EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 25.10.2019
COM(2019) 494 final
2019/0241(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det trettionionde mötet i ständiga kommittén för konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö vad gäller ändringar av bilagorna II och III till konventionen
MOTIVERING
1.Fråga som behandlas i förslaget
Detta förslag avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid det trettionionde årliga mötet i ständiga kommittén för konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö, i Strasbourg, Frankrike, den 3–6 december 2019, i samband med ständiga kommitténs planerade antagande av ett beslut om två ändringar av bilagorna II och III till konventionen.
2.Bakgrund till förslaget
2.1.Konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö
Konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö (nedan kallad konventionen) syftar till att bevara europeiska vilda djur och växter och deras naturliga miljö, särskilt de vars bevarande kräver samarbete mellan flera länder. Det är ett mellanstatligt avtal som ingåtts inom ramen för Europarådet. Konventionen trädde i kraft den 1 juni 1982.
Europeiska unionen är avtalsslutande part i konventionen sedan den 1 september 1982 1 . För närvarande finns det 51 avtalsslutande parter i avtalet, inbegripet alla EU-medlemsstater.
2.2.Ständiga kommittén
Ständiga kommittén är konventionens beslutsfattande organ med befogenhet att utvärdera arters bevarandestatus och, därefter, att ändra i förteckningarna över arter i bilagorna till konventionen. Dess funktioner anges i artiklarna 13–15 i konventionen. Kommittén möts minst vartannat år och varje gång en majoritet av de avtalsslutande parterna begär det. Numera har ständiga kommittén vanligen ett möte varje år.
Enligt artikel 17 i konventionen ska en ändring av bilagorna antas med två tredjedelars majoritet av de avtalsslutande parterna.
2.3.Akt som planeras av ständiga kommittén
Den 3–6 december 2019 ska det vid det trettionionde årliga mötet i ständiga kommittén för konventionen i Strasbourg, Frankrike, antas ett beslut om ändringar av bilagorna II och III till konventionen (nedan kallat den planerade akten).
Syftet med den planerade akten är att ändra bilagorna II och III till konventionen, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 17 i konventionen.
Enligt artikel 17 i konventionen ska den planerade akten träda i kraft för alla parter tre månader efter det att den antagits av ständiga kommittén om inte en tredjedel av de avtalsslutande parterna har framfört invändningar. Ändringar träder i kraft för de avtalsslutande parter som inte har framfört några invändningar.
3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar
Norge har lämnat in ett förslag om att flytta vitkindad gås (Branta leucopsis) från bilaga II (strängt skyddade djurarter) till bilaga III (skyddade djurarter, för vilka reglering är möjlig). Förslaget motiveras med att den vitkindade gåsens totala populationsstorlek mer än tiofaldigats under perioden mellan 1980-talet och 2010 (från 112 000 till 1 319 000), bland annat som en följd av att det intensifierade jordbruket har gjort stora mängder föda tillgängliga 2 . Arten är därför inte längre i behov av strängt skydd inom sitt utbredningsområde.
Ständiga kommitténs planerade beslut rör ett område som omfattas av EU:s exklusiva externa befogenhet enligt artikel 3.2 i EUF-fördraget, eftersom det faller inom ett område som redan i stor utsträckning täcks av gemensamma interna regler (dvs. fågeldirektivet). Det är därför nödvändigt för rådet att fatta ett beslut för att fastställa de ståndpunkter som ska antas på unionens vägnar vid ständiga kommitténs trettionionde möte i fråga om den planerade akten.
Förslaget är inte i linje med den nuvarande rättsliga skyddsstatusen för vitkindad gås enligt fågeldirektivet, eftersom arten inte förtecknas i bilaga II till det direktivet (arter som får jagas). Arten är upptagen i bilaga I till fågeldirektivet (vilket innebär att särskilda skyddsområden måste fastställas för arten).
Ett utkast till särskild förvaltningsplan för vitkindad gås antogs vid det sjunde partsmötet för avtalet om bevarande av afro-eurasiska flyttande vattenfåglar (AEWA) i december 2018, i syfte att hantera den mycket snabba populationsökningen och, i synnerhet, de åtföljande problem som arten orsakar (jordbruksskador och risker för flygsäkerheten). Denna plan ger en ram för stöd till beslutsprocessen i utbredningsstater avseende tillämpning av undantag, inbegripet en regelbunden bedömning av undantagens kumulativa effekt, övervakning av populationens status samt utveckling med avseende på jordbruksskador och risker för flygsäkerheten. Planen bör underlätta informationsutbytet och, potentiellt, samordningen av undantagsåtgärder mellan utbredningsstater i syfte att öka åtgärdernas effektivitet och undvika oavsiktliga effekter på flyttvägar.
För att konventionsparter utanför EU ska kunna tillämpa åtgärder för populationsförvaltning, inbegripet jakt på arten vid behov, bör unionen stödja det norska ändringsförslaget, som syftar till att hantera artens mycket snabba populationsökning och, i synnerhet, de åtföljande problem som arten orsakar (jordbruksskador och risker för flygsäkerheten). Eftersom ingen ändring av bilagorna till fågeldirektivet för närvarande planeras eller är möjlig inom den korta tidsfrist som krävs enligt konventionen (90 dagar) måste unionen meddela att den tills vidare kommer att tillämpa strängare skyddsåtgärder, i enlighet med artikel 12 i konventionen.
4.Rättslig grund
4.1.Förfarandemässig rättslig grund
4.1.1.Principer
I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.”.
Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 3 .
4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet
Ständiga kommittén är ett organ som inrättats genom konventionen.
Den akt som ska antas av ständiga kommittén utgör en akt med rättslig verkan. Den planerade akten kommer att bli bindande enligt internationell rätt i enlighet med artikel 6 i konventionen.
Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar konventionens institutionella ram.
Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.
4.2.Materiell rättslig grund
4.2.1.Principer
Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.
4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet
Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör miljön.
Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 192.1.
4.3.Slutsats
Den rättsliga grunden för det föreslagna beslutet bör vara artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.
5.Offentliggörande av den planerade akten
Eftersom ständiga kommitténs akt kommer att ändra bilagorna II och III till konventionen är det lämpligt att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning efter antagandet.
2019/0241 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det trettionionde mötet i ständiga kommittén för konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö vad gäller ändringar av bilagorna II och III till konventionen
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö (nedan kallad konventionen) ingicks av unionen genom rådets beslut 82/72/EEG 4 och trädde i kraft den 1 september 1982.
(2)Enligt artikel 17 i konventionen kan ständiga kommittén anta ändringar av bilagorna till konventionen.
(3)Ständiga kommittén ska, vid sitt trettionionde möte den 3–6 december 2019, anta ett beslut om de föreslagna ändringarna av bilaga II och bilaga III till konventionen.
(4)Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ständiga kommittén, eftersom beslutet kommer att vara bindande för unionen.
(5)Norge har lämnat in ett förslag om att flytta Branta leucopsis från bilaga II till bilaga III till konventionen.
(6)Mot bakgrund av artens mycket snabba populationsökning i hela utbredningsområdet bör unionen stödja detta förslag. Förslaget är dock inte i linje med gällande skyddsstatus för Branta leucopsis enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG 5 . Eftersom ingen ändring av direktiv 2009/147/EG är planerad eller möjlig inom den tidsfrist på tre månader efter det att beslutet antagits av ständiga kommittén som fastställs i konventionen, måste unionen för närvarande tillämpa strängare bevarandeåtgärder i enlighet med artikel 12 i konventionen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid det trettionionde mötet i ständiga kommittén för konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö ska vara att stödja förslaget om att flytta Branta leucopsis från bilaga II till bilaga III till konventionen och att meddela de avtalsslutande parterna i konventionen att unionen har för avsikt att tills vidare tillämpa strängare föreskrifter för att skydda denna art i enlighet med artikel 12 i konventionen.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till kommissionen.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
International Single Species Management Plan for the Barnacle Goose, AEWA Technical Series No. 70, Dec. 2018, www.unep-aewa.org/sites/default/files/publication/ts70_issmp_barnacle%20goose_complete.pdf , p. 13.