P8_TA(2019)0082

Hållbar användning av bekämpningsmedel

Europaparlamentets resolution av den 12 februari 2019 om genomförandet av direktiv 2009/128/EG om en hållbar användning av bekämpningsmedel (2017/2284(INI))

(2020/C 449/07)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (1),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (förordningen om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester) (3),

—	med beaktande av artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (4),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (5),

—	med beaktande av den bedömning av genomförandet på EU-nivå om förordningen och dess relevanta bilagor som Europaparlamentets utredningstjänst offentliggjorde i april 2018,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (6),

—

med beaktande av rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (7) och Europaparlamentets och rådets direktiv av den 29 april 2004 om ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (8).

—	med beaktande av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet) (9) och Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) (10).

—	med beaktande av rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (11),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (12),

—	med beaktande av kommissionens direktiv 2009/90/EG av den 31 juli 2009 om bestämmelser, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, om tekniska specifikationer och standardmetoder för kemisk analys och övervakning av vattenstatus (13),

—	med beaktande av antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/127/EG av den 21 oktober 2009 om ändring av direktiv 2006/42/EG avseende maskiner för applicering av bekämpningsmedel (14),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU av den 12 augusti 2013 om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område (15),

—

med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (COM(2018)0392),

—	med beaktande av kommissionens arbetsdokument om jordbruk och hållbar vattenförvaltning i EU (SWD(2017)0153),

—	med beaktande av meddelandet av den 12 juli 20067 från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel (COM(2006)0373) (SEC(2006)0894) (SEC(2006)0895) (SEC(2006)0914) (16),

—	med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om förbättrad innovation och ekonomisk utveckling i framtidens jordbruksdrift i EU (17),

—	med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om tekniska lösningar för ett hållbart jordbruk i EU (18),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2017 om bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung (19),

—

med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (20),

—	med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2018 om möjligheter och utmaningar för biodlingssektorn i EU (21),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009 om växtskyddsmedel (22),

—

med beaktande av den Europaparlamentets pågående genomförandebedömning av direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel och den rapport som offentliggjordes av Europaparlamentets utredningsavdelning (EPRS) den 15 oktober 2018,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 av den 25 november 2009 om statistik om bekämpningsmedel (23),

—	med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 av den 25 november 2009 om statistik om bekämpningsmedel (COM(2017)0109),

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport från 2014, Integrering av EU:s vattenpolitikmål i den gemensamma jordbrukspolitiken: delvis en framgång,

—	med beaktande av kommissionens rapport av den 10 oktober 2017 om medlemsstaternas nationella handlingsplaner och om framstegen med genomförandet av direktiv 2009/128/EG om en hållbar användning av bekämpningsmedel (COM(2017)0587),

—	med beaktande av översiktsrapporten från oktober 2017 från kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet (GD SANTE) om genomförandet av medlemsstaternas åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel enligt direktiv 2009/128/EG (24),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2016Nästa steg för en hållbar europeisk framtid: EU-åtgärder för hållbarhet (COM(2016)0739),

—	med beaktande av det sjunde miljöhandlingsprogrammet (25),

—	med beaktande av 2017 års rapport från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat som har utarbetats i enlighet med resolutionerna 6/2, 31/10 och 32/8 (26) från FN:s råd för mänskliga rättigheter,

—	med beaktande av den genomförandeplan för ökad tillgång till växtskyddsmedel med låg risk och ett snabbare införande i medlemsstaterna av ett integrerat växtskydd som expertgruppen för hållbart växtskydd utarbetat och som rådet antog den 28 juni 2016 (27),

—	med beaktande av resolutionen från Frankrikes senat av den 19 maj 2017 om att begränsa användningen av bekämpningsmedel i EU (28),

—	med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2019 om unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel (29),

—	med beaktande av den vetenskapliga studien av den 18 oktober 2017 om biomassan för flygande insekter (30),

—	med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8–0045/2019), och av följande skäl:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel (härefter direktivet) fastställer flera åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel genom att minska de risker och konsekvenser som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och miljön, och genom att främja användningen av integrerat växtskydd och andra alternativa strategier eller tekniker för växtskydd såsom icke-kemiska alternativ och växtskyddsmedel med låg risk enligt definitionen i förordning (EG) nr 1107/2009, med syftet att minska beroendet av bekämpningsmedel och skydda människors och djurs hälsa och miljön.

Direktivet är ett värdefullt verktyg för att säkerställa att miljön, ekosystemen samt människors och djurs hälsa är väl skyddade från farliga ämnen i bekämpningsmedel, samtidigt som man tillhandahåller hållbara och ekologiska lösningar för fler och mer varierade verktyg för att sätta stopp för och förhindra skördeförluster orsakade av skadedjur, sjukdomar, ogräs och invasiva främmande arter, och bekämpa uppkomsten av patogenresistens. Ett fullständigt och heltäckande genomförande av direktivet är en förutsättning för att uppnå en hög skyddsnivå och åstadkomma en övergång till hållbart jordbruk, en produktion av säkra och hälsosamma livsmedel och en giftfri miljö som säkerställer en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa.

Integrerat växtskydd kan visserligen bidra till att förhindra skördeförluster orsakade av skadedjur, men huvudsyftet är att göra det möjligt för användare av bekämpningsmedel att övergå till metoder och produkter som är minst skadliga för människors hälsa och miljön, i enlighet med artikel 14 i direktivet. Parlamentet konstaterar att många studier faktiskt har visat att användningen av bekämpningsmedel kan minskas avsevärt utan några negativa effekter på avkastningen.

Direktivet ska läsas tillsammans med de andra två viktiga lagstiftningsinstrumenten som täcker ett bekämpningsmedels hela livscykel, från dess utsläppande på marknaden (förordning (EG) nr 1107/2009) till fastställandet av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester (förordning (EG) nr 396/2005). Det är därför omöjligt att nå direktivets mål att skydda människors hälsa och miljön från de risker som förknippas med användningen av bekämpningsmedel utan att genomföra och verkställa hela ”bekämpningsmedelspaketet” fullt ut.

För att minska de risker och konsekvenser som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och miljön bör kommissionen och medlemsstaterna ta itu med förfalskade och olagliga bekämpningsmedel samt det oroväckande problemet med importerade jordbruksprodukter som behandlats med kemikalier som antingen är förbjudna eller begränsade i EU.

Kommissionens och medlemsstaternas nuvarande praxis när det gäller godkännande av verksamma ämnen och växtskyddsmedel är inte förenlig med målen för och syftet med direktivet. Denna nuvarande praxis är ett hinder för att uppnå högsta möjliga skyddsnivå och åstadkomma en övergång till en hållbar jordbrukssektor och en giftfri miljö.

De tillgängliga uppgifterna visar tydligt att genomförandet av direktivet inte är tillräckligt anpassat till relevant EU-politik på området för bekämpningsmedel, jordbruk och hållbar utveckling, framför allt men inte enbart till den gemensamma jordbrukspolitiken och förordningen om växtskyddsmedel. Direktivet, i kombination med relaterade åtgärder på EU-nivå, har stor potential att ytterligare förbättra och ge mervärde åt nationella insatser och åtgärder i jordbrukssektorn och att stärka skyddet för miljön och människors hälsa.

Det nuvarande regelverket, inbegripet datakraven, utformades för att bedöma och hantera kemiska växtskyddsmedel och passar därför dåligt för biologiska verksamma ämnen och produkter med låg risk. Detta dåligt anpassade regelverk gör att marknadsinträdet för biologiska växtskyddsmedel med låg risk kraftigt försenas, och ofta avskräcker sökande. Detta hindrar innovation och hämmar konkurrenskraften för EU:s jordbruk. Det leder också till att mer än 60 verksamma ämnen, som enligt kommissionen bör bytas ut, inte ersätts på grund av att det saknas säkrare alternativ, inbegripet biologiska verksamma ämnen med låg risk.

Det råder brist på växtskyddsmedel med låg risk, även biologiska sådana. Av sammanlagt nästan 500 tillgängliga ämnen på EU-marknaden är det endast 13, varav 12 är biologiska, som godkänts som verksamma ämnen med låg risk. Det bristfälliga genomförandet av direktivet har skapat orättvisa villkor i Europa, med olika nationell praxis som hindrar hållbara alternativ på marknaden från att användas på bästa sätt. Den här situationen har gjort det svårt för alternativa icke-kemiska lågriskprodukter att i tillräcklig utsträckning ta sig in på EU-marknaden, vilket gör dem mindre attraktiva för jordbrukare som i stället kanske väljer mer kostnadseffektiva alternativ på kort sikt. Bristen på växtskyddsmedel med låg risk, inbegripet biologiska sådana, hindrar utvecklingen och genomförandet av integrerat växtskydd.

J.	Ekologiskt jordbruk spelar en viktig roll som system med liten användning av bekämpningsmedel och bör uppmuntras mer.

Det finns alltfler belägg för att Europas insektspopulation drastiskt minskar, vilket kopplas till den nuvarande nivån av användning av bekämpningsmedel. Det har konstaterats att antalet insekter har minskat markant, vilket har negativa effekter på hela ekosystemet och den biologiska mångfalden, men också på jordbrukssektorn och dess framtida ekonomiska tillstånd och produktion.

EU står för närvarande vid ett vägskäl som kommer att avgöra jordbrukssektorns framtid och unionens möjligheter att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, framför allt genom reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken ger stora möjligheter att bättre samordna och harmonisera politiken samt genomföra direktivet, och att underlätta övergången till mer miljömässigt hållbara jordbruksmetoder.

M.	Användningen av konventionella växtskyddsmedel diskuteras alltmer offentligt på grund av de potentiella riskerna för människors och djurs hälsa och miljön.

N.	Det är viktigt att främja utvecklingen av alternativa förfaranden eller tekniker för att minska beroendet av konventionella bekämpningsmedel och hantera den ökande resistensen mot konventionella växtskyddsmedel.

Enligt förordning (EG) nr 1107/2009 är rådet skyldigt att säkerställa att de föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga III till rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (31) införlivar principerna för integrerat växtskydd, inklusive god växtskyddssed och icke-kemiska metoder för växtskydd, skadedjursbekämpning och odling.

P.	Genomförandet av integrerat växtskydd är obligatoriskt i EU, i enlighet med direktivet. Medlemsstaterna och de lokala myndigheterna bör lägga större vikt vid en hållbar användning av bekämpningsmedel, inklusive alternativa växtskyddsmedel med låg risk.

Q.	En ”hållbar användning” av bekämpningsmedel kan inte uppnås utan att hänsyn tas till människors exponering för kombinationer av verksamma ämnen och tillsatsämnen, samt deras kumulativa och eventuella sammanlagda effekter och synergieffekter på människors hälsa.

Viktiga slutsatser

Europaparlamentet påminner om de specifika målen i den temainriktade strategin för hållbar användning av bekämpningsmedel, till exempel minimeringen av faror och risker för hälsan och miljön till följd av användningen av bekämpningsmedel; förbättrade kontroller av användningen och spridningen av bekämpningsmedel; minskade halter av skadliga verksamma ämnen, bland annat genom att de farligaste ämnena ersätts med säkrare (även icke-kemiska) alternativ; incitament för odling där mycket lite eller inget bekämpningsmedel behövs, och inrättande av ett öppet system för att rapportera och övervaka framsteg när det gäller att uppfylla strategins mål, inklusive genom utarbetande av lämpliga indikatorer.

Europaparlamentet anser att man måste utvärdera genomförandet av direktivet tillsammans med EU:s övergripande politik för bekämpningsmedel, däribland bestämmelserna i förordningen om växtskyddsmedel, i förordning (EU) nr 528/2012 (förordningen om biocidprodukter) (32), i förordningen om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester och i förordning (EG) nr 178/2002 (den allmänna livsmedelslagstiftningen) (33).

Europaparlamentet beklagar att trots de ansträngningar som gjorts räcker inte medlemsstaternas genomförande av direktivet generellt sett för att uppfylla direktivets huvudsakliga mål och utnyttja dess fulla potential och minska de allmänna risker som orsakas av bekämpningsmedel samtidigt som också beroendet av bekämpningsmedel minskas, för att främja övergången till ekologiskt hållbara och säkra växtskyddstekniker och genomföra de välbehövliga förbättringarna av miljön och hälsan som var direktivets egentliga syfte. Parlamentet beklagar att kommissionens rapport om genomförandet av direktivet lämnats in tre år försent.

Europaparlamentet betonar att direktivets genomförande måste vara heltäckande och omfatta alla nödvändiga aspekter och att det inte räcker att genomföra vissa delar men inte andra, för att direktivets övergripande syfte att åstadkomma en hållbar användning av bekämpningsmedel ska uppnås. Parlamentet understryker att genomförandet av metoder för integrerat växtskydd, såsom icke-kemiska alternativ och växtskyddsmedel med låg risk, spelar en särskilt viktig roll i arbetet med att uppnå detta mål.

Europaparlamentet noterar att kommissionen i sin framstegsrapport från 2017 konstaterar att det finns stora brister i medlemsstaternas nationella handlingsplaner, och antyder att vissa länder gör mindre för att skydda miljön och hälsan, vilket kan leda till illojal marknadskonkurrens och undergräva den inre marknaden. Parlamentet förbehåller sig rätten att anmäla de medlemsstater som inte uppfyller kraven till kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens.

Europaparlamentet uttrycker oro för att omkring 80 % av medlemsstaternas nationella handlingsplaner saknar specifik information om hur man ska mäta uppnåendet av flera mål och riktmärken, särskilt riktmärken för integrerat växtskydd och skydd av vattenmiljöer. Parlamentet betonar att detta avsevärt komplicerar processen för att mäta medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppfylla direktivets huvudsakliga mål och syfte.

Europaparlamentet uttrycker oro över att de nationella handlingsplanerna är inkonsekventa i fastställandet av kvantitativa mål, riktmärken, åtgärder och tidsplaner för olika åtgärdsområden, vilket gör det omöjligt att bedöma de eventuella framsteg som gjorts. Parlamentet beklagar att endast fem nationella handlingsplaner fastställer högt uppsatta mätbara mål, varav fyra avser riskminskning och endast en minskad användning. Parlamentet beklagar att endast elva medlemsstater har tagit fram en reviderad nationell handlingsplan, trots att tidsfristen för översyn löpte ut i slutet av 2017.

Europaparlamentet beklagar det faktum att många medlemsstater inte har satsat tillräckligt på metoder för integrerat växtskydd, baserat på dess åtta principer enligt vilka icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel prioriteras. Parlamentet beklagar att en av de största utmaningarna när det gäller genomförandet av integrerat växtskydd, som utgör grunden för direktivet, verkar vara avsaknaden av lämpliga bekämpningsåtgärder och metoder för att bedöma efterlevnaden i medlemsstaterna samt tydliga regler och vägledning. Parlamentet understryker det faktum att ett omfattande genomförande av integrerat växtskydd är en nyckelåtgärd för att minska beroendet av bekämpningsmedel i ett hållbart jordbruk som är miljövänligt, ekonomiskt hållbart och socialt ansvarsfullt samt bidrar till Europas livsmedelsförsörjning samtidigt som den biologiska mångfalden liksom människors och djurs hälsa stärks, landsbygdsekonomin gynnas och lantbrukarnas kostnader minskas genom att spridningen på marknaden av icke-kemiska alternativ och bekämpningsmedel med låg risk underlättas i de olika europeiska områdena. Parlamentet betonar att ytterligare ekonomiska incitament och utbildningsåtgärder behövs för att öka enskilda jordbruksföretags användning av integrerat växtskydd.

Europaparlamentet anser att integrerat växtskydd utgör ett värdefullt verktyg för jordbrukare i kampen mot skadedjur och sjukdomar och för att de ska få avkastning på sin produktion. Parlamentet konstaterar att det finns ett dubbelt syfte med en ökad användning av integrerat växtskydd, nämligen att stärka skyddet av miljön och den biologiska mångfalden och att sänka kostnaderna för att jordbrukare ska gå över till mer hållbara alternativ och minska användningen av konventionella bekämpningsmedel. Parlamentet anser att det krävs mer insatser för att uppmuntra användningen av integrerat växtskydd genom forskning och medlemsstaternas rådgivande organ. Parlamentet påminner om att integrerat växtskydd kan fylla en viktig funktion när det gäller att minska den mängd och de olika sorters bekämpningsmedel som används.

10.

Europaparlamentet noterar att biologisk bekämpning, i verktygslådan för integrerat växtskydd, handlar om att främja eller införa nyttiga arter som äter upp skadedjursbestånden och på så sätt reglerar dem och håller dem i schack. Parlamentet understryker därför vikten av att välja hållbara, biologiska, fysiska och andra icke-kemiska metoder framför kemiska bekämpningsmedel, om dessa erbjuder tillräcklig skadedjursbekämpning. Parlamentet betonar därför också betydelsen av att använda kemiska bekämpningsmedel på ett selektivt och riktat sätt eftersom de skadedjursbekämpande nyttiga arterna annars riskerar att utplånas, vilket innebär att grödorna blir mer sårbara för framtida angrepp.

11.

Europaparlamentet oroas av att mycket få framsteg har gjorts när det gäller att främja och stimulera innovation, utveckling och användning av icke-kemiska lågriskalternativ till konventionella bekämpningsmedel. Parlamentet konstaterar att endast ett fåtal nationella handlingsplaner innehåller incitament för registrering av sådana produkter och metoder. Parlamentet understryker att mindre användningsområden är särskilt sårbara på grund av bristen på relevanta verksamma ämnena.

12.

Europaparlamentet framhåller att en hållbar och ansvarsfull användning av bekämpningsmedel är en förutsättning för godkännande av växtskyddsmedel.

13.

Europaparlamentet beklagar den avsaknad av tillgängliga verksamma ämnen och växtskyddsmedel med låg risk som främst beror på en långdragen process för utvärdering, godkännande och registrering, vilket delvis har att göra med att den kortare tiden för godkännande på 120 dagar för sådana fall sällan uppfylls på medlemsstatsnivå. Parlamentet betonar att den nuvarande situationen inte är förenlig med principerna om att främja och genomföra integrerat växtskydd, och betonar vikten av tillgång till bekämpningsmedel med låg risk, lämplig forskning och utbyte av bästa praxis inom och mellan medlemsstaterna för att fullt ut utnyttja den potential som integrerat växtskydd erbjuder. Parlamentet anser att en snabbare godkännandeprocess skulle stimulera forskare inom industrin att ta fram nya verksamma ämnen med låg risk, inklusive innovativa lågriskämnen, och på så sätt se till att jordbrukarna har tillräckliga växtskyddsverktyg till sitt förfogande och ge dem möjlighet att snabbare övergå till hållbara växtskyddsmedel och effektivisera det integrerade växtskyddet.

14.

Europaparlamentet påminner om att ökad resistens mot bekämpningsmedel leder till ökad användning och ökat beroende. Parlamentet konstaterar att jordbrukarna betalar ett högt pris för en större användning och ett större beroende av bekämpningsmedel, både i form av höga insatskostnader och på grund av förlorad avkastning när jorden utarmas och jordkvaliteten försämras.

15.

Europaparlamentet konstaterar att en ökad tillgång till växtskyddsmedel med låg risk på marknaden skulle minska risken för resistens mot verksamma ämnen liksom de effekter som de växtskyddsmedel som vanligtvis används har på icke-målarter.

16.

Europaparlamentet konstaterar i detta avseende att resistens mot verksamma ämnen i bekämpningsmedel är biologiskt oundvikligt när det gäller skadedjur som snabbt förökar sig och sjukdomar som snabbt sprids, och att detta är ett växande problem. Parlamentet betonar därför att man måste välja hållbara, biologiska, fysiska och andra icke-kemiska metoder framför kemiska bekämpningsmedel, om dessa erbjuder tillräcklig skadedjursbekämpning. Parlamentet påminner om att kemiska bekämpningsmedel bör användas selektivt och på ett riktat sätt. Parlamentet betonar att dessa skadedjursbekämpande nyttiga arter annars riskerar att utplånas och grödorna att bli mer sårbara för framtida angrepp.

17.

Europaparlamentet konstaterar vidare att den största minskningen av mängden bekämpningsmedel sannolikt kommer att ske till följd av systemförändringar som minskar mottagligheten för skadedjursangrepp, främjar strukturell och biologisk mångfald framför monokultur och fortlöpande odling samt minskar skadedjurens resistens mot verksamma ämnen. Parlamentet framhåller därför att man behöver fokusera på att finansiera och integrera agroekologiska metoder som gör hela jordbrukssystemet mer motståndskraftigt mot skadedjur.

18.

Europaparlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken i sin nuvarande form inte i tillräckligt hög grad uppmuntrar och ger incitament till en minskning av jordbrukens beroende av bekämpningsmedel och till en användning av ekologisk produktionsteknik. Parlamentet anser att det behövs specifika politiska instrument i den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 för att få jordbrukare att förändra sin användning av bekämpningsmedel.

19.

Europaparlamentet beklagar att kommissionens förslag om den nya gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 inte införlivar principen om integrerat växtskydd i de verksamhetskrav som avses i bilaga III till detta förslag. Parlamentet understryker att bristen på samordning mellan direktivet och den nya modellen för den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att göra att det i praktiken blir svårare att minska beroendet av bekämpningsmedel.

20.

Europaparlamentet konstaterar att de flesta medlemsstater använder nationella riskindikatorer för att helt eller delvis göra en bedömning av bekämpningsmedlens skadliga inverkan. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna, trots den uttryckliga skyldigheten i artikel 15 i direktivet, fortfarande inte har enats om harmoniserade riskindikatorer på EU-nivå, vilket gör det näst intill omöjligt att jämföra framstegen i olika medlemsstater och i EU som helhet. Parlamentet välkomnar att den ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel, den 25 januari 2019, antog harmoniserade riskindikatorer.

21.

Europaparlamentet betonar den avgörande betydelsen av biologisk mångfald och robusta ekosystem, framför allt bin och andra pollinerande insekter, som behövs för att åstadkomma en välmående och hållbar jordbrukssektor. Parlamentet understryker att skyddet av biologisk mångfald inte enbart handlar om att skydda miljön utan också om att säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning för Europa i framtiden.

22.

Europaparlamentet uttrycker djup oro över den fortsatta och eventuellt irreversibla förlusten av biologisk mångfald i Europa och över den drastiska minskningen av bevingade insekter, däribland pollinerare, vilket stöds av resultaten från den vetenskapliga studien från oktober 2017 om biomassan för flygande insekter (34), enligt vilken populationen av flygande insekter i 63 naturskyddsområden i Tyskland har minskat med över 75 % på 27 år. Parlamentet betonar dessutom den kraftiga minskningen av vanliga fågelarter i Europa, som eventuellt beror på den minskade insektspopulationen. Parlamentet noterar vidare de oavsiktliga effekterna av bekämpningsmedel på jord och jordorganismer (35) och andra icke-målarter. Parlamentet anser att bekämpningsmedel är en av de viktigaste faktorerna till att insekter, fågelarter på jordbruksmark och andra icke-målorganismer minskar, och betonar dessutom Europas behov av att gå över till mer hållbara bekämpningsmedel och öka antalet icke-kemiska alternativ och växtskyddsmedel med låg risk för jordbrukare.

23.

Europaparlamentet insisterar på att neonikotinoidbaserade bekämpningsmedel spelar en särskild roll när det gäller den oroväckande minskningen av bipopulationer runtom i Europa, vilket har framkommit i flera internationella studier som ligger till grund för framställningar från allmänheten som har undertecknats av hundratusentals människor i olika delar av Europa.

24.

Parlamentet erkänner betydelsen av nationella handlingsplaner och integrerat växtskydd för att kraftigt minska användningen av bekämpningsmedel i syfte att undvika irreversibel förlust av biologisk mångfald samtidigt som agroekologiska åtgärder och ekologiskt jordbruk gynnas när det är möjligt.

25.

Europaparlamentet betonar vidare att hållbara jordbruksalternativ måste utvecklas för att minska klimatförändringarnas effekter på livsmedelsförsörjningen.

26.

Europaparlamentet är särskilt bekymrat över den fortsatta användningen av bekämpningsmedel med verksamma ämnen som är mutagena, cancerframkallande eller toxiska för reproduktion, eller har hormonstörande egenskaper och är skadliga för människor eller djur. Parlamentet betonar att användningen av sådana bekämpningsmedel inte är förenlig med direktivets mål och syfte.

27.

Europaparlamentet understryker att vattenmiljön är särskilt känslig för bekämpningsmedel. Parlamentet välkomnar det faktum att medlemsstaterna har vidtagit en rad åtgärder för att skydda den från bekämpningsmedel. Parlamentet beklagar dock att de flesta medlemsstater inte har fastställt kvantitativa mål och tidsplaner för åtgärder som ska skydda vattenmiljön från bekämpningsmedel samt att de som har gjort så inte har fastställt hur uppnåendet av riktmärken och mål ska mätas. Parlamentet anser också att övervakningen av de bekämpningsmedel som för närvarande används i vattenmiljön bör förbättras.

28.

Europaparlamentet konstaterar att jordbruk är en av de främsta orsakerna till att vattenförekomster inte lyckas uppnå god kemisk status, eftersom det leder till förorening på grund av bekämpningsmedel. Parlamentet framhåller att det är mer kostnadseffektivt att förhindra bekämpningsmedel från att komma in i sötvattensystem än med teknik för att avlägsna sådana medel, och att medlemsstaterna måste ge jordbrukare lämpliga incitament i detta avseende. Parlamentet erkänner i detta sammanhang även vikten av att genomföra ramdirektivet för vatten för att förbättra vattenkvaliteten. Parlamentet välkomnar de framsteg som medlemsstaterna har gjort för att hantera prioriterade ämnen, vilket har lett till att fler vattenförekomster uppfyller normerna för ämnen som kadmium, bly och nickel samt bekämpningsmedel.

29.

Europaparlamentet beklagar att förstöringen av vattenresurser har gjort att dricksvattenleverantörer allt oftare måste vidta ytterligare reningsåtgärder för att få dricksvattnet att uppfylla de gränsvärden för bekämpningsmedel som föreskrivs i rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten, och att det är konsumenterna som står för kostnaderna och inte förorenarna.

30.

Europaparlamentet betonar att vissa bekämpningsmedel är internationellt erkända som långlivade organiska föroreningar på grund av sin potential vad gäller långväga transport, persistens i miljön, förmåga att biomagnifiera under hela livsmedelskedjan och bioackumulera i ekosystemen samt sina mycket negativa effekter på människors hälsa.

31.

Europaparlamentet välkomnar att alla medlemsstater har infört utbildnings- och certifieringssystem för användningen av växtskyddsmedel, men beklagar att vissa medlemsstater inte fullföljer sina utbildningsskyldigheter för alla de ämnen som anges i bilaga I. Parlamentet betonar vikten av att utbilda användare för att säkerställa en säker och hållbar användning av växtskyddsmedel. Parlamentet anser att åtskillnad bör göras mellan yrkesmässiga och övriga användare, eftersom de inte omfattas av samma skyldigheter. Parlamentet betonar att både yrkesmässiga och övriga användare av växtskyddsmedel bör få lämplig utbildning.

32.

Europaparlamentet noterar den potential som användningen av intelligent teknik och precisionsjordbruk erbjuder som ett sätt att bättre hantera växtskyddsmedel och förhindra att de sprids i områden där de inte behövs, till exempel med hjälp av drönare och GPS med precisionsteknik. Parlamentet betonar vidare att användningen av sådana lösningar kan förbättras i medlemsstaterna om de skulle integreras bättre i utbildningskurser och certifieringssystem för användare av bekämpningsmedel i de nationella handlingsplanerna.

33.

Europaparlamentet betonar att växtskyddsmedel inte bara används inom jordbruket utan även för ogräs- och skadedjursbekämpning i områden som används av allmänheten eller av utsatta grupper enligt definitionen i artikel 12a i direktivet, bland annat offentliga parker och järnvägar. Växtskyddsmedel bör inte användas i sådana områden. Parlamentet välkomnar att flera medlemsstater och många regionala och lokala myndigheter har vidtagit åtgärder för att begränsa eller förbjuda användningen av bekämpningsmedel i områden som används av allmänheten eller utsatta grupper. Parlamentet konstaterar dock att det saknas mätbara mål i de flesta medlemsstater.

34.

Europaparlamentet uttrycker oro över att många medlemsstater inte har tolkat kravet i artikel 12a på rätt sätt, eftersom de tolkar det som om endast icke-jordbruksanvändning avses, när utsatta grupper, t.ex. grupper enligt definitionen i förordning (EG) nr 1107/2009, faktiskt inbegriper invånare som är utsatta för hög exponering av bekämpningsmedel på längre sikt. Parlamentet konstaterar dessutom att kommissionen har bekräftat att det inte finns några juridiska skäl till varför jordbrukstillämpning bör undantas från bestämmelserna i artikel 12.

35.

Europaparlamentet noterar medlemsstaternas fortsatta stöd för ekologiskt jordbruk som ett system med liten användning av bekämpningsmedel. Parlamentet välkomnar att antalet ekologiska jordbruk har fortsatt öka i unionen, men konstaterar att framstegen fortfarande varierar stort mellan medlemsstaterna.

36.

Europaparlamentet konstaterar att ekologiska jordbrukare drabbas av ekonomiska förluster när deras mark och ekologiska produkter kontamineras genom användningen av bekämpningsmedel på angränsande gårdar, via exempelvis avdrift från besprutning med bekämpningsmedel och rörelser av långlivade verksamma ämnen i miljön. Parlamentet noterar att ekologiska jordbrukare därför, på grund av åtgärder som ligger utanför deras kontroll, kan tvingas sälja sina produkter som konventionella, och förlora möjligheten ta ut ett högre pris, eller till och med få sitt certifikat indraget.

37.

Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna vanligtvis har system för att samla in information om akut förgiftning med bekämpningsmedel, men att uppgifternas tillförlitlighet och användning är ifrågasatt. Parlamentet betonar att relativt få system för insamling av information om kronisk förgiftning har inrättats.

38.

Europaparlamentet betonar att det av Efsas senaste rapport om bekämpningsmedelsrester i livsmedel framgick att 97,2 % av alla prover i hela Europa låg inom de lagstadgade gränsvärdena enligt EU-lagstiftningen, vilket visar att systemet för livsmedelsproduktion är extremt strikt och säkert.

Rekommendationer

39.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att slutföra direktivets genomförande utan vidare dröjsmål.

40.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att alla relevanta aktörer ingår i intressegruppers verksamhet som rör växtskyddsmedel, inklusive allmänheten, enligt direktiv 2003/35/EG och Århuskonventionen.

41.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att agera proaktivt i det praktiska genomförandet av direktivet för att identifiera brister och specifika områden som kräver särskild uppmärksamhet för att skydda människors hälsa och miljön, och att inte inskränka sig till de vanliga nationella mekanismerna för införlivande och kontroll.

42.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekräfta att EU måste agera utan dröjsmål och gå över till en mer hållbar användning av bekämpningsmedel och att medlemsstaterna har huvudansvaret för att genomföra en sådan praxis. Parlamentet betonar att snabba åtgärder är nödvändiga.

43.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa de etablerade tidslinjerna för att lämna in reviderade nationella handlingsplaner. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har lämnat in dem att göra det omedelbart, och denna gång med tydliga kvantitativa mål och ett mätbart övergripande mål om en omedelbar och långsiktigt effektiv minskning av bekämpningsmedlens risker och effekter, inklusive tydligt definierade årliga minskningsmål, med särskilt fokus på eventuella effekter på pollinerare samt främjandet och användningen av hållbara icke-kemiska alternativ och växtskyddsmedel med låg risk, i linje med principerna om integrerat växtskydd.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett ambitiöst bindande mål för hela EU för att minska användningen av bekämpningsmedel.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla riktlinjer för alla principer om integrerat växtskydd och deras genomförande. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende fastställa riktlinjer för inrättandet av kriterier för mätning och bedömning av genomförandet av integrerat växtskydd i medlemsstaterna.

46.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att främja bekämpningsmedel med låg risk, och att prioritera icke-kemiska alternativ och metoder som medför minst risk för människors hälsa och miljön, samtidigt som de säkerställer ett effektivt och ändamålsenligt skydd av grödor. Parlamentet betonar att de ekonomiska incitamenten för att jordbrukare ska välja dessa alternativ måste stärkas för att det ska bli framgångsrikt.

47.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fokusera mer på att främja utveckling, forskning, registrering och marknadsföring av lågriskalternativ och biologiska alternativ, bland annat genom att öka finansieringsmöjligheterna inom Horisont Europa och den fleråriga budgetramen 2021–2027. Parlamentet påminner om betydelsen av att välja hållbara, biologiska, fysiska och andra icke-kemiska metoder snarare än kemiska bekämpningsmedel, om dessa erbjuder tillräcklig skadedjursbekämpning. Parlamentet påminner om mervärdet av ekologiskt hållbara och säkra växtskyddsmetoder.

48.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan vidare dröjsmål fullgöra sitt åtagande enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet om att lägga fram en unionsstrategi för en icke-toxisk miljö som främjar innovation och utveckling av hållbara alternativ, inbegripet icke-kemiska lösningar. Parlamentet förväntar sig att kommissionen tar särskild hänsyn till bekämpningsmedlens inverkan på miljön och människors hälsa i denna strategi.

49.

Europaparlamentet efterlyser mer fokus på riskminskning, eftersom en omfattande användning av lågriskämnen kan vara skadligare än en begränsad användning av högriskämnen.

50.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att direktivet och dess genomförande stämmer bättre överens med relaterad EU-lagstiftning och EU-politik, särskilt bestämmelserna enligt den gemensamma jordbrukspolitiken och förordning (EG) nr 1107/2009, och att framför allt integrera principerna om integrerat växtskydd som rättsliga krav i den gemensamma jordbrukspolitiken, enligt artikel 14 i direktivet.

51.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att strikt begränsa antalet nödvändiga användningsundantag enligt förordning (EG) nr 1107/2009, och att uppdatera de relevanta vägledningsdokumenten för att säkerställa att riskbedömningen av bekämpningsmedel avspeglar verklig exponering under verkliga förhållanden och tar hänsyn till alla eventuella effekter på hälsan och miljön.

52.

Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna ges möjlighet att tillämpa integrerat växtskydd som en del av miljöanpassningsåtgärderna i den gemensamma jordbrukspolitiken.

53.

Europaparlamentet välkomnar att den ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel nyligen antog harmoniserade riskindikatorer och uppmanar medlemsstaterna att gå vidare med antagandet och genomförandet av harmoniserade riskindikatorer såsom kommissionen nyligen föreslog, för att noggrant övervaka effekterna av minskningen av bekämpningsmedel.

54.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett fullt fungerande och transparent system för regelbunden insamling av statistiska uppgifter om användning av bekämpningsmedel, effekterna av yrkesmässig och icke-yrkesmässig exponering för bekämpningsmedel på människors och djurs hälsa, och förekomsten av bekämpningsmedelsrester i miljön, särskilt i mark och vatten.

55.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja forskningsprogram som syftar till att fastställa hur användningen av bekämpningsmedel påverkar människors hälsa, med beaktande av alla toxikologiska och långsiktiga effekter, inbegripet immunotoxicitet, hormonstörning och neuroutvecklingstoxicitet, och med fokus på effekterna av prenatal exponering för bekämpningsmedel på barns hälsa.

56.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa en riskbaserad strategi på hanteringen och användningen av de växtskyddsmedel som vanligtvis används, baserat på oberoende vetenskapliga rön som expertgranskats.

57.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, före utgången av sin nuvarande mandatperiod, lägga fram ett särskilt lagstiftningsförslag om ändring av förordning (EG) nr 1107/2009, vid sidan av den allmänna översynen i samband med Refit-initiativet, i syfte att lägga till en definition och en separat kategori för ”naturligt förekommande ämnen” och ”naturidentiska ämnen”, för vilken kriteriet är den befintliga förekomsten av och exponeringen för ämnet i naturen, och för att införa ett rigoröst och snabbt förfarande för utvärdering, godkännande och registrering av biologiska bekämpningsmedel med låg risk, i linje med sin resolution av den 15 februari 2017 om bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung och av den 13 september 2018 om genomförandet av förordningen om växtskyddsmedel, förordning (EG) nr 1107/2009.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett effektivt genomförande av unionens skyldigheter enligt protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och 2004 års Stockholmskonvention om långlivade organiska föroreningar, och att därför göra mer för att sätta stopp för tillverkning, saluföring och användning av bekämpningsmedel med långlivade organiska föroreningar, tillsammans med införandet av bestämmelser om bortskaffande av avfall som innehåller eller är kontaminerat av något av dessa ämnen.

59.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att oberoende rådgivningstjänster med utbildad personal är tillgängliga för att ge slutanvändare råd om och utbildning i hållbar användning av bekämpningsmedel, och framför allt integrerat växtskydd.

60.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga större vikt vid ytterligare investeringar och forskning i utvecklingen och användningen av precisionsteknik och digital teknik för jordbruket för att växtskyddsmedel ska bli effektivare och på så sätt avsevärt minska beroendet av bekämpningsmedel, i enlighet med direktivets syfte, vilket minskar yrkesmässiga användares såväl som allmänhetens exponering. Parlamentet anser att användningen av digitalisering eller precisionsjordbruk inte bör leda till att jordbrukare blir beroende av resurser eller finansiellt skuldsatta.

61.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte längre tillåta användning av växtskyddsmedel i områden som används av allmänheten eller utsatta grupper, enligt definitionen i artikel 3.14 i förordning (EG) nr 1107/2009.

62.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma skyddet av utsatta grupper, enligt definitionen i artikel 3.14 i förordning (EG) nr 1107/2009, särskilt med tanke på den rådande bristen på skydd för personer som bor på landsbygden nära odlingar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att föreslå omedelbara förbud mot användningen av bekämpningsmedel inom ett långt avstånd från invånarnas hem, skolor, lekplatser, förskolor och sjukhus.

63.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera i fortsatt forskning om bekämpningsmedlens inverkan på icke-målarter, och att vidta omedelbara åtgärder för att minimera den.

64.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en jordbruksmodell, som bygger på förebyggande och indirekta växtskyddsstrategier vilka syftar till att minska användningen av externa resurser och på multifunktionella naturligt förekommande ämnen. Parlamentet erkänner behovet av mer forskning om och utveckling av förebyggande och indirekta agroekologiska strategier för växtskydd.

65.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera mer i anpassningsmetoder som förhindrar agrokemiska ämnen från att nå ytvatten och djupvatten, samt i åtgärder som syftar till att begränsa eventuellt läckage av dessa ämnen till vattendrag, floder och hav. Parlamentet rekommenderar att användningen av sådana ämnen förbjuds på mark där avrinning till grundvatten kan ske.

66.

Europaparlamentet anser att man på grundval av användardatabaser och försäljningssiffror regelbundet måste utvärdera proportionaliteten mellan den mängd bekämpningsmedel som säljs och det jordbruksområde där de ska användas.

67.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en fullständig och enhetlig tillämpning av de farobaserade uteslutningskriterierna för verksamma ämnen som är mutagena, cancerframkallande eller toxiska för reproduktion eller som har hormonstörande egenskaper.

68.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt tillämpa förbudet mot import av förbjudna bekämpningsmedel till EU från tredjeländer, och att öka kontrollerna av importerade livsmedel.

69.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga alla tillgängliga åtgärder för att säkerställa efterlevnad, inklusive att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte har fullföljt skyldigheten att genomföra direktivet fullt ut.

70.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta kraftfulla åtgärder mot medlemsstater som systematiskt missbrukar undantag för förbjudna bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoider.

71.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att principen om att förorenaren betalar är genomförd fullt ut och tillämpas i praktiken när det gäller skydd av vattenresurser.

72.

Europaparlamentet anser att Horisont Europa bör tillhandahålla tillräcklig finansiering för att främja utvecklingen av strategier för växtskydd utifrån ett systemiskt tillvägagångssätt, som kombinerar innovativ agroekologisk teknik och förebyggande åtgärder för att minska användningen av externa resurser till ett minimum.

73.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en alleuropeisk plattform för hållbar användning av bekämpningsmedel som för samman sektorspecifika aktörer och representanter på lokal och regional nivå så att de lättare ska kunna dela och utbyta information om bästa praxis när det gäller att minska användningen av bekämpningsmedel.

o o

74.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 71.

(2) EUT L 158, 30.4.2004, s. 7.

(3) EUT L 70, 16.3.2005, s. 1.

(4) EUT L 136, 29.5.2007, s. 3.

(5) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.

(6) EUT L 347, 20.12.2013, s. 608.

(7) EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.

(8) EUT L 229, 29.6.2004, s. 23.

(9) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.

(10) EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.

(11) EGT L 330, 5.12.1998, s. 32.

(12) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

(13) EUT L 201, 1.8.2009, s. 36.

(14) EUT L 310, 25.11.2009, s. 29.

(15) EUT L 226, 24.8.2013, s. 1.

(16) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:52006DC0372

(17) EUT C 86, 6.3.2018, s. 62.

(18) EUT C 86, 6.3.2018, s. 51.

(19) EUT C 252, 18.7.2018, s. 184.

(20) EUT C 346, 27.9.2018, s. 117.

(21) Antagna texter, P8_TA(2018)0057.

(22) Antagna texter, P8_TA(2018)0356.

(23) EUT L 324, 10.12.2009, s. 1.

(24) http://ec.europa.eu/food/audits-analysis/overview_reports/details.cfm?rep_id=114

(25) EUT L 354, 28.12.2013, s. 171.

(26) http://www.pan-uk.org/site/wp-content/uploads/United-Nations-Report-of-the-Special-Rapporteur-on-the-right-to-food.pdf

(27) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10041-2016-ADD-1/en/pdf

(28) http://www.senat.fr/leg/ppr16-477.html

(29) Antagna texter, P8_TA(2019)0023.

(30) Caspar A. Hallmann m.fl. More than 75 % decline over 27 years in total flying insect biomass in protected areas, PLOS, 18 oktober 2017 – http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0185809

(31) EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.

(32) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).

(33) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(34) https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0185809

(35) https://esdac.jrc.ec.europa.eu/public_path/shared_folder/doc_pub/EUR27607.pdf