EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 23.10.2019
COM(2019) 545 final
2019/0238(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det 39:e mötet i det styrande organet för konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar
MOTIVERING
1.Fråga som behandlas i förslaget
Detta förslag avser ett beslut om att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i det styrande organet för konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (nedan kallad luftkonventionen) i samband med beslutet om föreslagna ändringar av artikel 3a i och bilaga VII till luftkonventionens protokoll om minskning av försurning, övergödning och marknära ozon (i dess ändrade lydelse från 2012).
2.Bakgrund till förslaget
2.1.Luftkonventionen och dess protokoll om minskning av försurning, övergödning och marknära ozon (i dess ändrade lydelse från 2012)
FN:s ekonomiska kommission för Europas (Unece) konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (nedan kallad luftkonventionen), som antogs 1979, är det mest långtgående regionala miljöavtalet för ren luft.
Inom ramen för luftkonventionen antogs protokollet om minskning av försurning, övergödning och marknära ozon (nedan kallat Göteborgsprotokollet) i november 1999. Göteborgsprotokollet ligger till grund för direktiv (EG) 2016/2284 1 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, som upphävde direktiv 2001/81/EG 2 om nationella utsläppstak. Göteborgsprotokollet ändrades 2012. Den ändrade versionen trädde i kraft den 7 oktober 2019.
Europeiska unionen är part i luftkonventionen 3 och Göteborgsprotokollet i dess ändrade lydelse från 2012 4 . Alla medlemsstater är parter i luftkonventionen. 21 medlemsstater är parter i Göteborgsprotokollet 5 och 15 medlemsstater har hittills godkänt 2012 års ändring av Göteborgsprotokollet 6 .
2.2.Det styrande organet
Luftkonventionens styrande organ består av företrädare för parterna i konventionen. Enligt artikel 10 i luftkonventionen ska det styrande organet se över genomförandet och utvecklingen av luftkonventionen och dess protokoll.
Det styrande organet strävar efter att fatta sina beslut i samförstånd 7 .
Ändringar av Göteborgsprotokollet ska antas i samförstånd av de parter som närvarar vid det styrande organets möte 8 .
2.3.Det planerade beslutet i det styrande organet
Den 9–13 december 2019 kommer det styrande organet vid sitt 39:e möte att diskutera och eventuellt anta de av Förenta staterna föreslagna ändringarna av artikel 3a i och bilaga VII till det ändrade Göteborgsprotokollet (nedan kallade den planerade akten).
Syftet med den planerade akten är att förlänga möjligheten för länder i Östeuropa, Kaukasus och Centralasien (EECCA) att tillämpa flexibla tidsramar för uppfyllandet av vissa skyldigheter, i syfte att underlätta dessa länders ratificering av Göteborgsprotokollet.
Den planerade akten kommer att bli bindande för parterna:
- i enlighet med artikel 13a i Göteborgsprotokollet, där det föreskrivs att ändringar av protokollet ska träda i kraft för parterna, som har godkänt dem, den nittionde dagen från den dag då två tredjedelar av dem som var parter vid tidpunkten för antagandet deponerat sina
godtagandeinstrument
9
.
- För de parter som godkänt det föreskrivs ett annat förfarande för ändringar av bilagorna IV–XI till Göteborgsprotokollet: Sådana ändringar ska börja gälla ett år från den dag då beslutet meddelades samtliga parter, utom för de parter som anmäler till depositarien att de inte kan godkänna ändringen. Ifall 16 eller fler av parterna inkommer med en sådan anmälan ska ändringen inte träda i kraft 10 .
I praktiken kommer de föreslagna ändringarna inte att påverka medlemsstaternas skyldigheter eftersom de berörda skyldigheterna redan ingår i EU:s regelverk och tillämpas av medlemsstaterna. De föreslagna ändringarna skulle dock göra det möjligt för parter utanför EU, i synnerhet i EECCA-regionen, att under en förlängd period fortsätta att utnyttja den flexibilitet som redan förhandlats fram och godkänts som ett led i 2012 års ändring av Göteborgsprotokollet.
3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar
De flexibla tidsramarna enligt det ändrade Göteborgsprotokollets artikel 3a och bilaga VII godkändes och antogs 2012 i syfte att tillhandahålla en förenklad tillträdesmekanism för att uppmuntra att fler parter ratificerar protokollet. I augusti 2019 hade fortfarande inte ett enda EECCA-land lyckats utnyttja denna flexibilitet. Vid ett möte i arbetsgruppen för strategier och översyn den 20–24 maj 2019 uttryckte därför luftkonventionens parter, efter diskussioner om befintliga ratificeringshinder för EECCA-länder, sitt intresse för att åtgärda och utvidga dessa flexibla tidsramar.
Utan en sådan utvidgad flexibilitet tycktes det osannolikt att EECCA-länder skulle ratificera protokollet inom en nära framtid. Det ligger i EU:s intresse att grannländerna ratificerar Göteborgsprotokollet så att de bidrar till att minska de gränsöverskridande luftföroreningarna från EECCA-länder till EU-medlemsstater.
Bestämmelserna i direktiv (EU) 2016/2284 är i linje med Göteborgsprotokollets skyldigheter.
4.Rättslig grund
4.1.Förfarandemässig rättslig grund
4.1.1.Principer
I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.”
Begreppet ”akter med rättslig verkan” omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 11 .
4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet
Det styrande organet är ett organ som inrättats genom ett avtal, nämligen luftkonventionen.
Den akt som ska antas av det styrande organet utgör en akt med rättslig verkan. Den planerade akten kommer att bli bindande enligt internationell rätt i enlighet med artikel 13a i Göteborgsprotokollet.
De planerade akterna omfattar inte någon komplettering eller ändring av den institutionella ramen för luftkonventionen eller Göteborgsprotokollet.
Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.
4.2.Materiell rättslig grund
4.2.1.Principer
Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.
4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet
Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör miljön.
Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 191 i EUF-fördraget.
4.3.Slutsats
Den rättsliga grunden för det föreslagna beslutet bör vara artikel 191 i EUF-fördraget jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.
5.Offentliggörande av den planerade akten
Eftersom det styrande organets akt kommer att ändra Göteborgsprotokollet i enlighet med luftkonventionen, är det lämpligt att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning efter antagandet.
2019/0238 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det 39:e mötet i det styrande organet för konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar
THE COUNCIL OF THE EUROPEAN UNION,
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 191 jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Protokollet angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon, i dess ändrade lydelse som antogs 2012 (nedan kallat protokollet), inom ramen för konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, ingicks av unionen genom rådets beslut (EU) 2017/1757 ( 12 ) och trädde i kraft den 7 oktober 2019.
(2)Enligt artikel 13a i protokollet får det styrande organet anta ändringar av protokollet och dess bilagor.
(3)Det styrande organet kommer vid sin 39:e session den 9–13 december att anta ändringar av protokollet (artikel 3a) och dess bilagor (bilaga VII) för att underlätta ratificering av protokollet av andra parter än EU.
(4) Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i det styrande organet, eftersom syftet med och innehållet i det protokoll som ska ändras omfattas av EU:s regelverk, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284( 13 ).
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande ståndpunkt ska intas på unionens vägnar vid det 39:e mötet i det styrande organet för konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar:
Förenta staternas förslag om att ändra protokollets artikel 3a och bilaga VII för att förlänga de flexibla tidsramarna från 2019 till 2024 och från 2022 till 2028 ska stödjas.
Artikel 2
Unionens företrädare kan, i samråd med medlemsstaterna, komma överens om att justera den ståndpunkt som avses i artikel 1, vid samordningsmöten på plats och utan något nytt beslut av rådet, mot bakgrund av utvecklingen vid det 39:e mötet i det styrande organet för konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till kommissionen.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande