BILAGA 1
PROTOKOLL OM GENOMFÖRANDE AV PARTNERSKAPSAVTALET OM FISKE MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH REPUBLIKEN GUINEA-BISSAU

(2019–2024)

Artikel 1
Tillämpningsperiod och fiskemöjligheter

De fiskemöjligheter som Europeiska unionens fartyg beviljas enligt artikel 5 i partnerskapsavtalet om fiske ska vara följande:

1.Under protokollets första och andra tillämpningsår ska fiskemöjligheterna anges på grundval av ett system för fiskeansträngning (brt) enligt följande:

–Demersala arter (skaldjur, bläckfiskar och fisk) och små pelagiska arter:

(a)Räktrålare med frysanläggning: 3 700 brt per år.

(b)Fiske- och bläckfisktrålare med frysanläggning: 3 500 brt per år.

(c)Trålare för små pelagiska arter: 15 000 brt per år.

–Långvandrande arter (arter som anges i bilaga 1 till Förenta nationernas havsrättskonvention från 1982), med undantag av arter i familjen Alopiidae och familjen Sphyrnidae samt följande arter: Cethorinus maximus, Rhincodon typus, Carcharodon carcharias, Carcharinus falciformis, Carcharinus longimanus.

(a)Notfartyg för tonfiskfiske med frysanläggning och fartyg för fiske med flytlinor: 28 fartyg.

(b)Tonfiskfartyg för spöfiske med fasta linor: 13 fartyg.

2.Från och med protokollets tredje tillämpningsår ska fiskemöjligheterna anges i form av fångstbegränsningar per art (TAC) enligt följande:

–Demersala arter (skaldjur, bläckfiskar och fisk) och små pelagiska arter:

(a)Räktrålare med frysanläggning: 2 500 ton per år.

(b)Fisketrålare med frysanläggning: 11 000 ton per år.

(c)Bläckfisktrålare med frysanläggning: 1 500 ton per år.

(d)Trålare för små pelagiska arter: 18 000 ton per år.

(a)Notfartyg för tonfiskfiske med frysanläggning och fartyg för fiske med flytlinor: 28 fartyg.

(b)Tonfiskfartyg för spöfiske med fasta linor: 13 fartyg.

3.Parallellt med övergången från systemet för förvaltning av fiskeansträngning (brt) till ett system som bygger på fångstbegränsning (TAC) ska det att införas ett elektroniskt system för fångstrapportering (ERS) och hantering av de fångstdata som överförts. Riktlinjer för en enhetlig tillämpning av detta system för alla industriella flottor ska utarbetas av gemensamma kommittén före protokollets tredje tillämpningsår.

4.Punkterna 1 och 2 ska tillämpas om inte annat följer av artiklarna 8 och 9 i detta protokoll.

Artikel 2
Löptid

Detta protokoll och dess bilaga ska tillämpas under fem år från och med den provisoriska tillämpningens första dag, i enlighet med artikel 16, utom vid uppsägning i enlighet med artikel 15.

Artikel 3
Principer

1.Parterna förbinder sig att främja ett ansvarsfullt fiske i Guinea-Bissaus fiskezon på grundval av principen om icke-diskriminering. Guinea-Bissau förbinder sig att inte bevilja mer förmånliga tekniska villkor än de som föreskrivs i detta protokoll för andra utländska flottor som är verksamma i Guinea-Bissaus fiskezon och som har samma egenskaper och fiskar efter samma arter.

2.Parterna förbinder sig att garantera genomförandet av detta protokoll i enlighet med artikel 9 i Cotonouavtalet vad gäller grundsatser i fråga om mänskliga rättigheter, demokratiska principer och rättsstatsprincipen samt grundelement beträffande gott styre, hållbar utveckling och en hållbar och god förvaltning av miljön.

3.Parterna förbinder sig att offentliggöra och utbyta information om varje avtal som tillåter att utländska fartyg får tillträde till Guinea-Bissaus fiskezon och om den fiskeansträngning som följer av ett sådant avtal, i synnerhet information om hur många tillstånd som utfärdats och hur stora fångster som tagits.

4.I enlighet med artikel 5 i avtalet får EU-fartyg bedriva fiske i Guinea-Bissaus fiskezon endast om de innehar ett fisketillstånd som utfärdats inom ramen för detta protokoll och i enlighet med villkoren i bilagan till protokollet.

Artikel 4
Ekonomisk ersättning

1.Den ekonomiska ersättning som avses i artikel 7 i partnerskapsavtalet om fiske ska för den period som avses i artikel 1 i protokollet uppgå till 15 600 000 EUR per år.

2.Den ekonomiska ersättningen ska bestå av följande:

(a)Ett årligt belopp för tillträdet till fiskeresurserna i Guinea-Bissaus fiskezon på 11 600 000 EUR.

(b)Ett specifikt belopp på 4 000 000 EUR per år till stöd för Guinea-Bissaus sektoriella fiskeripolitik.

3.Beloppet, som motsvarar de avgifter som fartygsägarna ska erlägga för fisketillstånd som utfärdas i enlighet med artikel 4 i avtalet och de föreskrifter som anges i kapitel II, beräknas uppgå till cirka 4 miljoner EUR.

4.Punkt 1 ska tillämpas om inte annat följer av artiklarna 8, 9, 14, 15 och 16 i detta protokoll.

5.Den ekonomiska ersättningen enligt punkt 2 a och b ska betalas senast 90 dagar efter den dag då protokollet börjar tillämpas provisoriskt och senast 30 dagar efter årsdagen för protokollets provisoriska tillämpning för de följande åren.

6.Guinea-Bissaus myndigheter ska ha ensam behörighet att besluta hur den ekonomiska ersättning som avses i punkt 2 a ska användas.

7.De betalningar som avses i denna artikel ska betalas till ett enda konto för Guinea-Bissaus statskassa i Guinea-Bissaus centralbank vars referenser ska meddelas årligen av fiskeriministeriet. Den ekonomiska ersättning som anges i punkt 2 b för sektorsstödet ska ställas till Guinea-Bissaus förfogande på ett konto för statskassans räkning. Guinea-Bissaus myndigheter ska årligen lämna uppgifter om relevanta bankkontonummer till Europeiska kommissionen.

Artikel 5Sektorsstöd

1.Det sektorsstöd som ges inom ramen för protokollet ska bidra till genomförandet av den nationella strategin för fisket och för den blå ekonomin. Det har till syfte att sörja för hållbar förvaltning av fiskeresurserna och sektorns utveckling, särskilt genom följande åtgärder:

–Förstärkt uppföljning, kontroll och övervakning av fiskeverksamhet (inbegripet installation och idrifttagande av ERS-systemet).

–Förstärkt insamling och behandling av data för vetenskapliga ändamål samt kapacitet för analys och utvärdering av fiskeresurserna och fisket.

–Kapacitetsuppbyggnad för aktörer på fiskeområdet.

–Stöd till småskaligt fiske.

–Stärkt internationellt samarbete.

–Förbättring av villkoren för export av fiskeriprodukter och främjande av investeringar i sektorn.

–Utveckling av infrastruktur som är av betydelse för fisket.

–Stöd till den blå ekonomin och utveckling av vattenbruket.

2.Gemensamma kommittén ska senast tre månader efter den dag då detta protokoll träder i kraft eller börjar tillämpas provisoriskt fastställa ett flerårigt sektorsprogram och tillämpningsföreskrifter för detta, särskilt följande:

(a)Årliga och fleråriga riktlinjer för användningen av den ekonomiska ersättning som avses i artikel 4.2 b.

(b)Ettåriga och fleråriga mål för att främja ett hållbart och ansvarsfullt fiske, med beaktande av Guinea-Bissaus prioriteringar i den nationella fiskeripolitiken eller i annan relevant politik, särskilt i fråga om stöd till småskaligt fiske, övervakning, kontroll och bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) samt prioriteringar när det gäller förstärkning av Guinea-Bissaus vetenskapliga kapacitet inom fiskerisektorn.

(c)De kriterier, förfaranden och eventuella budgetindikatorer och finansiella indikatorer som ska användas för en årlig utvärdering av de resultat som uppnåtts.

3.Alla förslag till ändringar av det fleråriga sektorsprogrammet måste godkännas av parterna i gemensamma kommittén.

4.Guinea-Bissau ska varje år lägga fram en lägesrapport om de projekt som genomförts med hjälp av sektorsstödet, vilken kommer att granskas av gemensamma kommittén. Guinea-Bissau ska också lämna en slutrapport innan protokollet löper ut.

5.Europeiska unionen får revidera eller tillfälligt, helt eller delvis, avbryta betalningen av den specifika ekonomiska ersättning som föreskrivs i artikel 4.2 b i detta protokoll, om denna ekonomiska ersättning inte genomförs eller om en utvärdering gjord av gemensamma kommittén visar att de resultat som uppnåtts inte stämmer överens med planeringen.

6.Betalningen av den ekonomiska ersättningen ska återupptas efter samråd och överenskommelse mellan parterna när resultaten av genomförandet gör det berättigat. Betalningen av den ekonomiska ersättningen får dock inte ske efter en period på sex månader räknat från den dag då protokollet löper ut.

7.Parterna ska säkerställa att de åtgärder som finansieras med hjälp av sektorsstödet synliggörs.

Artikel 6
Vetenskapligt samarbete för ett ansvarsfullt fiske

1.Parterna förbinder sig att främja ett ansvarsfullt fiske och att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske i Guinea-Bissaus fiskezon, på grundval av principen om icke-diskriminering mellan de olika fiskeflottor som är verksamma i dessa vatten och principen om hållbar förvaltning av fiskeresurserna och de marina ekosystemen.

2.Under det här protokollets löptid kommer Europeiska unionen och Guinea-Bissau att samarbeta för att följa utvecklingen vad gäller resursernas tillstånd och fisket i Guinea-Bissaus fiskezon.

3.Parterna förbinder sig att främja efterlevnaden av Iccats (Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten) och Cecafs (Fiskerikommittén för östra Centralatlanten) rekommendationer liksom samarbetet på subregional nivå för en ansvarsfull förvaltning av fisket, särskilt inom ramen för den subregionala fiskerikommissionen.

4.Parterna ska samråda i gemensamma kommittén för att, när så är lämpligt och i samförstånd, anta nya åtgärder för hållbar förvaltning av fiskeresurserna.

Artikel 7
Gemensamma vetenskapliga kommittén

1.Gemensamma vetenskapliga kommittén ska bestå av en lika stor andel forskare från båda parter. På gemensamt beslut fattat av parterna, får även observatörer delta i gemensamma vetenskapliga kommitténs möten, i synnerhet företrädare för regionala fiskeriförvaltningsorgan, till exempel Cecaf.

2.I enlighet med artikel 4.1 i partnerskapsavtalet om fiske ska gemensamma vetenskapliga kommittén sammanträda minst en gång om året. Sammanträdena ska i princip hållas omväxlande i Guinea-Bissau respektive i Europeiska unionen. Kommittén kan på endera partens begäran sammankallas till andra möten. Ordförandeskapet ska växla mellan parterna från ett möte till nästa.

3.Gemensamma vetenskapliga kommitténs uppdrag ska avse särskilt följande verksamheter:

(a)Sammanställa uppgifter om den fiskeansträngning som utövas och de fångster som tas av nationella och utländska flottor som är verksamma i Guinea-Bissaus fiskezon och som fiskar efter arter som omfattas av detta protokoll.

(b)Föreslå, följa upp eller analysera de årliga utvärderingar som bidrar till beståndsutvärderingsprocessen och som gör det möjligt att fastställa de fiskemöjligheter och de nyttjandemöjligheter som garanterar bevarande av resurserna och deras ekosystem.

(c)På grundval av detta utarbeta en årlig vetenskaplig rapport om det fiske som omfattas av detta avtal.

(d)På eget initiativ eller på förfrågan från gemensamma kommittén eller någon av parterna utarbeta vetenskapliga utlåtanden om vilka förvaltningsåtgärder som bedöms nödvändiga för ett hållbart nyttjande av bestånden och det fiske som avses i detta protokoll.

4.På grundval av de rekommendationer och resolutioner som utfärdats av Iccat, de bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtandena, såsom Cecafs utlåtanden, och, i tillämpliga fall, slutsatser från gemensamma vetenskapliga kommittén, ska gemensamma kommittén anta åtgärder för hållbar förvaltning av de fiskeresurser som detta protokoll omfattar och som berörs av den fiskeverksamhet som bedrivs av EU-fiskefartygen.

Artikel 8
Revidering av fiskemöjligheterna och de tekniska åtgärderna

1.Om Guinea-Bissau, med stöd av ett utlåtande från gemensamma vetenskapliga kommittén, beslutar om fredningsområden eller fredningstider inom ett fiske inom ramen för en resursbevarande åtgärd, ska gemensamma kommittén sammanträda för att analysera grunderna för beslutet, utvärdera konsekvenserna av fredningen för EU-fartygens verksamhet enligt detta avtal samt besluta om eventuella korrigerande åtgärder.

2.I fall enligt punkt 1 ska gemensamma kommittén enas om en proportionell minskning av den ekonomiska ersättningen från Europeiska unionen enligt avtalet och, om så är nödvändigt, om en kompensation till fartygsägarna.

3.Varje fredning inom ett fiske som beslutas av Guinea-Bissau till följd av ett vetenskapligt utlåtande ska tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt för alla fartyg som berörs av det aktuella fisket, inbegripet nationella fartyg och fartyg som för ett tredjelands flagg.

4.De fiskemöjligheter som avses i artikel 1 får revideras efter gemensam överenskommelse i gemensamma kommittén med stöd av en rekommendation från gemensamma vetenskapliga kommittén. I så fall ska den ekonomiska ersättningen enligt artikel 4.2 a justeras proportionellt och tidsproportionellt och nödvändiga ändringar göras i detta protokoll och dess bilaga.

5.Gemensamma kommittén får, om så är nödvändigt, genom ömsesidig överenskommelse pröva och anpassa villkoren för bedrivandet av fisket och tillämpningsföreskrifterna för detta protokoll och dess bilagor, inbegripet formerna för uppföljning av sektorsstödet.

Artikel 9
Undersökande fiske och nya fiskemöjligheter

1.Om EU-fartygen är intresserade av att bedriva fiske som inte omfattas av artikel 1 kan fisketillstånd för undersökande fiske beviljas i enlighet med Guinea-Bissaus gällande lagstiftning, för att testa teknisk genomförbarhet och ekonomisk lönsamhet för nya fisken. I möjligaste mån ska det undersökande fisket bedrivas med stöd av tillgänglig lokal vetenskaplig och teknisk expertis. Undersökande fiske ska ha till syfte att testa teknisk genomförbarhet och ekonomisk lönsamhet när det gäller nya fisken.

2.Europeiska kommissionen ska för detta ändamål meddela Guinea-Bissaus myndigheter ansökningarna om licenser för undersökande fiske på grundval av ett tekniskt underlag som anger följande:

(a)Målarter.

(b)Fartygets tekniska egenskaper.

(c)Fartygsbefälens erfarenhet när det gäller fisket i fråga.

(d)Föreslagna tekniska parametrar för fiskeverksamheten i fråga (varaktighet, redskap, försöksområden m.m.).

(e)Typ av uppgifter som ska samlas in för den vetenskapliga uppföljningen beträffande fiskets inverkan på resurserna och ekosystemen.

3.Tillstånd för undersökande fiske ska beviljas för högst sex månader. En avgift som fastställs av Guinea-Bissaus myndigheter ska betalas för varje tillstånd.

4.En vetenskaplig observatör från flaggstaten och en observatör utsedd av Guinea-Bissau ska finnas ombord under hela den tid som fisket pågår.

5.De fångster som är tillåtna inom ramen för det undersökande fisket ska fastställas av Guinea-Bissaus myndigheter. De fångster som tas inom ramen för och under det undersökande fisket ska vara fartygsägarens egendom. Fisk som inte uppfyller storleksbestämmelserna eller som det enligt Guinea-Bissaus gällande lagstiftning inte är tillåtet att fiska får varken behållas ombord eller saluföras.

6.För analysändamål ska detaljerade uppgifter om resultaten av det undersökande fisket meddelas gemensamma kommittén och gemensamma vetenskapliga kommittén.

7.Om EU-fiskefartyg är intresserade av fiskeverksamhet som inte anges i artikel 1 i detta protokoll ska parterna samråda med gemensamma vetenskapliga kommittén. Parterna ska komma överens om villkoren för dessa nya fiskemöjligheter och göra ändringar i detta protokoll och dess bilaga tills protokollet upphör att gälla. Den ekonomiska ersättning som anges i artikel 4.2 a i detta protokoll ska höjas i enlighet med detta. Fartygsägarnas avgifter och villkor enligt bilagan ska ändras i enlighet med detta.

Artikel 10
EU-aktörers ekonomiska integration i Guinea-Bissaus fiskerinäring

1.Parterna förbinder sig att främja att EU-aktörer integreras ekonomiskt i alla delar av Guinea-Bissaus fiskerinäring, i synnerhet genom bildande av gemensamma företag och uppbyggnad av infrastruktur.

2.Parterna ska samarbeta för att upplysa privata EU-aktörer om handels- och näringsmöjligheter – i synnerhet vad gäller direkta investeringar – inom hela Guinea-Bissaus fiskerinäring.

3.Guinea-Bissau kan, i samma syfte, bevilja incitament för aktörer som satsar på sådana investeringar.

4.Parterna ska samarbeta för att identifiera investeringsmöjligheter och finansieringsinstrument för genomförandet av de åtgärder eller projekt som fastställts.

5.Gemensamma kommittén ska årligen rapportera om genomförandet av denna artikel.

Artikel 11
Informationsutbyte

1.Parterna förbinder sig att prioritera elektroniska system för utbyte av information och dokument som rör genomförandet av protokollet.

2.Den elektroniska versionen av dokument som föreskrivs i detta protokoll ska i alla sammanhang anses likvärdiga med pappersversionen.

3.Parterna ska utan dröjsmål underrätta varandra om eventuella funktionsfel i ett datorsystem. Information och dokument som rör genomförandet av avtalet ska då automatiskt ersättas av pappersversionen i enlighet med bestämmelserna i bilagan.

Artikel 12
Konfidentialitet

1.Parterna förbinder sig att säkerställa att alla identifikationsuppgifter rörande EU-fartyg och deras fiskeverksamhet som erhålls inom ramen för avtalet alltid behandlas restriktivt, i enlighet med principerna för konfidentialiet och dataskydd.

2.Parterna ska säkerställa att endast aggregerade data rörande EU-flottans fiskeverksamhet i Guinea-Bissaus fiskezon görs offentliga, i enlighet med de motsvarande bestämmelser som antagits av Iccat eller andra regionala och subregionala fiskeriförvaltningsorganisationer.

3.Data som kan betraktas som konfidentiella får endast användas av de behöriga myndigheterna för genomförandet av avtalet och för förvaltning, uppföljning, kontroll och övervakning av fisket.

4.När det gäller personuppgifter som överförs av Europeiska unionen får lämpliga skyddsåtgärder och rättsmedel fastställas av gemensamma kommittén i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen.

Artikel 13
Gällande lagstiftning

1.Den verksamhet som EU-fiskefartyg bedriver i Guinea-Bissaus vatten ska regleras av gällande lagstiftning i Guinea-Bissau, om inte annat följer av partnerskapsavtalet om fiske, detta protokoll och bilagan med tillägg.

2.Parterna ska skriftligen underrätta varandra om varje ändring av den egna fiskeripolitiken eller fiskerilagstiftningen. Ändringar av lagstiftningen som har en teknisk inverkan på fiskeverksamheten ska gälla för EU-fartyg vid utgången av en period på tre månader efter den officiella underrättelsen.

Artikel 14
Avbrytande av protokollets genomförande

1.Genomförandet av protokollet, inbegripet betalningen av den ekonomiska ersättning som avses i artikel 4.2 a och b, kan avbrytas efter samråd i gemensamma kommittén om ett eller flera av följande villkor är uppfyllda:

(a)Om onormala omständigheter, utom naturfenomen, hindrar fiskeverksamhet i Guinea-Bissaus fiskezon.

(b)Om betydande ändringar i utformningen och genomförandet av någondera av parternas fiskeripolitik påverkar bestämmelserna i detta protokoll.

(c)Om de samrådsmekanismer som föreskrivs i artikel 96 i Cotonouavtalet har aktiverats med anledning av att grundsatser och grundelement i fråga om mänskliga rättigheter enligt artikel 9 i det avtalet har överträtts.

(d)Om Europeiska unionens betalning av den ekonomiska ersättning som föreskrivs i artikel 4.2 a uteblir av andra orsaker än de som anges i led c i denna punkt.

(e)Om det föreligger en allvarlig och ej löst tvist mellan parterna angående tolkningen och genomförandet av avtalet och av detta protokoll.

2.Betalningen av den ekonomiska ersättningen ska återupptas efter samråd och överenskommelse mellan parterna så snart som den situation som rådde före de händelser som avses i punkt 1 har återupprättats. Betalningen av den specifika ekonomiska ersättning som föreskrivs i artikel 4.2 b får dock inte ske efter en period på sex månader räknat från den dag då protokollet löper ut.

3.De fisketillstånd som beviljats EU-fartyg kan dras in tillfälligt samtidigt som betalningen av den ekonomiska ersättningen enligt artikel 4.2 a avbryts. Vid återupptagande ska giltighetstiden för fisketillstånden förlängas med en period som motsvarar den tid under vilken fisket har varit avbrutet. All verksamhet som bedrivs av EU-fiskefartyg i Guinea-Bissaus fiskezon ska avbrytas under den period då avtalets tillämpning avbrutits.

4.Den part som vill avbryta protokollets tillämpning ska skriftligen underrätta den andra parten om detta minst tre månader före den dag då avbrytandet kommer att träda i kraft, med undantag för det fall som anges i punkt 1 c, vilket ska leda till att tillämpningen avbryts omedelbart. Under tiden ska parterna inleda samråd i gemensamma kommittén.

5.Om tillämpningen av protokollet avbryts ska parterna fortsätta att samråda för att försöka lösa tvisten i godo. Om en sådan lösning nås ska tillämpningen av protokollet återupptas och den ekonomiska ersättningen minskas proportionellt och tidsproportionellt i förhållande till hur länge protokollets tillämpning har varit avbruten.

Artikel 15
Uppsägning

1.Om endera parten har för avsikt att säga upp detta protokoll ska den skriftligen underrätta den andra parten om detta minst sex månader före den dag då uppsägningen är avsedd att träda i kraft.

2.En underrättelse enligt förra punkten innebär att samråd mellan parterna ska inledas.

Artikel 16
Provisorisk tillämpning

Detta protokoll och dess bilaga ska tillämpas provisoriskt från och med den dag då protokollet och bilagan undertecknas.

Artikel 17
Ikraftträdande

Detta protokoll och dess bilaga träder i kraft den dag då parterna underrättar varandra om att de förfaranden som är nödvändiga för detta ändamål har avslutats.

BILAGA

VILLKOR FÖR EU-FARTYGS FISKEVERKSAMHET I GUINEA-BISSAUS FISKEZON

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1.Utseende av behörig myndighet

Vid tillämpningen av denna bilaga och om inte annat uttryckligen anges, ska varje hänvisning till en behörig myndighet i EU respektive Guinea-Bissau avse följande:

–För EU: Europeiska kommissionen, i tillämpliga fall via EU:s delegation.

–För Guinea-Bissau: Regeringsdepartementet med ansvar för fiske.

2.Tillåten fiskezon

Den tillåtna fiskezon där EU-fartyg får att fiska ska överensstämma med Guinea-Bissaus fiskezon, inklusive den del som motsvarar Guinea-Bissaus och Senegals gemensamma zon, i enlighet med Guinea-Bissaus lagstiftning och de tillämpliga internationella konventioner som Guinea-Bissau är part i.

Baslinjerna ska vara de som fastställs i nationell lagstiftning.

3.Utseende av ett lokalt ombud

Alla EU-fartyg, med undantag för tonfiskfartyg, som önskar erhålla ett fisketillstånd enligt detta protokoll ska företrädas av ett ombud med hemvist i Guinea-Bissau.

4.Bankkonto

Innan protokollet träder i kraft ska Guinea-Bissau meddela EU uppgifter om det/de bankkonto(n) på vilket/vilka fiskefartygen ska sätta in de belopp som de ska betala inom ramen för avtalet. Kostnaderna för banköverföringar ska betalas av fartygsägarna.

5. Kontaktpunkter

Parterna ska underrätta varandra om sina respektive kontaktpunkter för utbyte av information om genomförandet av protokollet, särskilt om frågor som rör utbytet av samlade uppgifter om fångster och fiskeansträngning, förfaranden för fisketillstånd och genomförande av sektorsstödet.

KAPITEL II

FISKETILLSTÅND

Avsnitt 1: Tillämpliga förfaranden

1.Villkor som ska vara uppfyllda innan fisketillstånd kan utfärdas – behöriga fartyg

De fisketillstånd som avses i artikel 6 i avtalet ska utfärdas på villkor att fartyget är upptaget i registret över Europeiska unionens fiskeflotta och i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) 2017/2403 om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor. Alla tidigare skyldigheter som är knutna till fartygsägaren, befälhavaren eller själva fartyget och som följer av deras fiskeverksamhet i Guinea-Bissau inom ramen för avtalet ska vara uppfyllda.

2.Ansökan om fisketillstånd

EU ska för varje fiskefartyg som önskar fiska inom ramen för avtalet lämna in en ansökan om fisketillstånd till Guinea-Bissau minst 40 dagar före den begärda giltighetstidens början; formuläret i tillägget till denna bilaga ska användas.

När det rör sig om en första ansökan om fisketillstånd enligt det gällande protokollet, eller en ansökan om fisketillstånd efter en teknisk ändring av det berörda fartyget, ska ansökan åtföljas av följande:

a)Ett bevis för att den fasta avgiften för det begärda fisketillståndets giltighetstid är betald.

b)Det lokala fartygsombudets namn och adress, i förekommande fall.

c)För trålare, ett bevis på att schablonbeloppet för observatörskostnaderna har betalats i förväg.

d)För trålare, ett intyg om fartygets dräktighet utfärdat av flaggstaten.

Vid förnyelse av ett fisketillstånd inom ramen för det gällande protokollet och om det rör sig om ett fartyg som inte undergått några tekniska ändringar, ska ansökan om förnyelse endast åtföljas av beviset på att avgiften erlagts och, i förekommande fall, att schablonbeloppet för observatörskostnaderna har betalats.

3.Utfärdande av fisketillståndet

Guinea-Bissau ska utfärda ett fisketillstånd i original inom högst 25 dagar från det att den fullständiga ansökan har mottagits och minst 15 dagar före fiskeperiodens början. Detta tillstånd ska skickas till fartygsägarna

–när det gäller trålare, via ombuden, med kopia till Europeiska unionen, och

–när det gäller tonfiskfartyg, via EU:s delegation i Guinea-Bissau.

När det gäller tonfiskfartyg ska en kopia av detta fisketillstånd omedelbart skickas på elektronisk väg av den behöriga myndigheten till fartygsägaren och, i förekommande fall, till dennes lokala ombud, med kopia till Europeiska unionen. Denna kopia ska upphöra att gälla vid mottagandet av fisketillståndet i original. Kopian, som ska förvaras ombord på tonfiskfartygen, ska vara giltig i 40 dagar och ska anses vara likvärdig med originalet.

Vid förnyelse av ett fisketillstånd under detta protokolls tillämpningsperiod, ska det nya fisketillståndet innehålla en tydlig hänvisning till det ursprungliga fisketillståndet.

EU ska vidarebefordra fisketillståndet till fartygsägaren eller till dennes ombud. Om EU:s kontor är stängda får Guinea-Bissau utfärda fisketillståndet direkt till fartygsägaren eller till dennes ombud, och en kopia ska lämnas till EU.

4.Förteckning över fartyg med tillstånd att fiska

När fisketillståndet utfärdats ska Guinea-Bissau utan dröjsmål och för varje fartygskategori fastställa den definitiva förteckningen över fartyg med tillstånd att fiska i Guinea-Bissaus fiskezon. Förteckningen ska omedelbart översändas till den nationella myndighet som ansvarar för fiskerikontrollen, och, på elektronisk väg, till EU.

5.Fisketillståndets giltighetstid

Fisketillstånden ska upprättas för en period om tre månader, sex månader eller ett år.

För fastställande av dagen för en giltighetsperiods början ska med ettårsperiod avses följande:

a)Under protokollets första tillämpningsår, perioden mellan den dag då protokollet börjar tillämpas provisoriskt och den 31 december samma år.

b)Därefter varje fullständigt kalenderår.

c)Under protokollets sista tillämpningsår, perioden mellan den 1 januari och den dag då protokollets giltighetstid löper ut.

En giltighetsperiod på tre månader eller sex månader ska inledas den första dagen i varje månad. Fisketillståndens giltighetstid får dock aldrig sträcka sig längre än till den 31 december utfärdandeåret.

6.Förvaring av fisketillståndet ombord

Fisketillståndet ska alltid förvaras ombord på fartyget.

Tonfiskfartyg och fartyg för fiske med flytlinor ska emellertid ha rätt att fiska så snart de förts upp i den preliminära förteckning som avses ovan. Dessa fartyg ska alltid förvara den preliminära förteckningen ombord till dess att de fått sitt fisketillstånd utfärdat.

7.Överlåtelse av fisketillståndet

Fisketillståndet ska utfärdas för ett bestämt fartyg och får inte överlåtas.

Vid force majeure och på EU:s begäran ska fisketillståndet emellertid ersättas av ett nytt fisketillstånd som utfärdas i ett annat fartygs namn, förutsatt att det fartyget är likvärdigt med det fartyg som ska ersättas.

Överlåtelsen ska ske genom att fartygsägaren eller dennes ombud i Guinea-Bissau lämnar tillbaka det fisketillstånd som ska ersättas och Guinea-Bissau utan dröjsmål utfärdar ersättningstillståndet. Ersättningstillståndet ska utan dröjsmål utfärdas till fartygsägaren eller dennes ombud när det tillstånd som ska ersättas återlämnas, efter det att den tekniska besiktningen har utförts i enlighet med punkt 9 i detta kapitel. Ersättningstillståndet ska träda i kraft samma dag som det fisketillstånd som ska ersättas lämnas tillbaka.

För trålare ska en tilläggsavgift erläggas om ersättningsfartygets dräktighet överskrider det ersatta fartygets; tilläggsavgiften ska beräknas proportionellt i förhållande till skillnaden i dräktighet och den återstående giltighetsperioden. Fartygsägaren ska betala tilläggsavgiften vid den tidpunkt då överlåtelsen av fisketillståndet sker.

Guinea-Bissau ska utan dröjsmål uppdatera förteckningen över fartyg med tillstånd att fiska. Den nya förteckningen ska omedelbart meddelas den nationella myndighet som ansvarar för fiskerikontrollen och EU.

8.Stödfartyg

På EU:s begäran ska Guinea-Bissau tillåta att EU-fartyg som innehar ett fisketillstånd tar hjälp av stödfartyg. Stödfartygen ska föra en EU-medlemsstats flagg eller tillhöra ett företag i en EU-medlemsstat och får inte vara utrustade för att bedriva fiske.

Guinea-Bissau ska upprätta en förteckning över stödfartyg med tillstånd och förteckningen ska utan dröjsmål meddelas den nationella myndighet som ansvarar för fiskerikontroll och EU.

Stödfartyg ska inneha ett tillstånd för detta ändamål som utfärdats i enlighet med Guinea-Bissaus lagstiftning, mot betalning av en årlig avgift.

9.Teknisk besiktning av trålare

En gång om året eller efter ändring av fartygets dräktighet eller då användning av andra fiskeredskap medför en ändring av fartygets fiskekategori, ska varje EU-trålare inställa sig i Bissaus hamn för att genomgå en teknisk besiktning i enlighet med Guinea-Bissaus gällande lagstiftning.

Vid den tekniska besiktningen ska det kontrolleras att fartygets tekniska egenskaper och de fiskeredskap som finns ombord är förenliga med bestämmelserna och att hygienbestämmelserna och bestämmelserna avseende påmönstring av nationella sjömän efterlevs.

Guinea-Bissau ska genomföra den tekniska besiktningen senast 48 timmar efter trålarens ankomst till hamnen, under förutsättning att fartygets ankomst har meddelats i förväg.

Efter den tekniska besiktningen ska Guinea-Bissau utfärda ett intyg om överensstämmelse till fartygets befälhavare.

Intyget om överensstämmelse ska vara giltigt i ett år. Varje gång ett fartyg ändrar inriktning på sitt fiske från eller till kategorin räkfiske krävs dock ett nytt intyg om överensstämmelse. Ett nytt intyg om överensstämmelse krävs också när fartyget lämnar Guinea-Bissaus fiskezon under en period på mer än 45 dagar.

Intyget om överensstämmelse ska alltid förvaras ombord på fartyget.

Kostnaderna i samband med den tekniska besiktningen ska betalas av fartygsägaren och de ska motsvara det belopp som fastställs i den taxa som anges i Guinea-Bissaus lagstiftning. Kostnaderna får inte överstiga de belopp som betalas för samma tjänst av nationella fartyg eller fartyg som för ett tredjelands flagg.

Avsnitt 2: Avgifter och förskott

Den fasta avgiftens belopp fastställs för varje fartygskategori i de tekniska formulären i tillägget till denna bilaga. Beloppet ska inbegripa alla nationella och lokala skatter, utom hamnskatt och avgifter för tjänster.

När fisketillståndets giltighetstid understiger ett år ska den fasta avgiften anpassas proportionellt i förhållande till den begärda giltighetstiden. Den ska eventuellt höjas med ett tillägg för kvartals- eller halvårsperioder enligt de satser som fastställs i relevanta tekniska specifikationer.

KAPITEL III

TEKNISKA BEVARANDEÅTGÄRDER

De tekniska regler som ska gälla för fartyg som innehar ett fisketillstånd vad avser fiskezon, fiskeredskap och bifångstnivå, fastställs per fiskekategori i de tekniska specifikationerna i tillägget till denna bilaga.

Tonfiskfartyg och fartyg för fiske med flytlinor ska följa alla rekommendationer som antas av Iccat.

KAPITEL IV

FÅNGSTDEKLARATION

1.Fiskeloggbok

Befälhavaren på ett EU-fartyg som fiskar inom ramen för avtalet ska föra fiskeloggbok. För tonfiskfartyg ska fiskeloggboken överensstämma med Iccats relevanta resolutioner om insamling och överföring av uppgifter om fiskeverksamhet.

Befälhavaren ska varje dag i fiskeloggboken ange den kvantitet av varje art (anges med FAO:s trebokstavskod) som fångats och förvaras ombord, uttryckt i kilogram levande vikt eller, i tillämpliga fall, antal exemplar. För varje huvudart ska befälhavaren även ange om ingen fångst tagits (nollfångst).

I förekommande fall ska befälhavaren även varje dag i fiskeloggboken ange de kvantiteter av varje art som kastats över bord, uttryckta i kilogram levande vikt eller, i tillämpliga fall, antal exemplar.

Fiskeloggboken ska fyllas i med läsliga versaler och undertecknas av befälhavaren.

Befälhavaren ska ansvara för att uppgifterna i fiskeloggboken är korrekta.

2.Fångstdeklaration

2.1.Protokollets första och andra tillämpningsår på grundval av systemet för förvaltning av fiskeansträngning

Befälhavaren ska deklarera fartygets fångster genom att till Guinea-Bissau överlämna de fiskeloggböcker som avser den period då fartyget befunnit sig i Guinea-Bissaus fiskezon.

Befälhavaren ska skicka fiskeloggböckerna till Guinea-Bissau på den e-postadress som angetts för detta ändamål. Guinea-Bissau ska utan dröjsmål skicka tillbaka ett mottagningsbevis per e-post.

Alternativt kan fiskeloggböcker lämnas enligt följande:

a)Om fartyget anlöper en hamn i Guinea-Bissau ska originalet till varje fiskeloggbok lämnas till företrädaren för generaldirektoratet för industriellt fiske, som ska lämna ett skriftligt mottagningsbevis.

b)Om fartyget lämnar Guinea-Bissaus fiskezon utan att dessförinnan ha anlöpt någon av Guinea-Bissaus hamnar, ska originalet till varje fiskeloggbok skickas senast 14 dagar efter ankomsten till en annan hamn och under alla omständigheter senast 30 dagar efter utträdet ur Guinea-Bissaus fiskezon.

Befälhavaren ska skicka en kopia av varje fiskeloggbok till EU. För tonfiskfartyg och fartyg för fiske med flytlinor ska befälhavaren även skicka en kopia av samtliga fiskeloggböcker till något av följande forskningsinstitut:

(a)IRD (Institut de recherche pour le développement).

(b)IEO (Instituto Español de Oceanografia).

(c)IPMA (Instituto Português do Mar e da Atmosfera).

Om fartyget återvänder till Guinea-Bissaus fiskezon under dess fisketillstånds giltighetstid ska en ny aktivitets- och fångstdeklaration göras.

Om reglerna i detta kapitel inte iakttas får Guinea-Bissau dra in det berörda fartygets fisketillstånd till dess att de fångstdeklarationer som saknas görs samt utdöma sanktioner för befälhavaren i enlighet med den nationella lagstiftning som är tillämplig i detta fall. Vid upprepad överträdelse av reglerna får Guinea-Bissau vägra att förnya fisketillståndet. Guinea-Bissau ska utan dröjsmål underrätta EU om samtliga sanktioner som tillämpas i detta sammanhang.

2.2.Från och med protokollets tredje tillämpningsår på grundval av systemet med kvotförvaltning

1.Befälhavaren på ett EU-fiskefartyg som fiskar inom ramen för avtalet ska föra fiskeloggbok i enlighet med Iccats tillämpliga resolutioner och rekommendationer. Befälhavaren ska ansvara för att uppgifterna i den elektroniska fiskeloggboken är korrekta.

2.Varje EU-fiskefartyg som innehar en fiskelicens som utfärdats enligt detta protokoll ska vara utrustat med ett elektroniskt registrerings- och rapporteringssystem (nedan kallat ERS-system) som ska kunna registrera och överföra uppgifter rörande fartygets fiskeverksamhet (nedan kallade ERS-data).

3.Fångsterna ska rapporteras enligt följande:

(a)Befälhavarna på alla fartyg som är verksamma inom ramen för detta protokoll i Guinea-Bissaus vatten ska varje dag fylla i den elektroniska fiskeloggboken och skicka den via ERS-systemet (tillägg 4) eller, om det inte fungerar, via e-post till flaggstatens centrum för fiskerikontroll och till Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll senast sju dagar efter det att fartyget lämnat fiskezonen.

(b)Fiskeloggboken ska innehålla uppgift om den kvantitet av varje art (anges med FAO:s trebokstavskod) som fångats och förvaras ombord, uttryckt i kilogram levande vikt eller, i tillämpliga fall, antal exemplar. För varje huvudart ska befälhavaren även ange om ingen fångst tagits (nollfångst). Befälhavaren ska också ange de kvantiteter av varje art som kastats över bord, uttryckta i kilogram levande vikt eller, i tillämpliga fall, antal exemplar.

4.ERS-data ska överföras av fartyget till dess flaggstat, som ska se till att uppgifterna automatiskt görs tillgängliga för Guinea-Bissau. Flaggstaten ska säkerställa mottagande och registrering i en elektronisk databas som gör det möjligt att spara uppgifterna på ett säkert sätt under minst 36 månader.

5.Flaggstaten och Guinea-Bissau ska försäkra sig om att de har den datorutrustning och den programvara som krävs för automatisk överföring av ERS-data i det format som beskrivs i punkt 3 i tillägg 4.

6.ERS-data ska överföras med den elektroniska kommunikationsmedel som förvaltas av Europeiska kommissionens för standardiserat utbyte av fiskeridata.

7.Om reglerna rörande fångstdeklarationen inte iakttas får Guinea-Bissau dra in det berörda fartygets fisketillstånd till dess att de fångstdeklarationer som saknas inkommit samt utdöma sanktioner för fartygsägaren i enlighet med den nationella lagstiftning som är tillämplig i detta fall. Vid upprepad överträdelse av reglerna får Guinea-Bissau vägra att förnya fisketillståndet. Guinea-Bissau ska utan dröjsmål underrätta EU om samtliga sanktioner som tillämpas i detta sammanhang.

8.Flaggstaten och Guinea-Bissau ska utse varsin ERS-ansvarig som ska fungera som kontaktpunkt för frågor som rör genomförandet av tillägg 4. Flaggstaten och Guinea-Bissau ska utbyta kontaktuppgifter för respektive ERS-ansvariga och ska, vid behov, utan dröjsmål uppdatera denna information.

3.Övergång till ett elektroniskt system

Parterna ska samarbeta inom gemensamma kommittén om villkoren för övergången till ERS-systemet, genom vilket EU-fartygen på elektronisk väg ska registrera och översända uppgifter till Guinea-Bissau om fiskeinsatser inom ramen för avtalet, i enlighet med bestämmelserna i tillägget till denna bilaga.

Övergången ska vara genomförd senast i början av protokollets tredje år.

4.Avräkning av avgifterna för tonfiskfartyg och fartyg för fiske med flytlinor

Europeiska unionen ska för varje tonfiskfartyg och fartyg för fiske med flytlinor, på grundval av respektive fångstdeklarationer, fastställa en slutlig avräkning för de avgifter som fartyget är skyldigt med avseende på den årliga fiskesäsongen för det föregående kalenderåret.

EU ska meddela Guinea-Bissau och fartygsägaren denna slutavräkning före den 31 maj det år som följer på det år under vilket fångsterna togs.

Om slutavräkningen är högre än den fasta avgift som erlagts för fisketillståndet ska fartygsägaren utan dröjsmål betala mellanskillnaden till Guinea-Bissau. Om slutavräkningen är lägre än den fasta avgiften, ska mellanskillnaden inte återbetalas till fartygsägaren.

KAPITEL V

LANDNINGAR OCH OMLASTNINGAR

1. Landning eller omlastning av fångster

Befälhavare på EU-fartyg som i Bissaus hamn önskar landa eller omlasta fångster som tagits i Guinea-Bissaus fiskezon ska minst 24 timmar före landningen eller omlastningen meddela företrädaren för generaldirektoratet för industriellt fiske följande:

(a)Namnet på det fiskefartyg som kommer att landa eller omlasta fångster.

(b)Landnings- eller omlastningshamn.

(c)Beräknat datum och klockslag för landningen eller omlastningen.

(d)Den kvantitet (utryckt i kilogram levande vikt eller, i tillämpliga fall, antal exemplar) av varje art som ska landas eller omlastas (anges med FAO:s trebokstavskod).

(e)Vid omlastning, mottagarfartygets namn.

Vid omlastning ska befälhavaren försäkra sig om att mottagarfartyget innehar ett tillstånd som utfärdats av de behöriga myndigheterna för en sådan insats.

Omlastningen ska genomföras i Bissaus hamn, vars geografiska koordinater ska överföras av de behöriga myndigheterna till fartygets befälhavare och dess ombud. Omlastning till havs ska vara förbjuden.

Vid överträdelse av dessa bestämmelser ska de sanktioner som i Guinea-Bissaus lagstiftning föreskrivs för sådana överträdelser tillämpas.

2. Bidrag in natura till livsmedelstrygghet

Trålarna ska vara skyldiga att landa en del av sina fångster i Guinea-Bissau för att bidra till landets livsmedelstygghet. Landningarna ska uppfylla följande villkor:

–2,5 ton per kvartal och fartyg när det gäller fisketrålare/bläckfisktrålare.

–1,25 ton per kvartal och fartyg när det gäller räktrålare.

För att underlätta genomförandet av den här åtgärden kan bidragen per fartyg grupperas samman med andra fartygs bidrag och göras tillgängliga kumulativt för flera kvartal. Landningarna ska genomföras i Bissaus hamn och ska tas emot av företrädaren för generaldirektoratet för industriellt fiske.

Ett formulär för mottagande av bidragen in natura ska upprättas och undertecknas varje gång av generaldirektoratet för industriellt fiske och skickas tillbaka till befälhavaren.

Sådana landningar får omfattas av villkor som ska fastställas genom överenskommelse mellan parterna.

KAPITEL VI

KONTROLL OCH INSPEKTION

1.Inträde i och utträde ur fiskezonen

Varje gång ett EU-fartyg med fisketillstånd inträder i eller utträder ur Guinea-Bissaus fiskezon ska detta anmälas till Guinea-Bissau minst 24 timmar före inträdet eller utträdet. När det gäller tonfiskfartyg och fartyg för fiske med flytlinor ska anmälan lämnas minst fyra timmar i förväg.

I samband med anmälan av inträdet eller utträdet ska fartyget särskilt meddela följande:

(a)Dag, klockslag och position som beräknas för in- eller utträdet.

(b)Kvantiteten av varje art som medförs ombord, angiven med FAO:s trebokstavskod och uttryckt i kilogram levande vikt eller, i tillämpliga fall, antal exemplar.

(c)Produkternas presentationsform.

Anmälan ska i första hand göras via e-post, eller om sådan saknas via fax eller radio, till en e-postadress eller ett faxnummer eller på en frekvens som ska meddelas av Guinea-Bissau. Guinea-Bissau ska utan dröjsmål underrätta de berörda fartygen och EU om varje ändring av e-postadresser, faxnummer eller sändningsfrekvens.

Varje fartyg som ertappas med att bedriva fiskeverksamhet i Guinea-Bissaus fiskezon utan att i förväg ha anmält sin närvaro ska betraktas som ett fiskefartyg utan tillstånd.

2.Fartygens positionsrapporter – VMS

När ett EU-fartyg som innehar ett fisketillstånd befinner sig i Guinea-Bissaus fiskezon ska det vara utrustat med ett system för satellitövervakning (Vessel Monitoring System – VMS) som garanterar automatisk och kontinuerlig positionsrapportering varje timma till flaggstatens centrum för fiskerikontroll (Fisheries Monitoring Center – FMC).

Systemet för kontinuerlig satellitövervakning ombord på ett fartyg får inte flyttas, stängas av, förstöras, skadas eller göras obrukbart och det är också förbjudet att avsiktligt ändra eller förfalska de uppgifter som systemet skickar och registrerar.

Positions- och fångstrapporteringen ska primärt ske via ERS/VMS-systemet eller, om detta är ur funktion, via e-post, fax eller radio. Guinea-Bissau ska utan dröjsmål underrätta de berörda fartygen och unionen om varje ändring av e-postadressen, faxnumret eller sändningsfrekvensen.

Varje positionsrapport ska innehålla följande:

(a)Fartygsidentifikation.

(b)Fartygets senaste geografiska position (longitud, latitud), med en felmarginal på mindre än 500 meter och med ett konfidensintervall på 99 %.

(d)Fartygets hastighet och kurs.

(e)Positionsrapporteringarna ska konfigureras enligt det format som anges i tillägg 3.

Varje fartyg som ertappas med att bedriva fiskeverksamhet i Guinea-Bissaus fiskezon utan att i förväg ha anmält sin närvaro ska anses begå en överträdelse.

3.Inspektion till havs eller i hamn

Inspektion till havs i Guinea-Bissaus fiskezon, eller i hamn, av EU-fartyg som innehar fisketillstånd ska göras av fartyg och inspektörer från Guinea-Bissau som tydligt kan identifieras som fiskerikontrollfartyg och fiskeriinspektörer.

Innan de stiger ombord ska Guinea-Bissaus inspektörer meddela EU-fartyget om sitt beslut att göra en inspektion. Inspektionen ska göras av högst två inspektörer som innan de inleder inspektionen ska kunna styrka sin identitet och att de är inspektörer. De kan, vid behov, åtföljas av företrädare för Guinea-Bissaus nationella säkerhetsstyrkor i enlighet med internationell havsrätt.

Guinea-Bissaus inspektörer får inte stanna längre ombord på EU-fartyget än vad som krävs för att utföra inspektionsuppgifterna. De ska genomföra inspektionen på ett sådant sätt att den påverkar fartyget, dess fiskeverksamhet och dess last i så liten utsträckning som möjligt.

Guinea-Bissau får ge inspektörer som ackrediterats av Europeiska unionen tillstånd att delta i inspektionen som observatörer.

Befälhavaren på EU-fartyget ska underlätta ombordstigningen och arbetet för Guinea-Bissaus inspektörer.

Efter varje avslutad inspektion ska Guinea-Bissaus inspektörer upprätta en inspektionsrapport. Unionsfartygets befälhavare ska ha rätt att föra in sina anmärkningar i inspektionsrapporten. Inspektionsrapporten ska undertecknas av den inspektör som sammanställt rapporten och av unionsfartygets befälhavare.

Guinea-Bissaus inspektörer ska lämna en kopia av inspektionsrapporten till unionsfartygets befälhavare innan de lämnar fartyget. Guinea-Bissau ska sända en kopia av inspektionsrapporten till unionen senast åtta dagar efter inspektionsdagen.

4.Fångstkontroll

Under protokollets två första år av tillämpning på grundval av systemet med brt-förvaltning ska stickprovskontroller utföras i syfte att undersöka fångsternas överensstämmelse med de uppgifter som deklarerats i fiskeloggböckerna; kontrollerna kommer utföras enligt ett roterande schema på en tredjedel av de europeiska trålare som har tillstånd att fiska, och de kommer att göras kvartalsvis.

Varje kontrollinsats kommer att genomföras i slutet av en fiskeresa med 24 timmars varsel och får inte vara längre än fyra timmar.

Kontrollerna kommer att äga rum vid en punkt vars geografiska koordinater kommer att meddelas fartygets befälhavare och ombud.

Från och med protokollets tredje år, då kvotförvaltningssystemet (TAC) tillämpas, ska frekvensen för fångstkontrollerna ses över för att ta hänsyn till införandet av kontroll av fångstuppgifter med hjälp av ERS-systemet.

KAPITEL VII

ÖVERTRÄDELSER

1.Behandling av överträdelser

Varje överträdelse av bestämmelserna i denna bilaga som begås av ett EU-fartyg som innehar ett fisketillstånd, ska anges i en inspektionsrapport.

Befälhavarens undertecknande av inspektionsrapporten påverkar inte fartygsägarens rätt att försvara sig mot anklagelsen om överträdelse.

2.Kvarhållande av ett fartyg – informationssammanträde

Om så föreskrivs i Guinea-Bissaus gällande lagstiftning vad avser den aktuella överträdelsen, kan varje EU-fartyg som begår en överträdelse tvingas avbryta sin fiskeverksamhet och, i det fall fartyget befinner sig till havs, tvingas gå till en hamn i Guinea-Bissau.

Guinea-Bissau ska inom högst 48 timmar underrätta EU om varje kvarhållande av ett EU-fartyg som innehar ett fisketillstånd. Underrättelsen ska åtföljas av bevismaterialet rörande den anmälda överträdelsen.

Innan åtgärd vidtas mot fartyget, befälhavaren eller lasten, undantaget åtgärder för att säkra bevis, ska Guinea-Bissau på EU:s begäran inom en arbetsdag från och med underrättelsen om kvarhållandet av fartyget organisera ett informationssammanträde för att klargöra de förhållanden som lett till kvarhållandet av fartyget och presentera de eventuella följderna. En företrädare för fartygets flaggstat får närvara vid informationssammanträdet.

3.Sanktioner i samband med överträdelsen – förlikningsförfarande

Sanktionerna för den anmälda överträdelsen ska fastställas av Guinea-Bissau i enlighet med gällande nationell lagstiftning.

Om överträdelsen påkallar ett rättsligt förfarande ska, innan det förfarandet inleds, ett förlikningsförfarande mellan Guinea-Bissau och EU äga rum i syfte att fastställa sanktionens art och storlek. En företrädare för fartygets flaggstat får delta i förlikningsförfarandet. Förlikningsförfarandet ska avslutas senast fyra dagar efter anmälan av kvarhållandet av fartyget.

4.Rättsligt förfarande – bankgaranti

Om förlikningsförfarandet misslyckas och överträdelsen anhängiggörs vid behörig domstol, ska den fartygsägare som är ansvarig för överträdelsen ställa en bankgaranti hos en bank som anvisas av Guinea-Bissau; garantibeloppet, fastställt av Guinea-Bissau, ska täcka kostnaderna för kvarhållandet av fartyget, det uppskattade bötesbeloppet och eventuell kompensation. Bankgarantin ska blockeras till dess att det rättsliga förfarandet har avslutats.

Bankgarantin ska utan dröjsmål frisläppas och återlämnas till fartygsägaren, enligt följande, så snart avgörandet avgivits:

(a)I sin helhet, om ingen sanktion har utdömts.

(b)I resterande delar, om sanktionen leder till ett bötesbelopp som är lägre än bankgarantin.

Guinea-Bissau ska underrätta EU om resultaten av det rättsliga förfarandet senast åtta dagar efter det att avgörandet meddelats.

5.Frisläppande av fartyget

Fartyget och dess befälhavare ska ges tillstånd att lämna hamnen så snart sanktionen enligt förlikningsförfarandet reglerats, eller så snart bankgarantin ställts.

KAPITEL VIII

PÅMÖNSTRING AV SJÖMÄN

1.Antal sjömän för påmönstring

Under fisketillståndets giltighetstid ska ett EU-trålfartyg påmönstra sjömän från Guinea-Bissau enligt följande:

(a)Fem sjömän för en kapacitet under 250 brt.

(b)Sex sjömän för en kapacitet mellan 250 och 400 brt.

(c)Sju sjömän för en kapacitet mellan 400 och 650 brt.

(d)Åtta sjömän för en kapacitet över 650 brt.

EU-fartygens ägare ska bemöda sig om att mönstra på ytterligare sjömän från Guinea-Bissau.

2.Val av sjömän

De behöriga myndigheterna i Guinea-Bissau ska upprätta och uppdatera en vägledande förteckning över kvalificerade sjömän som bland annat har certifierad utbildning i sjösäkerhet (STCW-normer) och som kan mönstra på Europeiska unionens fartyg. Denna förteckning, och de regelbundna uppdateringarna, ska översändas till Europeiska unionen.

Förteckningen ska sammanställas på grundval av kriterier som gör det möjligt att välja ut kompetenta och kvalificerade sjömän. Sjömannen ska

(a)inneha ett giltigt pass utfärdat av Guinea-Bissau,

(b)vara innehavare av en giltig sjömansbok sin intygar genomgången grundutbildning i sjösäkerhet för personal ombord på fiskefartyg i enlighet med gällande internationella bestämmelser,

(c)ha dokumenterad erfarenhet från industriella fiskefartyg,

(d)vara innehavare av ett giltigt läkarintyg som styrker innehavarens förmåga att utföra arbetsuppgifter ombord på fiskefartyg.

Fartygsägaren eller dennes ombud får ur denna förteckning välja ut de sjömän som ska mönstras på. Fartygsägaren eller ombudet ska meddela Guinea-Bissau vilka sjömän som upptagits i fartygets besättningslista.

3.Sjömännens avtal

Sjömännens anställningsavtal ska upprättas av fartygsägaren eller dennes ombud och sjömannen, vid behov företrädd av sin fackförening, i samverkan med Guinea-Bissau. Det ska innehålla uppgift om påmönstringsdatum och påmönstringshamn.

Avtalet ska garantera att sjömannen omfattas av det i Guinea-Bissau tillämpliga sociala trygghetssystemet. Det ska omfatta liv-, sjuk- och olycksfallsförsäkring.

En kopia av avtalet ska lämnas till de undertecknande parterna.

Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbetet ska gälla för sjömän från Guinea-Bissau. Detta gäller särskilt föreningsfriheten, erkännandet av den kollektiva förhandlingsrätten och icke-diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning.

4.Sjömännens lön

Fartygsägaren ska betala lönen till sjömännen från Guinea-Bissau. Lönen ska fastställas innan fisketillstånden utfärdas, efter gemensam överenskommelse mellan fartygsägaren eller dennes ombud och Guinea-Bissau.

Lönen får inte vara lägre än den lön som betalas till besättningen på Guinea-Bissaus fartyg, och den får inte understiga ILO:s normer.

5.Sjömannens skyldigheter

Sjömannen ska inställa sig hos befälhavaren på det fartyg som sjömannen ska mönstra på dagen före det påmönstringsdatum som anges i avtalet. Befälhavaren ska informera sjömannen om dag och klockslag för påmönstring. Om sjömannen inte anmäler sig den dag och det klockslag som angetts för påmönstringen, eller om dennes kvalifikationer inte motsvarar befälhavarens förväntningar, ska sjömannens avtal anses vara upphävt. Sjömannen ska ersättas av en annan sjöman från Guinea-Bissau, utan att detta får försena fartygets avresa.

KAPITEL IX

OBSERVATÖRER

1.Observation av fiskeverksamhet

Fartyg som innehar ett fisketillstånd ska omfattas av en ordning för observation av deras fiskeverksamhet inom ramen för protokollet.

Parterna ska, när det gäller tonfiskfartyg och fartyg för fiske med flytlinor, snarast möjligt tillsammans med berörda länder diskutera utformningen av ett regionalt observatörssystem och valet av behörig fiskeriorganisation.

Övriga fartygstyper ska ta ombord en observatör som utsetts av Guinea-Bissau. Om observatören inte inställer sig på överenskommen tid och plats ska han eller hon ersättas så att fartyget kan inleda sin verksamhet utan dröjsmål.

2.Utsedda fartyg och observatörer

Guinea-Bissau ska vid den tidpunkt då fisketillståndet utfärdas informera EU och fartygsägaren eller dennes ombud om vilka fartyg och observatörer som utsetts samt om hur länge observatören kommer att stanna ombord på varje fartyg. Guinea-Bissau ska utan dröjsmål informera EU och fartygsägaren, eller dennes ombud, om alla eventuella ändringar när det gäller de fartyg eller de observatörer som utsetts.

Observatören får inte stanna längre ombord på fartyget än vad som krävs för att utföra observatörsuppgifterna.

3.Schablonbelopp

Samtidigt som avgiften erläggs ska fartygsägaren för varje trålfartyg betala ett schablonbelopp till Guinea-Bissau på 8 000 EUR per år; schablonbeloppet ska anpassas proportionellt i förhållande till giltighetstiden för de utsedda fartygens fisketillstånd.

4.Observatörens lön

Observatörens lön och de sociala avgifterna för denne ska betalas av Guinea-Bissau.

5.Ombordstigningsvillkor

Observatören ska behandlas som en befälsperson ombord. Observatörens logi ombord är dock beroende av fartygets tekniska struktur.

Fartygsägaren ska stå för kostnaderna för observatörens kost och logi.

Befälhavaren ska inom sitt ansvarsområde vidta alla åtgärder som krävs för att garantera observatörens fysiska säkerhet och psykiska välbefinnande.

Observatören ska ha tillgång till de hjälpmedel som är nödvändiga för tjänsteutövningen. Observatören ska ha tillträde till kommunikationsmedel, till handlingar som rör fartygets fiskeverksamhet, särskilt fiskeloggbok och skeppsdagbok, och till de delar av fartyget som är direkt knutna till observatörens tjänsteutövning.

6.Observatörens skyldigheter

Under hela den tid som observatören befinner sig ombord ska denne

(e)vidta alla lämpliga åtgärder för att inte avbryta eller hindra fiskeinsatserna,

(f)respektera egendom och utrustning ombord,

(g)respektera sekretessen för alla fartygshandlingar.

7.Observatörens ombord- och avstigning

Fartygsägaren eller dennes ombud ska med tio dagars varsel före ombordstigningen underrätta Guinea-Bissau om dag, klockslag och hamn för observatörens ombordstigning. Om observatören tas ombord i ett annat land ska kostnaderna för resan till ombordstigningshamnen betalas av fartygsägaren.

Om observatörens inte lämnar fartyget i en hamn i Guinea-Bissau ska fartygsägaren garantera att observatörens återresa till Guinea-Bissau sker så snabbt som möjligt och ska stå för resekostnaderna.

8.Observatörens uppgifter

Observatören ska ha följande uppgifter:

(a)Observera fartygets fiskeverksamhet.

(b)Kontrollera fartygets position under fiskeinsatserna.

(c)Utföra uppgifter inom ramen för vetenskapliga program, däribland biologisk provtagning.

(d)Upprätta en förteckning över de fiskeredskap som används.

(e)Kontrollera de uppgifter i fiskeloggboken som rör fångster som tagits i Guinea-Bissaus fiskezon.

(f)Kontrollera procentandelen bifångster på grundval av vad som anges i den tekniska specifikationen för varje kategori och uppskatta hur stor fångst som kastas överbord.

(g)En gång om dagen meddela sina observationer inom ramen för utförandet av sina arbetsuppgifter; de meddelade observationerna ska omfatta hur stora kvantiteter huvud- och bifångster som finns ombord.

9.Observatörens rapport

Innan fartyget lämnas ska observatören överlämna en rapport om sina observationer till fartygets befälhavare. Fartygets befälhavare ska ha rätt att föra in sina anmärkningar i observatörens rapport. Rapporten ska undertecknas av observatören och befälhavaren. Observatören ska lämna en kopia av rapporten till befälhavaren.

Observatören ska överlämna sin rapport till Guinea-Bissau. Uppgifterna om fångster och om fångst som kastas överbord ska meddelas det vetenskapliga institutet i Guinea-Bissau (CIPA) som efter behandling och analys ska presentera dem för den gemensamma vetenskapliga kommitté som avses i artikel 7 i detta protokoll. En kopia av observatörens rapport ska översändas elektroniskt till Europeiska unionen.

Tillägg

Tillägg 1 Formulär för ansökan om fisketillstånd

Tillägg 2 Tekniska specifikationer per kategori

Tillägg 3 Satellitbaserat kontrollsystem för fartyg (VMS)

Tillägg 4 Genomförande av det elektroniska registrerings- och rapporteringssystemet (ERS-systemet)

Tillägg 1

Formulär för ansökan om fisketillstånd

FISKEAVTAL MELLAN GUINEA-BISSAU OCH EUROPEISKA UNIONEN

I. SÖKANDE

1. Sökandens namn:

2. Producentorganisationens eller fartygsägarens namn:

3. Producentorganisationens eller fartygsägarens adress:

4. Tfn: Fax: E-post:

5. Befälhavarens namn: Nationalitet: E-post:

6. Det lokala ombudets namn och adress:

II. FARTYGSIDENTIFIKATION

7. Fartygets namn:

8. Flaggstat: Registreringshamn:

9. Registerbeteckning: MMSI-nr: IMO-nr:

10. Datum för nuvarande flaggregistrering (dd/mm/åååå): …/…/…

Eventuell tidigare flagg:

11. Byggort: Datum (dd/mm/åååå): …/…/…

12. Radioanropsfrekvens: HF: VHF:

13. Nummer till satellittelefon: IRCS:

III. FARTYGETS TEKNISKA UPPGIFTER

14. Längd överallt (meter): Bredd överallt (meter):

Tonnage (GT London):

15. Motortyp: Maskinstyrka (kW):

16. Antal besättningsmän:

17. Lagringsmetod ombord:[ ] Is [ ] Kylning [ ] Blandad [ ] Frysning

18. Beredningskapacitet per dag (24 timmar) i ton:

Antal lastrum för fisk: Total lastrumskapacitet (m3):

19. VMS. Uppgifter om automatisk lokaliseringsanordning:

Tillverkare: Modell: Serienummer:

Programvarans versionsnummer: Satellitoperatör (MCSP):

IV. FISKEVERKSAMHET

20. Tillåtet fiskeredskap: [ ] ringnot [ ] långrev [ ] spö

21. Landningsplats för fångsten:

22. Licens begärd för perioden fr.o.m. (dd/mm/åååå) …/…/… t.o.m (dd/mm/åååå)…/…/…

Undertecknad intygar härmed att uppgifterna i denna ansökan är korrekta och lämnade i god tro.

Utfärdad i …. den .../.../

Sökandens namnteckning:

BLAD 1: FISKEKATEGORI 1 – FISKE- OCH BLÄCKFISKTRÅLARE MED FRYSANLÄGGNING
1. Fiskezon
Bortom 12 sjömil från baslinjerna, inklusive Guinea-Bissaus och Senegals gemensamma förvaltningsområde, norrut till azimut 268°.
2. Tillåtna redskap
2.1 Klassisk trål med trålbord och andra selektiva redskap är tillåtna. 2.2 Sidotrålar är tillåtna. 2.3 Användande av alla sorters redskap, hjälpmedel eller anordningar ägnade att täppa till nätens maskor eller att minska deras selektiva verkan ska vara förbjudet. För att undvika att näten nöts ut eller slits sönder är det tillåtet att endast på undersidan av bottentrålens säck fästa ett skydd av nät eller annat material. Dessa skydd får endast fästas framtill och på sidorna av trålens säck. På ovansidan är det tillåtet att använda olika former av skydd under förutsättning att de är i ett enda stycke nät av samma material som säcken och vars maskor när de sträcks ut har ett mått av minst 300 mm. 2.4 Dubblering av enkelt eller tvinnat garn i trålens säck ska vara förbjudet.
3. Minsta tillåtna maskstorlek
70 mm
4. Bifångster
För protokollets två första tillämpningsår får fartygen vid avslutad fiskeresa ha högst 5 % skaldjur ombord beräknat på den totala fångst som gjorts i Guinea-Bissaus fiskezon. Från och med protokollets tredje tillämpningsår gäller följande: Fartyg som fiskar efter fisk får vid avslutad fiskeresa ha högst 5 % skaldjur och 15 % bläckfiskar ombord beräknat på den totala fångst som gjorts i Guinea-Bissaus fiskezon. Fångst av tioarmad bläckfisk (Todarodes sagittatus och Todaropsis eblanae) ska vara tillåten och ska räknas till målarterna. Fartyg som fiskar efter bläckfiskar får vid avslutad fiskeresa ha högst 60 % fisk och 5 % skaldjur ombord beräknat på den totala fångst som gjorts i Guinea-Bissaus fiskezon. Ett överskridande av de tillåtna procentsatserna för bifångster ska leda till sanktioner i enlighet med Guinea-Bissaus lagstiftning. Parterna ska samråda i gemensamma kommittén för att ändra den tillåtna nivån på grundval av en rekommendation från gemensamma vetenskapliga kommittén.
5. Tillåtet tonnage/Avgifter
5.1 Tillåtet tonnage (brt) för protokollets två första år	3 500 brt per år
5.2 Avgifter i EUR per brt för protokollets två första år	282 EUR/brt/år För kvartals- eller halvårslicenser ska avgifterna beräknas tidsproportionellt och ökas med 4 % respektive 2,5 %.
5.3 Tillåtet tonnage (TAC) från och med det tredje året till och med protokollets utgång	11 000 ton per år för demersala arter 1 500 ton per år för bläckfiskar
5.4 Avgifter i EUR per ton från och med det tredje året till och med protokollets utgång	90 EUR/ton för demersala arter 270 EUR/ton för bläckfiskar

BLAD 2: FISKEKATEGOR 2 – RÄKTRÅLARE
1. Fiskezon
Bortom 12 sjömil från baslinjerna, inklusive Guinea-Bissaus och Senegals gemensamma förvaltningsområde, norrut till azimut 268°.
2. Tillåtet redskap
2.1 Klassisk trål med trålbord och andra selektiva redskap är tillåtna. 2.2 Sidotrålar är tillåtna. 2.3 Användande av alla sorters redskap, hjälpmedel eller anordningar ägnade att täppa till nätens maskor eller att minska deras selektiva verkan ska vara förbjudet. För att undvika att näten nöts ut eller slits sönder är det tillåtet att endast på undersidan av bottentrålens säck fästa ett skydd av nät eller annat material. Dessa skydd får endast fästas framtill och på sidorna av trålens säck. På ovansidan är det tillåtet att använda olika former av skydd under förutsättning att de är i ett enda stycke nät av samma material som säcken och vars maskor när de sträcks ut har ett mått av minst 300 mm. 2.4 Dubblering av enkelt eller tvinnat garn i trålens säck ska vara förbjudet.
3. Minsta tillåtna maskstorlek
50 mm.
4. Bifångster
4.1 Räktrålare får vid avslutad fiskeresa ha högst 15 % bläckfiskar och 70 % fisk ombord beräknat på den totala fångst som gjorts i Guinea-Bissaus fiskezon. 4.2 Ett överskridande av de tillåtna procentsatserna för bifångster ska leda till sanktioner i enlighet med Guinea-Bissaus lagstiftning. 4.3 Parterna ska samråda i gemensamma kommittén för att ändra den tillåtna nivån på grundval av en rekommendation från gemensamma vetenskapliga kommittén.
5. Tillåtet tonnage/Avgifter
5.1 Tillåtet tonnage (brt) för protokollets två första år	3 700 brt per år.
5.2 Avgifter i EUR per brt för protokollets två första år	395 EUR/brt/år För kvartals- eller halvårslicenser ska avgifterna beräknas tidsproportionellt och ökas med 4 % respektive 2,5 %.
5.3 Tillåtet tonnage (TAC) från och med det tredje året till och med protokollets utgång	2 500 ton per år
5.4 Avgifter i EUR per ton från och med det tredje året till och med protokollets utgång	280 EUR/ton

BLAD 3: FISKEKATEGORI 3 – TONFISKFARTYG FÖR SPÖFISKE MED FASTA LINOR
1. Fiskezon:
1.1 Bortom 12 sjömil från baslinjerna, inklusive Guinea-Bissaus och Senegals gemensamma förvaltningsområde, norrut till azimut 268°. 1.2 Tonfiskfartyg för spöfiske med fasta linor ska ha rätt att fiska efter levande bete för fiskeåret i Guinea-Bissaus fiskezon.
2. Tillåtet redskap:
2.1 Spö 2.2 Ringnot/snörpvad med levande bete: 16 mm
3. Bifångster:
3.1 I enlighet med konventionen om skydd av flyttande vilda djur och Iccats resolutioner ska det vara förbjudet att fiska brugd (Cetorhinus maximus), vithaj (Carcharodon carcharias), storögd rävhaj (Alopias superciliosus), hajar av familjen hammarhajar (Sphyrnidae) (utom skovelhuvad hammarhaj (Spyrna tiburo)), årfenhaj (Carcharhinus longimanus) och silkeshaj (Carcharhinus falciformis). Fiske av sandtigerhaj (Carcharias taurus) och gråhaj (Galeorhinus galeus) ska vara förbjudet. 3.2 Parterna ska samråda i gemensamma kommittén för att uppdatera denna förteckning på grundval av vetenskapliga rekommendationer.
4. Tillåtet tonnage/Avgifter:
4.1 Årligt fast förskott	2500 euro för 45,5 ton per fartyg
4.2 Ytterligare avgift per fiskat ton	55 EUR/ton
4.3 Antal fartyg med tillstånd att fiska	13 fartyg

BLAD 4: FISKEKATEGORI 4 – NOTFARTYG FÖR TONFISKFISKE MED FRYSANLÄGGNING OCH FARTYG FÖR FISKE MED FLYTLINOR
. Fiskezon:
Bortom 12 sjömil från baslinjerna, inklusive Guinea-Bissaus och Senegals gemensamma förvaltningsområde, norrut till azimut 268°.
2. Tillåtet redskap:
Not och ytlångrev
3. Bifångster:
I enlighet med konventionen om skydd av flyttande vilda djur och Iccats resolutioner ska det vara förbjudet att fiska brugd (Cetorhinus maximus), vithaj (Carcharodon carcharias), storögd rävhaj (Alopias superciliosus), hajar av familjen hammarhajar (Sphyrnidae) (utom skovelhuvad hammarhaj (Spyrna tiburo)), årfenhaj (Carcharhinus longimanus) och silkeshaj (Carcharhinus falciformis). Fiske av sandtigerhaj (Carcharias taurus) och gråhaj (Galeorhinus galeus) ska vara förbjudet. Parterna ska samråda i gemensamma kommittén för att uppdatera denna förteckning på grundval av vetenskapliga rekommendationer.
4. Tillåtet tonnage/Avgifter:
4.1 Årligt fast förskott	4 500 EUR för 64,3 ton per notfartyg 3 000 EUR för 54,5 ton per fartyg för fiske med flytlinor
4.2 Ytterligare avgift per fiskat ton	70 EUR/ton för notfartyg 55 EUR/ton för fartyg för fiske med flytlinor
4.3 Tillämplig avgift för stödfartyg	3 000 EUR/ton/fartyg
4.4 Antal fartyg med tillstånd att fiska	28 fartyg

BLAD 5: FISKEKATEGORI 5 – FARTYG SOM FISKAR EFTER SMÅ PELAGISKA ARTER
1. Fiskezon
Bortom 12 sjömil från baslinjerna, inklusive Guinea-Bissaus och Senegals gemensamma förvaltningsområde, norrut till azimut 268°.
2. Tillåtna fartyg och redskap
Endast fartyg med en kapacitet på högst 5 000 GT ska, enligt Guinea-Bissaus lagstiftning, vara tillåtna. De tillåtna redskapen är flyttrål och ringnot för industrifiske.
3. Minsta tillåtna maskstorlek
70 mm för trålar
4. Bifångster
4.1 Trålare får vid avslutad fiskeresa ha högst 10 % annan fisk än pelagiska arter, 10 % bläckfiskar och 5 % skaldjur ombord beräknat på den totala fångst som gjorts i Guinea-Bissaus fiskezon. 4.2 Ett överskridande av de tillåtna procentsatserna för bifångster ska leda till sanktioner i enlighet med Guinea-Bissaus lagstiftning. 4.3 Parterna ska samråda i gemensamma kommittén för att ändra den tillåtna nivån på grundval av en rekommendation från gemensamma vetenskapliga kommittén.
5. Tillåtet tonnage/Avgifter
5.1 Tillåtet tonnage (brt) för protokollets två första år	15 000 brt per år
5.2 Avgifter i EUR per brt för protokollets två första år	250 EUR/brt/år För kvartals- eller halvårslicenser ska avgifterna beräknas tidsproportionellt och ökas med 4 % respektive 2,5 %.
5.3 Tillåtet tonnage (TAC) från och med det tredje året till och med protokollets utgång	18 000 ton per år
5.4 Avgifter i EUR per ton från och med det tredje året till och med protokollets utgång	100 EUR/ton (fartyg på över 1 000 GT) 75 EUR/ton (fartyg på högst 1 000 GT)

Fiskeresa

I detta tillägg används någon av följande definitioner för att avgöra hur länge ett EU-fartygs fiskeresa varar:

- Från fartygets inträde i Guinea-Bissaus fiskezon till dess utträde.

- Från fartygets inträde i Guinea-Bissaus fiskezon till dess att fartyget gör en omlastning.

- Från fartygets inträde i Guinea-Bissaus fiskezon till dess att fartyget gör en landning i Guinea-Bissau.

Tillägg 3

SATELLITBASERAT KONTROLLSYSTEM FÖR FARTYG (VMS)

1. Fartygens positionsrapporter – VMS

Den första position som registreras efter inträdet i Guinea-Bissaus zon ska identifieras med koden ”ENT”. Samtliga följande positioner ska anges med koden ”POS”, utom den första position som registreras efter utträdet ur Guinea-Bissaus zon, vilken ska identifieras med koden ”EXI”.

Flaggstatens centrum för fiskerikontroll ska garantera automatisk behandling, och i tillämpliga fall, elektronisk överföring av positionsrapporter. Positionsrapporterna ska registreras på ett säkert sätt och sparas under en treårsperiod.

2. Överföring av positionsrapporter om VMS-systemet slutar att fungera

Befälhavaren ska garantera att VMS-systemet ständigt är fullt funktionsdugligt och att positionsrapporterna överförs på ett korrekt sätt till flaggstatens centrum för fiskerikontroll.

Vid funktionsfel ska fartygets VMS-system repareras eller bytas ut inom 30 dagar. Efter tidsfristens utgång ska fartyget inte längre ha rätt att fiska i Guinea-Bissaus zon.

Fartyg med defekt VMS-system som fiskar i Guinea-Bissaus zon ska överföra sina positionsrapporter via e-post, radio eller fax till flaggstatens centrum för fiskerikontroll minst var fjärde timme och meddelandena ska innehålla all obligatorisk information.

3. Säker rapportering av positionsrapporter till Guinea-Bissau

Flaggstatens centrum för fiskerikontroll ska automatiskt överföra de berörda fartygens positionsrapporter till Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll. Flaggmedlemsstatens och Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll ska utbyta elektroniska kontaktadresser och utan dröjsmål informera varandra om varje ändring av dessa adresser.

Överföringen av positionsrapporterna mellan flaggstatens centrum för fiskerikontroll och Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll ska ske elektroniskt via ett säkert kommunikationssystem.

Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll ska utan dröjsmål underrätta flaggstatens centrum för fiskerikontroll och unionen om varje avbrott i den kontinuerliga positionsrapporteringen från ett fartyg som innehar fisketillstånd, om det aktuella fartyget inte har anmält utträde ur fiskezonen.

4. Funktionsfel i kommunikationssystemet

Guinea-Bissau ska se till att dess elektroniska utrustning är kompatibel med den utrustning som används av flaggstatens centrum för fiskerikontroll och ska informera unionen så snart det uppstår funktionsfel i överföringen och mottagandet av positionsrapporter så att en teknisk lösning på problemet kan finnas så snart som möjligt. Vid oenighet ska förlikning inledas i gemensamma kommittén.

Befälhavaren ska betraktas som ansvarig om det visar sig att fartygets VMS-system har manipulerats i syfte att störa dess funktion eller förfalska positionsrapporten. Varje överträdelse ska leda till sanktioner i enlighet med Guinea-Bissaus gällande lagstiftning.

5. Ändring av rapporteringsfrekvensen

Vid misstanke om överträdelse stödd av välgrundade fakta får Guinea-Bissau, med kopia till unionen, begära att flaggstatens centrum för fiskerikontroll minskar sändningsintervallet för fartygets positionsrapporter till ett intervall om trettio minuter under en fastställd utredningsperiod. Bevismaterialet ska skickas av Guinea-Bissau till flaggstatens centrum för fiskerikontroll och till unionen. Flaggstatens centrum för fiskerikontroll ska utan dröjsmål sända positionsrapporter till Guinea-Bissau enligt den nya rapporteringsfrekvensen.

Vid den fastställda utredningsperiodens slut ska Guinea-Bissau informera flaggstatens centrum för fiskerikontroll och unionen om en eventuell uppföljning.

6. Överföring av VMS-meddelanden till Guinea-Bissau

Uppgift	Kod	Obligatorisk (O)/Frivillig (F)	Innehåll
Ny rapport	SR	O	Systemuppgift – visar att rapporten påbörjas
Mottagare	AD	O	Meddelandeuppgift – Mottagare – Landets trebokstavskod (ISO-3166)
Avsändare	FR	O	Meddelandeuppgift – Avsändare – Landets trebokstavskod (ISO-3166)
Flaggstat	FS	O	Meddelandeuppgift – Flagg – Trebokstavskod (ISO-3166)
Typ av meddelande	TM	O	Meddelandeuppgift – Typ av meddelande (ENT, POS, EXI, MAN)
Radioanropssignal (IRCS)	RC	O	Fartygsuppgift – fartygets internationella radioanropssignal (IRCS)
Avtalspartens interna referensnummer	IR		Fartygsuppgift – avtalspartens unika nummer – trebokstavskod (ISO-3166) följd av ett nummer
Registerbeteckning	XR	O	Fartygsuppgift – numret på fartygets sida (ISO 8859.1)
Latitud	LT	O	Uppgift om fartygets position – i grader och minuter N/S DD.ddd (WGS-84)
Longitud	LG	O	Uppgift om fartygets position – i grader och minuter E/W DD.ddd (WGS-84)
Kurs	CO	O	Fartygets kurs – skala 360 grader
Hastighet	SP	O	Fartygets hastighet i tiondels knop
Datum	DA	O	Uppgift om fartygets position – datum för positionsregistreringen, UTC (ÅÅÅÅMMDD)
Klockslag	TI	O	Uppgift om fartygets position – klockslag för positionsregistreringen, UTC (TTMM)
Slut på rapport	ER	O	Systemuppgift – anger att rapporten är avslutad

Följande uppgifter måste anges vid översändningen för att Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll ska kunna identifiera det centrum för fiskerikontroll som gör överföringen:

IP-adress för centrumets för fiskerikontroll server och/eller DNS-uppgifter.

SSL-certifikat (hela verifieringskedjan)

En dataöverföring struktureras på följande sätt:

Tecknen ska överensstämma med standarden ISO 8859.1.

Dubbla snedstreck (//) och koden ”SR” anger överföringens början.

Varje dataelement identifieras med hjälp av sin kod och skiljs från andra dataelement av dubbla snedstreck (//)

Ett enkelt snedstreck (/) avdelar koden och dataelementet.

Datafältskoden ”ER” följd av dubbla snedstreck (//) anger att meddelandet är avslutat.

Tillägg 4

Genomförande av det elektroniska registrerings- och rapporteringssystemet (ERS-systemet)

Registrering av fiskeridata och överföring av deklarationer via ERS

1. Befälhavaren på ett unionsfiskefartyg som innehar en fiskelicens som utfärdats enligt detta protokoll ska, när fartyget befinner sig i fiskezonen, göra följande:

a) Registrera varje inträde i och utträde ur fiskezonen genom ett särskilt meddelande som anger vilka kvantiteter av varje art som finns ombord vid inträdet i respektive utträdet ur fiskezonen, tillsammans med uppgift om datum, tid och position för detta inträde respektive utträde. Meddelandet ska senast två timmar före inträdet eller utträdet överföras till Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll via ERS eller ett annat kommunikationssystem.

b) Varje dag registrera fartygets position middagstid, om ingen fiske har bedrivits.

c) För varje genomförd fiskeinsats registrera positionen för insatsen, redskapstypen, kvantiteterna av varje fångad art, varvid fångst som behålls ombord registreras separat från fångst som kastas överbord. Identifiera varje art med FAO:s trebokstavskod; kvantiteterna ska anges i kilogram levandeviktsekvivalent, och vid behov, i antal exemplar.

d) Dagligen, och senast kl. 24.00 (”00:00”), till sin flaggstat överföra de uppgifter som registrerats i den elektroniska fiskeloggboken; överföringen ska göras för varje dag som fartyget uppehåller sig i fiskezonen, även vid utebliven fångst. Den ska även göras före varje utträde ur fiskezonen.

2. Befälhavaren ska vara ansvarig för att registrerade och överförda ERS-data är riktiga.

3. Flaggstaten ska, i enlighet med bestämmelserna i kapitel IV i bilagan till detta protokoll, ställa ERS-data till förfogande för Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll.

Data i UN/CEFACT-format ska överföras via FLUX-nätet som tillhandahålls av Europeiska kommissionen.

Fram till slutet av övergångsperioden ska data alternativt överföras via DEH (Data Exchange Highway) i formatet EU-ERS (v 3.1).

Flaggstatens centrum för fiskerikontroll ska automatiskt och utan dröjsmål överföra meddelanden av omedelbar karaktär i kategorierna COE, COX, PNO, som mottas från fartyget, till Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll. Även övriga typer av meddelanden ska överföras automatiskt en gång per dag räknat från den dag då UN/CEFACT-formatet faktiskt börjar användas, eller, i avvaktan på detta, utan dröjsmål göras tillgängliga för Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll, efter automatisk begäran ställd till flaggstatens centrum för fiskerikontroll via Europeiska kommissionens centralnod. Från det nya formatets faktiska genomförande ska detta senare överföringssätt endast användas för särskilda begäranden av historiska data.

4. Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll ska bekräfta mottagandet av ERS-data av omedelbar karaktär som sänds till centrumet genom ett returmeddelande med mottagningsbevis och en bekräftelse av det mottagna meddelandets giltighet. Inget mottagningsbevis ska överföras för data som Guinea-Bissau mottar till svar på en begäran som Guinea-Bissau själv har ställt. Guinea-Bissau ska behandla alla ERS-data som konfidentiella.

Fel i systemet för elektronisk överföring ombord på fartyget eller i kommunikationssystemet

5. Flaggstatens centrum för fiskerikontroll och Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll ska utan dröjsmål underrätta varandra om varje händelse som skulle kunna påverka överföringen av ERS-data från ett eller flera fartyg.

6. Om Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll inte mottar data som skulle ha sänts från ett fartyg ska det utan dröjsmål underrätta flaggstatens centrum för fiskerikontroll. Flaggstatens centrum för fiskerikontroll ska så snart som möjligt undersöka orsakerna till att inga ERS-data mottagits och ska underrätta Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll om resultaten av undersökningarna.

7. När det uppstår ett fel i överföringen mellan fartyget och flaggstatens centrum för fiskerikontroll, ska centrumet utan dröjsmål underrätta fartygets befälhavare eller fartygsoperatören, eller deras företrädare. Så snart underrättelsen mottagits ska fartygets befälhavare, med lämpligt telekommunikationsmedel, överföra de data som saknas till flaggstatens behöriga myndigheter varje dag, senast kl. 24.00 (00:00).

8. Vid funktionsfel i systemet för elektronisk överföring ombord på fartyget ska fartygets befälhavare eller fartygsoperatören se till att ERS-systemet repareras eller ersätts senast 10 dagar efter det att funktionsfelet upptäcktes. När fristen löpt ut ska fartyget inte längre ha rätt att fiska i fiskezonen och ska lämna den eller anlöpa en hamn i Guinea-Bissau inom 24 timmar. Fartyget får inte lämna denna hamn eller återvända till fiskezonen förrän flaggstatens centrum för fiskerikontroll har konstaterat att fartygets ERS-system återigen fungerar korrekt.

9. Om det faktum att Guinea-Bissau inte mottar ERS-data beror på ett funktionsfel i de elektroniska system som kontrolleras av den europeiska sidan eller av Guinea-Bissau, ska den part som är ansvarig snabbt vidta alla åtgärder som kan avhjälpa funktionsfelet så snart som möjligt. När problemet lösts ska den andra parten omedelbart underrättas om detta.

10. Flaggstatens centrum för fiskerikontroll ska, varje dygn och med det telekommunikationsmedel som finns tillgängligt, till Guinea-Bissaus centrum för fiskerikontroll sända alla ERS-data som mottagits av flaggstaten sedan den senaste överföringen. Samma förfarande får tillämpas på Guinea-Bissaus begäran vid underhållsarbete som kommer att pågå mer än 24 timmar och som påverkar de system som kontrolleras av den europeiska sidan. Guinea-Bissau ska underrätta sina behöriga kontrollmyndigheter för att se till att unionsfartygen inte hamnar i en situation där de anses ha underlåtit att överföra sina ERS-data. Flaggstatens centrum för fiskerikontroll ska försäkra sig om att de data som saknas förs in i den elektroniska databas som den upprätthåller i enlighet med punkt 3.

BILAGA II

Bemyndigandets omfattning och förfarande för fastställande av unionens ståndpunkt i gemensamma kommittén

1.Kommissionen bemyndigas att förhandla med Republiken Guinea-Bissau och, i förekommande fall och under förutsättning att punkt 3 och följande punkter i denna bilaga iakttas, på unionens vägnar godkänna de ändringar av protokollet som görs avseende följande frågor:

(a)Översyn av fiskemöjligheterna och därmed också den ekonomiska ersättningen i enlighet med artikel 8.2 och 8.4 i protokollet.

(b)Anpassning av tillämpningsföreskrifterna för sektorsstödet i enlighet med artikel 5 i protokollet.

(c)Anpassning av förvaltningsåtgärderna inom ramen för gemensamma kommitténs befogenheter i enlighet med artiklarna 6.4 och 7.4, och även anpassning av bestämmelserna rörande villkoren för utövandet av fisket i enlighet med artikel 8.5 i protokollet.

2.I den gemensamma kommitté som inrättas i enlighet med partnerskapsavtalet ska unionen

(a)handla i enlighet med de mål som eftersträvas av unionen inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken,

(b)främja ståndpunkter som är förenliga med relevanta bestämmelser som antagits av de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna och inom ramen för den gemensamma kuststatsförvaltningen.

3.När ett beslut som rör sådana ändringar av protokollet som avses i punkt 1 ska antas under ett möte i gemensamma kommittén ska nödvändiga åtgärder vidtas så att den ståndpunkt som ska framföras på unionens vägnar tar hänsyn till den senaste statistiska, biologiska och övriga relevanta information som översänts till kommissionen.

4.I detta syfte och på grundval av den informationen ska, i tillräckligt god tid före det relevanta mötet i gemensamma kommittén, ett förberedande dokument som i detalj anger de specifika elementen i unionens föreslagna ståndpunkt översändas av kommissionens avdelningar till rådet eller dess förberedande organ, för behandling och godkännande.

5.Den unionsståndpunkt som anges i det förberedande dokumentet ska anses godkänd om inte ett antal medlemsstater som motsvarar en blockerande minoritet gör invändningar mot ståndpunkten vid ett möte i rådets förberedande organ eller inom 20 dagar från mottagandet av det förberedande dokumentet, beroende på vilket datum som infaller först. I händelse av en sådan invändning ska frågan hänskjutas till rådet.

6.Om det under senare möten i gemensamma kommittén, även på plats, är omöjligt att nå en överenskommelse ska frågan på nytt hänskjutas till rådet eller dess förberedande organ, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i punkterna 4 och 5, så att dessa nya element kan beaktas i unionens ståndpunkt.

7.Kommissionen uppmanas att i god tid vidta eventuella nödvändiga åtgärder för uppföljning av beslutet i gemensamma kommittén, i förekommande fall inbegripet offentliggörande av det relevanta beslutet i Europeiska unionens officiella tidning samt framläggande av förslag som är nödvändiga för beslutets genomförande.