EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 24.10.2019
COM(2019) 483 final
2019/0235(NLE)
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om fastställande för år 2020 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Syftet med alla förordningar om fiskemöjligheter är att begränsa nyttjandet av fiskbestånden till nivåer som är förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens allmänna mål. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken (nedan kallad grundförordningen) anges målen för de årliga förslagen till begränsningar av fångsterna och fiskeansträngningen, varmed syftet är att säkerställa att unionens fiske är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart.
Fiskemöjligheterna fastställs genom en årlig förvaltningscykel (tvåårig när det gäller de djuphavslevande bestånden). Detta utesluter dock inte att det också införs mer långsiktiga förvaltningsstrategier. De fleråriga planerna för Nordsjön och västliga vatten har antagits av Europaparlamentet och rådet och offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Detta förslag omfattar de fiskemöjligheter som unionen fastställer autonomt. Det omfattar emellertid också fiskemöjligheter som härrör från multi- eller bilaterala samråd om fiske. Resultaten från samråden genomförs genom intern fördelning av fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna på grundval av principen om relativ stabilitet.
Utöver de autonoma unionsbestånden omfattar detta förslag således följande bestånd:
·Gemensamma bestånd, dvs. bestånd som samförvaltas med Norge i Nordsjön och Skagerrak eller som förvaltas genom kuststatssamråd inom ramen för Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC).
·Fiskemöjligheter som följer av avtal inom ramen för de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna (RFMO).
För en del av fiskemöjligheterna i detta förslag har förkortningen ”pm” angetts (pro memoria, dvs. uppgift saknas). Detta beror på något av följande:
–Utlåtandena för vissa bestånd finns inte tillgängliga vid den tidpunkt då förslaget antas.
–Vissa fångstbegränsningar och andra rekommendationer från de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna finns ännu inte tillgängliga, eftersom dessa organisationers årsmöten ännu inte ägt rum.
–För vissa bestånd i Grönlands vatten samt för bestånd som samförvaltas med Norge och andra tredjeländer eller för vilka kvoter utbyts med de länderna finns ännu inga siffror tillgängliga, eftersom samråden med dessa länder inte avslutas förrän i november och december 2019.
–För ett fåtal TAC:er har utlåtanden avgetts, men utvärderingen pågår fortfarande.
Metod för fastställande av fiskemöjligheter
Kommissionen har i gängse ordning gjort en översyn av den situation som råder och som förslagen till fiskemöjligheter måste svara mot, och den har offentliggjort resultatet i ett årligt meddelande om samråd om fiskemöjligheterna (COM(2019) 274), nedan kallat meddelandet). I meddelandet ges en översikt över beståndens status som bygger på de tillgängliga vetenskapliga utlåtandena och dessutom förklaras processen för fastställande av fiskemöjligheter.
Den 28 juni 2019 avgav Internationella havsforskningsrådet (Ices), som svar på kommissionens begäran, sina årliga utlåtanden avseende de flesta bestånd som omfattas av detta förslag.
Ices vetenskapliga utlåtanden är i allt väsentligt beroende av data. Det kan bara göras fullständiga bedömningar av bestånd om det finns tillräckliga och tillförlitliga data, så att man kan göra skattningar av beståndens storlek och prognoser för hur de kommer att reagera på de olika scenarierna för nyttjande (tabeller över fångstscenarier). Om tillräckliga data finns tillgängliga kan de vetenskapliga organen ge uppskattningar av i vilken utsträckning fiskemöjligheterna behöver anpassas för att bestånden ska ge maximal hållbar avkastning (MSY-nivå). I sådana fall betecknas utlåtandena som utlåtanden om MSY. I övriga fall tillämpar de vetenskapliga organen försiktighetsansatsen när de utfärdar sina rekommendationer om nivån för fiskemöjligheterna. Den metod som Ices tillämpar i detta sammanhang presenteras i det material som Ices offentliggör avseende genomförandet av utlåtanden för bestånd för vilka det endast finns begränsade data.
Alla fiskemöjligheter som föreslås här överensstämmer med vetenskapliga utlåtanden om beståndens status som har inkommit till kommissionen, och utlåtandena har använts i enlighet med kommissionens meddelande.
Landningsskyldigheten som infördes genom förordning (EU) nr 1380/2013
Den landningsskyldighet som infördes genom grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken har genomförts stegvis under perioden 2015–2019. Från och med den 1 januari 2019 gäller landningsskyldigheten för alla bestånd som omfattas av fångstbegränsningar. Vissa undantag från den landningsskyldighet som fastställs i grundförordningen kan vara tillämpliga. På grundval av de gemensamma rekommendationerna från medlemsstaterna har kommissionen antagit delegerade förordningar om specifika utkastplaner, som tillåter begränsade utkast på grundval av undantag av mindre betydelse eller undantag grundade på hög överlevnadsgrad.
När landningsskyldigheten införs måste de föreslagna fiskemöjligheterna, i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013, återspegla ändringen från landad mängd till fångad mängd, med beaktande av att utkast inte längre är tillåtet. Detta görs på grundval av det vetenskapliga utlåtande som lämnas för fiskbestånden i sådana fisken som avses i artikel 15.1 i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken. Fiskemöjligheterna bör också fastställas i enlighet med andra relevanta bestämmelser, närmare bestämt artikel 16.1 (principen om relativ stabilitet) och artikel 16.4 (som hänvisar till målen för den gemensamma fiskeripolitiken och de regler som anges i de fleråriga planerna).
Med hänsyn till att landningsskyldigheten tillämpas fullt ut från och med den 1 januari 2019 föreslår kommissionen därför TAC:er grundade på fångstutlåtanden i stället för som tidigare på landningsutlåtanden. De föreslagna TAC:erna tar hänsyn till det faktum att vissa begränsade utkast grundade på fastställda undantag kommer att förekomma och att dessa kvantiteter således inte kommer att landas och räknas av från kvoterna. Dessa kvantiteter dras därför av från de fångstbaserade TAC:erna.
TAC:er för bifångster
Ices har utfärdat vetenskapliga utlåtanden om nollfångst under 2019 för sex bestånd (torsk och vitling väster om Skottland, vitling i Irländska sjön, torsk i Keltiska havet och rödspätta i södra Keltiska havet, sydväst om Irland och torsk i Kattegatt). Torskbeståndet i Keltiska havet finns med bland de målbestånd som anges i artikel 1.1 i den fleråriga planen för västliga vatten. Fiskemöjligheterna för detta bestånd måste därför fastställas i linje med Fmsy-intervallet, såsom anges i artikel 4 i planen. Enligt artikel 8 i planen måste dessutom skyddsåtgärder vidtas så att lekbeståndets biomassa återställs till över skyddsnivåerna.
När det gäller de fem TAC:er för bifångster som fastställts i fiskemöjligheterna för 2019, har medlemsstaterna i gruppen för de nordvästliga vattnen gjort de åtaganden som anges i detta uttalande:
Planer för att minska bifångsterna och kontrollåtgärder (gruppen medlemsstater för nordvästliga vatten, dvs. Belgien, Frankrike, Irland, Nederländerna, Spanien och Förenade kungariket, samt kommissionen)
De medlemsstater som samarbetar i de nordvästliga vattnen kommer, i nära samarbete med den rådgivande nämnden för nordvästliga vatten, att utarbeta en plan för att minska bifångsterna för att säkerställa att bifångster av bestånd för vilka Ices har utfärdat ett utlåtande om nollfångst för 2019 minskas genom selektivitetsåtgärder eller fångstundvikande åtgärder. De berörda medlemsstaterna kommer därför att lägga fram en plan för att minska bifångsterna för kommissionen senast den 30 april 2019. Planerna för att minska bifångster kommer att omfatta åtgärder såsom mer selektiva fiskeredskap, områdesavstängningar, realtidsstängningar, fångstundvikande åtgärder och förflyttningsregler. De kan bygga på de senaste relevanta utkastplanerna. Planerna för att minska bifångster bör vara anpassade till arterna i fråga och väljas från ovanstående förteckning över åtgärder i enlighet med de olika fiskenas särdrag. Planerna kommer att utvärderas av STECF med avseende på deras ändamålsenlighet. Ordföranden för gruppen medlemsstater för nordvästliga vatten kommer senast den 1 oktober varje år att rapportera till kommissionen om de framsteg som uppnåtts i fråga om planen för att minska bifångsterna.
I enlighet med kontrollförordningen kommer medlemsstaterna att vidta alla lämpliga kontrollåtgärder för att säkerställa att bifångster av de bestånd för vilka Ices har utfärdat ett utlåtande om nollfångst för 2019 strikt begränsas till oundvikliga bifångster och att ingen fångst kastas överbord utöver de nivåer som tillåts enligt utkastplanen. Senast den 1 juli 2019 kommer de berörda medlemsstaterna att informera kommissionen om de kontrollåtgärder som vidtagits.
Planen för att minska bifångsterna lämnades in till kommissionen och bedömdes av STECF. STECF utfärdade följande slutsatser om planen för att minska bifångsterna:
STECF drar slutsatsen att planen för att minska bifångsterna inte leder till att medlemsstaternas åtaganden uppfylls, eftersom den inte innehåller några element som säkerställer minskade bifångster av de relevanta bestånden utöver de åtgärder som redan ingår i utkastplanen, den gemensamma rekommendationen och den nya förordningen om tekniska åtgärder, och planen för att minska bifångsterna inte innehåller några övervaknings- eller kontrollbestämmelser.
När det gäller ändamålsenligheten drar STECF dock slutsatsen att de respektive åtgärderna i den nya förordningen om tekniska åtgärder, utkastplanen och den gemensamma rekommendationen, som nämns i planen för att minska bifångsterna, sannolikt kommer att minska bifångsterna av de berörda arterna, i enlighet med den kvalitativa bedömning som gjordes av expertarbetsgruppen (EWG 18-06 och EWG 19-08). Ändamålsenligheten är avhängig av lämplig kontroll och tillsyn. För den kvantitativa utvärderingen och bedömningen av inverkan på bestånden behövs uppföljande studier, såsom föreslås i planen för att minska bifångsterna.
När det gäller omfattningen drar STECF slutsatsen att planen för att minska bifångsterna inte är heltäckande, eftersom den inte tar hänsyn till några ytterligare tillgängliga redskapsalternativ, inte innehåller några områdesavstängningar, realtidsstängningar, fångstundvikande åtgärder eller förflyttningsregler och inte heller innehåller förslag till övervakning, kontroll och tillsyn.
STECF drar slutsatsen att de ytterligare förslagen om vidare bedömning och utvärdering kommer att vara användbara endast om de leder till konkreta åtgärder som kommer att minska bifångsterna.
Utnyttjandenivån för TAC:er för bifångster fortsätter att vara mycket låg, i synnerhet i de fall där merparten av bifångsterna inte når upp till minsta referensstorlek för bevarande (t.ex. vitling i Irländska sjön), och landningarna är ungefär desamma som innan landningsskyldigheten började tillämpas. Detta leder till slutsatsen att så länge de lämpliga kontrollåtgärder som medlemsstaterna redan borde ha infört i enlighet med kraven i kontrollförordningen saknas kommer utkasten att fortsätta, vilket i sin tur gör TAC:erna för bifångster mindre ändamålsenliga.
För att det ska vara möjligt att fortsätta att använda metoden med bifångstreducerande TAC:er måste man därför vidta nödvändiga åtgärder för att skydda bestånd i dåligt biologiskt tillstånd. Åtgärderna bör utgöras av att det för de fisken inom vilka dessa bestånd fångas fastställs fiskemöjligheter på nivåer som bidrar till att återställa biomassan i utfiskade bestånd samt andra åtgärder som är nära knutna till fiskemöjligheterna. Sådana åtgärder bör leda till förbättrad selektivitet (t.ex. redskapsändringar och förflyttningsregler), tillfällig och permanent fredning samt kontroll- och övervakningsåtgärder som kan motverka utkast.
Flexibilitet mellan år
Slutligen måste kopplingarna mellan grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken och rådets förordning (EG) nr 847/96 beaktas. I den senare fastställs ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:er, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, framförallt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes en annan flexibilitetsmekanism genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013. För att undvika en alltför stor flexibilitet som skulle undergräva principen om rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser och hindra uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, bör det därför klargöras att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 inte kan tillämpas vid sidan av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Flexibiliteten mellan år enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör undantas när tillämpningen av en sådan flexibilitet skulle underminera uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, särskilt när det gäller bestånd vars lekbiomassa ligger under Blim.
Åtgärder rörande ål
Åtgärderna rörande ål kommer att fastställas med hänsyn till Ices vetenskapliga utlåtanden, efter det att en fullständig analys har gjorts av utlåtandena.
Åtgärder rörande havsabborre
Åtgärderna rörande havsabborre kommer att fastställas med hänsyn till Ices vetenskapliga utlåtanden, efter det att en fullständig analys har gjorts av utlåtandena.
TAC:er med en avvikelse på mer än 20 % jämfört med 2019
När den fleråriga förvaltningsplanen för västliga vatten antogs gjorde kommissionen ett uttalande som innebär att när kommissionen föreslår TAC:er som avviker med mer än 20 % från den tidigare TAC:en kommer dessa fall att anges i motiveringen till kommissionens förslag, och vid behov anges skälen till avvikelsen. Dessa fall anges nedan:
|
TAC
|
Havsområde
|
Förslag till TAC för 2020
|
Föreslagen ändring av TAC:en från 2019
|
Förklaring
|
|
Birkelånga i internationella vatten i 12
|
Internationella vatten i norra Azorerna
|
137
|
-40 %
|
Beståndet anses vara utfiskat och det finns inga tecken på att det återhämtar sig. Det vetenskapliga utlåtandet rekommenderar nollfångster för 2020–2023. En TAC på noll skulle dock leda till en för tidig stängning av andra fisken.
|
|
Birkelånga i unionens vatten och internationella vatten i 2 och 4
|
Unionens vatten och internationella vatten i Norska havet och Nordsjön
|
32
|
-40 %
|
Beståndet anses vara utfiskat och det finns inga tecken på att det återhämtar sig. Det vetenskapliga utlåtandet rekommenderar nollfångster för 2020–2023. En TAC på noll skulle dock leda till en för tidig stängning av andra fisken.
|
|
Birkelånga i unionens vatten och internationella vatten i 3a
|
Unionens vatten och internationella vatten i Skagerrak och Kattegatt
|
5
|
-40 %
|
Beståndet anses vara utfiskat och det finns inga tecken på att det återhämtar sig. Det vetenskapliga utlåtandet rekommenderar nollfångster för 2020–2023. En TAC på noll skulle dock leda till en för tidig stängning av andra fisken.
|
|
Torsk i 7a
|
Irländska sjön
|
257
|
-68 %
|
Biomassaindex uppvisar en betydande minskning av beståndet och en höjning av nyttjandenivån sedan 2017. TAC:en fastställs till 257 ton, vilket motsvarar fångstnivån för 2018.
|
|
Torsk i 7b, 7c, 7e–k, 8, 9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1
|
Väster om Irland, Porcupine Bank, västra delen av Engelska kanalen, Keltiska sjön, Biscayabukten, portugisiska vatten, Azorerna, unionens vatten i Cecaf 34.1.1
|
189
|
-88 %
|
Beståndet är upptaget som ett målbestånd inom ramen för den fleråriga förvaltningsplanen för västliga vatten. Kommissionens förslag är att TAC:en fastställs i det nedre Fmsy-intervallet, i enlighet med vad som krävs i den fleråriga planen.
|
|
Tunga i 7f och 7g
|
Bristolkanalen och norra Keltiska sjön
|
1 559
|
55 %
|
Beståndet är upptaget som ett målbestånd i den fleråriga förvaltningsplanen för västliga vatten. Kommissionens förslag är att TAC:en fastställs till punktvärdet för MSY, i enlighet med den fleråriga planen.
|
|
Tunga i 7h, 7j och 7k
|
Södra Keltiska sjön, sydväst om Irland
|
213
|
-44,0 %
|
Beståndets biomassanivå är inte hållbar då den ligger under proxyvärdena och närmar sig Blim. Rekryteringen är osäker. Ices rekommenderar att fångsterna under 2020 inte bör uppgå till mer än 213 ton. TAC:en föreslås i enlighet med Ices utlåtande.
|
|
Taggmakrillar i unionens vatten i 2a, 4a, 6, 7a–c,7e–k, 8a, 8b, 8d och 8e, unionens vatten och internationella vatten i 5b, internationella vatten i 12 och 14
|
Unionens vatten i norra Nordsjön, nordvästliga vatten och Biscayabukten
|
70 617
|
-41 %
|
TAC:en föreslås motsvara punktvärdet för MSY.
|
|
Taggmakrillar i 8c
|
Södra Biscayabukten
|
11 179
|
-41 %
|
TAC:en föreslås motsvara punktvärdet för MSY.
|
|
Taggmakrillar i 9
|
Portugisiska vatten
|
46 659
|
-50 %
|
Den föreslagna TAC:en har fastställts i överensstämmelse med den långsiktiga förvaltningsstrategi som den rådgivande nämnden för pelagiska bestånd utarbetat på grundval av tabellen över fångstscenarier i Ices utlåtande, och ligger under punktvärdet för MSY.
|
|
Bergskädda och rödtunga i unionens vatten i 2a och 4
|
Unionens vatten i Norska havet och Nordsjön
|
5 580
|
-30 %
|
Denna TAC består av två arter. Vi följer de vetenskapliga utlåtandena för båda, vilket innebär en total minskning på -29 %. Den stora minskningen i utlåtandet för rödtunga beror på att beståndet inte längre tillhör kategori 3 (försiktighetsansatsen) utan i stället kategori 1 (MSY-bedömning).
|
|
Rödspätta i 7f och 7g
|
Bristolkanalen och norra Keltiska sjön
|
2 295
|
38 %
|
Kommissionen föreslår att TAC:en fastställs till 2 295 ton i enlighet med Ices utlåtande.
|
|
Rödspätta i Kattegatt.
|
Kattegatt
|
1 141
|
-33 %
|
Kommissionen föreslog att TAC:en fastställs i enlighet med Ices utlåtande, dvs. i enlighet med försiktighetsansatsen.
|
|
Lyrtorsk i 6, unionens vatten och internationella vatten i 5b, internationella vatten i 12 och 14
|
Väster om Skottland, Rockall, unionens vatten och internationella vatten i Färöarna, internationella vatten norr om Azorerna och öster om Grönland
|
238
|
-40 %
|
Kommissionen föreslår att TAC:en, med utgångspunkt i Ices utlåtande, minskas med 40 %.
|
|
Lyrtorsk i 7
|
Keltiska havet och Irländska sjön
|
7 298
|
-40 %
|
Kommissionen föreslår att TAC:en, med utgångspunkt i Ices utlåtande, minskas med 40 %.
|
|
Tunga i 8c, 8d, 8e, 9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1
|
Biscayabukten (södra och kuststräckan), den västliga delen av Biscayabukten, portugisiska vatten, Azorerna, unionens vatten i Cecaf 34.1.1
|
643
|
-40 %
|
TAC:en har alltid varit mycket större än vad som rekommenderats och har varit större än landningarna under de senaste åren. Utnyttjandet under 2018 var 261 ton för Spanien (59 %) och 454 ton för Portugal (62 %). Genomsnittliga fångster 2014–2016: 628 ton. Den tillgängliga informationen är otillräcklig för att beståndsutvecklingen ska kunna bedömas. Kategori 5-bestånd, bestånd utan information om förekomst eller nyttjande, och därför bör en minskning av fångsterna i enlighet med försiktighetsansatsen genomföras.
|
|
Skarpsill i 7d och 7e
|
Östra delen av Engelska kanalen
|
1 506
|
-40 %
|
Biomassan har minskat och ligger nu på halva den historiska nivån. I Ices utlåtande rekommenderas att fångsterna inte bör uppgå till mer än 1 506 ton. TAC:en fastställs i enlighet med Ices utlåtande.
|
|
Piggvar och slätvar i unionens vatten i 2a och 4
|
Unionens vatten i Norska havet och Nordsjön
|
6 208
|
-24 %
|
Den föreslagna TAC:en kombinerar två bestånd, som omfattas av den fleråriga planen för Nordsjön. Planen kräver att TAC:en fastställs i enlighet med försiktighetsansatsen, men när det gäller slätvar använde kommissionen MSY-siffran.
|
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
De föreslagna bestämmelserna har utformats i enlighet med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken och är förenliga med unionens politik för hållbar utveckling.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
De föreslagna åtgärderna är förenliga med unionens politik på andra områden, särskilt med miljöpolitiken.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Unionens skyldigheter att garantera ett hållbart nyttjande av levande akvatiska resurser härrör från de skyldigheter som fastställs i artikel 2 i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet enligt artikel 3.1 d i fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: Den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam politik. Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet besluta om åtgärder för fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.
Genom föreliggande förslag till rådets förordning fördelas fiskemöjligheterna till medlemsstaterna. I enlighet med artiklarna 16 och 17 i grundförordningen fördelar medlemsstaterna därefter på lämpligt sätt möjligheterna mellan regioner eller aktörer. Medlemsstaterna har därmed stora möjligheter att själva besluta vilken social/ekonomisk modell de vill använda för att utnyttja de tilldelade fiskemöjligheterna.
Förslaget får inga nya ekonomiska följder för medlemsstaterna. Rådet antar denna förordning varje år och de offentliga och privata medel som behövs för att genomföra den finns redan.
•Val av instrument
Föreslaget instrument: förordning.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Förordningen om fiskemöjligheter revideras flera gånger per år för att införa nödvändiga ändringar som återspeglar de senaste vetenskapliga utlåtandena och annan utveckling.
•Samråd med berörda parter
a)Samrådsmetoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil
Kommissionen har rådgjort med berörda aktörer, särskilt genom de rådgivande nämnderna, och medlemsstaterna om den tänkta strategin avseende förslagen till fiskemöjligheter grundval av meddelandet om fiskemöjligheterna för 2020.
Kommissionen har vidare följt de riktlinjer som anges i meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Förbättrade samråd om gemenskapens fiskeriförvaltning (KOM(2006) 246 slutlig), där principerna för den så kallade tidigareläggningsprocessen anges.
b)Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats
De svar som inkommit med anledning av kommissionens meddelande om fiskemöjligheterna visar hur de berörda parterna ser på den bedömning som kommissionen gjort av resursernas tillstånd och hur man kan säkerställa att resurserna förvaltas på rätt sätt. Kommissionen har beaktat svaren vid utarbetandet av förslaget.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Beträffande de metoder som har använts har kommissionen, som nämnts, rådfrågat Ices. Utlåtandena från Ices baserar sig på ett rekommendationssystem som tagits fram av expertgrupper och beslutsorgan inom Ices och de utfärdas i enlighet med det samförståndsavtal som slutits med kommissionen.
Det yttersta målet är att se till att bestånden ligger på nivåer som möjliggör maximal hållbar avkastning (MSY). Detta mål har uttryckligen införts i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt i artikel 2.2, där det fastställs att detta mål där så är möjligt ska ”ha uppnåtts senast 2015 och [...] senast 2020 för alla arter”. Detta återspeglar unionens åtagande till följd av slutsatserna från världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 och den därmed sammanhängande genomförandeplanen. Såsom redan påpekats finns det för vissa bestånd information om vilka nivåer som ger maximal hållbar avkastning. Bland dessa finns mycket viktiga bestånd vad gäller fångstvolymer och kommersiellt värde, t.ex. kummel, torsk, marulk, tunga, glasvarar, kolja och havskräfta.
Fiskemöjligheterna för målbestånden i Nordsjön och västliga vatten kommer att fastställas på grundval av de berörda fleråriga planerna. I dessa fastställs Fmsy-intervall för dödlighet som ger ett visst mått av flexibilitet under vissa villkor. Ices har uppmanats att avge utlåtanden som gör det möjligt att bedöma behovet av och möjligheten att utnyttja denna flexibilitet. De övre Fmsy-intervallen används för att föreslå TAC:er endast om det utifrån vetenskapliga rön antingen är nödvändigt att, vid blandfiske, fastställa fiskemöjligheterna enligt dessa Fmsy-intervall för att nå målen i den berörda fleråriga planen, för att undvika allvarliga skador på beståndet på grund av inom- eller mellanartsfaktorers påverkan på beståndsdynamiken eller för att förhindra stora fluktuationer mellan åren. I de fall då ett bestånds biomassa ligger under de referenspunkter som avses i planen, ska fiskemöjligheterna fastställas till en nivå som motsvarar fiskeridödligheten minskad proportionellt med hänsyn till minskningen av beståndets biomassa
För att uppnå MSY-målet kan det i vissa fall vara nödvändigt att minska fiskeridödligheten och/eller att minska fångsterna. Därför bygger detta förslag på utlåtanden om MSY, om sådana finns. I enlighet med målen för den gemensamma fiskeripolitiken ligger de TAC:er som föreslås på grundval av utlåtanden om MSY på nivåer som enligt utlåtandena säkerställer att MSY-målet uppnås 2020. Detta överensstämmer med de principer som anges i meddelandet om fiskemöjligheterna för 2020.
För de bestånd för vilka det endast finns begränsade data utfärdar de rådgivande vetenskapliga organen rekommendationer om huruvida fångsterna bör minska, stabiliseras eller tillåtas öka Ices utlåtanden har i många fall innehållit kvantitativa riktlinjer för sådana variationer. Denna vägledning har använts för att fastställa de föreslagna TAC:erna.
För vissa bestånd (huvudsakligen vanliga bestånd, hajar och rockor) kommer utlåtanden att lämnas under hösten. Förslaget kommer att behöva uppdateras så snart dessa utlåtanden finns tillgängliga. Som nämns ovan används slutligen utlåtandena för vissa bestånd i syfte att genomföra förvaltningsplaner.
•Konsekvensbedömning
Tillämpningsområdet för förordningen om fiskemöjligheter begränsas av artikel 43.3 i fördraget.
Genom förslaget strävar man efter att undvika kortsiktiga lösningar till förmån för beslut inriktade på långsiktig hållbarhet, och förslaget tar således hänsyn till initiativ från berörda aktörer och de rådgivande nämnderna i de fall sådana initiativ bemötts positivt av Ices och/eller STECF. Kommissionens förslag till reform av den gemensamma fiskeripolitiken byggde dessutom på en konsekvensbedömning (SEK(2011) 891), inom vilken MSY-målet bedömdes. I slutsatserna ses detta mål som ett nödvändigt villkor för att uppnå miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.
Vad gäller fiskemöjligheter inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och bestånd som delas med tredjeländer genomförs genom detta förslag i huvudsak åtgärder som beslutats internationellt. Alla faktorer som är relevanta för bedömningen av fiskemöjligheternas eventuella konsekvenser behandlas i förberedelse- och genomförandefaserna för de internationella förhandlingar där unionens fiskemöjligheter fastställs i samförstånd med tredjeparter.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Förslaget innebär förenklingar av administrativa förfaranden för myndigheter (EU-myndigheter eller nationella myndigheter), särskilt när det gäller kraven rörande förvaltningen av fiskeansträngningen.
•Grundläggande rättigheter
4.BUDGETKONSEKVENSER
De förslagna åtgärderna påverkar inte budgeten.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Bestämmelserna i förordningen kommer att genomföras och efterlevnaden kommer att kontrolleras i enlighet med den befintliga gemensamma fiskeripolitiken.
2019/0235 (NLE)
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om fastställande för år 2020 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.
(2)Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 krävs det att bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ, samt råd från rådgivande nämnder.
(3)Det åligger rådet att besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas i överensstämmelse med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som fastställs i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i den förordningen ska fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna och för vart och ett av bestånden eller fiskena.
(4)Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) bör därför, i linje med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter, i synnerhet vid mötena i de rådgivande nämnderna.
(5)Enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 är landningsskyldigheten fullt tillämplig från och med den 1 januari 2019 och alla arter som omfattas av fångstbegränsningar måste landas. I artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs att fiskemöjligheter, när landningsskyldigheten för ett fiskbestånd är tillämplig, måste fastställas med beaktande av ändringen från att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla landningar till att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla fångster. På grundval av de gemensamma rekommendationerna från medlemsstaterna och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, har kommissionen antagit ett antal delegerade förordningar som fastställer närmare bestämmelser för genomförande av landningsskyldigheten i form av specifika utkastplaner som tillämpas på tillfällig basis under en period på högst tre år.
(6)Fiskemöjligheterna för bestånd av arter som omfattas av landningsskyldigheten bör fastställas med hänsyn till det faktum att utkast i princip inte längre är tillåtet. Fiskemöjligheterna bör därför baseras på Internationella havsforskningsrådets (Ices) rekommenderade kvantitet för totala fångster (i stället för den rekommenderade kvantiteten för önskade fångster). De kvantiteter som, genom undantag, även fortsättningsvis får kastas över bord då landningsskyldigheten tillämpas bör dras av från den rekommenderade totala fångstkvantiteten.
(7)[Det finns vissa bestånd för vilka Ices har utfärdat vetenskapliga utlåtanden som innebär att inga fångster får tas. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställs till den nivå som anges i det vetenskapliga utlåtandet, skulle skyldigheten att landa alla fångster inom blandfisken med bifångster ur dessa bestånd leda till fenomenet med begränsande arter (så kallade choke species). För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som säkerställer maximalt hållbar avkastning samtidigt för alla arter, bör det fastställas särskilda TAC:er för bifångster av dessa bestånd. Nivån för dessa TAC:er bör vara sådan att fiskeridödligheten för dessa bestånd minskas och att den ger incitament till att förbättra selektivitet och fångstundvikande. För att i möjligaste mån säkerställa utnyttjandet av fiskemöjligheter vid blandfiske i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 är det lämpligt att inrätta en pool för utbyte av kvoter för de medlemsstater som inte har någon kvot för att täcka sina oundvikliga bifångster
(8)För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställs bör fiskemöjligheterna för de fisken där dessa bestånd fångas fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer. För att förhindra olagliga utkast bör det fastställas tekniska åtgärder och kontrollåtgärder som är nära knutna till fiskemöjligheterna.
(9)[Enligt vetenskapliga utlåtanden är tillståndet för havsabborre (Dicentrarchus labrax) i Keltiska havet, Engelska kanalen, Irländska sjön och södra Nordsjön (Ices-sektionerna 4b, 4c, 7a och 7d–h) fortfarande allvarligt. Lekbiomassan har minskat sedan 2005 och ligger nu under Blim. Fiskeridödligheten har ökat under tidsserierna och var som högst under 2013, innan den snabbt minskade till under en nivå som ger maximal hållbar avkastning (FMSY). Rekryteringen har enligt bedömningarna varit dålig sedan 2008, med undantag av bedömningarna av årsklasserna 2013 och 2014, som visade på en genomsnittlig rekrytering. Ices rekommenderar att när principen om maximal hållbar avkastning (MSY) tillämpas bör de totala fångsterna under 2019 inte uppgå till mer än 1 789 ton, vilket är en ökning jämfört med rekommendationen för 2018. Därför kan större fångster av denna art tillåtas när det gäller fiske med krok och lina. Det är också lämpligt att fortsätta med åtgärderna avseende oundvikliga bifångster av havsabborre med vissa andra redskap och fastställa bestämmelser om en begränsad ökning av de tillåtna fångsterna. Åtgärderna för förvaltning av fritidsfiske efter havsabborre bör anpassas med hänsyn till den betydande inverkan som detta fiske har på de berörda bestånden. Inom de gränser som anges i de vetenskapliga utlåtandena bör praxisen med återsläppsfiske och fångstbegränsning fortsätta att tillämpas, men under en längre period. Kommer att ses över efter Ices utlåtande]
(10)[När det gäller beståndet av ål (Anguilla anguilla L.) angavs i Ices-utlåtandet att alla antropogena faktorer som påverkar dödligheten, bland annat fritidsfiske och kommersiellt fiske, bör minskas till noll eller hållas på en nivå så nära noll som möjligt. Vidare antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) en rekommendation (GFCM/42/2018/1) om fastställande av förvaltningsåtgärder för ål i Medelhavet. Det är lämpligt att skapa lika villkor i unionen och att därmed även inrätta en tremånaders sammanhängande fredningstid för allt fiske efter ål i alla livsstadier för unionens vatten i Ices-området samt bräckt vatten, såsom flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszoner. Eftersom fredningstiden bör vara förenlig med de bevarandemål som fastställs i rådets förordning (EG) nr 1100/2007 och med ålens tidsmässiga vandringsmönster är det, för unionens vatten i Ices-området, lämpligt att förlägga den inom perioden 1 augusti 2019–29 februari 2020. Kommer att ses över efter Ices utlåtande]
(11)Under några år har vissa TAC:er för bestånden av hajar och rockor fastställts till noll med en därtill knuten bestämmelse som innebär en skyldighet att omedelbart frisläppa oavsiktliga fångster. Skälet till denna specialbehandling var dessa bestånds dåliga bevarandestatus och antagandet att utkast, på grund av den höga överlevnadsgraden, inte skulle öka fiskeridödligheten och skulle gynna bevarandet av dessa arter. Från och med den 1 januari 2019 måste emellertid fångster av dessa arter landas, såvida arterna inte omfattas av något av undantagen från landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013. Artikel 15.4 a i den förordningen medger sådana undantag för arter som det är förbjudet att fiska enligt en unionsrättsakt antagen inom området för den gemensamma fiskeripolitiken. Det är därför lämpligt att förbjuda fiske efter dessa arter i de berörda områdena.
(12)Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska TAC:er för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa planer.
(13)Den fleråriga planen för Nordsjön fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 och den trädde i kraft under 2018. Den fleråriga planen för västliga vatten fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 och den trädde i kraft under 2019. Fiskemöjligheterna för bestånd som anges i artikel 1 i planerna bör fastställas i enlighet med målen (FMSY-intervall) och skyddsåtgärderna i överensstämmelse med de villkor som fastställs i de planerna. FMSY-intervallen anges i Ices relevanta utlåtanden. Fiskemöjligheterna för bifångstbestånd bör fastställas i enlighet med försiktighetsansatsen, såsom anges i de fleråriga planerna. För att begränsa variationerna i fiskemöjligheterna mellan år som följer på varandra är det i enlighet med artikel 4.5 c i förordning (EU) 2019/472 lämpligt att använda det övre FMSY-intervallet för det nordliga och sydliga kummelbeståndet.
(14)När vetenskaplig rådgivning visar att lekbeståndets biomassa understiger Blim för något av de bestånd som avses i artikel 1.1 i den fleråriga planen för västliga vatten ska, enligt artikel 8 i den planen, ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan ge MSY. Dessa korrigerande åtgärder kan framför allt inbegripa ett tillfälligt stopp för det riktade fisket när det gäller det berörda beståndet och en lämplig minskning av fiskemöjligheterna för dessa bestånd och/eller andra bestånd inom fisken med bifångster av torsk eller vitling.
(15)I sitt utlåtande angav Ices att bestånden av torsk och vitling i Keltiska sjön understiger Blim. Därför måste ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för dessa bestånd. Dessa åtgärder bör bidra till de berörda beståndens återhämtning och bör ersätta ytterligare minskningar av fiskemöjligheterna för de fisken där dessa bestånd fångas. De bör därför utgöras av ett tillfälligt fiskestopp under lekperioden samt av tekniska åtgärder (ändringar av redskapens egenskaper) och kontrollåtgärder som är nära knutna till fiskemöjligheterna för de fisken där dessa arter fångas.
(16)TAC:erna för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och i Medelhavet bör fastställas i enlighet med reglerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1627.
(17)På grundval av ett fastställt riktmärke för sillbeståndet väster om Skottland, har Ices avgett utlåtanden om de kombinerade sillbestånden i sektionerna 6a, 7b och 7c (väster om Skottland och väster om Irland). Utlåtandet avser två separata TAC:er (för sektionerna 6aS, 7b och 7c å ena sidan och för sektionerna 5b, 6b och 6aN å andra sidan). Enligt Ices måste det tas fram en återuppbyggnadsplan för dessa bestånd. Eftersom det följer av vetenskapliga utlåtanden att förvaltningsplanen för det nordliga beståndet inte kan tillämpas på de kombinerade bestånden och det inte är möjligt att fastställa separata fiskemöjligheter för dessa två bestånd, bör det fastställas en TAC som tillåter begränsade fångster inom ett kommersiellt drivet vetenskapligt provtagningsprogram.
(18)Den 17 december 2018 offentliggjorde Ices vetenskapliga utlåtanden om flexibilitet mellan Ices-sektionerna 8c och 9a för taggmakrillar (Trachurus spp. ). Ices rekommenderade att flexibiliteten mellan de två områdena och bestånden inte bör överstiga skillnaden mellan den fångst som motsvarar en fiskeridödlighet på Fp.05 och den fastställda TAC:en. Det bör inte heller göras någon TAC-överföring till ett bestånd med en lekbiomassa under gränsreferenspunkten (Blim). Enligt villkoren i detta vetenskapliga utlåtande bör flexibiliteten (särskilt villkor) när det gäller taggmakrillar mellan Ices delområde 9 och Ices-sektion 8c för 2019 fastställas till 10 %.
(19)När det gäller bestånd för vilka det saknas tillräckliga eller tillförlitliga data som kan ligga till grund för storleksuppskattningar, bör förvaltningsåtgärder och TAC-nivåer fastställas i enlighet med den försiktighetsansats i fiskeriförvaltningen som definieras i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, med beaktande av beståndsspecifika faktorer, framför allt tillgänglig information om utvecklingstrender för bestånden och överväganden med hänsyn till blandfisken.
(20)Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland, genom artiklarna 3 och 4 i den förordningen, bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när TAC:erna fastställs, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Under 2014 infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 en ytterligare mekanism för flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd, bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.
(21)Flexibiliteten mellan år enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör undantas när tillämpningen av en sådan flexibilitet skulle underminera uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, särskilt när det gäller bestånd vars lekbiomassa ligger under Blim.
(22)Om en TAC för ett visst bestånd tilldelas endast en medlemsstat, bör den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 2.1 i fördraget bemyndigas att fastställa nivån på denna TAC. Det bör finnas bestämmelser som säkerställer att den berörda medlemsstaten vid fastställandet av den TAC-nivån handlar helt i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler.
(23)Det är nödvändigt att fastställa taken för fiskeansträngningen för 2020 i enlighet med artiklarna 5, 6, 7 och 9 i och bilaga I till förordning (EU) 2016/1627.
(24)För att garantera ett fullt utnyttjande av fiskemöjligheterna är det lämpligt att tillåta flexibilitet mellan vissa TAC-områden där samma biologiska bestånd berörs.
(25)För vissa arter, t.ex. vissa hajarter, kan även en begränsad fiskeverksamhet innebära en allvarlig risk för bevarandet. För sådana arter bör fiskemöjligheterna därför begränsas helt genom ett allmänt förbud mot att fiska efter dessa arter.
(26)Vid den tolfte partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur, som ägde rum i Manila den 23–28 oktober 2017, lades ett antal arter till i förteckningarna över skyddade arter i tilläggen I och II till konventionen. Det är därför lämpligt att vidta åtgärder för skydd av dessa arter med avseende på unionsfiskefartyg som fiskar i alla vatten och andra fiskefartyg som fiskar i unionens vatten.
(27)Utnyttjandet av fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.
(28)I enlighet med Ices utlåtanden är det lämpligt att behålla ett särskilt system för förvaltning av tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4. Eftersom de vetenskapliga utlåtandena från Ices väntas bli tillgängliga först i februari 2020 är det lämpligt att preliminärt fastställa TAC:en och kvoterna för detta bestånd till noll till dess att utlåtandena avges.
(29)I enlighet med förfarandet enligt avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser med Norge och Färöarna har unionen genomfört samråd om fiskerättigheter med dessa partner. I enlighet med förfarandet enligt avtalet och protokollet om fiskeförbindelser med Grönland har gemensamma kommittén fastställt nivån för de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i grönländska vatten under 2020. Det är därför nödvändigt att införa dessa fiskemöjligheter i denna förordning.
(30)Vid sitt årsmöte 2019 antog Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) bevarandeåtgärder för de två kungsfiskbestånden i Irmingerhavet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. [Skälet och åtgärden kommer att ses över efter årsmötet]
(31)Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) beslutade vid sitt årsmöte 2019 att unionen under 2018 och 2019 får fördela icke tilldelade reserver för blåfenad tonfisk för 2019 och 2020, i synnerhet med beaktande av behoven inom det icke-industriella fiske som bedrivs av Iccats avtalsslutande parter som är kuststater och utvecklingsstater och samarbetande icke-avtalsslutande parter, organisationer eller fiskeorganisationer Denna fördelning godkändes vid det extra mötet i Iccats andra underkommitté (Madrid, mars 2018) och unionens tilldelning baserades på information som inkommit från medlemsstaterna, i synnerhet Grekland, Spanien och Portugal. Till följd av detta fick unionen särskilda fångstmöjligheter på 87 ton för 2019 och 100 ton för 2020 som är avsedda att användas av unionsflottor som bedriver icke-industriellt fiske i vissa regioner i unionen. Denna tilldelning av nya fiskemöjligheter godkändes av Iccat vid årsmötet 2018 och det är därför relevant att fastställa en fördelningsnyckel för dessa ytterligare fiskemöjligheter. [Skälet och åtgärden kommer att ses över efter årsmötet]
(32)Iccats rekommendation 16-05, om en minskning för 2019 av TAC:en för svärdfisk i Medelhavet, bör genomföras i unionsrätten. Såsom redan är fallet när det gäller beståndet av blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet bör fångster från fritidsfiske inom alla andra Iccat-bestånd omfattas av Iccats fångstbegränsningar. Dessutom bör unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde omfattas av de kapacitetsbegränsningar som antogs av Iccat genom Iccat-rekommendation 15-01. [Skälet och åtgärden kommer att ses över efter årsmötet]
(33)Vid sitt årsmöte 2019 antog parterna i Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) fångstbegränsningar för både målarter och bifångstarter för perioden 1 december 2019–30 november 2020. Utnyttjandet av kvoterna under 2019 bör beaktas när fiskemöjligheterna för 2020 fastställs. [Skälet och åtgärden kommer att ses över efter årsmötet]
(34)Vid sitt årsmöte 2018 antog Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) nya fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) som inte påverkar unionens fångstbegränsningar inom IOTC. IOTC minskade också möjligheterna att använda sig av anordningar som samlar fisk och av stödfartyg. Dessa bestämmelser reviderades inte vid IOTC:s årsmöte 2020 och bör således fortsätta att genomföras i unionsrätten. [Skälet och åtgärden kommer att ses över efter årsmötet]
(35)Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) kommer att hålla sitt årsmöte den 14–18 februari 2020. De nuvarande åtgärderna i SPRFMO:s konventionsområde bör provisoriskt behållas till dess att årsmötet har hållits.
(36)Vid sitt årsmöte 2017 antog Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) en bevarandeåtgärd för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit för perioden 2018–2020. Bestämmelsen reviderades inte vid dess årsmöte 2019 och bör således fortsätta att genomföras i unionsrätten. [Skälet och åtgärden kommer att ses över efter årsmötet]
(37)Vid sitt årsmöte 2019 bekräftade kommissionen för bevarande av sydlig tonfisk (CCSBT) den TAC för sydlig tonfisk för perioden 2018–2020 som antogs vid årsmötet 2016. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. [Skälet och åtgärden kommer att ses över efter årsmötet]
(38)Vid sitt årsmöte 2019 antog Fiskeorganisationen för Sydostatlanten (Seafo) TAC:er för de huvudsakliga arter som omfattas av dess behörighet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. [Skälet och åtgärden kommer att ses över efter årsmötet]
(39)Vid sitt årsmöte 2019 antog Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) bevarande- och förvaltningsåtgärder. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten. [Skälet och åtgärden kommer att ses över efter årsmötet]
(40)Vid sitt 41:a årsmöte 2019 antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) ett antal fiskemöjligheter för 2020 rörande vissa bestånd i delområdena 1–4 i Nafos konventionsområde. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
(41)Vid det sjätte mötet för parterna i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (Siofa) under 2019 antogs bevarande- och förvaltningsåtgärder för de bestånd som omfattas av avtalet. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.
(42)Vissa internationella åtgärder som skapar eller begränsar fiskemöjligheter för unionen antas av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna i slutet av året och blir tillämpliga innan denna förordning träder i kraft. Det är därför nödvändigt att de bestämmelser varigenom sådana åtgärder genomförs i unionsrätten tillämpas med retroaktiv verkan. Eftersom fiskeåret i CCAMLR:s konventionsområde löper från och med den 1 december till och med den 30 november och vissa fiskemöjligheter eller fiskeförbud i CCAMLR:s konventionsområde därför fastställs för en period som inleds den 1 december 2019, bör de relevanta bestämmelserna i denna förordning tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principen om berättigade förväntningar, eftersom CCAMLR:s medlemmar inte får bedriva fiske i CCAMLR:s konventionsområde utan tillstånd. [Skälet och åtgärden kommer att ses över efter årsmötet]
(43)Vad gäller fiskemöjligheterna för arktisk maskeringskrabba i området runt Svalbard beviljas genom 1920 års Parisfördrag lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna för alla parter i det fördraget, inklusive när det gäller fiske. Unionens syn på detta tillträde vad gäller fiske efter arktisk maskeringskrabba på kontinentalsockeln runt Svalbard anges i två verbalnoter till Norge av den 25 oktober 2016 och 24 februari 2017. För att säkerställa att arktisk maskeringskrabba i området runt Svalbard nyttjas på ett sätt som är förenligt med sådana icke-diskriminerande regler för förvaltning som kan fastställas av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området inom det nämnda fördragets gränser, är det lämpligt att fastställa hur många fartyg som har tillstånd att bedriva sådant fiske. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna gäller bara 2020. Man bör ha i åtanke att huvudansvaret i unionen för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt ligger hos flaggmedlemsstaterna.
(44)I enlighet med unionens förklaring till Bolivarianska republiken Venezuela om beviljande av fiskemöjligheter i unionens vatten för fiskefartyg som för Bolivarianska republiken Venezuelas flagg i den exklusiva ekonomiska zonen utanför Franska Guyanas kust, är det nödvändigt att fastställa Venezuelas fiskemöjligheter för snapperfiskar i unionens vatten.
(45)Mot bakgrund av att vissa bestämmelser kommer att tillämpas löpande, och för att undvika rättsosäkerhet under perioden mellan slutet av 2020 och den dag då förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för år 2021 träder i kraft, bör bestämmelserna om förbud och fredningstider i den här förordningen fortsätta att vara tillämpliga början av 2021, fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för år 2021 träder i kraft.
(46)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på beviljande av tillstånd för enskilda medlemsstater att förvalta tilldelningen av fiskeansträngning i enlighet med ett system med kilowattdagar Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.
(47)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på tilldelning av ytterligare dagar till sjöss för definitivt upphörande med fiskeverksamhet och för förbättrad vetenskaplig observatörstäckning samt med avseende på fastställande av kalkylarksformat för insamling och överföring av uppgifter om överföring av dagar till sjöss mellan fiskefartyg som för en medlemsstats flagg. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.
(48)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och för att säkerställa utkomstmöjligheterna för unionens yrkesfiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2020, med undantag för bestämmelserna om begränsningar av fiskeansträngningen, vilka bör tillämpas från och med den 1 februari 2020, och vissa bestämmelser gällande särskilda regioner, för vilka ett specifikt tillämpningsdatum bör gälla. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.
(49)Fiskemöjligheterna bör utnyttjas i full överensstämmelse med unionsrätten.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
1.I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten än unionens vatten.
2.De fiskemöjligheter som avses i punkt 1 ska omfatta följande:
a)Fångstbegränsningar för 2020 och, i de fall där så anges i denna förordning, för 2021.
b)Begränsningar av fiskeansträngningen för perioden 1 februari 2020–31 januari 2021, utom i de fall då andra perioder fastställs för ansträngningsbegränsningar i artiklarna 27 och 28 och ansträngningsbegränsningar för anordningar som samlar fisk som är tillämpliga under 2020.
c)Fiskemöjligheter för perioden 1 december 2019–30 november 2020 för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde.
d)Fiskemöjligheter för vissa bestånd i IATTC:s konventionsområde enligt artikel 30 för de perioder under 2019 och 2020 som anges i den artikeln.
Artikel 2
Tillämpningsområde
1.Denna förordning ska tillämpas på följande fartyg:
a)Unionsfiskefartyg.
b)Fartyg från tredjeland i unionens vatten.
2.Denna förordning ska också tillämpas på fritidsfiske, när det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.
Artikel 3
Definitioner
I den här förordningen ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:
a)fartyg från tredjeland: ett fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerat i ett tredjeland.
b)fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar havets biologiska resurser exempelvis rekreation, turism eller sport.
c)internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.
d)total tillåten fångstmängd (TAC):
i)i fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får landas varje år,
ii)i alla övriga fisken, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får fångas varje år.
e)kvot: en andel av den totala tillåtna fångstmängden som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.
f)analytiska bedömningar: kvantitativa bedömningar av trenderna inom ett visst bestånd baserade på data om biologi och nyttjandegrad för beståndet, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig vägledning om framtida fångstalternativ.
g)maskstorlek: den maskstorlek för nätredskap som fastställs i artikel 6.27 i förordning (EU) 2019/1241.
h)registret över unionens fiskeflotta: det register som kommissionen upprättat i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.
i)fiskeloggbok: den loggbok som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Artikel 4
Fiskezoner
I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:
a)Ices-områden (Ices, Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till förordning (EG) nr 218/2009.
b)Skagerrak: det geografiska område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.
c)Kattegatt: det geografiska område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.
d)funktionell enhet 16 i Ices-delområde 7: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:
–53°30' N 15°00' W.
–53°30' N 11°00' W.
–51°30' N 11°00' W.
–51°30' N 13°00 W.
–51°00' N 13°00' W.
–51°00' N 15°00' W.
e)funktionell enhet 25 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:
–43°00' N 9°00' W.
–43°00' N 10°00' W.
–43°30' N 10°00' W.
–43°30' N 9°00' W.
–44°00' N 9° 00' W.
–44°00' N 8°00' W.
–43°30' N 8°00' W.
f)funktionell enhet 26 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:
–43°00' N 8°00' W.
–43°00' N 10°00' W.
–42°00' N 10°00' W.
–42°00' N 8°00' W.
g)funktionell enhet 27 i Ices-sektion 9a: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:
–42°00' N 8°00' W.
–42°00' N 10°00' W.
–38°30' N 10°00' W.
–38°30' N 9°00' W.
–40°00' N 9°00' W.
–40°00' N 8°00' W.
h)funktionell enhet 30 i Ices-sektion 9a: det geografiska området under Spaniens jurisdiktion i Cádizbukten och i de angränsande vattnen i 9a.
i)funktionell enhet 31 i Ices-sektion 8c: det geografiska område som avgränsas av de loxodromer som i angiven ordning förbinder följande positioner:
–43°30' N 6°00' W.
–44°00' N 6°00' W.
–44°00' N 2°00' W.
–43°30' N 2°00' W.
j)Cádizbukten: det geografiska område i Ices-sektion 9a som ligger öster om longitud 7°23'48″ W.
k)CCAMLR:s konventionsområde (CCAMLR, Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): det geografiska område som definieras i artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 601/2004.
l)Cecaf-områden (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009.
m)IATTC:s konventionsområde (IATTC, Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det geografiska område som definieras i konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica.
n)Iccats konventionsområde (Iccat, Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det geografiska område som definieras i den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.
o)IOTC:s behörighetsområde (IOTC, Indiska oceanens tonfiskkommission): det geografiska område som definieras i avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen.
p)Nafo-områden (Nafo, Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 217/2009.
q)Seafos konventionsområde (Seafo, Fiskeorganisationen för Sydostatlanten): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten.
r)Siofas avtalsområde: det geografiska område som definieras i fiskeavtalet för södra Indiska oceanen.
s)SPRFMO:s konventionsområde (SPRFMO, Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av det fria havets fiskeresurser i södra Stilla havet.
t)WCPFC:s konventionsområde (WCPFC, Fiskerikommissionen för västra och mellersta Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet.
u)den del av Berings hav som är fritt hav: det fria geografiska havsområde i Berings hav som ligger mer än 200 nautiska mil utanför de baslinjer från vilka bredden av Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.
v)överlappande område mellan IATTC och WCPFC: det geografiska område som avgränsas av
–longitud 150° W,
–longitud 130° W,
–latitud 4° S,
–latitud 50° S.
AVDELNING II
FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG
Kapitel I
Allmänna bestämmelser
Artikel 5
TAC:er och fördelning
1.I bilaga I anges TAC:erna för unionsfiskefartyg i unionens vatten eller i vissa andra vatten än unionens vatten och fördelningen av dessa TAC:er mellan medlemsstaterna samt i förekommande fall de villkor som är funktionellt knutna till dem.
2.Unionsfiskefartyg ska ha rätt att ta fångster, inom de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning, i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges fiskerijurisdiktion samt i fiskezonen kring Jan Mayen, på de villkor som anges i artikel 16 i och i bilaga III till denna förordning samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 och i tillämpningsföreskrifterna till denna.
Artikel 6
TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna
1.För vissa fiskbestånd ska TAC:erna fastställas av den berörda medlemsstaten. Dessa bestånd anges i bilaga I.
2.De TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna ska
a)vara förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler, särskilt principen om hållbart nyttjande av beståndet, och
b)ge följande resultat:
i)om analytiska bedömningar finns att tillgå, ett nyttjande av beståndet som med största möjliga sannolikhet är förenligt med en maximal hållbar avkastning från och med år 2020, eller
ii)om analytiska bedömningar inte finns att tillgå eller är ofullständiga, ett nyttjande av beståndet som är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.
3.Senast den 15 mars 2020 ska varje berörd medlemsstat lämna följande information till kommissionen:
a)Antagna TAC:er.
b)De data som samlats in och bedömts av den berörda medlemsstaten på vilka de antagna TAC:erna grundar sig.
c)Uppgifter om hur antagna TAC:er är förenliga med punkt 2.
Artikel 7
Villkor för landning av fångster och bifångster
1.Fångster som inte omfattas av den landningsskyldighet som fastställs i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de
a)har tagits av fartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller
b)utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter och denna unionskvot inte är uttömd.
2.Bestånden av icke-målarter inom säkra biologiska gränser enligt artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 anges i bilaga I till den här förordningen för tillämpningen av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna som föreskrivs i den artikeln.
[Artikel 8
Kvotutbytesmekanism för TAC:er för oundvikliga bifångster
i samband med införandet av landningsskyldigheten
1.För att ta hänsyn till införandet av landningsskyldigheten och göra kvoter tillgängliga för medlemsstater utan kvot för vissa bifångster, ska den kvotutbytesmekanism som fastställs i denna artikel tillämpas på de TAC:er som anges i bilaga IA.
2.6 % av varje kvot inom TAC:erna för torsk i Keltiska havet, torsk i vattnen väster om Skottland, vitling i Irländska sjön och rödspätta i Ices-sektionerna 7h, 7j och 7k och 3 % av varje kvot inom TAC:en för vitling i vattnen väster om Skottland, som tilldelas varje medlemsstat, ska göras tillgängliga för en pool för utbyte av kvoter, som ska öppnas den 1 januari 2019. Medlemsstater utan kvot ska ha exklusiv tillgång till kvotpoolen till och med den 31 mars 2019.
3.De kvantiteter som hämtats från poolen får inte bytas ut eller överföras till det påföljande året. Outnyttjade kvantiteter ska efter den 31 mars 2019 återlämnas till de medlemsstater som ursprungligen bidrog till poolen för utbyte av kvoter.
4.De kvoter som tilldelas som motprestation ska företrädesvis tas från en förteckning över TAC:er som fastställts av varje medlemsstat som bidrar till poolen enligt tillägget till bilaga IA.
5.Dessa kvoter ska ha motsvarande marknadsvärde, baserat på en marknadskurs eller andra ömsesidigt godtagbara omräkningsfaktorer. I avsaknad av alternativ ska det användas ett motsvarande ekonomiskt värde som överensstämmer med genomsnittliga unionspriser från det föregående året, enligt uppgifter från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter.
6.I de fall där den ovannämnda mekanismen inte ger medlemsstaterna möjlighet att täcka sina oundvikliga bifångster i likartad utsträckning ska medlemsstaterna sträva efter att enas om utbyte av kvoter i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och säkerställa att de kvoter som utbyts är av motsvarande marknadsvärde.
Artikeln ska ses över på grundval av bedömningen av TAC:er för bifångster]
Artikel 9
Begränsningar av fiskeansträngningen i Ices-sektion 7e
1.För de perioder som avses i artikel 1.2 b fastställs i bilaga IIA de tekniska aspekterna av de rättigheter och skyldigheter som är förknippade med bilaga IIA när det gäller förvaltningen av beståndet av tunga i Ices-sektion 7e.
2.Kommissionen får, genom genomförandeakter, tilldela en ansökande medlemsstat ett antal ytterligare dagar till sjöss utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga IIA, under vilka ett fartyg kan få tillstånd av sin flaggmedlemsstat att uppehålla sig i Ices-sektion 7e med ett reglerat redskap ombord, på grundval av en ansökan från den medlemsstaten, i enlighet med punkt 7.4 i bilaga II A. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 50.2.
3.Kommissionen, får genom genomförandeakter, tilldela en ansökande medlemsstat högst tre dagar mellan den 1 februari 2020 och den 31 januari 2021 utöver dem som avses i punkt 5 i bilaga IIA, då ett fartyg får uppehålla sig i Ices-sektion 7e på grundval av ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning enligt punkt 8.1 i bilaga IIA. En sådan tilldelning ska ske på grundval av den beskrivning som lämnats in av medlemsstaten i enlighet med punkt 8.3 i bilaga IIA och efter samråd med STECF. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 50.2.
[Artikel 10
Åtgärder rörande fiske efter havsabborre
1.Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg samt för kommersiellt fiske från land att fiska efter havsabborre i Ices-sektionerna 4b och 4c samt i Ices-delområde 7. Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta, överföra eller landa havsabborre som fångats i det området.
2.Genom undantag från punkt 1 får unionsfiskefartyg i Ices-sektionerna 4b, 4c, 7d, 7e, 7f och 7h och i vatten under Förenade kungarikets överhöghet som ligger inom tolv nautiska mil från baslinjerna i Ices-sektionerna 7a och 7g i januari 2020 och under perioden 1 april–31 december 2020 fiska efter havsabborre och ombord behålla, omlasta, överföra eller landa havsabborre som har fångats i dessa områden med följande redskap och inom följande gränser:
a)Med användning av bottentrål, oundvikliga bifångster om högst pm kg per två månader och pm % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit under en dag.
b)Med användning av not/vad, oundvikliga bifångster om högst pm kg per månad och pm % av vikten för den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit under en dag.
c)Med användning av krok och lina, högst pm ton per fartyg och år.
d)Med användning av fasta nät, oundvikliga bifångster om högst pm ton per fartyg och år.
Undantagen i första stycket ska gälla unionsfiskefartyg som registrerade fångster av havsabborre under perioden 1 juli 2015–30 september 2016: när det gäller led c, ska de registrerade fångsterna ha tagits med krok och lina, och när det gäller led d, ska de registrerade fångsterna ha tagits med fasta nät. Om ett unionsfiskefartyg ersätts får medlemsstaterna tillåta att undantaget tillämpas på ett annat unionsfiskefartyg, under förutsättning att antalet unionsfiskefartyg som omfattas av detta undantag och deras totala kapacitet inte ökar.
3.De fångstbegränsningar som anges i punkt 2 får inte överföras mellan fartyg eller, i fall med en månatlig begränsning, från en månad till en annan. För unionsfiskefartyg som använder fler än ett redskap under en och samma kalendermånad ska den lägsta fångstbegränsningen i punkt 2 för vart och ett av redskapen tillämpas.
Medlemsstaterna ska rapportera alla fångster av havsabborre per redskapstyp till kommissionen senast 15 dagar efter varje månadsslut.
4.Vid fritidsfiske, inbegripet från land, i Ices-sektionerna 4b, 4c, 6a och 7a–7k
a)ska, under perioderna 1 januari–31 mars och 1 november–31 december 2020, endast återsläppsfiske med spö eller handlina efter havsabborre vara tillåtet; under dessa perioder ska det vara förbjudet att ombord behålla, överföra, omlasta eller landa havsabborre som fångats i detta område,
b)får, under perioden 1 april–31 oktober 2020, högst pm exemplar av havsabborre fångas med spö eller handlina och behållas per fiskare och dag. Havsabborre som behålls ska vara minst 42 cm.
5.Vid fritidsfiske i Ices-sektionerna 8a och 8b får högst pm exemplar av havsabborre fångas med spö eller handlina och behållas per fiskare och dag. Havsavsabborre som behålls ska vara minst 42 cm.
Åtgärderna kommer att ses över efter det att vetenskapliga utlåtandet utfärdats]
[Artikel 11
Åtgärder rörande fiske efter ål i unionens vatten i Ices-området
Allt riktat fiske, oavsiktligt fiske och fritidsfiske efter ål ska vara förbjudet i unionens vatten i Ices-området och i bräckt vatten, t.ex. flodmynningar, kustlaguner och vatten i övergångszoner, under en sammanhängande tremånadersperiod som av varje berörd medlemsstat ska fastställas inom perioden 1 augusti 2020–29 februari 2021. Medlemsstaterna ska senast den 1 juni 2020 meddela kommissionen den fastställda perioden.
Åtgärderna kommer att ses över efter det att vetenskapliga utlåtandet utfärdats]
Artikel 12
Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter
1.Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka
a)utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,
b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,
c)omfördelningar enligt artiklarna 12 och 47 i rådets förordning (EU) 2017/2403,
d)ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,
e)kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,
f)avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009,
g)kvotöverföringar och kvotutbyten enligt artikel 17 i den här förordningen.
2.Bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC anges i bilaga I till denna förordning för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan åren enligt förordning (EG) nr 847/96.
3.Om inget annat anges i bilaga I till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.
4.Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 13
Korrigerande åtgärder för torsk och vitling i Keltiska havet
1. Följande åtgärder ska tillämpas på unionsfartyg som fiskar med bottentrål och not/vad i Ices-sektionerna 7f–7k och i området väster om longitud 5° W i Ices-sektion 7e:
a) Under perioden 1 februari 2020–15 mars 2020 ska det vara förbjudet för dessa fartyg att fiska i det området.
b) Unionsfartyg som tilldelats fiskemöjligheter för torsk i det området ska antingen omfattas av kravet på minst 20 % observatörstäckning till havs eller ha fungerande kameraövervakningssystem i enlighet med artikel 23.5 i förordning 2019/1241.
2. Åtgärderna i punkt 1 ska inte tillämpas på unionsfartyg i följande kategorier:
a)Fartyg vars fångster utgörs av minst 55 % vitling.
b)Fartyg vars fångster utgörs av minst 55 % marulk, kummel eller glasvarar tillsammans.
c)Unionsfartyg som använder en minsta maskstorlek i struten på 120 mm i kombination med ett fiskeredskap som är konstruerat med ett avstånd på minst 1 meter mellan undertelnen och understället.
d)Unionsfartyg som ombord medför endast ett reglerat mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie som har utvärderats av STECF, resulterar i en fångst innehållande mindre än 1 % torsk.
3. Unionsfartyg som fiskar med bottentrål och not/vad i Ices-sektionerna 7f–7k och i området väster om longitud 5° W i Ices-sektion 7e vars fångster utgörs av minst 55 % vitling eller 55 % marulk, kummel eller glasvarar tillsammans ska ha en maskstorlek i struten på minst 100 mm.
4. Denna artikel ska inte tillämpas på unionsfartyg vars fångster utgörs av minst 30 % havskräfta.
Artikel 14
Förbjudna arter
1.Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter:
a)Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.
b)Brun pigghaj (Centrophorus squamosus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.
c)Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.
d)Chokladhaj (Dalatias licha) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.
e)Skednoshaj (Deania calcea) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.
f)Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.
g)Brunkäxa (Etmopterus princeps) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 14.
h)Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.
i)Håbrand (Lamna nasus) i alla vatten.
j)Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.
k)Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6 och 10.
l)Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.
m)Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.
n)Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10, med undantag av programmen för undvikande enligt bilaga IA.
2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.
Artikel 15
Överföring av uppgifter
När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de fångstkvantiteter av varje bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.
Kapitel II
Tillstånd att fiska i tredjeländers vatten
Artikel 16
Fisketillstånd
1.Det högsta antalet fisketillstånd för unionsfiskefartyg som fiskar i tredjeländers vatten fastställs i bilaga III.
2.Om en medlemsstat, på grundval av artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, överför kvoter till en annan medlemsstat inom de fiskeområden som anges i bilaga III till den här förordningen, ska överföringen inbegripa en lämplig överföring av fisketillstånd och anmälas till kommissionen. Det sammanlagda antalet fisketillstånd för varje fiskeområde, enligt bilaga III till den här förordningen, får dock inte överskridas.
Kapitel III
Fiskemöjligheter i regionala fiskeriförvaltningsorganisationers vatten
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 17
Kvotöverföringar och kvotutbyten
1.Om en regional fiskeriförvaltningsorganisations regler tillåter kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan de avtalsslutande parterna i organisationen, får en medlemsstat (nedan kallad den berörda medlemsstaten) diskutera planerade kvotöverföringar eller kvotutbyten med en avtalsslutande part i organisationen och om lämpligt fastställa ett utkast till planerade överföringar eller utbyten.
2.Efter den berörda medlemsstatens anmälan till kommissionen får kommissionen godkänna utkastet till den planerade kvotöverföring eller det planerade kvotutbyte som medlemsstaten har diskuterat med den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen. Därefter ska kommissionen utan onödigt dröjsmål uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av en sådan kvotöverföring eller ett sådant kvotutbyte med den berörda avtalsslutande parten i organisationen. Kommissionen ska anmäla den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotutbytet till organisationens sekretariat i enlighet med organisationens regler.
3.Kommissionen ska informera medlemsstaterna om den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotutbytet.
4.De fiskemöjligheter som erhålls från eller överförs till den berörda avtalsslutande parten i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen genom kvotöverföringen eller kvotutbytet ska betraktas som kvoter som lagts till eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning, från och med det att kvotöverföringen eller kvotutbytet får verkan i enlighet med villkoren i den överenskommelse som ingåtts med den berörda avtalsslutande parten i organisationen eller i enlighet med den berörda organisationens regler, beroende på vad som är tillämpligt. En sådan tilldelning ska inte ändra den befintliga fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.
5.Denna artikel ska tillämpas till och med den 31 januari 2021 för kvotöverföringar från en avtalsslutande part i en regional fiskeriförvaltningsorganisation till unionen och för den efterföljande tilldelningen till medlemsstaterna.
Avsnitt 2
Iccats konventionsområde
Artikel 18
Begränsningar av fiske-, odlings- och gödningskapacitet
1.Antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från unionen som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten ska begränsas i enlighet med punkt 1 i bilaga IV.
2.Antalet unionsfartyg för kustnära icke-industriellt fiske som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 2 i bilaga IV.
3.Antalet unionsfiskefartyg som i odlingssyfte fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet och som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm ska begränsas i enlighet med punkt 3 i bilaga IV.
4.Antalet och den totala kapaciteten, uttryckt i bruttodräktighet, när det gäller de fartyg som får fiska efter, ombord behålla, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 4 i bilaga IV.
5.Antalet fällor som används inom fisket efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 5 i bilaga IV.
6.Kapaciteten för odling och gödning av blåfenad tonfisk samt den största mängden vildfångad blåfenad tonfisk som avsätts för insättning i anläggningar i östra Atlanten och Medelhavet ska begränsas i enlighet med punkt 6 i bilaga IV.
7.Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter långfenad tonfisk från Nordatlanten som målart i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 520/2007 ska begränsas i enlighet med punkt 7 i bilaga IV till den här förordningen.
8.Det högsta antalet unionsfiskefartyg med en längd på minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde ska begränsas i enlighet med punkt 8 i bilaga IV.
Artikel 19
Fritidsfiske
När så är lämpligt ska medlemsstaterna avsätta en särskild kvot för fritidsfiske från de kvoter som de tilldelats i enlighet med bilaga ID.
Artikel 20
Hajar
1.Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av storögd rävhaj (Alopias superciliosus).
2.Det ska vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter arter av rävhajar i släktet Alopias.
3.Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av hammarhajar i familjen Sphyrnidae (med undantag för Sphyrna tiburo) som fångas i samband med fiske i Iccats konventionsområde.
4.Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av fångade exemplar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus).
5.Det ska vid allt fiske vara förbjudet att ombord behålla fångade exemplar av silkeshaj (Carcharhinus falciformis).
{Avsnitt 3 ska ses över efter relevanta i årsmöten i de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna}
Avsnitt 3
CCAMLR:s konventionsområde
Artikel 21
Förbud och fångstbegränsningar
1.Riktat fiske efter arterna i del A i bilaga V ska vara förbjudet i de områden och under de perioder som där anges.
2.För undersökande fiske ska de TAC:er och bifångstbegränsningar som anges i del B i bilaga V gälla i de delområden som där anges.
Artikel 22
Undersökande fiske
1.Medlemsstaterna får under 2019 delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt i sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion. Om en medlemsstat avser att delta i sådant fiske, ska den anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med artiklarna 7 och 7a i förordning (EG) nr 601/2004 och i alla händelser senast den 1 juni 2019.
2.När det gäller FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a fastställs i del B i bilaga V TAC:erna och bifångstbegränsningarna per delområde och sektion samt deras fördelning mellan småskaliga forskningsenheter inom vart och ett av dessa områden. Fisket i en småskalig forskningsenhet ska upphöra när de rapporterade fångsterna når fastställd TAC, och fiske i denna enhet ska därefter vara förbjudet under återstoden av fiskeåret.
3.Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt, så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och så att en alltför stor koncentration av fångster och fiskeansträngning undviks. I FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a ska det dock vara förbjudet att fiska på mindre än 550 meters djup.
Artikel 23
Fiske efter antarktisk krill under fiskeåret 2019/2020
1.Om en medlemsstat avser att fiska efter antarktisk krill (Euphausia superba) i CCAMLR:s konventionsområde under fiskeåret 2019/2020, ska den senast den 1 maj 2019 anmäla sin avsikt att fiska efter antarktisk krill till kommissionen på det sätt som anges i del C i bilaga V till denna förordning. Kommissionen ska på grundval av den information som erhållits från medlemsstaterna lämna in anmälningarna till CCAMLR:s sekretariat senast den 30 maj 2019.
2.Den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fartyg som av en medlemsstat kommer att tillåtas att delta i fiske efter antarktisk krill.
3.En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska anmäla denna avsikt endast med avseende på fartyg med tillstånd som för dess flagg vid tidpunkten för anmälan eller som för någon annan CCAMLR-medlems flagg, men förväntas föra den aktuella medlemsstatens flagg vid den tidpunkt då fisket äger rum.
4.Medlemsstaterna ska ha rätt att ge andra fartyg än de som anmälts till CCAMLR:s sekretariat i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 tillstånd att delta i fiske efter antarktisk krill, om ett fartyg med tillstånd är förhindrat att delta av legitima operativa skäl eller på grund av force majeure. I ett sådant fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat och kommissionen och lämna
a)fullständiga uppgifter om det eller de berörda ersättningsfartygen, bland annat de uppgifter som föreskrivs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004,
b)en heltäckande redovisning av skälen till bytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.
5.En medlemsstat får inte tillåta att ett fartyg som är upptaget i någon av CCAMLR:s fartygsförteckningar över olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) deltar i fiske efter antarktisk krill.
Avsnitt 4
IOTC:s behörighetsområde
Artikel 24
Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar
i IOTC:s behörighetsområde
1.Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 1 i bilaga VI.
2.Det högsta antalet unionsfiskefartyg som fiskar efter svärdfisk (Xiphias gladius) och långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i IOTC:s behörighetsområde och motsvarande kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, ska överensstämma med vad som anges i punkt 2 i bilaga VI.
3.Medlemsstaterna får omfördela fartyg som ingår i ett av de två fisken som avses i punkterna 1 och 2 till det andra fisket, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att denna ändring inte leder till en ökning av fiskeansträngningen avseende de berörda fiskbestånden.
4.Medlemsstaterna ska i samband med en föreslagen överföring av kapacitet till deras flotta säkerställa att de fartyg som ska överföras finns med i IOTC:s fartygsregister eller i fartygsregistret hos en annan regional fiskeriförvaltningsorganisation för tonfisk. Vidare får inga fartyg som finns upptagna i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över fartyg som bedriver IUU-fiske överföras.
5.Medlemsstaterna får endast öka sin fiskekapacitet över de tak som avses i punkterna 1 och 2 inom de gränser som fastställs i de utvecklingsplaner som lämnats in till IOTC.
Artikel 25
Aktiva anordningar som samlar fisk och stödfartyg
1.Ett snörpvadsfartyg får inte använda mer än 350 aktiva anordningar som samlar fisk vid en och samma tidpunkt.
2.Antalet stödfartyg får inte vara större än ett stödfartyg till stöd för minst två snörpvadsfartyg, alla flaggade i en och samma medlemsstat. Denna bestämmelse ska inte gälla för medlemsstater som använder enbart ett stödfartyg.
3.Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt stödjas av mer än ett stödfartyg från samma flaggstat.
4.Unionen får inte registrera några nya eller ytterligare stödfartyg i IOTC:s förteckning över fartyg med tillstånd.
Artikel 26
Hajar
1.Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av rävhajar av alla arter i familjen Alopiidae.
2.Vid allt fiske ska det vara förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus), utom för fartyg med en total längd på mindre än 24 meter vilka endast fiskar inom sin flaggmedlemsstats exklusiva ekonomiska zon, på villkor att fångsten endast är avsedd för lokal konsumtion.
3.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkterna 1 och 2 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.
Avsnitt 5
SPRFMO:s konventionsområde
Artikel 27
Pelagiskt fiske
1.Endast de medlemsstater som under 2007, 2008 eller 2009 aktivt bedrev pelagiskt fiske i SPRFMO:s konventionsområde får fiska efter pelagiska bestånd i detta område inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga IJ.
2.De medlemsstater som avses i punkt 1 ska begränsa den totala bruttodräktighetsnivån för fartyg som för deras flagg och under 2019 fiskar efter pelagiska bestånd till den totala bruttodräktighetsnivån för unionen på 36 102 i det området.
3.De fiskemöjligheter som anges i bilaga IJ får endast utnyttjas om medlemsstaterna senast den femte dagen i följande månad till kommissionen, för vidarebefordran till SPRFMO:s sekretariat, översänder förteckningen över fartyg som aktivt bedriver fiske eller deltar i omlastning i SPRFMO:s konventionsområde, register från kontrollsystem för fartyg, månatliga fångstrapporter och, om de finns tillgängliga, uppgifter om hamnanlöp.
Artikel 28
Bottenfiske
1.Medlemsstaterna ska under 2019 begränsa sina fångster eller sin fiskeansträngning inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde till de delar av konventionsområdet där bottenfiske förekom under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 och till en nivå som inte överstiger de årliga genomsnittliga fångstmängderna eller ansträngningsparametrarna under den perioden. De får enbart fiska utöver dokumenterade fångster om SPRFMO godkänner deras plan att fiska utöver dokumenterade fångster.
2.Medlemsstater utan dokumenterade fångster eller fiskeansträngningar inom bottenfiske i SPRFMO:s konventionsområde under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 får inte fiska, om inte SPRFMO godkänner deras plan att fiska utan dokumenterade fångster.
Artikel 29
Undersökande fiske
1.Medlemsstaterna får under 2020 delta i undersökande långrevsfiske efter tandnotingar (Dissostichus spp.) i SPRFMO:s konventionsområde endast om SPRFMO har godkänt deras ansökan om sådant fiske, inbegripet en fiskeinsatsplan och ett åtagande att genomföra en uppgiftsinsamlingsplan.
2.Fiske får endast ske i de forskningsblock som anges av SPRFMO. Det ska vara förbjudet att fiska på mindre än 750 meters och mer än 2 000 meters djup.
3.TAC:en ska överensstämma med vad som anges i bilaga IJ. Fisket ska begränsas till en fiskeresa om högst 21 dagar i rad och högst 5 000 krokar per lina, med ett maximum på 20 linor per forskningsblock. Fisket ska upphöra antingen när TAC:en uppnås eller när 100 linor har lagts ut och tagits upp, beroende på vilket som inträffar först.
Avsnitt 6
IATTC:s konventionsområde
Artikel 30
Fiske med snörpvad
1.Fiske med snörpvadsfartyg efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) och bonit (Katsuwonus pelamis) ska vara förbjudet
a)mellan den 29 juli kl. 00.00 och den 8 oktober 2019 kl. 24.00 eller mellan den 9 november 2019 kl. 00.00 och den 19 januari 2020 kl. 24.00 i det område som avgränsas av
–Amerikas kuster mot Stilla havet,
–longitud 150° W,
–latitud 40° N,
–latitud 40° S,
b)mellan den 9 oktober 2019 kl. 00.00 och den 8 november 2019 kl. 24.00 i det område som avgränsas av
–longitud 96° W,
–longitud 110° W,
–latitud 4° N,
–latitud 3° S.
2.För vart och ett av sina fartyg ska de berörda medlemsstaterna före den 1 april 2019 till kommissionen anmäla vilken fredningstid enligt punkt 1 som valts. De berörda medlemsstaternas alla snörpvadsfartyg ska upphöra med fiske med snörpvad i de områden som definieras i punkt 1 under den period som valts.
3.Snörpvadsfartyg som fiskar efter tonfisk i IATTC:s konventionsområde ska ombord behålla och sedan landa eller omlasta all gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit som fångas.
4.Punkt 3 ska inte tillämpas
a)om fisken anses otjänlig som livsmedel av andra skäl än storleken, eller
b)om det återstående utrymmet i lastrummet vid det sista kastet under en fiskeresa kan vara otillräckligt för att ta emot all den tonfisk som fångas vid detta kast.
Artikel 31
Aktiva anordningar som samlar fisk
1.Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt ha mer än 450 aktiva anordningar som samlar fisk i IATTC:s konventionsområde. En anordning som samlar fisk ska betraktas som aktiv när den används till sjöss, börjar ange sin position och spåras av fartyget, ägaren eller operatören. En anordning som samlar fisk får bara aktiveras ombord på ett snörpvadsfartyg.
2.Ett snörpvadsfartyg får inte lägga ut anordningar som samlar fisk under 15 dagar före inledningen av den valda fredningstiden enligt artikel 30.1 a och det ska ta upp samma antal anordningar som ursprungligen lades ut, inom de 15 dagar som föregår inledningen av fredningstiden.
3.Medlemsstaterna ska varje månad rapportera daglig information till kommissionen om alla aktiva anordningar som samlar fisk i enlighet med IATTC:s krav. Rapporterna ska lämnas in tidigast efter 60 dagar, men senast efter 75 dagar. Kommissionen ska överlämna informationen till IATTC:s sekretariat utan dröjsmål.
Artikel 32
Fångstbegränsningar för storögd tonfisk inom långrevsfiske
De totala årliga fångsterna av storögd tonfisk som tas av varje medlemsstats långrevsfartyg i IATTC:s konventionsområde fastställs i bilaga IL.
Artikel 33
Förbud mot fiske efter årfenhaj
1.Det ska vara förbjudet att fiska efter årfenhaj (Carcharhinus longimanus) i IATTC:s konventionsområde och att ombord behålla, omlasta, lagra, till försäljning bjuda ut, sälja eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj som fångats i detta område.
2.Vid oavsiktlig fångst får den art som avses i punkt 1 inte komma till skada. Fartygsoperatörerna ska omedelbart frisläppa exemplaren.
3.Fartygsoperatörerna ska
a)registrera antalet släppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande),
b)rapportera den information som anges i led a till den medlemsstat där de är medborgare. Medlemsstaterna ska vidarebefordra den information som samlats in under det föregående året till kommissionen senast den 31 januari.
Artikel 34
Förbud mot fiske efter vingrockor
Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att i IATTC:s konventionsområde fiska efter, ombord behålla, omlasta, landa, lagra, till försäljning bjuda ut eller sälja delar eller hela kroppar av vingrockor (familjen Mobulidae, som innefattar släktena Manta och Mobula). Så snart unionsfiskefartyg noterar att vingrockor har fångats, ska fartygen när så är möjligt omedelbart frisläppa exemplaren levande och oskadade.
Avsnitt 7
Seafos konventionsområde
Artikel 35
Förbud mot fiske efter djuphavshajar
Riktat fiske efter följande djuphavshajar i Seafos konventionsområde ska vara förbjudet:
–Apristurus manis.
–Etmopterus bigelowi.
–Etmopterus brachyurus.
–Brunkäxa (Etmopterus princeps).
–Slätkäxa (Etmopterus pusillus).
–Rockor (Rajidae).
–Svarthaj (Scymnodon squamulosus).
–Djuphavshajar av överordningen Selachimorpha.
–Pigghaj (Squalus acanthias).
Avsnitt 8
WCPFC:s konventionsområde
Artikel 36
Villkor för fiske efter storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att det totala antal fiskedagar som tilldelas snörpvadsfartyg som fiskar efter storögd tonfisk (Thunnus obesus), gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) och bonit (Katsuwonus pelamis) i den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger inom fritt hav mellan 20° N och 20° S inte överstiger 403 dagar.
2.Unionsfiskefartyg får inte fiska efter långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) i WCPFC:s konventionsområde söder om 20° S.
Artikel 37
Förvaltning av fiske med anordningar som samlar fisk
1.I den del av WCPFC:s konventionsområde som ligger mellan 20° N och 20° S ska det vara förbjudet för snörpvadsfartyg att sätta ut, utföra underhåll på eller använda anordningar som samlar fisk mellan den 1 juli 2019 kl. 00.00 och den 30 september 2019 kl. 24.00.
2.Utöver förbudet i punkt 1, ska det vara förbjudet att använda anordningar som samlar fisk på öppet hav i WCPFC:s konventionsområde mellan 20° N och 20° S under ytterligare två månader: antingen mellan den 1 april 2019 kl. 00.00 och den 31 maj 2019 kl. 24.00 eller mellan den 1 november 2019 kl. 00.00 och den 31 december 2019 kl. 24.00. Vilken av dessa tvåmånadersperioder som väljs ska anmälas till kommissionen före den 31 januari 2019.
3.Medlemsstaterna ska säkerställa att vart och ett av deras snörpvadsfartyg vid en och samma tidpunkt inte lagt ut mer än 350 anordningar som samlar fisk till havs med aktiverade mätbojar. Bojen ska endast aktiveras ombord på ett fartyg.
4.Alla snörpvadsfartyg som fiskar i den del av WCPFC:s konventionsområde som avses i punkt 1 ska ombord behålla och landa eller omlasta all storögd tonfisk, gulfenad tonfisk och bonit som fångats.
5.Punkt 4 ska inte tillämpas
a)på det sista kastet under en fiskeresa, om fartyget inte har tillräckligt med utrymme kvar i lastrummet för all fisk,
b)om fisken anses otjänlig som livsmedel av andra skäl än storleken, eller
c)om frysutrustningen drabbas av ett allvarligt fel.
Artikel 38
Begränsning av antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk
Det högsta antalet unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk (Xiphias gladius) i områden söder om 20° S i WCPFC:s konventionsområde fastställs i bilaga VII.
Artikel 39
Fångstbegränsningar för svärdfisk inom långrevsfiske söder om 20° S
Medlemsstaterna ska säkerställa att fångster av svärdfisk (Xiphias gladius) söder om 20° S med fartyg för långrevsfiske inte överskrider den gräns som fastställs i bilaga IH. Medlemsstaterna ska också säkerställa att fiskeansträngningen avseende svärdfisk inte flyttas över till områden norr om 20° S till följd av denna åtgärd.
Artikel 40
Silkeshaj och årfenhaj
1.Det ska vara förbjudet att ombord behålla, omlasta, lagra eller landa delar eller hela kroppar av följande arter i WCPFC:s konventionsområde:
a)Silkeshaj (Carcharhinus falciformis).
b)Årfenhaj (Carcharhinus longimanus).
2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.
Artikel 41
Överlappande område mellan IATTC och WCPFC
1.Fartyg som endast är förtecknade i WCPFC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i detta avsnitt när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 u.
2.Fartyg som är förtecknade i både WCPFC-registret och IATTC-registret samt fartyg som endast är förtecknade i IATTC-registret ska tillämpa de åtgärder som anges i artiklarna 30.1 a, 30.2, 30.3, 30.4, 31, 32 och 33 när de fiskar i det överlappande område mellan IATTC och WCPFC som definieras i artikel 4 u.
Avsnitt 9
Berings hav
Artikel 42
Förbud mot fiske i den del av Berings hav som är fritt hav
Fiske efter alaska pollock (Theragra chalcogramma) i den del av Berings hav som är fritt hav ska vara förbjudet.
Avsnitt 10
Siofa
Artikel 43
Tillfälliga åtgärder avseende bottenfiske
1.De medlemsstater vars fartyg under något år fram till 2016 har fiskat mer än 40 dagar i Siofas avtalsområde, ska säkerställa att de fiskefartyg som för deras flagg begränsar sin årliga fiskeansträngning och/eller fångst inom bottenfiske till sin genomsnittliga årliga nivå och att fiskeverksamheten sker inom det område som bedömts i den konsekvensbedömning som lämnats in till Siofa.
2.De medlemsstater vars fartyg inte under något år fram till 2016 har fiskat mer än 40 dagar i Siofas avtalsområde ska säkerställa att de fartyg som för deras flagg begränsar sin fiskeansträngning och/eller fångst inom bottenfiske och sin geografiska utbredning i enlighet med sin historiska fångstdokumentering.
AVDELNING III
FISKEMÖJLIGHETER FÖR FARTYG FRÅN TREDJELAND I UNIONENS VATTEN
Artikel 44
Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna
Fiskefartyg som för norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade i Färöarna ska ha rätt att ta fångster i unionens vatten inom ramen för de TAC:er som anges i bilaga I till denna förordning och ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.
Artikel 45
Fiskefartyg som för venezuelansk flagg
Fiskefartyg som för venezuelansk flagg ska uppfylla de villkor som föreskrivs i denna förordning och i avdelning III i förordning (EU) 2017/2403.
Artikel 46
Fisketillstånd
Det högsta antalet fisketillstånd för fartyg från tredjeland som fiskar i unionens vatten fastställs i bilaga VIII.
Artikel 47
Villkor för landning av fångster och bifångster
De villkor som anges i artikel 7 ska tillämpas på fångster och bifångster som tas av fartyg från tredjeland som fiskar enligt de tillstånd som anges i artikel 46.
Artikel 48
Fredningstid
Fartyg från tredjeland som har tillstånd att fiska efter tobisar och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-delområde 4 får inte fiska efter tobisar i det området med bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm under perioderna 1 januari–31 mars 2019 och 1 augusti–31 december 2019.
Artikel 49
Förbjudna arter
1.Det ska vara förbjudet för fartyg från tredjeland att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa följande arter, om de påträffas i unionens vatten:
a)Klorocka (Amblyraja radiata) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a, 3a och 7d och Ices-delområde 4.
b)Slätrocka (Dipturus batis), bestående av arterna Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia, i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10.
c)Gråhaj (Galeorhinus galeus) fångad med långrev i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.
d)Chokladhaj (Dalatias licha), skednoshaj (Deania calcea), brun pigghaj (Centrophorus squamosus), brunkäxa (Etmopterus princeps) och pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområdena 1, 4 och 14.
e)Håbrand (Lamna nasus) i unionens vatten.
f)Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion 3a.
g)Brokrocka (Raja undulata) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 9 och 10.
h)Hajrocka (Rhinobatos rhinobatos) i Medelhavet.
i)Valhaj (Rhincodon typus) i alla vatten.
j)Pigghaj (Squalus acanthias) i unionens vatten i Ices-delområdena 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10.
2.Vid oavsiktlig fångst får de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada. Exemplaren ska frisläppas omedelbart.
AVDELNING IV
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 50
Kommittéförfarande
1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats genom förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Artikel 51
Övergångsbestämmelse
Artiklarna 10, 12.2, 14, 20, 21, 26, 33, 34, 35, 40, 42 och 49 ska fortsätta att gälla i tillämpliga delar under 2021 fram till dess att förordningen om fastställande av fiskemöjligheterna för år 2021 träder i kraft.
Artikel 52
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2020.
Artikel 9 ska dock tillämpas från och med den 1 februari 2020. Bestämmelserna om fiskemöjligheter i artiklarna 21, 22 och 23 samt bilagorna IE och V för vissa bestånd i CCAMLR:s konventionsområde ska tillämpas från och med den 1 december 2019.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 24.10.2019
COM(2019) 483 final
BILAGOR
till
förslag till rådets förordning
om fastställande för år 2020 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten
BILAGA IIA
FISKEANSTRÄNGNING FÖR FARTYG INOM RAMEN FÖR FÖRVALTNINGEN AV BESTÅNDEN AV TUNGA I ICES-SEKTION 7e I VÄSTRA DELEN AV ENGELSKA KANALEN
Kapitel I
Allmänna bestämmelser
1.TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1.1.Denna bilaga ska tillämpas på unionsfiskefartyg med en längd överallt på minst 10 meter som ombord medför eller använder bomtrålar med en maskstorlek på 80 mm eller större och passiva nätredskap, inklusive nät, grimgarn och insnärjningsnät med en maskstorlek på högst 220 mm, i enlighet med förordning (EG) nr 509/2007, och som uppehåller sig i Ices-sektion 7e.
1.2.Fartyg som fiskar med passiva nätredskap med en maskstorlek på minst 120 mm och som, enligt fångstregistren, under de tre föregående åren har fiskat mindre än 300 kg tunga i levande vikt per år ska undantas från tillämpningen av denna bilaga på följande villkor:
a)Fartygen fångade mindre än 300 kg tunga i levande vikt under förvaltningsperioden 2018.
b)Fartygen omlastar inte fisk till ett annat fartyg till sjöss.
c)Senast den 31 juli 2020 respektive den 31 januari 2021 ska varje berörd medlemsstat lämna in en rapport till kommissionen om fartygens fångster av tunga under de tre föregående åren samt om fångsterna av tunga under 2020.
Om ett eller flera av villkoren inte uppfylls ska de berörda fartygen med omedelbar verkan upphöra att undantas från tillämpningen av denna bilaga.
2.DEFINITIONER
I denna bilaga gäller följande definitioner:
a)redskapsgrupp: gruppering av redskap bestående av följande två redskapskategorier:
i)bomtrålar med en maskstorlek på 80 mm eller större, och
ii)passiva nätredskap, inklusive nät, grimgarn och insnärjningsnät med en maskstorlek på 220 mm eller mindre.
b)reglerat redskap: någon av de två redskapskategorier som tillhör redskapsgruppen.
c)område: Ices-sektion 7e.
d)innevarande förvaltningsperiod: perioden 1 februari 2020–31 januari 2021.
3.VERKSAMHETSBEGRÄNSNINGAR
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska varje medlemsstat säkerställa att unionsfiskefartyg som för dess flagg och som är registrerade i unionen, när de ombord medför ett reglerat redskap inte uppehåller sig i området längre än det antal dagar som anges i kapitel III i denna bilaga.
Kapitel II
Tillstånd
4.FARTYG MED TILLSTÅND
4.1En medlemsstat får inte tillåta att fartyg som för dess flagg fiskar med reglerade redskap i området om sådan fiskeverksamhet i området inte finns registrerad med avseende på fartyget under åren 2002–2018, med undantag av fiskeverksamhet som registrerats till följd av överföring av dagar mellan fiskefartyg, såvida medlemsstaten inte säkerställer att fiske med motsvarande kapacitet, mätt i kilowatt, förhindras i det området.
4.2Ett fartyg som registrerats som användare av ett reglerat redskap kan dock få tillåtelse att använda ett annat fiskeredskap, förutsatt att det antal dagar som gäller för det andra redskapet minst är lika med det antal dagar som gäller för det reglerade redskapet.
4.3Om en medlemsstat saknar kvoter i området ska ett fartyg som för dess flagg inte tillåtas fiska i det området med reglerade redskap, såvida fartyget inte tilldelas en kvot efter en överföring enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och tilldelas dagar till sjöss i enlighet med punkt 10 eller 11 i denna bilaga.
Kapitel III
Antal dagar i området som tilldelas unionsfiskefartyg
5.MAXIMALT ANTAL DAGAR
Det maximala antal dagar till sjöss för vilka en medlemsstat under innevarande förvaltningsperiod får ge ett fartyg som för dess flagg tillstånd att uppehålla sig i området med ett reglerat redskap ombord anges i tabell I.
Tabell I
Maximalt antal dagar som ett fartyg får uppehålla sig i området
per år och kategori reglerat redskap
|
Reglerat redskap
|
Maximalt antal dagar
|
|
Bomtrålar, maskstorlek ≥ 80 mm
|
Belgien
|
pm
|
|
|
Frankrike
|
pm
|
|
|
Förenade kungariket
|
pm
|
|
Passiva nätredskap, maskstorlek ≤ 220 mm
|
Belgien
|
pm
|
|
|
Frankrike
|
pm
|
|
|
Förenade kungariket
|
pm
|
6.SYSTEMET MED KILOWATTDAGAR
6.1.Under innevarande förvaltningsperiod får medlemsstaterna förvalta den fiskeansträngning som de tilldelas enligt ett system med kilowattdagar. Genom det systemet kan de tillåta varje fartyg som berörs av ett reglerat redskap enligt tabell I att uppehålla sig i området under ett maximalt antal dagar som skiljer sig från antalet dagar enligt tabellen, under förutsättning att det sammanlagda antalet kilowattdagar som får tilldelas för det reglerade redskapet iakttas.
6.2.Detta sammanlagda antal kilowattdagar ska vara summan av alla enskilda fiskeansträngningar som tilldelats de fartyg som för den berörda medlemsstatens flagg och som uppfyller kraven för det reglerade redskapet. Den enskilda fiskeansträngningen ska beräknas i kilowattdagar genom att maskinstyrkan för varje enskilt fartyg multipliceras med det antal dagar till sjöss som fartyget skulle ha rätt till enligt tabell I, om punkt 6.1 inte tillämpades.
6.3.En medlemsstat som önskar använda det system som avses i punkt 6.1 ska lämna in en ansökan till kommissionen för det reglerade redskapet enligt tabell I med rapporter i elektroniskt format som innehåller beräkningsunderlag som grundar sig på följande:
a)Förteckningen över fartyg med tillstånd att fiska, med uppgift om fartygens nummer i registret över unionens fiskeflotta (CFR) och deras maskinstyrka.
b)Det antal dagar till sjöss under vilka varje fartyg ursprungligen skulle ha fått tillstånd att fiska enligt tabell I och det antal dagar till sjöss som varje fartyg skulle ha rätt till med tillämpning av punkt 6.1.
6.4.På grundval av denna ansökan ska kommissionen bedöma huruvida de villkor som avses i punkt 6 är uppfyllda, och kommissionen får i tillämpliga fall ge medlemsstaten tillåtelse att använda det system som avses i punkt 6.1.
7.TILLDELNING AV YTTERLIGARE DAGAR FÖR DEFNITIVT UPPHÖRANDE MED FISKEVERKSAMHET
7.1.Kommissionen får tilldela en medlemsstat ytterligare dagar till sjöss under vilka ett fartyg av sin flaggmedlemsstat kan få tillstånd att uppehålla sig inom området med ett reglerat redskap ombord; tilldelningen ska grundas på definitivt upphörande med fiskeverksamhet som har genomförts under den föregående förvaltningsperioden, i enlighet med antingen artikel 23 i förordning (EG) nr 1198/2006 eller förordning (EG) nr 744/2008. Definitivt upphörande till följd av andra omständigheter kan beaktas av kommissionen från fall till fall, på grundval av en skriftlig och vederbörligen motiverad ansökan från den berörda medlemsstaten. Den skriftliga ansökan ska innehålla uppgift om de berörda fartygen och för var och ett av dem bekräfta att de aldrig mer kommer att användas för fiskeverksamhet.
7.2.Den ansträngning mätt i kilowattdagar som under 2003 förbrukades av avvecklade fartyg som använde en viss redskapsgrupp, ska divideras med den ansträngning som förbrukades av alla fartyg som använde den redskapsgruppen under 2003. Det ytterligare antalet dagar till sjöss ska sedan beräknas genom att den kvot som erhålls multipliceras med det antal dagar som skulle ha beviljats enligt tabell I. En eventuell del av dag som uppstår vid denna beräkning ska avrundas till närmaste hel dag.
7.3.Punkterna 7.1 och 7.2 ska inte tillämpas när ett fartyg har ersatts i enlighet med punkt 4.2, eller när avvecklingen redan har använts under tidigare år för att få ytterligare dagar till sjöss.
7.4.Medlemsstater som önskar utnyttja en sådan tilldelning som avses i punkt 7.1 ska senast den 15 juni under innevarande förvaltningsperiod lämna in en ansökan till kommissionen med rapporter i elektroniskt format som för redskapsgruppen enligt tabell I innehåller beräkningsunderlag som grundas på följande:
a)Förteckningar över avvecklade fartyg, med uppgift om fartygens nummer i registret över unionens fiskeflotta (CFR) och deras maskinstyrka.
b)Fartygens fiskeansträngning under 2003, beräknad i dagar till sjöss per berörd grupp av fiskeredskap.
7.5.Under innevarande förvaltningsperiod får medlemsstaterna omfördela eventuellt beviljade ytterligare dagar till sjöss till alla eller några av de fartyg som stannar kvar inom flottan och som uppfyller kraven för de reglerade redskapen.
7.6.När kommissionen tilldelar ytterligare dagar till sjöss på grund av definitivt upphörande med fiskeverksamhet under föregående förvaltningsperiod ska det maximala antalet dagar per medlemsstat och fiskeredskap som visas i tabell I justeras i enlighet med detta för innevarande förvaltningsperiod.
8.TILLDELNING AV YTTERLIGARE DAGAR FÖR FÖRBÄTTRAD VETENSKAPLIG OBSERVATÖRSTÄCKNING
8.1.Kommissionen får, på grundval av ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning i partnerskap mellan forskare och fiskerinäring, tilldela en medlemsstat tre ytterligare dagar mellan den 1 februari 2020 och den 31 januari 2021 då ett fartyg får uppehålla sig i området med ett reglerat redskap ombord. Sådana program ska särskilt inriktas på mängden fångst som kastas överbord och fångstsammansättningen samt gå utöver de krav på insamling av uppgifter som ställs i förordning (EG) nr 199/2008 och dess tillämpningsföreskrifter för nationella program.
8.2.Vetenskapliga observatörer ska ha en självständig ställning i förhållande till ägaren, fiskefartygets befälhavare och besättningsmedlemmarna.
8.3.En medlemsstat som önskar utnyttja en sådan tilldelning som anges i punkt 8.1 ska överlämna en beskrivning av sitt förbättrade program för vetenskaplig observatörstäckning till kommissionen för godkännande.
8.4.Om en medlemsstat önskar fortsätta att utan ändringar tillämpa ett förbättrat program för vetenskaplig observatörstäckning som redan tidigare har godkänts av kommissionen, ska medlemsstaten underrätta kommissionen om den fortsatta tillämpningen av detta program fyra veckor innan tillämpningsperioden för programmet inleds.
KAPITEL IV
Förvaltning
9.ALLMÄN SKYLDIGHET
Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.
10.FÖRVALTNINGSPERIODER
10.1.Medlemsstaterna får dela in dagarna av närvaro i området enligt tabell I i förvaltningsperioder som varar en eller flera kalendermånader.
10.2.Den berörda medlemsstaten ska fastställa det antal dagar eller timmar under en förvaltningsperiod som ett fartyg får uppehålla sig i området.
10.3.Om en medlemsstat fastställer den tid som ett fartyg som för dess flagg får uppehålla sig i ett område i timmar ska medlemsstaten fortsätta att mäta förbrukningen av dagar i enlighet med punkt 9. Den berörda medlemsstaten ska på kommissionens begäran visa vilka försiktighetsåtgärder den har vidtagit för att undvika en för hög förbrukning av dagar inom området till följd av att ett fartyg avslutar sin närvaro i området före utgången av en 24-timmarsperiod.
Kapitel V
Utbyte av tilldelad fiskeansträngning
11.ÖVERFÖRING AV DAGAR MELLAN FISKEFARTYG SOM FÖR EN MEDLEMSSTATS FLAGG
11.1.En medlemsstat får tillåta att fiskefartyg som för dess flagg överför det antal dagar av närvaro i ett område som det har fått tillstånd för till ett annat fartyg som för dess flagg i samma område, på villkor att produkten av de dagar som ett fartyg erhåller och dess maskinstyrka i kilowatt (kilowattdagar) är lika med eller mindre än produkten av det antal dagar som överförts av det fartyg som bidrar med dagar och det fartygets maskinstyrka i kilowatt. Uppgifterna om fartygets maskinstyrka i kilowatt ska vara de som anges för varje fartyg i registret över unionens fiskeflotta.
11.2.Det totala antal dagar av närvaro i området som överförts i enlighet med punkt 11.1 multiplicerat med maskinstyrkan i kilowatt hos det fartyg som bidrar med dagar får inte vara högre än det årliga genomsnittet dagar i området som i fiskeloggboken dokumenterats för det fartyg som bidrar med dagar för åren 2001, 2002, 2003, 2004 och 2005 multiplicerat med fartygets maskinstyrka i kilowatt.
11.3.En överföring av dagar enligt punkt 11.1 ska vara tillåten mellan fartyg som fiskar med ett reglerat redskap och under samma förvaltningsperiod.
11.4.På begäran av kommissionen ska medlemsstaterna lämna information om de överföringar som har gjorts. Ett kalkylarksformat för insamling och översändande av information enligt denna punkt får fastställas av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 50.2.
12.ÖVERFÖRING AV DAGAR MELLAN FISKEFARTYG SOM FÖR OLIKA MEDLEMSSTATERS FLAGG
Medlemsstater får tillåta överföring av dagar inom området för samma förvaltningsperiod och inom samma område mellan fiskefartyg som för deras flagg under förutsättning att punkterna 4.2, 4.4, 5, 6 och 10 gäller i tillämpliga delar. Medlemsstater som beslutar sig för att tillåta en sådan överföring ska innan överföringen äger rum lämna uppgifter till kommissionen om överföringen, inbegripet antal dagar som ska överföras, fiskeansträngning och, i förekommande fall, därtill hörande kvoter.
Kapitel VI
Rapporteringskrav
13.RAPPORT OM FISKEANSTRÄNGNINGEN
Artikel 28 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska tillämpas på fartyg som omfattas av tillämpningsområdet för denna bilaga. Med det geografiska området enligt den artikeln avses det område som anges i punkt 2 i denna bilaga.
14.INSAMLING AV RELEVANTA UPPGIFTER
På grundval av de uppgifter som används för förvaltningen av fiskedagar i området enligt denna bilaga, ska medlemsstaterna för varje kvartal samla in uppgifter om den totala fiskeansträngningen i området när det gäller släpredskap och passiva redskap, ansträngningen när det gäller de fartyg som använder olika typer av redskap i området samt uppgifter om maskinstyrkan för dessa fartyg i kilowattdagar.
15.RAPPORTERING AV RELEVANTA UPPGIFTER
Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran göra ett kalkylark med de uppgifter som avses i punkt 14 tillgängligt för kommissionen i det format som anges i tabellerna II och III genom att skicka det till den e-postadress som kommissionen meddelar medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran skicka närmare uppgifter till kommissionen om ansträngning som tilldelats och utnyttjats under hela, eller delar av, förvaltningsperioderna 2018 och 2019 i det dataformat som anges i tabellerna IV och V.
Tabell II
Rapporteringsformat för uppgifter om kilowattdagar per förvaltningsperiod
|
Medlemsstat
|
Redskap
|
Förvaltningsperiod
|
Deklaration rörande sammanlagd ansträngning
|
|
(1)
|
(2)
|
(3)
|
(4)
|
Tabell III
Dataformat för uppgifter om kilowattdagar per förvaltningsperiod
|
Fältets namn
|
Maximalt antal tecken/siffror
|
Inställning(1)
V(änster)/H(öger)
|
Definition och anmärkningar
|
|
(1)
Medlemsstat
|
3
|
|
Medlemsstat (treställig alfabetisk ISO-kod) där fartyget är registrerat
|
|
(2)
Redskap
|
2
|
|
En av följande redskapstyper:
BT = bomtrålar ≥ 80 mm
GN = Nät < 220 mm
TN = grimgarn eller insnärjningsnät < 220 mm
|
|
(3)
Förvaltningsperiod
|
4
|
|
Ett år under perioden från och med förvaltningsperioden 2006 till och med den innevarande förvaltningsperioden
|
|
(4)
Deklaration rörande sammanlagd ansträngning
|
7
|
H
|
Sammanlagd fiskeansträngning uttryckt i antalet utnyttjade kilowattdagar från och med den 1 februari till och med den 31 januari den aktuella förvaltningsperioden
|
|
(1)
Information relevant för överföring av uppgifter i ett format med fast längd.
|
Tabell IV
Rapporteringsformat för fartygsuppgifter
|
(1)
|
(1)
|
(1)
|
(1)
|
(1)
|
(1)
|
(1)
|
(1)
|
|
|
|
|
|
Nr 1
|
Nr 2
|
Nr 3
|
…
|
Nr 1
|
Nr 2
|
Nr 3
|
…
|
Nr 1
|
Nr 2
|
Nr 3
|
…
|
|
|
(1)
|
(2)
|
(3)
|
(4)
|
(5)
|
(5)
|
(5)
|
(5)
|
(6)
|
(6)
|
(6)
|
(6)
|
(7)
|
(7)
|
(7)
|
(7)
|
(8)
|
Tabell V
Dataformat för fartygsuppgifter
|
Fältets namn
|
Maximalt antal tecken/siffror
|
Inställning(1)
V(änster)/H(öger)
|
Definition och anmärkningar
|
|
(1)
Medlemsstat
|
3
|
|
Medlemsstat (treställig alfabetisk ISO-kod) där fartyget är registrerat
|
|
(2)
Registret över unionens fiskeflotta
|
12
|
|
Nummer i registret över unionens fiskeflotta
Fiskefartygets unika identifikationsnummer
Medlemsstat (treställig alfabetisk ISO-kod) följt av en identifikationskod (nio tecken). Koder med färre än nio tecken ska kompletteras med nollor till vänster.
|
|
(3)
Registerbeteckning
|
14
|
V
|
Enligt genomförandeförordning (EU) nr 404/2011
|
|
(4)
Förvaltningsperiodens längd
|
2
|
V
|
Förvaltningsperiodens längd i antal månader.
|
|
(5)
Anmält redskap
|
2
|
V
|
En av följande redskapstyper:
BT = bomtrålar ≥ 80 mm
GN = Nät < 220 mm
TN = grimgarn eller insnärjningsnät < 220 mm
|
|
(6)
Särskilt villkor som gäller för anmält/anmälda redskap
|
3
|
V
|
Antal dagar som fartyget enligt bilaga IIA har rätt till, för valda redskap och löptid för den anmälda förvaltningsperioden.
|
|
(7)
Dagar då anmält/anmälda redskap använts
|
3
|
V
|
Antal dagar som fartyget verkligen har varit i området och använt det anmälda redskapet under den anmälda förvaltningsperioden
|
|
(8)
Överföring av dagar
|
4
|
V
|
För överförda dagar ange ”– antal överförda dagar” och för erhållna dagar ange ”+ antal överförda dagar”.
|
|
(1)
Information relevant för överföring av uppgifter i ett format med fast längd.
|
BILAGA IIB
FÖRVALTNINGSOMRÅDEN FÖR TOBISAR I ICES-SEKTIONERNA 2a OCH 3a OCH I ICES-DELOMRÅDE 4
För förvaltningen av de fiskemöjligheter avseende tobisar i Ices-sektionerna 2a och 3a och i Ices-delområde 4 som fastställs i bilaga IA ska de förvaltningsområden inom vilka särskilda fångstbegränsningar ska gälla vara såsom anges nedan och i tillägget till denna bilaga.
|
Förvaltningsområde för tobisar
|
Ices statistiska rektanglar
|
|
1r
|
31–33 E9–F4; 33 F5; 34–37 E9–F6; 38–40 F0–F5; 41 F4–F5
|
|
2r
|
35 F7–F8; 36 F7–F9; 37 F7–F8; 38–41 F6–F8; 42 F6–F9; 43 F7–F9; 44 F9–G0; 45 G0–G1; 46 G1
|
|
3r
|
41–46 F1–F3; 42–46 F4–F5; 43–46 F6; 44–46 F7–F8; 45–46 F9; 46–47 G0; 47 G1 och 48 G0
|
|
4
|
38–40 E7–E9 och 41–46 E6–F0
|
|
5r
|
47–52 F1–F5
|
|
6
|
41–43 G0–G3; 44 G1
|
|
7r
|
47–52 E6–F0
|
Tillägg 1 till bilaga IIB
Förvaltningsområden för tobisar
BILAGA III
HÖGSTA ANTAL FISKETILLSTÅND FÖR UNIONSFISKEFARTYG SOM FISKAR I TREDJELÄNDERS VATTEN
|
Fiskeområde
|
Fiske
|
Antal fisketillstånd
|
Fördelning av fisketillstånd mellan medlemsstater
|
Högsta antal fartyg som får vara närvarande samtidigt
|
|
Norska vatten och fiskezonen kring Jan Mayen
|
Sill, norr om 62°00′N
|
pm
|
Danmark
|
pm
|
pm
|
|
|
|
|
Tyskland
|
pm
|
|
|
|
|
|
Frankrike
|
pm
|
|
|
|
|
|
Irland
|
pm
|
|
|
|
|
|
Nederländerna
|
pm
|
|
|
|
|
|
Polen
|
pm
|
|
|
|
|
|
Sverige
|
pm
|
|
|
|
|
|
Förenade kungariket
|
pm
|
|
|
|
Bottenlevande arter, norr om 62°00′N
|
pm
|
Tyskland
|
pm
|
pm
|
|
|
|
|
Irland
|
pm
|
|
|
|
|
|
ES
|
pm
|
|
|
|
|
|
Frankrike
|
pm
|
|
|
|
|
|
PT
|
pm
|
|
|
|
|
|
Förenade kungariket
|
pm
|
|
|
|
|
|
Ej fördelat
|
pm
|
|
|
|
Makrill(1)
|
Ej tillämpligt
|
Ej tillämpligt
|
pm
|
|
|
Industriarter, söder om 62°00′N
|
pm
|
Danmark
|
pm
|
pm
|
|
|
|
|
Förenade kungariket
|
pm
|
|
|
Färöiska vatten
|
Allt trålfiske med fartyg som inte är längre än 180 fot i den zon som ligger 12–21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna
|
pm
|
Belgien
|
pm
|
pm
|
|
|
|
|
Tyskland
|
pm
|
|
|
|
|
|
Frankrike
|
pm
|
|
|
|
|
|
Förenade kungariket
|
pm
|
|
|
|
Riktat fiske efter torsk och kolja med en minsta maskstorlek på 135 mm är begränsat till området söder om 62°28′N och öster om 6°30′W
|
pm (2)
|
Ej tillämpligt
|
pm
|
|
|
Trålfiske utanför 21 nautiska mil från de färöiska baslinjerna. Under perioderna 1 mars–31 maj och 1 oktober–31 december får dessa fartyg bedriva fiske i området mellan 61°20′N och 62°00′N och 12–21 nautiska mil utanför baslinjerna
|
pm
|
Belgien
|
pm
|
pm
|
|
|
|
|
Tyskland
|
pm
|
|
|
|
|
|
Frankrike
|
pm
|
|
|
|
|
|
Förenade kungariket
|
pm
|
|
|
|
Trålfiske efter birkelånga med en minsta maskstorlek på 100 mm i området söder om 61°30′N och väster om 9°00′W och i området mellan 7°00′W och 9°00′W söder om 60°30′N och i området sydväst om en linje mellan 60°30′N, 7°00′W och 60°00′N, 6°00′W
|
pm
|
Tyskland (3)
|
pm
|
pm (4)
|
|
|
|
|
Frankrike (3)
|
pm
|
|
|
|
Riktat trålfiske efter gråsej med en minsta maskstorlek på 120 mm och med möjlighet att använda rundstoppar runt struten
|
pm
|
Ej tillämpligt
|
pm (4)
|
|
|
Fiske efter blåvitling. Det totala antalet fisketillstånd får utökas med fyra fartyg för att bilda par om de färöiska myndigheterna skulle införa särskilda regler för tillträdet till ett område som kallas huvudsakligt område för fiske efter blåvitling
|
pm
|
Tyskland
|
pm
|
pm
|
|
|
|
|
Danmark
|
pm
|
|
|
|
|
|
Frankrike
|
pm
|
|
|
|
|
|
Nederländerna
|
pm
|
|
|
|
|
|
Förenade kungariket
|
pm
|
|
|
|
|
|
Sverige
|
pm
|
|
|
|
|
|
Spanien
|
pm
|
|
|
|
|
|
Irland
|
pm
|
|
|
|
|
|
Portugal
|
pm
|
|
|
|
Fiske med rev
|
pm
|
Förenade kungariket
|
pm
|
pm
|
|
|
Makrill
|
pm
|
Danmark
|
pm
|
pm
|
|
|
|
|
Belgien
|
pm
|
|
|
|
|
|
Tyskland
|
pm
|
|
|
|
|
|
Frankrike
|
pm
|
|
|
|
|
|
Irland
|
pm
|
|
|
|
|
|
Nederländerna
|
pm
|
|
|
|
|
|
Sverige
|
pm
|
|
|
|
|
|
Förenade kungariket
|
pm
|
|
|
|
Sill, norr om 62°00′N
|
pm
|
Danmark
|
pm
|
pm
|
|
|
|
|
Tyskland
|
pm
|
|
|
|
|
|
Irland
|
pm
|
|
|
|
|
|
Frankrike
|
pm
|
|
|
|
|
|
Nederländerna
|
pm
|
|
|
|
|
|
Polen
|
pm
|
|
|
|
|
|
Sverige
|
pm
|
|
|
|
|
|
Förenade kungariket
|
pm
|
|
|
1, 2b (5)
|
Fiske efter arktisk maskeringskrabba med tinor
|
20
|
Estland
|
1
|
Ej tillämpligt
|
|
|
|
|
Spanien
|
1
|
|
|
|
|
|
Lettland
|
11
|
|
|
|
|
|
Litauen
|
4
|
|
|
|
|
|
Polen
|
3
|
|
|
(1)
Utan att det påverkar Norges beviljande av ytterligare licenser till Sverige enligt etablerad praxis.
(2)
Dessa sifferuppgifter ingår i uppgifterna för allt trålfiske med fartyg som inte är längre än 180 fot i den zon som ligger 12–21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna.
(3)
Dessa sifferuppgifter avser det högsta antal fartyg som får finnas i området samtidigt.
(4)
Dessa sifferuppgifter ingår i uppgifterna för ”Trålfiske utanför 21 nautiska mil från de färöiska baslinjerna”.
(5)
Fördelningen av de fiskemöjligheter som är tillgängliga för unionen i zonen runt Svalbard påverkar inte de rättigheter och skyldigheter som följer av Parisfördraget från 1920.
|
BILAGA IV
ICCATS KONVENTIONSOMRÅDE
1.
Högsta antal unionsspöfiskefartyg och unionsdörjfiskefartyg som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i östra Atlanten
|
Spanien
|
Fastställs senare
|
|
Frankrike
|
Fastställs senare
|
|
Unionen
|
Fastställs senare
|
2.
Högsta antal unionsfiskefartyg för kustnära icke-industriellt fiske som får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Medelhavet
|
Spanien
|
Fastställs senare
|
|
Frankrike
|
Fastställs senare
|
|
Italien
|
Fastställs senare
|
|
Cypern
|
Fastställs senare
|
|
Malta
|
Fastställs senare
|
|
Unionen
|
Fastställs senare
|
3.
Högsta antal unionsfiskefartyg som i odlingssyfte får fiska aktivt efter blåfenad tonfisk på mellan 8 kg/75 cm och 30 kg/115 cm i Adriatiska havet
|
Kroatien
|
Fastställs senare
|
|
Italien
|
Fastställs senare
|
|
Unionen
|
Fastställs senare
|
4.
Högsta antal fiskefartyg och motsvarande totala kapacitet, uttryckt i bruttodräktighet, per medlemsstat som kan få tillstånd att fiska efter, ombord behålla, omlasta, transportera eller landa blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet
Tabell A
|
|
Antal fiskefartyg
|
|
|
Cypern
|
Grekland
|
Kroatien
|
Italien
|
Frankrike
|
Spanien
|
Malta
|
Portugal
|
|
Snörpvadsfartyg
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Långrevsfartyg
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Spöfiskefartyg
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Handlina
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Trålare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Fartyg för småskaligt fiske
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Andra fartyg för icke-industriellt fiske
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Tabell B
|
|
Total kapacitet uttryckt i bruttodräktighet
|
|
|
Cypern
|
Kroatien
|
Grekland
|
Italien
|
Frankrike
|
Spanien
|
Malta
|
|
Snörpvadsfartyg
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Långrevsfartyg
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Spöfiskefartyg
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Handlina
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Trålare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Andra fartyg för icke-industriellt fiske
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
5.
Högsta antal fällor för fiske efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet som får tillåtas per medlemsstat
|
Medlemsstat
|
Antal fällor
|
|
Spanien
|
Fastställs senare
|
|
Italien
|
Fastställs senare
|
|
Portugal
|
Fastställs senare
|
6.
Maximal kapacitet för odling och gödning av blåfenad tonfisk per medlemsstat samt maximal insättning av vildfångad blåfenad tonfisk som varje medlemsstat får tilldela sina gödnings- eller odlingsanläggningar i östra Atlanten och Medelhavet
Tabell A
|
Maximal kapacitet för odling och gödning av tonfisk
|
|
|
Antal anläggningar
|
Kapacitet (i ton)
|
|
Spanien
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Italien
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Grekland
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Cypern
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Kroatien
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Malta
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
Tabell B
|
Maximal insättning av vildfångad blåfenad tonfisk (i ton)
|
|
Spanien
|
Fastställs senare
|
|
Italien
|
Fastställs senare
|
|
Grekland
|
Fastställs senare
|
|
Cypern
|
Fastställs senare
|
|
Kroatien
|
Fastställs senare
|
|
Malta
|
Fastställs senare
|
|
Portugal
|
Fastställs senare
|
7.
Fördelningen mellan medlemsstaterna av det högsta antalet fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och som får fiska efter långfenad tonfisk från Nordatlanten som målart i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 520/2007 ska vara följande:
|
Medlemsstat
|
Högsta antal fartyg
|
|
Irland
|
Fastställs senare
|
|
Spanien
|
Fastställs senare
|
|
Frankrike
|
Fastställs senare
|
|
Förenade kungariket
|
Fastställs senare
|
|
Portugal
|
Fastställs senare
|
8.
Högsta antal unionsfiskefartyg med en längd av minst 20 meter som fiskar efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde:
|
Medlemsstat
|
Högsta antal fartyg med snörpvadar
|
Högsta antal fartyg med långrevar
|
|
Spanien
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Frankrike
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Portugal
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
|
Unionen
|
Fastställs senare
|
Fastställs senare
|
BILAGA V
CCAMLR:s KONVENTIONSOMRÅDE
DEL A
FÖRBUD MOT RIKTAT FISKE I CCAMLR:s KONVENTIONSOMRÅDE
|
Målarter
|
Zon
|
Förbudsperiod
|
|
Hajar (alla arter)
|
Konventionsområdet
|
1 januari–31 december 2020
|
|
Notothenia rossii
|
FAO 48.1. Antarktis, i området kring Antarktiska halvön
FAO 48.2. Antarktis, kring Sydorkneyöarna
FAO 48.3. Antarktis, kring Sydgeorgien
|
1 januari–31 december 2020
|
|
Fiskar
|
FAO 48.1. Antarktis(1)
FAO 48.2. Antarktis(1)
|
1 januari–31 december 2020
|
|
Gobionotothen gibberifrons
Chaenocephalus aceratus
Pseudochaenichthys georgianus
Lepidonotothen squamifrons
Patagonotothen guntheri
Electrona carlsbergi(1)
|
FAO 48.3.
|
1 januari–31 december 2020
|
|
Dissostichus spp.
|
FAO 48.5. Antarktis
|
1 december 2019–30 november 2020
|
|
Dissostichus spp.
|
FAO 88.3. Antarktis(1)
FAO 58.5.1. Antarktis(1) (2)
FAO 58.5.2. Antarktis öster om 79°20′E och utanför EEZ väster om 79°20′E(1)
FAO 58.4.4. Antarktis(1) (2)
FAO 58.6. Antarktis(1) (2)
FAO 58.7. Antarktis(1)
|
1 januari–31 december 2020
|
|
Lepidonotothen squamifrons
|
FAO 58.4.4.(1) (2)
|
1 januari–31 december 2020
|
|
Alla arter utom Champsocephalus gunnari och Dissostichus eleginoides
|
FAO 58.5.2. Antarktis
|
1 december 2019–30 november 2020
|
|
Dissostichus spp.
|
FAO 48.4. Antarktis(1) förutom inom det område som avgränsas av latituderna 55°30′S och 57°20′S och av longituderna 25°30′W och 29°30′W samt av latituderna 57°20′S och 60°00′S och av longituderna 24°30′W och 29°00′W.
|
1 januari–31 december 2020
|
|
(1)
Utom för forskningsändamål.
(2)
Utom vatten under nationell jurisdiktion (EEZ).
|
DEL B
TAC:er OCH BIFÅNGSTBEGRÄNSNINGAR FÖR UNDERSÖKANDE FISKE I CCAMLR:s KONVENTIONSOMRÅDE UNDER 2019/2020
|
Delområde/
sektion
|
Område
|
Säsong
|
Småskalig forskningsenhet (SSRU)
|
Fångstbegränsning (ton) Dissostichus mawsoni
|
|
Fångstbegränsning för bifångster (ton)
|
|
|
|
|
Småskalig forskningsenhet (SSRU)
|
Begränsning
|
|
|
Rockor
|
Macrourus spp.
|
Övriga arter
|
|
58.4.1.
|
Hela sektionen
|
1 december 2019–30 november 2020 (men riktat fiske får inte ske under 2019 och 2020)
|
A, B, D, F, H
|
0
|
579
|
5841-1
|
6
|
18
|
18
|
|
|
|
|
C (inklusive 58.4.1_1, 58.4. 1_2)
|
231
|
|
5841-2
|
6
|
19
|
19
|
|
|
|
|
|
|
|
5841-3
|
7
|
24
|
24
|
|
|
|
|
E (58.4.1_3, 58.4.1_4)
|
168
|
|
5841-4
|
1
|
3
|
3
|
|
|
|
|
|
|
|
5841-5
|
3
|
8
|
8
|
|
|
|
|
G (inklusive 58.4.1_5, 58.4.1_6)
|
180
|
|
5841-6
|
7
|
21
|
21
|
|
58.4.2.
|
Hela sektionen
|
1 december 2019–30 november 2020
|
A, B, C, D
|
0
|
50
|
|
3
|
8
|
8
|
|
|
|
|
E (inklusive 58.4.2_1)
|
50
|
|
|
|
|
|
|
58.4.3a.
|
Hela sektionen 58.4.3a._1
|
1 december 2019–30 november 2020 (men riktat fiske får inte ske under 2019 och 2020)
|
|
|
30
|
|
2
|
5
|
5
|
|
88.1.
|
Hela delområdet
|
1 december 2019–31 augusti 2020
|
A, B, C, G, H, I, J, K
|
2 628()()
|
3 157 ()()
|
A, B, C, G ()
|
30
|
96
|
30
|
|
|
|
|
|
|
|
G, H, I, J, K ()
|
104
|
317
|
104
|
|
|
|
|
Särskild forskningszon i det marina skyddsområdet i Rosshavsregionen
|
464()
|
|
Särskild forskningszon i det marina skyddsområdet i Rosshavsregionen(5)
|
23
|
72
|
23
|
|
88.2.
|
Hela delområdet ()
|
1 december 2019–31 augusti 2020
|
D, E, F, G (882_1)
|
240
|
1 000
|
C, D, E, F, G, H, I
|
10
|
32
|
32
|
|
|
|
|
C, D, E, F, G (882_2)
|
240
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C, D, E, F, G (882_3)
|
160
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C, D, E, F, G (882_4)
|
160
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
H
|
200
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I
|
0
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillägg till bilaga V del B
Förteckning över småskaliga forskningsenheter (SSRU)
|
Område
|
Småskalig forskningsenhet (SSRU)
|
Gränslinje
|
|
48.6
|
A
|
Från 50°S 20°W, rakt österut till 1°30′E, rakt söderut till 60°S, rakt västerut till 20°W, rakt norrut till 50°S.
|
|
|
B
|
Från 60°S 20°W, rakt österut till 10°W, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 20°W, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
C
|
Från 60°S 10°W, rakt österut till 0°, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 10°W, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
D
|
Från 60°S 0°, rakt österut till 10°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 0°, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
E
|
Från 60°S 10°E, rakt österut till 20°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 10°E, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
F
|
Från 60°S 20°E, rakt österut till 30°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 20°E, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
G
|
Från 50°S 1°30′E, rakt österut till 30°E, rakt söderut till 60°S, rakt västerut till 1°30′E, rakt norrut till 50°S.
|
|
58.4.1
|
A
|
Från 55°S 86°E, rakt österut till 150°E, rakt söderut till 60°S, rakt västerut till 86°E, rakt norrut till 55°S.
|
|
|
B
|
Från 60°S 86°E, rakt österut till 90°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 80°E, rakt norrut till 64°S, rakt österut till 86°E, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
C
|
Från 60°S 90°E, rakt österut till 100°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 90°E, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
D
|
Från 60°S 100°E, rakt österut till 110°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 100°E, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
E
|
Från 60°S 110°E, rakt österut till 120°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 110°E, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
F
|
Från 60°S 120°E, rakt österut till 130°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 120°E, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
G
|
Från 60°S 130°E, rakt österut till 140°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 130°E, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
H
|
Från 60°S 140°E, rakt österut till 150°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 140°E, rakt norrut till 60°S.
|
|
58.4.2
|
A
|
Från 62°S 30°E, rakt österut till 40°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 30°E, rakt norrut till 62°S.
|
|
|
B
|
Från 62°S 40°E, rakt österut till 50°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 40°E, rakt norrut till 62°S.
|
|
|
C
|
Från 62°S 50°E, rakt österut till 60°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 50°E, rakt norrut till 62°S.
|
|
|
D
|
Från 62°S 60°E, rakt österut till 70°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 60°E, rakt norrut till 62°S.
|
|
|
E
|
Från 62°S 70°E, rakt österut till 73°10′E, rakt söderut till 64°S, rakt österut till 80°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 70°E, rakt norrut till 62°S.
|
|
58.4.3a
|
A
|
Hela sektionen, från 56°S 60°E, rakt österut till 73°10′E, rakt söderut till 62°S, rakt västerut till 60°E, rakt norrut till 56°S.
|
|
58.4.3b
|
A
|
Från 56°S 73°10′ E, rakt österut till 79°E, söderut till 59°S, rakt västerut till 73°10′ E, rakt norrut till 56°S.
|
|
|
B
|
Från 60°S 73°10′ E, rakt österut till 86°E, söderut till 64°S, rakt västerut till 73°10′ E, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
C
|
Från 59°S 73°10′E, rakt österut till 79°E, söderut till 60°S, rakt västerut till 73°10′E, rakt norrut till 59°S.
|
|
|
D
|
Från 59°S 79°E, rakt österut till 86°E, söderut till 60°S, rakt västerut till 79°E, rakt norrut till 59°S.
|
|
|
E
|
Från 56°S 79°E, rakt österut till 80°E, rakt norrut till 55°S, rakt österut till 86°E, söderut till 59°S, rakt västerut till 79°E, rakt norrut till 56°S.
|
|
58.4.4
|
A
|
Från 51°S 40°E, rakt österut till 42°E, rakt söderut till 54°S, rakt västerut till 40°E, rakt norrut till 51°S.
|
|
|
B
|
Från 51°S 42°E, rakt österut till 46°E, rakt söderut till 54°S, rakt västerut till 42°E, rakt norrut till 51°S.
|
|
|
C
|
Från 51°S 46°E, rakt österut till 50°E, rakt söderut till 54°S, rakt västerut till 46°E, rakt norrut till 51°S.
|
|
|
D
|
Hela sektionen utom SSRU A, B, C, och med en yttre gräns från 50°S 30°E, rakt österut till 60°E, rakt söderut till 62°S, rakt västerut till 30°E, rakt norrut till 50°S.
|
|
58.6
|
A
|
Från 45°S 40°E, rakt österut till 44°E, rakt söderut till 48°S, rakt västerut till 40°E, rakt norrut till 45°S.
|
|
|
B
|
Från 45°S 44°E, rakt österut till 48°E, rakt söderut till 48°S, rakt västerut till 44°E, rakt norrut till 45°S.
|
|
|
C
|
Från 45°S 48°E, rakt österut till 51°E, rakt söderut till 48°S, rakt västerut till 48°E, rakt norrut till 45°S.
|
|
|
D
|
Från 45°S 51°E, rakt österut till 54°E, rakt söderut till 48°S, rakt västerut till 51°E, rakt norrut till 45°S.
|
|
58.7
|
A
|
Från 45°S 37°E, rakt österut till 40°E, rakt söderut till 48°S, rakt västerut till 37°E, rakt norrut till 45°S.
|
|
88.1
|
A
|
Från 60°S 150°E, rakt österut till 170°E, rakt söderut till 65°S, rakt västerut till 150°E, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
B
|
Från 60°S 170°E, rakt österut till 179°E, rakt söderut till 66°40′S, rakt västerut till 170°E, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
C
|
Från 60°S 179°E, rakt österut till 170°W, rakt söderut till 70°S, rakt västerut till 178°W, rakt norrut till 66°40′S, rakt västerut till 179°E, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
D
|
Från 65°S 150°E, rakt österut till 160°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 150°E, rakt norrut till 65°S.
|
|
|
E
|
Från 65°S 160°E, rakt österut till 170°E, rakt söderut till 68°30′S, rakt västerut till 160°E, rakt norrut till 65°S.
|
|
|
F
|
Från 68°30′S 160°E, rakt österut till 170°E, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 160°E, rakt norrut till 68°30′S.
|
|
|
G
|
Från 66°40′S 170°E, rakt österut till 178°W, rakt söderut till 70°S, rakt västerut till 178°50′E, rakt söderut till 70°50′S, rakt västerut till 170°E, rakt norrut till 66°40′S.
|
|
|
H
|
Från 70°50′S 170°E, rakt österut till 178°50′E, rakt söderut till 73°S, rakt västerut till kusten, norrut längs kusten till 170°E, rakt norrut till 70°50′S.
|
|
|
I
|
Från 70°S 178°50′E, rakt österut till 170°W, rakt söderut till 73°S, rakt västerut till 178°50′E, rakt norrut till 70°S.
|
|
|
J
|
Från 73°S vid kusten nära 170°E, rakt österut till 178°50′E, rakt söderut till 80°S, rakt västerut till 170°E, norrut längs kusten till 73°S.
|
|
|
K
|
Från 73°S 178°50′E, rakt österut till 170°W, rakt söderut till 76°S, rakt västerut till 178°50′E, rakt norrut till 73°S.
|
|
|
L
|
Från 76°S 178°50′E, rakt österut till 170°W, rakt söderut till 80°S, rakt västerut till 178°50′E, rakt norrut till 76°S.
|
|
|
M
|
Från 73°S vid kusten nära 169°30′E, rakt österut till 170°E, rakt söderut till 80°S, rakt västerut till kusten, norrut längs kusten till 73°S.
|
|
88.2
|
A
|
Från 60°S 170°W, rakt österut till 160°W, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 170°W, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
B
|
Från 60°S 160°W, rakt österut till 150°W, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 160°W, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
C
|
Från 70°50′S 150°W, rakt österut till 140°W, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 150°W, rakt norrut till 70°50′S.
|
|
|
D
|
Från 70°50′S 140°W, rakt österut till 130°W, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 140°W, rakt norrut till 70°50′S.
|
|
|
E
|
Från 70°50′S 130°W, rakt österut till 120°W, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 130°W, rakt norrut till 70°50′S.
|
|
|
F
|
Från 70°50′S 120°W, rakt österut till 110°W, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 120°W, rakt norrut till 70°50′S.
|
|
|
G
|
Från 70°50′S 110°W, rakt österut till 105°W, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 110°W, rakt norrut till 70°50′S.
|
|
|
H
|
Från 65°S 150°W, rakt österut till 105°W, rakt söderut till 70°50′S, rakt västerut till 150°W, rakt norrut till 65°S.
|
|
|
I
|
Från 60°S 150°W, rakt österut till 105°W, rakt söderut till 65°S, rakt västerut till 150°W, rakt norrut till 60°S.
|
|
88.3
|
A
|
Från 60°S 105°W, rakt österut till 95°W, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 105°W, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
B
|
Från 60°S 95°W, rakt österut till 85°W, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 95°W, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
C
|
Från 60°S 85°W, rakt österut till 75°W, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 85°W, rakt norrut till 60°S.
|
|
|
D
|
Från 60°S 75°W, rakt österut till 70°W, rakt söderut till kusten, västerut längs kusten till 75°W, rakt norrut till 60°S.
|
DEL C
BILAGA 21-03/A
ANMÄLAN AV AVSIKT ATT DELTA I FISKE EFTER EUPHAUSIA SUPERBA
Allmänna uppgifter
Medlem:
Fiskeår:
Fartygets namn:
Förväntad fångstnivå (i ton):
Fartygets dagliga bearbetningskapacitet (ton levande vikt):
Avsedda delområden och sektioner för fiske
Denna bevarandeåtgärd gäller anmälningar av avsikt att fiska efter antarktisk krill i delområdena 48.1, 48.2, 48.3 och 48.4 samt sektionerna 58.4.1 och 58.4.2. Avsikt att fiska efter antarktisk krill i andra delområden och sektioner ska anmälas enligt bevarandeåtgärd 21-02.
|
Delområde/sektion
|
Kryssa i lämpliga rutor
|
|
48.1
|
□
|
|
48.2
|
□
|
|
48.3
|
□
|
|
48.4
|
□
|
|
58.4.1
|
□
|
|
58.4.2
|
□
|
|
Fiskemetod:
|
Kryssa i lämpliga rutor
|
|
|
□ Traditionell trål
|
|
|
□ Kontinuerligt fiske
|
|
|
□ Pumpning för att tömma struten
|
|
|
□ Annan metod, ange vilken
|
Produkttyper och metoder för direktuppskattning av den levande vikten av fångad antarktisk krill
|
Produkttyp
|
Metod för direktuppskattning av den levande vikten av fångad antarktisk krill, om tillämpligt (se bilaga 21-03/B)(1)
|
|
Hel, fryst
|
|
|
Kokt
|
|
|
Mjöl
|
|
|
Olja
|
|
|
Annan produkt, ange vilken
|
|
|
(1)
Om metoden inte finns förtecknad i bilaga 21–03/B, redogör noggrant för den här
|
Nätredskapets utformning
|
Nätmått
|
Nät 1
|
Nät 2
|
Övriga nät
|
|
Nätöppning (mun)
|
|
|
|
|
Maximal vertikal öppning (m)
|
|
|
|
|
Maximal horisontell öppning (m)
|
|
|
|
|
Nätets omkrets vid munnen(1) (m)
|
|
|
|
|
Yta vid munnen (m2)
|
|
|
|
|
Panelens genomsnittliga maskstorlek(3) (mm)
|
Yttre(2)
|
Inre(2)
|
Yttre(2)
|
Inre(2)
|
Yttre(2)
|
Inre(2)
|
|
1:a panelen
|
|
|
|
|
|
|
|
2:a panelen
|
|
|
|
|
|
|
|
3:e panelen
|
|
|
|
|
|
|
|
…
|
|
|
|
|
|
|
|
Sista panelen (struten)
|
|
|
|
|
|
|
|
(1)
Förväntad omkrets vid driftförhållanden.
(2)
Maskstorlek, både yttre och inre om innerpåse används.
(3)
Invändig mätning av den utsträckta maskan, baserat på förfarandet i bevarandeåtgärd 22–01.
|
Diagram över nät:
För varje nät som används, eller för varje ändring av nätutformning, hänvisa i tillämpliga fall till det relevanta diagrammet i Antarktiskommissionens (CCAMLR) fiskeredskapsbibliotek (www.ccamlr.org/node/74407) eller lämna in ett detaljerat diagram och en detaljerad beskrivning vid det kommande mötet för arbetsgruppen för övervakning och förvaltning av ekosystem (Working Group on Ecosystem Monitoring and Management, WG-EMM). Diagram över nät måste innehålla uppgifter om följande:
1.Längd och bredd för varje trålpanel (uppgifterna ska vara tillräckligt detaljerade för att möjliggöra en beräkning av varje panels vinkel med hänsyn till vattenflödet).
2.Maskstorlek (invändig mätning av den utsträckta maskan, baserat på förfarandet i bevarandeåtgärd 22-01), form (t.ex. diagonal form) och material (t.ex. polypropen).
3.Nätkonstruktion (t.ex. knutet, sammanfogat).
4.Uppgifter om remsor inuti trålen (utformning, placering på panelerna, ange ”inga” om remsor inte används). Remsorna förhindrar att krill fastnar i nätet eller kommer undan.
Fiskeredskap för uteslutande av bifångst av marina däggdjur
Diagram över fiskeredskap:
För varje typ av fiskeredskap som används, eller för varje ändring av ett fiskeredskaps utformning, hänvisa i tillämpliga fall till det relevanta diagrammet i Antarktiskommissionens (CCAMLR) fiskeredskapsbibliotek (www.ccamlr.org/node/74407) eller lämna in ett detaljerat diagram och en detaljerad beskrivning vid det kommande mötet för arbetsgruppen för övervakning och förvaltning av ekosystem (Working Group on Ecosystem Monitoring and Management, WG-EMM).
Insamling av akustiska data
Ange uppgifter om ekoloden och hydrofonerna som används på fartyget.
|
Typ (t.ex. ekolod, hydrofon)
|
|
|
|
|
Tillverkare
|
|
|
|
|
Modell
|
|
|
|
|
Ljudstrålens frekvens (kHz)
|
|
|
|
Insamling av akustiska data (detaljerad beskrivning):
Ange de åtgärder som kommer att vidtas för att samla in akustiska data för att ge upplysningar om utbredningen och storleken på populationen av Euphausia superba och andra pelagiska arter såsom prickfiskar och salper (SC-CAMLR-XXX, punkt 2.10).
BILAGA 21–03/B
RIKTLINJER FÖR UPPSKATTNING AV DEN LEVANDE VIKTEN AV FÅNGAD ANTARKTISK KRILL
|
Metod
|
Ekvation (kg)
|
Parameter
|
|
|
|
Beskrivning
|
Typ
|
Uppskattningsmetod
|
Enhet
|
|
Förvaringstankens volym
|
W*L*H*ρ*1 000
|
W = tankens bredd
|
Konstant
|
Mätning vid inledning av fisket
|
m
|
|
|
|
L = tankens längd
|
Konstant
|
Mätning vid inledning av fisket
|
m
|
|
|
|
ρ = omräkningsfaktor volym/massa
|
Variabel
|
Omräkningsfaktor volym/massa
|
kg/liter
|
|
|
|
H = djup av krill i tanken
|
Dragspecifik
|
Direkt observation
|
m
|
|
Flödesmätare(1)
|
V*Fkrill*ρ
|
V = krillens och vattnets sammantagna volym
|
Dragspecifik1
|
Direkt observation
|
liter
|
|
|
|
Fkrill = fraktion av krill i provet
|
Dragspecifik1
|
Korrigering av flödesmätarvolym
|
|
|
|
|
ρ = omräkningsfaktor volym/massa
|
Variabel
|
Omräkningsfaktor volym/massa
|
kg/liter
|
|
Flödesmätare(2)
|
(V*ρ)–M
|
V = krillmassans volym
|
Dragspecifik1
|
Direkt observation
|
liter
|
|
|
|
M = mängd vatten som lagts till processen, omräknad till massa
|
Dragspecifik1
|
Direkt observation
|
kg
|
|
|
|
ρ = krillmassans densitet
|
Variabel
|
Direkt observation
|
kg/liter
|
|
Mottagsvåg
|
M*(1–F)
|
M = krillens och vattnets sammantagna massa
|
Dragspecifik2
|
Direkt observation
|
kg
|
|
|
|
F = fraktion av vatten i provet
|
Variabel
|
Korrigering av massan enligt mottagsvågen
|
|
|
Tråg
|
(M–Mtray)*N
|
Mtray = det tomma trågets massa
|
Konstant
|
Direkt observation före fisket
|
kg
|
|
|
|
M = krillens och trågets sammantagna massa
|
Variabel
|
Direkt observation före frysning, efter avrinning
|
kg
|
|
|
|
N = antal tråg
|
Dragspecifik
|
Direkt observation
|
|
|
Omvandling till mjöl
|
Mmeal*MCF
|
Mmeal = det framställda mjölets massa
|
Dragspecifik
|
Direkt observation
|
kg
|
|
|
|
MCF = omräkningsfaktor för mjöl
|
Variabel
|
Förhållande mjöl/hel krill
|
|
|
Strutens volym
|
W*H*L*ρ*π/4*1 000
|
W = strutens bredd
|
Konstant
|
Mätning vid inledning av fisket
|
m
|
|
|
|
H = strutens höjd
|
Konstant
|
Mätning vid inledning av fisket
|
m
|
|
|
|
ρ = omräkningsfaktor volym/massa
|
Variabel
|
Omräkningsfaktor volym/massa
|
kg/liter
|
|
|
|
L = strutens längd
|
Dragspecifik
|
Direkt observation
|
m
|
|
Annan
|
ange vilken
|
|
|
|
|
|
(1)
Enskilt drag vid användning av traditionell trål eller integrerat över en sextimmarsperiod vid kontinuerligt fiske.
(2)
Enskilt drag vid användning av traditionell trål eller integrerat över en tvåtimmarsperiod vid kontinuerligt fiske.
|
Observationssteg och -frekvens
|
Förvaringstankens volym
|
|
Vid inledning av fisket
|
Mät förvaringstankens bredd och längd (om tanken inte är rektangulär kan ytterligare mätningar komma att behövas; precision ± 0,05 m)
|
|
Varje månad(1)
|
Gör en uppskattning av förhållandet volym/massa, härlett från den avrunna krillens massa i en känd volym (t.ex. 10 liter) som tagits från förvaringstanken.
|
|
Vid varje drag
|
Mät hur djupt med krill som finns i tanken (om krill förvaras i tanken mellan dragen, mät skillnaden mellan djupen; precision ±0,1 m)
|
|
|
Uppskatta den levande vikten av fångad krill (med hjälp av ekvation).
|
|
Flödesmätare (1)
|
|
Innan fisket inleds
|
Säkerställ att flödesmätaren mäter hel krill (dvs. före bearbetning).
|
|
Mer än en gång per månad (1)
|
Gör en uppskattning av förhållandet volym/massa (ρ), härlett från den avrunna krillens massa i en känd volym (t.ex. 10 liter) som tagits från flödesmätaren.
|
|
Vid varje drag (2)
|
Ta ett prov från flödesmätaren och
|
|
|
mät krillens och vattnets sammantagna volym (t.ex. 10 liter),
|
|
|
gör en uppskattning av korrigeringen av flödesmätaren, härledd från volymen av avrunnen krill.
|
|
|
Uppskatta den levande vikten av fångad krill (med hjälp av ekvation).
|
|
Flödesmätare (2)
|
|
Innan fisket inleds
|
Säkerställ att båda flödesmätarna (en för krillprodukten och en för tillagt vatten) är kalibrerade (dvs. visar samma, korrekta värde).
|
|
Varje vecka (1)
|
Uppskatta krillproduktens (mald krillmassa) densitet (ρ) genom att mäta massan hos en känd volym krillprodukt (t.ex. 10 liter) tagen från motsvarande flödesmätare.
|
|
Vid varje drag (2)
|
Läs av båda flödesmätarna och beräkna den totala volymen krillprodukt (mald krillmassa) och tillagt vatten, varvid vattnets densitet antas vara 1 kg/liter.
|
|
|
Uppskatta den levande vikten av fångad krill (med hjälp av ekvation).
|
|
Mottagsvåg
|
|
Innan fisket inleds
|
Säkerställ att mottagsvågen mäter hel krill (dvs. före bearbetning).
|
|
Vid varje drag (2)
|
Ta ett prov från mottagsvågen.
|
|
|
Mät krillens och vattnets sammantagna massa.
|
|
|
Gör en uppskattning av korrigeringen av massan enligt mottagsvågen, härledd från massan av avrunnen krill.
|
|
|
Uppskatta den levande vikten av fångad krill (med hjälp av ekvation).
|
|
Tråg
|
|
Innan fisket inleds
|
Mät trågets massa (om trågen är olika utformade, mät massan för varje typ av tråg; precision ± 0,1 kg).
|
|
Vid varje drag
|
Mät krillens och trågets sammantagna massa (precision ± 0,1 kg).
|
|
|
Räkna antalet tråg som används (om trågen är olika utformade, räkna antalet tråg av varje typ).
|
|
|
Uppskatta den levande vikten av fångad krill (med hjälp av ekvation).
|
|
Omvandling till mjöl
|
|
Varje månad(1)
|
Uppskatta förhållandet mjöl/hel krill genom att bearbeta 1 000 till 5 000 kg (avrunnen vikt) hel krill.
|
|
Vid varje drag
|
Mät det framställda mjölets massa.
|
|
|
Uppskatta den levande vikten av fångad krill (med hjälp av ekvation).
|
|
Strutens volym
|
|
Vid inledning av fisket
|
Mät strutens bredd och höjd (precision ± 0,1 m)
|
|
Varje månad (1)
|
Gör en uppskattning av förhållandet volym/massa, härlett från den avrunna krillens massa i en känd volym (t.ex. 10 liter) som tagits från struten.
|
|
Vid varje drag
|
Mät längden på struten innehållande krill (precision ± 0,1 m).
|
|
|
Uppskatta den levande vikten av fångad krill (med hjälp av ekvation).
|
|
_________________
(1)
En ny period inleds när fartyget flyttas till ett nytt delområde eller en ny sektion.
(2)
Enskilt drag vid användning av traditionell trål eller integrerat över en sextimmarsperiod vid kontinuerligt fiske.
|
BILAGA VI
IOTC:s BEHÖRIGHETSOMRÅDE
1.Högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde.
|
Medlemsstat
|
Högsta antal fartyg
|
Kapacitet (GT)
|
|
Spanien
|
22
|
61 364
|
|
Frankrike
|
27
|
45 383
|
|
Portugal
|
5
|
1 627
|
|
Italien
|
1
|
2 137
|
|
Unionen
|
55
|
110 511
|
2.Högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska efter svärdfisk och långfenad tonfisk i IOTC:s behörighetsområde.
|
Medlemsstat
|
Högsta antal fartyg
|
Kapacitet (GT)
|
|
Spanien
|
27
|
11 590
|
|
Frankrike
|
41(1)
|
7 882
|
|
Portugal
|
15
|
6 925
|
|
Förenade kungariket
|
4
|
1 400
|
|
Unionen
|
87
|
27 797
|
|
(1)
Denna siffra omfattar inte fartyg registrerade i Mayotte; den kan komma att ökas i framtiden i enlighet med Mayottes utvecklingsplan för flottan.
|
3.De fartyg som avses i punkt 1 ska även tillåtas att fiska efter svärdfisk och långfenad tonfisk i IOTC:s behörighetsområde.
4.De fartyg som avses i punkt 2 ska även tillåtas att fiska efter tropiska tonfiskar i IOTC:s behörighetsområde.
BILAGA VII
WCPFC:s KONVENTIONSOMRÅDE
Högsta antal unionsfiskefartyg som har tillstånd att fiska efter svärdfisk i områden söder om 20°S i WCPFC:s konventionsområde
BILAGA VIII
KVANTITATIVA BEGRÄNSNINGAR AV FISKETILLSTÅND FÖR FARTYG FRÅN TREDJELAND SOM FISKAR I UNIONENS VATTEN
|
Flaggstat
|
Fiske
|
Antal fisketillstånd
|
Högsta antal fartyg som får vara närvarande samtidigt
|
|
Norge
|
Sill, norr om 62°00′N
|
pm
|
pm
|
|
Färöarna
|
Makrill, 6a (norr om 56°30′N), 2a, 4a (norr om 59°N)
Taggmakrill, 4, 6a (norr om 56°30′N), 7e, 7f, 7h
|
pm
|
pm
|
|
|
Sill, norr om 62°00′N
|
pm
|
pm
|
|
|
Sill, 3a
|
pm
|
pm
|
|
|
Industriellt fiske efter vitlinglyra, 4, 6a (norr om 56°30′N) (inklusive oundvikliga bifångster av blåvitling)
|
pm
|
pm
|
|
|
Långa och lubb
|
pm
|
pm
|
|
|
Blåvitling, 2, 4a, 5, 6a (norr om 56°30′N), 6b, 7 (väster om 12°00′W)
|
pm
|
pm
|
|
|
Birkelånga
|
pm
|
pm
|
|
Venezuela(1)
|
Snapperfiskar (Franska Guyanas vatten)
|
pm
|
pm
|
|
(1)
För att dessa fisketillstånd ska kunna utfärdas måste bevis företes på att ett giltigt avtal finns mellan den fartygsägare som ansöker om fisketillståndet och ett förädlingsföretag i det franska departementet Franska Guyana och att avtalet innehåller en förpliktelse att landa minst 75 % av alla fångster av snapperfiskar från det aktuella fartyget i det departementet så att fångsterna kan förädlas i nämnda förädlingsföretag. Ett sådant avtal ska vara godkänt av de franska myndigheterna som i sin tur ska säkerställa att det överensstämmer både med det avtalsslutande förädlingsföretagets faktiska kapacitet och med utvecklingsmålen för ekonomin i departementet Franska Guyana. En kopia av det vederbörligen godkända avtalet ska bifogas ansökan om fisketillståndet. Om avtalet inte godkänns enligt ovan ska de franska myndigheterna underrätta den berörda parten och kommissionen om detta och ange skälen till att avtalet inte godkänns.
|