369)	(447)	(699)	(6 697 )	(1 043 )	(10 929 )
Ändringar i aktuariella antaganden om ersättningar till anställda	—	—	—	—	—	—	—
Finansieringskostnader	(149)	(22)	(0)	(16)	(93)	(1 397 )	(1 677 )
Övriga kostnader	(1 945 )	(313)	(137)	(109)	(3 231 )	(472)	(6 208 )
Totala kostnader	(63 903 )	(58 620 )	(4 287 )	(9 510 )	(10 034 )	(2 661 )	(149 014 )
Ekonomiskt resultat för året	(60 831 )	(57 808 )	(4 180 )	(9 225 )	(4 620 )	150 581	13 918

Tabellen över intäkter och kostnader enligt rubrik i den fleråriga budgetramen baseras på uppskattningar, eftersom alla åtaganden inte är kopplade till en rubrik i budgetramen.

4. EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH EVENTUALTILLGÅNGAR

4.1. EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Eventualförpliktelser är eventuella framtida betalningsåtaganden för EU som kan uppstå på grund av tidigare händelser eller rättsligt bindande åtaganden som gjorts men som kommer att bero på framtida händelser, som inte helt ligger inom EU:s kontroll. De avser främst finansiella garantier (på lån och finansiella stödprogram) och juridiska risker. Alla eventualförpliktelser, utom för böter och garantier som täcks av medel (se not 2.4.1) kommer, om de förfaller till betalning, att finansieras genom EU-budgeten (och därmed EU:s medlemsstater) under de kommande åren.

4.1.1. Budgetgarantier

miljoner euro
	31.12.2018			31.12.2017
	Tak	Underskrift	Utbetalade	Tak	Underskrift	Utbetalade
Garantier för EIB:s mandat för utlåning till tredjeland	40 417	30 889	20 510	37 479	28 950	19 972
Garantier från Efsi	25 898	19 842	15 764	16 000	13 473	10 128
Totalt	66 315	50 731	36 273	53 479	42 423	30 100

Tabellen ovan visar i vilken utsträckning EU-budgeten är exponerad för eventuella framtida betalningar kopplade till garantier från Europeiska investeringsbanksgruppen. Utbetalda belopp motsvarar de belopp som redan utbetalats till de slutliga stödmottagarna, medan de belopp som undertecknats inbegriper dessa utbetalda belopp plus avtal som redan undertecknats med mottagarna, men som ännu inte utbetalats. Taket motsvarar den totala garanti som EU-budgeten och därmed dess medlemsstater har åtagit sig att täcka.

Garantier för EIB:s mandat för utlåning till tredjeland

EU-budgeten garanterar de lån som EIB har undertecknat och beviljat ur EIB:s egna medel till tredjeländer. Den 31 december 2018 uppgick det utestående lånebelopp som täcks av EU-garantin till 20 510 miljoner euro (2017: 19 972 miljoner euro). EU-budgetgarantier:

—	19 360 miljoner euro (2017: 18 583 miljoner euro) via garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (se not 2.4.1) och

—	1 150 miljoner euro (2017: 1 389 miljoner euro) direkt för lån som beviljats till medlemsstaterna före anslutningen.

Utöver de 20 510 miljoner euro som redovisas som utbetalade enligt ovan, garanterar EU ytterligare 210 miljoner euro i utestående lån till Syrien för vilka avsättningar har gjorts.

EU:s mandat för utlåning till tredjeland för lån som beviljats av EIB är begränsat till 65 % av det utestående beloppet för avtal som ingåtts efter 2007 (mandaten för 2007–2013 och 2014–2020). För avtal som ingåtts före 2007 är EU-garantin begränsad till en viss procentandel av den högsta tillåtna kreditlinan, i de flesta fall 65 %, men också 70 %, 75 % eller 100 %. När taket inte nåtts täcker EU-garantin det totala utestående beloppet.

För att lämna uppgifter om EU:s maximala exponering per den 31 december 2018, måste man också inkludera lån som godkänts för underskrift, men som ännu inte skrivits under (9 528 miljoner euro) och lån som skrivits under men som inte betalats ut (10 379 miljoner euro).

I mars 2018 antogs beslut (EU) 2018/412 (22) av Europaparlamentet och rådet, vilket möjliggjorde en höjning av taket för EIB:s finansieringstransaktioner som omfattas av EU-garantin. Garantiavtalet med EIB ändrades i enlighet med detta, vilket ledde till en ökning av EU:s maximala exponering med 3,4 miljarder euro 2018.

Garanti från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Efsi är ett initiativ för att öka Europeiska investeringsbanksgruppens riskbärande kapacitet, som gör att Europeiska investeringsbanken kan öka sina investeringar i EU. Syftet med Efsi är att stödja ytterligare investeringar i EU och öka små företags tillgång till finansiering. Efsi är inte en separat juridisk person eller en investeringsfond i egentlig mening. Efsis riskreserv ger skydd till Europeiska investeringsbanken (EIB) mot eventuella förluster i underliggande transaktioner. Den består av en tilldelning på 7,5 miljarder euro ur EIB:s egna kapital och garantier från EU-budgeten på högst 26 miljarder euro (Efsis EU-garanti). Efsis EU-garanti tillhandahålls EIB enligt ett avtal mellan EU och EIB, nedan kallat Efsi-avtalet. Efsi-avtalet ändrades 2018, vilket återspeglar det ökade taket för Efsis EU-garanti på 26 miljarder euro i linje med den ändrade förordningen om Efsi (förordning (EU) 2017/2396).

Efsis verksamhet bedrivs inom två delar: Infrastruktur- och innovationsdelen som genomförs av EIB (EU-garantin för Efsi på 19,5 miljarder euro) och delen för små och medelstora företag som genomförs av EIF (EU-garantin för Efsi på 6,5 miljarder euro), som båda har en skuldportfölj och en aktieportfölj. EIF agerar inom ramen för ett avtal med EIB på grundval av en garanti från EIB som i sin tur är skyddad genom en motgaranti från EU-garantin för Efsi i enlighet med Efsi-avtalet.

EU och EIB har olika roller inom Efsi. Efsi är inrättat inom EIB som finansierar transaktionerna (investeringar i skuld och eget kapital) och som därför lånar de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna. Vad gäller infrastruktur- och innovationsdelen fattar EIB oberoende investeringsbeslut och förvaltar transaktionerna i enlighet med sina regler och förfaranden. Samma sak gäller för små och medelstora företag som förvaltas av EIF.

En särskild styrelseform har inrättats för att säkerställa att investeringar som görs inom ramen för Efsi även fortsättningsvis inriktas på det särskilda målet att avhjälpa marknadsmisslyckanden vid risktagande som hindrar investeringar i EU och berättigar till skydd genom EU-garantin. Investeringskommitténs oberoende experter utvärderar alla projekt som föreslås i den infrastruktur- och innovationsdel som genomförs av EIB vad avser dess berättigande till stöd från EU-garantin. Så snart det bekräftats att ett projekt är berättigat, som en av Efsi garanterad transaktion, omfattas beslutet om att fortsätta med projektet och dess förvaltning av EIB:s normala projektcykel och styrningsprocesser. När det gäller små och medelstora företag begränsas investeringskommitténs roll till samråd om beskrivningen av produkterna för små och medelstora företag, som godkänns av Efsis styrelse och Efsis verkställande chef. Efsi övervakas också av en styrelse bestående av fem ledamöter, varav tre utses av kommissionen, en av EIB och en ledamot utan rösträtt av Europaparlamentet. Besluten ska fattas enhälligt och – om enhällighet inte kan uppnås – genom enhällighet bland dess röstberättigade ledamöter. Efsis styrelse fattar inte investeringsbeslut.

EU:s roll avser tillhandahållande av EU-budgetgarantier för en del av de potentiella förluster som EIB kan drabbas av genom dess investeringar i skuldinstrument och egetkapitalinstrument. Följaktligen kan inte EU ingripa i urvalet och förvaltningen av Efsis transaktioner, inte investera pengar i Efsis transaktioner och den är inte en direkt avtalspart i dessa underliggande instrument. Eftersom de kontrollkriterier och redovisningskrav för konsolidering av EU:s redovisningsregler (och IPSAS) inte uppfylls redovisas inte de relaterade garanterade tillgångarna i EU:s konsoliderade årsredovisning.

EU-garantin som beviljats EIB inom ramen för Efsi redovisas, i enlighet med EU:s redovisningsregler, som ett finansiellt garantiåtagande med hänsyn till skuldportföljen för infrastruktur- och innovationsdelen, som en finansiell avsättning för skuldportföljen för små och medelstora företag och som ett derivat (en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultatavräkningen) för båda aktieportföljerna. Dessutom redovisas en eventualförpliktelse relaterad till Efsi-garantin i denna not.

Enligt Efsis skuldportfölj för infrastruktur- och innovationsdelen täcker EU-garantin EIB:s första förlust i en portfölj med finansiella transaktioner, vilka huvudsakligen utgörs av standardlån och garantier. EU-garantin åberopas när en gäldenär inte fullgör en betalning som förfaller eller vid en omstruktureringsförlust. EU-garantin ersätts i förhållande till EU:s risk i form av en utdelning mellan EIB och EU av de riskrelaterade intäkter som EIB tar emot från de garanterade transaktionerna. EU:s intäkter bör först täcka de förluster som uppkommit i samband med de garanterade transaktionerna. EU-garantin redovisas därför som en finansiell garantiförpliktelse som, vid första redovisningstillfället, värderas till verkligt värde, dvs. nuvärdet av de premier som ska betalas in (EU-intäkter). Vid efterföljande balansdagar värderas den finansiella garantiförpliktelsen till det högsta värdet av de förväntade förlusterna och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade nedskrivningar av intäkterna. Den finansiella garantiförpliktelsen redovisas netto i de EU-intäkter som ännu inte tagits emot – noll per den 31 december 2018 – (2017: noll) – se not 2.11.3.

I Efsis aktieportfölj för infrastruktur- och innovationstjänster, som består av kapitalinvestering eller investering i form av kapital likställt med eget kapital eller förlagslån, investerar EIB likställt på egen risk och EU:s risk. Följaktligen täcker EU-garantin för den del av investeringarna i värdepapper som garanteras av EU, negativa värdejusteringar (orealiserade förluster) på balansdagen, de realiserade förlusterna vid desinvestering och EIB:s finansieringskostnader. I de fall då värdet på en investering, som tidigare varit förbehållen en negativ värdejustering, ökar vid efterföljande balansdagar, ersätter EIB EU med beloppet upp till det ursprungliga beloppet för investeringen. Vid tidpunkten för desinvesteringen har EU också rätt till vinst på investeringen som överstiger den ursprungliga kostnaden. EU-garantin ersätts genom intäkter som erhållits från EIB från garanterade transaktioner, inklusive räntor, utdelningar och realiserade vinster. Avstämningen mellan EU och EIB sker årligen med avdrag för förluster och intäkter.

I Efsis aktieportfölj för små och medelstora företag garanterar EU investeringar i eget kapital i riskkapitalfonder och private equity-fonder, som finansieras av EIB och som härrör från och förvaltas av EIF. EU-garantin ges på grundval av två portföljer: underavdelning 1 och underavdelning 2. Efsi-garantin tas i anspråk för att täcka nedskrivningar och realiserade förluster från de garanterade investeringarna och EIB:s finansieringskostnader. EU har rätt till ersättning för den risk den tagit i form av utdelningar och realiserade vinster från de garanterade transaktionerna i eget kapital. I underavdelning 2 investerar EU:s Horisont 2020-program också delvis i samma aktieportfölj (H2020 investeringar som finansieras av EU redovisas som en finansiell tillgång som kan säljas i EU:s räkenskaper) och bär de första förlusterna från investeringarna, medan de sekundära förlusterna täcks av EU-garantin och EIF.

Efsis garanti för Efsis aktieportföljinvesteringar kategoriseras som ett derivat och redovisas som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultatavräkningen. Den 31 december 2018 uppgick det verkliga värdet på Efsis EU-garanti för Efsis aktieportfölj till 14 miljoner euro (2017: 16 miljoner euro – se not 2.4.2.

Eventualförpliktelsen ovan innefattar verksamhet i programmen Cosme, Horisont 2020, kultur och den kreativa sektorn samt sysselsättning och social innovation som omfattas av EU-garantin för Efsi inom ramen för skuldportföljen för små och medelstora företag.

EU-garantibetalningar ska göras från Efsis garantifond – se not 2.4.1. I slutet av 2018 uppgick garantifondens tillgångar till 5 452 miljoner euro (2017: 3 504 miljoner euro) medan 2 688 miljoner euro (2017: 2 633 miljoner euro) har anslagits men ännu inte betalats och ingår i det belopp som tas upp som utestående åtaganden i not 5.1. Under 2018 har 61 miljoner euro i garantianspråk betalats ut från Efsis garantifond.

4.1.2. Garantier för finansiellt stöd (upplåning och utlåning)

miljoner euro
	31.12.2018			31.12.2017
	Ianspråktagna	Inte ianspråktagna	Totalt	Ianspråktagna	Inte ianspråktagna	Totalt
EFSM	47 400	—	47 400	47 456	—	47 456
Betalningsbalans	1 734	—	1 734	3 114	—	3 114
Makroekonomiskt stöd	4 388	980	5 368	3 924	460	4 384
Euratom	254	200	454	250	250	500
Totalt	53 775	1 180	54 955	54 744	710	55 454

EU-budgeten garanterar utlåningen i de rygg-mot-rygg-transaktioner som kommissionen gjort för att finansiera lån till medlemsstater och tredjeländer. Dessa lån har redan redovisats som skulder i EU:s balansräkning – se not 2.11.1. Om betalningarna skulle ställas in för de rygg-mot-rygg-lån som ges genom dessa utlåningar skulle EU-budgeten, på grundval av artikel 14 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014, få bära hela kostnaden för det belopp som förfallit till betalning:

—	Upplåning med anknytning till lån som utbetalats inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen garanteras enbart genom EU-budgeten.

—	Upplåning med anknytning till betalningsbalanslån garanteras enbart genom EU-budgeten.

—	Lån för makroekonomiskt stöd garanteras i första hand av garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (se not 2.4.1) och därefter av EU-budgeten och

—	garantier från tredje parter är de första garantier som täcker samtliga belopp för de utestående Euratomlånen. Garantifonden skulle täcka beloppen för utlåning till tredjeland om tredjepartsgarantierna inte skulle täcka dem.

Lån vid avvecklingen av EKSG som beviljas med upplånade medel täcks inte av en EU-budgetgaranti. De täcks istället av de finansiella tillgångarna för EKSG under avveckling – se not 2.4.1.

4.1.3. Garantier för EU:s finansieringsinstrument

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation	1 467	1 297
Finansieringsinstrument för riskdelning	642	654
Fonden för ett sammanlänkat Europa	579	490
Övriga	29	32
Totalt	2 717	2 473

Enligt vad som anges i artikel 210.1 i budgetförordningen får inte budgetkostnader kopplade till ett finansieringsinstrument och unionens ekonomiska ansvar överstiga beloppet för det relevanta budgetåtagande som gjorts för detta, vilket innebär att budgeten inte kan innehålla eventualförpliktelser. I praktiken innebär det att dessa skulder har ett motvärde på tillgångssidan i balansräkningen eller omfattas av utestående budgetåtaganden som ännu inte har bokförts. De eventualförpliktelser som anges ovan visas netto efter avdrag för finansiella avsättningar för dessa instrument – se not 2.10.

4.1.4. Rättsfall

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Böter	3 187	3 242
Jordbruk	653	1 737
Sammanhållning	26	3
Andra rättsfall	1 867	481
Totalt	5 732	5 463

Böter

Dessa belopp avser främst böter som kommissionen utdömt för överträdelser av konkurrensreglerna, där bötesbeloppet preliminärt har betalats av bötfällda företag och där beslutet endera har överklagats eller där det inte är känt om ett överklagande kommer att göras. Eventualförpliktelsen står kvar till dess att domstolen meddelat en slutgiltig dom i målet eller till dess att tidsfristen för väckande av talan löpt ut. Ränta som utgått på preliminära betalningar ingår i det ekonomiska resultatet för året, men också som en eventualförpliktelse för att markera att beloppen är osäkra.

Om EU förlorar något av dessa ärenden som rör utdömda böter, återbetalas de preliminärt mottagna beloppen till företagen. Bötesbeloppet förs upp som budgetintäkt först när böterna är slutgiltiga (artikel 107 i budgetförordningen).

Jordbruk

Här rör det sig om eventualförpliktelser gentemot medlemsstaterna i samband med beslut om överensstämmelse inom ramen för EGFJ samt ärenden som rör finansiella korrigeringar avseende landsbygdsutveckling och stöd före anslutningen i avvaktan på domar från EU-domstolen. De slutliga beloppen, och vilket år ett eventuellt framgångsrikt överklagande ska belasta budgeten, beror på hur lång tid domstolsförfarandet tar.

Sammanhållning

Här rör det sig om eventualförpliktelser gentemot medlemsstaterna i samband med insatser i sammanhållningspolitiken där ett datum för muntligt hörande ännu inte fastställts eller när domstolen ännu inte fällt något avgörande.

Andra rättsfall

Denna rubrik avser krav på skadestånd riktade mot EU, övriga rättstvister samt beräknade rättsliga kostnader. Det bör noteras att i en skadeståndstalan enligt artikel 340 i EUF-fördraget måste käranden påvisa att institutionen begått en tillräckligt allvarlig överträdelse av lagstiftningen som ger enskilda individer rättigheter, att käranden lidit verklig skada och att det finns ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och skadan. Beloppet för 2018 rör främst en skadeståndstalan mot kommissionen för ett beslut om ett koncentrationsförbud. Det rättsliga ärendet är ganska nytt och i ett tidigt skede. Följaktligen avser det redovisade beloppet, i avsaknad av en tillförlitlig uppskattning, det begärda beloppet.

4.2. EVENTUALTILLGÅNGAR

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Erhållna garantier:
Fullgörandegarantier	321	352
Övriga garantier	19	22
Övriga eventualtillgångar	25	34
Totalt	366	409

Fullgörandegarantier krävs för att säkerställa att mottagarna av EU-bidrag fullgör sina avtalsenliga åtaganden gentemot Europeiska unionen.

5. BUDGETÅTAGANDEN OCH RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN

I denna not ges information om budgetprocessen och framtida finansieringsbehov och inte om skulder som löper den 31 december 2018.

I den fleråriga budgetram som medlemsstaterna enats om definieras programmen och fastställs taken för de åtagandebemyndiganden och de totala beloppen för betalningsbemyndiganden som EU under en sjuårsperiod får ingå budgetåtaganden och rättsliga åtaganden för, och slutligen göra utbetalningar för, under en period på sju år – se tabell 1.1 i noterna till rapporterna om budgetgenomförandet.

Taken i den fleråriga budgetramen antogs av rådet (medlemsstaterna), med Europaparlamentets godkännande. I artikel 16 i förordning (EU) nr 1306/2013 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken görs en direkt koppling mellan det årliga taket för EGFJ:s utgifter och förordningen om den fleråriga budgetramen. Europaparlamentet och rådet antog också de respektive grundläggande rättsakterna för EGFJ:s utgifter som anger utgifterna för varje medlemsstat för hela perioden 2014–2020.

Rättsliga åtaganden som motsvarar program, projekt, överenskommelser eller kontrakt som ingåtts som är rättsligt bindande för EU. Ett rättsligt åtagande är en handling genom vilken utanordnaren ingår eller fastställer en förpliktelse (för EU) som ger upphov till en betalning (artikel 2.37 i budgetförordningen).

Ett budgetåtagande ska i princip ingås innan det rättsliga åtagandet, men för vissa fleråriga program/projekt är det tvärtom, de relevanta budgetåtagandena indelas i årliga delbetalningar under flera år, om detta är tillåtet enligt den grundläggande rättsakten. Till exempel föreskrivs, för sammanhållning, i artikel 76 i förordningen om gemensamma bestämmelser (förordning (EU) nr 1303/2013 (23) att kommissionens beslut om antagande av ett program ska utgöra ett rättsligt åtagande i den mening som avses i budgetförordningen, men att unionens budgetåtaganden för varje program ska göras årligen för varje fond under perioden mellan den 1 januari 2014 och den 31 december 2020. Andra rättsliga grunder kan innehålla liknande bestämmelser. Därför kan det förekomma att EU har ingått rättsliga åtaganden om att betala vissa belopp, trots att budgetåtagandet ännu inte har gjorts – se not 5.2 och 5.3 nedan.

Om budgetåtagandet har ingåtts, men de därpå följande utbetalningarna ännu inte gjorts kallas de utestående åtagandena för ”reste à liquider” (RAL). Detta kan vara program eller projekt, ofta fleråriga, som skrivs under och för vilka betalningar kommer att göras först under senare år. Åtagandena utgör betalningsförpliktelser för kommande år. Eftersom redovisningen utarbetas enligt principerna om periodiserad redovisning, medan rapporterna om budgetgenomförandet utarbetas enligt kassabaserad redovisning har en del av det totala utestående beloppet redan kostnadsförts och redovisas som en skuld i balansräkningen (se not 2.12 och 2.13). Beräkningen av dessa kostnader baseras antingen på ersättningsanspråk eller fakturor som mottagits eller på det beräknade genomförandet av ett program eller projekt där inga anspråk ännu har anmälts till EU – se not 5.1 nedan. När betalningar avseende utestående åtaganden görs efter den 31 december 2018, tas skulden i balansräkningen bort. Den del av de utestående åtagandena som ännu inte bokförts ingår inte i skulderna, utan redovisas i stället nedan.

Uppgifterna nedan avser således de belopp som EU den 31 december 2018 hade åtagit sig att betala för att fullgöra sina kontraktsskyldigheter och som därför ska finansieras via EU:s framtida budgetar.

miljoner euro
	Not	31.12.2018	31.12.2017
Utestående budgetåtaganden som ännu inte har bokförts	5.1	235 836	221 391
Delad förvaltning: rättsliga åtaganden enligt den nuvarande fleråriga budgetramen i avvaktan på genomförande	5.2	143 883	211 688
Väsentliga rättsliga åtaganden på andra områden	5.3	18 126	20 030
Totalt		397 845	453 109

5.1. UTESTÅENDE BUDGETÅTAGANDEN SOM ÄNNU INTE HAR BOKFÖRTS

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Utestående budgetåtaganden som ännu inte har bokförts	235 836	221 391

Det ovanstående beloppet avser budgeterade utestående åtaganden (RAL) på 281 175 miljoner euro (se tabell 4.4 i noterna till rapporterna om budgetgenomförandet) minus belopp som tagits upp som skulder i balansräkningen och som kostnader i resultaträkningen. Med utestående åtaganden avses åtaganden som ännu inte vare sig har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av att fleråriga program upprättats.

Det bör noteras att utestående belopp för förfinansiering per den 31 december 2018 uppgick till 50 miljarder euro (se not 2.5). De utgör budgetåtaganden som har betalats, som minskar de utestående åtagandena, men där de erlagda beloppen fortfarande anses tillhöra EU och inte mottagaren, fram till dess att kontraktsåtagandena har uppfyllts. De är således i likhet med de utestående åtagandena som anges ovan, ännu inte bokförda.

5.2. DELAD FÖRVALTNING: RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN ENLIGT DEN NUVARANDE FLERÅRIGA BUDGETRAMEN I AVVAKTAN PÅ GENOMFÖRANDE

miljoner euro
Medel	Budgetram 2014-2020 (A)	Rättsliga åtaganden som ingåtts (B)	Budgetåtaganden (C)	Rättsliga åtaganden minus budgetåtaganden (B-C)
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden	262 408	262 408	179 831	82 578
Europeiska socialfonden	92 935	92 819	65 230	27 588
Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet				—
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt	3 814	3 814	2 670	1 144
RUBRIK 1B: SAMMANHÅLLNINGSFONDERNA	359 157	359 041	247 731	111 310
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling	100 079	100 079	70 748	29 331
Europeiska havs- och fiskerifonden	5 749	5 749	4 048	1 702
RUBRIK 2: NATURRESURSER	105 828	105 828	74 795	31 033
Asyl- och migrationsfonden	5 028	4 393	3 577	816
Fonden för inre säkerhet	3 016	2 883	2 159	724
RUBRIK 3: SÄKERHET OCH MEDBORGARSKAP	8 044	7 276	5 736	1 540
Totalt	473 030	472 145	328 262	143 883

Dessa är rättsliga förpliktelser som EU har åtagit sig att betala vid antagandet av operativa program under delad förvaltning. Kommissionens beslut om antagande av ett operativt program utgör ett sådant finansieringsbeslut som avses i artikel 110 i budgetförordningen och ska, när den berörda medlemsstaten har delgivits beslutet, utgöra ett sådant rättsligt åtagande som avses i den förordningen.

I artikel 76 i förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif) anges följande:

Unionens budgetåtaganden för varje program ska göras årligen för varje fond under perioden 1 januari 2014–31 december 2020. Budgetåtagandena för resultatreserven i varje program ska göras separat från de kvarstående anslagen till programmet.

I tabellen ovan visas först den totala fleråriga budgetramen (kolumn A), rättsliga åtaganden för vilka inga budgetåtaganden ännu ingåtts i den fleråriga budgetramen för 2014–2020, i rubrikerna 1B, 2 och 3. Dessa rättsliga åtaganden motsvarar därmed de utestående belopp som EU kommer att ingå åtaganden för och därefter är skyldig att betala efter den 31 december 2018. I kolumn B visas de rättsliga åtaganden som kommissionen hade gjort fram till slutet av året och i kolumn C visas de budgetåtaganden som hade gjorts tillgängliga för dessa rättsliga åtaganden i slutet av året.

5.3. VÄSENTLIGA RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN PÅ ANDRA OMRÅDEN

miljoner euro
	31.12.2018	31.12.2017
Fonden för ett sammanlänkat Europa	11 554	12 676
Iter	1 489	1 496
Copernicus	1 267	1 841
Galileo	493	253
Fiskeriavtal	46	133
Åtaganden avseende löpande leasingavtal	2 352	2 577
Övriga kontraktsskyldigheter	924	1 054
Totalt	18 126	20 030

Dessa belopp speglar de långfristiga rättsliga åtaganden som ännu inte täcktes av åtagandebemyndiganden i budgeten i slutet av året. Dessa bindande skyldigheter kommer att föras upp i budgeten i årliga delbetalningar under kommande år och utbetalas.

Vissa viktiga program (se nedan) får genomföras genom årliga delbetalningar i enlighet med artikel 112.2 i budgetförordningen. Detta gör det möjligt för EU att göra rättsliga åtaganden (undertecknade bidragsöverenskommelser, överenskommelser om delegering och upphandling) utöver de tillgängliga åtagandebemyndigandena för ett visst år. Därför kan ett betydande delbelopp av det totala anslaget för den nuvarande fleråriga budgetramen redan ingås. Detta gäller i synnerhet för de program som beskrivs nedan:

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)

Fonden ger ekonomiskt stöd till transeuropeiska nät i syfte att främja projekt av gemensamt intresse inom sektorerna för transport-, telekommunikations- och energiinfrastruktur. De rättsliga åtagandena för FSE-programmet täcker en period som löper från 2014 till 2023 för FSE (transport) och till och med den 31 december 2024 för FSE (energi). Den rättsliga grunden för dessa åtaganden är förordning (EU) nr 1316/2013, där den rättsliga grunden för användningen av årliga delbetalningar anges i artikel 19.

Copernicus

Copernicus är det europeiska jordobservationsprogrammet – se också not 2.2. Dessa åtaganden har ingåtts för perioden fram till 2020. På grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (24) undertecknade kommissionen delegeringsavtal med Europeiska rymdorganisationen (ESA), Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat), det europeiska centrumet för forskning om flerspråkighet och språkinlärning (Mercator) och Europacentret för medellånga väderprognoser. I artikel 8 i förordning (EU) nr 377/2014 godkänns användningen av årliga delbetalningar.

Iter - Internationell termonukleär experimentreaktor

Dessa åtaganden är avsedda att täcka Iteranläggningarnas framtida finansieringsbehov fram till 2021. EU:s (Euratoms) bidrag till Iter International ges via byrån för fusionsenergi och omfattar även bidrag från medlemsstaterna och Schweiz. Dessa åtaganden ska göras på grundval av rådets beslut 2013/791/Euratom av den 13 december 2013 om ändring av beslut 2007/198/Euratom om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för ITER och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag (25) som tillåter användning av årliga delbetalningar. Iter inrättades för att förvalta och främja nyttjandet av Iteranläggningarna, främja allmänhetens kunskap om och acceptans för fusionsenergi och för att vidta eventuella övriga åtgärder som krävs för att uppnå dessa mål. Deltagarna i Iter är EU, Kina, Indien, Ryssland, Sydkorea, Japan och USA.

Galileo

Detta är belopp som ingåtts för Galileoprogrammet för att utveckla ett europeiskt globalt system för satellitnavigering – se också not 2.2. Dessa åtaganden har ingåtts för perioden fram till 2020. På grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 (26) undertecknade kommissionen ett delegeringsavtal med Europeiska rymdorganisationen (ESA). I artikel 9 i förordning (EU) nr 1285/2013 godkänns användningen av årliga delbetalningar.

Fiskeriavtal

Dessa representerar åtaganden gentemot tredjeländer för aktiviteter som omfattas av internationella fiskeriavtal fram till 2023. De åtaganden som gjorts bygger på rådets beslut för varje tredjeland (t.ex. rådets beslut (EU) 2019/385 av den 4 mars 2019 om ingående av protokollet om genomförande av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Elfenbenskusten (2018–2024) (27) och betraktas som särskilda internationella fördrag med fleråriga rättigheter och skyldigheter.

Åtaganden avseende löpande leasingavtal

De lägsta belopp för vilka åtaganden har ingåtts som ska betalas enligt de underliggande avtalen under leasingavtalens återstående löptid är följande:

miljoner euro
	Minimileaseavgifter
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt
Byggnader	439	943	940	2 321
It-materiel och annan utrustning	9	21	0	31
Totalt	448	964	940	2 352

Mot bakgrund av att Förenade kungariket anmälde sin avsikt att utträda ur Europeiska unionen, och till följd av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1718 av den 14 november 2018 om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller Europeiska läkemyndighetens säte (28), flyttades Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) från London till Amsterdam. Nuvarande leasingkontrakt för lokalerna i London löper ut 2039 och måste därför avslutas tidigare eller tilldelas eller hyras ut i andra hand till en tredje part.

Beloppen i tabellen ovan inbegriper 468 miljoner euro som ska betalas enligt detta leasingkontrakt, den eventuella framtida ekonomiska påverkan netto i den konsoliderade årsredovisningen beror på förhandlingarna om avslutande med hyresvärden eller kontraktsvillkoren för att ingå ett hyreskontrakt i andra hand med en tredje part.

Övriga kontraktsskyldigheter

De belopp som ingår under denna punkt motsvarar belopp som ska betalas under avtalens löptid. De största beloppen som ingår här avser fastighetskontrakt för Europaparlamentets räkning (87 miljoner euro).

6. HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Nedanstående upplysningar om EU:s hantering av finansiella risker avser följande:

—	Upp- och utlåning för finansiellt stöd som utförs av kommissionen genom: EFSM, betalningsbalansstöd, makroekonomiskt stöd och Euratomåtgärder samt för lån från upplånat kapital för EKSG under avveckling.

—	De finansieringstransaktioner som kommissionen utför i samband med genomförandet av budgeten, bl.a. inkassering av böter.

—	Tillgångar som innehas i fonder för budgetgarantier: Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland, Efsis garantifond och EFHU-garantifonden och

—	finansieringsinstrument som finansieras genom EU-budgeten.

6.1. TYPER AV RISKER

Marknadsrisk är risken för att det verkliga värdet eller framtida kassaflöden avseende ett givet finansieringsinstrument ska påverkas av variationer i marknadspriser. Marknadsrisk avser inte bara förlustpotentialen, utan även vinstpotentialen. Hit räknas valutarisker, ränterisker och övriga prisrisker (EU är inte exponerad för några övriga större prisrisker).

—	Valutarisk är risken för att EU:s transaktioner eller dess investeringsvärden påverkas av fluktuationer i växelkurser. Risken uppstår när en valuta apprecieras eller deprecieras i förhållande till en annan.

—	Ränterisk är risken för att ett värdepapper, i synnerhet en obligation, tappar i värde på grund av att räntorna höjs. Högre räntor ger i allmänhet lägre priser på obligationer med fast räntesats och vice versa.

Kreditrisk innebär risken för förluster på grund av att en gäldenär eller låntagare inte fullgör sina betalningsskyldigheter med avseende på lån eller någon annan typ av kredit (antingen avseende kapitalet eller räntan eller båda) eller andra kontraktsskyldigheter. Sådan underlåtelse kan yttra sig som försenade betalningar, omläggning av låneåterbetalningar eller konkurs.

Likviditetsrisk är den risk som uppstår vid svårigheter att sälja en tillgång, till exempel därför att en ställd säkerhet eller tillgång inte kan överlåtas tillräckligt snabbt på marknaden för att förebygga en förlust eller uppfylla en förpliktelse.

6.2. RIKTLINJER FÖR RISKHANTERING

Genomförandet av EU-budgeten sker i allt högre grad genom finansieringsinstrument i operativa program. Mer information om de berörda beloppen finns i not 2.4.1.

Gemensamt för de flesta finansieringsinstrument är att genomförandet delegeras antingen till EIB-gruppen (inklusive EIF) eller till andra finansinstitut på grundval av ett avtal mellan kommissionen och finansinstitutet. Avtal som ingås med dessa finansinstitut innehåller strikta villkor och skyldigheter för förmedlarna för att säkerställa att EU-medlen förvaltas och redovisas korrekt. När ett åtagande gjorts om finansiellt bidrag till ett av instrumenten överförs medlen till ett av finansinstitutet särskilt upprättat bankkonto (dvs. ett förvaltningskonto). Finansinstitutet kan, beroende på ifrågavarande instrument, använda medlen på förvaltningskontot t.ex. för utlåning eller för att utfärda skuldinstrument, investera i egetkapitalinstrument eller täcka anspråk på garantin. Intäkter från finansieringsinstrument måste, som allmän regel, återbetalas till EU-budgeten.

Risken för dessa finansieringsinstrument är vanligen begränsad till ett högsta belopp som anges i de underliggande avtalen. Det högsta beloppet utgör det budgeterade beloppet för instrumentet. Eftersom kommissionen ofta står för den ”första förlustdelen” och eftersom instrumenten är avsedda som finansiering till mer riskfyllda stödmottagare (som har svårigheter att få finansiering från kommersiella långivare) är det sannolikt att EU-budgeten åtminstone kommer att drabbas av vissa förluster.

Värdering av finansieringsinstrument

Följande kategorier av finansiella tillgångar och skulder värderas inte till verkligt värde: likvida medel, lån, fordringar med motprestation och återkrav avseende transaktioner utan motprestation, upplåning och övriga finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde. De redovisade värdena för finansiella tillgångar och skulder betraktas som en rimlig uppskattning av deras verkliga värde.

Upp- och utlåning för finansiellt stöd

Upp- och utlåningstransaktionerna och den därtill hörande finansförvaltningen sköts av EU i enlighet med rådets och Europaparlamentets förordning, rådsbeslut och, i förekommande fall, interna riktlinjer. De förvaltande enheterna har utarbetat skriftliga instruktioner för de olika leden i arbetet såsom upplåning, utlåning och likviditetsförvaltning. Utlåningstransaktionerna finansieras av ”rygg-mot-rygg-lån”, vilket innebär att de inte genererar öppna ränte- eller valutapositioner.

Likviditetsförvaltning

Reglerna och principerna för kommissionens finansförvaltning anges i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (ändrad genom rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804 (29) samt i budgetförordningen.

Som ett resultat av ovannämnda förordningar tillämpas följande huvudprinciper:

—	Medlemsstaterna betalar de egna medlen till de konton som finansministeriet eller den nationella centralbanken har öppnat för detta ändamål i kommissionens namn. Kommissionen kan ta ut medel från kontona bara för att täcka sina behov av likvida medel.

—	Medlemsstaterna betalar de egna medlen i sina egna nationella valutor, medan kommissionens betalningar framför allt görs i euro.

—

Bankkonton som öppnats i kommissionens namn får inte övertrasseras. Denna begränsning gäller inte kommissionens konton för egna medel när skyldigheterna är ouppfyllda i fråga om lån som tecknats eller garanterats i enlighet med rådsförordningar och rådsbeslut. Dessutom gäller inte begränsningen i vissa fall där behoven av likvida medel överstiger tillgångarna på kontona.

—	Om medlen på bankkontona är angivna i andra valutor än euro används medlen endera för betalningar i samma valutor eller omräknas regelbundet till euro.

Utöver kontona för egna medel har kommissionen öppnat andra bankkonton i centralbanker och affärsbanker för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna informationssystem. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

En skriftlig uppsättning riktlinjer och förfaranden reglerar kommissionens hantering av kassa- och betalningstransaktioner i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De täcker olika verksamhetsområden (till exempel: verkställande av betalningar och likviditetsförvaltning, kassaflödesanalys, driftskontinuitet etc.) och överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena kontrolleras regelbundet. Dessutom ska information utbytas mellan GD Budget och GD Ekonomi och finans om riskhantering och bästa praxis.

Böter

Preliminärt inbetalade böter: depositioner

Belopp som mottagits före 2010 står kvar på konton hos banker som särskilt valts ut för deponering av preliminärt inbetalade bötesbelopp. Bankerna väljs ut enligt upphandlingsregler som fastställts i budgetförordningen. Medlen lånas in i vissa banker i enlighet med de interna reglerna för riskhantering. I dessa regler definieras kraven på bankens kreditvärdering och vilka belopp som får placeras i förhållande till bankens kapitalbas. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man kontrollerar regelbundet att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Preliminärt inbetalade böter: Bufi-portfölj

Utdömda bötesbelopp som preliminärt inbetalats investeras sedan 2010 i en särskilt upprättad portfölj (Bufi). Portföljens huvudmål är att minska de finansmarknadsrelaterade riskerna samt att behandla samtliga bötfällda företag lika genom att erbjuda garanterad avkastning som beräknats på samma grunder. Förvaltningen av tillgångar och skulder i fråga om preliminärt inbetalade bötesbelopp sköts av kommissionen i enlighet med interna riktlinjer för tillgångsförvaltning. Förfarandehandböcker som omfattar särskilda områden såsom likviditetsförvaltning har utvecklats och används av de relevanta förvaltande enheterna. Finansiella och operativa risker identifieras och utvärderas, och man kontrollerar regelbundet att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Målen för förvaltningen av tillgångar och skulder är att investera de preliminära böter som betalats in till kommissionen för att

—	säkerställa att medlen är lätt tillgängliga när de behövs, och

—

i syfte att under normala förhållanden leverera en avkastning som i genomsnitt ligger i linje med avkastningen på riktmärket för Bufi (Bufi benchmark) minus kostnader, samtidigt som det nominella beloppet behålls för de böter som hade betalats in till portföljen innan den nya budgetförordningen trädde i kraft i augusti 2018.

Investeringar får i princip bara ske i form av tidsbunden inlåning hos centralbanker i medlemsstaterna, statspapper som utfärdats av byråer, helt statsägda eller statsgaranterade banker eller överstatliga institutioner, obligationer, samt växlar och inlåningsbevis som utfärdats av antingen statliga eller överstatliga institutioner.

Bankgarantier

Kommissionen innehar även ett betydande antal garantier ställda i finansinstitut med anledning av böter som kommissionen ålagt företag som bryter mot EU:s konkurrensregler (se not 2.6.1.2). Dessa garantier har ställts av bötfällda företag som ett alternativ till preliminära betalningar. Garantierna förvaltas i enlighet med de interna riktlinjerna för riskhantering. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man kontrollerar regelbundet att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland

Reglerna och principerna för förvaltningen av garantifondens tillgångar fastställs i en konvention mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken av den 25 november 1994, med ändringar den 17 och 23 september 1996, den 8 maj 2002, den 25 februari 2008, den 9 november 2010 och den 28 oktober 2018. Garantifonden drivs med euron som enda valuta. Alla investeringar sker i euro för att undvika eventuella valutarisker. Fondens finansiella verksamhet bedrivs i linje med vedertagna försiktighetsregler för finansiell verksamhet. Garantifondens förvaltningsansvariga ska särskilt sträva efter att minska riskerna och säkerställa att de förvaltade tillgångarna kan säljas eller överlåtas utan väsentliga dröjsmål, med hänsyn till de åtaganden som fonden kan behöva uppfylla.

Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Efsis garantifond inrättades genom förordningen om Efsi – se not 2.4.1. Reglerna och principerna för fondens tillgångsförvaltning fastställs i kommissionens beslut C(2016) 165 av den 21 januari 2016. Enligt riktlinjerna ska de förvaltade tillgångarna ge tillräcklig likviditet i förhållande till eventuella anspråk som görs på garantin, samtidigt som strävan ska vara att optimera avkastningen och riskerna till en nivå som är förenlig med upprätthållandet av en hög grad av säkerhet och stabilitet.

Garantifonden för Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU)

EFHU-garantifonden har inrättats i enlighet med EFHU-förordningen – se not 2.4.1. Förvaltningen av EFHU-garantifondens tillgångar förvaltas av kommissionen i enlighet med interna riktlinjer och riktlinjer för förvaltning av tillgångar som ingår som bilaga 1 till kommissionens beslut C(2017) 7693 av den 22 november 2017. Enligt riktlinjerna ska de förvaltade tillgångarna ge tillräcklig likviditet i förhållande till eventuella anspråk som görs på garantin, samtidigt som strävan ska vara att optimera avkastningen och riskerna till en nivå som är förenlig med upprätthållandet av en hög grad av säkerhet och stabilitet.

6.3. VALUTARISK

EU:s exponering mot valutarisk från finansieringsinstrument vid årets slut – nettoposition

miljoner euro 31.12.2018
	USD	GBP	DKK	SEK	euro	Övriga	Totalt
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar som kan säljas	619	57	18	7	14 725	17	15 443
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	(475)	—	—	—	491	—	16
Lån (*3)	6	0	—	—	56	5	67
Fordringar och återkrav	19	4 109	99	109	20 026	303	24 664
Likvida medel	49	1 524	290	406	14 338	1 505	18 113
	218	5 690	407	523	49 635	1 830	58 303
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	—	—	—	—	(20)	(2)	(22)
Skulder till leverantörer och stödmottagare	(2)	(1)	(0)	(0)	(32 218 )	(5)	(32 227 )
	(2)	(1)	(0)	(0)	(32 238 )	(7)	(32 249 )
Totalt	216	5 689	407	523	17 397	1 824	26 055

miljoner euro 31.12.2017
	USD	GBP	DKK	SEK	euro	Övriga	Totalt
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar som kan säljas	680	57	17	56	12 806	16	13 632
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	(632)	—	—	—	655	—	23
Lån (*3)	6	0	—	—	123	7	137
Fordringar och återkrav	15	549	63	86	11 591	62	12 366
Likvida medel	49	3 180	27	693	18 468	1 694	24 111
	118	3 787	107	835	43 642	1 779	50 268
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	—	—	—	—	—	(2)	(2)
Skulder till leverantörer och stödmottagare	(4)	(2)	(0)	(1)	(39 029 )	(12)	(39 048 )
	(4)	(2)	(0)	(1)	(39 029 )	(14)	(39 050 )
Totalt	114	3 785	107	834	4 613	1 765	11 218

Om euron skulle ha stärkts med 10 % mot andra valutor hade detta haft följande effekt:

miljoner euro Ekonomiskt resultat
	USD	GBP	DKK	SEK
2018	(7)	(512)	(35)	(47)
2017	(5)	(339)	(8)	(71)

miljoner euro Nettotillgångar
	USD	GBP	DKK	SEK
31.12.2018	(13)	(5)	(2)	(1)
31.12.2017	(5)	(5)	(2)	(5)

Om euron skulle ha försvagats med 10 % mot dessa valutor hade detta haft följande effekt:

miljoner euro Ekonomiskt resultat
	USD	GBP	DKK	SEK
2018	9	625	43	57
2017	6	414	10	87

miljoner euro Nettotillgångar
	USD	GBP	DKK	SEK
31.12.2018	16	6	2	1
31.12.2017	7	6	2	6

Upp- och utlåning för finansiellt stöd

De flesta finansiella tillgångar och skulder är utställda i euro, varför EU i dessa fall inte är exponerad för valutarisk.

Likviditetsförvaltning

De egna medel som medlemsstaterna betalat i annan valuta än euro hålls på kontona för egna medel i enlighet med rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (ändrad genom rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804). Dessa egna medel räknas om till euro när de behövs för att täcka utbetalningar. Förfarandena för att hantera dessa medel fastställs i ovannämnda förordning. I ett begränsat antal fall används medlen direkt för utbetalningar i samma valuta.

Kommissionen har ett antal konton i affärsbanker i andra EU-valutor än euro, samt i US-dollar och schweiziska franc för att kunna göra utbetalningar i dessa valutor. Kontona fylls på beroende på hur många betalningar som ska verkställas och följaktligen exponeras inte saldona för valutarisk.

När diverse intäkter (andra intäkter än egna medel) tas emot i andra valutor än euro överförs de endera till kommissionens konton i samma valutor, om de behövs för att täcka utbetalningar, eller omräknas till euro och överförs till konton som hålls i euro. Förskottskonton som hålls i andra valutor än euro fylls på beroende på de beräknade behoven av kortfristiga lokala utbetalningar i dessa valutor. Saldona på dessa konton hålls inom sina respektive tak.

Böter

Preliminärt inbetalade böter (depositioner och Bufi-portfölj) samt bankgarantier

Eftersom alla böter utdöms och betalas in i euro är de inte exponerade för valutarisk.

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland

Eftersom garantifondens finansiella tillgångar är utställda i euro föreligger ingen valutarisk. Lån som övertagits av EU till följd av anspråk på garantifonden efter fallissemang hos en låntagare utförs i ursprungsvalutan och exponerar därmed EU mot valutarisk. På grund av osäkerhet avseende lånens återbetalningstid sker ingen risksäkring för att kompensera variationer i växelkurser.

Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Efsis garantifond fungerar för närvarande i både euro och US-dollar. Valutarisk förvaltas genom derivatkontrakt (valutaforwardskontrakt) för risksäkring av marknadsvärdet av investeringsportföljen i US-dollar. Gränsen för högsta osäkrad exponering för utländsk valuta är 1 % av portföljens totala värde inom referensvärdet och årlig tilldelningsstrategi. Därför skulle ändringar uppåt eller nedåt i marknadsvärdet för investeringar i US-dollar över eller under gränsen på 1 % ha utlöst en omläggning av handeln (ett nytt forwardkontrakt med samma eller motsatt riktning), som justerar eller ändrar den säkrade positionen i enlighet med detta. Justering av säkringen kan också drivas fram genom rörelser i växelkursen mellan euro och US-dollar.

Lån som övertagits av EU till följd av anspråk på garantifonden efter fallissemang hos en låntagare utförs i ursprungsvalutan och exponerar därmed EU mot valutarisk. På grund av osäkerhet avseende lånens återbetalningstid sker ingen risksäkring för att kompensera variationer i växelkurser för övertagna lån.

Garantifonden för Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU)

EFHU-garantifonden fungerar för närvarande endast i euro, men riktlinjerna för förvaltningen av garantifondens tillgångar ger möjlighet att investera i vissa tillgångar i andra valutor än euro.

6.4. RÄNTERISK

Följande tabell visar räntekänsligheten för finansiella tillgångar som kan säljas med antagandet om en möjlig ränteändring på cirka +/- 100 räntepunkter (1 %).

miljoner euro
	Ökning (+)/minskning (-) i räntepunkter	Effekter på nettotillgångar
2018: Finansiella tillgångar som kan säljas	+100	(348)
	-100	374
2017: Finansiella tillgångar som kan säljas	+100	(359)
	-100	382

Upp- och utlåning för finansiellt stöd

Av upp- och utlåningstransaktionernas natur följer att EU har omfattande tillgångar och skulder som är räntebärande. Det finns dock ingen ränterisk, eftersom upplåningen uppvägs av motsvarande utlåning på jämförbara villkor (rygg-mot-rygg-lån).

Likviditetsförvaltning

Kommissionens finansförvaltning lånar inte upp pengar och exponeras därför inte för ränterisker. Ränta beräknas dock på saldon som innehas på olika bankkonton. Kommissionen har därför vidtagit åtgärder för att säkerställa att den bankkontoränta som genereras regelbundet ska motsvara marknadsräntorna och dessas eventuella fluktuationer.

De konton som öppnats i medlemsstaternas finansförvaltningar för inbetalning av egna medel är icke-räntebärande och avgiftsfria. Ersättning kan utgå för konton hos nationella centralbanker enligt de officiella räntor som tillämpas av respektive institution. Eftersom en del av de ersättningar som tillämpas för dessa konton för närvarande kan vara negativa, finns likviditetsförvaltningsförfaranden för att minimera saldona på kontona.

Dessutom är kontona för egna medel skyddade från eventuella effekter av negativ ränta i enlighet med rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 och efter ändring genom rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804.

För tillgodohavanden i affärsbanker utgår dagsränta. Räntan bygger på rörliga marknadsräntor med en avtalsenlig (positiv eller negativ) marginal. De räntor som tillämpas av affärsbankerna har vanligen ett avtalsmässigt golv på noll. Därför föreligger ingen risk för att kommissionens intjänade räntor ligger under marknadsräntorna.

Böter

Preliminärt inbetalade böter (depositioner, Bufi-portfölj) och bankgarantier

De preliminärt inbetalade böterna investeras i en portfölj av penningmarknadsinstrument och långfristiga obligationer med en genomsnittlig löptid på 2,58 år.

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland

Den budget som avsattes i garantifondens medel investeras i en portfölj av penningmarknadsinstrument och långfristiga obligationer med en total genomsnittlig löptid på 2,58 år.

Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Den budget som avsattes i Efsis garantifond investeras i en portfölj av penningmarknadsinstrument och långfristiga obligationer med en total genomsnittlig löptid på 2,4 år.

Garantifonden för Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU)

Eftersom det första budgetanslaget tilldelades i slutet av 2018 består EFHU-garantifonden i huvudsak av kontanter i centralbanker. Den genomsnittliga portföljlöptiden uppgår till 0,03 år.

6.5. KREDITRISK

Beloppen som i slutet av rapporteringsperioden representerar EU:s exponering mot kreditrisker är finansieringsinstrumentens redovisade värde enligt vad som anges i not 2.

En analys av sedan hur länge de finansiella tillgångarna inte är nedskrivna

miljoner euro
	Totalt	Varken förfallna eller nedskrivna	Förfallna men inte nedskrivna
	Totalt	Varken förfallna eller nedskrivna	< 1 år	1–5 år	> 5 år
Lån	53 939	53 939	0	—	—
Fordringar och återkrav	24 664	14 737	6 585	3 209	134
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	16	16	—	—	—
Totalt per den 31.12.2018	78 620	68 692	6 585	3 209	134
Lån	54 981	54 980	0	—	—
Fordringar och återkrav	12 366	8 905	2 894	359	208
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	23	23	—	—	—
Totalt per den 31.12.2017	67 369	63 908	2 894	359	208

Fordringar och återkrav under ett år innefattar återkrav relaterade till böter på konkurrensområdet som uppgår till 6 366 miljoner euro, medan fordringar och återkrav på mellan ett och fem år innehåller återkrav relaterade till böter på konkurrensområdet som uppgår till 3 136 miljoner euro. De tidigare nämnda beloppen täcks i stor utsträckning av bankgarantier, vilket gör att kommissionens exponering för kreditrisken är låg. Dessa garantier har ställts av bötfällda företag som ett alternativ till preliminära betalningar.

Kreditkvalitet för finansiella tillgångar som varken är förfallna eller nedskrivna

miljoner euro 31.12.2018
	Tillgångar som kan säljas (*4)	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning (*5)	Lån	Fordringar och återkrav	Kontanta medel	Totalt
Motparter med extern kreditvärdering
Högsta och hög kreditvärdighet	9 019	16	98	9 064	14 950	33 146
Medelhög till hög kreditvärdighet	3 209	—	23 513	755	2 740	30 217
Låg till medelhög kreditvärdighet	1 765	—	25 775	1 456	181	29 177
Låg kreditvärdighet	—	—	4 488	200	221	4 909
	13 993	16	53 874	11 475	18 092	97 449
Motparter utan extern kreditvärdering
Grupp 1	—	—	64	3 262	21	3 347
Grupp 2	—	—	2	0	—	2
	—	—	66	3 262	21	3 349
Totalt	13 993	16	53 939	14 737	18 113	100 797

miljoner euro 31.12.2017
	Tillgångar som kan säljas (*4)	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning (*5)	Lån	Fordringar och återkrav	Kontanta medel	Totalt
Motparter med extern kreditvärdering
Högsta och hög kreditvärdighet	8 068	16	143	2 989	19 261	30 477
Medelhög till hög kreditvärdighet	1 794	—	23 585	293	3 977	29 650
Låg till medelhög kreditvärdighet	2 186	—	27 195	846	463	30 691
Låg kreditvärdighet	—	—	3 977	110	389	4 476
	12 048	16	54 901	4 239	24 090	95 293
Motparter utan extern kreditvärdering
Grupp 1	—	6	80	4 665	21	4 772
Grupp 2	—	—	—	1	—	1
	—	6	80	4 666	21	4 773
Totalt	12 048	23	54 980	8 904	24 111	100 067

I ovanstående tabell ingår inga finansiella tillgångar som kan säljas i form av egetkapitalinstrument utan extern kreditvärdering. De fyra ovanstående riskkategorierna baseras i princip på kategorierna hos externa kreditvärderingsinstitut och motsvarar följande:

—	Högsta och hög kreditvärdighet: Moodys P-1, Aaa–Aa3 S&P A-1+, A-1, AAA – AA- Fitch F1+, F1, AAA – AA- och motsvarande.

—	Medelhög till hög kreditvärdighet: Moodys P-2, A1 – A3 S&P A-2, A+ – A- Fitch F2, A+ – A- och motsvarande

—	Låg till medelhög kreditvärdighet: Moodys P-3, Baa1 – Baa3, S&P A-3, BBB+ – BBB- Fitch F-3, BBBB+ -BBB- och motsvarande.

—	Låg kreditvärdighet: Moody icke investeringsvärdig kreditvärdighet, Ba1–C S&P B, C, BB+ – D Fitch B, C, BB+–D och motsvarande.

EU använder de externa institutens värderingskategorier som referens främst för finansieringsinstrument och affärsbanker. EU kan dock efter egna analyser av enskilda ärenden behålla belopp i en av de ovanstående riskkategorierna trots att ett eller flera av de ovannämnda kreditvärderingsinstituten kan ha nedgraderat motsvarande motpart. För icke kreditvärderade motparter avser grupp 1 gäldenärer som inte tidigare hamnat på obestånd och grupp 2 avser gäldenärer som tidigare hamnat på obestånd.

Beloppen som visas ovan under lån och fordringar och som kategoriseras i kategorin låg kreditvärdighet gäller främst finansiella stödlån som utbetalats av kommissionen till medlemsstater i ekonomiska svårigheter. Till denna kategori räknas även återkrav som riktas till vissa medlemsstater i enlighet med förordningen om egna medel eller andra rättsliga grunder. Det belopp som avser kontanter gäller bankkonton för egna medel. Dessa bankkonton har öppnats av finansförvaltningen eller medlemsstaternas centralbanker för de bidrag av egna medel som anges i förordningen. Kommissionen kan bara ta ut medel från dessa konton för att täcka likviditetsbehov som uppkommer i samband med budgetens genomförande.

Upp- och utlåning för finansiellt stöd

Kreditrisker hanteras i fråga om Euratom i första hand genom garantier från stater, sedan via garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (makroekonomiskt stöd och Euratomlån) och därefter genom möjligheten av att ta ut de medel som behövs från kommissionens konton för egna medel i medlemsstaterna samt i sista hand genom EU-budgeten.

I lagstiftningen rörande egna medel fastställs taket för betalningar av egna medel till 1,20 % av medlemsstaternas BNI och under år 2018 användes 0,90 % för att täcka betalningsbemyndiganden. Detta innebär att det fanns en tillgänglig marginal på 0,30 % för att täcka garantierna per den 31 december 2018. När det handlar om att fullgöra EU:s rättsliga skyldigheter gentemot sina långivare har EU således rätt att vända sig till samtliga medlemsstater för täckning.

Likviditetsförvaltning

I enlighet med rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (ändrad genom rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804) om egna medel innehas merparten av kommissionens likvida medel på de konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag (egna medel). Alla dessa konton innehas av medlemsstaternas finansförvaltningar eller centralbanker. Dessa institutioner utsätter kommissionen för den lägsta kreditrisken (och motpartsrisken), eftersom det rör sig om unionens medlemsstater. En del av kommissionens likvida medel hålls i affärsbanker för att täcka utbetalningar. Sådana konton fylls på strax innan betalningen ska verkställas och hanteras automatiskt via systemet för likviditetsförvaltning. Varje konto innehåller miniminivåer av likvida medel som står i proportion till de genomsnittliga dagliga utbetalningarna. Följaktligen är beloppen på dessa konton konstant låga (sammanlagt mindre än 80 miljoner euro i genomsnitt, fördelade på cirka 20 konton) och därigenom säkerställs att kommissionens riskexponering begränsas. Beloppen bör sättas i relation till det sammanlagda dagliga likviditetssaldot som låg på mellan 6 miljarder euro och 37 miljarder euro år 2018 och de sammanlagda utbetalningarna från kommissionens konton som under 2018 uppgick till mer än 155 miljarder euro.

Vidare tillämpas särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska den motpartsrisk som kommissionen exponeras för:

—	Alla affärsbanker väljs ut genom anbudsförfaranden. Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är Moodys P-1 eller motsvarande. En lägre nivå kan godtas under särskilda och vederbörligen motiverade förhållanden.

—	Kreditvärderingarna granskas dagligen för de affärsbanker där kommissionens konton finns.

—

Delegationer utanför EU innehar förskottskonton i lokala banker som valts ut genom ett förenklat anbudsförfarande. Kraven på kreditvärdering beror på den lokala situationen och kan skilja sig kraftigt från land till land. För att begränsa riskexponeringen hålls saldona på dessa konton på lägsta möjliga nivå (med hänsyn tagen till transaktionsbehoven). Kontona fylls på regelbundet och de fastställda taken ses över varje år.

Böter

Preliminärt inbetalade böter: depositioner

De banker som deponerar böter som preliminärt betalades före 2010 väljs ut enligt upphandlingsförfaranden som följer de interna riktlinjerna för riskhantering. I dessa riktlinjer fastställs kraven på bankens kreditvärdering, liksom även vilka belopp som får placeras i förhållande till bankens kapitalbas.

Affärsbanker som särskilt valts ut för deposition av preliminärt betalade böter måste enligt reglerna i allmänhet ha en långsiktig kreditvärdering på minst A- (S&P eller motsvarande) med två kreditvärderingsinstitut. Särskilda åtgärder tillämpas om kreditvärderingen av dessa banker försämras. Dessutom begränsas de deponerade beloppen i varje bank till en viss procentuell andel av bankens kapitalbas, och detta varierar beroende på den berörda institutionens kreditvärdering. Vid beräkningen av dessa begränsningar beaktas även mängden utestående garantier som samma institution har utfärdat till kommissionen. Det kontrolleras regelbundet att de utestående depositionerna verkligen överensstämmer med gällande policykrav.

Preliminärt inbetalade böter: Bufi-portfölj

Kommissionen exponeras för kreditrisk från statsskuldsinvesteringar från preliminärt inbetalade böter som ålagts sedan 2010. Mot Spanien är exponeringskoncentrationen allra högst, den svarar för 16 % av portföljen. De fem länderna med den högsta exponeringen (Spanien, Frankrike, Luxemburg, Tyskland och Italien) svarar för sammanlagt 67 % av investeringsportföljen. Det vägda genomsnittliga kreditbetyget för portföljen är A- (S&P eller motsvarande).

Bankgarantier

De riktlinjer för riskhantering som tillämpas för att godkänna dessa garantier säkerställer en hög kvalitet på kommissionens kreditvärdighet. Det kontrolleras regelbundet att de utestående garantierna verkligen överensstämmer med gällande policykrav.

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland

I de riktlinjer för kapitalförvaltning och/eller den investeringsstrategi för portföljen som man enats om definieras vissa gränser och restriktioner för att begränsa portföljens exponering för kreditrisker. Sådana begränsningar och restriktioner inbegriper kriterier för stödberättigande, absoluta kreditgränser i nominella termer beroende på emittentkategori, relativa koncentrationsgränser beroende på emittentkategori och koncentrationsgränser per emission. Alla investeringar värderas minst till kreditvärdighet.

Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

I riktlinjerna för kapitalförvaltning, risker och investeringsstrategier definieras vissa gränser och restriktioner för att begränsa portföljens exponering för kreditrisker som i allmänhet är begränsad till kreditvärdighet. Det vägda genomsnittliga kreditbetyget för portföljen är A- (S&P eller motsvarande).

Banque de France är enda motpart för alla utestående valutaforwards från och med den 31 december 2018, inga kreditförstärkningar, såsom säkerhet, nettningsavtal, eller garantier införs från och med detta datum. Den maximala exponeringen för kreditrisk för valutaderivat med ett positivt verkligt värde vid rapportperiodens slut är lika med det redovisade värdet i balansräkningen.

Garantifonden för Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU)

I riktlinjerna för förvaltningen av tillgångar definieras i risk- och investeringsstrategierna vissa gränser och restriktioner för att begränsa portföljens exponering för kreditrisker, som i allmänhet är begränsade till kreditvärdighet. Det vägda genomsnittliga kreditbetyget för portföljen är AAA (S&P eller motsvarande) genom tillämpning av kreditbetyget på de likvida medel som innehas i centralbanken.

6.6. LIKVIDITETSRISK

Löptidsanalys av finansiella skulder per återstående avtalsmässig löptid

miljoner euro
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt
Upplåning	(2 350 )	(17 363 )	(34 158 )	(53 872 )
Skulder till leverantörer och stödmottagare	(32 227 )	—	—	(32 227 )
Övriga	(252)	(648)	(1 112 )	(2 012 )
Totalt per den 31.12.2018	(34 829 )	(18 011 )	(35 270 )	(88 110 )
Upplåning	(6 700 )	(14 862 )	(33 279 )	(54 841 )
Skulder till leverantörer och stödmottagare	(39 048 )	—	—	(39 048 )
Övriga	(150)	(665)	(1 255 )	(2 070 )
Totalt per den 31.12.2017	(45 898 )	(15 527 )	(34 534 )	(95 959 )

Finansieringsinstrument värderade till verkligt värde genom resultatavräkning

miljoner euro
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt
Betalningsben i derivat	(490)	(2)	(6)	(498)
Mottaget ben i derivat	477	—	—	477
Nettokassaflöde per den 31.12.2018	(14)	(2)	(6)	(21)
Betalningsben i derivat	(634)	(2)	—	(635)
Mottaget ben i derivat	638	—	—	638
Nettokassaflöde per den 31.12.2017	5	(2)	—	3

Upp- och utlåning för finansiellt stöd

De likviditetsrisker som följer av upplåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor (rygg-mot-rygg-lån). För makroekonomiskt stöd och Euratomlån används garantifonden för åtgärder avseende tredjeland som en likviditetsreserv (eller säkerhetsnät) om låntagarna inte fullgör sina skyldigheter eller gör inbetalningarna för sent. Vad gäller betalningsbalansstöd föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 431/2009 (30) ett förfarande som ger tillräcklig tid för att skaffa fram medel ur kommissionens konton för egna medel i medlemsstaterna. För den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen föreskrivs i rådets förordning (EU) nr 407/2010 (31) ett liknande förfarande.

Likviditetsförvaltning

EU:s budgetprinciper ska säkerställa att det för ett visst år ska finnas en sammanlagd likviditet som räcker för att verkställa alla utbetalningar. Faktum är att medlemsstaternas sammanlagda bidrag tillsammans med diverse intäkter motsvarar betalningsbemyndigandena under räkenskapsåret. Medlemsstaternas bidrag betalas dock in i tolv månadsinbetalningar under hela året, medan utbetalningarna är mer säsongsbetonade. I enlighet med rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (om metoderna och förfarandena för att ställa egna medel till förfogande som ändrats genom rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804), blir dessutom de bidrag från medlemsstaterna som avser ändringsbudgetar, som godkänns under en viss månad (n), tillgängliga först den första arbetsdagen i månad n+1 (om de godkändes före den 16:e dagen i den månad som avses) eller den första arbetsdagen i månad n+2 (om de godkänns den 16 eller senare den månaden), medan motsvarande betalningsbemyndiganden är omedelbart tillgängliga.

För att kommissionen alltid ska ha tillräcklig tillgänglig likviditet för att täcka månadens utbetalningar tillämpas fastställda metoder för regelbunden kassaflödesanalys. Under vissa förutsättningar kan egna medel eller extra finansiering, upp till en viss gräns, vid behov begäras in i förväg från medlemsstaterna. Utgifternas säsongsbundenhet och de senaste årens budgetbegränsningar har på det hela taget medfört att utbetalningstakten måste övervakas mer under årets lopp. Inom ramen för kommissionens löpande finansförvaltning används vidare automatiska system för likviditetsförvaltning för att dagligen säkerställa att alla kommissionens bankkonton har tillräcklig täckning.

Böter

Preliminärt inbetalade böter: Bufi-portfölj

Garantifonden förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och kunna tas i anspråk i förhållande till de åtaganden som gjorts. Portföljen består till största delen av mycket likvida värdepapper som kan säljas för att täcka oväntade likviditetsutflöden. Dessutom uppgår andelen likvida medel och värdepapper som förfaller inom ett år till 23 %.

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland

Garantifonden förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och kunna tas i anspråk i förhållande till de åtaganden som gjorts. I fonden finns därför en tillräcklig mängd monetära tillgångar för att täcka kortfristiga utflöden. Andelen likvida medel och värdepapper som förfaller inom ett år uppgår till 9,2 %.

Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Garantifonden förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och kunna tas i anspråk i förhållande till de åtaganden som gjorts. Portföljen består av likvida värdepapper som kan säljas för att täcka oväntade likviditetsutflöden. Dessutom uppgår andelen likvida medel och värdepapper som förfaller inom ett år till 22 %.

Regleringen av derivatkontrakt görs brutto och grundar sig på deras avtalsenliga förfallodag. Skyldigheter fullgörs genom försäljning av tillgångar i US-dollar och/eller en swapptransaktion, varigenom det är möjligt att ett kassautflöde uppkommer till följd av skillnader i växelkursen.

Ingen hantering av likviditetsrisker är nödvändig vad gäller säkerhet och krav på marginalsäkerhet, eftersom den nuvarande risksäkrande motparten godtar att bedriva verksamhet med kommissionen utan krav på säkerheter och begäran om tilläggssäkerheter.

Garantifonden för Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU)

EFHU-garantifonden förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och kunna tas i anspråk i förhållande till de åtaganden som gjorts.

Portföljen består av 97 % likvida medel som innehas på löpande konton.

Övriga finansieringsinstrument – finansiella skulder som härrör från derivat

Under 2017 ingick EU ett derivatkontrakt (valutaoption) som täckte devalveringen av den utländska valutan relaterad till lån från finansinstitut (se not 2.11.2). Dessutom medför EU-garantin för aktieportföljer som innehas av EIB-gruppen en finansiell förpliktelse att täcka ändringar i de underliggande investeringarnas värde eller värdeminskning. Liksom för andra finansieringsinstrument som finansieras genom EU-budgeten kan det belopp som EU är ansvarig för enligt dessa instrument inte överstiga det belopp för vilka åtaganden ingåtts, som därmed minskar likviditetsrisken.

7. REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

7.1. NÄRSTÅENDE PARTER

EU:s närstående parter utgörs av EU:s övriga konsoliderade enheter, intresseföretag och nyckelpersoner i förvaltningen av dessa enheter. Transaktioner mellan dessa äger rum som ett led i EU:s normala verksamhet och inga särskilda redovisningskrav ställs i dessa fall för transaktioner som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler.

7.2. ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER

I fråga om redovisningen av transaktioner med närstående, dvs. personer som har ett centralt förvaltningsansvar inom EU, räknas följande fem kategorier av personer som närstående:

Kategori 1: Ordförandena för Europeiska rådet, kommissionen och EU-domstolen.

Kategori 2: Kommissionens vice ordförande, tillika med Europeiska unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, samt kommissionens övriga vice ordförande.

Kategori 3: Rådets generalsekreterare, kommissionens ledamöter, EU-domstolens domare och generaladvokater, tribunalens ordförande och ledamöter, Europeiska unionens personaldomstols ordförande och ledamöter, ombudsmannen samt Europeiska datatillsynsmannen.

Kategori 4: Europeiska revisionsrättens ordförande och ledamöter.

Kategori 5: De högst uppsatta tjänstemännen vid EU:s institutioner och byråer.

En sammanfattning av deras ersättningar ges nedan - mer information finns även i tjänsteföreskrifterna som finns på webbplatsen Europa. Tjänsteföreskrifterna är det officiella dokument som klargör alla EU-tjänstemäns rättigheter och skyldigheter. Nyckelpersonerna i förvaltningen har inte beviljats några förmånliga lån från EU.

ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER I FÖRVALTNINGEN

euro
Ersättning (per anställd)	Kategori 1	Kategori 2	Kategori 3	Kategori 4	Kategori 5
Grundlön (per månad)	27 903,32	25 274,75 -	20 219,80 -	21 837,39 -	12 856,84 -
		26 285,75	22 747,28	23 252,78	20 219,80
Bosättningsbidrag/Utlandstillägg	15 %	15 %	15 %	15 %	0-4 %-16 %
Familjetillägg:
Hushållstillägg (% av lön)	2 % + 187,69	2 % + 187,69	2 % + 187,69	2 % + 187,69	2 % + 187,69
Underhållsberättigat barn	410,11	410,11	410,11	410,11	410,11
Förskoleersättning	100,18	100,18	100,18	100,18	100,18
Utbildningstillägg, eller	278,25	278,25	278,25	278,25	278,25
Bidrag för utbildning på annan ort	556,5	556,5	556,5	556,5	556,5
Tillägg för rättens ordförande	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	638,43	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Representationstillägg	1 512,12	971,82	638,43	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Årliga reseersättningar	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Överföringar till medlemsstaterna:
Utbildningstillägg (*6)	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
% av lön (*6)	5 %	5 %	5 %	5 %	5 %
% av lön utan korr. koeff.	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %
Representationskostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Tillträde i tjänst:
Bosättningsutgifter	55 806,65	50 549,49	40 439,60	43 674,78	Ersätts
		-52 571,49	-45 494,55	-46 505,55
Resekostnader för familjen	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Flyttkostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Utträde ur tjänst:
Flyttbidrag	27 903,32	25 274,75 -	20 219,80 -	21 837,39 -	Ersätts
		26 285,75	22 747,28	23 252,78
Resekostnader för familjen	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Flyttkostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Övergångsersättn. (% av lön) (*7)	40 % - 65 %	40 % - 65 %	40 % - 65 %	40 % - 65 %	Ej tillämpligt
Sjukförsäkring	Täcks	Täcks	Täcks	Täcks	Täcks
Pension (% av lön, före skatt)	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %
Avdrag:
Skatt på lön	8 % - 45 %	8 % - 45 %	8 % - 45 %	8 % - 45 %	8 % - 45 %
Sjukförsäkring (% av lön)	1,7 %	1,7 %	1,7 %	1,7 %	1,7 %
Särskild avgift	7 %	7 %	7 %	7 %	6-7 %
Avgift till pensionssystem	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	10,0 %
Antal personer i slutet av året	3	6	93	28	112

8. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då räkenskaperna godkändes hade kommissionens räkenskapsförare inte uppmärksammat eller fått rapport om några väsentliga händelser som borde redovisas separat i detta avsnitt. Redovisningen och noterna har sammanställts med stöd av senaste tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av den information som redovisas.

9. KONSOLIDERINGENS OMFATTNING

A. KONTROLLERADE ENHETER (52)

1. Institutioner och rådgivande organ (11)

Europaparlamentet

Europeiska rådet

Europeiska kommissionen

Europeiska unionens revisionsrätt

Europeiska unionens domstol

Europeiska utrikestjänsten

Europeiska datatillsynsmannen

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Europeiska ombudsmannen

Regionkommittén

Europeiska unionens råd

2. EU-byråer (39)

2.1. Genomförandeorgan (6)

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur

Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor

Genomförandeorganet för forskning

Genomförandeorganet för små och medelstora företag

Genomförandeorganet för innovation och transportnät

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet

2.2. Decentraliserade byråer (33)

Europeiska sjösäkerhetsbyrån

Europeiska läkemedelsmyndigheten

Europeiska byrån för GNSS

Europeiska kemikaliemyndigheten

Fusionsenergi (det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi)

Eurojust

Europeiska jämställdhetsinstitutet

Europeiska arbetsmiljöbyrån

Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar

Europeiska miljöbyrån

Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning

Europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter

Europeiska bankmyndigheten

Europeiska stödkontoret för asylfrågor

Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex)

Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Europeiska järnvägsbyrån

Gemenskapens växtsortsmyndighet

Europeiska fiskerikontrollbyrån

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Europeiska polisbyrån (Europol)

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet

Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen

Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor

Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol)

3. Övriga kontrollerade enheter (2)

Europeiska kol- och stålgemenskapen (under avveckling)

Europeiska institutet för innovation och teknik

B. INTRESSEFÖRETAG (1)

Europeiska investeringsfonden

SMÅ ENHETER

De enheter som förtecknas nedan har inte konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden till EU:s konsoliderade årsredovisning för 2018 på grundval av att de inte är väsentliga.

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR BIOBASERADE INDUSTRIER

Biobaserade industrier är ett offentlig-privat partnerskap mellan EU och det biobaserade industrikonsortiet. Biobaserade industrier avser att förverkliga den europeiska bioekonomiska potentialen, omvandla biologiska rester och avfall till miljövänligare vardagsprodukter genom innovativ teknik och bioraffinaderier, vilka utgör kärnan i bioekonomin.

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET CLEAN SKY

Clean Sky är det största europeiska forskningsprogrammet för att utveckla innovativ, banbrytande teknik som syftar till att minska koldioxidutsläpp, utsläpp av växthusgaser och buller från luftfartyg. Clean Sky finansieras genom EU-programmet Horisont 2020 och bidrar till att stärka europeiskt samarbete inom luftfartsindustri, globalt ledarskap och konkurrenskraft.

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR INITIATIVET FÖR INNOVATIVA LÄKEMEDEL (IMI)

IMI är Europas största offentlig-privata initiativ som syftar till att påskynda utvecklingen av bättre och säkrare läkemedel för patienter. IMI är ett gemensamt företag mellan Europeiska unionen och en branschorganisation för läkemedelsindustrin.

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET ELEKTRONISKA KOMPONENTER OCH SYSTEM FÖR EUROPEISKT LEDARSKAP (ECSEL)(SAMMANSLAGNING AV DE TIDIGARE GEMENSAMMA FÖRETAGEN ARTEMIS OCH ENIAC)

Ecsel är ett offentlig-privat partnerskap inom elektroniska komponenter och system som överbrygger klyftan mellan forskning och användning, anpassning av strategier för att öka europeiska och nationella investeringar och bygga upp ett avancerat ekosystem.

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR BRÄNSLECELLER OCH VÄTGAS

Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas är ett offentlig-privat partnerskap som stöder forskning, teknisk utveckling och demonstration på området för bränsleceller och vätgasteknik i Europa. Syftet är att påskynda dessa teknikers inträde på marknaden och frigöra deras potential som ett instrument för att uppnå ett koldioxidsnålt energisystem.

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR FLYGLEDNINGSTJÄNSTEN SESAR

Sesar är ett offentligt-privat partnerskap som ansvarar för moderniseringen av den europeiska flygledningstjänsten genom att samordna och koncentrera alla relevanta forsknings- och innovationsinsatser för flygledningstjänsten i EU.

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET SHIFT2RAIL

Shift2Rail är det första europeiska gemensamma teknikinitiativet för att söka fokuserad forskning och innovation och marknadsdrivna lösningar genom att påskynda integreringen av nya och avancerade tekniker i innovativa järnvägsproduktslösningar.

Årsredovisningen för ovannämnda enheter finns tillgängliga för allmänheten på deras respektive webbsidor.

ÅRSREDOVISNINGEN: DISKUSSION OCH ANALYS (32)

INNEHÅLL

EU:S KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNING: EKONOMISK SITUATION 2018

1.1.

INTÄKTER

1.2.

KOSTNADER

1.3.

TILLGÅNGAR

1.4.

SKULDER

100

HANTERING AV RISKER OCH OSÄKERHETER VID GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN

101

2.1.

MAKROEKONOMISK MILJÖ

101

2.2.

BUDGETMÄSSIGA EVENTUALFÖRPLIKTELSER FÖR FINANSIELLT STÖD

102

2.3.

BUDGETGARANTIER

103

2.4.

RESERV FÖR NYA DELTAGARE (NER 300)

103

Syftet med denna diskussion och analys av årsredovisningen är att hjälpa läsaren att förstå den finansiella situationen, det finansiella resultat och de kassaflöden som redovisas i Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning. De uppgifter som redovisats i denna diskussion och analys av årsredovisningen har inte beaktats vid revisionen.

1. EU:S KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNING: EKONOMISK SITUATION 2018

1.1. INTÄKTER

De konsoliderade intäkterna för EU omfattar belopp avseende valutatransaktioner och andra transaktioner än valutatransaktioner, varav de sistnämnda är de mest betydande.

I tabellen nedan ges en överblick över de huvudsakliga kategorierna av transaktioner utan direkt motprestation.

Fem års intäktsutveckling mestadels från transaktioner utan motprestation (i miljoner euro):

Eftersom budgetintäkterna ska vara lika med (eller överstiga) budgetkostnaderna är den viktigaste intäktsutvecklingen de utbetalningar som görs varje år. Under 2018 sjönk de konsoliderade intäkterna med 20 %, till 163 miljarder euro jämfört med föregående år, huvudsakligen på grund av följande:

—

En minskning på 27 miljarder euro i egna medel från BNI, eller 35 % jämfört med föregående år. Detta återspeglar i första hand effekten till följd av ökningen av betalningsbemyndiganden i 2018 års budget. Den kraftiga ökningen är i första hand kopplad till de låga BNI-medlen under 2017, vilket inkluderade effekten till följd av budgetöverskottet från 2016 på 6,4 miljarder euro, som redovisades i ”Övriga intäkter från transaktioner utan motprestation”. Under 2018 var budgetöverskottet från 2017, som redovisades i resultaträkningen för det år som slutade den 31 december 2018, mycket lägre (0,6 miljarder euro), som dels förklarar det ökade behovet av BNI-medel, eftersom BNI-medlen används för att finansiera den del av budgeten som inte täcks av någon annan intäktskälla, och dels minskningen av ”Övriga intäkter”.

—

En ökning av de traditionella egna medlen på 2,2 miljarder euro i samband med Förenade kungarikets överträdelse av EU-lagstiftningen under perioden november 2011 till oktober 2017. Till följd av denna överträdelse togs även dröjsmålsränta på 1,3 miljarder euro ut, vilket förklarar ökningen av de finansiella intäkterna. och

—	En ökning jämfört med 2017 på 2 miljarder euro i böter på konkurrensområdet som EU utfärdat till följd av privata enheters överträdelser av lagstiftningen.

1.2. KOSTNADER

Den största delen av de kostnader som redovisats i den sammanställda redovisningen är transfereringar inom ramen för delad förvaltning, som innehåller följande fonder: i) Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), ii) Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och andra landsbygdsutvecklingsinstrument, iii) Europeiska regionala utvecklingsfonden/Sammanhållningsfonden (Eruf/SF) och iv) Europeiska socialfonden (ESF). Dessa fonder stod för nästan 66 % av de totala kostnaderna under 2018 – uppdelningen återfinns i tabellen nedan.

Relativ vikt för de största utgiftsposter som medlemsstaterna genomförde (delad förvaltning) under räkenskapsåret 2018

Kostnader som uppkommer vid direkt förvaltning utgörs av kommissionens, genomförandeorganens och förvaltningsfondernas budgetgenomförande. Vid indirekt förvaltning genomförs budgeten av EU-byråer, EU-organ, tredjeländer, internationella organisationer och andra enheter.

Kostnader som uppkom vid direkt och indirekt förvaltning uppgick till ca 19 % av de totala (28,5 miljarder euro) och fortsatte att vara stabila jämfört med föregående räkenskapsår.

EU redovisar också vissa framtida betalningsåtaganden som kostnader även om de ännu inte visas i de kassabaserade budgetkontona. De stora beloppen redovisas i skulder och upplupna kostnader för jordbruk och landsbygdsutveckling samt pensionsförpliktelser och andra ersättningar till anställda för framtida betalningsåtaganden för kommissionsledamöters, europaparlamentarikers och personalens pensionsrätter.

Totalt sett ökade utgifterna med 16 % till 149 miljarder euro jämfört med 2017, främst till följd av utgifter i program som genomförts av medlemsstaterna och som ökade med omkring 24 %, eller 19,8 miljarder euro, på grund av en högre grad av utgifter i förhållande till nuvarande fas i programmen där genomförandet har ökat. De program som framför allt bidrog till denna ökning var Eruf & Sammanhållningsfonden och ESF, som tillsammans ökade med 17,2 miljarder euro.

1.3. TILLGÅNGAR

De största posterna på balansräkningens tillgångssida är finansiella tillgångar (lån, finansiella tillgångar som kan säljas och likvida medel) samt förfinansieringsbelopp, som utgör nästan 79 % av EU:s tillgångar.

Sammansättningen på EU:s konsoliderade tillgångar

Den 31 december 2018 uppgick de sammanlagda tillgångarna till 174,4 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning på cirka 5 %. De viktigaste ändringarna var följande:

—	En ökning på 12,5 miljarder euro i kortfristiga fordringar och belopp som kan återkrävas, direkt relaterat till ökningen av 2018 års intäkter som inte inbetalats på balansdagen.

—	Denna effekt kompenserades delvis av en minskning av likvida medel på 6 miljarder euro (se nedan).

—	En ökning med 1 miljard euro i finansieringstillgångar som främst rör anslag som tilldelas garantifonden för Efsis transaktioner och

—	en ökning med 0,4 miljarder euro i materiella anläggningstillgångar till följd av den fortsatta utvecklingen av rymdtillgångarna (Galileo och Copernicus).

Generellt strävar EU-institutionerna och EU-byråerna efter att hålla mängden likvida medel på en låg nivå. Kassabehållningen på 18,1 miljarder euro vid årets slut är lägre än den för 2017 och består främst av följande:

—	När det gäller egna medel omfattar det likvida saldot vid räkenskapsårets slut 0,75 miljarder euro, som vissa medlemsstater betalat in i förväg i samband med ändringsbudget nr 6 som antogs 2018.

—	I det likvida saldot vid räkenskapsårets slut ingår också ett belopp på 1,4 miljarder euro i böter, som kommissionen ålagt på grund av brott mot konkurrensreglerna och som slutgiltigt inkasserades 2018. Detta belopp har ännu inte införts i någon ändringsbudget.

—	Det likvida saldot inbegriper också inkomster avsatta för särskilda ändamål och andra betalningsbemyndiganden på 7,4 miljarder euro.

Förfinansiering

Det bör noteras att förfinansieringsnivån påverkas väsentligt av den fleråriga budgetramens cykler. I början av en flerårig budgetperiod väntas till exempel stora förskott utbetalas till medlemsstaterna genom sammanhållningspolitiken. Kommissionen strävar efter att säkerställa att förfinansieringen bibehålls på en lämplig nivå. Det måste finnas en balans mellan att säkerställa tillräcklig finansiering av projekten och tidsmässigt korrekt redovisning av kostnader.

Den totala förfinansieringen (exklusive andra förskott till medlemsstaterna och bidrag till förvaltningsfonderna Bêkou och Afrika) i EU:s balansräkning uppgår till 43,4 miljarder euro (2017: 44,3 miljarder euro), varav nästan alla härrör från kommissionens verksamhet. Cirka 60 % av kommissionens förfinansiering genomförs via delad förvaltning, vilket innebär att budgetgenomförandet delegeras till medlemsstaterna (medan kommissionen behåller sin tillsynsroll).

Kommissionens förfinansiering enligt förvaltningsmodell

De mest betydande förfinansieringsbeloppen under delad förvaltning avser Eruf och Sammanhållningsfonden (14,6 miljarder euro), som ligger på en liknande nivå som under 2017.

FINANSIERINGSINSTRUMENT

Följande poster redovisas som finansieringsinstrument i EU:s konsoliderade årsredovisning:

—

Finansieringsinstrument som finansieras genom EU-budgeten: I denna typ av budgetgenomförande har medlen antingen redan inbetalats till de förvaltningskonton som förvaltas av anförtrodda enheter och är tillgängliga (som likvida medel och skuldförbindelser) för att täcka framtida anspråk på garantin eller som har investerats i eget kapital.

—

Finansiella tillgångar som innehas i garantifonder för budgetgarantier: Vid denna typ av budgetgenomförande ger EU garantier till motparter för vilka finansieringen bara delvis finansieras genom garantifonder som inrättats av kommissionen och som därmed skapar eventualförpliktelser för EU-budgeten – se not 4.1 och

—	lån och därmed sammanhängande upplåning för program för finansiellt stöd.

Finansieringsinstrument som finansieras genom EU-budgeten

Omfattningen på volymen finansieringsinstrument som finansieras via EU-budgeten genom direkt och indirekt förvaltning ökar från år till år. Grundtanken bakom detta är att förmånstagaren tack vare hävstångseffekten erhåller mer än en euro i finansiellt stöd för varje euro som spenderas ur budgeten via finansieringsinstrument, i motsats till ett traditionellt budgetgenomförande där man beviljar bidrag och subventioner. Därmed maximeras de tillgängliga medlens effekt. Finansieringsinstrument som finansieras genom EU-budgeten i form av garantiinstrument, egetkapitalinstrument och låneinstrument – se översikten av den fleråriga budgetramen i tabellen nedan. Tillgångar som innehas i dessa instrument hålls antingen i likvida medel eller investeras i egetkapitalinstrument och skuldförbindelser som tas upp som finansiella tillgångar som kan säljas i Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning.

Finansiella tillgångar som kan säljas relaterade till finansieringsinstrument som finansieras via EU-budgeten (värde vid årets slut).

I nedanstående tabeller ges en översikt över de finansieringsinstrument som finansieras genom EU-budgeten per flerårig budgetram och deras värde per den 31 december 2018:

miljoner euro
Relaterad till mer än en flerårig budgetram	Tillgångar (*8)	Skulder (*9)	Garantier (*10)
Garantier och riskspridningsinstrument:
Garantiinstrumentet inom instrumentet för västra Balkan (EDIF)	37	(34)	—
	37	(34)	—
Egetkapitalinstrument:
Europeiska fonden för sydöstra Europa (Efse)	165	—	—
Fonden för grön tillväxt för det östra grannskapet	63	(0)	—
SANAD – MENA-fond för mikroföretag samt små och medelstora företag	25	—	—
Fonden för företagsinnovation (Enif)	18	—	—
Fonden för företagsexpansion (Enef)	10	—	—
Skuldfonden mikrofinansieringsinitiativ för Asien (Mifa)	9	—	—
	290	(0)	—
Totalt	327	(34)	—
Den fleråriga budgetramen 2014-2020	Tillgångar	Skulder	Garantier
Garantier och riskspridningsinstrument:
Horisont 2020 – InnovFin låne- och garantitjänst för forskning och innovation	1 107	(43)	(934)
Horisont 2020 – InnovFin garantier till SMF	902	(381)	(533)
Skuldinstrumentet för fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF DI):	598	(2)	(579)
Cosme lånegarantiinstrument	310	(613)	(2)
Instrument för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE)	34	(0)	(5)
Garantiinstrumentet för kultur och den kreativa sektorn	30	(12)	—
Programmet för finansiell delaktighet för mikroföretag och små och medelstora företag i södra och östra Medelhavsregionen	25	—	(11)
Lånegarantifaciliteten för studenter	14	(1)	—
Finansieringsmekanismen för små och medelstora företag inom det östliga partnerskapet	13	(4)	(1)
Finansieringsmekanismen för naturkapital	12	(0)	(6)
Programmet för kvinnor i näringslivet inom det östliga partnerskapet	4	—	(4)
Stöd för Mongoliets ekonomiska diversifiering	2	—	—
Överförbarhets- och omvandlingsinstrument	1	(1)	—
	3 052	(1 057 )	(2 075 )
Egetkapitalinstrument:
Horisont 2020 InnovFin egetkapitalinstrumentet för forskning och innovation	368	(10)	—
Cosme – egetkapitalinstrument för tillväxt	67	(2)	—
Riskkapitalinstrument för länderna i det södra grannskapet	24	—	—
Climate Investor One	22	—	—
Investeringsinstrumentet för Latinamerika	12	—	—
Fonden för handel och investeringar för Afrikas jordbruksutveckling	11	—	—
	504	(12)	—
Blandade instrument:
Garantiinstrument för sysselsättning och social innovation (EaSI) och kapacitetsuppbyggnad	73	(39)	—
EU:s djupgående och omfattande frihandelsområde	68	(6)	—
Initiativet för finansiering av elektrifiering (ElectriFI)	31	—	—
Initiativet för finansiering av jordbruk	10	—	—
	182	(44)	—
Totalt	3 738	(1 113 )	(2 075 )
Den fleråriga budgetramen före 2014	Tillgångar	Skulder	Garantier
Garantier och riskspridningsinstrument:
Finansieringsfacilitet med riskdelning (RSFF)	731	(65)	(642)
Garantiinstrumentet för små och medelstora företag inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation	83	(151)	—
Flerårigt ramprogram (MAP) för företag	32	(31)	—
SMF-garanti	7	—	—
Europeiska garantiinstrumentet Progress för mikrokrediter	4	(4)	—
	857	(251)	(642)
Egetkapitalinstrument:
Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation	410	(6)	—
Egetkapitalinstrument för fleråriga ramprogram (MAP)	208	—	—
Europeiska fonden för energieffektivitet	104	—	—
Den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi	90	(20)	—
Europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter	68	—	—
Margueritefonden	43	—	—
Europeisk finansieringsordning för uppstartning av teknikföretag 1998 (ETF)	9	(0)	—
Pilotprojekt inom tekniköverföring	0	—	—
	932	(26)	—
Blandade instrument:
Instrumentet för ekonomiskt och finansiellt samarbete inom ramen för Meda-programmet	140	(2)	—
Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (Enpi)	120	(2)	—
	260	(4)	—
Totalt	2 049	(281)	(642)
Summa totalt	6 115	(1 428 )	(2 717 )

Finansiella tillgångar som innehas i garantifonder för budgetgarantier

Kommissionen har inrättat garantifonder för att täcka budgetgarantier (se not 4.1.1 i den konsoliderade årsredovisningen) som ges till EIB-gruppen. Dessa garantifonder finansieras genom betalningar från EU-budgeten för att tillhandahålla en likviditetsbuffert mot potentiella förluster från transaktioner som täcks av garantier. Betalningar till garantifonderna investeras i finansieringsinstrument, även i fråga om skuldförbindelser, likvida medel och tidsbundna placeringar. Den 31 december 2018 innehade kommissionen finansiella tillgångar i

—	Garantifond för åtgärder avseende tredjeland på 2,5 miljarder euro

—	Efsis garantifond på 5,5 miljarder euro och

—	EFHU-garantifonden på 0,3 miljarder euro.

Lån och därmed sammanhängande upplåning för program för finansiellt stöd

Finansiellt stöd till medlemsstater och tredjeländer i form av bilaterala lån som tas upp på kapitalmarknaderna och garanteras genom EU-budgeten tillhandahålls av kommissionen efter beslut av Europaparlamentet och rådet.

Kommissionen driver, för EU:s räkning, för närvarande tre större program:

—	den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM),

—	betalningsbalansstöd och

—	makroekonomiskt stöd (MFA), enligt vilka den får bevilja lån.

Det kapital som behövs för att finansiera EU:s utlåning anskaffas på kapitalmarknaderna eller genom finansinstitut.

Den 31 december 2018 uppgick det nominella värdet av de lån som beviljats för finansiellt stöd genom EFSM och betalningsbalanslån till följande:

							miljarder euro
	Betalningsbalans			Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) (*11)			TOTALT
	Lettland	Rumänien	Totalt	Irland	Portugal	Totalt	TOTALT
Totalt i bidrag	3,1	5,0 (*12)	8,1	22,5	26,0	48,5	56,6
Totala utbetalade lån per den 31.12.2018	2,9	5,0	7,9	22,5	24,3	46,8	54,7
Totala återbetalade lån per den 31.12.2018	(2,2)	(4)	(6,2)	—	—	—	(6,2)
Utestående belopp per den 31.12.2018	0,7	1	1,7	22,5	24,3	46,8	48,5

EFSM

EFSM inrättades för att ge finansiellt stöd till alla medlemsstater som genomgår eller allvarligt hotas av en allvarlig ekonomisk-finansiell störning till följd av osedvanliga händelser utanför deras kontroll. EFSM har använts för att ge finansiellt stöd, som är villkorat till genomförandet av reformer, till Irland och Portugal mellan 2011 och 2014.

Detta program löpte ut och inga ytterligare lån kan beviljas, även om det kvarstår för vissa uppgifter, såsom en förlängning av löptiderna för lån till Irland och Portugal och för beviljande av bryggfinansiering.

De viktigaste uppgifterna för EFSM-programmet är huvudsakligen följande:

Irland

—	Irland begärde fullt ut totalt 22,5 miljarder euro från EFSM i december 2010. Detta belopp betalades ut i åtta delbetalningar mellan januari 2011 och mars 2014.

—	Irland har möjlighet att förlänga löptiden på EFSM-lånen på grundval av den förlängning av den maximala viktade genomsnittliga löptiden till 19,5 år som rådet beviljade under 2013.

—

Återbetalningar på 3,4 miljarder euro och 0,5 miljarder euro planerades till april respektive oktober 2018. Irland begärde en förlängning av löptiden, beloppen godkändes, och lånade med framgång på marknaderna under 2018. Lånen är omlagda för återbetalning i två delbetalningar på 2,4 miljarder euro 2025 respektive 1,5 miljarder euro 2033.

Portugal

—

Portugal har ansökt om 24,3 miljarder euro av de totalt 26 miljarder euro som EFSM beviljade i maj 2011. Detta belopp betalades ut i sju delbetalningar mellan maj 2011 och november 2014. En återbetalning på 0,6 miljarder euro planerades till oktober 2018, men i likhet med Irland begärde Portugal en förlängning av löptiden och lånet refinansierades på marknaderna med en ny förfallodag under 2033.

BETALNINGSBALANS

Betalningsbalansstödet är ett program för finansiellt stöd för länder utanför euroområdet som har drabbats av, eller hotas av svårigheter som rör deras betalningsbalans. Betalningsbalansstöd beviljas i form av medelfristiga lån som är villkorade till genomförandet av politik som utformats för att hantera de bakomliggande ekonomiska problemen. Vanligtvis erbjuds betalningsbalansstöd från EU i samarbete med Internationella valutafonden (IMF) och andra internationella institutioner eller länder.

EU:s medelfristiga finansiella stöd som beviljas genom betalningsbalansstödet aktiverades i november 2008 för att hjälpa Ungern, och sedermera Lettland och Rumänien i januari och maj 2009, att återvinna marknadens förtroende. Det totala åtagandet uppgick till 14,6 miljarder euro. Programmet för betalningsbalansstöd för Ungern löpte ut 2010 och återbetalades i sin helhet under 2016. De båda programmen för stöd till Lettland och Rumänien löpte ut under 2012, därmed kan inga delbetalningar göras.

Dessutom löpte de två förebyggande programmen för stöd för Rumänien ut under 2013 respektive 2015, utan att ha tagits i anspråk.

De viktigaste uppgifterna är följande:

—	Under 2018 har de medlemsstater som mottar betalningsbalansstöd i god tid och fullständigt återbetalat totalt 1,45 miljarder euro, varav 1,35 miljarder euro rör en återbetalning av kapital från Rumänien och resten avser ränta.

—	Det utestående beloppet uppgick i slutet av 2018 till sammanlagt 1,7 miljarder euro, 0,7 miljarder euro till Lettland och 1 miljard euro till Rumänien.

MAKROEKONOMISKT STÖD

Makroekonomiskt stöd är en typ av finansiellt stöd som EU utvidgat till att omfatta partnerländer utanför EU som genomgår en betalningsbalanskris. Det omfattar medel- eller långfristiga lån eller bidrag, eller en kombination av dessa, och är bara tillgängligt för de länder som omfattas av ett IMF-utbetalningsprogram.

Utestående lån från det makroekonomiska stödprogrammet uppgick den 31 december 2018 till 4,4 miljarder euro i nominella belopp.

1.4. SKULDER

De största posterna på skuldsidan av balansräkningen består främst av fyra poster: i) Pensionsförpliktelser och andra ersättningar till anställda, ii) upplåning, iii) skulder till leverantörer och stödmottagare och iv) upplupna kostnader.

Sammansättning av skulder i EU:s konsoliderade balansräkning

Den 31 december 2018 uppgick de totala skulderna till 235,9 miljarder euro, vilket var samma nivå som året innan.

De viktigaste ändringarna gällde följande effekter:

—

Skulderna minskade med 6,8 miljarder euro till följd av en minskning av de utestående beloppen till medlemsstaterna relaterade till egna medel (dvs. bidrag till EU-budgeten som ska återbetalas vid utgången av året till följd av en ändringsbudget). Under året inkom ytterligare bidrag från medlemsstaterna.

—	En liten minskning av de finansiella skulderna på 1 miljard euro som främst berodde på återbetalning av lån (1,35 miljarder euro), i samband med det lån som beviljats Rumänien inom ramen för betalningsbalansprogrammet.

—	Dessa effekter uppvägdes av en ökning på 7,3 miljarder euro av skulder i form av ersättningar till anställda.

Alla andra delar av skulden var oförändrade. Det bör noteras att de långfristiga finansiella skulderna (upplåning) ökade, vilket uppvägdes av en liknande minskning av kortfristiga skulder. Detta avser en EFSM-skuldomläggning för Irland (3,9 miljarder euro) och Portugal (0,6 miljarder euro).

Totala ersättningsanspråk och fakturor som mottagits och godkänts enligt respektive rubrik i balansräkningen

Nettotillgångar

Betalningsoförmågan innebär inte att EU-institutionerna och organen befinner sig i ekonomiska svårigheter, utan att vissa skyldigheter kommer att finansieras genom framtida årliga budgetar. Många kostnader redovisas enligt den periodiserade redovisningen under innevarande år, även om de faktiskt kan ha betalats ut under påföljande år eller senare och därmed finansieras genom framtida budgetar. Relaterade intäkter redovisas först under kommande perioder. De största beloppen som ska belysas är verksamheten i EGFJ (varav den största delen vanligtvis betalas under det påföljande årets första kvartal) och utbetalningar av ersättningar till anställda (som ska utbetalas under de 30 kommande åren).

2. HANTERING AV RISKER OCH OSÄKERHETER VID GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN

2.1. MAKROEKONOMISK MILJÖ

EU:s makroekonomiska miljö (33) påverkar medlemsstaternas förmåga att uppfylla sina finansieringsförpliktelser gentemot EU-institutionerna och organen och därmed EU:s förmåga att fortsätta att genomföra sin politik.

Den europeiska ekonomin växte 2018 för sjätte året i rad, men tillväxttakten var lägre än väntad till följd av en kombination av interna och externa faktorer, särskilt under det andra halvåret. Inhemska faktorer inkluderar störningar i de europeiska tillverkningssektorerna (särskilt biltillverkning) under det tredje kvartalet och sociala spänningar och finanspolitisk osäkerhet i vissa medlemsstater. Vissa av de viktigaste externa faktorerna inkluderar den ökande osäkerheten kring handelspolitiken, särskilt den mellan Förenta staterna och Kina och en avtagande trend vad gäller den globala tillverkningsproduktionen, som resulterade i en svagare global handelstillväxt, vilken särskilt påverkade euroområdet.

Trots denna utveckling fortsätter den europeiska ekonomin att vara stark och den väntas fortsätta att växa under de kommande två åren, men i något långsammare takt.

Euroområdet och EU:s GDP beräknas ha växt med 1,9 % under 2018. Euroområdets GDP beräknas växa med 1,3 % 2019 och 1,6 % 2020, medan tillväxtprognosen för EU:s GDP är 1,5 % och 1,7 % 2020.

Den totala inflationen uppgick i genomsnitt till 1,7 % år 2018, vilket var en ökning från 1,5 % år 2017. Eftersom prognoserna för oljepriserna under 2019 och 2020 nu är lägre än under hösten 2018 beräknas inflationen i euroområdet att avta till 1,4 % under 2019 innan den ökar något till 1,5 % under 2020. För EU som helhet beräknas inflationen uppgå till i genomsnitt 1,6 % i år och därefter öka till 1,8 % 2020.

Euroområdets arbetsmarknad fortsatte att förbättras under de första tre kvartalen 2018. Antalet anställda personer nådde under det tredje kvartalet 2018 den högsta nivå som någonsin registrerats i euroområdet och i december 2018 låg arbetslöshetsnivån på 7,9 %, vilket är den lägsta sedan oktober 2008.

Riskerna för de ekonomiska framtidsutsikterna fortsätter att vara väsentliga, eftersom handelsrelaterade spänningar och deras osäkra utveckling fortsätter att vara ett bekymmer. Förenta staterna kan påverkas av abrupta finanspolitiska ändringar. Kinas ekonomi kan komma att avta kraftigare än väntat. Globala finansiella marknader och många tillväxtmarknader är sårbara för plötsliga ändringar i riskbenägenhet och tillväxtförväntningar. För EU kan de inhemska faktorerna bli mer långvariga än väntat och Brexit fortsätter att vara en källa till osäkerhet.

Det positiva är att fortsatt gynnsamma arbetsmarknadsförhållanden kan leda till ökad inhemsk efterfrågan, medan en ökad användning av EU-medel i mottagarländer kan ge upphov till ytterligare investeringar. Utsikterna för en global BNP fortsätter att vara stabila och den väntas expandera till 3,8 % under de kommande två åren.

2.2. BUDGETMÄSSIGA EVENTUALFÖRPLIKTELSER FÖR FINANSIELLT STÖD

EU:s upp- och utlåningsverksamhet för program för finansiellt stöd utgör transaktioner utanför budgeten. Vanligtvis lånas de anskaffade medlen direkt ut (back-to-back) till det stödmottagande landet, dvs. med samma kupong, löptid och belopp. Trots användningen av back-to-back-metoden är det EU som är juridiskt förpliktad att stå för skuldbetalningen för finansieringsinstrumenten, vilket säkerställer att alla betalningar sker i tid och att summorna betalas till det fulla beloppet. Kommissionen har infört förfaranden som säkerställer att lån betalas tillbaka även om skyldigheterna i samband med ett lån inte fullgörs.

EU:s upplåning utgör direkta och ovillkorliga skyldigheter för EU och garanteras av EU-medlemsstaterna (eventualförpliktelser i budgeten). Upplåning som görs för att finansiera lån till länder utanför EU täcks av garantifonden för åtgärder avseende tredjeland. Om en stödmottagande medlemsstat skulle ställa in sina betalningar fortsätter skuldbetalningen i mån av möjlighet med medel från kommissionens tillgängliga kassabalans. Om detta inte är möjligt åberopar kommissionen de medel som behövs från medlemsstaterna. EU-medlemsstaterna är enligt EU-lagstiftningen om egna medel (artikel 14 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014) rättsligt skyldiga att se till att tillräckliga medel finns för att uppfylla EU:s åtaganden. Investerarna är således bara exponerade för kreditrisken gentemot EU och inte gentemot mottagarna av de finansierade lånen. Genom rygg-mot-rygg-utlåning undviker man att utsätta EU-budgeten för ränte- eller valutarisker.

För varje landsprogram fastställs i parlaments-, råds- och kommissionsbesluten totalt beviljade belopp, antal delbetalningar som ska betalas samt lånepaketets längsta (genomsnittliga) löptid. Kommissionen och det stödmottagande landet enas därefter om låne-/finansieringsparametrar, särskilt delbetalningarnas löptid. Dessutom är alla delbetalningar av lånet, utom den första, kopplade till efterlevnaden av villkoren, med överenskomna bestämmelser och villkor liknande dem för stöd från ett gemensamt finansiellt stöd från EU och Internationella valutafonden (IMF), vilket är en annan faktor som påverkar tidpunkterna för finansieringen. Detta innebär att tidpunkterna och löptiderna för emitteringar är beroende av EU:s relaterade utlåningsverksamhet. Finansieringsbeloppen anges enbart i euro och löptiden är mellan 3 och 30 år.

Nedanstående tabell ger en översikt av den planerade återbetalningen i nominellt värde för utestående EFSM-lån och betalningsbalanslån den 31 december 2018:

miljarder euro
	Betalningsbalans			EFSM			TOTALT
	Lettland	Rumänien	Totalt	Irland	Portugal	Totalt	TOTALT
2019	0,5	1,0	1,5	—	—	—	1,5
2021	—	—	—	3,0	6,8	9,8	9,8
2022	—	—	—	—	2,7	2,7	2,7
2023	—	—	—	2,0	1,5	3,5	3,5
2024	—	—	—	0,8	1,8	2,6	2,6
2025	0,2	—	0,2	2,4	—	2,4	2,6
2026	—	—	—	2,0	2,0	4,0	4,0
2027	—	—	—	1,0	2,0	3,0	3,0
2028	—	—	—	2,3	—	2,3	2,3
2029	—	—	—	1,0	0,4	1,4	1,4
2031	—	—	—	—	2,2	2,2	2,2
2032	—	—	—	3,0	—	3,0	3,0
2033	—	—	—	1,5	0,6	2,1	2,1
2035	—	—	—	2,0	—	2,0	2,0
2036	—	—	—	—	1,0	1,0	1,0
2038					1,8	1,8	1,8
2042	—	—	—	1,5	1,5	3,0	3,0
Totalt	0,7	1,0	1,7	22,5	24,3	46,8	48,5

De mellanstatliga finansiella stabilitetsmekanismerna Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) omfattas inte av EU-fördragsramen och ingår därför inte i EU:s konsoliderade årsredovisning.

2.3. BUDGETGARANTIER

EU har gett garantier till Europeiska investeringsbanksgruppen för lån som beviljats utanför EU och för skulder och egetkapitaltransaktioner som omfattas av Efsi-garantin. Den 31 december 2018 redovisade EU i noterna till sin konsoliderade årsredovisning (se not 4.1.1) eventualförpliktelser för båda garantierna, medan de belopp som utgör befintliga skyldigheter redovisas som avsättningar i årsredovisningen (se not 2.10 i den konsoliderade årsredovisningen). I syfte att minska den risk som EIB:s anspråk på garantin skulle kunna ha på EU-budgeten har EU inrättat separata garantifonder, dvs. garantifonden för åtgärder avseende tredjeland och garantifonden för Efsi.

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland finansieras genom EU-budgeten för att täcka 9 % av de garanterade lånen för EIB:s mandat för utlåning till tredjeland som är utestående i slutet av året. Den 31 december 2018 täckte det totala tillgångsvärdet på 2,5 miljarder euro en exponering för utbetalade belopp på 20,7 miljarder euro.

Efsis garantifond inledde sin verksamhet under 2016. Till följd av den ändrade Efsi-förordningen (förordning (EU) 2017/2396) höjdes taket för Efsis EU-garanti till 26 miljarder euro (från de ursprungliga 16 miljarder eurona) och gränsen för garantifonden minskade till 35 % (från ursprungligen 50 %) av de totala EU-garantiförpliktelserna. Efsis garantifond väntas därför nu nå ett totalt belopp på 9,1 miljarder euro. Efsi-avtalet ändrades 2018 i linje med den ändrade förordningen om Efsi. De totala tillgångarna i Efsis garantifond per den 31 december 2018 uppgår till 5,5 miljarder euro och täcker en exponering av utbetalade belopp på 15,8 miljarder euro.

Enligt EFHU-förordningen (förordning (EU) 2017/1601) har en ny garantifond inrättats: Garantifonden för Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) De första bidragen från EU-budgeten till fonden togs emot under 2018 men inga garantiavtal var tillämpliga den 31 december 2018.

2.4. RESERV FÖR NYA DELTAGARE (NER 300)

Fonden NER 300 har sitt ursprung från försäljningen av EU:s utsläppshandelssystem och tillhör medlemsstaterna, vilka använder medlen för att finansiera innovativa och koldioxidsnåla energidemonstrationsprojekt. Kommissionen förvaltar programmet för medlemsstaternas räkning, medan EIB är ansvarig för tillgångsförvaltningen av fonden och fungerar som teknisk rådgivare enligt samarbetsavtalet med kommissionen. Eftersom varken intäkterna från utsläppsrätterna eller kostnaderna för de finansierade projekten är en del av EU-budgeten, redovisas inte dessa belopp i EU-räkenskaperna.

RAPPORTERING OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN OCH FÖRKLARANDE NOTER (34)

INNEHÅLL

BUDGETUTFALL FÖR EU

105

JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP

106

NOTER TILL RAPPORTERNA OM BUDGETGENOMFÖRANDET

109

EU:s BUDGETRAM

109

1.1.

FLERÅRIG BUDGETRAM 2014-2020

109

1.2.

DETALJERADE RUBRIKER I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (PROGRAM)

110

1.3.

ÅRLIG BUDGET

110

1.4.

INTÄKTER

111

1.5.

BERÄKNING AV BUDGETUTFALLET

112

1.6.

AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

113

GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN 2018 KOMMENTARER

114

2.1.

INTÄKTER

114

2.2.

KOSTNADER

115

GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTER

116

3.1.

SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTER

116

GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETKOSTNADER

117

4.1.

FLERÅRIG BUDGETRAM FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

117

4.2.

FLERÅRIG BUDGETRAM GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

118

4.3.

FLERÅRIG BUDGETRAM GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

120

4.4.

FLERÅRIG BUDGETRAM ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

121

4.5.

FLERÅRIG BUDGETRAM UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

122

4.6.

Detaljerad redovisning i den fleråriga budgetramen: FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

123

4.7.

Detaljerad redovisning i den fleråriga budgetramen: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

129

4.8.

Detaljerad redovisning i den fleråriga budgetramen: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

136

4.9.

Detaljerad redovisning i den fleråriga budgetramen: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

142

4.10.

Detaljerad redovisning i den fleråriga budgetramen: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

148

GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN PER INSTITUTION

153

5.1.

GENOMFÖRANDET AV BUDGETINTÄKTER

153

5.2.

GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

154

5.3.

GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

155

GENOMFÖRANDE AV EU-ORGANENS BUDGET

156

6.1.

BUDGETINTÄKTER

156

6.2.

ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER ORGAN

157

BUDGETUTFALL FÖR EU

miljoner euro
	Not	2018	2017
Intäkter under räkenskapsåret	1.1	159 318	139 691
Betalningar mot årets anslag	1.2	(154 833 )	(135 764 )
Betalningsbemyndiganden som överförts till år n+1	1.3	(1 675 )	(1 796 )
Anslag som inte tagits i anspråk och som överförts från år n–1 och annullerats	1.4	106	40
Utveckling av inkomster avsatta för särskilda ändamål	1.5	(1 114 )	(1 450 )
Växelkursskillnader under räkenskapsåret	1.6	(1)	(166)
Budgetutfall		1 802	555

Om EU:s budgetutfall är ett överskott återgår detta till medlemsstaterna under 2019 genom avdrag från den summa som de skulle ha betalat in för det berörda året. Det beräknas i enlighet med artikel 1.1 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 av den 26 maj 2014 om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel (35). Mer information finns under Beräkning av budgetutfallet.

1.1	Intäkter under räkenskapsåret: Hänvisar till tabell 3.1 i ”Sammanfattning av genomförandet av EU-budgetintäkterna”, kolumn 8 i ”Totala intäkter”.

1.2	Betalningar mot årets anslag: Hänvisar till tabell 4.3 i ”Den fleråriga budgetramen - genomförande av betalningsbemyndiganden”, kolumn 2 i ”Utbetalningar från antagen budget” och kolumn 4 i ”Utbetalningar från inkomster avsatta för särskilda ändamål”.

1.3	Betalningsbemyndiganden som överförts till år n+1: Hänvisar till tabell 4.3 i ”Den fleråriga budgetramen - genomförande av betalningsbemyndiganden”, kolumn 7 i ”Automatiska överföringar” och kolumn 8 i ”Överföring genom beslut”.

1.4

Anslag som inte tagits i anspråk och som överförts från år n–1 och annullerats: Tar hänsyn till beloppet betalningsbemyndiganden (automatiska och som grundar sig på beslut) vid utgången av föregående år och innevarande års ”Utbetalningar från överföringar” som i kolumn 3 i tabell 4.3 i ”Flerårig budgetram - genomförande av betalningsbemyndiganden”.

1.5

Utveckling av de totala inkomsterna avsatta för särskilda ändamål vid årets slut: Beräknar skillnaden mellan det belopp inkomster avsatta för särskilda ändamål vid utgången av föregående år (plus) och beloppet inkomster avsatta för särskilda ändamål vid utgången av innevarande år (som i kolumn 9 i tabell 4.3 i ”Flerårig budgetram - genomförande av betalningsbemyndiganden - minus)” för att få fram nettovariationen för inkomster avsatta för särskilda ändamål under innevarande år.

1.6	Växelkursskillnaderna inbegriper realiserade och icke-realiserade växelkursskillnader.

JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP

Budgetintäkter

miljoner euro
		Ursprunglig antagen budget	Slutlig antagen budget	Fastställda fordringar	Intäkter
1	Egna medel	142 832	142 364	142 373	142 330
	11 - Sockeravgifter	—	(93)	(85)	(85)
	12 - Tullar	22 844	20 165	20 360	20 317
	13 - Mervärdesskatt	17 250	17 149	17 133	17 133
	14 - BNI	102 739	105 143	104 979	104 979
	15 - Korrigering av obalanser i budgeten	—	—	(19)	(19)
	16 - Minskning av BNI-baserade bidrag från Nederländerna och Sverige	—	—	6	6
3	Överskott, saldon och justeringar	—	556	581	581
4	Intäkter från personer knutna till institutionerna eller andra unionsorgan	1 547	1 547	1 552	1 542
5	Intäkter från institutionernas administrativa verksamhet	45	45	583	563
6	Avgifter och bidrag inom ramen för olika unionsavtal och unionsprogram	110	110	13 346	12 777
7	Dröjsmålsränta och böter	115	115	14 592	1 473
8	In-och utlåningstransaktioner	6	6	39	39
9	Övriga intäkter	25	25	24	13
	Totalt	144 681	144 768	173 090	159 318

Budgetkostnader: Åtaganden efter rubrik i den fleråriga budgetramen

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Ursprunglig antagen budget	Slutlig antagen budget	Totalt Anslag anslag	Gjorda åtaganden
1	Smart tillväxt för alla	77 534	77 532	89 649	87 357
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	22 001	22 000	25 864	23 773
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	55 532	55 532	63 785	63 585
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	59 285	59 239	62 419	60 560
	varav: Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd	43 235	43 233	45 284	44 364
3	Säkerhet och medborgarskap	3 493	3 492	4 015	3 855
4	Europa i världen	9 569	10 379	11 448	11 062
5	Administration	9 666	9 666	10 508	10 124
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	4 015	4 015	4 465	4 280
6	Kompensationer	—	—	—	—
8	Negativ reserv och underskott som förts över från det föregående räkenskapsåret	—	—	—	—
9	Särskilda instrument	567	388	429	180
	Totalt	160 114	160 696	178 468	173 139

Budgetkostnader: Betalningar efter rubrik i den fleråriga budgetramen

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Ursprunglig antagen budget	Slutlig antagen budget	Totalt Anslag anslag	Gjorda betalningar
1	Smart tillväxt för alla	66 624	66 733	80 917	75 876
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	20 097	20 155	25 073	21 408
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	46 527	46 578	55 844	54 468
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	56 084	56 241	59 648	58 046
	varav: Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd	43 189	43 180	45 436	44 310
3	Säkerhet och medborgarskap	2 981	3 013	3 305	3 108
4	Europa i världen	8 906	8 813	10 788	9 519
5	Administration	9 666	9 667	11 355	9 944
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	4 015	4 015	4 963	4 140
6	Kompensationer	—	—	—	—
8	Negativ reserv och underskott som förts över från det föregående räkenskapsåret	—	—	—	—
9	Särskilda instrument	420	302	340	180
	Totalt	144 681	144 768	166 353	156 673

NOTER TILL RAPPORTERNA OM BUDGETGENOMFÖRANDET

1. EU:s BUDGETRAM

Budgeträkenskaperna upprättas i enlighet med budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter. Den allmänna budgeten är det instrument som finansierar och godkänner unionens inkomster och utgifter varje år, inom taken och andra bestämmelser i den fleråriga budgetramen i enlighet med de lagstiftningsakter om fleråriga program som antagits inom denna ram.

1.1. FLERÅRIG BUDGETRAM 2014-2020

miljoner euro

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

1.	Smart tillväxt för alla

52 756

77 986

69 304

73 512

76 420

79 924

83 661

513 563

1.a	Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

16 560

17 666

18 467

19 925

21 239

23 082

25 191

142 130

1.b	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

36 196

60 320

50 837

53 587

55 181

56 842

58 470

371 433

2.	Hållbar tillväxt: naturresurser

49 857

64 692

64 262

60 191

60 267

60 344

60 421

420 034

varav: Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd

43 779

44 190

43 951

44 146

44 163

44 241

44 264

308 734

3.	Säkerhet och medborgarskap

1 737

2 456

2 546

2 578

2 656

2 801

2 951

17 725

4.	Europa i världen

8 335

8 749

9 143

9 432

9 825

10 268

10 510

66 262

5.	Administration

8 721

9 076

9 483

9 918

10 346

10 786

11 254

69 584

varav: Administrativa utgifter för institutionerna

7 056

7 351

7 679

8 007

8 360

8 700

9 071

56 224

6.	Kompensationer

—

8.	Negativ reserv

—

9.	Särskilda instrument

—

Åtagandebemyndiganden

121 435

162 959

154 738

155 631

159 514

164 123

168 797

1 087 197

Totala betalningsbemyndiganden

135 762

140 719

130 694

142 906

154 565

159 235

162 406

1 026 287

I ovanstående tabell redovisas budgettaken för den fleråriga budgetramen i löpande priser. År 2018 var det femte räkenskapsåret som omfattades av den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Det totala taket för åtagandebemyndigandena för 2018 var 159 514 miljoner euro, vilket motsvarar 1,02 % av EU:s BNI, medan motsvarande tak för åtagandebemyndigandena var 154 565 miljoner euro, eller 0,98 % av EU:s BNI under räkenskapsåret 2018.

Nya flexibilitetsbestämmelser har godkänts för den fleråriga budgetramen för 2014–2020. En av de nya bestämmelserna ger möjlighet att överföra outnyttjade marginaler under betalningstaken till påföljande år – via den samlade marginalen för betalningar inom ramen för den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för det kommande året. Därför överfördes det outnyttjade beloppet från 2016 (13 991 miljoner euro i löpande priser) och 2017 (16 414 miljoner euro i löpande priser) till åren 2018–2020 och taken för 2016–2020 justerades i enlighet med detta – se ovan nämnda tekniska justering av den fleråriga budgetramen för 2018 och den tekniska justeringen för 2019 (COM(2018) 282 av den 23 maj 2018).

Kommissionen antog den 23 maj 2018 ett meddelande om den tekniska justeringen av budgetramen för 2019 för att kompensera för BNI-utvecklingen (ENS 2010) (COM(2018) 282 av den 23 maj 2018).

Nedan lämnas en förklaring av de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen:

Rubrik 1 - Smart tillväxt för alla

Denna rubrik indelas i två separata, men inbördes relaterade underrubriker:

1a	Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, som omfattar utgifter för forskning och innovation, utbildning, fonden för ett sammanlänkat Europa, socialpolitik samt den inre marknaden och därtill hörande politik.

1b	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, avsedd att öka konvergensen i de minst utvecklade medlemsstaterna och regionerna, vilken kompletterar EU:s strategi för hållbar utveckling utanför mindre gynnade regioner och för att främja samarbete mellan olika regioner.

Rubrik 2 - Hållbar tillväxt: naturresurser

Rubrik 2 omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken, samt miljöskyddsåtgärder, i synnerhet programmet Life+.

Rubrik 3 - Säkerhet och medborgarskap

Rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap) speglar den växande betydelsen av de särskilda uppgifter som EU fått när det gäller områdena rättsliga och inrikes frågor, gränsskydd, invandrings- och asylpolitik, folkhälsa och konsumentskydd, kultur, ungdomsfrågor, information till och dialog med medborgarna.

Rubrik 4 - Europa i världen

Rubrik 4 omfattar samtliga yttre åtgärder, inklusive utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd, föranslutningsinstrument och grannskapsinstrument. Europeiska utvecklingsfonden förblir utanför EU-budgeten och omfattas inte av den fleråriga budgetramen.

Rubrik 5 - Administration

Denna rubrik omfattar anslag för administrativa kostnader vid samtliga institutioner, jämte anslag till pensioner och till Europaskolorna. För andra institutioner än kommissionen utgör administrativa kostnader de totala kostnaderna.

Rubrik 6 - Kompensationer

Enligt den politiska överenskommelsen om att de nya medlemsstaterna inte ska bli nettobetalare till budgeten alldeles i början av medlemskapet infördes särskilda kompensationer för ändamålet under denna rubrik. Beloppet ställdes till förfogande i form av överföringar för att balansera de medel som de nya medlemsstaterna fått utbetalt via budgeten och det som de bidragit med.

Rubrik 9 - Särskilda instrument

Flexibla mekanismer gör det möjligt för EU att mobilisera de medel som krävs för att reagera på oförutsedda händelser, såsom kriser och nödsituationer. Deras räckvidd, finansiella anslag och verksamhetsvillkor anges i förordningen om den fleråriga budgetramen och det interinstitutionella avtalet. I den rådande situationen med minskade utgifter säkerställer de också att budgetmedlen kan leva upp till de nya prioriteringarna, så att varje euro används där den behövs som mest. Merparten av flexibilitetsmekanismerna hålls därför utanför den fleråriga budgetramen, vilket innebär att finansieringen kan gå utöver utgiftstaken.

1.2. DETALJERADE RUBRIKER I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (PROGRAM)

Rubrikerna i den fleråriga budgetramen fördelas ytterligare till detaljerade rubriker, som motsvarar de stora utgiftsprogrammen (t.ex. Horisont 2020, Erasmus+, etc.). Underliggande rättsliga grunder för budgetgenomförandet antas på denna programnivå. Programmen är den vanligast förekommande strukturen för rapportering om genomförande och resultat. Tabeller per program finns tillgängliga i rapporterna om budgetgenomförandet (se tabellerna 4.6 - 4.10 nedan).

1.3. ÅRLIG BUDGET

Varje år gör kommissionen en uppskattning av samtliga EU-institutioners inkomster och utgifter för räkenskapsåret och upprättar ett budgetförslag som överlämnas till budgetmyndigheten. På grundval av detta budgetförslag arbetar rådet fram ett ställningstagande som sedan blir föremål för förhandlingar mellan budgetmyndighetens båda parter. Budgeten vinner laga kraft när det gemensamma utkastet slutligen förklaras antaget av Europaparlamentets talman. Under det ifrågavarande året antas ändringsbudgetar. Uppdraget att genomföra budgeten åligger i huvudsak kommissionen.

För kommissionens räkning är budgeten strukturerad kring administrativa anslag och driftsanslag. Övriga institutioner förfogar i realiteten endast över administrativa anslag. I budgeten särskiljs mellan två typer av anslag: icke-differentierade och differentierade. Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka finansieringsbehovet för insatser som är ettåriga (och som motsvarar budgetens ettårighetsprincip). De differentierade anslagen har införts för att jämka samman budgetens ettårighetsprincip med behovet att finansiera insatser som genomförs under flera år. De differentierade anslagen delas in i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden:

—

åtagandebemyndiganden: täcker den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som görs under det innevarande räkenskapsåret för projekt som avser flera år. Budgetmässiga åtaganden för åtgärder som sträcker sig över mer än ett räkenskapsår får dock delas upp över flera år i årliga delåtaganden, om detta föreskrivs i den grundläggande akten.

—	betalningsbemyndiganden: täcker utgifter för åtaganden som gjorts under innevarande eller tidigare räkenskapsår.

I räkenskaperna indelas typerna av finansiering i två huvudområden:

—	slutlig antagen budget och

—

tilläggsanslag, som omfattar:

—	överföringar från föregående år (budgetförordningen gör det möjligt att i ett begränsat antal fall överföra belopp som inte tagits i anspråk från föregående år till innevarande år) och

—	inkomster avsatta för särskilda ändamål från återbetalningar, bidrag från tredje parter/länder till EU-program och arbete som utförs för tredje parter är direkt knutna till motsvarande budgetrubriker och utgör den tredje pelaren av finansieringen.

Alla typer av finansiering bildar tillsammans de tillgängliga anslagen.

1.4. INTÄKTER

1.4.1. Intäkter från egna medel

Den allra största delen av intäkterna kommer från egna medel, som utgörs av följande kategorier:

(1)	Traditionella egna medel: utgör nu vanligtvis +/- 14 % av de egna medlen.

(2)	Medel baserade på mervärdesskatt: utgör vanligen cirka 12 % av de sammanlagda egna medlen.

(3)	Medel baserade på bruttonationalinkomst (BNI): utgör +/- 74 % av de sammanlagda egna medlen.

Fördelningen av egna medel regleras i enlighet med rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel (2014 års beslut om egna medel). Detta beslut trädde i kraft den 1 oktober 2016 och tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2014.

Det totala belopp i egna medel som tilldelas unionen för att täcka årliga anslag för betalningar får inte överskrida 1,20 % av summan av samtliga medlemsstaters bruttonationalinkomster.

1.4.2. Traditionella egna medel:

Traditionella egna medel består av tullar som tas ut på import från tredjeländer och sockeravgifter (som betalas av sockerproducenter för att finansiera utgifter för den gemensamma organisationen av marknaden för socker) som tas ut av ekonomiska aktörer och uppbärs av medlemsstaterna för EU:s räkning. Medlemsstaterna har rätt att behålla 20 % som ersättning för uppbördskostnaderna. Alla fastställda belopp av traditionella egna medel måste tas upp i någon av de två typer av räkenskaper som förs av de behöriga myndigheterna:

—	I de ordinarie räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014: Alla belopp som återkrävts eller för vilka säkerhet ställts.

—	I de särskilda räkenskaper som också föreskrivs i artikeln ovan: Alla belopp som ännu inte har återkrävts eller för vilka ingen säkerhet ställts. Belopp för vilka säkerhet ställts men som ifrågasatts kan också föras upp i dessa räkenskaper.

Traditionella egna medel ska krediteras kommissionens konto hos medlemsstatens finansförvaltning eller nationella centralbank. Krediteringen ska ske senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månaden efter det att fordran fastställdes (eller återkrävdes om de särskilda räkenskaperna avses).

1.4.3. Mervärdesskatt

Egna medel från mervärdesskatt tas ut från medlemsstaternas beräkningsunderlag för mervärdesskatt, som för detta ändamål är harmoniserade i enlighet med EU-reglerna. Emellertid får beräkningsunderlaget för mervärdesskatt uppgå till högst 50 % av varje medlemsstats BNI. Den enhetliga mervärdesskattesats som tillämpas är fastställd till 0,30 %, utom för Tyskland, Nederländerna och Sverige som under perioden 2014–2020 har en mervärdesskattesats på 0,15 %.

1.4.4. Bruttonationalinkomst

Den intäktskälla som baserar sig på bruttonationalinkomst (BNI) ska finansiera den del av budgeten som inte täcks av andra intäkter. Samma procentandel tas ut från alla medlemsstaters BNI och andelen fastställs i enlighet med EU-reglerna.

De mervärdesskatte- och BNI-baserade medlen bestäms på grundval av de prognoser som tas fram för beräkningsunderlagen för mervärdesskatt och BNI i samband med att budgetförslaget utarbetas. Prognoserna revideras senare och uppdateras med hjälp av en ändringsbudget under det berörda räkenskapsåret. Skillnaden mellan de belopp medlemsstaterna är skyldiga att betala på grundval av de faktiska beräkningsunderlagen och de belopp de i praktiken har betalat på grundval av (de reviderade) prognoserna (positiva eller negativa) uppbärs av kommissionen från medlemsstaterna den första arbetsdagen i juni det andra året efter räkenskapsåret i fråga. Även de faktiska beräkningsunderlagen för mervärdesskatt och BNI kan korrigeras under de påföljande fyra åren, såvitt uppgifterna inte omfattas av en reservation. Dessa reservationer bör ses som potentiella fordringar på medlemsstaterna i fråga, även om beloppen inte har fastställts, eftersom det ännu inte går att med exakthet beräkna budgetkonsekvenserna. När det exakta beloppet kan fastställas begärs att motsvarande mervärdesskatte- eller BNI-baserade egna medel betalas in, antingen i samband med återkommande betalningar av mervärdesskattesaldon eller BNI-saldon eller genom en separat begäran om betalning.

1.4.5. Korrigering till förmån för Förenade kungariket

En mekanism för att korrigera obalanser i budgeten till förmån för Förenade kungariket (för att minska sina egna inbetalningar av egna medel och samtidigt öka inbetalningarna för andra medlemsstater) infördes av Europeiska rådet i Fontainebleau i juni 1984. Finansieringen av korrigeringen har satts ner för Tyskland, Österrike, Sverige och Nederländerna (som bidrar med en fjärdedel av sina normala andelar).

1.4.6. Bruttominskning

Den 7–8 februari 2013 fattade Europeiska rådet beslut om att Danmark, Nederländerna och Sverige ska beviljas en bruttominskning av sina årliga BNI-baserade bidrag för perioden 2014–2020 och att Österrike bara ska beviljas en bruttominskning av det årliga BNI-baserade bidraget för perioden 2014–2016. De årliga minskningarna är följande: Danmark 130 miljoner euro, Nederländerna 695 miljoner euro och Sverige 185 miljoner euro.

1.5. BERÄKNING AV BUDGETUTFALLET

Om EU:s budgetutfall är ett överskott återgår detta till medlemsstaterna under påföljande år genom avdrag från den summa som de skulle ha betalat in för det berörda året.

Egna medel redovisas med de belopp som under räkenskapsåret överförts till konton som öppnats i kommissionens namn av medlemsstaternas regeringar. Om föregående års budgetutfall är ett överskott tas även detta upp bland intäkterna i budgeten. Övriga intäkter redovisas med de belopp som faktiskt uppburits under räkenskapsåret.

Vid beräkningen av budgetutfallet för det berörda året redovisas betalningar ur räkenskapsårets anslag i form av utgifter, liksom även de anslag som överförs från det berörda räkenskapsåret till följande räkenskapsår. Med betalningar ur räkenskapsårets anslag avses betalningar som verkställs av räkenskapsföraren senast den 31 december under räkenskapsåret. För Europeiska garantifonden för jordbruket beaktas medlemsstaternas gjorda inbetalningar från och med den 16 oktober år n-1 till och med den 15 oktober år n, förutsatt att åtagandet och godkännandet av utgifterna förelades räkenskapsföraren senast den 31 januari år n+1. Utgifterna för Europeiska garantifonden för jordbruket kan också påverkas av ett så kallat överensstämmelsebeslut, som grundar sig på kontroller som utförts i medlemsstaterna.

Budgetutfallet består av två delar: EU:s resultat och resultatet av de EES-anslutna Eftaländernas bidrag. I enlighet med artikel 1.1 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel, utgör utfallet differensen mellan

—	de sammanlagda intäkterna under räkenskapsåret, och

—	summan av gjorda utbetalningar ur det aktuella årets anslag, plus summan av de anslag som överförts från samma räkenskapsår till närmast efterföljande räkenskapsår.

Denna skillnad ska ökas eller minskas med

—	nettobeloppet av de betalningsbemyndiganden som överförts från tidigare räkenskapsår och som annullerats, samt de eventuella betalningar som på grund av eurokursens variationer överskrider de icke-differentierade anslag som överförts från föregående räkenskapsår,

—	utvecklingen av inkomster avsatta för särskilda ändamål, och

—	de kursvinster och -förluster (netto) som gjorts under räkenskapsåret.

De anslag som överförts från föregående räkenskapsår, som härrör från tredje part eller från arbete för tredje part och som är av sådant slag att de aldrig förfaller, tas upp under räkenskapsårets tilläggsanslag. Detta förklarar skillnaden mellan de anslag som överförts från föregående år n enligt rapporten om budgetgenomförandet och de som överförts till påföljande år n-1 enligt rapporten om budgetgenomförandet. Anslag som gjorts tillgängliga på nytt efter återbetalningar av bokförda betalningar ingår inte i beräkningarna av budgetutfallet.

De överförda betalningsbemyndigandena består av automatiska överföringar och överföringar som grundar sig på beslut. När det gäller outnyttjade betalningsbemyndiganden som överförts från föregående räkenskapsår och som annulleras, anges anslag som överförts antingen automatiskt eller genom beslut.

1.6. AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

miljoner euro
	2018	2017
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET	13 918	8 082
Intäkter
Fordringar som fastställts under räkenskapsåret men ännu inte uppburits	(6 220 )	(4 408 )
Fordringar som fastställts under tidigare räkenskapsår och uppburits under räkenskapsåret	9 331	10 739
Upplupna intäkter (netto)	(4 015 )	(257)
Kostnader
Upplupna kostnader (netto)	4 511	3 725
Utgifter som betalats under räkenskapsåret men som hänför sig till föregående räkenskapsår	(6 086 )	(3 574 )
Nettoeffekt av förfinansiering	(8 634 )	(12 059 )
Betalningsbemyndiganden som överförs till påföljande räkenskapsår	(2 941 )	(3 373 )
Betalningar mot överförda anslag och annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden	2 098	1 784
Ändringar i avsättningar	3 567	6 752
Övriga	(4 175 )	(6 676 )
Ekonomiskt resultat i byråer och EKSG	448	(179)
BUDGETUTFALL FÖR ÅRET	1 802	555

I enlighet med budgetförordningen beräknas årets ekonomiska resultat på grundval av principer för periodiserad bokföring, medan budgetutfallet baseras på en modifierad kontantmetod. Eftersom det ekonomiska resultatet och budgetutfallet bygger på samma underliggande transaktioner kan man kontrollera om det går att stämma av dem mot varandra.

Avstämning av intäkter

De reella budgetintäkterna under ett räkenskapsår motsvarar intäkter från fordringar som fastställts under räkenskapsåret och uppbörd av fordringar från tidigare räkenskapsår. De fordringar som fastställts under räkenskapsåret men ännu inte hunnit uppbäras ska därför subtraheras från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det aktuella året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

De upplupna intäkterna består främst av upplupna intäkter från jordbruksavgifter, egna medel, räntor och utdelningar. Endast nettoeffekten ska beaktas, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföring av upplupna intäkter från föregående år.

Avstämning av kostnader

De upplupna kostnaderna består huvudsakligen av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets utgång, t.ex. stödberättigande kostnader som burits av mottagare av EU-bidrag men som ännu inte har rapporterats till kommissionen. Endast nettoeffekten ska beaktas, dvs. de upplupna kostnaderna för innevarande år minus återföring av upplupna kostnader från föregående år. Betalningar som gjorts under det aktuella räkenskapsåret för fakturor som registrerats under föregående år räknas till årets budgetutgifter och måste därför läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av 1) nya förfinansieringsbelopp som utbetalas under det aktuella räkenskapsåret och som redovisas som budgetkostnader för det berörda året och 2) avräkning av förfinansieringen genom att de stödberättigande kostnaderna godkänns under innevarande räkenskapsår. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte kostnader i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetkostnad i det skede då den betalades ut.

Utöver de betalningar som görs mot det berörda årets anslag ska även den del av årets anslag som överförs till följande år tas upp vid beräkningen av budgetutfallet för det berörda året (i enlighet med artikel 1.1 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014). Samma princip gäller för de budgetbetalningar som gjorts under det aktuella räkenskapsåret ur anslag som förts över från föregående räkenskapsår, samt för outnyttjade betalningsbemyndiganden som annullerats.

Posten ändring i avsättningar avser de uppskattningar som vid årets slut görs i räkenskaperna (främst i fråga om ersättningar till anställda) och påverkar inte budgeträkenskaperna. I avstämningen måste man också kompensera för andra poster där budgeträkenskaperna och de periodiserade räkenskaperna skiljer sig åt, t.ex. i fråga om avskrivning/nedskrivning av tillgångar, förvärv, betalningar inom ramen för finansiella leasingkontrakt och finansiella bidrag.

2. GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN 2018 KOMMENTARER

2.1. INTÄKTER

Betalningsbemyndigandena uppgick till 144 681 miljoner euro i den ursprungliga EU-budget som undertecknades av Europaparlamentets talman den 30 november 2017 och det belopp som ska finansieras via egna medel uppgick till sammanlagt 142 832 miljoner euro. Beräknade intäkter och kostnader i den ursprungliga budgeten justeras normalt under loppet av räkenskapsåret, genom s.k. ändringsbudgetar. Justeringarna av de BNI-baserade egna medlen säkerställer att de budgeterade intäkterna exakt motsvarar de budgeterade kostnaderna. Enligt principen om jämvikt i budgeten måste intäkterna och kostnaderna (betalningsbemyndigandena) vara i balans.

Under 2018 antogs sex ändringsbudgetar. Med beaktande av dessa ändringsbudgetar uppgick de slutligt antagna totala intäkterna för 2018 till 144 767,9 miljoner euro och det totalbelopp som finansierades genom egna medel uppgick till 142 363,7 miljoner euro. Den viktigaste faktorn för minskningen av medlemsstaternas bidrag under 2018 var överskottet från det föregående räkenskapsåret (555,5 miljoner euro), vilket delvis balanserades av en nettoökning i betalningsbemyndigandena (86,9 miljoner euro).

I fråga om egna medel låg uppbörden av traditionella egna medel mycket nära prognostiserade belopp. Detta beror främst på att budgetberäkningarna ändrades vid den tidpunkt när ändringsbudget nr 6/2018 fastställdes (i enlighet med prognoserna våren 2018).

Medlemsstaternas slutliga inbetalningar av BNI- och mervärdesskattemedel låg också mycket nära de slutligt uppdaterade beräkningarna i budgeten. Skillnaderna mellan de i förhand beräknade beloppen och de belopp som faktiskt betalades in förklaras av avvikelserna mellan de omräkningskurser för euron som används för budgetändamål och de marknadskurser som rådde då medlemsstater utanför euroområdet gjorde sina inbetalningar.

När det gäller mervärdesskatte- och BNI-saldona anges reglerna i artikel 10b i förordningen om tillhandahållande (rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014). Det nya förfarandet medför inte en ändringsbudget och kommissionen kommer därför att direkt begära att medlemsstaten betalar ut nettobeloppen. Påverkan på EU:s budget låg nära noll på grund av det nya nettningssystemet.

Rubriken ”Bidrag och återbetalningar i samband med olika EU-avtal och -program” avser främst intäkter från finansiella korrigeringar (ESI-fonder, EGFJ och Ejflu), tredjeländers deltagande i forskningsprogram, avslutande av räkenskaperna i jordbruksfonderna och andra bidrag och återbetalningar till EU:s program eller verksamheter. En betydande del av totalbeloppet utgörs av inkomster avsatta för särskilda ändamål, som ofta medför att tilläggsanslag förs upp på utgiftssidan. Under 2018 uppgick dessa bidrag till 12,8 miljarder euro.

Intäkter från böter hänför sig huvudsakligen till böter på konkurrensrättens område.

2.2. KOSTNADER

2018 års budget syftar till att nå den rätta jämvikten mellan att genomföra pågående program och att ta itu med nya utmaningar. Därför bygger det på åtaganden som gjorts under tidigare år och utnyttjar det utrymme för flexibilitet som finns i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 för att möta utmaningar. Halvtidsöversynen av budgetramen för 2014–2020 ökade EU-budgetens förmåga att hantera utmaningar och framtida behov.

I linje med den årliga utveckling som väntas i den fleråriga budgetramen fastställdes de anslag som föreslås i budgetförslaget till 160,7 miljarder euro (1,4 % högre jämfört med 2017 års budget) i åtaganden och till 144,7 miljarder euro (8 %) i betalningar, vilket motsvarar 1,02 % respektive 0,92 % av EU:s BNI). När det gäller betalningar löste man under 2016 den onormala eftersläpning av betalningarna som observerades vid den fleråriga budgetramens början och det väntas att många av programmen kommer att nå marschfart, särskilt ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” (rubrik 1b i budgeten).

Kommissionen gjorde inga väsentliga ändringar genom ändringsbudgetar under 2018. De enda justeringarna föreslogs i ändringsbudget nr 6, där nivån på åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden justerades för att anpassa den närmare till uppskattningarna av behoven i samband med den samlade överföringen.

2018 års genomförande av tillgängliga anslag

2018 års genomförande av alla typer av anslag (budget, överföringar från 2017 och inkomster avsatta för särskilda ändamål) uppgick till 97 % för åtagandebemyndiganden och till 94 % för betalningsbemyndiganden. Anslagen från budgeten genomfördes fullt ut under 2018 (99,9 % i åtagandebemyndiganden och 98,5 % i betalningsbemyndiganden). Genomförandenivån ökar till 99,8 % i åtagandebemyndiganden och 99,7 % i betalningsbemyndiganden när man förutsätter ett fullt nyttjande av de belopp som fördes över till 2019.

Samtliga rubriker nådde höga genomförandenivåer. När det gäller särskilda instrument är ett fullt genomförande inte ett mål, eftersom de mobiliseras först vid kriser eller oförutsedda omständigheter.

Utestående åtaganden

De utestående åtagandena (RAL, belopp för vilka åtaganden ingåtts men som ännu inte utbetalats) uppgick till 281,2 miljarder euro i slutet av 2018. Ökningen av de utestående åtagandena var lägre än väntat och uppgick till 13,5 miljarder euro, som en följd av den kombinerade effekten av de ytterligare åtagandebemyndigandena från ändringsbudget nr 3 (kopplad till utvidgningen av faciliteten för flyktingar i Turkiet) och ett bättre än väntat genomförande av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden från olika slag av källor, dvs. godkända, överförda från 2017 och inkomster avsatta för särskilda ändamål.

En närmare analys av budgetjusteringarna och deras kontext, motiv och verkan återfinns i kommissionens rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för 2018 (se del A för en överblick över hela budgeten och del B för en redogörelse per rubrik i den fleråriga budgetramen).

Budgetutfall

Jämfört med budgetutfallet för 2017, som var historiskt lågt på 0,56 miljarder euro, är budgetutfallet för 2018 högre och uppgår till 1,8 miljarder euro. Det härrör främst från intäkter, med väsentliga intäkter från bidrag och återbetalningar i samband med unionsavtal och unionsprogram under 2018 (12,8 miljarder euro). Betalningsbemyndigandena genomfördes nästan fullt ut (94 %), outnyttjade belopp (5 %) överfördes till 2019 och det outnyttjade beloppet är oväsentligt.

3. GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTER

3.1. SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTER

miljoner euro
Avdelning		Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som procentandel av budgeten	Utestående
Avdelning		Ursprunglig antagen budget	Slutlig antagen budget	Innevarande räkenskapsår	Överförda	Totalt	Fordringar under innevarande räkenskapsår	Fordringar under innevarande överförts	Totalt	Intäkter som procentandel av budgeten	Utestående
		1	2	3	4	5=3+4	6	7	8=6+7	9=8/2	10=5-8
1	Egna medel	142 832	142 364	142 334	39	142 373	142 329	0	142 330	100 %	44
3	Överskott, saldon och justeringar	—	556	581	—	581	581	—	581	105 %	—
4	Intäkter från personer knutna till institutionerna eller andra unionsorgan	1 547	1 547	1 541	11	1 552	1 531	11	1 542	100 %	10
5	Intäkter från institutionernas administrativa verksamhet	45	45	559	24	583	545	18	563	1 250 %	20
6	Avgifter och bidrag inom ramen för olika unionsavtal och unionsprogram	110	110	13 021	324	13 346	12 619	157	12 777	11 615 %	569
7	Dröjsmålsränta och böter	115	115	6 778	7 814	14 592	897	576	1 473	1 281 %	13 119
8	In-och utlåningstransaktioner	6	6	24	15	39	24	15	39	631 %	—
9	Övriga intäkter	25	25	17	6	24	12	1	13	53 %	10
	Totalt	144 681	144 768	164 856	8 234	173 090	158 539	779	159 318	110 %	13 771

4. GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETKOSTNADER

4.1. FLERÅRIG BUDGETRAM FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
		Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag	Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag
		Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tillgängliga anslag	Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tillgängliga anslag
		1	2	3=1+2	4	5	6=3+4+5	7	8	9=7+8	10	11	12=9+10+11
1	Smart tillväxt för alla	77 534	(2)	77 532	123	11 994	89 649	66 624	108	66 733	120	14 064	80 917
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	22 001	(2)	22 000	4	3 861	25 864	20 097	57	20 155	108	4 811	25 073
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	55 532	—	55 532	119	8 133	63 785	46 527	51	46 578	13	9 253	55 844
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	59 285	(46)	59 239	451	2 729	62 419	56 084	157	56 241	663	2 744	59 648
	varav: Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd	43 235	(1)	43 233	451	1 601	45 284	43 189	(9)	43 180	656	1 601	45 436
3	Säkerhet och medborgarskap	3 493	(1)	3 492	247	276	4 015	2 981	32	3 013	16	276	3 305
4	Europa i världen	9 569	810	10 379	64	1 005	11 448	8 906	(93)	8 813	315	1 659	10 788
5	Administration	9 666	—	9 666	11	832	10 508	9 666	0	9 667	854	834	11 355
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	4 015	—	4 015	11	439	4 465	4 015	—	4 015	507	441	4 963
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv och underskott som förts över från det föregående räkenskapsåret	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Särskilda instrument	567	(179)	388	—	41	429	420	(118)	302	0	38	340
	Totalt	160 114	583	160 696	895	16 876	178 468	144 681	87	144 768	1 970	19 616	166 353

4.2. FLERÅRIG BUDGETRAM GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Totalt tillgängliga anslag	Gjorda åtaganden					Anslag som överförts till 2019			Anslag som förfallit
		Totalt tillgängliga anslag	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	inkomster avsatta för särskilda ändamål	Överföring genom beslut	Totalt	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9=7+8	10	11	12	13=10+11+12
1	Smart tillväxt för alla	89 649	77 514	114	9 729	87 357	97 %	2 265	0	2 265	18	9	0	27
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	25 864	21 988	4	1 780	23 773	92 %	2 080	0	2 081	11	0	0	11
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	63 785	55 525	110	7 949	63 585	100 %	184	—	184	7	9	—	16
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	62 419	58 774	442	1 344	60 560	97 %	1 385	460	1 845	6	9	—	15
	varav: Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd	45 284	42 771	442	1 152	44 364	98 %	449	460	908	3	9	—	11
3	Säkerhet och medborgarskap	4 015	3 491	247	118	3 855	96 %	158	—	158	2	—	0	2
4	Europa i världen	11 448	10 377	64	621	11 062	97 %	383	—	383	2	—	0	2
5	Administration	10 508	9 545	7	572	10 124	96 %	259	1	260	119	5	0	124
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	4 465	3 939	7	334	4 280	96 %	105	0	105	76	5	0	81
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv och underskott som förts över från det föregående räkenskapsåret	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Särskilda instrument	429	180	—	—	180	42 %	41	64	104	144	—	—	144
	Totalt	178 468	159 881	873	12 385	173 139	97 %	4 491	525	5 015	291	23	0	314

4.3. FLERÅRIG BUDGETRAM GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Totalt tillgängliga anslag	Gjorda betalningar					Anslag som överförts till 2019				Anslag som förfallit
		Totalt tillgängliga anslag	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	automatiska överföringar	överföringar genom beslut	inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9	10=7+8+9	11	12	13	14=11+12+13
1	Smart tillväxt för alla	80 917	66 540	107	9 230	75 876	94 %	130	3	4 833	4 966	59	14	1	74
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	25 073	19 993	97	1 318	21 408	85 %	117	3	3 492	3 612	41	11	1	53
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	55 844	46 547	10	7 912	54 468	98 %	13	—	1 341	1 354	18	3	—	21
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	59 648	55 576	643	1 827	58 046	97 %	193	460	918	1 570	13	20	—	33
	varav: Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd	45 436	42 533	636	1 142	44 310	98 %	186	460	459	1 104	2	20	—	22
3	Säkerhet och medborgarskap	3 305	2 980	11	117	3 108	94 %	9	—	159	167	25	5	0	29
4	Europa i världen	10 788	8 711	310	498	9 519	88 %	65	—	1 161	1 226	37	5	0	42
5	Administration	11 355	8 731	768	445	9 944	88 %	818	2	389	1 209	120	82	1	203
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	4 963	3 435	446	259	4 140	83 %	508	0	182	690	76	58	—	133
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv och underskott som förts över från det föregående räkenskapsåret	—	—	—	—	—	—	0	—	—	—	—	—	—	—
9	Särskilda instrument	340	157	0	22	180	53 %	0	—	16	16	144	0	—	144
	Totalt	166 353	142 695	1 840	12 138	156 673	94 %	1 214	465	7 475	9 154	398	126	2	526

4.4. FLERÅRIG BUDGETRAM ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Utestående åtaganden vid föregående års slut				Åtaganden för innevarande räkenskapsår				Totala utestående åtaganden vid årets slut
		Åtaganden som överförts från föregående räkenskapsår	Tillbakadragande/ Uppskrivningar/ Annulleringar	Betalningar	Utestående åtaganden vid räkenskapsårets utgång	Åtaganden som ingåtts under året	Betalningar	Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats	Utestående åtaganden vid räkenskapsårets utgång	Totala utestående åtaganden vid årets slut
		1	2	3	4=1+2+3	5	6	7	8=5+6+7	9=4+8
1	Smart tillväxt för alla	196 837	(1 323 )	(67 640 )	127 874	87 357	(8 237 )	(4)	79 117	206 991
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	35 576	(932)	(13 691 )	20 953	23 773	(7 717 )	(4)	16 052	37 006
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	161 260	(392)	(53 948 )	106 920	63 585	(520)	(0)	63 064	169 985
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	37 883	(360)	(13 466 )	24 058	60 560	(44 580 )	(0)	15 980	40 037
	varav: Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd	309	(14)	(228)	67	44 364	(44 082 )	—	282	349
3	Säkerhet och medborgarskap	5 194	(107)	(1 781 )	3 306	3 855	(1 327 )	—	2 528	5 834
4	Europa i världen	26 478	(667)	(6 746 )	19 064	11 062	(2 773 )	(1)	8 288	27 352
5	Administration	867	(87)	(775)	6	10 124	(9 169 )	(0)	955	961
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	507	(61)	(444)	2	4 280	(3 695 )	0	584	587
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv och underskott som förts över från det föregående räkenskapsåret	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Särskilda instrument	0	(0)	(0)	—	180	(180)	—	0	0
	Totalt	267 258	(2 544 )	(90 407 )	174 307	173 139	(66 265 )	(5)	106 868	281 175

4.5. FLERÅRIG BUDGETRAM UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		< 2012	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	Totalt
1	Smart tillväxt för alla	1 355	744	5 867	3 807	13 803	37 234	65 049	79 131	206 991
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	554	289	1 645	2 067	2 880	4 994	8 521	16 055	37 006
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	801	455	4 222	1 739	10 923	32 240	56 528	63 076	169 985
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	186	56	461	311	2 138	8 301	12 411	16 173	40 037
	varav: Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd	—	—	—	0	3	9	55	282	349
3	Säkerhet och medborgarskap	50	67	56	45	118	901	2 069	2 528	5 834
4	Europa i världen	1 065	671	1 526	1 753	2 920	4 697	6 385	8 335	27 352
5	Administration	—	—	0	0	—	0	3	957	961
	varav: Administrativa utgifter för institutionerna	0	0	0	0	0	0	0	587	587
9	Särskilda instrument	—	—	—	—	—	—	(0)	0	0
	Totalt	2 656	1 538	7 910	5 916	18 979	51 133	85 917	107 126	281 175

4.6. Detaljerad redovisning i den fleråriga budgetramen: FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Program		Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
		Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag	Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag
		Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tillgängliga anslag	Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tillgängliga anslag
		1	2	3=1+2	4	5	6=3+4+5	7	8	9=7+8	10	11	12=9+10+11
1	Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)	2 038	—	2 038	—	89	2 127	1 828	151	1 979	—	89	2 068
	Europeiska satellitnavigeringssystem (Egnos och Galileo)	808	—	808	—	169	977	718	192	910	2	259	1 171
	Internationell termonukleär reaktor (Iter)	376	—	376	—	50	426	501	148	649	1	50	699
	Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus)	630	—	630	—	15	645	608	(47)	561	2	15	577
	Europeiska solidaritetskåren	43	—	43	—	—	43	33	—	33	—	—	33
	Kärnsäkerhet och avveckling	141	—	141	—	—	141	152	44	196	—	—	196
	Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation	11 212	5	11 217	—	2 190	13 407	10 901	(332)	10 570	67	3 116	13 753
	Euratoms forsknings- och utbildningsprogram	356	(3)	353	—	123	475	315	(24)	291	20	151	462
	Konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme)	354	0	354	—	49	403	253	2	255	2	97	355
	Allmän utbildning, yrkesutbildning och idrott (Erasmus+)	2 315	—	2 315	—	427	2 741	2 146	103	2 249	7	441	2 697
	Sysselsättning och social innovation (EaSI)	132	—	132	—	11	143	118	(1)	117	2	10	129
	Tull, Fiscalis och bedrägeribekämpning	135	4	139	—	7	146	125	(1)	124	0	7	132
	FSE-energi	680	—	680	—	6	686	218	43	261	1	6	267
	FSE – Transport	1 898	0	1 898	—	165	2 063	1 163	(103)	1 060	2	90	1 151
	FSE – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)	170	(1)	170	4	5	178	142	(53)	89	0	4	94
	Energiprojekt till stöd för ekonomisk återhämtning	—	—	—	—	53	53	210	(52)	158	—	48	205
	Decentraliserade organ	316	(5)	311	—	25	336	318	(11)	307	—	25	332
	Övriga åtgärder och program	176	(2)	174	—	473	647	153	19	172	1	400	573
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	92	(0)	91	—	1	93	78	(25)	52	—	1	53
	Kommissionens särskilda befogenheter	129	(0)	129	—	4	133	117	5	122	—	4	125
	Regional utjämning (mindre utvecklade regioner)	27 012	(53)	26 960	96	4 223	31 279	23 388	749	24 137	—	4 722	28 858
	Övergångsregioner	5 739	(10)	5 729	—	850	6 579	4 040	(605)	3 435	—	939	4 374
	Konkurrenskraft (mer utvecklade regioner)	8 427	41	8 468	—	1 370	9 837	7 394	(21)	7 373	—	1 907	9 280
	Yttersta randområdena och glest befolkade regioner	226	—	226	—	32	258	169	88	257	—	32	289
	Sammanhållningsfonden	9 394	—	9 394	—	1 325	10 719	8 456	(272)	8 184	—	1 264	9 448
	Europeiskt territoriellt samarbete	1 934	—	1 934	23	248	2 205	1 235	(160)	1 074	—	148	1 222
	Tekniskt stöd	230	22	252	—	2	253	200	2	202	12	2	215
	Europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt	557	—	557	—	0	557	401	(40)	361	0	6	368
	Sysselsättningsinitiativ för unga	350	—	350	—	84	434	600	220	820	—	206	1 026
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)	1 655	—	1 655	—	—	1 655	626	100	725	—	28	754
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	8	—	8	—	0	8	18	(10)	9	—	0	9
	Totalt flerårig budgetram rubrik 1	77 534	(2)	77 532	123	11 994	89 649	66 624	108	66 733	120	14 064	80 917
2	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	43 235	(1)	43 233	451	1 601	45 284	43 189	(9)	43 180	656	1 601	45 436
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	14 381	(1)	14 380	—	972	15 352	11 852	213	12 066	2	862	12 929
	Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)	933	—	933	—	140	1 073	515	(7)	507	1	268	776
	Partnerskapsavtal om fiske (FPA) och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	141	(47)	95	—	—	95	132	(34)	97	—	—	97
	Miljö- och klimatpolitik (Life)	523	—	523	—	9	532	316	1	317	4	6	327
	Decentraliserade organ	57	3	60	—	8	68	57	3	60	—	8	68
	Övriga insatser och åtgärder	—	—	—	—	—	—	6	—	6	—	—	6
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	16	—	16	—	0	16	18	(9)	8	—	0	8
	Särskilda åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 2	59 285	(46)	59 239	451	2 729	62 419	56 084	157	56 241	663	2 744	59 648
3	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	719	29	748	207	38	993	594	112	706	2	38	746
	Konsumentfrågor	28	—	28	—	1	29	23	6	29	1	1	31
	Kreativa Europa	230	—	230	—	13	244	181	16	197	2	16	214
	Krisstöd inom unionen	200	(1)	199	—	0	199	221	12	233	0	0	233
	Fonden för inre säkerhet	720	10	730	40	132	901	481	(48)	433	2	129	565
	It-system	26	(17)	10	—	3	13	13	(3)	10	—	3	13
	Rättsliga frågor	47	—	47	—	1	49	36	12	48	1	1	50
	Rättvisa, jämlikhet och medborgarskap	63	—	63	—	2	65	47	27	73	0	2	75
	Unionens civilskyddsmekanism	33	—	33	—	2	35	34	—	34	5	2	41
	Ett Europa för medborgarna	28	—	28	—	1	28	29	—	29	0	1	29
	Livsmedel och foder	280	(1)	279	—	5	284	248	(4)	244	1	6	252
	Hälsa	66	—	66	—	2	69	56	4	60	1	2	63
	Decentraliserade organ	940	(20)	920	—	76	996	908	(98)	810	—	76	886
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	13	(1)	11	—	0	11	18	(5)	13	—	0	13
	Särskilda åtgärder	99	—	99	—	1	99	92	2	93	1	0	94
	Totalt flerårig budgetram rubrik 3	3 493	(1)	3 492	247	276	4 015	2 981	32	3 013	16	276	3 305
4	Stöd inför anslutning (IPA II)	1 649	393	2 041	1	106	2 149	1 452	(186)	1 266	6	475	1 747
	Makroekonomiskt stöd	42	(32)	11	—	—	11	42	(32)	10	—	—	10
	Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland	138	—	138	—	110	248	138	—	138	—	110	248
	Unionens civilskyddsmekanism	16	(10)	6	—	1	7	15	(5)	11	2	1	13
	Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete	20	(0)	20	—	—	20	17	(1)	16	0	—	16
	Europeiska fonden för hållbar utveckling	25	—	25	—	401	426	25	—	25	275	401	701
	Europeiskt grannskapsinstrument	2 367	112	2 478	—	40	2 518	2 278	(167)	2 111	5	51	2 167
	Instrument för utvecklingssamarbete	2 976	5	2 981	—	74	3 055	2 735	(78)	2 657	14	110	2 781
	Partnerskapsinstrument	140	5	145	—	6	151	101	27	128	0	7	135
	Demokrati och mänskliga rättigheter	193	(5)	188	—	1	190	169	22	191	3	1	195
	Stabilitet och fred	370	(1)	370	—	9	378	325	2	327	3	12	342
	Humanitärt bistånd	1 085	332	1 417	62	58	1 537	1 095	348	1 443	5	275	1 723
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	328	20	348	—	39	387	292	(0)	292	0	52	345
	Kärnsäkerhetssamarbete	33	—	33	—	0	33	45	(7)	39	1	1	40
	Decentraliserade organ	20	—	20	—	0	20	20	—	20	—	0	20
	Övriga åtgärder och program	83	(3)	80	—	158	238	75	(5)	70	0	162	232
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	9	(6)	3	1	1	4	14	(5)	9	—	1	10
	Särskilda åtgärder	74	1	75	—	0	76	68	(6)	61	—	0	62
	Totalt flerårig budgetram rubrik 4	9 569	810	10 379	64	1 005	11 448	8 906	(93)	8 813	315	1 659	10 788
5	Pensioner	1 893	(0)	1 893	—	2	1 894	1 893	(0)	1 893	—	2	1 894
	Europaskolor	192	(9)	183	—	15	199	192	(9)	183	0	15	199
	Decentraliserade organ	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	—	4	—	0	4	4	(1)	4	1	0	4
	Kommissionens administrativa utgifter	3 562	9	3 571	—	376	3 947	3 562	10	3 572	346	377	4 294
	Andra institutioners administrativa utgifter	4 015	—	4 015	11	439	4 465	4 015	—	4 015	507	441	4 963
	Totalt flerårig budgetram rubrik 5	9 666	—	9 666	11	832	10 508	9 666	0	9 667	854	834	11 355
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 6	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Underskott som förts över	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 8	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Reserven för katastrofbistånd	345	(310)	34	—	—	34	345	(225)	120	—	—	120
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	172	—	172	—	41	213	25	(19)	6	0	38	44
	EU:s solidaritetsfond	50	132	182	—	—	182	50	127	177	—	—	177
	Totalt flerårig budgetram rubrik 9	567	(179)	388	—	41	429	420	(118)	302	0	38	340
	Totalt	160 114	583	160 696	895	16 876	178 468	144 681	87	144 768	1 970	19 616	166 353

4.7. Detaljerad redovisning i den fleråriga budgetramen: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Program		Totalt tillgängliga anslag	Gjorda åtaganden					Anslag som överförts till 2019			Anslag som förfallit
		Totalt tillgängliga anslag	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	inkomster avsatta för särskilda ändamål	Överföring genom beslut	Totalt	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9=7+8	10	11	12	13=10+11+12
1	Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)	2 127	2 038	—	59	2 097	99 %	30	—	30	0	—	—	0
	Europeiska satellitnavigeringssystem (Egnos och Galileo)	977	808	—	84	892	91 %	85	—	85	0	—	—	0
	Internationell termonukleär reaktor (Iter)	426	376	—	18	394	92 %	32	—	32	—	—	—	—
	Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus)	645	630	—	15	645	100 %	0	—	0	—	—	—	—
	Europeiska solidaritetskåren	43	43	—	—	43	99 %	—	0	0	(0)	—	—	(0)
	Kärnsäkerhet och avveckling	141	141	—	—	141	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation	13 407	11 214	—	1 040	12 254	91 %	1 149	—	1 149	3	—	0	3
	Euratoms forsknings- och utbildningsprogram	475	353	—	45	397	84 %	78	—	78	0	—	—	0
	Konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme)	403	354	—	37	391	97 %	12	—	12	0	—	—	0
	Allmän utbildning, yrkesutbildning och idrott (Erasmus+)	2 741	2 315	—	258	2 573	94 %	168	—	168	—	—	—	—
	Sysselsättning och social innovation (EaSI)	143	129	—	5	134	94 %	6	—	6	2	—	0	2
	Tull, Fiscalis och bedrägeribekämpning	146	138	—	1	139	95 %	6	—	6	1	—	—	1
	FSE-energi	686	680	—	0	680	99 %	6	—	6	0	—	—	0
	FSE – Transport	2 063	1 898	—	89	1 986	96 %	76	—	76	0	—	—	0
	FSE – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)	178	170	4	5	178	100 %	0	—	0	0	0	—	0
	Energiprojekt till stöd för ekonomisk återhämtning	53	—	—	—	—	—	53	—	53	—	—	—	—
	Decentraliserade organ	336	311	—	15	326	97 %	10	—	10	0	—	—	0
	Övriga åtgärder och program	647	174	—	107	281	43 %	366	—	366	1	—	0	1
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	93	91	—	1	92	99 %	0	—	0	1	—	—	1
	Kommissionens särskilda befogenheter	133	125	—	3	128	96 %	1	—	1	3	—	—	3
	Regional utjämning (mindre utvecklade regioner)	31 279	26 960	87	4 103	31 150	100 %	120	—	120	—	9	—	9
	Övergångsregioner	6 579	5 729	—	850	6 579	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Konkurrenskraft (mer utvecklade regioner)	9 837	8 467	—	1 345	9 811	100 %	25	—	25	1	—	—	1
	Yttersta randområdena och glest befolkade regioner	258	226	—	32	258	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Sammanhållningsfonden	10 719	9 394	—	1 299	10 693	100 %	26	—	26	—	—	—	—
	Europeiskt territoriellt samarbete	2 205	1 934	23	236	2 193	99 %	12	—	12	—	—	—	—
	Tekniskt stöd	253	246	—	1	247	97 %	1	—	1	6	—	—	6
	Europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt	557	557	—	—	557	100 %	0	—	0	0	—	—	0
	Sysselsättningsinitiativ för unga	434	350	—	84	434	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)	1 655	1 655	—	—	1 655	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	8	8	—	0	8	100 %	0	—	0	0	—	—	0
	Totalt flerårig budgetram rubrik 1	89 649	77 514	114	9 729	87 357	97 %	2 265	0	2 265	18	9	0	27
2	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	45 284	42 771	442	1 152	44 364	98 %	449	460	908	3	9	—	11
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	15 352	14 380	—	47	14 427	94 %	925	—	925	1	—	—	1
	Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)	1 073	931	—	139	1 070	100 %	1	—	1	2	—	—	2
	Partnerskapsavtal om fiske (FPA) och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	95	94	—	—	94	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Miljö- och klimatpolitik (Life)	532	522	—	0	522	98 %	9	—	9	0	—	—	0
	Decentraliserade organ	68	60	—	6	66	97 %	2	—	2	—	—	—	—
	Övriga insatser och åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	16	16	—	—	16	100 %	0	—	0	0	—	—	0
	Särskilda åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 2	62 419	58 774	442	1 344	60 560	97 %	1 385	460	1 845	6	9	—	15
3	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	993	747	207	33	986	99 %	6	—	6	1	—	—	1
	Konsumentfrågor	29	28	—	1	29	100 %	0	—	0	0	—	—	0
	Kreativa Europa	244	230	—	9	239	98 %	5	—	5	0	—	—	0
	Krisstöd inom unionen	199	199	—	—	199	100 %	0	—	0	—	—	—	—
	Fonden för inre säkerhet	901	729	40	30	799	89 %	102	—	102	1	—	—	1
	It-system	13	10	—	2	12	93 %	1	—	1	0	—	—	0
	Rättsliga frågor	49	47	—	1	48	99 %	0	—	0	0	—	—	0
	Rättvisa, jämlikhet och medborgarskap	65	63	—	1	64	98 %	1	—	1	0	—	—	0
	Unionens civilskyddsmekanism	35	33	—	1	35	98 %	1	—	1	0	—	—	0
	Ett Europa för medborgarna	28	28	—	0	28	99 %	0	—	0	0	—	—	0
	Livsmedel och foder	284	279	—	2	281	99 %	3	—	3	—	—	—	—
	Hälsa	69	66	—	2	68	99 %	1	—	1	0	—	0	0
	Decentraliserade organ	996	920	—	36	956	96 %	39	—	39	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	11	11	—	—	11	100 %	0	—	0	0	—	—	0
	Särskilda åtgärder	99	99	—	1	99	100 %	0	—	0	0	—	—	0
	Totalt flerårig budgetram rubrik 3	4 015	3 491	247	118	3 855	96 %	158	—	158	2	—	0	2
4	Stöd inför anslutning (IPA II)	2 149	2 041	1	55	2 097	98 %	52	—	52	1	—	—	1
	Makroekonomiskt stöd	11	10	—	—	10	97 %	—	—	—	0	—	—	0
	Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland	248	138	—	—	138	56 %	110	—	110	—	—	—	—
	Unionens civilskyddsmekanism	7	6	—	1	7	100 %	0	—	0	0	—	0	0
	Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete	20	20	—	—	20	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Europeiska fonden för hållbar utveckling	426	25	—	300	325	76 %	101	—	101	—	—	—	—
	Europeiskt grannskapsinstrument	2 518	2 478	—	23	2 501	99 %	17	—	17	0	—	—	0
	Instrument för utvecklingssamarbete	3 055	2 981	—	34	3 015	99 %	40	—	40	0	—	—	0
	Partnerskapsinstrument	151	145	—	1	146	96 %	5	—	5	0	—	—	0
	Demokrati och mänskliga rättigheter	190	188	—	1	189	100 %	1	—	1	0	—	—	0
	Stabilitet och fred	378	369	—	3	373	99 %	5	—	5	0	—	—	0
	Humanitärt bistånd	1 537	1 417	62	54	1 533	100 %	5	—	5	0	—	—	0
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	387	348	—	23	371	96 %	16	—	16	0	—	—	0
	Kärnsäkerhetssamarbete	33	33	—	—	33	100 %	0	—	0	0	—	—	0
	Decentraliserade organ	20	20	—	0	20	100 %	0	—	0	—	—	—	—
	Övriga åtgärder och program	238	80	—	128	208	87 %	31	—	31	0	—	—	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	3	1	—	3	85 %	1	—	1	—	—	—	—
	Särskilda åtgärder	76	75	—	0	76	100 %	0	—	0	0	—	—	0
	Totalt flerårig budgetram rubrik 4	11 448	10 377	64	621	11 062	97 %	383	—	383	2	—	0	2
5	Pensioner	1 894	1 877	—	2	1 879	99 %	0	—	0	15	—	—	15
	Europaskolor	199	178	—	13	190	96 %	3	—	3	6	—	—	6
	Decentraliserade organ	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	3	—	0	4	100 %	0	—	0	0	—	—	0
	Kommissionens administrativa utgifter	3 947	3 548	—	224	3 772	96 %	151	1	152	22	—	0	22
	Andra institutioners administrativa utgifter	4 465	3 939	7	334	4 280	96 %	105	0	105	76	5	0	81
	Totalt flerårig budgetram rubrik 5	10 508	9 545	7	572	10 124	96%	259	1	260	119	5	0	124
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 6	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Underskott som förts över	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 8	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Reserven för katastrofbistånd	34	—	—	—	—	—	—	34	34	—	—	—	—
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	213	28	—	—	28	13 %	41	—	41	144	—	—	144
	EU:s solidaritetsfond	182	152	—	—	152	84 %	—	30	30	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 9	429	180	—	—	180	42%	41	64	104	144	—	—	144
	Totalt	178 468	159 881	873	12 385	173 139	97 %	4 491	525	5 015	291	23	0	314

4.8. Detaljerad redovisning i den fleråriga budgetramen: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Program		Totalt tillgängliga anslag	Gjorda betalningar					Anslag som överförts till 2019				Anslag som förfallit
		Totalt tillgängliga anslag	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	automatiska överföringar	överföringar genom beslut	inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutlig antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9	10=7+8+9	11	12	13	14=11+12+13
1	Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)	2 068	1 979	—	59	2 038	99 %	0	—	30	30	0	—	—	0
	Europeiska satellitnavigeringssystem (Egnos och Galileo)	1 171	908	2	54	964	82 %	2	—	205	207	0	0	—	0
	Internationell termonukleär reaktor (Iter)	699	648	1	18	666	95 %	1	—	32	33	0	0	—	0
	Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus)	577	559	2	15	576	100 %	2	—	0	2	0	0	0	0
	Europeiska solidaritetskåren	33	26	—	—	26	78 %	4	3	—	7	—	—	—	—
	Kärnsäkerhet och avveckling	196	196	—	—	196	100 %	—	—	—	—	0	—	—	0
	Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation	13 753	10 492	61	766	11 319	82 %	75	—	2 349	2 424	2	7	1	10
	Euratoms forsknings- och utbildningsprogram	462	273	18	26	317	69 %	19	—	125	143	0	2	—	2
	Konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme)	355	252	2	46	300	85 %	3	—	51	54	0	0	—	0
	Allmän utbildning, yrkesutbildning och idrott (Erasmus+)	2 697	2 242	7	118	2 366	88 %	7	—	323	330	(0)	0	0	0
	Sysselsättning och social innovation (EaSI)	129	115	1	4	120	93 %	1	—	6	7	1	1	0	2
	Tull, Fiscalis och bedrägeribekämpning	132	118	0	1	120	91 %	0	—	6	6	6	0	—	6
	FSE-energi	267	258	1	6	264	99 %	1	—	0	1	2	0	—	2
	FSE – Transport	1 151	1 058	2	77	1 137	99 %	1	—	12	13	1	0	—	1
	FSE – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)	94	76	0	3	80	85 %	0	—	0	1	13	0	0	13
	Energiprojekt till stöd för ekonomisk återhämtning	205	150	—	9	159	77 %	0	—	39	39	7	—	—	7
	Decentraliserade organ	332	307	—	15	322	97 %	0	—	10	10	0	—	—	0
	Övriga åtgärder och program	573	169	1	98	269	47 %	1	—	302	303	2	0	0	2
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	53	48	—	1	49	92 %	0	—	0	0	4	—	—	4
	Kommissionens särskilda befogenheter	125	119	—	2	121	97 %	0	—	1	1	3	—	0	3
	Regional utjämning (mindre utvecklade regioner)	28 858	24 137	—	3 962	28 099	97 %	0	—	760	760	—	—	—	0
	Övergångsregioner	4 374	3 435	—	787	4 223	97 %	0	—	151	151	—	—	—	(0)
	Konkurrenskraft (mer utvecklade regioner)	9 280	7 373	—	1 742	9 115	98 %	0	—	165	165	—	—	—	0
	Yttersta randområdena och glest befolkade regioner	289	257	—	26	283	98 %	0	—	6	6	—	—	—	0
	Sammanhållningsfonden	9 448	8 184	—	1 045	9 229	98 %	0	—	219	219	—	—	—	(0)
	Europeiskt territoriellt samarbete	1 222	1 074	—	116	1 190	97 %	0	—	32	32	—	—	—	0
	Tekniskt stöd	215	185	10	1	196	91 %	13	—	1	13	4	3	—	6
	Europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt	368	347	0	6	354	96 %	0	—	0	0	14	0	—	14
	Sysselsättningsinitiativ för unga	1 026	820	—	200	1 020	99 %	0	—	6	6	—	—	—	—
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)	754	725	—	27	752	100 %	—	—	1	1	1	—	—	1
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	9	9	—	0	9	99 %	0	—	—	—	0	—	—	0
	Totalt flerårig budgetram rubrik 1	80 917	66 540	107	9 230	75 876	94 %	130	3	4 833	4 966	59	14	1	74
2	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	45 436	42 533	636	1 142	44 310	98 %	186	460	459	1 104	2	20	—	22
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	12 929	12 055	2	409	12 467	96 %	2	—	453	455	8	0	—	8
	Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)	776	506	1	267	774	100 %	1	—	1	2	0	0	—	0
	Partnerskapsavtal om fiske (FPA) och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	97	97	—	—	97	100 %	0	—	—	—	—	—	—	—
	Miljö- och klimatpolitik (Life)	327	311	4	2	317	97 %	4	—	4	8	2	0	—	2
	Decentraliserade organ	68	60	—	6	66	97 %	0	—	2	2	—	—	—	(0)
	Övriga insatser och åtgärder	6	6	—	—	6	100 %	0	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	8	8	—	—	8	93 %	0	—	0	0	1	—	—	1
	Särskilda åtgärder	—	—	—	—	—	—	0	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 2	59 648	55 576	643	1 827	58 046	97%	193	460	918	1 570	13	20	—	33
3	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	746	704	2	32	738	99 %	1	—	5	7	1	0	—	1
	Konsumentfrågor	31	27	0	1	28	92 %	1	—	0	1	1	0	—	2
	Kreativa Europa	214	196	2	9	206	96 %	1	—	7	8	0	0	0	0
	Krisstöd inom unionen	233	226	0	—	226	97 %	0	—	0	0	7	0	—	7
	Fonden för inre säkerhet	565	424	2	29	454	80 %	1	—	100	102	8	0	—	8
	It-system	13	10	—	3	13	98 %	0	—	0	0	—	—	—	—
	Rättsliga frågor	50	46	0	1	47	94 %	1	—	0	1	2	0	0	2
	Rättvisa, jämlikhet och medborgarskap	75	72	0	1	73	97 %	0	—	1	1	1	0	0	1
	Unionens civilskyddsmekanism	41	31	2	1	34	83 %	0	—	1	1	3	3	—	6
	Ett Europa för medborgarna	29	28	0	0	29	98 %	0	—	0	0	0	0	—	0
	Livsmedel och foder	252	244	1	3	247	98 %	1	—	3	4	0	0	—	0
	Hälsa	63	59	1	1	61	98 %	1	—	1	1	0	0	0	0
	Decentraliserade organ	886	810	—	36	846	96 %	0	—	39	39	0	—	—	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	13	11	—	—	11	89 %	0	—	0	0	1	—	—	1
	Särskilda åtgärder	94	92	0	0	93	98 %	1	—	0	1	1	0	—	1
	Totalt flerårig budgetram rubrik 3	3 305	2 980	11	117	3 108	94 %	9	—	159	167	25	5	0	29
4	Stöd inför anslutning (IPA II)	1 747	1 236	6	205	1 446	83 %	6	—	270	276	24	1	—	25
	Makroekonomiskt stöd	10	5	—	—	5	50 %	0	—	—	—	5	—	—	5
	Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland	248	138	—	—	138	56 %	—	—	110	110	—	—	—	—
	Unionens civilskyddsmekanism	13	6	2	1	9	64 %	0	—	0	0	4	0	0	5
	Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete	16	16	0	—	16	99 %	—	—	—	—	0	0	—	0
	Europeiska fonden för hållbar utveckling	701	—	275	0	275	39 %	25	—	401	426	—	—	—	—
	Europeiskt grannskapsinstrument	2 167	2 106	5	34	2 145	99 %	5	—	17	22	0	1	—	1
	Instrument för utvecklingssamarbete	2 781	2 641	12	31	2 684	97 %	16	—	79	95	0	2	—	2
	Partnerskapsinstrument	135	127	0	3	130	96 %	0	—	5	5	0	0	—	0
	Demokrati och mänskliga rättigheter	195	188	2	1	191	98 %	3	—	0	4	0	1	—	1
	Stabilitet och fred	342	324	2	8	334	98 %	4	—	4	8	0	0	—	1
	Humanitärt bistånd	1 723	1 437	5	63	1 506	87 %	6	—	212	217	0	0	—	0
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	345	292	0	24	316	92 %	0	—	28	28	0	0	—	0
	Kärnsäkerhetssamarbete	40	38	1	1	40	99 %	1	—	—	1	0	0	—	0
	Decentraliserade organ	20	20	—	0	20	100 %	0	—	0	0	—	—	—	0
	Övriga åtgärder och program	232	69	0	127	197	85 %	0	—	35	35	0	0	—	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	10	8	—	0	8	88 %	0	—	1	1	1	—	—	1
	Särskilda åtgärder	62	60	—	0	61	98 %	0	—	0	0	1	—	—	1
	Totalt flerårig budgetram rubrik 4	10 788	8 711	310	498	9 519	88 %	65	—	1 161	1 226	37	5	0	42
5	Pensioner	1 894	1 877	—	2	1 879	99 %	—	—	0	0	15	—	—	15
	Europaskolor	199	178	0	10	188	94 %	—	—	5	5	6	0	—	6
	Decentraliserade organ	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	2	1	—	3	57 %	0	1	0	1	0	0	—	1
	Kommissionens administrativa utgifter	4 294	3 239	322	174	3 734	87 %	310	1	202	513	22	24	1	47
	Andra institutioners administrativa utgifter	4 963	3 435	446	259	4 140	83 %	508	0	182	690	76	58	—	133
	Totalt flerårig budgetram rubrik 5	11 355	8 731	768	445	9 944	88 %	818	2	389	1 209	120	82	1	203
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 6	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv	—	—	—	—	—	—	0	—	—	—	—	—	—	—
	Underskott som förts över	—	—	—	—	—	—	0	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 8	—	—	—	—	—	—	0	—	—	—	—	—	—	—
9	Reserven för katastrofbistånd	120	—	—	—	—	—	0	—	—	—	120	—	—	120
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	44	5	0	22	28	64 %	0	—	16	16	0	0	—	0
	EU:s solidaritetsfond	177	152	—	—	152	86 %	0	—	—	—	25	—	—	25
	Totalt flerårig budgetram rubrik 9	340	157	0	22	180	53 %	0	—	16	16	144	0	—	144
	Totalt	166 353	142 695	1 840	12 138	156 673	94 %	1 214	465	7 475	9 154	398	126	2	526

4.9. Detaljerad redovisning i den fleråriga budgetramen: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

miljoner euro
Program		Utestående åtaganden vid föregående års slut				Åtaganden för innevarande räkenskapsår				Totala utestående åtaganden vid årets slut
		Åtaganden som överförts från föregående räkenskapsår	Tillbakadragande/ Uppskrivningar/ Annulleringar	Betalningar	Utestående åtaganden vid räkenskapsårets utgång	Åtaganden som ingåtts under året	Betalningar	Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats	Utestående åtaganden vid räkenskapsårets utgång	Totala utestående åtaganden vid årets slut
		1	2	3	4=1+2+3	5	6	7	8=5+6+7	9=4+8
1	Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)	2 654	(0)	(1 963 )	691	2 097	(75)	—	2 022	2 714
	Europeiska satellitnavigeringssystem (Egnos och Galileo)	1 300	(4)	(573)	724	892	(391)	—	501	1 224
	Internationell termonukleär reaktor (Iter)	1 727	(0)	(594)	1 133	394	(72)	(0)	321	1 454
	Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus)	174	(0)	(157)	16	645	(418)	—	227	243
	Europeiska solidaritetskåren	—	—	—	—	43	(26)	—	17	17
	Kärnsäkerhet och avveckling	651	—	(194)	457	141	(2)	—	139	596
	Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation	19 921	(312)	(7 515 )	12 094	12 254	(3 804 )	(3)	8 447	20 541
	Euratoms forsknings- och utbildningsprogram	198	(4)	(70)	124	397	(247)	(0)	150	275
	Konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme)	908	(55)	(259)	593	391	(41)	—	350	943
	Allmän utbildning, yrkesutbildning och idrott (Erasmus+)	704	(55)	(291)	359	2 573	(2 076 )	—	497	855
	Sysselsättning och social innovation (EaSI)	222	(15)	(102)	105	134	(18)	—	116	222
	Tull, Fiscalis och bedrägeribekämpning	159	(4)	(90)	65	139	(30)	—	109	175
	FSE-energi	1 678	(22)	(248)	1 407	680	(16)	—	664	2 072
	FSE – Transport	3 673	(281)	(1 085 )	2 307	1 986	(53)	—	1 934	4 241
	FSE – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)	360	(10)	(75)	275	178	(5)	—	173	448
	Energiprojekt till stöd för ekonomisk återhämtning	545	(132)	(159)	254	—	—	—	—	254
	Decentraliserade organ	49	(2)	(31)	17	326	(291)	—	35	52
	Övriga åtgärder och program	412	(21)	(177)	215	281	(92)	—	189	404
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	66	(2)	(24)	39	92	(24)	—	68	107
	Kommissionens särskilda befogenheter	174	(12)	(84)	78	128	(37)	—	91	169
	Regional utjämning (mindre utvecklade regioner)	82 421	(278)	(27 946 )	54 197	31 150	(153)	—	30 997	85 194
	Övergångsregioner	16 151	(6)	(4 196 )	11 949	6 579	(27)	—	6 553	18 502
	Konkurrenskraft (mer utvecklade regioner)	25 870	(43)	(8 944 )	16 883	9 811	(171)	—	9 640	26 523
	Yttersta randområdena och glest befolkade regioner	613	—	(271)	343	258	(12)	—	246	588
	Sammanhållningsfonden	24 398	(11)	(9 214 )	15 173	10 693	(14)	—	10 678	25 851
	Europeiskt territoriellt samarbete	3 514	(15)	(1 184 )	2 314	2 193	(6)	—	2 188	4 502
	Tekniskt stöd	218	(18)	(73)	126	247	(123)	(0)	124	251
	Europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt	1 101	(0)	(351)	750	557	(3)	—	554	1 304
	Sysselsättningsinitiativ för unga	2 248	(7)	(1 016 )	1 224	434	(3)	—	431	1 655
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)	4 704	(13)	(745)	3 946	1 655	(7)	—	1 648	5 595
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	22	(1)	(6)	14	8	(2)	—	6	20
	Totalt flerårig budgetram rubrik 1	196 837	(1 323 )	(67 640 )	127 874	87 357	(8 237 )	(4)	79 117	206 991
2	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	309	(14)	(228)	67	44 364	(44 082 )	—	282	349
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	32 742	(108)	(12 174 )	20 460	14 427	(292)	—	14 134	34 594
	Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)	3 218	(233)	(754)	2 231	1 070	(21)	(0)	1 049	3 280
	Partnerskapsavtal om fiske (FPA) och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	21	(3)	(10)	8	94	(87)	—	7	15
	Miljö- och klimatpolitik (Life)	1 564	(2)	(283)	1 279	522	(34)	—	488	1 768
	Decentraliserade organ	3	(0)	(3)	—	66	(63)	—	3	3
	Övriga insatser och åtgärder	6	—	(6)	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	20	(0)	(7)	12	16	(0)	—	15	28
	Särskilda åtgärder	0	—	—	0	—	—	—	—	0
	Totalt flerårig budgetram rubrik 2	37 883	(360)	(13 466 )	24 058	60 560	(44 580 )	(0)	15 980	40 037
3	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	2 447	(34)	(721)	1 692	986	(17)	—	969	2 662
	Konsumentfrågor	41	(1)	(20)	21	29	(9)	—	20	40
	Kreativa Europa	193	(7)	(91)	94	239	(115)	—	124	219
	Krisstöd inom unionen	90	(1)	(67)	22	199	(160)	—	40	62
	Fonden för inre säkerhet	1 420	(19)	(433)	969	799	(22)	—	777	1 746
	It-system	47	(1)	(13)	34	12	(0)	—	12	46
	Rättsliga frågor	90	(1)	(34)	55	48	(13)	—	35	90
	Rättvisa, jämlikhet och medborgarskap	115	(1)	(63)	51	64	(10)	—	54	105
	Unionens civilskyddsmekanism	44	(2)	(21)	21	35	(13)	—	21	43
	Ett Europa för medborgarna	22	(0)	(13)	9	28	(16)	—	12	21
	Livsmedel och foder	316	(31)	(187)	98	281	(60)	—	221	319
	Hälsa	133	(6)	(46)	81	68	(16)	—	52	133
	Decentraliserade organ	132	(1)	(5)	126	956	(841)	—	115	242
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	24	(1)	(9)	14	11	(2)	—	9	24
	Särskilda åtgärder	77	(1)	(59)	17	99	(34)	—	65	82
	Totalt flerårig budgetram rubrik 3	5 194	(107)	(1 781 )	3 306	3 855	(1 327 )	—	2 528	5 834
4	Stöd inför anslutning (IPA II)	6 899	(124)	(1 225 )	5 549	2 097	(221)	(0)	1 875	7 425
	Makroekonomiskt stöd	40	(0)	(0)	40	10	(5)	—	5	45
	Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland	—	—	—	—	138	(138)	—	—	—
	Unionens civilskyddsmekanism	18	(1)	(6)	12	7	(3)	—	4	15
	Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete	18	(0)	(2)	16	20	(14)	—	6	22
	Europeiska fonden för hållbar utveckling	275	—	(275)	—	325	(0)	—	325	325
	Europeiskt grannskapsinstrument	7 662	(185)	(1 724 )	5 753	2 501	(421)	(0)	2 080	7 833
	Instrument för utvecklingssamarbete	8 643	(218)	(2 418 )	6 006	3 015	(265)	—	2 749	8 755
	Partnerskapsinstrument	376	(6)	(113)	257	146	(17)	(0)	129	386
	Demokrati och mänskliga rättigheter	370	(10)	(139)	222	189	(52)	(0)	137	358
	Stabilitet och fred	623	(34)	(220)	369	373	(114)	(0)	258	627
	Humanitärt bistånd	899	(33)	(429)	437	1 533	(1 077 )	(0)	456	893
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	243	(32)	(80)	132	371	(236)	—	134	266
	Kärnsäkerhetssamarbete	122	(8)	(39)	75	33	(1)	—	32	107
	Decentraliserade organ	—	—	—	—	20	(20)	—	—	—
	Övriga åtgärder och program	154	(13)	(29)	113	208	(168)	—	39	152
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	22	(1)	(7)	13	3	(1)	—	2	16
	Särskilda åtgärder	113	(2)	(42)	70	76	(19)	—	57	126
	Totalt flerårig budgetram rubrik 4	26 478	(667)	(6 746 )	19 064	11 062	(2 773 )	(1)	8 288	27 352
5	Pensioner	—	—	—	—	1 879	(1 879 )	—	—	—
	Europaskolor	0	(0)	(0)	—	190	(188)	—	2	2
	Decentraliserade organ	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	6	—	(2)	3	4	(0)	—	3	6
	Kommissionens administrativa utgifter	354	(26)	(328)	0	3 772	(3 407 )	(0)	365	366
	Andra institutioners administrativa utgifter	507	(61)	(444)	2	4 280	(3 695 )	0	584	587
	Totalt flerårig budgetram rubrik 5	867	(87)	(775)	6	10 124	(9 169 )	(0)	955	961
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 6	—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Underskott som förts över	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 8	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Reserven för katastrofbistånd	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	0	(0)	(0)	—	28	(28)	—	0	0
	EU:s solidaritetsfond	—	—	—	—	152	(152)	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 9	0	(0)	(0)	—	180	(180)	—	0	0
	Totalt	267 258	(2 544 )	(90 407 )	174 307	173 139	(66 265 )	(5)	106 868	281 175

4.10. Detaljerad redovisning i den fleråriga budgetramen: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

miljoner euro
	Program	< 2012	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	Totalt
1	Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)	—	—	—	—	0	4	687	2 022	2 714
	Europeiska satellitnavigeringssystem (Egnos och Galileo)	0	0	—	—	47	112	564	501	1 224
	Internationell termonukleär reaktor (Iter)	—	—	546	—	15	306	267	321	1 454
	Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus)	—	—	—	0	0	3	12	227	243
	Europeiska solidaritetskåren	—	—	—	—	—	—	—	17	17
	Kärnsäkerhet och avveckling	—	—	97	72	77	103	108	139	596
	Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation	246	273	784	1 440	2 120	2 908	4 320	8 450	20 541
	Euratoms forsknings- och utbildningsprogram	8	1	2	7	24	35	48	150	275
	Konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme)	2	4	181	6	46	113	242	350	943
	Allmän utbildning, yrkesutbildning och idrott (Erasmus+)	0	0	1	23	43	93	199	497	855
	Sysselsättning och social innovation (EaSI)	2	4	6	7	13	14	60	116	222
	Tull, Fiscalis och bedrägeribekämpning	—	0	—	1	4	15	44	109	175
	FSE-energi	5	2	2	245	235	387	532	664	2 072
	FSE – Transport	13	—	6	226	192	705	1 166	1 934	4 241
	FSE – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)	—	0	—	21	34	135	85	173	448
	Energiprojekt till stöd för ekonomisk återhämtning	254	—	—	—	—	—	—	—	254
	Decentraliserade organ	—	—	—	—	0	1	15	35	52
	Övriga åtgärder och program	22	4	14	14	23	35	103	189	404
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	2	1	2	0	3	8	23	68	107
	Kommissionens särskilda befogenheter	0	0	4	5	5	17	46	91	169
	Regional utjämning (mindre utvecklade regioner)	510	445	3 057	651	5 465	16 652	27 416	30 997	85 194
	Övergångsregioner	38	—	—	149	1 594	4 066	6 102	6 553	18 502
	Konkurrenskraft (mer utvecklade regioner)	53	—	626	327	1 766	5 071	9 040	9 640	26 523
	Yttersta randområdena och glest befolkade regioner	—	—	—	9	38	74	222	246	588
	Sammanhållningsfonden	159	—	487	321	1 046	3 598	9 561	10 678	25 851
	Europeiskt territoriellt samarbete	40	9	52	—	5	417	1 780	2 199	4 502
	Tekniskt stöd	1	1	0	2	27	37	60	124	251
	Europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt	—	—	—	0	36	300	415	554	1 304
	Sysselsättningsinitiativ för unga	—	—	—	0	397	413	413	431	1 655
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)	—	—	—	279	550	1 608	1 510	1 648	5 595
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	—	—	1	1	4	9	6	20
	Totalt flerårig budgetram rubrik 1	1 355	744	5 867	3 807	13 803	37 234	65 049	79 131	206 991
2	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	—	—	—	0	3	9	55	282	349
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	34	—	293	198	1 567	7 296	11 072	14 134	34 594
	Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)	9	3	96	4	358	760	1 000	1 049	3 280
	Partnerskapsavtal om fiske (FPA) och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	—	—	—	—	—	3	5	7	15
	Miljö- och klimatpolitik (Life)	142	53	72	107	209	229	273	682	1 768
	Decentraliserade organ	—	—	—	—	—	—	0	3	3
	Övriga insatser och åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	0	0	2	1	4	5	15	28
	Särskilda åtgärder	—	—	—	0	0	—	—	—	0
	Totalt flerårig budgetram rubrik 2	186	56	461	311	2 138	8 301	12 411	16 173	40 037
3	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	20	17	29	4	37	491	1 094	969	2 662
	Konsumentfrågor	—	0	0	1	2	4	14	20	40
	Kreativa Europa	—	—	1	4	6	22	61	124	219
	Krisstöd inom unionen	—	—	—	—	—	13	9	40	62
	Fonden för inre säkerhet	19	42	13	12	26	266	589	777	1 746
	It-system	1	0	0	1	2	3	25	12	46
	Rättsliga frågor	1	1	4	4	8	16	21	35	90
	Rättvisa, jämlikhet och medborgarskap	3	4	2	4	7	12	19	54	105
	Unionens civilskyddsmekanism	—	0	—	1	2	6	12	21	43
	Ett Europa för medborgarna	0	—	0	0	0	1	7	12	21
	Livsmedel och foder	1	0	2	6	9	27	52	221	319
	Hälsa	4	1	2	5	14	22	33	52	133
	Decentraliserade organ	—	—	—	—	0	12	114	115	242
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	1	1	2	3	3	4	9	24
	Särskilda åtgärder	0	0	0	0	0	2	15	65	82
	Totalt flerårig budgetram rubrik 3	50	67	56	45	118	901	2 069	2 528	5 834
4	Stöd inför anslutning (IPA II)	349	94	522	437	971	1 475	1 702	1 875	7 425
	Makroekonomiskt stöd	—	—	—	—	—	—	40	5	45
	Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Unionens civilskyddsmekanism	—	—	—	2	2	2	6	4	15
	Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete	—	—	—	7	3	2	4	6	22
	Europeiska fonden för hållbar utveckling	—	—	—	—	—	—	—	325	325
	Europeiskt grannskapsinstrument	426	341	485	594	783	1 367	1 716	2 120	7 833
	Instrument för utvecklingssamarbete	250	178	453	564	938	1 424	2 198	2 751	8 755
	Partnerskapsinstrument	0	8	13	37	42	70	82	133	386
	Demokrati och mänskliga rättigheter	5	2	9	20	35	61	90	137	358
	Stabilitet och fred	7	9	20	36	67	88	141	258	627
	Humanitärt bistånd	9	13	14	8	11	117	267	456	893
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	4	14	2	24	23	21	43	134	266
	Kärnsäkerhetssamarbete	7	4	7	10	12	18	18	32	107
	Decentraliserade organ	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Övriga åtgärder och program	5	4	2	13	23	31	36	39	152
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	3	1	0	1	3	0	5	2	16
	Särskilda åtgärder	1	2	1	2	7	20	37	57	126
	Totalt flerårig budgetram rubrik 4	1 065	671	1 526	1 753	2 920	4 697	6 385	8 335	27 352
5	Pensioner	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Europaskolor	—	—	—	—	—	—	0	2	2
	Decentraliserade organ	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	0	3	3	6
	Kommissionens administrativa utgifter	—	—	0	0	—	0	0	365	366
	Andra institutioners administrativa utgifter	0	0	0	0	0	0	0	587	587
	Totalt flerårig budgetram rubrik 5	—	—	0	0	—	0	3	957	961
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 6	—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Underskott som förts över	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 8	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Reserven för katastrofbistånd	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	—	—	—	—	—	—	0	0	0
	EU:s solidaritetsfond	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Totalt flerårig budgetram rubrik 9	—	—	—	—	—	—	0	0	0
	Totalt	2 656	1 538	7 910	5 916	18 979	51 133	85 917	107 126	281 175

5. GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN PER INSTITUTION

5.1. GENOMFÖRANDET AV BUDGETINTÄKTER

miljoner euro
Institution	Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som procentandel av budgeten	Utestående
	Ursprunglig antagen budget	Slutlig antagen budget	Innevarande räkenskapsår	Överförda	Totalt	Fordringar under innevarande räkenskapsår	Överförda fordringar	Totalt	Intäkter som procentandel av budgeten	Utestående
	1	2	3	4	5=3+4	6	7	8=6+7	9=8/2	10=5-8
Europaparlamentet	164	164	197	19	217	191	3	194	118 %	23
Europeiska rådet och rådet	53	53	79	2	81	79	1	80	151 %	1
Europeiska kommissionen	144 315	144 401	164 179	8 210	172 389	157 870	773	158 643	110 %	13 747
Domstolen	56	56	53	0	53	53	0	53	96 %	0
Revisionsrätten	21	21	21	0	21	21	—	21	101 %	0
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	12	12	16	0	16	16	0	16	136 %	—
Regionkommittén	9	9	11	0	11	11	0	11	124 %	0
Ombudsmannen	1	1	1	0	1	1	0	1	86 %	0
Europeiska datatillsynsmannen	1	1	1	0	1	1	0	1	78 %	—
Europeiska utrikestjänsten	49	49	296	2	297	295	2	297	607 %	1
Totalt	144 681	144 768	164 856	8 234	173 090	158 539	779	159 318	110 %	13 771

I de konsoliderade rapporterna om genomförandet av EU:s allmänna budget ingår, liksom under tidigare år, uppgifter om genomförandet av budgeten för alla institutioner, eftersom en separat budget upprättas för varje institution inom EU-budgeten.

Budgeten och genomförandet av byråer konsolideras inte inom EU:s budget. Kommissionens bidrag är en del av EU-budgeten.

Det bör noteras att Europeiska utrikestjänsten, utöver sin egen budget, också mottar bidrag från kommissionen på 141,7 miljoner euro (2017: 144 miljoner euro), EUF och förvaltningsfonderna mottar bidrag på 70,1 miljoner euro (2017: 72 miljoner euro) som täcker kostnaderna för kommissionens personal vid de delegationer som finansieras genom EUF och förvaltningsfonderna, inklusive inkomster avsatta för särskilda ändamål som under året genererats från dessa bidrag. Dessa budgetanslag ställs till Europeiska utrikestjänstens förfogande (som inkomster avsatta för särskilda ändamål) primärt för att täcka kostnaderna för kommissionsanställda som arbetar vid EU-delegationer, med anledning av att dessa administrativt förvaltas av Europeiska utrikestjänsten.

5.2. GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Institution	Totalt tillgängliga anslag	Gjorda åtaganden					Anslag som överförts till 2019			Anslag som förfallit
	Totalt tillgängliga anslag	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Överföring genom beslut	Totalt	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
	1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9=7+8	10	11	12	13=10+ 11+12
Europaparlamentet	2 031	1 934	3	56	1 993	98 %	22	0	22	16	—	0	16
Europeiska rådet och rådet	629	527	4	24	555	88 %	23	0	23	46	5	0	51
Europeiska kommissionen	174 003	155 941	866	12 051	168 859	97 %	4 386	525	4 911	215	18	0	233
Domstolen	411	407	0	1	407	99 %	1	0	1	3	0	0	3
Revisionsrätten	146	140	0	0	141	96 %	0	0	0	6	0	0	6
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	140	134	0	4	138	99 %	0	0	0	2	0	0	2
Regionkommittén	98	95	0	2	97	99 %	0	0	0	1	0	0	1
Ombudsmannen	11	10	0	0	10	95 %	0	0	0	1	0	0	1
Europeiska datatillsynsmannen	14	14	0	0	14	94 %	0	0	0	1	0	0	1
Europeiska utrikestjänsten	984	678	0	247	925	94 %	59	0	59	1	0	0	1
Totalt	178 468	159 881	873	12 385	173 139	97 %	4 491	525	5 015	291	23	0	314

5.3. GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Institution	Totalt tillgängliga anslag	Gjorda betalningar					Anslag som överförts till 2019				Anslag som förfallit
	Totalt tillgängliga anslag	från slutlig antagen budget	från över- föringar	från inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt	%	automatiska överföringar	över- föringar genom beslut	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutlig antagen budget	från över- föringar	från inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt
	1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9	10=7+8+9	11	12	13	14
Europaparlamentet	2 321	1 637	268	28	1 933	83 %	298	0	50	347	16	24	0	41
Europeiska rådet och rådet	681	470	43	23	536	79 %	61	0	24	84	46	14	0	60
Europeiska kommissionen	161 390	139 260	1 394	11 879	152 533	95 %	706	465	7 294	8 465	322	68	2	392
Domstolen	432	386	18	1	404	94 %	21	0	1	22	3	3	0	6
Revisionsrätten	154	133	7	0	140	91 %	7	0	0	8	6	1	0	6
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	150	126	8	3	137	91 %	8	0	1	9	2	2	0	4
Regionkommittén	108	87	8	1	96	90 %	8	0	1	9	1	1	0	2
Ombudsmannen	12	10	1	0	11	91 %	0	0	0	0	1	0	0	1
Europeiska datatillsynsmannen	16	11	1	0	12	75 %	2	0	0	2	1	1	0	2
Europeiska utrikestjänsten	1 090	575	93	202	870	80 %	102	0	105	208	1	11	—	12
Totalt	166 353	142 695	1 840	12 138	156 673	94 %	1 214	465	7 475	9 154	398	126	2	526

6. GENOMFÖRANDE AV EU-ORGANENS BUDGET

I rapporterna nedan visas organens inkomster och utgifter, både decentraliserade (även kallade traditionella organ) och genomförandeorgan.

Organens inkomster och utgifter ingår inte i EU-budgeten. Kommissionens bidrag är en del av EU-budgeten.

Organens andra källor till inkomster och utgifter läggs inte till i EU:s budgeträkenskaper. Varje organ redovisar sina egna räkenskaper. Den information som presenteras i tabellerna nedan ger en övergripande finansiell sammanfattning av EU-organen.

6.1. BUDGETINTÄKTER

miljoner euro
Organ	Finansiering från kommissionen per politikområde	Slutlig antagen budget	Mottaget belopp
Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter	6	14	14
Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec)	9	4	4
Gemenskapens växtsortsmyndighet	17	17	18
Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor	17	11	11
Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur	15	50	50
Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha)	4	15	15
Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa	18	94	97
Europeiska byrån för stöd till samarbete i asylfrågor	18	98	98
Europeiska byrån för luftfartssäkerhet	6	198	155
Europeiska bankmyndigheten	12	43	44
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån	18	289	306
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar	17	58	58
Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning	15	18	18
Europeiska kemikaliemyndigheten	2	119	121
Europeiska miljöbyrån	7	66	66
Europeiska Fiskerikontrollbyrån	11	17	17
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	17	80	80
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor	4	21	21
Europeiska globala system för satellitnavigering (GNSS)	6	33	746
Europeiska jämställdhetsinstitutet	4	8	8
Europeiska institutet för innovation och teknik	15	370	345
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten	12	25	25
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	6	77	103
Europeiska läkemedelsmyndigheten	2	338	317
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	18	16	16
Europeiska polisbyrån	18	137	137
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet	8	49	49
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten	12	44	44
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	15	20	20
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	18	23	23
Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning	18	9	14
Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet	9	11	12
Europeiska unionens järnvägsbyrå	6	29	29
Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet	12	403	245
Europeiska unionens enhet för rättsligt samarbete - Eurojust	33	38	38
Genomförandeorganet för små och medelstora företag - Easme	6	44	44
Fusionsenergi	8	795	831
Genomförandeorganet för innovation och nätverk - Inea	6	27	27
Genomförandeorganet för forskning	8	70	70
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	15	47	41
Totalt		3 822	4 377

miljoner euro
Typ av intäkter	Slutlig antagen budget	Mottaget belopp
Kommissionens bidrag	1 424	1 425
Intäkter från arvoden	746	726
Annan intäkt	1 652	2 226
Totalt	3 822	4 377

6.2. ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER ORGAN

miljoner euro
Organ	Åtagandebemyndiganden		Betalningsbemyndiganden
Organ	Totala tillgängliga anslag	Åtaganden som ingåtts	Totala tillgängliga anslag	Gjorda betalningar
Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter - Acer	14	13	17	14
Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec)	4	4	5	4
Gemenskapens växtsortsmyndighet - CPVO	19	17	18	16
Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor - Chafea	11	10	13	10
Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur - Eacea	50	49	56	48
Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha)	16	16	20	14
Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa - eu-LISA	211	154	107	94
Europeiska stödkontoret för asylfrågor - Easo	103	94	106	86
Europeiska byrån för luftfartssäkerhet - Easa	237	179	244	151
Europeiska bankmyndigheten - EBA	44	44	47	41
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån - Frontex	318	306	406	293
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar - ECDC	59	58	69	57
Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning - Cedefop	18	18	19	18
Europeiska kemikaliemyndigheten - Echa	121	117	133	114
Europeiska miljöbyrån - EEA	97	78	102	61
Europeiska Fiskerikontrollbyrån - EFCA	18	17	22	19
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet - Efsa	80	80	87	80
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor - Eurofound	21	21	25	21
Europeiska globala system för satellitnavigering (GNSS)	3 522	2 428	1 270	828
Europeiska jämställdhetsinstitutet - EIGE	8	8	9	8
Europeiska institutet för innovation och teknik - EIT	459	395	380	340
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten - Eiopa	25	25	28	24
Europeiska sjösäkerhetsbyrån - Emsa	126	114	122	91
Europeiska läkemedelsmyndigheten - EMA	344	312	392	302
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk - EMCDDA	16	16	17	17
Europeiska polisbyrån	143	132	156	129
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet - Ercea	49	49	51	48
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten - Esma	46	46	51	44
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen - ETF	20	20	21	20
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter - FRA	23	23	30	23
Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning - Cepol	14	13	15	11
Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet - Enisa	12	12	13	11
Europeiska unionens järnvägsbyrå	30	30	34	30
Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet - EUIPO	422	245	445	235
Europeiska unionens enhet för rättsligt samarbete - Eurojust	40	40	47	41
Genomförandeorganet för små och medelstora företag - Easme	44	44	49	45
Europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi	1 019	1 008	847	814
Genomförandeorganet för innovation och nätverk - Inea	27	27	28	26
Genomförandeorganet för forskning - REA	70	70	73	67
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	47	45	51	45
Totalt	7 946	6 376	5 625	4 342

miljoner euro
Typ av kostnader	Åtagandebemyndiganden		Betalningsbemyndiganden
Typ av kostnader	Totala tillgängliga anslag	Åtaganden som ingåtts	Totala tillgängliga anslag	Gjorda betalningar
Administrativa kostnader	368	352	445	334
Personal	1 220	1 188	1 236	1 181
Rörelsekostnader	6 358	4 836	3 944	2 826
Totalt	7 946	6 376	5 625	4 342

ORDLISTA

Aktuariella antaganden

De antaganden som används för att beräkna kostnaderna för framtida händelser som påverkar pensionsåtagandet.

Aktuariella vinster och förluster

För ett förmånsbestämt system, ändringar i aktuariella underskott eller överskott. De uppkommer till följd av skillnader mellan tidigare aktuariella antaganden och vad som faktiskt har inträffat och på grund av effekterna av ändrade aktuariella antaganden.

Administrativa anslag

Administrativa anslag täcker löpande kostnader för institutioner och enheter (personal, byggnader, kontorsutrustning).

Antagen budget

Budgetförslaget blir den antagna budgeten så snart den har godkänts av budgetmyndigheten.

Ändringsbudget

Beslut som fattats under räkenskapsåret för att ändra (öka, minska, överföra) delar av den antagna budgeten för det året.

Fordringar på medlemsstaterna

Dessa utgör kostnader som uppkommit under rapporteringsperioden som måste finansieras genom framtida budgetar, dvs. av EU-medlemsstaterna. Detta är en följd av samexistensen mellan periodiserad redovisning och redovisning enligt kontantmetoden.

Årlig verksamhetsrapport

Den årliga verksamhetsrapporten anger bland annat de resultat som uppnåtts i förhållande till bland annat uppsatta mål, risker och form av intern kontroll. Sedan räkenskapsåret 2001 för kommissionen och 2003 för samtliga EU-institutioner måste den ”delegerade utanordnaren” lämna in en årlig verksamhetsrapport till sin institution om utförandet av sina arbetsuppgifter, tillsammans med ekonomiska och administrativa uppgifter.

Anslag

Budgetfinansiering. I budgeten ingår både åtaganden och betalningar (kontantutbetalningar eller banköverföringar till stödmottagare). Anslagen för åtaganden och betalningar skiljer sig ofta åt (differentierade anslag), eftersom fleråriga program och projekt vanligtvis utnyttjats till fullo under det år de fastställs och betalas under de år som programmet genomförs och under projektets gång. Icke-differentierade anslag tillämpas för administrativa utgifter för jordbruksmarknadsstöd och direktstöd och åtagandebemyndiganden som är lika stora som betalningsbemyndigandena.

Inkomster avsatta för särskilda ändamål

Särskilda inkomster som erhållits för att finansiera specifika utgiftsposter. Den viktigaste källan till externa inkomster avsatta för särskilda ändamål är finansiella bidrag från tredjeländer till program som finansieras av unionen. Den huvudsakliga källan till interna inkomster avsatta för särskilda ändamål är inkomster från tredje parter i samband med varor, tjänster eller bygg- och anläggningsarbeten som utförts på deras begäran. Inkomster från återbetalningar av belopp som betalats ut på felaktiga grunder samt från försäljning av publikationer och filmer.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Alla finansiella tillgångar (med undantag av derivat) ska enligt International Public Sector Accounting Standards (IPSAS) värderas till verkligt värde och ändringar i verkligt värde redovisas i en reserv i nettotillgångarna fram till borttagande (eller nedskrivning).

Budgetpost

När det gäller budgetens struktur, tas intäkter och kostnader upp i budgeten enligt en bindande kontoplan som avspeglar karaktären hos och syftet med varje post som införts av budgetmyndigheten. De enskilda rubrikerna (avdelning, kapitel, artikel eller punkt) utgör en formell beskrivning av kontoplanen.

Annullering av anslag

Outnyttjade anslag får inte längre användas.

Överföring av anslag

Undantag från principen om ettårighet i den mån anslag som inte kunde användas under ett visst räkenskapsår, under stränga villkor och i undantagsfall, får överföras för användning under det påföljande räkenskapsåret.

Åtagande

Juridisk förpliktelse att på vissa villkor ge finansiering. EU åtar sig att ersätta sin andel av kostnaderna för ett av EU finansierat projekt. Dagens utgiftsåtaganden är morgondagens betalningar. Dagens betalningar är gårdagens utgiftsåtaganden.

Åtagandebemyndiganden

Åtagandebemyndiganden täcker den totala kostnaden för rättsliga förpliktelser (kontrakt, bidragsöverenskommelser eller bidragsbeslut) som kan undertecknas under det innevarande räkenskapsåret.

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period

Ökningen av skulder för ersättningar till anställda som uppkommit genom tjänster under innevarande räkenskapsår.

Tillbakadragande av åtaganden

En handling genom vilken ett tidigare åtagande (eller en del av det) har annullerats.

Förmånsbestämda system

Pensionssystem eller andra pensionsplaner där systemets regler fastställer förmånerna oberoende av avgifterna och förmånerna inte är direkt kopplade till investeringar i systemet. Systemet kan antingen vara fonderat eller ofonderat.

Derivat

Finansieringsinstrument vars värde är kopplat till ändringar i värdet av ett annat finansieringsinstrument, en indikator eller en råvara. I motsats till innehavaren av ett primärt finansieringsinstrument (exempelvis en statsobligation), som har en ovillkorlig rättighet att erhålla kontanter (eller några andra ekonomiska fördelar) i framtiden, har bara innehavaren av ett derivat kvalificerad rätt att erhålla en sådan förmån. Valutaforwardskontrakt är ett exempel på ett derivat.

Direkt förvaltning

Metod för budgetgenomförandet. Inom ramen för direkt förvaltning genomförs budgeten direkt av kommissionens avdelningar, genomförandeorgan eller förvaltningsfonder.

Diskonteringsränta

Den räntesats som används för att justera för pengars tidsvärde. Diskontering är en teknik som används för att jämföra kostnader och fördelar som uppkommer under olika tidsperioder.

Effektiv ränta

Den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under den förväntade livslängden för den finansiella tillgången eller den finansiella skulden till det redovisade värdet netto för tillgången eller skulden.

Finansiella tillgångar eller skulder till verkligt värde genom resultatavräkning

Alla finansiella tillgångar eller skulder som enligt International Public Sector Accounting Standards (IPSAS) värderas till verkligt värde och för vilka ändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatavräkningen för perioden (dvs. derivat).

Finansiell korrigering

Syftet med finansiella korrigeringar är att skydda EU-budgeten från felaktiga eller oriktiga utgifter. För utgifter med delad förvaltning åligger uppdraget att återkräva felaktiga utbetalningar i första hand medlemsstaten.

En ”bekräftad” finansiell korrigering har godkänts av den berörda medlemsstaten. En ”beslutad” finansiell korrigering har antagits genom ett beslut av kommissionen och är alltid en nettokorrigering, där medlemsstaten är skyldig att ersätta felaktiga medel till EU-budgeten, vilket leder till en definitiv minskning av den berörda medlemsstatens anslagstilldelning. De finansiella korrigeringar som bekräftats och beslutats redovisas i denna publikation som en kategori.

En ”genomförd” finansiell korrigering har korrigerat den konstaterade oriktigheten.

Indirekt förvaltning

Metod för budgetgenomförandet. Inom ramen för indirekt förvaltning anförtror kommissionen delar av budgetgenomförandet till organ som lyder under EU-rätt eller nationell rätt.

Avbrott och inställelser

Om kommissionen, på grundval av sitt eget arbete eller den information som revisionsmyndigheterna har rapporterat, kommer fram till att en medlemsstat inte har åtgärdat allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen och/eller korrigerat felaktiga utgifter som har redovisats och attesterats, får den avbryta eller ställa in betalningarna.

Oriktighet

En oriktighet är en handling som inte överensstämmer med EU-regler och som kan ha negativa effekter på EU:s ekonomiska intressen, men som kan vara följden av ett oavsiktligt fel som begåtts av de stödmottagare som ansöker om utbetalning eller de myndigheter som ansvarar för utbetalningarna. Om en oriktighet begås avsiktligt är det bedrägeri.

Anslag som förfallit

Outnyttjade anslag ska annulleras vid räkenskapsårets slut. Förfallit avser helt eller delvist upphävande av tillstånd till att ådra sig utgifter och/eller skulder i form av ett anslag. För gemensamma företag får, enligt vad som anges i deras finansiella regler, alla anslag som inte tagits i anspråk föras upp i de beräknade intäkterna och kostnaderna för tre på varandra följande räkenskapsår (den så kallade n+3-regeln). Därmed kan anslag för gemensamma företag som förfallit återaktiveras fram till räkenskapsår n+3.

Egna medel

Utgör den huvudsakliga finansieringen för EU-institutioner och EU-organ och definieras i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 om egna medel. Egna medel omfattar BNI-baserade medel, mervärdesskattebaserade medel och traditionella egna medel.

Betalningsbemyndiganden

Betalningsbemyndiganden täcker utgifter som förfaller under innevarande år och som härrör från rättsliga åtaganden som ingåtts under innevarande år och/eller tidigare år.

Förfinansiering

En betalning som avser att förse stödmottagarna med en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar som fastställs i ett särskilt kontrakt, beslut, avtal eller grundläggande rättsakt. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som avtalet anger.

Förebyggande åtgärder

Förebyggande åtgärder, som står till kommissionens förfogande för att skydda EU-budgeten när kommissionen är medveten om potentiella brister, inbegriper avbrott av betalningsfrister och inställande av betalningar från EU-budgeten till det operativa programmet.

Utestående åtaganden (RAL)

Motsvarar ett belopp för vilket ett budgetåtagande har ingåtts men där den efterföljande betalningen ännu inte har gjorts. De representerar betalningsförpliktelser för EU för de kommande åren och är ett direkt resultat av förekomsten av fleråriga program och skillnaden mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

Delad förvaltning

Metod för budgetgenomförandet. Vid delad förvaltning delegeras uppgiften att genomföra budgeten till medlemsstaterna. Cirka 80 % av EU:s utgifter omfattas av denna metod för genomförande.

Traditionella egna medel

Dessa utgör intäkter för EU och utgör en del av de så kallade egna medel som finansierar EU:s verksamhet. Traditionella egna medel fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 om egna medel och omfattar tullar och sockeravgifter.

Överföringar (mellan budgetposter)

Överföringar mellan budgetposter innebär omplacering av anslag från en budgetpost till en annan, under loppet av räkenskapsåret, och därmed utgör de ett undantag till principen om specificering. De är dock uttryckligen tillåtna genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) enligt de villkor som fastställs i budgetförordningen. I budgetförordningen fastställs olika former av överföringar, beroende på huruvida de är mellan eller inom budgetrubriker, kapitel, artiklar eller rubriker och kräver olika behörighetsnivåer.

FÖRTECKNING ÖVER FÖRKORTNINGAR

AAR (Annual Activity Report)	Årlig verksamhetsrapport
ABB (Activity Based Budgeting)	Verksamhetsbaserad budgetering
ABM (Activity Based Management)	Verksamhetsbaserad förvaltning
Acer	Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter
Amif	Asyl-, migrations- och integrationsfonden
AOD (Authorising Officers by Delegation)	Delegerad utanordnare
Artemis	Det gemensamma teknikinitiativet för inbyggda datorsystem
ATM (Air Traffic Management)	Flygledningstjänst
BBI (Bio-Based Industries Joint Undertaking)	Det gemensamma företaget för biobaserade industrier
Berec	Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation
BIC (Bio-based Industries Consortium)	Konsortiet för biobaserade industrier
BIS (Bank for International Settlements)	Banken för internationell betalningsutjämning
BOP (Balance of payments)	Betalningsbalans
Bufi fond	Fonden för böter
GJP	Gemensam jordbrukspolitik
CCS LGF (Cultural and Creative Sector Guarantee Facility)	Garantiinstrumentet för kultur och den kreativa sektorn
Cedefop	Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning
FSE	Fonden för ett sammanlänkat Europa
FSE DI	Skuldinstrumentet för fonden för ett sammanlänkat Europa
Cepol	Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning
CF (Cohesion Fund)	Sammanhållningsfonden
Chafea	Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor
CIP (Competitiveness and Innovation Framework Programme)	Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation
COM (European Commission)	Europeiska kommissionen
Cosmeprogrammet	Program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag
COSO	Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission
CPR (Common Provisions Regulation)	Förordningen om gemensamma bestämmelser
CPVO	Gemenskapens växtsortsmyndighet
D&WM (Decommissioning and Waste Management)	Avveckling och avfallshantering
Eacea	Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur
Ejflu	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
EGFJ	Europeiska garantifonden för jordbruket
EUGFJ	Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket
Easa	Europeiska byrån för luftfartssäkerhet
EaSI	Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation
Easme	Genomförandeorganet för små och medelstora företag
Easo	Europeiska stödkontoret för asylfrågor
EBA	Europeiska bankmyndigheten
EBRD	Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling
ECA (European Court of Auditors)	Europeiska unionens revisionsrätt
ECB	Europeiska centralbanken
ECDC	Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar
Echa	Europeiska kemikaliemyndigheten
Ekofinrådet	Rådet (ekonomiska och finansiella frågor)
EKSG	Europeiska kol- och stålgemenskapen
Det gemensamma företaget Ecsel	Det gemensamma företaget elektroniska komponenter och system för europeiskt ledarskap
EUF	Europeiska utvecklingsfonden
EDIF (Guarantee Facility under the Western Balkan)	Garantiinstrumentet inom instrumentet för västra Balkan
EES	Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
EEA	Europeiska miljöbyrån
EEAS (European External Action Service)	Europeiska utrikestjänsten
EFCA	Europeiska fiskerikontrollbyrån
EFF	Europeiska fiskerifonden
Efsa	Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
EFHU	Europeiska fonden för hållbar utveckling
EFSE (European Fund for Southeast Europe)	Europeiska fonden för sydöstra Europa
EFSF	Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten
Efsi	Europeiska fonden för strategiska investeringar
EFSM	Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen
Efta	Europeiska frihandelssammanslutningen
Egnos	Europeiskt system för navigering genom geostationär överlappning
EIB	Europeiska investeringsbanken
EIF	Europeiska investeringsfonden
EIGE	Europeiska jämställdhetsinstitutet
Eiopa	Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten
EIT	Europeiska institutet för innovation och teknik
ElectriFI (Electrification Financing Initiative)	Initiativet för finansiering av elektrifiering
EMA	Europeiska läkemedelsmyndigheten
ECNN	Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk
EHFF	Europeiska havs- och fiskerifonden
Emsa	Europeiska sjösäkerhetsbyrån
EMU	Ekonomiska och monetära unionen
ENEF (Enterprise Expansion Fund)	Fonden för företagsexpansion
ENIAC (European Nanoelectronics Initiative Advisory Council)	Det gemensamma företaget för europeiska nanoeletronikinitiativet
ENIF (Enterprise Innovation Fund)	Fonden för företagsinnovation
Enisa	Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet
EGPI	Europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument
EP	Europaparlamentet
Ercea	Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet
Eruf	Europeiska regionala utvecklingsfonden
ESA	Europeiska rymdorganisationen
ESF	Europeiska socialfonden
ESI-fonder	Europeiska struktur- och investeringsfonder
ESM	Europeiska stabilitetsmekanismen
Esma	Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten
ETF (European Technology Start up Facility 1998)	Europeisk finansieringsordning för uppstartning av teknikföretag 1998
ETF	Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen
EU	Europeiska unionen
EUIPO	Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet
eu-LISA	Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa
Eumetsat	Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter
EU-Osha	Europeiska arbetsmiljöbyrån
Euratom	Europeiska atomenergigemenskapen
Eurofound	Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor
Eurojust	Europeiska enheten för rättsligt samarbete
Europol	Europeiska polisbyrån
F4E	Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi
FCH (Fuel Cells Hydrogen Joint Undertaking)	Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas
FFU	Fonden för fiskets utveckling
FIFO-METODEN	Först in, först ut
FP7	Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration
FR (Financial Regulation)	Budgetförordning
FRA	Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
Frontex	Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån
FSDA (Financial Statement Discussion and Analysis)	Diskussion och analys av årsredovisningen
BNP	Bruttonationalprodukt
Copernicus	Det europeiska jordobservationsprogrammet
BNI	Bruttonationalinkomst
GNSS	Globalt system för satellitnavigering
H2020	Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation
ICSLT (International Civil Servants Life Table)	Livslängdstabell för internationella tjänstemän
IFRP (Integrated Financial Reporting Package)	Integrerat finansiellt redovisningspaket
IIW (Infrastructure and Innovation Window)	Infrastruktur- och innovationsdelen
IMF	Internationella valutafonden
IMI (Innovative Medicines Initiative Joint Undertaking)	Det gemensamma teknikinitiativet för innovativa läkemedel
Inea	Genomförandeorganet för innovation och nätverk
IPA II	Instrument för stöd inför anslutningen
IPSAS	Internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn
ISF (Internal Security Fund)	Fonden för inre säkerhet
It	Informationsteknik
Iter	Internationell termonukleär experimentreaktor
JAP (Joint Action Plan)	Gemensam handlingsplan
GFC	Gemensamma forskningscentrumet
JU (Joint Undertaking)	Gemensamt företag
LGTT (Loan Guarantee Instrument for TEN-T projects)	Instrument för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet
MAP (Multi Annual Program)	Flerårigt ramprogram – Medium Enterprise Financial Inclusion Programme
MEP (Member of the European Parliament)	Ledamot av Europaparlamentet
MFA (Macro Financial Assistance)	Makroekonomiskt stöd
FBR	Flerårig budgetram
SMF	Mikroföretag samt små och medelstora företag
UVAS	Unga som varken arbetar eller studerar
ORD (Own Resources Decision)	Rådets beslut om egna medel
PBI (Project Bond Initiative)	Europa 2020-initiativet om projektobligationer
PF4EE	Instrument för privat finansiering för energieffektivisering
PGF (Participants Guarantee Fund)	Garantifond för deltagare
PFM (European Progress Microfinance Facility)	Europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet
PPP (Public-Private Partnership)	Offentlig-privat partnerskap
PSEO (Pension Scheme of European Officials)	Pensionssystemet för EU-tjänstemän
FoI	Forskning och innovation
RAL (Reste à Liquider)	Utestående åtaganden
Genomförandeorganet för forskning	Genomförandeorganet för forskning
RSFF (Risk Sharing Finance Facility)	Finansieringsinstrument för riskdelning
FoTUD	Forskning, teknisk utveckling och demonstration
S&P	Standard & Poor’s Financial Services LLC
SANAD	MENA-fond för mikroföretag samt små och medelstora företag
Sapard	Särskilt föranslutningsprogram för jordbruk och landsbygdens utveckling
Södra och östra Medelhavsregionen	Programmet för finansiell delaktighet för mikroföretag och små och medelstora företag i södra och östra Medelhavsregionen
Sesar	Det gemensamma företaget Sesar
Siugi	Instrumentet för obegränsade garantier inom småföretagsinitiativet
SMF	Små och medelstora företag
SMF-delen	SMF-delen (delen för små och medelstora företag)
EUF-fördraget	Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
TEM	Traditionella egna medel
TRDI	Tillfälligt instrument för landsbygdsutveckling
VAT	Mervärdesskatt
YEI (Youth Employment Initiative)	Sysselsättningsinitiativ för unga

(1) Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Enligt proportionalitetsprincipen ska unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen. Se artikel 5 i EUF-fördraget.

(2) Se Meddelande från kommissionen, Europa 2020, En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020, den 3 mars 2010.

(3) Kommissionens meddelande ”Nästa steg för en hållbar europeisk framtid – EU-åtgärder för hållbarhet”, SWD(2016) 390 final av den 22 november 2016.

(4) Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 373, 20.12.2013, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella bestämmelser för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(6) Artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(7) För närmare information se meddelandet till kommissionen från dess ordförande Jean-Claude Juncker och förste vice ordförande Frans Timmermans: Governance in the European Commission, C(2017) 6915 final av den 11 oktober 2017, URL: https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/c_2017_6915_final_en.pdf

(8) Exempelvis bygger standarderna för intern kontroll på de interna kontrollprinciper som utarbetades av Coso (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) 2013.

(9) https://ec.europa.eu/info/publications/governance-in-the-commission_en. För mer information, se meddelandet till kommissionen ”Streamlining and strengthening corporate governance within the European Commission” (C (2018) 7704), https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/file_import/streamlining-strengthening-corporate-governa-nce-european-commission_en.pdf.

(10) Särskild rapport nr 27/2016 ”Europeiska kommissionens förvaltning – bästa praxis?”

(11) Som en följd av detta används begreppet ”Europeiska kommissionen” både för att beteckna institutionen – och kollegiet – som bildas av kommissionens ledamöter och dess administration som förvaltas av generaldirektörerna i dess generaldirektorat (och chefer i andra administrativa strukturer såsom tjänster, enheter och genomförandeorgan).

(12) Europeiska rådets beslut (EU) 2019/476 antaget i samförstånd med Förenade kungariket av den 22 mars 2019 om förlängning av tidsfristen enligt artikel 50.3 i EU-fördraget (EUT L 80I , 22.3.2019, s. 1).

(13) Europeiska rådets beslut (EU) 2019/584 antaget i samförstånd med Förenade kungariket av den 11 april 2019 om förlängning av tidsfristen enligt artikel 50.3 i EU-fördraget (EUT L 101, 11.4.2019, s. 1).

(14) Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(*1) Europaparlamentet antog den 12 december 2018 en budget för utbetalning av unionens kortfristiga skulder från unionens egna medel, som ska uppbäras eller betalas in av medlemsstaterna under 2019. I enlighet med artikel 83 i tjänsteföreskrifterna (rådets förordning (EG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 i dess ändrade lydelse) ska medlemsstaterna gemensamt garantera att pensionsrättigheterna uppfylls.

(15) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(16) EU:s pensionssystem är en teoretisk (virtuell) fond med fastställda ersättningar, där anställdas avgifter bidrar till att finansiera deras framtida pensioner. Även om det inte finns någon egentlig investeringsfond anses det belopp som skulle ha samlats in av en sådan fond ha investerats i medlemsstaternas långsiktiga obligationer och återspeglas i det pensionsåtagande som är registrerat i Europeiska unionens årsredovisning. Medlemsstaterna garanterar att ersättningarna betalas ut gemensamt i enlighet med artikel 83 i tjänsteföreskrifterna och artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (se COM(2018) 829 för en närmare beskrivning av systemet).

(17) EUT L 345, 27.12.2017, s. 34.

(18) EUT L 249, 27.9.2017, s. 1.

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

(20) EUT L 168, 7.6.2014, s. 39.

(21) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.

(*2) ”Ej tilldelad till en rubrik” i den fleråriga budgetramen omfattar konsoliderade enheters budgetgenomförande och eliminering vid konsolidering, åtgärder utanför budgeten och program som bara försetts med oväsentliga belopp.

(22) Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/412 av den 14 mars 2018 om ändring av beslut nr 466/2014/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför EU (EUT L 76, 19.3.2018, s. 30).

(23) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(24) EUT L 122, 24.4.2014, s. 44.

(25) EUT L 349, 21.12.2013, s. 100.

(26) EUT L 347, 20.12.2013, s. 1.

(27) EUT L 70, 12.3.2019, s. 1.

(28) EUT L 291, 16.11.2018, s. 3.

(29) EUT L 132, 21.5.2016, s. 85.

(*3) Exklusive rygg-mot-rygg-lån för finansiellt stöd.

(*4) Finansiella tillgångar som kan säljas (med undantag av egetkapitalinstrument och penningmarknadsfond).

(*5) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning.

(30) Rådets förordning (EG) nr 431/2009 av den 18 maj 2009 om ändring av förordning (EG) nr 332/2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (EUT L 128, 27.5.2009, s. 1).

(31) Rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EUT L 118, 12.5.2010, s. 1).

(*6) Med tillämpning av korrigeringskoefficient (korr.koeff.).

(*7) Betalas för de första tre åren som följer på tjänstens upphörande.

(32) Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(*8) De tillgångar som redovisas i denna tabell inbegriper flera poster i årsredovisningen (tillgångar som kan säljas på 4 387 miljoner euro (varav 1 294 miljoner euro är egetkapitalinstrument), likvida medel på 1 615 miljoner euro, lån på 64 miljoner euro och andra poster till ett belopp på 49 miljoner euro).

(*9) Skulderna i denna tabell innefattar flera poster i årsredovisningen (avsättningar på 1 337 miljoner euro, skulder på 69 miljoner euro och andra poster till ett belopp på 22 miljoner euro).

(*10) För vissa garantier täcks EU:s risk full ut genom avsättningar.

(*11) Utan refinansieringstransaktioner.

(*12) Exklusive förebyggande stöd.

(33) För närmare information: European Commission ”European Economic Forecast Winter 2019”, URL: https://ec.europa.eu/info/publications/european-economic-forecast-winter-2019_en

(34) Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(35) EUT L 168, 7.6.2014, s. 29.