|
17.7.2019 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 241/11 |
Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 17.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89
(2019/C 241/10)
Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 (1)
HUVUDKRAVEN I KRAVSPECIFIKATIONEN
”NORSK VODKA”/”NORWEGIAN VODKA”
Ärendenummer: PGI-NO-02240 – 25.11.2016
1. Geografisk beteckning som ska registreras
”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka”
2. Kategori av spritdryck
Vodka (kategori 15 i bilaga II till förordning (EG) nr 110/2008)
3. Beskrivning av spritdrycken
Produktens viktigaste fysikaliska egenskaper
Spritdrycken har en neutral karaktär enligt definitionen i bestämmelserna i förordning (EG) nr 110/2008 som införlivats i EES-avtalet och införts i § 2 i den norska förordningen nr 1148 av den 11 oktober 2006 om spritdrycker och aromatiserade drycker.
Spritdrycken är klar, transparent och färglös.
Produktens viktigaste kemiska egenskaper
Torrsubstanshalten uppgår till högst 1 g per liter i den färdiga produkten för att produkten ska behålla sin renhet och säregna karaktär. Etylalkoholhalten är minst 37,5 volymprocent.
Etylalkoholen framställs av potatis eller säd som mäskas, jäses och destilleras i Norge. Destillatet innehåller högst 3 g metanol per hektoliter ren etylalkohol (100 %) för att en så ren vodka som möjligt ska erhållas. Detta är 7 g mindre per hektoliter ren etanol (100 %) än vad som krävs i bilaga I till förordning (EG) nr 110/2008, där en gräns på 10 g per hektoliter ren etanol (100 %) anges.
Produktens viktigaste organoleptiska egenskaper
”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka” är en ren och organoleptiskt neutral vodka. Detta är viktigt eftersom det rena destillatets karaktär är den mest avgörande faktorn för produktkvaliteten. Vodkan har en neutral smak med diskreta smakinslag från råvaran, vilket gör den idealisk för olika drinkar, men den kan också avnjutas ren tack vare sin rena smak.
Särskilda kännetecken i förhållande till andra spritdrycker i samma kategori
”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka” har en neutral doft och en ren smak. Renheten hos de organoleptiska egenskaperna är ett resultat av tillverkningsprocessen och de norska producenternas filosofi när det gäller smak och doft.
4. Det berörda geografiska området
Produktionen av ”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka” sker inom Konungariket Norges gränser. Etylalkoholen destilleras i Norge och vodkan produceras i Norge. Utspädning med vatten vid bearbetning efter destillering och vid buteljering får dock ske utanför Konungariket Norge.
5. Framställningsmetod för spritdrycken
Produktionen av ”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka” består av tre etapper, nämligen bryggning, destillering och bearbetning efter destillering. Av historiska skäl får råvarorna importeras från utlandet. De tre processetapper som beskrivs nedan måste dock äga rum inom det avgränsade området, förutom utspädning med vatten vid bearbetning efter destillering och vid buteljering, som får äga rum utanför det avgränsade området.
Bryggning
De råvaror som används för produktionen av ”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka” är potatis eller säd. Om säd används blandas råvarorna med varmt vatten för att frigöra stärkelsen från råvaran. Potatisen kokas för att göra stärkelsen tillgänglig för enzymerna. Naturliga enzymer i form av malt av korn eller exogena, stärkelsenedbrytande enzymer tillsätts, vilket gör att en söt vätska bildas (mäsk). Stärkelsen i mäsken bryts ned till sockerarter av enzymerna och mäsken kyls ned. Odlad jäst tillsätts i mäsken för att starta jäsningen, under vilken sockerarterna i vätskan omvandlas till etanol, andra alkoholer och kongener. Användningen av odlad jäst i motsats till spontanjäsning ger en alkoholhaltig vätska med en ren smak och utan en alltför hög halt av kongener, vilket ger den färdiga produkten en renare smak.
Destillering
Den jästa vätskan destilleras sedan i serier eller kontinuerligt med hjälp av en kolonnapparat. I kolonnapparaten leds mäsken genom ett antal bottnar. Ånga tillförs i kolonnens nedre del och värmer upp mäsken till koktemperatur vilket leder till att ånga bildas som rör sig genom de perforerade bottnarna och avlägsnar alkoholer och kongener från vätskefasen. Den alkoholrika ångan kondenseras i den övre delen av kolonnen. Den slutliga spritprodukten har en minsta alkoholhalt på 96 volymprocent etanol, och innehåller högst 3 g metanol per hektoliter ren etanol (100 %). Genom kolonndestillering avlägsnas kongener, vilket ger den färdiga produkten dess rena, mjuka organoleptiska egenskaper utan en brännande eftersmak.
Bearbetning efter destillering
Det rena vodkadestillatet späds ut med vatten till en alkoholhalt på mellan 37,5 och 60 volymprocent. Socker får tillsättas i vodkan upp till en högsta torrhalt på 1 g per liter för att göra den mildare. Innan den buteljeras kan vodkan genomgå en produktionsprocess, exempelvis filtrering med aktivt kol, vars enda påverkan är att bidra till att vodkans neutrala karaktär bibehålls.
6. Samband med den geografiska miljön eller det geografiska ursprunget
”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka” har både ett anseende och en särskild kvalitet som har samband med det avgränsade geografiska området.
Anseende
Enligt dokumenterade bevis om norsk spritproduktion sträcker sig destilleringstraditionen i Norge tillbaka till Bergen 1531. Bergen var ett kommersiellt centrum för norskt fiske och grunden för handelstraditioner och gastronomisk utveckling i Norge. Även om Norge vid den tiden var en del av Konungariket Danmark hade Norges landsbygd sina egna regionala sprittillverkningstraditioner. När den norska skörden var dålig och grödorna små på grund av dåliga klimatförhållanden importerade man potatis och säd från grannländer. Detta är ursprunget till de råvaror som i dag används för tillverkningen av ”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka”.
Under 1800-talets mitt fanns det upp till 9 000 destillerier i Norge, huvudsakligen mindre, gårdsbaserade destillerier. Norsk sprit betraktades som en viktig hushållsartikel och ett läkemedel som förebyggde sjukdomar i det kalla klimatet. Detta ledde till en hög alkoholkonsumtion i Norge och den norska regeringen ville minska de skadliga effekterna av spriten. Resultatet blev en förordning om minsta tillåtna produktionsstorlek för alla spritproducenter i Norge. Detta ledde till att jordbrukare samarbetade och byggde upp större produktionskooperativ, vilket i sin tur innebar att de investerade i destilleringsutrustning av bättre kvalitet med större kapacitet än tidigare. Följden av detta blev att kvaliteten på spriten blev bättre, och därmed etablerades norsk sprit som organoleptiskt ren.
År 1916 innebar spritförbudet att produktion och konsumtion av alkohol förbjöds i Norge. När förbudet upphävdes 1927 kontrollerade den norska regeringen de norska spritproducenterna genom ett statsägt produktionsmonopol som tog över rättigheterna till alla tidigare spritrecept, all utrustning och alla varumärkesrättigheter. Det så kallade ”vinmonopolet” etablerades som det norska statsägda produktions- och försäljningsmonopolet. Genom vinmonopolet skapades en standard för rening av sprit som ska användas i ”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka”, och en särskild rektifikationsanläggning byggdes för rektifikation/rening av sprit producerad i Norge. De 78 åren av statsägd monopolproduktion fram till 2005 har i hög grad påverkat den norska sprittraditionen, och har lett till att ”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka” etablerats som den högkvalitativa sprit med låg halt av metanol och kongener som den är i dag.
Ett bevis på betydelsen av vodkans ursprung är att utländska intressenter nyligen har försökt marknadsföra en vodka som inte är tillverkad i Norge som ”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka”. Den geografiska beteckningen ”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka” har vid två tillfällen tillverkats och marknadsförts utanför det avgränsade området för den geografiska beteckningen. Av detta framgår tydligt att den geografiska beteckningen ”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka” är mycket högt ansedd och uppskattad och att producenter utanför Norge vill utnyttja och tjäna pengar på den kvalitet och det goda rykte som kännetecknar ”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka”.
Ett flertal priser har tilldelats norsk vodka vid internationella tävlingar som International Wine & Spirits Competition, San Francisco World Spirits Competition och International Spirits Challenge.
Särskild kvalitet
Jäsningen av råvarorna med hjälp av odlad jäst är av avgörande betydelse för att producera den rena spriten med låg metanolhalt.
De destilleringsapparater som används vid antingen serieproduktion eller kontinuerlig produktion har bottenkolonner som renar spriten. Bottnarnas antal och fysiska form varierar från en producent till en annan, men de har alla den gemensamma egenskapen att de kan producera en ren sprit med en låg metanolhalt.
Destillatörens kompetens är avgörande för driften av kolonnerna. Destillatören använder sin expertis för att när som helst under destilleringen reglera hastigheten på destilleringen, vilken i sin tur påverkar renheten hos den färdiga produkten.
Blandarens kompetens när det gäller de unika beredningarna av norsk vodka, utöver kravet på högst 3 g metanol per hektoliter ren etylalkohol (100 %) och en torrhalt på högst 1 g per liter, är avgörande för produktkvaliteten.
7. Europeiska unionens eller nationella/regionala bestämmelser
De grundläggande kraven fastställs i förordning (EG) nr 110/2008 som införlivats i EES-avtalet och införts i § 2 i den norska förordningen nr 1148 av den 11 oktober 2006 om spritdrycker och aromatiserade drycker.
Den geografiska beteckningen ”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka” har varit skyddad i EES (EU och EES- och Eftastaterna) sedan 1994, i form av en anpassning som föreskrivs i kapitel XXVII i bilaga II till EES-avtalet, av bestämmelserna i både förordning (EEG) nr 1576/89 och förordning (EG) nr 110/2008.
Den geografiska beteckningen möjliggör följande två olika, men likvärdiga, stavningar på norska och engelska: ”Norsk Vodka”/”Norwegian Vodka”.
8. Sökande
|
Norge |
|
Landbruks- og matdepartementet |
|
P.O. BOX 8007 Dep. |
|
N-0030 Oslo |
|
NORGE |
9. Tillägg till den geografiska beteckningen
—
10. Särskilda märkningsregler
—